Presentation brukarundersökning 2013

SOCIAL RESURSFÖRVALTNING

8 oktober 2013

Camilla Sagerström/Susanna Norrby

Presentation brukarundersökning 2013

Förändringar i årets undersökning

Två av de tre frågor som NKI/Helheten beräknades på 2011 har utgått i årets enkät.

Årets NKI/Helheten beräknas enbart på en fråga.

Det är inte längre ett index som redovisas, därför används enbart begreppet Helheten.

Helheten beräknas därför annorlunda i år, vilket kan påverka utfallet på frågan.

En bakgrundsfråga har utgått: Hur länge har du bott i Sverige?

Ett nytt verksamhetsområde har tillkommit: Integration och funktionsstöd.

15811 Brukarenkäten Social resursförvaltning 20132


Bakgrund och metod

På majoriteten av frågorna får brukarna bedöma frågan utifrån en tiogradig skala enligt nedan.

Skalsteg 8-10 redovisas med grön färg i stapeldiagrammen, skalsteg 5-7 redovisas med grå färg och skalsteg 1-4 redovisas med röd färg i stapeldiagrammen.

”Ingen åsikt” finns också med som svarsalternativ i enkäten och redovisas i procent bredvid stapeldiagrammen.

Ibland har brukarna inte besvarat frågan alls. Detta redovisas som ”Ej svar” i procent bredvid stapeldiagrammen.

Resultat brukarenkät

• Deltagande:

Svarsfrekvens 45 % 65 % 60 % 57 %

Antal svarande 1327 1309 1351

• Mer och fler nöjda brukare:

NKI 77 77 80 82*

andel nöjda brukare 72 % 74 % 77 % 79 %

• Förbättrad situation: 74 % 73 % 74 % 75 %

* Helheten

2008 2009 2011 2013

Svarsfrekvens – verksamhetsområden & enheter

Svarande Utdelade Svarsfrekvens i %

Totalt 1351 2368 57

Stöd till familjer och individer 879 1411 62

Barnhus 8 24 33

Mini-Maria 109 148 74

Behandlingsenheten 288 383 75

Familjerådgivningen och Kriscentrum för män 322 409 79

Familjerättsbyrån 97 349 28

Kriscentrum för kvinnor 55 98 56

Boende 446 926 48

Akutboende 55 128 43

Kvinnovårdkedja 43 93 46

Ungdoms- och familjeboende 77 93 83

Stöd och habiliteringsboende 54 116 47

Långsiktigt boende 107 204 52

Tränings och Referensboende 68 130 52

Bergsjöhöjd 42 162 26

Integration- och funktionsstöd 26 31 84

SOCIAL RESURSFÖRVALTNING 2013

Svarsfrekvensen för Social resursförvaltning totalt är fortsatt hög, men den är något lägre i år än 2011 (60 %).

Svarsfrekvensen för SFI har ökat med en procentenhet. För Behandlingsenheten och Mini-Maria har svarsfrekvens ökat markant.

Svarsfrekvensen för BO har minskat markant från 60 % till 48 %. Samtliga enheter utom Ungdoms- och familje-boende har en lägre svars-frekvens än 2011.

IFS har en mycket hög svarsfrekvens.


Svarsfrekvens - samtliga

Svarande Utdelade Svarande Utdelade

Totalt 1351 2368 57 Ungdoms- och familjeboende 77 93 83Stöd till familjer och individer 879 1411 62 Ungdomsverksamhetens jour- och stödboende 8 9 89

Barnhus 8 24 33 Änggårdens ungdomsboende 21 22 95Barnhus 1 6 17 Kvinnoverksamheten 14 18 78Utväg barn 7 18 39 Bia 10 14 71Mini-Maria 109 148 74 Familjeboendet 24 30 80Mini-Maria Hisingen 28 28 100 Stöd och habiliteringsboende 54 116 47Mini-Maria Nordost 29 46 63 Boendet Alelyckan 9 33 27Mini-Maria Centrum 24 36 67 August Barks gata 7 13 54Mini-Maria Väster 28 38 74 Kungsladugårdsteamet 10 18 56Behandlingsenheten 288 383 75 Änggårdsteamet 22 46 48Öppenvården Norr 71 89 80 Aröd 6 6 100Öppenvården Hisingen 50 59 85 Långsiktigt boende 107 204 52Öppenvården centrum/väster 46 47 98 Gula villorna 17 30 57Spelberoendeteamet 14 19 74 Gamlestadens integrerade boende 12 31 39Respons alkoholrådgivning 95 148 64 Oxhagsgatans långsiktiga boende 27 70 39Prostitutionsgruppen 12 21 57 Utängarna 6 20 30Familjerådgivningen och Kriscentrum för män 322 409 79 Solängen 23 29 79Familjerådgivning 242 259 93 Grimmered/Långedrag 22 24 92Kriscentrum för män, Utväg Män 49 114 43 Tränings och Referensboende 68 130 52KAST 31 36 86 Måns Bryntessonsgatan/referens 12 25 48Familjerättsbyrån 97 349 28 Måns Bryntessonsgatan/träning 13 30 43Kriscentrum för kvinnor 55 98 56 Alice Bonthronsgatan/träning 23 32 72

Boende 446 926 48 Alice Bonthronsgatan/referens 17 25 68Akutboende 55 128 43 Lantvärnsgatan 3 18 17Tillfället 21 47 45 Bergsjöhöjd 42 162 26Bostad som grund 12 31 39 Bergsjöhöjd 15 129 12Uppsökarenhet 3 5 60 Härskogen 27 33 82Vägskälet 11 24 46 Integration- och funktionsstöd 26 31 84Storås 8 21 38Kvinnovårdkedja 43 93 46Skeppargången 10 17 59ALMA 3 30 10Huldas hus 21 36 58Dana eftervård 9 10 90

Svarsfrekvens i %

Svarsfrekvens i %



Förändring helheten (f.d. NKI) - enheter

Nöjdheten (Helheten) för Social resursförvaltning totalt är högre än 2011. Hur stor inverkan förändringen av frågan som utgör Helheten har, är svårt att säga. Om man ser till andelen nöjda i procent på frågan (stapeldiagram), har andelen nöjda brukare ökat från 77% till 79 %.

Överlag är förändringen sedan 2011 liten vad gäller nöjdheten totalt bland verksamhets-områden och enheter.De enheter som sticker ut är Långsiktigt boende där nöjdheten ökat mest på Helheten och Akutboende där nöjdheten sjunkit mest.


HELHETEN 2011 2013 Förändring

HELA FÖRVALTNINGEN 80 82 2

STÖD TILL FAMILJER OCH INDIVIDER 84 85 1Barnhus 96 93 -3Mini-Maria 87 89 2Behandlingsenheten 91 92 1Familjerådgivningen och Kriscentrum för män 85 90 5Familjerättsbyrån 42 39 -3Kriscentrum för kvinnor 93 93 0

BOENDE 74 77 3Akutboende 77 61 -16Kvinnovårdkedja 76 77 1Ungdoms- och familjeboende 86 89 3Stöd och habiliteringsboende 74 76 2Långsiktigt boende 71 77 6Tränings och Referensboende 79 83 4Bergsjöhöjd 70 69 -1INTEGRATION OCH FUNKTIONSSTÖD* 69* Nytt verksamhetsområde 2013. Ingen referens .

Kvalitetsfaktorernas förändring på totalnivå

Fortsatt genomgående höga indextal. Förändringarna jämfört med 2011 är små, men flertalet kvalitetsfaktorer har något lägre indextal.

Då kvalitetsfaktorerna Förtroende och Delaktighet är av speciellt intresse för Social resursförvaltning, kommenteras de nedan:

Båda kvalitetsfaktorerna Förtroende och Delaktighet har ett något lägre index i år.

Den grupp där både förtroendet och känslan av delaktighet minskat mest är bland brukare som har ett annat huvudspråk än svenska hemma.

Förtroendet har minskat i större utsträckning bland brukare i åldern 65-85 år.

Precis som tidigare är kvinnor genomgående mer nöjda än män, liksom brukare mellan 19-24 år, brukare med en eller två föräldrar födda i Sverige och brukare som har svenska som huvudspråk hemma.

Brukare som har kontakt med verksamheten 5-9 gånger senaste året och fler än 10 gånger är mer nöjda. De med daglig kontakt är genomgående mindre nöjda.


ENHET 2011 2013 Förändring

HELHETEN 80 82 2

FÖRTROENDE 86 84 -2

TILLGÄNGLIGHET 79 80 1

EFFEKTIVITET 86 86 0

INFORMATION 83 84 1

BEMÖTANDE 86 86 0

INTEGRITET 90 89 -1

RÄTTSSÄKERHET 84 83 -1

DELAKTIGHET 82 81 -1

SYNPUNKTER 82 80 -2

KOMPETENS 83 82 -1

TRYGGHETEN 85 84 -1


Hur stor andel upplever förbättring? - Totalt%

45

45

42

44

30

29

31

30

9

11

11

11

1

1

1

2

3

2

4

3

11

12

11

10

TOTALT 2013

TOTALT 2011

TOTALT 2009

TOTALT 2008

Förbättrats mycket

Förbättrats något

Varken förbättrats eller försämrats

Försämrats något

Försämrats mycket

Ingen åsikt/Ej svar


”Hur har din situation ändrats i och med kontakten med oss?”

Den andel som upplever att situationen har förbättrats i och med kontakten med verksam-heten ligger i stort sett på samma nivå som 2011. Andelen som upplever en förbättring har ökat med en procentenhet.

75 %

74 %

73 %


Hur stor andel upplever förbättring? – Verksamhetsomr.

%

45

45

39

42

47

44

48

48

42

35

33

37

36

21

23

20

25

27

8

8

9

10

11

15

14

12

4

1

1

1

2

2

2

2

1

4

3

3

5

5

3

1

2

1

4

8

9

10

5

17

15

14

13

19

SFI 2013

SFI 2011

SFI 2009

SFI 2008

BO 2013

BO 2011

BO 2009

BO 2008

IFS 2013

Förbättrats mycket

Förbättrats något

Varken förbättrats eller försämrats

Försämrats något

Försämrats mycket

Ingen åsikt/Ej svar


”Hur har din situation ändrats i och med kontakten med oss?”

Känslan av upplevd förbättring är högre i kontakten med SFI än med BO och IFS.

80 %

68 %

69 %


Kränkande behandling

%

Nej85

Ja, någon gång9

Ja, f lera gånger

3

Ej svar3


Totalt, n=1351

85 % svarar nej på frågan om man har blivit behandlad/bemött på ett sätt så man har känt sig kränkt av personalen. Det är en något lägre andel än 2011 (87 %).

Samband kränkande behandling%

13

21

6

4

5

7

7

2

62

Etnisk tillhörighet

Kön

Ålder

Sexuell läggning

Funktionsnedsättning

Religion

Hudfärg

Könsidentitet eller/och könsuttryck

Annat


Bas: De som har känt sig kränkt av personalen, n=163

Bland de som någon gång/flera gånger känt sig kränkt av personalen, har behandlingen/bemötandet i större utsträckning haft samband med Kön eller Etnisk tillhörighet.Andelen som känt sig kränkt p.g.a. av Kön och Etnisk tillhörighet har ökat sedan 2011.


14 % (2011)

6 % (2011)


Prioriteringsplanen - så här läser ni denI denna kolumn visas de frågor som är inkluderade i undersökningen. Den övre delen visar de frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Den nedre delen visar enhetens/undergruppens styrkor.

I denna kolumn visas de frågor som är inkluderade i undersökningen. Den övre delen visar de frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet. Den nedre delen visar enhetens/undergruppens styrkor.

Här ser man frågornas effekt på totalnöjdheten.

Här ser man frågornas effekt på totalnöjdheten.

Här anges andelen nöjda på Helheten (skalsteg 8-10 på helhetsomdömet) för enheten/undergruppen. Om ni vill jämföra ert resultat med andra, är det detta värde ni använder.

Här anges andelen nöjda på Helheten (skalsteg 8-10 på helhetsomdömet) för enheten/undergruppen. Om ni vill jämföra ert resultat med andra, är det detta värde ni använder.

Högst upp finns de frågor som bör prioriteras eftersom de har stor påverkan på brukarnas nöjdhet och det är här enheten/undergruppen har störst förbättringspotential.

Högst upp finns de frågor som bör prioriteras eftersom de har stor påverkan på brukarnas nöjdhet och det är här enheten/undergruppen har störst förbättringspotential.

Längst ned i denna kolumn finns enhetens/ undergruppens relativa styrkor. Behåll dem!

Längst ned i denna kolumn finns enhetens/ undergruppens relativa styrkor. Behåll dem!

Här anges andelen nöjda på respektive fråga. Det är de gröna staplarna i graferna (skalsteg 8-10).

Här anges andelen nöjda på respektive fråga. Det är de gröna staplarna i graferna (skalsteg 8-10).

Om minst 20 procent av brukarna är missnöjd med en fråga visas en röd symbol och andelen missnöjda. Vid högt missnöje rekommenderar vi att ni överväger insatser för att minska missnöjet.

Om minst 20 procent av brukarna är missnöjd med en fråga visas en röd symbol och andelen missnöjda. Vid högt missnöje rekommenderar vi att ni överväger insatser för att minska missnöjet.


Prioriteringsplanen - så här läser ni den

Prioriteringsplanen visar snabbaste och enklaste vägen till ännu fler nöjda brukare

Analysen görs på frågenivå och alla enskilda frågor sorteras utifrån vad som bör prioriteras för att ge störst effekt på enhetens/undergruppens helhetsbedömning (Helheten, fd NKI).

Era prioriterade förbättringsområden finner ni överst i er prioriteringsplan. Genom att prioritera insatser riktade mot dessa frågor får ni bäst effekt på brukarnas totala nöjdhet. Om ni väljer att istället prioritera frågor som står längre ner på listan kommer ni att behöva anstränga er mer för att nå samma effekt.

Längst ner finns era relativa styrkor. Behåll dem!

Oavsett hur hög andel nöjda brukare en enhet/undergrupp har, så finns det alltid något överst att arbeta med. Alla har styrkor och alla har utvecklingsmöjligheter.

För att få fler nöjda brukare är det viktigt att förändra. Är det svårt att agera på en fråga som ligger högst upp på listan? Titta då efter...

• strategiska fokusområden

• frågor som hänger ihop i ett sammanhang

• omfattande missnöje (röda symboler)

• snabb effekt eller enkelt att åtgärda

Arbeta med en eller flera frågor, men kom ihåg att det är viktigt att fokusera.


Prioriteringsplanen - bakgrund och uppbyggnad

Prioriteringsplanen är ScandInfos analys av vad ni bör prioritera för att öka andelen nöjda brukare. Analysen görs på frågenivå för respektive resultatenhet och undergrupp.

Vilka frågor som bör prioriteras i förbättringsarbetet varierar från en enhet/undergrupp till en annan, eftersom förutsättningarna ser olika ut.

Varje prioriteringsplan är en sammanvägning av fyra aspekter:

• Prestation: andelen nöjda (andelen som svarar 8-10) på frågan om helheten (helhetsbedömningen) i enkäten. Beroende på vilken nivå en enhet/undergrupp utgår från har insatser i olika frågor olika effekt på helhetsbedömningen.

• Förbättringspotential: vi tar hänsyn till hur mycket resultatet kan förbättras på varje enskild fråga genom att jämföra med alla andra enheter/undergrupper, för att se vilken nivå som är möjlig att nå.

• Viktighet: handlar om hur stor påverkan den enskilda frågan har på helhetsomdömet (en sambandsanalys mellan varje enskild fråga och helhetsomdömet). Ett starkare samband medför att en fråga blir viktigare att prioritera.

• Relevans: vi tar hänsyn till hur många som svarar på varje enskild fråga. Om många väljer att inte bedöma en fråga/egenskap innebär det att frågan är mindre viktig och bör då prioriteras i lägre utsträckning.

Documents

Presentation brukarundersökning 2013