1

2 3

Projekt från A till ÖEn ordbok med fakta och tips

© 2009 Anders Blomé

Adress: Projekt-&Kompetensutveckling, Götalandsvägen 249, 125 45 Älvsjö

E-post: info@andersblome.se

Omslagsfoto: Daniel Åberg

Omslag och grafisk form: Daniel Åberg, www.abergs-stilus-et-forma.se

Teckningar: Lisa Pousette Blomé

Upplaga: 1:1

ISBN: 978-91-7437-001-0

Tryckeri: E-print, Stockholm, 2009

Produktion och distribution: Publit

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

2 3

Anders Blomé

En ordbok med fakta och tips

Projekt från A till Ö

PrOjEKT- & KOmPETENSUTvEcKLING

4 5

Innehåll

Affärsprojekt ......................................... 19

Agile ......................................................... 20

Aktivitet ................................................... 24

Aktivitetslista ........................................ 24

Arbetspaket ......................................... 25

Avslut, avslutning ............................... 26

Backlog ................................................... 28

Baseline .................................................. 28

Beslutspunkt ........................................ 29

Beställare .............................................. 31

Buffert ..................................................... 33

certifiering ............................................ 34

critical chain ........................................ 35

critical Path method, cPm ............ 37

Deadline ................................................. 40

Delegera, delegering ........................ 41

Delprojektledare .................................. 43

E/A-tal ..................................................... 44

Effektmål ................................................ 45

Etapp, etappmål ................................. 47

Fas ............................................................. 48

Feedback ................................................. 49

Funktionell organisation .................. 51

Förprojekt .............................................. 53

Förstudie ............................................... 54

Ganttschema ....................................... 57

Genomförande ..................................... 58

Glapp ......................................................... 60

Gruppens sammansättning, grupproller ............................................. 60

Gruppens utveckling .......................... 63

Inledning ...................................................................................................7

Begreppet Projekt ......................................................................... 11

Från A till Ö – begrepp i projektens värld ...........................17

International Project management Association, IPmA 67

Intressent ............................................... 67

Kalendertid ............................................ 73

Kick-off .................................................... 74

Kick-out ................................................... 75

Kommunikation .................................. 76

Kommunikationsplan ........................ 78

Konflikt ..................................................... 79

Kostnadsbudget ................................... 81

Kritisk linje .............................................. 83

Leverantör, styrning av leverantör 86

Linjeorganisation ................................. 89

Lägesrapport ....................................... 89

matrisorganisation ........................... 93

milstolpe .................................................. 95

milstolpediagram ................................ 97

milstolpeplan ......................................... 99

moScoW ............................................. 100

motivation, motivationsfaktorer 101

mål .......................................................... 103

måltriangeln ...................................... 104

Nulägeslinje ........................................ 106

Nytta, nyttorealisering ...................107

Nätplan ................................................. 108

Organizational Breakdown Structure, OBS ................................ 111

Osäkerhet ........................................... 113

Planering ............................................ 115

Prioritering .......................................... 118

Process ................................................ 118

4 5

Produktionsmodell ..........................120

Program ............................................... 121

Program Evolution and review Technique, PErT .............................. 122

Project management Institute, PmI ........................................................ 123

Projektadministratör ......................124

Projektanatomi ................................. 125

Projektdirektiv .................................... 127

Projektifiering ..................................... 128

Projektkontor ..................................... 129

Projektledare ..................................... 131

Projektledarskap .............................. 134

Projektledning .................................... 136

Projektmedlem ................................ 137

Projektmodell ................................... 138

Projektmognad ................................ 141

Projektmål .......................................... 143

Projektorganisation ........................145

Projektorienterad organisation .148

Projektplan .......................................... 149

Projektportfölj, portföljhantering 152

Projektroller och grupper ............153

Projekttypologi ................................. 155

Projektägare ..................................... 157

Pulsmöte .............................................. 158

rapportering .................................... 162

referensgrupp ................................. 163

restlista .............................................. 164

resultatvärdesmetoden ..............164

resurs, resursplan ........................169

resursavtal ....................................... 170

resursägare ..................................... 171

riskhantering, riskanalys ............172

S-kurva ................................................. 179

Samverkansprojekt ........................180

Scrum master ................................. 182

Skunk works ...................................... 182

Slutrapport ........................................ 184

SmArT .................................................. 186

Social kompetens ...........................187

Sponsor, projektsponsor ............189

Styrgrupp ........................................... 190

Team, teamarbete .........................195

Tidsplan ............................................... 197

Timeboxing ......................................... 198

Tvärfunktionella grupper ..............199

Uppföljning ......................................... 200

Work Breakdown Structure, WBS ..................................................... 202

Ändringshantering .........................207

Överlämning ....................................... 208

Extra material – några ytterligare reflektioner ............ 210Kunskap ............................................................................................................................................ 210

Projektledarskap och projektledning .................................................................................. 213

Effektmål och nytta ..................................................................................................................... 220

Kommunikation och tillit ........................................................................................................... 221

K-PEK ................................................................................................................................................. 224

referenser .......................................................................................227Förteckning över litteratur, uppsatser och artiklar ....................................................227

Internetkällor och länkar ..........................................................................................................231

Index och korsreferenser .........................................................232

Författarens tack .........................................................................240

6 7

Inledning

Idén till den här boken kom efter en oväntad upptäckt. Det hela började med frågan: Vad står egentligen i alla de böcker om pro-jekt och projektledning som finns i bokhyllan? Hos mig finns nämligen en vana, eller kanske ovana, att köpa framförallt nyut-komna svenska böcker men även en del engelskspråkiga böcker i ämnet. För att få svar på frågan tog jag helt enkelt de svenska böcker som hade ett sakregister och skrev in orden på ett Excel-blad. Mitt antagande var att författarna, när de sätter samman sina sakregister eller index, väljer de ord som de själva bedömer viktiga och intressanta för sina läsare. Orken räckte inledningsvis till sjutton böcker och drygt fyra tusen ord.

Efter att ha sorterat alla orden i bokstavsordning och betrak-tat resultatet, uppstod en viss förvåning. Det fanns inget ord som pekades ut från alla böcker. Som mest fanns ett begrepp med i tretton sakregister. Av de fyra tusen inskrivna indexorden, representerade tre tusen ordbegrepp som förekom endast en eller två gånger, och detta efter att jag korrigerat för en del synonyma begrepp. Men även om jag skulle kunna göra ytterligare en synonymgenomgång, så var min reaktion att dialekterna är att många, begreppen har olika betydelse och att man ser olika på vilka begrepp som är viktiga. Ur detta kom inspirationen att skriva ”Projekt från A till Ö”.

Grundtanken med denna bok är att gå igenom viktiga och in-tressanta projektbegrepp och deras betydelse. Min ambition har varit att sammanställa likheter och berätta om skillnader, plus att

6 7

kombinera detta med tips och erfarenheter. Jag har velat tillhanda- hålla en lathund med en intuitiv och logisk innehållsförteckning – en uppslagsbok som ger möjlighet till att snabbt och enkelt läsa om begrepp, kunna få inspiration eller se om man är på rätt väg med en arbetsuppgift.

Urvalet av uppslagsord baseras på den topplista som kom fram efter att jag hade sorterat orden i alla sakregister. Jag bör-jade skriva om ordet på första plats och fortsatte därefter med nästa och nästa … På vägen hoppade jag över en del allmänna begrepp. Efter att ha skrivit om ett femtiotal ord kände jag att jag behövde ett tydligt mål. Då valde jag ut begrepp som jag bedömde som ofta förekommande i projektvärlden och komplet-terade med intressanta ord som dykt upp på vägen. Sammantaget blev det drygt 100 ord.

Innehållet i denna bok utgår från mina erfarenheter kombine-rat med mina tolkningar av vad flera andra redan har skrivit om. Det vill säga att jag har reflekterat och försökt hitta en gemensam nämnare. I vissa fall har jag framfört mina beskrivningar av be-greppen, i andra fall har jag redovisat skillnader i synsätt och defi-nitioner. För att öka läsvänligheten finns få direkta källreferenser. I litteraturlistan finns de böcker, uppsatser och Internet-källor som jag studerat för att hämta inspiration och fakta.

För varje uppslagsord redovisas begrepp med samma eller närliggande betydelse. Ambitionen har inte varit att hitta alla synonymer, men de som kommit i min väg finns nerskrivna. Eftersom vi blandar svenska och engelska ord i vår projektvardag har det känts naturligt att ta med en engelskspråkig översättning. Resultatet blev att det kan finnas engelska ord som synonymer för svenska och tvärtom, samt en blandning av brittisk och ame-rikansk stavning för de engelskspråkiga alternativen. Utgångs-punkten har varit nomenklaturen i PRINCE2 från engelska Office of Government Commerce (OGC), Guide to the Project Management Body of Knowledge (PMBOK Guide) från Project

8 9

Management Institute samt IPMA Competence Baseline från International Project Management Association.

Kort läsanvisningEftersom detta är någon form av ordbok, så bör det finnas en bas för vilka ord som används för att beskriva andra. Som grund används de uppslagsord som finns med i innehållsförteckningen. Några vill jag redan här lyfta fram för att förenkla förståelsen.

• Resultat–avserdetsomettprojektskataframellertillverkaoch oavsett om det är en produkt eller tjänst. Ibland används ordet delresultat, slutresultat eller projektresultat för att ytter-ligare förtydliga.

• Beställare–avserdensomgerettuppdragtillochfinansierarett projekt. Här finns flera både synonymer och homonymer. Se vidare avsnittet om projektroller.

• Projekt–utgåridennabokfrånenföretagsekonomiskochmanagementmässig tolkning av begreppet. Begreppet används som en beteckning för en arbetsform – ett sätt att fördela arbetsuppgifter och makt inom och mellan organisationer genom att etablera, driva och avveckla tillfälliga organisationer.

• Linjeorganisation–denorganisationsombeslutarattgenom-föra ett projekt.

Denna bok består av fyra huvudkapitel. Första delen beskriver begreppet projekt i form av definitioner, reflektioner och lite his-torik. Därefter kommer de drygt hundra orden från A till Ö. I det tredje kapitlet finns extra material i form av reflektioner om en handfull uppslagsord, ord och områden som jag bedömer har stor påverkan på våra möjligheter att lyckas med projektarbetet. Det avslutande kapitlet innehåller en indexförteckning och kors-referenslista.

8 9

Min förhoppning är att boken ska ge dig en överblick över några av alla de begrepp som finns i projektens värld, och att den samtidigt ska vara en källa för reflektion. Har du begrepp som du tycker att jag borde ha med, eller som jag har beskrivit på ett missvisande sätt, är du välkommen att ta kontakt med mig.

Stockholm i november 2009

Anders Blomé

1 0 1 1

Begreppet Projekt

Begreppet projekt är för de flesta en välkänd företeelse. Det har funnits i det svenska språket i flera hundra år. Ordet är uppmärk-sammat och välbeskrivet i den bemärkelsen att det finns många definitioner. Dessa synliggör både likheter och skillnader i hur man uppfattar innebörden av, och vilka egenskaper man vill till-skriva, bokstavskombinationen p, r, o, j, e, k, t. För att skapa en bild av begreppet kommer vi här att titta på hur det beskrivs i svensk projektlitteratur. Därefter fortsätter vi med några defini-tioner från etablerade standards och guidelines. Som en avslu-tande reflektion kommer både en tillbakablick på ordets historia och några exempel på hur ordet används nu i vår vardag.

Projekt i litteraturen och i guidelinesSynen på begreppet projekt i svenska böcker om projektarbete varierar något, men grundsynen är gemensam. Projekt är något tillfälligt och temporärt och det ska producera ett resultat. Till den grunden lägger man oftast till ytterligare egenskaper. När jag försöker lägga ihop och samordna beskrivningar får jag fram att ett projekt är en företeelse som

• äravtillfälligellertemporärkaraktär

• skataframettellerfleraresultatsommöternågonformavspecifikation

• harenförutbestämdtidpunktelleretttillståndkopplattillentidpunkt när det förväntas upphöra

1 0 1 1

• harenförutbestämdresursramförresursförbrukning

• harenbeställare.

Tillfällig eller temporär karaktär innebär att redan när man startar ett projekt vet man att det kommer att lösas upp när det är klart. Man gör således en bedömning att kommande arbete kommer att kräva ett speciellt ansvarstagande kombinerat med en egen planering och uppföljning. Arbetet är så unikt att det motiverar att man för en begränsad tid behöver avdela en projektledare.

Att ett projekt har en beställare innebär att det kopplas till en helhet. Någon ser ett behov som man vill få uppfyllt. Det är få definitioner som uttryckligen knyter projekt till nytta. Ett exempel på en sådan är den engelska modellen PRINCE2 som definierar projekt på detta sätt:

A management environment that is created for the purpose of

delivering one or more business products according to a specified

business case.

Utifrån denna definition är det tydligt att man inte får kalla något för ett projekt om det inte är kopplat till ett ”business case” eller något förenklat – om man inte har utrett och bedömt det troligt att man kommer att ha nytta av eller tjäna pengar på kommande arbete.

Under slutet av 80-talet och under 90-talet utvecklades stan-darder, guidelines eller om man så vill ”praxis” för projektarbets-formen. Här nedan presenteras tre definitioner som är hämtade från den internationella ISO-standarden 10006 – Vägledning för kvalitetsledning av projekt, IPMA Competence Baseline och PMBOK Guide (amerikansk ANSI-standard).

ISO 10006: ”Unik process, bestående av ett antal samordnade

och styrda aktiviteter med start- och slutdatum, initierade för att

1 2 1 3

uppnå ett mål som uppfyller specifika krav, inklusive begräns-

ningar i tid, kostnader och resurser.”

IPMA Competence Baseline1: Ett projekt är ett tids- och kostnads-

begränsat arbete för att förverkliga ett antal resultat som möter

bestämda krav och kvalitetsstandarder.

PMBOK Guide: ”En temporär satsning vidtagen för att skapa en

unik produkt eller tjänst.”

Vi kan notera skillnader. Exempelvis lyfter ISO fram ”unik pro-cess” medan PMBOK fokuserar på ”unik produkt eller tjänst”. Likheterfinnsidettemporäraochtidsavgränsade.

Historisk tillbakablick och idagI boken Ord med historia (Bergman, 2003) hittar vi vårt ord:

Projekt, liksom tyska Projekt, engelska project och franska projet,

går tillbaka till latinets projectum, participet till verbet projicera

(kasta fram). Det motsvarar alltså direkt svenska utkast och tyska

Entwurf, av verbet entwerfen (skissera) och werfen (kasta).

Från latinet exporterades ordet under andra hälften av 1300- talet till engelskan. Användningen av ordet i svenskan kan dateras till första hälften av 1500-talet. Ordet användes i betydelser som förslag eller utkast. Utifrån mina efterforskningar är det denna definition som används i ordböcker fram till slutet av 1980-talet. I Norstedts Ordbok från 1990 kan vi läsa:

”Idé och utkast för metod att uppnå visst större resultat. Omfat-

tar även arbetet som skall ge resultatet.”

Här först kompletteras betydelsen plan med genomförande. Flyttar vi oss fram till nutid, finner vi ordet i många olika sammanhang.

1 Egen tolkning och översättning

AAffärsprojekt

Agile

Aktivitet

Aktivitetslista

Arbetspaket

Avslut, avslutning

1 2 1 3

AB

C

Affärsprojekt

Agile

Aktivitet

Aktivitetslista

Arbetspaket

Avslut, avslutning

Backlog

Baseline

Beslutspunkt

Beställare

Buffert

Certifiering

Critical Chain

Critical Path Method, CPM

1 4 1 5

AffärsprojektEtt affärsprojekt genomförs normalt på uppdrag av en extern kund utifrån ett avtal. Före start av ett affärsprojekt eller som en del av det brukar en upphandling finnas. I förhandlingar kom-mer representanter för kunden och leverantören överens om in-gående leveranser, avtalsform, betalningsform och den slutgiltiga avtalstexten.

Vid affärsprojekt finns två centrala och viktiga överenskom-melser. Den ena är den mellan kunden och leverantören – avta-let eller kontraktet. Den andra överenskommelsen är den mellan projektägaren och projektledaren. Den senare överenskommelsen bör dokumenteras med hjälp av ett projektdirektiv och en pro-jektplan.

Det som kan skilja mellan ett avtal och en projektplan är nor-malt inte leveranserna, utan främst behovet av resurser för att nå projektmålet. Här kan en projektägare och en projektledare göra en annan överenskommelse än vad som avspeglas i avtalet och priset till kund. En projektägare kan gå in som moralisk eller juridisk finansiär, eller så kan han eller hon hålla på en vinst som inte får disponeras av projektledaren.

En projektägare kan prissätta ur flera aspekter. Antingen ger leveranserna ett direkt bidrag till verksamhetens vinst, eller så kal-kylerar man med ett nollresultat eller kanske en inledande förlust, för att sedan genom att försöka generera nya beställningar eller ändringar få lönsamhet. Oberoende av hur projektägaren sätter priset, måste man alltid särskilja prissättning och resursbehov för ett affärsprojekt. Prissättning är ett affärsbeslut. Det tas utifrån affärsstrategier och affärspositionering. Resurstilldelningen till ett affärsprojekt är, som för alla projekt, beroende av dess omfattning och storlek. Tilldelningen bör genomföras så att projektledaren känner att tillräckliga resurser finns tillgängliga för att nå målet. Min erfarenhet säger mig att om inte den känslan finns, då kom-mer inte heller ett projekt att lyckas.

1 4 1 5

Ett affärsprojekt omfattar mer eller mindre arbete med att dels uttyda kundens krav som är specificerade i avtalet, dels finna och tolka ibland otydliga utfästelser som kan ha tillkommit under in-tensiva slutförhandlingar. Arbetet med att definiera ursprungligt åtagande samt tillägg och ändringar kan vara omfattande.

Ett affärsprojekt styrs ofta utifrån förutbestämda del- och slutleveranser och till dessa kopplade betalningar. Här finner man dels milstolpar för överlämning av del- eller slutresultat till kund, dels milstolpar för att få kundens acceptans och godkännande med efterföljande fakturering och betalning.

Den juridiska inramningen av ett affärsprojekt ger det en spe-ciell karaktär. Affärsprojektets egenskaper ställer krav på externa beställare, projektägare och projektledare att de har kunskap inom områden som avtalshantering, förhandling och kanske det viktigaste, förmåga att bygga relationer och tillit.

Ord med samma eller närliggande betydelseFrån svenska källor: kundorderprojekt, kundprojekt, uppdrags-projektFrån engelskspråkiga källor: business project

Agile Ordet agile kommer från engelskan och betyder lättrörlig eller vig. Tanken bakom ett ord som

lättrörlig är att man eftersträvar ett sätt att ar-beta och tillverka som på ett bra sätt hanterar förändringar ienföränderligvärld.Lättrör-

liga metoder stävar efter att understödja en utveckling där man inledningsvis har svårt att se eller besluta om ett slutresultats om-fattning och egenskaper. Ambitionen är också att ge möjlighet till en snabbare tillverkning från idé till resultat.

1 6 1 7

En tredje variant kopplar samman vad som ska levereras, med när och hur mycket det får kosta. Ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given kostnad.

I den här boken används begreppet projektmål för en samlad beskrivning av vad, när och hur mycket det kostar. Resultat, slut-resultat eller delresultat används som benämning för det som ett projekt ska tillverka och leverera.

Ord med samma eller närliggande betydelseFrån engelskspråkiga källor: project scope, objective, goal

måltriangeln Måltriangeln utgår från att ett projektmål kan

beskrivas som ett mätbart resultat som ska vara uppnått vid en given tidpunkt och till en given

kostnad. Dessa tre målparametrar är inbördes be-roende av och balanserar varandra. Exempelvis påverkar en

ändring i kraven slutresultatet, sluttidpunkten och/eller budge-ten. Samspelet och prioriteringen mellan de tre parametrarna symboliseras i litteraturen ofta med en liksidig triangel. Det finns två varianter av trianglar. Antingen representerar de tre hörnen eller de tre sidorna parametrarna resultat, tid och kostnad.

Måltriangel med målparametrarna i triangelns hörn.

Resultat

Tid Kostnad

1 6 1 7

Måltriangeln är ett hjälpmedel för att i varje beslutssituation komma ihåg att ta ställning till alla tre målparametrarna. Den är också ett bra stöd för att förankra och visa på vilken eller vilka av de tre parametrarna som har högst prioritet.

I den svenska grundversionen representerar varje punkt i tri-angeln 100 procent. Ett kryss i ett av hörnen innebär att den para-metern är helt styrande för projektet, medan en markering mitt i triangeln innebär att de tre parametrarna har samma prioritet, har samma relativa betydelse. Under ett projekts genomförande är det vanligt att relationen mellan de tre parametrarna kan ändras.

Benämningarna på parametrarna varierar. Det som här be-nämns resultat kallas också exempelvis omfattning, omfång, funk-tion, funktionalitet, prestanda, produktkvalitet och kvalitet. Alternativ till tid kan vara tidsplan, kalendertid eller leveranstid. Ersättare till kostnad kan vara ekonomikostnad, ekonomi, pengar, resurser och resurskostnader.

När man kopplar styrande dokument till måltriangeln ska alltid helheten finnas beskriven i projektplanen. De tre parame-trarna definieras och beskrivs av projektets tidsplan, projektets kostnadsbudget och beskrivningar av slutresultat i form av krav-specifikationer plus dokument som beskriver tester och kriterier för beställarens acceptans. Samtliga dessa ska finnas med eller pe-kas ut av projektplanen.

Ord med samma eller närliggande betydelseFrån svenska källor: projekttriangeln, projekttriad, ternärt dia-gram, förväntanstriangeln, begränsningstriangelnFrån engelskspråkiga källor: iron triangle, project management triangel, triple constraint triangle, triple constraint management

Historisk tillbakablickEngelsmannen Dr Martin Barnes är upphovsmannen till den klassiska triangeln. Han introducerade den i början av 1970-

1 8 1 9

Extra material – några ytterligare

reflektioner

Efter att ha betat av listan och skrivit om alla ”A till Ö-ord” kän-des det naturligt att reflektera över om det finns några ord som kan ha mer betydelse för framgångsrika projekt än andra. Efter en del funderande fastnade jag för fyra områden som jag valde att skriva mer om.

• Kunskap

• Projektledarskapochprojektledning

• Effektmålochnytta

• Kommunikationochtillit

Man kan läsa varje del för sig, och ett tips är att alltid stämma av hur ovanstående områden är hanterade i ett projekt, helst innan ett projekts genomförandefas inleds. I kommande avsnitt finns reflektionsfrågor som du kan använda som underlag för att ta tempen på de projekt som du arbetar med.

KunskapVissa projekt kan få problem trots att det känns som om projek-tet och projektledningen fungerar. Problemen kan vara jättestora.

1 8 1 9

Projektet blir mycket eller enormt försenat eller så blir kostna-derna dramatiskt mycket högre än planerat. En förklaring kan finnas i tillgången till kunskap om det man håller på med.

På lite olika ställen kan man finna en trappa om just kun-skap. När man står på första trappsteget, innebär det att man är ”omedvetet okunnig”. Tar man ytterligare ett steg är man är ”medvetet okunnig”. Med hjälp av utbildning eller nya erfaren-heter kan man komma vidare till nästa steg som motsvarar att man är ”medvetet kunnig”. Trappan avslutas med ett steg som innebär att kunskapen är så naturlig och självklar att man är ”omedvetet kunnig”.

”Kunskapens trappa”

Ytterligheter kan ställa till svårigheter. Det översta steget kan innebära att man har för höga förväntningar på sin omgivning. Man tar för givet att alla borde veta det man själv kan, vilket kan leda till samarbetsproblem och konflikter. Det första steget kan nästan liknas vid ett ”minerat område”, därför att man inte ens förstår att man inte kan något.

Omedvetetokunnig

Medvetetokunnig

Utbildning ellererfarenheter

Medvetetkunnig

Omedvetetkunnig

2 0 2 1

A account manager Se Projektägare

activity Se Aktivitet

activity list Se Aktivitetslista

activity network diagram Se Nätplan

activity-on-arrow Se Nätplan

activity-on-node Se Nätplan

affärsansvarig Se Projektägare

affärsbeslut Se Beslutspunkt

Affärsprojekt 19

Agile 20

agile project management Se Agile

Aktivitet 24

aktivitets- och tidsplan Se Tidsplan

Aktivitetslista 24

ansvarsmatris Se Organizational Breakdown Structure

arbetslista Se Aktivitetslista

arbetsmodell Se Produktions-modell

Arbetspaket 25

arbetsstruktur Se Work Breakdown Structure

Avslut, avslutning 26

avslutningsmöte Se Kick-out

avslutsrapport Se Slutrapport

avstämningspunkt Se Beslutspunkt

avveckling Se Avslut, avslutning

avvecklingsfas Se Avslut, avslutning

BBacklog 28

bandnät Se Ganttschema

bar chart Se Ganttschema

Index och korsreferenser

Baseline 28

basorganisation Se Linjeorganisation

begränsningstriangeln Se Måltriangeln

Belbin Se Gruppens sammansättning

benefit realization Se Nytta, nytto-realisering

beredskapsreserv Se Buffert

beslutsgrupp Se Styrgrupp

Beslutspunkt 29

Beställare 31

budget Se Kostnadsbudget

Buffert 33

bufferttid Se Buffert

business benefit Se Nytta, nyttoreali-sering, Se Effektmål

business case Se Effektmål

business impact Se Effektmål

Business project Se Affärsprojekt

Ccertification Se Certifiering

Certifiering 34

change control Se Ändringshantering

change management Se Ändringshantering

checkpoint report Se Lägesrapport

closing the project Se Avslut, avslutning

CMMI Se projektmognad

communication management strategy Se Kommunikations- plan

communication management plan Se Kommunikations- plan

conclude Se Avslut, avslutning

2 0 2 1