Prima Facie nr 02

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är

det att få det jämställt?

s.05Vad gör Örebro Universitet för

studentinflytandet?

s.14Krönika: Betygshetsen

s.23

10 poddtips inför sommaren

s.09Glad sommar

Nr2 2016

Juriststudent, HBTQ-person, redaktör, tidigare spelskribent, nörd, frihetskämpe. Adjektiven är många men det finns bara en Tobias.

Tobias Hå[email protected] Skribent

Studerar termin åtta på juristprogrammet. När jag inte rostar mina egna bönor till kaffet så har jag nog ett långkok stående i köket. Utöver det blir det en del fotograferande, företrädesvis analogt. Äger alldeles för många kameror och fler blir det.

Mikael Skö[email protected] Skribent / Fotograf

Pluggar sjätte terminen på juristprogrammet. Gillar att läsa, skriva och äta ris. Påstår mig vara intresserad av filosofi bara för att jag läste en kurs för tre år sedan. Bevittnar med fasa hur de kära kurskamraternas språk håller på att fördärvas av en massa juridisk-tekniska begrepp.

Jakob Larsson [email protected] Skribent

Jag fascineras av människans historier i olika nyanser, därför är juridik ett självklart val för mig. Jag står dessutom alltid till resans förfogande – världen är full av berättelser.

Mikaela Violante [email protected] Chefredaktör

Aktuell med T4 på juristprogrammet och att “binge-watcha” Netflix-serier. Önskar mig fler timmar på dygnet för att hinna med allt roligt som finns att göra. Något motsägelsefullt älskar jag att sova.

Michelle Gaudin [email protected]

Innehåll

Prima Facie ges ut av Juridiska Föreningen vid Örebro universitet. Utgivningen sker fyra gånger per år och trycks i 500 exemplar per utgivning. Tidskriften delas ut till alla jurister och rättsvetare. Även anställda på institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete vid Örebro universitet, gästskribenter och övrigt utvalda erhåller tidskriften kostnadsfritt. Prima Facie finns även att ta del av på Juridiska Föreningens hemsida.

Redaktionen förbehåller sig rätten att refusera eller redigera insänt material. För icke beställt material ansvaras ej. I tidskriften gjorda uttalanden är endast om så anges att betrakta som Prima Facies värderingar eller åsikter.

Ansvarig utgivareJohanna Åkesdotter-Sundquist

Chefredaktör Mikaela Violante Pica

Grafisk form och layoutEbba Sääf

TryckFG Larsson

www.fglarsson.se

AnnonsbokningMikael Karlsson

[email protected]

Korrekturläsare Hanna Svantesson

s.04

s.09

s.10s.14

s.22s.27

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är det att få det jämställt?

Prorektor Eva Wiberg på Lunds universitet

Krönika: Betygshetsen

Aktuella rättsfall:Malmö tingsrätts dom i mål 1693-92

Vad gör Örebro universitet för studentinflytandet?

10 bästa poddtipsen inför sommaren

Nr.02 2016

N u nalkas den sista tentan, de

sista inlämningsuppgifterna

och kandidatuppsatsen som

ska vara klar! Gärna nu! Så fort det går!

Allt det där sista innan vardagen byts ut

mot sommaren. Det börjar redan märkas

runt om i korridorerna där springet har

ersatts av en konstitution av hopp om

att snart få en lång paus – som vi alla

förtjänar.

INNAN NI glider iväg på sommarferie,

så vill vi gripa tag om världen ännu en

gång. Den röda tråden i detta nummer

är ifrågasättandet av normer. Normer

som påverkar arbetsplatsen för kvinnor

och män, ett betygssystem som skapar

normer, normen att inte acceptera förän-

dringar. Ett ifrågasättande av makten och

dispositionen här på Örebro universitet

är på sin plats. Mer om detta går att

läsa i artikeln Juridiska Föreningens

kåransökan. Dessutom har vi en intervju

med prorektorn från Lunds universitet

som belyser vikten av studentinflytande.

VI PÅ Prima Facie vill dessutom tacka för

det fantastiska och positiva bemötandet

för det första utkomna numret på länge.

SLUTLIGEN VILL vi på redaktionen

önska glad sommar och glöm inte

solskyddet!

Chefredaktör Mikaela Violante [email protected]

Lev väl

Välkomna till Prima FacieJuridiska Föreningen vid Örebro universitets tidskrift

3

4 Prima Facie Nr 2 2016

Kvinnliga delägare i minoritet – vems ansvar är det att få det jämställt?

Skriven av: Mikaela Violante Pica och Michelle Gaudin GonzalezIllustration: Ebba Sääf

Diskussionen om

jämlikhet mellan

män och kvinnor som

gör karriär på den juridiska

banan kan för en del kännas

överflödig. Det går alldeles

utmärkt att vända ryggen till

en sådan tillblivelse; rätten att

tycka till eller att välja att inte

diskutera är din fullkomliga

rätt i en demokrati. Däremot

ska man inte glömma bort

att inget går att ta för givet,

det skulle nämligen vara att

förneka verkligheten. Det har

kommit färska rapporter som

åskådliggör att det finns en

viss tendens till att ifrågasätta

ifall jämlikheten är så “jämn”

inom juristbranschen som den

kanske borde vara, men som

allting annat så beror det på.

Det har skett en förbättring

i många branscher i näring-

slivet, men juristbranschen

hänger tyvärr inte med. Detta

är något som Allbrights rapport

visar; sex av tio nyanställda

är kvinnor, men i toppskiktet

utgör de endast en minoritet.

Blott 14 procent av de tio

största advokatbyråernas

delägare är kvinnor.

Det finns helt klart ojämlikheter inom juristbranschen, och stiftelsen Allbright, som arbetar för mer diversifierade ledningsgrupper och styrelser, har publicerat rapporten Kvinnor arbetar, män gör karriär. Allbrights rapport är dock inte helt vattentät och det finns tvärtemot vad de påstår byråer som arbetar för att främja jämlikheten. I följande artikel presenteras olika sätt att se på saken. En viktig fråga är: Vems ansvar är det att få det jämställt?

5

Det är däremot en mer jämn

spridning mellan könen inom

domstolsväsendet, dock en

stor könsskillnad inom den

privata sektorn, och så har det

varit i branschen i ca tjugo år.

Varför är det så här? Och är det

verkligen ett ansvar som kan

läggas på en hel bransch, eller

går det längre än så?

Problemet med Allbrights rapport I rapporten framhävs olika

orsaker till den låga andelen

kvinnliga delägare. Den

mest diskuterade är den att

byråkulturen präglas av ständig

tillgänglighet. Detta drabbar

kvinnor i störst utsträckning

eftersom det ofta är kvinnor

som tar större ansvar för hem

och familj och därför inte kan

jobba lika många timmar som

de manliga delägaraspiranterna.

I Allbright-rapporten tycks

lösningen vara att möjliggöra

en balans mellan föräldraskap

och delägarskap genom

att försöka organisera sin

verksamhet så att kollegorna

kan ha åtminstone ett annat

intresse utöver jobbet. Anne

Ramberg har kritiserat

rapporten i en artikel där

hon bland annat skriver att

“det är vid köksbordet arbets-

fördelningen i familjepro-

jektet ska bestämmas, inte

hos arbetsgivaren.” Detta är

en intressant fråga: varför ska

byråerna behöva ändra hela sin

kultur, som orsakas av hård

konkurrens, på grund av den

ojämställdhet som finns inom

familjen?

Innebär Allbrights lösning

att byråerna ska tvingas

sänka ribban? Lösningen

tycks förespråka att företag

som vill vara konkurren-

skraftiga ska ställa lägre

krav på tillgänglighet för att

tillfredsställa de som vill

kombinera tid för barn och

hem med arbete. Visserligen

är det kvinnor som drabbas

i större utsträckning, men

anledningen till detta är ju

något som sker utanför arbetet,

det vill säga “hemma vid

köksbordet”. Anne Rambergs

kritik i hennes artikel till

Allbright-rapporten känns

legitim. Det är ett ämne som

konstant upprepas i rapporten,

alltså hur kvinnor ska kunna

kombinera barn och karriär,

som om man helt har glömt

bort att även män är föräldrar.

Därmed vill vi bestyrka att det

kanske finns ett problem i det

heteronormativa samhället.

Kanske är det en underförstådd

sanning att kvinnan ska ta mer

ansvar i hemmet?

En bättre lösning, som

Allbright framställer, är att

byråerna satsar på att mäta

resultat och inte tid spenderad

på kontoret. På så sätt får

de som vill ha möjlighet att

spendera mer tid för hem

(främst kvinnor) göra detta

lika mycket som andra lyckade

delägare utan att byrån får

lida. Märk skillnaden mellan

att prestera lika mycket och

att vara lika skicklig. Det tycks

vara en vanlig missuppfattning

att man tror att anledningen

till att kvinnor inte får chansen

att bli delägare beror på att

deras skicklighet uppfattas

vara sämre. Om anledningen

däremot är att kvinnor i större

utsträckning på grund av barn

eller dylikt inte har möjlighet

att vara lika tillgängliga som


manliga aspirerande delägare

blir ju konsekvensen att

dessa kvinnors identiska

skicklighet inte leder till

lika mycket resultat som de

alltid tillgängliga männen.

Svårigheterna med att använda

resultat som måttstock ska

emellertid beaktas, då det är

svårt att definiera resultat

för sådant konsultjobb som

juristyrket innebär.

Det är dock något vi saknar i

Allbright-rapporten, nämligen

en jämförelse mellan de aspir-

erande kvinnliga delägarna och

de kvinnorna som lyckats bli

delägare respektive manliga

delägare – vad är det som är

skillnaden? Är det verkligen

tiden de spenderar på kontoret

eller är det resultaten? Är

det något helt annat, såsom

framfusighet? Med andra ord

efterlyses fakta om vad som är

den faktiska orsaken till den

låga andelen kvinnliga delägare.

Varför ska byråerna bry sig?Att det är kulturen hemma

som bör ändras och inte

byråkulturen menar dock

Ramberg inte ska frånta arbets-

givare och lagstiftare ansvaret

att erbjuda förutsättningar

för jämställdhet. Vi har pratat

med Mannheimer Swartling i

Stockholm, som bland annat

nyligen avslutat en serie

djupintervjuer med kvinnliga

delägare och biträdande jurister

för att få mer kunskap om vilka

faktorer som styr huruvida

kvinnor satsar på delägarskap

eller inte. De har även tillsatt

en mångfaldsgrupp bestående

av delägare, HR, VD, hållbar-

hetschef och biträdande jurister

som arbetar strukturerat med

jämställdhetsfrågor. Vi ställde

frågan varför de skulle bry sig

om att vidta sådana åtgärder

för jämställdhet, och ett svar

var att forskning visar att bolag

med en jämställd ledning är

mer framgångsrika än andra.

Detta skulle kunna vara en

anledning till att byråerna trots

allt ska försöka organisera sin

verksamhet så att kollegorna

kan ha åtminstone ett annat

7

intresse utöver jobbet, vilket

Allbright förespråkar. Men det

beror ju på om vinsten av en

ledning med jämn könsför-

delning överväger vinsten av att

endast de som jobbar mest i tid

är de som blir delägare.

Även Mannheimer Swartling

tror att en av anledningarna

till varför kvinnliga jurister

har svårt att bli delägare är

de könsroller som fortfarande

finns i samhället i stort och hur

vi alla tenderar att omedvetet

bidra till att upprätthålla dem.

På frågan om hur deras

kvinnliga delägare lyckats

bli delägare och vilka hinder

de har överkommit svarade

Mannheimer Swartling: “De

gemensamma drag vi har

identifierat genom intervjuer är

att alla våra kvinnliga delägare

har haft en stor egen drivkraft,

goda förebilder som stöttat dem

och även en bra chef som haft

förtroende för dem och som

tydligt satsat på dem. Utöver

detta har de också haft ett bra

stöd hemifrån och upplevt att

de varit fria i att skapa sin egen

roll och identitet frikopplat

från traditionella roller.”

I brist på utredning om den

riktiga orsaken till den låga

andelen kvinnliga delägare

är det viktigt att man för en

diskussion om problemet.

Redan under juristutbildningen

bör man vara aktiv i frågan

och engagera sig. Därför är

det viktigt med organisationer

som Femjur och jämlikhet-

utskottet i Juridiska Föreningen

som hjälper till genom att

förhålla sig kritiskt och

ifrågasätta normer för att skapa

medvetenhet.

Det verkar finnas en

korrelation mellan normerna

och hemmiljön respektive

karriärmöjligheterna inom

juristyrket. Orättvisan ligger

i synen på hur en mamma ska

vara, men symptomen av den

bristande jämlikheten visas

när det är dags för kvinnorna

att avancera på byråerna. Det

ultimata skulle vara om dessa

möts halvvägs genom att

byråerna fortsätter att hålla

sig medvetna om jämställd-

hetsfrågan och aktivt skapar

förutsättningar för både män

och kvinnor att ha samma

karriärmöjligheter samtidigt

som jurister (och alla andra

för den delen) försöker bryta

könsnormerna och fördela

hemarbetet på ett rättvist sätt.

“Det verkar finnas en korrelation mellan normerna och hemmiljön respektive karriärmöjligheterna inom juristyrket.


TEDtalks (audio)Inspirationsföreläsningar med forskare och entreprenörer över hela världen.

SerialHar ni inte lyssnat på den SÅ GÖR DET NU!!!!!

Sommar i P1Ett program som av många förknippas med sommaren. Njut av kända svenskars berät-telser, bland andra Ingmar Bergman, Birgit Nilsson och Tage Danielssons inspirerande livshistorier.

Bildningspodden Landets ledande humanister pratar om idéströmning och författare som ändrat Sverige. Dessutom historiska företeelser som ändrat vårt beteende, allt ifrån cykeln och Sigmund Freud till naken konst.

BERKMAN CENTER FOR INTERNET AND SOCIETY (Harvard University)Teknik och juridik som aktualiseras av skarpa kunskapssnillen.

Prima Facie rekommenderar

bästa poddtipsen inför sommaren

10

Juridikpodden En podcast som diskuterar juridik på ett roligt och nyanserat sätt.

P3 DokumentärBerättar om händelser, skeenden och historier som påverkat oss och andra länder genom enskilda människors kamp eller politiska maktspel.

London School of Economics: Public lecture and events LSE bjuder in världsledande experter och professorer som pratar om aktuella ämnen som ISIS, AI och litteratur.

Kaliber Ett program som granskar och avslöjar samhällsfenomen genom välarbetade reportage. Kaliber är kända för riktiga mega avslöjanden. Ni kanske minns avslöjandet om polisens registrering av romer?

Freakonomics RadioEtt roligt och upplysande program som undersöker vardagens gåtor, allt ifrån att bli bättre på att spela spel till att ta tag i sina hemliga drömmar

9

Prorektor Eva Wiberg på Lunds universitet

I samband med att Sveriges univer-sitets- och högskoleförbund hade sin förbundsförsamling på Örebro universitet träffade vi Eva Wiberg som är prorektor vid Lunds universitet. Vi fick möjlighet att ställa lite frågor om hur studentinflytandet fungerar på universitetet. Att diskutera Lunds universitets syn och arbetet med studentinflytande var givet eftersom de intar en särställning i universitets – och högskolesverige när det kommer till studenters rätt till inflytande.

Prima Facie möter

Om studentinflytande på Lunds universitet

Skriven av: Mikael Sköld


E va Wiberg är professor,

prorektor och ställ-

företrädande rektor vid

Lunds universitet. Hon har

lång erfarenhet av utbildnings-

frågor och ansvarar särskilt för

utbildningsfrågor på grund-,

avancerad- och forskningsnivå

vid Lunds universitet. Hon är

född och uppvuxen i Italien,

har arbetat som prodekan för

humanistiska och teologiska

fakulteter med särskilt ansvar

för grundutbildningsfrågor

och internationalisering. Hon

har stor insikt och intresse

för frågor rörande studentin-

flytande.

Jag börjar med att fråga hur studentinflytandet fungerar och hur universitetet ser på studentinflytande. Eva förklarar med stor

entusiasm att studentinflytandet

är en naturlig del av vardagen

på universitetet, att studenterna

finns representerade i lednings-

grupper på institutions-,

fakultets- och övergripande

nivå. Studentinflytandet beaktas

väldigt mycket i universitetens

arbetsordning förklarar hon.

– Studenterna ska få vara med

och fatta beslut, inte bara

i organ som är av intresse

för studenterna, utan i alla

beslutande organ. Även i

beredande organ finns studen-

trepresentation. Hon rundar av

frågan med

– Jag skulle vilja hävda att vi

har det starkaste studentin-

flytandet i hela högskolesverige

och det är en medveten strategi

från vår sida.

Vad jag förstår så finns det en paraplyorganisation som alla kårer samlas under, hur fungerar det?

Eva börjar med att berätta hur

Lunds universitet är organiserat,

att det är en stor och decen-

traliserad organisation med åtta

fakulteter och drygt 42 000

studenter. På grund av univer-

sitetets storlek behövdes samar-

betsorganet Lunds universitets

studentkårer (LUS).

– Vi skapade LUS för att vi

behövde hantera frågan om

representation på en gemensam

nivå. Vi ville ha en kår per

fakultet, orsaken till det var

att varje nivå ska kunna repre-

senteras på ett så rättssäkert sätt

som möjligt. Hon kommer in på

syftet med LUS och berättar att

de behandlar de större frågorna,

det som är övergripande och

ska gälla generellt över hela

universitet. Detta sker genom

en s.k. rättighetslista som

innehåller viktiga regler och

principer. Som exempel nämner

hon att rätten till anonyma

tentor och byte av handledare

m.m. regleras i rättighetslistan.

När det handlar om de

ämnesnära frågorna berättar hon

att det är frågor som får skötas

ute i ”kapillärerna”. Genom en

institutionsnära studentrepre-

sentation får rättighetslistan

genomslag på alla olika kurser

och program. Hon berättar om

fördelarna med det:

– Jag tror att det är det som är

lite framgången, att det faktiskt

är på kurs- och programnivå

som det är ”hands on-arbete”

med kvalitetsarbetet och att det

är där rättighetsfrågorna sköts

rent konkret. Hon berättar även

att det finns studentombud som

författar en årlig rapport med

händelser där rättighetslistan

11

inte följts. Rapporten tas sedan

upp i utbildningsnämnden för

att efter det ges till fakulteterna

så att de får veta vilka som

g jort fel och vad som behöver

åtgärdas.

Den här paraplyorganisa-tionen, LUS, vad finns det för problem/fördelar med den?Eva berättar att det finns

några problem med organi-

sationen. Det finns både små

och stora kårer där de stora

har mer resurser till att driva

sin kårverksamhet, medan

de mindre är mer verksam-

hetsnära. Som exempel

nämner hon Teknologkåren

och Juridiska Föreningen

där Teknologkåren har fler

heltidsarvoderade studentrep-

resentanter medan Juridiska

Föreningen endast har en

heltidsarvoderad och några

deltidsarvoderade som kan

jobba med dessa frågor.

– Problem kan då uppstå vid

representation eftersom de som

väljs till ordförande och vice

ordförande väljs från presi-

dierna från kårerna och oftast

blir det någon som har suttit

i någon av kårledningarna. De

har ibland olika fokus på vad

LUS-presidiet ska lyfta med

universitetsledningen och

styrelsen. Hon berättar vidare

att det kan uppstå meningss-

kiljaktigheter kring vad

rättighetslistan ska innehåll.

Det är inget konstigt egentligen

förklarar hon.

– De får kompromissa eftersom

principerna måste vara så pass

generella att de kan stå för sig

själva, och ska gälla för hela

universitetet. Hon berättar

även att kårerna är väldigt

olika. De har olika fokusfrågor

som beror på utbildningarnas

karaktär, som exempel nämner

hon professionsutbildningarna

som fokuserar mycket på

arbetsmarknaden och anställn-

ingsbarhet. Hon kommer

även in på problem med

engagemang, att det kan vara

svårt att hitta engagemang ju

längre ner i verksamheten man

kommer.

Uppsala studentkår har tillsatt en utredning kring frågan om även de, likt Lunds universitets förenade studentkårer, ska bli en paraplyorganisation som kårerna kan samlas under.

Tror ni att denna lösning är på väg att bli vanligare på universitet runt om i Sverige; kan det vara framtiden för studentin-flytandet?Eva berättar att eftersom Lunds

universitet är så pass stort och

decentraliserat kan det vara

svårt att använda denna modell

på ett mindre lärosäte.

– Jag tror inte på denna modell

på alla lärosäten. Det beror

på hur lärosätena är organ-

iserade. Som exempel nämner

hon Linköpings universitet.

– De har en annan struktur,

fakultetsnivån är vid sidan av

linjen och rektorn har kontakt

direkt med institutionerna

och med styrelsen. Men det

är mycket möjligt att man

kanske försöker hitta en snarlik

lösning.

Hon nämner även ett prorek-

torsnätverk där Göteborgs

universitet, Uppsala universitet

och Lunds universitet ingår. I

nätverket utbyts olika erfar-

enheter kring studentin-

flytandet.

– Man tar de goda exemplen

från lärosätena och försöker

anpassa verksamheten. Hon


nämner även att detta inte

enbart engagerar univer-

siteten utan även studenterna

behandlar frågor om studentin-

flytande genom Sveriges

förenade studentkårer.

För att kårstatuts ska beviljas behöver studentsam-manslutningarnas verksam-hetsområde sammanfalla med en organisatorisk eller geografisk avgränsad del av ett universitet. Det är universitetsstyrelsen och rektor som bestämmer hur verksamheten ska organ-iseras. Beaktas studentin-flytandet vid dessa val?

Eva berättar att det beaktas

varje år. Universitetsstyrelsen

beslutar om kårstatus och ser

om det varit några förändringar

som medför att kårstatusen

behöver förändras. Hon nämner

även en del problem som kan

uppstå när verksamheterna

och utbildningarna kommer

från skilda ämnesområden

med olika traditioner. Det

försöker man lösa genom en

centrumbildning som går över

fakultetsgränserna. Men det

blir problem med det verksam-

hetsnära utifrån studentrep-

resentationen i centrumbild-

ningen. Som exempel nämner

hon Mellanösterncentrum.

– Centret är egentligen bredare

än humaniora och teologi

och det är fakulteten från

humaniora och teologi som

ansvarar för kvalitetsarbetet

och studentrepresentationen.

Men det är inte mer än att vi

försöker lösa det.

Hur är det med andra fristående föreningar på Lunds universitet, konkurrerar de med kårerna om studentinflytandet?Eva berättar att det finns en del

fristående föreningar på Lunds

universitet; ungdomsförbund,

politiska föreningar m.fl. som

”lever sina egna liv”, men de

konkurrerar inte om studentin-

flytandet. Hon berättar även att

det bland studentnationerna

har varit en del frågor men

de har inte varit kopplade till

studentinflytandet.

– Det har inte handlat om

”hard core-inflytandet” eller

om några rättigheter som det

konkurreras om, det sköter

kårerna väldigt bra.

Frågor om studentinflytande

intar en viktig del i ett univer-

sitets verksamhet, något som

tydligt framgår utifrån hur

Lunds universitet hanterar

frågor om studentinflytande.

Man kommer även till insikt

om att studentinflytande

inte har en given form, utan

kan och även bör anpassas

efter de behov som studenter,

universitet och enskilda utbild-

ningar och kurser har för att

studentinflytande ska fungera

med ett så bra genomslag

som möjligt. Efter en mycket

givande och intressant intervju

vill jag avsluta med att framföra

ett stort tack till Eva Wiberg

som tagit sig tid att ställa upp

på denna intervju.

“ Det har inte handlat om ”hard core-inf lytandet” eller om några rättigheter som det konkurreras om, det sköter kårerna väldigt bra.

13

Vad gör Örebro universitet för studentinflytandet?Sedan avskaffandet av kårobligatoriet har en del studentsammanslutningar runt om i Sverige ansökt och beviljats kårstatus. Juridiska Föreningen(J F) på Örebro univer-sitet ansökte den 27:e januari 2016 om kårstatus. Universitetsstyrelsen avslog JF:s ansökan den 15:e mars 2016. JF överklagade universitetsstyrelsens beslut den 7:e mars 2016. Vad har ansökan resulterat i? Vad grundades beslutet på? Hur framstår Örebro universitets arbete med studentinflytande?

Skriven av: Mikael Sköld


Denna artikel utgår från

ett antal frågor, de lyder

som följer: Vad krävs för

att en studentsammanslutning

ska beviljas kårstatus? Hur har

JF:s kåransökan hanterats? Har

det skett på ett rättssäkert sätt?

Dessa frågor avrundas med en

diskussion utifrån en del problem

som kan uppstå och som har

uppstått när det handlar om

genomslag av studentinflytande.

Genom denna text vill vi väcka

debatt och diskussion kring frågan

om studentinflytandet och dess

framtid på Örebro universitet.

Författaren har fokuserat på

det rättsliga och har utgått från

det relevanta rättskällematerial

och offentliga handlingar som

funnits att tillgå. Åsikter och

slutsatser som dras i denna text är

uteslutande författarens egna och

utgör inget ställningstagande från

varken JF:s sida eller någon annan

förening på Örebro universitet.

Rättslig utgångspunkt – kårstatus och studentin-flytandeEnligt 4 kap. 9 § högskolelagen

har en studentkår som sitt

huvudsakliga syfte att bevaka

och medverka i utvecklingen av

utbildningen och förutsättningarna

för studier vid universitet eller

högskola. Innan kårobliga-

toriet avskaffades var man som

studerande tvungen att vara

medlem i en kår. Detta krav ansågs

felaktigt utifrån föreningsfriheten

som utgör en grundläggande

rättighet i ett demokratiskt

samhälle. Studenter skulle likt

andra vuxna i samhället få välja

om de ville tillhöra eller under-

stödja en förening. Man ansåg även

att kårobligatoriet inte fungerade

tillfredställande eftersom student-

kårernas legitimitet undergrävdes

av lågt deltagande i kårvalen och

att det inte överensstämde med

studenternas behov, som nu var

mer diversifierad än tidigare.

Regeringen anförde vikten av

att ha studentinflytande och

att studenternas möjlighet till

inflytande över universitetens

och högskolornas verksamhet och

utveckling anses vara en viktig

förutsättning för utbildningar

av hög kvalitet. Regeringen var

övertygad om att studentkårer,

genom att bygga på frivilligt

deltagande skulle stärka och

vitalisera studentinflytandet och

stärka kårernas legitimitet. När

kårobligatoriet avskaffades infördes

en rätt för studentsammanslut-

ningar att ansöka om kårstatus

som en del i moderniserandet av

studentinflytandet på universitet

och högskolor.1

Vad krävs för att en sammanslutning ska beviljas kårstatus? Det är universitetsstyrelsen

tillsammans med rektor som

beslutar om en studentsamman-

slutning ska beviljas kårstatus.

Förordandet gäller högst tre år

och möjligheten att ansöka om

kårstatus ska ges minst var tredje

år.2 Förutom formella som viktiga

demokratiska villkor som en

sammanslutning måste uppfylla

så måste en studentsamman-

slutnings verksamhetsområde

även sammanfalla med en

organisatorisk eller geografisk

avgränsad del av en högskola

eller universitet.3 Dessa avgrän-

sningar motiverades bl.a. av att

mindre sammanslutningar med

studenter skulle kunna resultera i

ett ohanterligt stort antal kårer vid

vissa lärosäten.4

1. Prop. 2008/09:154, s. 11 f, s. 25 f.2. Studentkårsförordning (2009:769) 4 §, högskolelagen 4 kap. 5 § och 2 kap. 2 § högskoleförordningen.3. Högskolelagen, 4 kap. 8 § och 4 kap. 9-14 §§.4. Prop. 2008/09:154, s. 30.

15

Enligt förarbetet, bör ett beslut om

kårstatus fattas utifrån en prövning

av sammanslutningens förmåga

att representera studenterna.5

Om det finns konkurrens mellan

studentsammanslutningar bör

den sammanslutning som har

bäst förankring bland studenterna

få rätten att representera dem.

Enligt förarbetet bör förank-

ringen avgöras genom att jämföra

medlemsantalet mellan samman-

slutningarna och inte genom

att värdera sammanslutningens

verksamhet eller åsikter.6

Örebro universitets ansökningskriterier för beviljande av kårstatusInför ansökningsperioden 2016

upprättades, genom rektorsbeslut,

kriterier som studentsammanslut-

ningar på Örebro universitet måste

uppfylla för att beviljas kårstatus.

Ett av dessa kriterier var att den

minsta organisatoriska enhet

som en studentsammanslutnings

verksamhetsområde måste

sammanfalla med skulle vara en

institution.

Juridiska Föreningens ansökan om att beviljas kårstatusJF ansökte om kårstatus den 27:e

januari 2016. I ansökan redogjorde

JF för att de ville representera

juridikstuderande på Örebro

universitet. JF anförde att de

fullföljer stora delar av uppdragen

som kår för sina medlemmar, att

erfarenheter finns av utbildnings-

bevakning, att medlemsantalet

anses betydande, att JF uppfattas

som den legitima representa-

tionen av Juridicum och för jurist-

och rättsvetarstudenter samt

arrangerar studiesociala aktiviteter

för juridikstuderande. JF anförde

även att anslutningsgraden bland

jurist- och rättsvetarstudenter

på grund- och avancerad nivå är

större än hos kårsektionen Sobra

som utöver juristprogrammet och

rättsvetenskapliga programmet

omfattar tre program till och har

724 medlemmar medan JF hade

863 medlemmar vid ansökning-

stillfället. Kriteriet med institution

som den minsta organisatoriska

enheten bemötte JF med att det

inte bör stanna på institutionsnivå.

Det skulle stanna vid Enheten för

juridik eftersom beslut om utbild-

ningarna, frågor som kursplan och

examinationsformer, fattas inom

Enheten för juridik, självständigt

från Institutionen för juridik,

psykologi och socialt arbete ( JPS).

Utöver detta framförde JF sitt

samarbete med andra juridiska

föreningar runt om i Sverige

genom Juriststuderandes riksor-

ganisation där JF är med och fattar

beslut kring nationellt påverkan-

sarbete för juriststuderande.

Universitetsstyrelsen avslog Juridiska Föreningens ansökanGenom ett mycket kortfattat

beslut avslogs JF:s ansökan den

15:e februari 2016. Avslaget

motiverades av att JF inte

omfattades av en sådan organi-

satorisk avgränsad del av Örebro

universitet som uppställdes

enligt ett av kriterierna. Det

motiverades utifrån ett avgörande

från Överklagandenämnden

för högskolan (ÖNH), vars

5. Prop. 2008/09:154 s. 35.6. Prop. 2008/09:154 s. 33 f.


uppgift är att besluta i vissa

frågor inom högskolesektorn,

däribland prövningen av kårsta-

tusansökningar. I avgörandet

kom nämnden, i sak, fram

till att den minsta organisa-

toriska enhet som en samman-

slutning ska sammanfalla med

på Stockholms universitet var

en institution. Vägledande i

avgörandet från ÖNH var att den

minsta organisatoriska enheten

som en sammanslutning bör

sammanfalla med ska grundas

på den interna arbetsordningen

på ett lärosäte eftersom det är

universitetsstyrelsen och rektor

som beslutar om den organi-

satoriska ordningen.7 Varken i

kriteriet eller i avslaget fanns

någon motivering som baserats

på universitetets arbetsordning

om varför det ska stanna på

institutionsnivå.

Juridiska Föreningen överklagade universitets-styrelsens beslutJuridiska Föreningen överklagade

universitetets beslut till ÖNH

den 7:e mars 2016. Förutom JF:s

motivering till varför de borde

beviljas kårstatus innehöll överk-

lagandet bl.a. detta: JF riktade

misstanke om jäv mot rektorn

eftersom han blev stödmedlem

i Örebro studentkår (ÖS) innan

Göteborgs universitet: -Göta studentkår (2010)-Sahlgrenska akademins studentkår (2010)-Konstkåren (2010)-Handelshögskolans i Göteborg studentkår (1991)

Linköpings universitet:-Kårservice – organisation som kårerna samarbetar genom.-LinTek (1971)-StuFF (1996)-Consensus (1995)

Lunds universitet:Lunds studentkår avvecklades 1996 och delades in i:Lunds universitets studentkårer – ett Samarbetsorgan som

kårerna samlas under. -Lundaekonomernas studentkår-Humanistiska och Teologiska studentkåren-Juridiska föreningen -Studentkåren vid Konstnärliga fakulteten i Malmö-Teknologkåren vid LTH-Corpus Medicum-Lunds naturvetarkår-Samhällsvetarkåren

Stockholms universitet: -Stockholms universitets studentkår (1883)-Studentförbundet för socialt arbete i Stockholm (1920)-Studentkåren DISK (1990)

Umeå Universitet: -Umeå studentkår (1959)-Umeå naturvetar- och teknologkår (1998)-Umeå medicinska studentkår (1998)

Uppsala universitet: -Uppsala studentkår (1849)-Farmacevtiska studentkåren (1896)-Uppsala teknolog– och naturvetarkår (2002)-Gotlands studentkår Rindi (2013)- Juridiska föreningen (2016)-Uppsalaekonomerna (2016)

Örebro universitet:-Örebro studentkår (1963)

FaktarutaEtt urval av universitet och deras kårer, årtal när de grundades eller beviljades kårstatus.

7. Överklagandenämndens beslut, 2013-06-14, reg. nr. 25257-1

17

beslut om kårstatus togs, att det

upprättade kriteriet hindrade dem

från en rättssäker prövning. Att

redan vid upprättandet av kriteriet

var beslutet fattat att JF inte skulle

beviljas kårstatus. JF anförde även

att den organisatoriska avgrän-

sningen inte hade föregåtts av ett

självständigt övervägande från

universitetets sida eller överlägg-

ningar inom ledningen, utan

enbart definierats utifrån ÖNH:s

beslut (ovan anförda).

Har Juridiska Föreningen fog för sin kritik?Gör vi en motsatstolkning av

kriteriet kan man argumentera

för att de varit ägnade att hindra

JF från att beviljas kårstatus

eftersom det uppställda kriteriet,

rättsligt sett, inte hindrar andra

föreningar från att ansöka och

beviljas kårstatus. Betraktar man

t.ex. Medicinska Föreningen så

uppfyller de kravet på att vara en

geografiskt avgränsad del av ett

universitet, eftersom utbildning

och institution är förlagd på

Campus USÖ. Men än viktigare, de

uppfyller även Örebro universitets

kriterium om den minsta organ-

isatoriska avgränsningen genom

Institutionen för medicinska

vetenskaper. Man kan även

argumentera utifrån utbrytarkårer,

att sektionerna under ÖS inte

hindras från att bryta sig fria. Det

är förvisso rätt att andra samman-

slutningar inte ska hindras,

men kriteriet innehåller ingen

motivering till avgränsningen

och dess rättsliga grund kan

därmed ifrågasättas. Så de anförda

argumenten kan å ena sidan ge

fog för JF:s argumenterande, men

å andra sidan kan kriteriet vara

korrekt avgränsat. Men som sagt

finns ingen motivering till varför

det ska stanna på institutionsnivå,

varken i rektorsbeslutet eller i

avslaget. Granskar man avslags-

beslutet så verkar ansökan enbart

prövats mot kriteriet och inte

genom en objektiv bedömning

utifrån JF:s förmåga att repre-

sentera juridikstuderande eller

om det är lämpligt organisatoriskt

sett. Det väcker tankar om illojal

maktutövning genom en tolkning

som inte tycks överensstämma

med lagstiftarens syfte och

intentioner med lagen. Sedan när

trumfar ett rektorsbeslut, som är

skralt utformat, lagen?

Det är förvisso rätt att andra sammanslutningar inte ska hindras, men kriteriet innehåller ingen motivering till avgränsningen och dess rättsliga grund kan därmed ifrågasättas.

8. Högskolelagen 2 kap. 5 §, högskoleförordningen 2 kap. 2 §. p. 1


Granskar man avslagsbeslutet så verkar ansökan enbart prövats mot kriteriet och inte genom

en objektiv bedömning utifrån JF:s förmåga att representera

juridikstuderande eller om det är lämpligt organisatoriskt sett.

19

Kan ett lärosäte, genom friheten att välja sin organ-isation, hindra studentin-flytande?

Det är rektor och universi-

tetsstyrelse som fastställer hur

organisationen ska se ut på ett

lärosäte.8 Till vilken grad ett

lärosäte måste beakta studentin-

flytande vid valet av sin organ-

isation behandlades inte vid

avskaffandet av kårobligatoriet.

Detta torde vara viktigt att beakta

eftersom studentsammanslut-

ningar måste sammanfalla med

organisationen på ett lärosäte och

studenter har en lagstadgad rätt

till studentinflytande. Ändras

organisationen kan kopplingen

till en studentsammanslutnings

verksamhetsområde ändras

eller brytas. På detta sätt kan

ett lärosätes val av organisation

resultera i ett underskott av

studentinflytande. Det kan även

användas som ett medel för att

hindra studentinflytande.

Ett exempel: Om en studentsam-

manslutning representerar flera

olika utbildningar från skilda

ämnesområden riskerar verksam-

hetens riktning och mål att bli

spretig eftersom de frågor som

anses viktiga skiljer sig mellan

utbildningarna. Om det finns

en fristående förening som

företräder bara ett ämnesområde,

eller bara en utbildning, så

lockar den sammanslutningen

fler studenter eftersom de lyfter

frågor som känns relevanta för

dem. Om det nu uppstår en

konkurrens mellan en samman-

slutning med formell rätt att

representera studenter, dvs.

innehar kårstatus, och en organ-

isation som inte har det så finns

en risk för minskat studentin-

flytande eftersom studentengage-

manget migrerar till den förening

som inte har kårstatus. Resultatet

blir ett underskott av studentin-

flytande om inte engagemanget

förslår i den sammanslutning

som har kårstatus.

Hur ser det ut med JPS? Har

universitetet behandlat hur JPS

förhåller sig till de förenings-

rättigheter som studenterna fick

när kårobligatoriet avskaffandes?

Man får även fråga sig rent

allmänt varför juridik, ett av de

mest tvärvetenskapliga ämnen

som finns på universitetet, inte

har en egen institution? Av de

lärosäten som har rätt att utfärda

juristexamen så tycks det bara

vara Örebro universitet som

inte har en självständig juridisk

institution. JPS omfattar väldigt

olika ämnesområden, med olika

inriktningar; juridik, psykologi

och socialt arbetet. Detta kan

väl inte vara en ändamålsenlig

lösning, varken för studentin-

flytandet, ämnet juridik eller för

den akademiska arbetsmiljön. JPS

kan uppfattas som en kvarleva

från högskoletiden, en praktisk

lösning som inte ändrats i

relation till de förändringar som

skett sedan allt fler utbildningar

och ämnen tillkommit. Detta är

viktiga frågor till vilket man får

fråga sig; tar Örebro universitet

sitt ansvar, gör de vad som krävs

för att studentinflytandet ska få

genomslag och gör de tillräckligt

för ämnet juridik?

Så, kära Örebro universitet Det har hänt mycket sedan

Örebro universitet var en

högskola, betraktar vi studentin-

flytandet har inte lika mycket

skett. I situationer där det

uppstår konkurrens om studen-

tengagemang och inflytande blir

det först och främst universitets

uppgift att inom lagens ramar


se till att studentinflytande

får bästa möjliga genomslag,

inte upprätta kriterier som

kan uppfattas som ägnade att

hindra sammanslutningar

med engagerade studenter.

Effekten blir att studentin-

flytandet och studen-

tlivet inte utvecklas, och i

slutändan så påverkar det

utbildningarna och Örebro

universitets rykte negativt.

För ett universitet i tiden,

som mognar och axlar sin

roll, behöver frågan om

studentinflytande lyftas. Jag

har förståelse för att univer-

sitetet, i den expansiva fas

som det är och har varit i,

inte prioriterat detta. Men

det kan vara hög tid att rikta

blicken mot den befintliga

verksamheten och hur

studentinflytandet fungerar

på universitetet. Genom

denna text vill vi att Örebro

universitet kommer med

en replik för att klargöra

var de står i denna fråga.

Örebro universitet, hur ser

ni på framtidens studentin-

flytande? Hur förhåller ni er

till den lagstadgade rätt som

studentsammanslut-

ningar har för

att beviljas

kårstatus? För det är, enligt

min mening, bara en

tidsfråga innan någon annan

studentsammanslutning

utmanar den rådande

ordningen eller att allt för

stora brister uppstår. Är det

inte bättre att vara framåt-

strävande och arbeta med

dessa frågor, än att motarbeta

studentengagemang där det

finns?

Den världsberömda fresken av Michelangelo målad på taket i

Sixtinska kapellet. Gud fader som andas liv i Adam och skapar den

första människan. Inom natur-rätten betraktas gud som evig och

allmängiltig och kan inte ifrågasättas. Liknelsen är inte långt ifrån vad universi-

tetsstyrelser och rektorer kan göra på en del högskolor och universitet. För de kan,

likt gud, andas liv i specifika studentsam-manslutningar så de upphöjs till kårer.

21


Betygshetsen

Det är tyst. Knäpptyst.

Försiktigt frågar

läraren “är det inget

som vet?”. Fortsatt tyst. Med

något barskare ton kommer

frågan igen. “Kom igen nu,

någon måste väl veta?”.

Prassel hörs från raden längst

bak, och någon säger med darr

i rösten “Ääähhh. Det kanske

är fel, men jag tror det är 36 §

avtalslagen”.

DET FANNS en tid när

universitet fylldes av unga

hungriga själar, människor

törstande efter kunskap.

Studenter som inget hellre

ville än att grotta ner sig i

detaljer, suga i sig kunskap

och diskutera lag 1923 dagen

lång. De finns än idag, men

de är inte många. I deras

ställe sitter hundratals osäkra

och förvirrade ungdomar så

fokuserade på att prestera

bra på papper att inget annat

räknas än att ha rätt.

Jag vet, ibland är jag en av

dem. Innan jag satte foten

innanför dörrarna på detta

gudsförgätna universitet

lät jag ständigt munnen gå

i seminariesammanhang

och vid föreläsningar. Ingen

fråga var för liten – eller för

stor - men juristprogrammet

förändrar dig. Eller ja. I

vart fall förändrade det mig.

Skriven av: Tobias HåkanssonIllustration: Ebba Sääf

23

Strupen blir torr, tungan sviktar

och varje fråga du inte själv vet

svaret till skapar en känsla av

rädsla och frustration. Hur blev det

egentligen såhär?

NÄSTAN VARJE person som sätter

sin fot på juristprogrammet har

gett upp allt. Lämnat den trygga

hemmiljön, tagit kappsäcken och

rest otaliga mil för att inställa sig

på en ny plats helt utan livremmar

eller säkerhetsbälten – med ett

mål: att ta sig igenom programmet.

DET BÖRJAR oftast bra. På

den första kursen är du nästan

garanterad ditt AB. Den andra är

betydligt svårare, och redan här

upptäckte jag de första tecknen

på att vi bytt glädje och kunskap-

störst mot betygshets och ångest.

PM skulle skrivas, betygspoängen

togs med och lade grunden

för betyget sammantaget med

resultatet från den sista tentan.

Plötsligt handlade grupp-plug-

gandet allt mer om matematik än

juridik. “Fan, jag behöver få minst

22 poäng på tentan för att klara

AB:t”. Betygshetsen var därmed ett

faktum.

JU MER det handlade om matte,

desto mindre handlade pluggandet

om glädje. Lagom till termin 3

(också kallad väggen) kändes det

som om vi nått vägs ände. En kurs

som ständigt ställer studenten inför

betygssättning och creditpoäng och

som på ett inte tidigare skådat slag

slog fast matematiken som vital

för en juriststudent. Med facit i

hand var det närmast omöjligt att

prestera dåligt (på grund av slapp

och generell betygsättning) på

denna kurs – men det visste ingen

av oss när vi var mitt i den.

VAD SOM kunde ha handlat om

glädje och kunskapstörst, blev en

ständig press över obligatoriska

moment och betygssättning.

Frågorna vid föreläsningar och

seminarier handlade inte längre

om varför en viss juridisk

frågeställning skulle besvaras på

ett visst sätt, utan om vad som

egentligen var relevant för tentan.

Den ständiga förekomsten av oblig-

atoriska moment tillsammans med

ett vansinnigt högt tempo, lade i

min mening grunden för detta.


Kombinerar du betygshets med

skoltrötthet - blir det enda viktiga

för studenten vad denne exakt

behöver prestera för att ta sig

vidare. Redan på termin 4 såg jag

ljuset i tunneln. Det var egentligen

inte så långt kvar. Det hjälpte inte,

utan gjorde bara det hela än värre.

DET ÄR dock inte bara felaktigt

utformade kurser, och överdrivna

mängder med obligatoriska

moment som dödar glädjen och

kunskapstörsten hos studenterna

- det är såklart också samhället i

stort.

I EN tid där ungdomar utan

högskoleutbildning, och i viss

mån även de med högskoleut-

bildning, vandrar gatorna upp som

arbetslösa blir kampen för att nå

längre än till närmaste McDon-

ald´s-restaurang hård. Många gör

avkall på vad de verkligen vill,

till förmån för att välja det som

ger de bäst chans till en lång och

framgångsrik karriär. Det har

även jag gjort, till viss del. Straf-

frätten har alltid intresserat mig,

men tidigare knappast mer än

journalistiken eller för den delen

statskunskapen.

DET RÄCKER dock inte med att

välja rätt. För att inte känna att

fyra och ett halvt år av ditt liv

slösats bort måste du såklart också

prestera. Prestera för att en dag

nå advokatsamfundet, notariet-

jänstgöringen vid domstolen eller

rollen som biträdande jurist på

den stora advokatbyrån. Att det går

ganska bra för alla de som tagit sig

igenom utbildningen glöms så ofta

bort.

ÅNGEST, ÅNGEST och åter ångest.

Tillbaka till föreläsningssalen.

“You are my colleagues, I have to

know if you understand, do you

understand?”. Tyst igen. Bristande

intresse eller bristande förståelse

undrar jag?

IBLAND ÄR människor tysta för

att de inget förstår. De väntar

ivrigt på att någon ska presentera

en förklaring vilken de kan

greppa. Det har hänt mig ofta,

inte minst under IP-rätten. När

läraren från första sekund kör

på och förklarar som om alla

Ångest, ångest och åter ångest. Tillbaka till föreläsningssalen.

“You are my colleagues, I have to know if you understand, do you

understand?”. Tyst igen.

25

närvarande redan avslutat en kurs

i IP-rätt på grundläggande nivå

för att nu fortsätta på avancerad

nivå – trots att samtliga helt

saknar förkunskaper – ger en i

det närmaste upp hoppet. När en

efter 20-talet föreläsningar insett

att läraren närmast helt saknar

förmågan att lära mig något, byts

målet från att försöka lära sig och

förstå IP-rätt till att helt sonika

lära sig att svara på tentor i ämnet.

Jag övergår således till att börja

räkna matte – “hur många poäng

var det jag behövde nu igen?”

SÅ MÅNGA orsaker till samma

följd. Kanske är jag bara gnällig,

kanske är det vårt eget fel. Vi

studenter. Kanske har vi en övertro

till resultat. Kanske är vi alltför

neurotiska. Ja, kanske är det just

så – för att vi vill att det ska vara

så. Alla har vi hört historierna

om juristprogrammet innan vi

började där. Om betygshets, den

stora konkurrensen och allt slit

som krävs för att ta sig igenom

utbildningen. Även om en viss

del av det är sant, har vi nog

också ett intresse av att upprät-

thålla ryktet. Vi vill framställa oss

själva som de som tog sig igenom,

och gärna då med goda resultat.

Vad vi egentligen har lärt oss är

mindre viktigt. Till syvende och

sist känner jag att det är vi själva

som måste stå för förändringen.

Vi måste själva inse att det är

kunskapen och inte resultatet

som är det viktiga. Företag efter-

frågar inte bara höga betyg, utan

personal som har kunskap och vet

hur man tillämpar den i praktiken.

AB i kursen Europa och världen

betyder ingenting om det inte kan

omsättas i praktiken. Kanske blir

det svårare för den med ett lägre

betyg, men med mer kunskap,

att få det fina jobbet – men det

blir bra mycket lättare för denne

att behålla det. Låt oss därför

återgå till att diskutera lag 1923,

eller kvarnfallet för att vi är

intresserade av det – snarare än

för att vi ska få full pott på nästa

tenta.


Aktuella rättsfall

Malmö tingsrätts dom i mål 1693-92

DEN TILLTALADE, här benämnd H,

anklagades för att ha gjort inbrott och

stulit dyr ost till ett högt värde i en mycket

delikat ostbutik i Malmö. Den tilltalade var

folkbokförd i Danmark, men ansåg sig inte

härstamma därifrån. H sade sig nämligen

vara kidnappad av aliens och förd till Malmö

från en annan planet. Vidare förklarade H

att domstolen inte var behörig att pröva

saken. Denna domstol och dess delegater

fanns nämligen inte i verkligheten, utan

hade skapats i ett datorprogram av H själv.

Detta program sade H sig vara beredd att

stänga ner inom ett par dagar. Till stöd

för sin historia visade H upp sin navel för

rätten. H menade nämligen att det faktum

att han saknade navelsträng styrkte hans

historia om bortförandet. Till nackdel för

den tilltalade fanns en mängd vittnen

som sett honom utföra inbrottet, han togs

dessutom på bar gärning vid tillfället.

Rätten, välvillig som den är, accepterade

såklart H:s vanföreställningar och lade dem

till grund för påföljden som blev rättspsyki-

atrisk vård.

Då och då dyker det upp rättsfall som på allvar påverkar rättstillämpningen. Detta fall kan mycket väl vara ett av dem

27

FLYGFÄRDIG?

Under våra vingar hittar du många av Sveriges mest fullfjädrade experter inom affärsjuridik. Kanske ser du din framtid här när du ska landa på ditt första jobb? På Vinge får du utrymme att växa. Både som människa och i din yrkesroll. Hos oss gäller verkligen att the sky is the limit. Varje klient och uppdrag är mer eller mindre unikt. Därför behöver vi mång-sidiga jurister. Hos oss är det du som är skillnaden. Vi trivs bäst när vi får kavla upp ärmarna och jobba handgripligt. Vår drivkraft är att lösa upp affärsmässiga knutar, inte att producera tjocka pm. För oss handlar det om att hitta rakaste vägen. Fågelvägen.

Stockholm Göteborg Malmö Helsingborg Brysselvinge.se/karriar

HA

LLV

AR

SS

ON

& H

ALV

AR

SS

ON

Documents

Prima Facie nr 02