Protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015

Beslut och protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015

Foto: Linda Leskinen

Sammandrag av UK:s beslut 2015

Initiativ till diskussion: Unisex eller inte? Ärendet ändrades av utskottet till en motion. UK:s beslut: UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta normer om könsuppdelning och överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare och arrangörer. UK uppmanar vidare arrangörerna av Ungdomens kyrkodagar att kommande år erbjuda en möjlighet till unisex sovutrymmen för de deltagare och arrangörer som så önskar, i mån av praktisk möjlighet. Motion: barn- och ungdomsombud till församlingarna UK:s beslut: Ungdomens kyrkodagar uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två eller flera barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- och ungdomsombud, för att på bästa sätt nå ut till både barn och ungdomar. Församlingen själva utformar barn- och ungdomsombudens uppgifter, men exempel på uppgifter kan vara att

de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på för att höra barn och unga i frågor som berör dem.

delta i strategiarbete som gäller barn och unga gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens

synvinkel se till att olika familjers behov beaktas i planeringen följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas

Kyrkans central för det svenska arbetet kan ge mer information om barn- och ungdomsombudens uppgifter. Initiativ till diskussion: Förslaget till nytt psalmbokstillägg Utskottet ändrade ärendet till en motion. UK:s beslut: Vi, ombud på UK, har bekantat oss med förslaget till nytt psalmbokstillägg och undrar om andra församlingar också saknar en del av de sånger som vi unga tycker om att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång som våra konfirmander helst sjunger på konfirmationerna: ”Så länge jag lever”. Det skulle vara tråkigt om det nya psalmbokstillägget saknar de sånger som vi unga sjunger i våra församlingar och på gemensamma evenemang, som UK och Höstdagarna. UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet som kommer överens om 5 sånger som sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg. Hellberg vidarebefordrar förslaget till kyrkomötets svenskspråkiga ombud som granskar förslaget. Manusstopp för detta förslag skulle vara 25.1.2015.

Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg och Rätt till liv. Arbetsgruppen består av utskottets ordförande och sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussion i sitt arbete. Motion: kyrkomötet bör ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning Ungdomens kyrkodagar (UK) diskuterade ärendet om att uppmana kyrkomötet att ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning. Utskottets förslag som låg till grund för diskussionen i plenum gick ut på att uppmana kyrkomötet att på allvar överväga om kyrkan borde frånsäga sig vigselrätten, eftersom det är tveksamt om kyrkan verkligen ska bära det byråkratiska ansvar som vigselrätten innebär. Då skulle kyrkan inte heller behöva ta sig an frågan huruvida man ska viga samkönade par eller inte, vilket skulle minska risken för splittring inom kyrkan. De flesta ombud ansåg dock att kyrkan ändå kommer att tvingas att fatta beslut om samkönade par ska få välsignelse för sitt äktenskap i kyrkan och att det då i alla fall leder till splittring. Därmed lades det fram ett förslag att UK uppmanar kyrkomötet att seriöst överväga att ta ställning för att viga samkönade par. Ett förslag om att förkasta ärendet lades också fram under diskussionen och motiverades med att de övriga beslutsförslagen inte känns färdiga och man borde diskutera frågan på nytt på kommande UK. Förslaget om förkastande understöddes dock av en minoritet av de närvarande ombuden. UK:s beslut: UK uppmanar kyrkomötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersom vi anser att kärleken tillhör alla. Motion: Ta hand om unga förtroendevalda UK:s beslut: Ungdomens kyrkodagar 2015 skickar samtliga kyrkoherdar i Borgå stift en uppmaning om att: 1) ordna ett introduktionstillfälle för nya förtroendevalda i början av mandatperioden 2) kyrkoherden utser en mentor från det sittande förvaltningsorganet för varje ny förtroendevald, 3) uppmuntra till och bekosta deltagandet i utbildningar som ordnas av olika organisationer, så som Navi (Inflytandegruppen för unga vuxna) och Församlingsförbundet för de unga förtroendevalda. UK uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett introduktionsmaterial till nya förtroendevalda. Initiativ till diskussion: Hur gör vi kyrkan till en mobbningsfri zon? Utskottet ändrade ärendet till en motion. UK:s beslut: UK 2015 uppmanar alla anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar i församlingarna i Borgå stift att aktivt ta upp diskussionen om mobbning inom arbetslaget och bland församlingsmedlemmarna på fältet i bl.a. hjälpledarutbildningen.

Protokoll för Ungdomens kyrkodagar på LärkkullaKaris, 15–18.1.2015

1§ Plenum öppnas

Ungdomens kyrkodagar (UK) öppnades fredagen 24 januari kl. 9.22 av Ylva Vikström, ordförande vald på UK 2014. UK var sammankallat i enlighet med arbetsordningen av biskop Björn Vikström.

2§ Fastställande av röstlängden

Röstlängden konstaterades vara 154. Ordförande förklarade att röstlängden kontrolleras vid varje omröstning. Röstlängden fastställs genom att räkna hur många röstkort som finns i en för ändamålet avsedd ställning utanför auditoriet. Då ombud är inne i auditoriet på plenum ska man ha sitt röstkort med sig. Då man lämnar auditoriet ska man lämna sitt röstkort i ställningen.

3§ Val av protokolljusterare (2 st) och rösträknare (4 st) Till protokolljusterare föreslogs Liisa Mendelin (Åbo svenska församling) och Rami Nurmi (Åbo svenska församling). Dessa valdes till protokolljusterare. Till rösträknare föreslogs Nicki Kjellman (Purmo församling), Sofia Lindgård (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Sara Hagman (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling). Dessa valdes till rösträknare.

4§ Val av ordförande och viceordförande Till ordförande föreslogs Erika Boije (Åbo svenska församling) och Pontus Särs (Petrus församling). Kandidaterna presenterade sig. I valet med sluten omröstning fick Särs flest röster och valdes därmed till ordförande, Boije valdes därmed till viceordförande. Ylva Vikström ledde ordet under paragraferna 1-9. Därefter tog Pontus Särs och Erika Boije över ordförandeklubban.

5§ Val av sekreterare (1 st)

Kyrkans central för det svenska arbetet hade i enlighet med arbetsordningen utsett sakkunnig för ungdomsarbete Simon Lampenius till sekreterare. Till sekreterare föreslogs Laura Serell (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Ina Laakso (Borgå svenska domkyrkoförsamling). Ina Laakso valdes till sekreterare genom sluten omröstning.

6§ Fastställande av föredragningslistan

Ett ärende hade lämnats in till UK-kansliet efter att förhandsmaterialet hade tryckts upp och skickats till deltagarna. Det nya ärendet Initiativ till diskussion: Förslaget till nytt

psalmbokstillägg inlämnat av Åbo svenska församling presenterades av Sofia Eklund. Plenum beslöt att ta in ärendet på föredragningslistan som § 16.

7§ Fastställande av arbetsmetod och beredningsutskottens sammansättning

UK omfattade den arbetsmetod som beskrivs i arbetsordningen och som kommit till kännedom via förhandsmaterialet. UK beslöt att tillsätta utskott för alla motioner och initiativ till diskussion, dock så att ärendet Initiativ till diskussion: Hur kan man få ungdomar att förstå att församlingsvalet är viktigt? och Motion: Ta hand om unga förtroendevalda behandlas i samma utskott.

8§ Uppföljning av besluten från UK 2014

Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) redovisade besluten från UK 2014. En vegetarisk dag hålls på detta UK på fredagen, vegetarisk mat har också uppmärksammats på Nyckelnbloggen. En arbetsgrupp har skrivit en framställning som förts fram till stiftets diakoniarbetare om ungas vilja att engagera sig i diakonin. Församlingarnas webbprojekt kommer att innehålla en möjlighet att ha med en kalenderfunktion.

9§ Ungdomsarbetet inom ansvarsområdet för Kristen fostran 2014 (Kyrkans central för det svenska arbetet)

Stefan Myrskog (Kyrkans central för det svenska arbetet) berättade om arbetet ansvarsområdet för Kristen fostran. Kyrkans central för det svenska arbetet är inne i en förnyelseprocess. De tidigare ansvarsområdena Kristen fostran samt Diakoni och samhällsansvar har blivit en gemensam enhet som i dag består av 8 anställda, och heter nu enheten för kyrkans verksamhet. Arbetet på Kyrkans central för det svenska arbetet riktar sig inte så mycket direkt till barn och unga, arbetet går via församlingarna och de församlingsanställda. Ett undantag är Ungdomens kyrkodagar. De senaste åren har barn och ungas delaktighet fortsättningsvis varit på agendan. Kristen fostran har arbetat med information kring barnkonsekvensanalys och barnombud. UK är enhetens största evenemang och församlingsvalet har man jobbat med speciellt under hösten 2014. En ny satsning var att Kristen fostran var med på Stafettkarnevalen och hade ett tält i tältbyn utanför stadion och ett ”idrottspräst-team” bestående av församlingsanställda. På agendan ligger kontinuerligt konfirmandfrågor, den andliga fostran i scoutingen och relationer mellan kyrkan och skolan. Utbildningar har hållits, bland annat en kurs om konfirmandarbetet. Nätverksarbete är en del av vardagen, med aktörer i Finland och Norden.

10§ Motioner och initiativ till diskussion på UK 2015 – genomgång och opinionsmätning

Plenum gick igenom motioner och initiativ och genomförde en första opinionsmätning i frågor som berörde ärendena. Genomgången leddes av Maria Björkgren-Vikström (Kyrkans central för det svenska arbetet) P.g.a. tekniskt missöde kan resultaten inte redovisas i protokollet.

11§ Ajournering av mötet fram till att utskottsarbetet är slutfört

Ordförande ajournerade mötet fram till fredag 16.1 kl. 16.45. 12§ Ordförande öppnar fortsatta förhandlingar

Ordförande öppnade plenum kl. 16.56, och berättade om hur arbetet i plenum går till.

13§ Initiativ till diskussion: Unisex eller inte? Tanja Holm (Esbo svenska församling), Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Johanna Pettersson (Mariehamns församling), Heidi Paul (Esbo svenska församling), Sebastian Westergård (Johannes församling) och Laura Serell (Borgå svenska domkyrkoförsamling) hade lämnat följande initiativ till diskussion.

Diskussionen om unisex och icke unisex sovsalar kom fram på Höstdagarna (HD) då talkoarbetarna, alla myndiga personer, inte hade tillräckligt många rum och den praktiska lösningen och åsikten av många talkoarbetare var att ha en unisex sovsal.

Före beslutet på HD gjordes om att det är okej att sova unisex, fanns det delade åsikter om frågan, både för och emot. Enligt vår åsikt är icke unisex sov arrangemang normen i församlingssammanhang. Vi vill därför väcka diskussion om varför det ska så!

Varför är unisex ok? Varför är det inte ok?

Medför en tjej/killsovsal trygghet? Ska vi förutsätta att alla alltid är bekväma i just denna uppdelning?

Med denna diskussion vill vi inte säga att någotdera alternativet är bättre än det andra. Vi vill starta en diskussion och framförallt ifrågasätta normen!

Unisex sov arrangemang kunde vara ett fördomsfritt, praktiskt och icke heteronormativt alternativ.

Då vi diskuterar unisex sov arrangemang vill vi poängtera att vi diskuterar om detta som en möjlighet till vuxna människor och att det alltid förutom unisex salar finns ett alternativ för dem som inte känner dig bekväma med detta.

Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling) och Sofia Lindgård (Borgå svenska domkyrkoförsamling) presenterade utskottets förslag. Utskottet föreslog att ärendet ändras till en motion. Man poängterade att unisex-sovsalar kan fungera för äldre ungdomar, men att de inte ska tillämpas på konfirmandläger.

Utgående från det inlämnade diskussionsinitiativet har vi i utskottet diskuterat ärendet och kommit fram till att vi önskar att UK:s plenum istället skulle behandla initiativet som en motion.

Att kvinnor och män ska sova åtskilt har länge varit normen i vårt samhälle. Emellertid är detta inte en indelning som passar alla och den kan i vissa fall också utgöra praktiska utmaningar, till exempel gällande rumsindelning. En aspekt av diskussionen är att det för många kan vara viktigt att sova i samma rum som någon man känner sig trygg med och detta behöver inte nödvändigtvis vara någon av samma kön. Situationen ser i nuläget väldigt olika ut i stiftets olika församlingar då

en del församlingar redan tillåter att ledare av alla kön sover i samma rum. I vissa församlingar gäller detta även hjälpledarutbildningarna. Utskottet konstaterade enhälligt att unisex-sovsalar skulle vara ett för stort steg för konfirmander men att unisex-sovsalar kunde vara fördelaktigt för äldre lägerdeltagare, till exempel blivande hjälpledare.

Förslag till beslut:

UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta normer om könsuppdelning och överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare och arrangörer. Vi uppmanar vidare arrangörerna av Ungdomens kyrkodagar att kommande år erbjuda en möjlighet till unisex-sovutrymmen för de deltagare och arrangörer som så önskar, i mån av praktisk möjlighet.

Tanja Holm (Esbo svenska församling) representerade initiativtagarna. Hon lyfte fram att ärendet kom från ett praktiskt dilemma med sovarrangemangen bland talkoarbetare på Höstdagarna. I diskussionen kom det fram både för- och nackdelar med att ha gemensamma sovsalar för pojkar och flickor på församlingarnas evenemang och läger. De som förespråkade unisex-sovsalar betonade att det handlar om att man får sova med dem man känner sig trygg med, sitt kompisgäng, som kan bestå av både pojkar och flickor. Det är inte nödvändigt att alla känner sig bekväma att sova med personer av samma kön. En del ansåg att man känner sig mer bekväm att sova med sina kompisar, än med okända av samma kön. Det kom fram att Kulturkarnevalen tillämpat unisex-sovsalar redan i många år och att det är praktiskt ifall människor av olika kön kan sova tillsammans. Överlag var åsikten att det är viktigt att man i församlingens verksamhet vågar ifrågasätta rådande könsnormer och att minska tabun. Att reflektera över boendearrangemang på läger är ett sätt att göra det. Det betonades också att det alltid måste finnas ett alternativ att sova med människor av samma kön. De som var skeptiska till unisex-sovsalar framförde frågor om hur det ska genomföras i praktiken. Hur gör man t.ex. då man ska byta kläder? Det kom också fram att det finns en risk att de starka, populära ungdomarna väljer att sova blandat flickor-pojkar, medan de mer blyga segregeras till de enkönade sovutrymmen och därmed eventuellt marginaliseras ännu mer. Det främsta argumentet var att alla ska få känna sig trygga med sitt boende på läger. Det kom fram att blandade sovsalar kan öka risken för sexuella övergrepp. Tillräcklig mängd sömn är en förutsättning för lyckade läger, och att pojkar och flickor sover separat kan vara ett sätt att öka nattfriden. I diskussionen blev det inte helt tydligt för vilken ålder unisex-sovsalar föreslås. Att vara konfirmerad föreslogs av flera som en lämplig åldersgräns, medan man i ursprungliga motionen uttryckligen talade om vuxna (myndiga) personer. Under diskussionen lämnade Linus Stråhlman (Petrus församling) och Andreas Andersson (Matteus församling) in ett förslag till förkastande. Laura Serell (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling) lämnade in ett ytterligare förslag till beslut:

UK uppmanar församlingarna att överväga ett alternativ att sova i unisexsovsalar i de fall som detta kan anses vara skäligt med tanke på deltagarnas mognad och

utvecklingsnivå. Ett alternativ att sova med människor av samma kön ska alltid finnas till förfogande.

Debatten avslutades efter 15 inlägg. I omröstningen ställdes först utskottets förslag mot Karlssons och Serells förslag. Utskottets förslag vann. Därefter röstades om förkastande av motionen. Utskottets förslag vann och blev därmed UK:s beslut.

UK:s beslut:

UK uppmanar församlingarna att aktivt ifrågasätta normer om könsuppdelning och överväga alternativa lösningar då dessa skulle gynna deltagare och arrangörer. UK uppmanar vidare arrangörerna av Ungdomens kyrkodagar att kommande år erbjuda en möjlighet till unisex-sovutrymmen för de deltagare och arrangörer som så önskar, i mån av praktisk möjlighet.

14§ Initiativ till diskussion: Är skolandakter och -gudstjänster bra eller dålig reklam för kyrkan?

Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Många av oss hade fördomar mot kyrkan innan vi själva blev aktiva - fördomar som baserade sig på skolans morgonsamlingar, julkyrkor och religionsundervisningen. Vi hade negativa erfarenheter av nämnda tillställningar, trots att samma människor (åtminstone delvis) som hållit andakterna i skolan ansvarar för församlingens ungdomsverksamhet idag. Nu undrar vi: är vi ensamma om den här uppfattningen? Hur har ni andra (och era skolkompisar) upplevt morgonsamlingarna och skolkyrkorna? Finns det orsak att göra något (vad?) åt kyrkans arbete i skolarna?

Alfred Andersson och Elin Abrahamsson (Mariehamns församling) presenterade utskottets arbete.

Utskottet diskuterade initiativets innehåll och de flesta hade i huvudsak negativa minnen från skolans och kyrkans samarbete. Det diskuterades ifall den enda orsaken är att kyrkan gör ett dåligt arbete i samarbete med skolan eller hur mycket attityden hemifrån inverkar. Utskottet anser att det finns ett problem och orsak att ändra upplägget i samarbetet. Utskottet vill uppmana plenum att fundera på följande frågor:

- Lönar det sig för kyrkan att finnas i skolan?

- Hur kan man involvera eleverna i samlingarna och gudstjänsterna?

- Bör upplägget för skolgudstjänster vara åldersindelade?

- Hur kan man framföra Bibelns berättelser på ett sätt som passar barn och samtidigt väcker intresse?

- Vad kan vi göra för att förbättra och utveckla samarbetet mellan skolan och kyrkan och för att ändra attityden gentemot kyrkans verksamhet?

Marie Mäenpää (Matteus församling) representerade motionsskrivarna. Hon upplever att många från hennes församling har negativa erfarenheter av skolgudstjänster och andakter, och frågade om andra har liknande erfarenheter. Ordförande öppnade för diskussion. De flesta ansåg att det är bra att skolan och församlingen samarbetar, och då bl.a. i form av morgonsamlingar och skolgudstjänster. Församlingens ungdomsarbete och hjälpledararbete skulle inte vara lika kraftigt om inte de församlingsanställda syntes i skolan. Men det kom fram att det är viktigt att församlingsanställda också har tid att ”hänga” i skolan och umgås med eleverna på deras raster. Det är också värdefull verksamhet. Samtidigt yttrades åsikten att det inte är bra att tvinga andakter på människor. Ett problem är också att andakter som hålls för en hel skola signalerar att man i kyrkan ska sitta stilla och lyssna på en person och hens åsikter. Dialogen saknas. I samtalet kom det dock fram att religionslektionerna är den största orsaken till att kyrkan kan upplevas som trångsynt, konservativ och gammaldags. Det kan t.ex. ta sig uttryck i att religion ställs mot vetenskap och att eleverna förutsätts välja vilket sätt att se på världen som de själva står bakom. Det kom också fram att andaktssituationen inte är enkel för den församlingsanställda. Det här behöver beaktas i utbildningen till kyrkliga yrken, och var och en kan också via sitt eget sätt att förhålla sig till andakten göra stämningen bättre. Några konkreta förslag som framfördes var att hålla andakten på religionslektionen, att församlingsanställda skulle erbjuda att komma till skolan och medverka i religionslektioner, att det måste hållas skilda andakter för barn i olika åldrar och att språket i andakterna/gudstjänsterna måste vara på en vardaglig nivå. Diskussionen avslutades efter 15 inlägg. Under diskussionen uttalade sig sakkunnig för skolfrågor, Maria Björkgren-Vikström (Kyrkans central för det svenska arbetet). 15§ Motion: barn- och ungdomsombud till församlingarna Ann-Mari Holländer (Kyrkans central för det svenska arbetet) hade lämnat in följande motion:

Från år 2015 träder en ändring i kyrkoordningen i kraft som gör det obligatoriskt för kyrkliga organ att utvärdera och ta i beaktande konsekvenserna för barn och unga i de beslut som görs. Som metod används barnkonsekvensanalys. Avsikten är att främja barnets bästa och i större grad beakta barnens åsikter och deras delaktighet i kyrkans verksamhet. Konsekvensanalysen ska utföras av den myndighet som först behandlar ärendet, och den ska göras för alla beslut som har konsekvenser för barn och unga. Med barn avses alla som är under 18 år, dvs. FN:s definition av barn.

Barnkonsekvensanalys innebär en stor förbättring i arbetet med att höra barn och unga, vilket vi på UK ju också jobbar med. En viktig del i barnkonsekvensanalysen är just hörandet av barnen och ungdomarna. Det kan göras på olika sätt, bl.a. beroende på åldern på de som ska höras. En stor utmaning då denna ändring i kyrkoordningen träder i kraft är att följa upp att den förverkligas, att man i församlingar och andra beslutsfattande organ verkligen tillämpar barnkonsekvensanalys.

Att tillsätta ett eller två barn- och ungdomsombud i församlingarna är en konkret metod att göra arbetet systematiskt. Barn- och ungdomsbundet påminner om att barn- och ungdomsperspektivet beaktas i beslutsfattningen. I bästa fall tillsätter man en person som är förtroendevald och en som är anställd. Tillsammans kan de på olika sätt befrämja barns och ungas bästa och delaktighet. Uppgifterna kan mer konkret vara:

o de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem.

o delta i strategiarbete som gäller barn och unga

o gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel

o se till att olika familjers behov beaktas i planeringen

o följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas


UK diskuterar hur unga vill bli hörda då den egna församlingen utför barnkonsekvensanalys. Kom gärna med konkreta idéer, som sedan efter UK kan föras till det nyvalda förtroendeorganet.

UK uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. Församlingen utformar barn- och ungdomsombudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att

o de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem.

o delta i strategiarbete som gäller barn och unga

o gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel

o Se till att olika familjers behov beaktas i planeringen

o Följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas

Utskottets arbete presenterades av Sandra Broman (Vasa svenska församling). Några marginella förändringar ingick i utskottets förslag till beslut. Man var mån om att det i större församlingar kan vara skäl att ha både ett barnombud och ett ungdomsombud, för att dela på arbetet.

Utskottets ändringar markerade med kursivt.


o UK diskuterar hur unga vill bli hörda då den egna församlingen utför barnkonsekvensanalys. Kom gärna med konkreta idéer, som sedan efter UK kan föras till det nyvalda förtroendeorganet.

o UK uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två eller flera barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- och ungdomsombud, för att på bästa sätt nå ut till både barn och ungdomar. Församlingen utformar barn- och ungdomsombudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att

de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem.

delta i strategiarbete som gäller barn och unga

gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel

se till att olika familjers behov beaktas i planeringen

följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas

KCSA kan ge mer information om barn- och ungdomsombudens uppgifter.

Ann-Mari Holländer presenterade som motionsställare motionen. Ordförande öppnade diskussionen. Det kom fram att det behövs ett naturligt ställe där man för dialog med barn. Ibland känner de anställda redan till barnens åsikter, då behöver man inte fråga åsikterna direkt av barnen, utan man kan höra den anställda. Direkt kontakt med barnen kan se ut på olika sätt och varierar beroende på vilken fråga som är under bedömning. Det kan vara frågan om en enkät på webben, riktad till barn eller föräldrar. Under diskussionen lämnade Rolf Blauberg (Johannes församling) och Pontus Särs (Petrus församling) in ett ytterligare förslag till beslut, där man från utskottet förslag tar bort punkten ”UK diskuterar”. Diskussionen avslutades efter fyra inlägg. Under samtalet uttalade sig Ann-Mari Holländer (Kyrkans central för det svenska arbetet) Blauberg-Särs förslag:

o UK uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två eller flera barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- och ungdomsombud, för att på bästa sätt nå ut till både barn och ungdomar. Församlingen utformar barn- och

ungdomsombudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att

de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem.

delta i strategiarbete som gäller barn och unga

gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel

se till att olika familjers behov beaktas i planeringen

följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas

KCSA kan ge mer information om barn- och ungdomsombudens uppgifter.

I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Blauberg-Särs förslag. Blauberg-Särs förslag vann omröstningen och blev därmed UK:s beslut.

UK:s beslut:

Ungdomens kyrkodagar uppmanar församlingarna i Borgå stift att tillsätta två eller flera barn- och ungdomsombud, en anställd och en förtroendevald, med funktion att påminna om barn- och ungdomsperspektivet vid församlingens beslutsfattande. I större församlingar kunde man ha skilda barn- och ungdomsombud, för att på bästa sätt nå ut till både barn och ungdomar. Församlingen utformar barn- och ungdomsombudens uppgifter själva, men exempel på uppgifter kan vara att

– de tillsammans med de anställda kan hitta former och metoder på hur man kan höra barn och unga i frågor som berör dem.

– delta i strategiarbete som gäller barn och unga

– gå igenom föredragningslistorna för förtroendeorganen ur barnkonsekvensanalysens synvinkel

– se till att olika familjers behov beaktas i planeringen

– följa med hur beslut som berör barn och unga förverkligas

Kyrkans central för det svenska arbetet kan ge mer information om barn- och ungdomsombudens uppgifter.

16 § Initiativ till diskussion: Förslaget till nytt psalmbokstillägg

Ombuden i Åbo svenska församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Vi har bekantat oss med förslaget till nytt psalmbokstillägg och undrar om andra församlingar också saknar en del av de sånger som vi unga tycker om att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång som våra konfirmander helst sjunger på konfirmationerna: "Så länge jag lever".

Det skulle vara tråkigt om det nya psalmbokstillägget saknar de sånger som vi unga sjunger i våra församlingar och på gemensamma evenemang, som UK och Höstdagarna.

Därför vill vi uppmana alla församlingar som deltar i UK att bekanta sig med förslaget till nytt psalmbokstillägg och komma med förslag på sånger som borde vara med.

Förslaget kan ni läsa här: http://kyrkpressen.fi/aktuellt/55718-Komplett-lista-over-nya-psalmforslagen.html

Laura Serell (Borgå svenska domkyrkoförsamling) presenterade utskottets resultat. Utskottet hade ändrat på initiativet till en motion.

Vi har bekantat oss med förslaget till nytt psalmbokstillägg och undrar om andra församlingar också saknar en del av de sånger som vi unga tycker om att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång som våra konfirmander helst sjunger på konfirmationerna: ”Så länge jag lever”.


Vi i utskottet föreslår att UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet som kommer överens om 5 sånger som sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg som vidarebefordrar förslaget till kyrkomötets svenskspråkiga ombud som granskar förslaget, deadline för detta förslag skulle vara 25.1.2015.

Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg och Rätt till liv.

Sofia Eklund (Åbo svenska församling) representerade initiativtagarna. Hon ställde frågan varför det är så lite ungdomssånger med i psalmbokstillägget. Hon understödde förändringen till motion och underströk att det i debatten behöver komma fram exempel på sånger som sjungs i församlingarna. Ordförande öppnade diskussionen genom att ge ordet till Jan Hellberg, stiftssekreterare för gudstjänstliv och musik och medlem i arbetsgruppen som tagit fram psalmbokstillägget. Psalmboken är kyrkans officiella sångbok, som används i första hand under gudstjänsten. I gudstjänsten kan man också använda andra sånger, endast dagens psalm måste vara från psalmboken. Psalmboken är en officiell bok, det är kyrkomötet som beslutar hurdan den ska vara. Psalmbokstillägget som nu tas fram är lika officiellt som psalmboken. Hellberg poängterade att psalmboken och – tillägget inte ska räcka till för ungdomarnas behov. Det som ska komma med ska vara ungdomarnas bidrag till psalmbokstillägget. Det tas fram ett tillägg både på finska och på svenska. Kyrkostyrelsen tillsatte en arbetsgrupp år 2011 för att ta fram 150 förslag på psalmer som ska ingå i psalmbokstillägget. Arbetsgruppens förslag har nu lämnats till kyrkomötet. De enda som kan påverka i detta skede är de svenska kyrkomötesombuden. Hellberg berättade också om genrerna som finns med. Allt som är med ska vara nytt på något sätt. Det finns 15 sånger med som kan sägas vara från ungdomskretsar, varav fyra kan sägas vara moderna ungdomssånger.

Under diskussionen kom det också fram att det skulle vara viktigt att få hela plenum att stå bakom några sångförslag, vilket skulle ge större slagkraft om man framför sångförslag till de svenska kyrkomötesombuden. Därmed föreslogs en opinionsmätning i plenum. Det kom fram att det är viktigt att arbetsgruppen också beaktar stiftet som helhet, samtidigt som det yttrades att det viktigaste skulle vara att få med en temasång från Ungdomens kyrkodagar. En orsak till att det är viktigt att ungdomssånger tas med i större mån är att visa att man bekräftar ungdomarnas teologi. Det skulle också leda till att psalmbokstillägget tas bättre emot i ungdomskretsar då det lanseras. Diskussionen avslutades efter åtta inlägg. I diskussionen yttrade sig Jan Hellberg (Domkapitlet i Borgå stift) och ungdomsarbetsledare Daniel Jakobsson (Matteus församling). Ett förslag till beslut och ett klämförslag lämnades in under debatten. Anton Westerlund (Petrus församling) och Lotta Westerlund (Karis-Pojo församling) lämnade in följande förslag till beslut:

Ungdomens kyrkodagar anser att förslaget till psalmbokstillägg saknar flera sånger som är viktiga för Borgå stifts ungdomar. Vi önskar att kyrkomötet överväger att lägga in några sånger.

Plenum gör en opinionsmätning för att bestämma vilka sånger vi helst vill ha med i psalmbokstillägget.

Ylva Vikström (Åbo svenska församling) och Liisa Mendelin (Åbo svenska församling) lämnade in följande klämförslag till utskottets förslag till beslut:

Arbetsgruppen består av utskottets ordförande och sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussion i sitt arbete.

Under omröstningen ställdes utskottets förslag mot Westerlund-Westerlunds förslag. Utskottets förslag vann. Därefter ställdes utskottets förslag mot klämförslaget av Vikström-Mendelin. Klämförslaget vann, och fogades därmed till utskottets förslag. Därmed blev utskottets ordförande Laura Serell (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och sekreterare Ida Kallström (Åbo svenska församling) valda till arbetsgruppen som ska sammanställa förslag på ungdomssånger till psalmbokstillägget.

UK:s beslut

Vi, ombud på UK, har bekantat oss med förslaget till nytt psalmbokstillägg och undrar om andra församlingar också saknar en del av de sånger som vi unga tycker om att sjunga? T.ex. finns inte en enda av UK:s temasånger med i förslaget eller den sång som våra konfirmander helst sjunger på konfirmationerna: ”Så länge jag lever”.


UK tillsätter en arbetsgrupp med representanter ur stiftet som kommer överens om fem sånger som sedan skickas till stiftssekreterare Jan Hellberg. Hellberg vidarebefordrar förslaget till kyrkomötets svenskspråkiga ombud som granskar förslaget. Manusstopp för detta förslag skulle vara 25.1.2015.

Exempel på sånger vi anser att fattas i förslaget är Så länge jag lever, Steg för steg och Rätt till liv.

Arbetsgruppen består av utskottets ordförande och sekreterare. De förbinder sig till att beakta UK:s diskussion i sitt arbete. Se bilaga 1 med arbetsgruppens meddelande till stiftssekreterare Jan Hellberg, som förmedlats vidare till Borgå stifts kyrkomötesombud.

17§ Initiativ till diskussion: Kan vi undvika att äktenskapsdebatten splittrar vår kyrka?

Ordförande öppnade plenum kl. 13.19, lördagen 17.1.2015. Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Riksdagens beslut om könsneutral äktenskapslagstiftning skapade turbulens och utskrivningar ur kyrkan, trots att kyrkan inte hade något med beslutet att göra. Vi ser det som en förvarning för de reaktioner som är att vänta när kyrkan skall ta ställning till lagen. Det tycks vara svårt att föra ett samtal i den här frågan utan att människor blir sårade, kränkta och besvikna - i båda åsiktslägren. Vi här på UK har säkert olika åsikter om äktenskapslagen, men vi är inte ute efter någon debatt om själva ämnet. Vi önskar att UK kunde diskutera vad vi/kyrkan skulle kunna göra för att undvika att denna fråga skadar och splittrar vår kyrka.

Tove Ljungqvist (Sibbo svenska församling) presenterade utskottets beredning. Hon konstaterade att utskottet inte var enigt i sakfrågan om samkönade äktenskap, men att man ändå behandlat varandra med respekt. I utskottet hade man också dryftat vem det är som ska formulera ”kyrkans” åsikt. Samhället och medierna pressar kyrkan att ha en åsikt, men vem ska formulera den? I utskottet hade man också diskuterat om ett frånsägande av vigselrätten innebär att kyrkan flyr sitt ansvar.

Fokus ligger inte på att enas i en åsikt, men att bemöta allas åsikter med respekt. Utskottet ansåg att kyrkan är en bra plats för detta.

Det kom upp ett förslag om att kyrkan skulle frånsäga sig vigselrätten, och vi diskuterade hur detta skulle påverka debatten. Skulle detta från kyrkans sida innebära att man flyr från sitt ansvar?

Vad definierar vad kyrkan står för? Är det bibeln eller är det församlingsmedlemmarna, eller någonting annat?

Utskottet betonade fokus på grundtanken i kyrkan (tron), framom de otaliga åsikterna.

Kajsa Lassila (Matteus församling) representerade initiativtagarna. Hon önskade att man håller sig till ämnet. Ordförande öppnade diskussionen som fördes i ett finkänsligt klimat. Framträdande åsikter var att det är viktigt att respektera varandra, oberoende åsikt. Det ska vi klara av inom kyrkan. Det är också viktigt att det syns att det finns olika åsikter inom kyrkan. Kyrkan liknades vid ett vedträ som man klyver med en kniv. Slår man för hårt på kniven, med sin egen åsikt, så delas kyrkan i två delar. Det kom också fram att det lönar sig att fokusera på det som håller ihop kyrkan ihop, den gemensamma tron. Medlemmar skriver ut sig oberoende vilket ställningstagande kyrkan gör. Därför lönar det sig att fokusera på det vi har. Dessutom yttrades tanken att det är medier som pressar kyrkan att ha en enad åsikt. Samtidigt kommer det att ta flera år innan lagen om samkönade äktenskap har vunnit laga kraft, vilket ger kyrkan många år att komma fram till ett eget ställningstagande i frågan. Ytterligare uttrycktes tanken att de som är i majoritet har möjlighet och makt att bestämma över de som är i minoritet. Det påmindes om att man kan ha olika utgångslägen i diskussionen, beroende på om den pågående lagändringen berör en själv eller inte. Det är tungt för hbtq-personer som diskussionen handlar om – och som finns mitt bland oss – att vara dom andra som man alltid pratar om. Ordförande avslutade diskussionen efter nio inlägg.

18§ Initiativ till diskussion: Vilken är äktenskapets funktion?

Ylva Vikström (Åbo svenska församling) hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Medborgarinitiativet Tahdon har fått Finlands riksdag att ta de första stegen mot stiftande av en könsneutral äktenskapslag. Det har väckt starka reaktioner såväl utanför som innanför kyrkan, och hur kyrkolagen kommer att förhålla sig till en trolig ändring av statens lagstiftning är ännu oklart.

Anmärkningsvärt i diskussionerna kring Tahdon är att ett flertal av såväl motståndarna som förespråkarna till lagändringen motiverar sin ståndpunkt med att äktenskapet är något gott och viktigt. Samtidigt växer antalet skilsmässor stadigt, och det finns de som ifrågasätter att en livslång monogam relation skulle vara det självklara målet.

Med det här som bakgrund – alltså att äktenskapet på ett teoretiskt plan anses vara väldigt viktigt samtidigt som människors sätt att leva tillsammans har förändrats – vore det på sin plats att Ungdomens Kyrkodagar förde en diskussion på temat äktenskap.

Exempel på frågor som kunde diskuteras är:

o Vilket är äktenskapets syfte i ett kristet liv, och hur realiseras detta syfte bäst i vår tid?

o Är det säkert att äktenskapet är den levnadsform som gagnar partners och barn bäst – och hur kunde kyrkan i så fall stöda dem

som vill hålla ihop sina äktenskap trots den höga skilsmässostatistiken?

o Vilka problem och utmaningar finns det med äktenskapets patriarkala historia – det vill säga att det i långa tider varit ett sätt att omyndigförklara kvinnor – och hur ska de hanteras?

Tanken med initiativet är inte att ta ställning till Tahdon-kampanjen, utan öppna upp för en diskussion om äktenskapet i sig.

Ylva Vikström (Åbo svenska församling) representerade både utskottet och sig själv som initiativtagare. Hon tog speciellt fram de två första punkterna man diskuterat i utskottet.

Skilj på samhällets och kyrkans äktenskapssyn då ni pratar!

Hur borde församlingarna prata om tvåsamhet i ungdomsarbete?

o Risk om sex före äktenskapet målas upp som synd – i skribagruppen finns med stor sannolikhet någon som redan haft sex.

o Risk om parförhållanden förs fram som det enda rätta sättet att leva, kan frambringa skamkänslor hos singlar och hetsa fram ogenomtänkta relationer.

o Risk om heteronormen förs fram som det enda självklara.

o Måste just prästen prata relationer på skribalägret – kan en utomstående expert plockas in?

Hur kan församlingen stöda människor i deras respektive (sam)levnadsformer?

o Parrelationskurser – borde KCSA ordna?

o Familjerådgivning – också i förebyggande syfte.

o Singelverksamhet

Är den höga skilsmässostatistiken ett problem?

Borde kyrkan avsäga sig vigselrätten?

Borde det bli svårare att gifta sig?

Borde skilsmässor avdramatiseras ännu mer?

Ordförande öppnade för diskussion och ärendet gav upphov till en mångfasetterad debatt. En del av samtalet handlade om tvåsamhetsnormer som råder i vårt samhälle, och som även kyrkan upprätthåller. Den kan ta sig uttryck i att någon blir förfärad över att man inte varit i ett förhållande om man är 18 år gammal. Man frågade varför det är självklart att vara i en relation. Kyrkan borde visa på att olika slags sätt att leva är rätt, man kunde exempelvis lyfta fram goda exempel på singlar. I länder där man har en klostertradition är tvåsamhetsnormen inte lika stark. Singlar kan känna sig diskriminerade med de normer som finns i vårt samhälle. Samtidigt kan det hända att människan som bygger livet på tvåsamhet inte hittar lyckan, det krävs ännu

fler personer, ett kollektiv, för det. Kan församlingen vara det kollektivet? Kyrkan kunde vara en förebild då det gäller att bemöta olika sorters relationer. Dessutom diskuterades vad äktenskapet är och ifall äktenskapet är heligt i kyrkan. Äktenskapet är idag något annat än det var förut, då det till exempel gav de vigda möjligheten att skaffa barn. I dag finns det TV-serier som skämtar om äktenskapet. I äktenskapet finns den juridiska aspekten, t.ex. rätten att vara en annans närmaste anhörig. Äktenskap är också det lättaste sättet att definiera relation. En fungerande relation behöver kärlek, kommunikation och beaktande av den andras behov. Separationer kunde undvikas om man sökte hjälp i tid. Förebyggande arbete för personer i parförhållanden ansågs vara en viktig uppgift. Ordförande avslutade diskussionen efter 15 inlägg.

19§ Motion: kyrkomötet bör ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning

Ombuden i Johannes församling hade lämnat in följande motion.

Folket har sagt sitt och ett förslag har två gånger klubbats igenom i riksdagen. Nådens år 2014 har det finska folket krävt att alla landets medborgare ska vara lika värda inför lagen. De första stegen har tagits för att utplåna ett av de värsta skönhetsfelen i vår lagstiftning. Äktenskapet ska äntligen öppnas för alla oavsett sexualitet.

Denna efterlängtade förändring berör dock i detta nu inte kyrkan. Trots det anser vi delegater från Johannes församling att kyrkomötet snarast bör ta ställning till hur kyrkan i fortsättningen tänker förhålla sig till äktenskapet. Ska det öppnas för alla eller ska vi frånsäga oss vigselrätten?

Vi som kyrka kan inte vara nöjda så länge en del av våra medlemmar diskrimineras av vårt eget regelverk.


UK skickar ett brev till kyrkomötet och en insändare till de stora finska dagstidningarna. I brevet och insändarna uppmanar UK 2015 kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Texten i brevet kunde lyda ungefär så här:

”Ungdomens kyrkodagar 2015 tror på alla människors rätt att oavsett kön eller sexualitet leva i kärlek i förhållanden som är lika värda inför lagen. Eftersom riksdagen redan tagit ställning i frågan vill vi på UK uppmana Kyrkomötet att tydligt ta ställning till hur de förhåller sig till alla människors rätt att ingå äktenskap. Anser kyrkan att alla människor är lika värda?”

Insändartexten kunde ta avstamp i brevet men gärna vara lite längre och belysa problematiken på ett mer nyanserat sätt.

Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling) presenterade utskottets arbete och deras förslag till beslut.


UK 2015 uppmanar kyrkomötet att på allvar överväga om kyrkan borde frånsäga sig vigselrätten. Detta eftersom man idag kan fråga sig huruvida kyrkan verkligen borde ha kvar det byråkratiska ansvar som vigselrätten innebär.

Detta skulle även ge kyrkan en bättre grund för att i framtiden kunna ta ställning till frågan om välsignandet av samkönade äktenskap.

Rolf Blauberg (Johannes församling) representerade motionsställarna. I sitt förslag ville de inte föreslå att kyrkan ska avsäga sig vigselrätten. Däremot ansåg de att kyrkan måste ge signal om att man jobbar med den här frågan. Innan diskussionen öppnades gavs ett inlägg av sakkunnig Emma Audas, forskare i äktenskapsteologi. Ett avsägande av vigselrätten innebär att man ändå kan få äktenskapet välsignat. Ceremonin påminner mycket om en vigsel. För en del är det viktigt att vigseln sker just i kyrkan. Ordförande öppnade diskussionen. En del ombud såg uppsägande av vigselrätten som det bästa för kyrkan. Då skulle kyrkan få mer tid att forma en åsikt i äktenskapsfrågan. Om kyrkan endast välsignade äktenskap skulle det byråkratiska myndighetsutövandet minska, vilket är en fördel. Men samtidigt behöver kyrkan i så fall ta ställning huruvida samkönade par kan få välsignelse i kyrkan för sitt borgerligt stadgade äktenskap. Det ställningstagandet trodde en del att också leder till splittring inom kyrkan. Därmed ansåg många att uppsägande av vigselrätten är en felaktig och feg väg att gå. Diskussionen handlade också om vikten av att få gifta sig just i kyrkan. Att de som älskar varandra ska få bekänna sin kärlek i församlingen, inför Gud, och i kyrkan offentligt visa detta. Många konfirmerar sig just för att det ger dem rätt att gifta sig i kyrkan, kommer dessa då att konfirmera sig och vilja höra till kyrkan? Det kom fram att äktenskapets betydelse har förändrats genom tiderna. Tidigare var det så gott som tabu att gifta sig på nytt ifall man hade skiljt sig. Nu är den frågan sällan ett problem. Varför skulle det då inte lösa sig ifall samkönade par fick börja gifta sig i kyrkan? Det kom också fram att kyrkan inte är redo att fatta beslut i den här frågan. En del upplevde också att UK fortfarande behöver fundera på en egen åsikt i frågan, och därför lämnades ett förslag till förkastande av motionen in. Även i denna diskussion kom det fram att majoriteten (heterosexuella) har makt att bestämma över minoriteten (hbtq-personer), och att kyrkan inte borde hålla kvar en rättighet att diskriminera. Under diskussionen kom det in ett ytterligare förslag till beslut av Johanna Rehn (Ekenäsnejdens svenska församling) och Anna Englund (Ekenäsnejdens svenska församling):

UK uppmanar kyrkomötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersom vi anser att kärleken tillhör alla.

Ett förslag om förkastande av motionen lämnades in av Jonas Eklund (Pedersöre församling) och Emelie Melin (Pedersöre församling). Diskussionen avslutades efter 14 inlägg. Under debatten uttalade sig Emma Audas, forskare i äktenskapsteologi, som sakkunnig. I omröstningen ställdes utskottets förslag till beslut mot Rehn-Englunds förslag till beslut. Rehn-Englunds förslag vann. Därmed ställdes Rehn-Englunds förslag mot förkastande av motionen. Rehn-Englunds förslag vann och blev därmed UK:s beslut.

Ungdomens kyrkodagar (UK) diskuterade ärendet om att uppmana kyrkomötet att ta ställning till förslaget om jämlik äktenskapslagstiftning. Utskottets förslag som låg till grund för diskussionen i plenum gick ut på att uppmana kyrkomötet att på allvar överväga om kyrkan borde frånsäga sig vigselrätten, eftersom det är tveksamt om kyrkan verkligen ska bära det byråkratiska ansvar som vigselrätten innebär. Då skulle kyrkan inte heller behöva ta sig an frågan huruvida man ska viga samkönade par eller inte, vilket skulle minska risken för splittring inom kyrkan. De flesta ombud ansåg dock att kyrkan ändå kommer att tvingas att fatta beslut om samkönade par ska få välsignelse för sitt äktenskap i kyrkan och att det då i alla fall leder till splittring. Därmed lades det fram ett förslag att UK uppmanar kyrkomötet att seriöst överväga att ta ställning för att viga samkönade par. Ett förslag om att förkasta ärendet lades också fram under diskussionen och motiverades med att de övriga beslutsförslagen inte känns färdiga och man borde diskutera frågan på nytt på kommande UK. Förslaget om förkastande understöddes dock av en minoritet av de närvarande ombuden.

UK:s beslut:

UK uppmanar kyrkomötet att tillåta kyrklig vigsel av samkönade par. Detta eftersom vi anser att kärleken tillhör alla.

20§ Initiativ till diskussion: Hur kan man få ungdomar att förstå att församlingsvalet är viktigt?

Ordförande öppnade plenum kl. 18.40. Röstlängden konstaterades vara 138. Ombuden från Matteus församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Valdeltagandet i församlingsvalet i november 2014 var (igen) extremt lågt. Även bland de unga. I vår församling röstade endast 14.5% av 16-17 åringarna trots att vi har ett starkt ungdomsarbete, vi hade en egen ungdomslista, röstningsmöjlighet i skolan och ett evenemang på valdagen.

Ungdomar (och vuxna) upplever det oviktigt att rösta, eller också förstår man inte vad man ska rösta på. Samtidigt ökar utskrivningarna ur kyrkan - delvis på grund av att man ogillar hur kyrkan styrs/vilka åsikter kyrkans beslutsfattare representerar. Är det möjligt att vända på det här?

Tanja Holm (Esbo svenska församling) presenterade utskottets arbete. I utskottet hade man konstaterat att finländarna inte upplever kyrkoval som en möjlighet att påverka på samma sätt som i nationella val. I utskottet kom det också fram att det fanns lite information om valet i allmänhet, man visste inte vad kandidaterna stod för som individer. I Esbo svenska församling hade man exempelvis bara en valdebatt. Det behövs fler tillfällen där kandidaterna kan komma fram. I samhälleliga val är det kandidater som för kampanj, i kyrkliga val är det kyrkan som marknadsför sig själv. Man kunde ytterligare poängtera den demokratifostrande aspekten för att engagera de unga väljarna. Det är också viktigt att vallokalerna är lättillgängliga och har öppet länge. Det är bra om de unga känner den som är på valplatsen och tar emot rösterna. Vid vallokalerna kunde man också ha kandidattestet tillgängligt för de som fortfarande är osäkra på vem de ska rösta på.

Stephanie Lindroos (Matteus församling) representerade initiativtagarna och konstaterade att det, trots stora satsningar, är svårt att engagera unga i församlingsvalet. Ordförande öppnade diskussionen. I samtalet kom det fram att det är viktigt att kandidaternas åsikter kommer fram. Unga måste också få veta vad de kyrkliga förtroendeorganen gör. Man måste också, med de anställdas hjälp, ärligt lyfta fram vilka problem man har i församlingen och tillsammans skapa en vision för vad som kunde göras bättre. Att ha vallokal i skolan och ordna jippo med matservering på valdagen sågs som medel som kan höja valdeltagande. Man kan också kontinuerligt påminna om att kyrkan är en demokratisk institution, och att det lönar sig att påverka genom att rösta, ifall man möter människor som kritiserar kyrkan. Utmaningar kan vara att få fram informationen på orter där svenskan är i minoritet, där det inte är så så lätt att vara ute på gator och torg. En annan utmaning är att få de som hör till lutherska kyrkan, men som är aktiva i en friförsamling, att rösta eftersom de inte känner sig motiverade. Erfarenhet från senaste val visar dock att trots mycket arbete med valinformation och jippon kan det ändå vara svårt att engagera väljarna. Diskussionen avslutades efter 13 inlägg. Röstlängd konstaterades vara 139.

21§ Motion – Ta hand om unga förtroendevalda Ombuden i Johannes församling hade lämnat in följande motion.

Som nyinvald medlem i ett kyrkligt organ, till exempel ett församlingsråd eller gemensamma kyrkofullmäktige, kan det vara svårt att hitta rätt, hävda sig och få sin röst hörd. Eftersom unga förtroendevalda är en bristvara är det av högsta prioritet att dessa tas väl emot i de organ de blivit invalda i. Därför föreslår vi ungdomar i Johannes församling att Ungdomens kyrkodagar 2015 skickar samtliga kyrkoherdar i Borgå stift en uppmaning i vilken vi ber dem ta väl vara på de nya, unga förtroendevalda i sina församlingar och handleda dem i sitt nya förtroendeuppdrag.


Ungdomens kyrkodagar 2015 skickar samtliga kyrkoherdar i Borgå stift en uppmaning att ta väl vara på stiftets nya unga förtroendevalda och uppmanar dem att handleda dessa.

Fanny Willman (Solf församling) presenterade utskottets förslag till beslut:

Ungdomens kyrkodagar 2015 skickar samtliga kyrkoherdar i Borgå stift en uppmaning om att: 1) ordna introduktionstillfälle i början av mandatperioden för nya förtroendevalda

2) kyrkoherden ska utse en mentor från det sittande förvaltningsorganet för varje ny förtroendevald

3) uppmuntra och bekosta deltagande för Navis utbildning för de unga förtroendevalda.

Vi uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett introduktionsmaterial till nya förtroendevalda.

Motionsställarna representerades av Johan Terho (Johannes församling). Unga har upplevt att det är svårt att komma in som ny förtroendevald. Det behövs någon som hjälper dem att komma in i sina uppgifter. Motionsställarna ville hålla kvar sitt ursprungliga förslag till beslut, eftersom de var tveksamma till om det är rättvist att en aktör som Navi nämns på det sätt som utskottet föreslår. Ordförande öppnade diskussionen. Diskussionen handlade dels om huruvida det är rättvist att ge mer synlighet och favorisera någon specifik organisation. Det framhölls dock att Navi gärna får synas eftersom man inom Navi nu börjar ha en svenskspråkig verksamhet. Dels diskuterades olika former av stöd för nya förtroendevalda. Det ansågs viktigt att de unga nya förtroendevalda blir av med sin stämpel att vara ”ungdomsrepresentanten” så snabbt som möjligt. Detta kan ske exempelvis genom att en mentor hjälper den nya förtroendevalda. Stödet behöver vara kontinuerligt den första tiden. Det kom också fram att det ordnas flera utbildningstillfällen, av egna församlingen, av samfälligheten, av Navi och av Församlingsförbundet, men att informationen behöver nå målgruppen. Här spelar kyrkoherden en stor roll. Församlingen får gärna bekosta de förtroendevaldas utbildning. Under diskussionen kom det in ett nytt förslag till beslut av Rolf Blauberg (Johannes församling) och Sofia Eklund (Åbo svenska församling).

Som utskottets förslag, men så att reklamen för Navi ändras till att informera om en möjlighet till hjälp från och samarbete med aktörer som Navi och Församlingsförbundet.

Texten skulle sålunda bli:




3) uppmuntra till och bekosta deltagandet i utbildningar som ordnas av olika organisationer, så som Navi (Inflytandegruppen för unga vuxna) och Församlingsförbundet för de unga förtroendevalda.

Vi uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett introduktionsmaterial till nya förtroendevalda.

Diskussionen avslutades efter nio inlägg. I omröstningen ställdes motionsskribenternas förslag mot Blauberg-Eklunds förslag. Blauberg-Eklunds vann. Därefter ställdes utskottets förslag mot Blauberg-Eklunds förslag. Blauberg-Eklunds förslag vann och blev därmed UK:s beslut.

UK:s beslut:



3) uppmuntra till och bekosta deltagandet i utbildningar som ordnas av olika organisationer, så som Navi (Inflytandegruppen för unga vuxna) och Församlingsförbundet för de unga förtroendevalda.

UK uppmanar KCSA att i samråd med Navi utarbeta ett introduktionsmaterial till nya förtroendevalda.

22§ Initiativ till diskussion: Församling i rörelse

Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Betoningen av motion och rörelse inom kyrkan har ökat i och med lanseringen av projektet Församling i rörelse år 2014. Genom projektet vill man främja en livsstil där man rör på sig och att man i församlingarnas verksamhet tar motion och idrott mer medvetet i beaktande. Man tar fasta på den holistiska människosynen – människan är kropp, själ och ande. Alla dessa aspekter behöver näras, även den fysiska kroppen. En förebild för projektet är Skolan i rörelse, som har ökat motionerandet bland skolelever.

Projektet syns på UK också bland annat i seminariet om motion, idrott och kyrka, där aspekter kring idrottens etiska sida tas upp och hur idrottsrörelsen och kyrkan kan samarbeta. Kyrkans central för det svenska arbetet hade ett eget tält i tältbyn på Stafettkarnevalen våren 2014, också det var ett sätt att synliggöra vikten av den fysiska biten av den holistiska människan.

Projektet Församling i rörelse handlar om att öka medvetenheten och få upp ögonen för att motion och idrott även har en plats i församlingen. Bland medarbetarna i församlingen kan det handla om så enkla saker som att hålla ett promenadmöte eller att ta en paus under långa möten för att sträcka på sig. Församlingen kan ta in de modeller som fungerar i den egna kontexten och lämna bort andra. Motion främjar gemenskap och förebygger i bästa fall utanförskap och utslagning. Projektet handlar också om devisen att kyrkan ska vara där människor är; i olika idrottsföreningar verkar 1,2 miljoner finländare.

UK kan diskutera hur motion, rörelse och idrott kunde komma till uttryck i den egna församlingen. Kan man t.ex. ha mera rörlighet i gudstjänsten? Finns det på orten sportklubbar för barn som mer satsar på motion och att sporta för att det är roligt, eller borde församlingen på det området ha verksamhet?

Lauri Huitula (Esbo svenska församling) presenterade utskottets beredning. Utskottet hade diskuterat motion och idrott i församlingen ur ungas synvinkel. Utskottet betonade att man

exempelvis kunde ordna tillfällen där barn och unga får testa på olika sporter. Det kan hållas före ungdomssamlingen, efter skolan. I gudstjänsten kunde man också röra på sig mer, exempelvis bönevandring. Dessutom hade utskottet funderat på hur man kunde aktivera äldre i församlingen, men den punkten förblev öppen. Simon Lampenius (Kyrkans central för det svenska arbetet) presenterade initiativet till diskussion och önskade konkreta idéer för hur motion och idrott kan ta sig uttryck i församlingen. Ordförande öppnade för diskussion. De flesta såg motion och idrott som något positivt och som mycket väl kan integreras i församlingens verksamhet. Sportaktiviteter kan vara ett sätt att lära känna en ny grupp, ett sätt att få unga att komma med i verksamheten och det bidrar till god stämning på läger. Det behövs något för kropp, själ och ande på läger. En mängd praktiska förslag kom fram: Cirkusdag för barn, möten kan hållas som promenadmöten, prästen kan hålla en andaktslänk där man är ute och springer, möjlighet att testa olika sporter i anslutning till en ungdomssamling, volleybollturnering i prosteriet, orientering i skogen, bilorientering, besök till Leklandet, curling, spårning med kontroller med bibelinnehåll, städning, bensträckare under möten, vandringar i gudstjänsten samt bönegrupp där fokus är på hur kropp och tro korrelerar. Det enda faromomentet som kom fram är ifall tävlingsmomentet betonas för mycket. Diskussionen avslutades efter 14 inlägg. Mötet ajournerades till kl. 9.00 på söndagen 18.1.

23§ Initiativ till diskussion: Hur nå ut till församlingsmedlemmarna?

Plenum öppnades av ordförande kl. 9.10. Ombuden från Närpes församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

Enligt missionsbefallningen ”Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar!” (Matt 28:19) är det vår uppgift som kristna, dvs. Kristi kyrka, att se till att budskapet och kärleken skall nå alla människor. Ändå finns det människor som känner att kyrkans verksamhet inte berör dem och inte ser en orsak till att söka sig till kyrkan.

På basis av diskussioner med människor som inte har för vana att röra sig i kyrkliga sammanhang, upplever vi att det finns en stor mängd människor som har ett intresse för andlighet och kristendom, men som inte känner att kyrkans verksamhet berör dem.

Vidare ger missionsbefallningen inte endast uttryck för att vi skall nå alla människor, utan även för att vi skall möta människorna i deras vardag och sammanhang.

De frågeställningar som vi vill behandla:

Hur kyrkans verksamhet utökas eller omstruktureras för att ske mera ute på fältet?

Finns det konkreta metoder att möta människor som inte per automatik söker sig till kyrkan?

Christoffer Dahlin (Pedersöre församling) presenterade utskottets beredning. I utskottet hade behandlats huruvida en gudstjänst kan tilltala alla åldrar, både 15- och 55-åringar? Är gudstjänsten en bra plattform för att nå ut till olika människor? Är det viktigt att man har människor och vänner utanför församlingen, att man inte sluter sig i en bubbla i församlingen? Ungdomsarbetet är ofta utåtriktat i sina satsningar, kunde man göra på liknande sätt i arbetet bland andra åldrar? Borde man ha små samlingar ofta, eller borde man satsa på större samlingar mer sällan? Är det okej församlingsverksamhet att gå på café eller hänga på Facebook? Patric Sjölander, ungdomsarbetsledare (Närpes församling) representerade initiativtagarna. Han frågade sig också ifall gudstjänsten är rätt plattform att nå ut till folk? Sitter vi och matar det enda fåret som hittat in hagen? Själv jobbar Sjölander utanför församlingens traditionella verksamhet. Folk deltar inte i församlingens verksamhet, men är intresserade av andliga frågor. De känner sig inte bekväma i församlingens verksamhet. Han efterlyste tankar och tips för detta arbete. Ordförande öppnade diskussionen, där flera åsikter och idéer kom fram. Å ena sidan ansåg en del att olika människor vill ha olika saker och att verksamheten i församlingen måste anpassas enligt det. Å andra sidan kom det fram att enbart personliga behov inte är viktiga, utan att det också är viktigt att olika slags människor är på samma ställe. Exempelvis generationsöverskridande möten nämndes och även gudstjänsten. Det kom också fram att församlingen måste vara relevant i närsamhället. Det gäller att studera sin egen ort och utmaningarna där. Hur kan församlingen vara relevant just på vår egen ort? Som exempel nämndes diakoniarbetet i S:ta Clara kyrka i Stockholm. Ytterligare en aspekt är bemötandet. Det är ytterst viktigt att alla som kopplas till församling/kyrka bemöter medmänniskor vänligt och respektfullt. Ett leende kan göra mycket. Diskussionen avslutades efter fem inlägg.

24§ Initiativ till diskussion: Hur gör vi kyrkan till en mobbningsfri zon? Ombuden i Johannes församling hade lämnat in följande initiativ till diskussion.

UK 2014 diskuterade på initiativ av ungdomarna i Matteus församling huruvida kyrkan kunde vara ett ställe där ingen diskrimineras på grund av sin ålder. Vi ungdomar i Johannes församling vill gärna spinna vidare på temat.

Mobbning är ett allvarligt problem. Som fenomen är mobbning oerhört svårt att förstå sig på. Det är svårt att förklara varför någon blir mobbad och svårt att förstå varför någon mobbar. I grunden handlar det ändå om makt och strukturer. Vårt sätt att umgås och vårt sätt att agera mot andra människor är alltid delar av en större helhet. Hur denna helhet är uppbyggd påverkar om någon blir mobbad eller inte. Hur vet vi då om just vi är en del av en rutten helhet? Bara genom att lära oss se hur den helheten är uppbyggd. Vi önskar därför att UK 2015 skulle diskutera följande frågor:

- Hur kan vi i kyrkan förebygga mobbning?

- Vad kan vi göra för att märka om någon blir mobbad?

- Hur kan vi märka vår egen del i mobbningen?

- Vad kan vi jobba med för att skapa klimat där mobbning inte förekommer?

- Vad kan kyrkan göra för att bli en mobbningsfri zon?

Utskottet hade ändrat ärendet till en motion. Sini Sundqvist (Johannes församling) presenterade utskottets förslag. Mobbning berör oss alla, både unga och vuxna. Mobbning som börjat i tidig ålder kan fortsätta i vuxen ålder. Hur kan kyrkan bli en mobbningsfri zon? Hur kan man motarbeta mobbning i det egna arbetslaget?


UK 2015 tillsätter en arbetsgrupp, som sammanställer ett brev till alla församlingars församlingsråd. Brevet ska uppmana alla församlingsråd att aktivt ta upp diskussionen om mobbning, att diskutera mera aktivt inom arbetslaget och bland församlingsmedlemmarna på fältet i bl.a. hjälpledarutbildningen.

Rolf Blauberg (Johannes församling) representerade initiativtagarna. Han lyfte upp att vi alla är delaktiga i mobbning på olika sätt och i varierande grad. Ordförande öppnade diskussionen. I samtalet kom det fram att förmågan att mobba finns i oss alla. Samtidigt finns förmågan att motarbeta mobbning också hos alla, det kan handla om att se sina medmänniskor eller säga hej åt sådana som man inte känner. Det väcktes en reaktion om att alltid jobba ”mot” någonting, i detta fall mobbing. Borde man istället jobba ”för” gemenskap, för kärlek? Till exempel marscherade moder Theresa för fred. Samtidigt kan den synen vara ett sätt att förtränga oegentligheter som man borde ta tag i. Mobbning tar sig uttryck på olika sätt, som utfrysning, minspel och att inte låta alla åsikter komma fram. Under diskussionen lämnade Pontus Särs (Petrus församling) och Erika Boije (Åbo svenska församling) in ett förslag till beslut.

UK 2015 uppmanar alla anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar i församlingarna i Borgå stift att aktivt ta upp diskussionen om mobbning inom arbetslaget och bland församlingsmedlemmarna på fältet i bl.a. hjälpledarutbildningen.

Diskussionen avslutades efter sju inlägg. I omröstningen ställdes utskottets förslag mot Boije-Särs förslag. Boije-Särs förslag vann och blev därmed UK:s beslut.

UK:s beslut:

UK 2015 uppmanar alla anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar i församlingarna i Borgå stift att aktivt ta upp diskussionen om mobbning inom arbetslaget och bland församlingsmedlemmarna på fältet i bl.a. hjälpledarutbildningen.

25§ Information från Navi – inflytandegruppen för unga vuxna samt val av Borgå stifts representanter till Navi-gruppen.

Kajsa Karlsson (Borgå svenska domkyrkoförsamling), ordförande i Navi-gruppen, berättade om Navi. Navi är Inflytandegruppen för unga vuxna. Navi fungerar under det finska Nuorten keskus och är ett nätverk och stöd för unga förtroendevalda. Det är en grupp som kämpar för att ungas röst ska höras i kyrkan. Aktuellt för tillfället är en tvåspråkig utbildning för unga förtroendevalda 13–15.3.2015 på Torpan leirikeskus i Tammerfors. Dessutom kommer ett nätverk för unga förtroendevalda att skapas på Facebook. Navi jobbar också med en materialbank och ger ut ett nyhetsbrev varje månad. Navi-gruppen fungerar som en ”styrelse” för verksamheten. I gruppen får varje stift ha en representant och en suppleant. Mandatperioden för stiftsrepresentanterna är två år. Ett krav är att förstå finska och i någon mån också klara av att uttrycka sig på språket. Man kan delta på distans. I valet nominerades Jenny-Maria Bergman (Matteus församling), Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling) och Ville Poutanen (Sibbo svenska församling). Valet skedde med sluten omröstning. Till medlemmar i Navi-gruppen valde UK Ville Poutanen som ordinarie och Ida-Maria Sola som suppleant.

26§ Förslag till tid och plats för UK 2016.

Björn Wallén, direktor på Lärkkulla, presenterade två tidpunktsförslag för UK 2016: 21–24.1.2016 och 28–31.1.2016. Han hälsade också att UK är välkommet till Lärkkulla. Under en kort diskussion kom det fram att det också skulle vara bra ifall UK ibland arrangerades på annan ort än Lärkkulla, exempelvis i Österbotten. Av de föreslagna tidpunkterna kunde den tidigare vara att föredra, med tanke på studentskrivningar. I en omröstning fick tidpunkten 21-24 januari 2016 mest gehör och därmed lades siktet på att UK följande gång arrangeras på Lärkkulla 21–24.1.2016.

27§ Val av arbetsgrupp för planeringen av UK 2016

Ida-Maria Sola (Borgå svenska domkyrkoförsamling), som varit med i planeringsgruppen för UK 2015 berättade om hur arbetet brukar gå till. Måns Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Theo Sjöblom (Hangö församling), Ina Laakso (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Linda Leskinen (Tammerfors svenska församling), Wilma Wasström (Matteus församling), Pontus Lindroos (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Kajsa Lassila (Matteus församling), Lotta Westerlund (Karis-Pojo församling) och Jonas Hellman (Närpes församling) föreslogs till arbetsgrupp för UK 2016. Valet förrättades med sluten omröstning. Till planeringsgrupp för UK 2016 valdes Måns Vikström (Borgå svenska domkyrkoförsamling), Jonas Hellman (Närpes församling) och Kajsa Lassila (Matteus församling).

28§ Eventuella övriga ärenden

Inga övriga ärenden hade kommit in. 29§ Förhandlingarna avslutas

Förhandlingarna vid Ungdomens kyrkodagar 2015 avslutades söndagen 18.1 kl. 10.33.

Bilaga 1- Den av UK 2015 grundade arbetsgruppens mail till Stiftssekreterare Jan Hellberg Sångernas begynnelseord tillagda understreckade Sångernas källor tillagda i kursiv ti 20.1.2015 13:48 Från: Laura <[email protected]> Psalmbokstillägget TOP 5 Till: Hellberg Jan <[email protected]> Hej Jan! Jag och Ida har nu träffats och sammanställt en lista över de sånger som var mest populära i enkäten. De fem populäraste var: 1. Steg för Steg Vi söker sanningen UK-temasångshäftet 1984-2011 (1984) (KCSA) 2. Rätt till liv Jesus, du som älskar oss UK-temasångshäftet 1984-2011 (1985) (KCSA) 3. Så länge jag lever Du ser mitt hjärta Ung Psalm (Libris) 4. Och ger dig sin frid När du är trött UK-temasång 2014, separat not (KCSA) 5. Du som är törstig Ung Psalm (Libris) Dessa sånger var väldigt jämna i antal. Du kan också gärna påpeka att vi vet om att t.ex. Så länge jag lever redan blivit nedröstat en gång men trots det var den väldigt populär. Denna lista kan kompletteras med Svara på mitt rop, När jag stiger ut i gryningen UK-temasångshäftet 1984-2011 (2010) (KCSA) I ditt ansiktes ljus, Genomstrålad av värme Ung Psalm (Libris) Du finns här, Vid en dikesren på landet UK-temasångshäftet 1984-2011 (2000) (KCSA) Jag ber för dig och Nuoren seurakunnan veisukirja 1990 (på finska,

svensk text inskriven i pdf) (Kirkon nuorisotyön keskus, Nuorten keskus, Lasten keskus)

Murar. Den dag vi förstår UK-temasångshäftet 1984-2011 (1991) (KCSA) Mvh, Laura & Ida

Documents

Protokoll från Ungdomens kyrkodagar 2015