2014-09-24
1
Svrt att andas SJSF15 HT 2014
Lung - lobuppdelning
Hger lunga:
Ovanlob med tre segment
Mellanlob med tv segment
Underlob med fem segment
Vnster lunga:
Ovanlob med lingua med tre plus tv segment
Underlob med fyra segment
Summa: Fem lober och 19 segment
Bronktrdet
Terminala bronkioler ca 2 mm
i diameter
Terminala bronkioler saknar
brosk
Efter ca 23 generationer av
greningsstllen:
Terminala bronkioler avslutas
med alveolerna dr sjlva
gasutbytet sker
2014-09-24
2
Alveolernas respiratoriska yta:
en tennisplan (70 m2)
Alveol omges av kapillrt
ntverk lungarteriol med
syrefattigt blod som syrestts
vid gasutbytet lungvenol
Erytrocyternas Hb binder
nstan allt O2 i blodet
Erytrocyternas Hb
transporterar CO2 i form av
vtekarbonat (HCO3- )
Lungartriol (syrefattigt blod)
Alveol
Terminal bronkiol
Lungvenol (syresatt blod)
Sledes: Lungornas funktion r
GASUTBYTE
Dr O2 svaret talar om hur vl
bra lungfunktionen r
(gasutbytet)
Och dr CO2 svaret r ett
mtt p hur vl ventilationen
fungerar
Lungornas funktion
F syre frn luften till
blodet
Begrnsas av
gasutbytet i lungorna
LUNGSVIKT -
respiratorisk
insufficiens
Vdra ut koldioxid frn blodet till
luften
Begrnsas mekaniskt av
ventilationen
PUMPSVIKT -
Underventilation
2014-09-24
3
Det negativa trycket
i thorax hjlper till att hlla luft- och lungvvnad (de utan
brosk) utspnda
Lungvvnaden r elastisk, fjdrar int (alveolerna vill
tmma sig) och
brstkorgen r elastisk, fjdrar utt,
trycket i pleurahlan blir drfr negativt.
Nr vi andas
Inandningen (inspirationen) pbrjas nr diafragman
kontraheras vilket l/t
att diafragman dras nert, drar med sig pleuran och
drmed ocks lungorna. Interkostal muskulaturen hjlper
till med att trycka ut sternum och costae.
Exspirationen, den lugna, r passiv
Nr diafragma och intercostalmuskulaturen relaxerar
minskar lungvolymen, trycket kar och luften pressas ut i
atmosfren
Normal andning
Varje liter blod frn lungor 200 mL syre
~ 197 mL bundet till hemoglobin
Minutvolym 5000 mL ger 1000 mL syre
Frbrukning per minut lungfrisk ~ 250 mL/min =
Reservkapacitet
2014-09-24
4
Blodgas
Alveolrt PaO2 (11,3-13,3 kPa, runt 11 kPa 60+) ger en
mttnadsgrad p runt 98.5% (artrblod)
Hur regleras andningen?
Av inspiratoriska pacemaker nervceller i medulla
oblongata (i respirationscentrat)
Vid forcerad utandning aktiveras exspiratoriska nervceller
i samma centra
Normal andning startas av att partialtrycket fr CO2 stiger
den s.k. hyperkapniska andningsdriven
Kemoreceptorer knsliga fr pO2, pCO2, H+ finns ven fr
reglering i medulla samt pH i cerebrospinalvtskan.
Kemoreceptorer finns ven perifert bla i aortabge och n.
vagus
Dyspn - definition
En subjektiv upplevelse av ett kat andningsarbete eller av
en obehaglig knsla r/t andingen.
Andftthet r INTE en klinisk observation och kan inte
direkt r/t ngot fysiologiskt mtvrde eller en laboratorietest
2014-09-24
5
Dyspnupplevelsen: individuell
Individer med likvrdig kondition - ven om de utfrt
likvrdig anstrngning
Likartade sjukdomstillstnd graden av andfddhet -
variera mycket mellan individer
Vrdering vansklig inga dyspnreceptorer
Patofysiologi smygande eller akut
debut?
Akut:
Astma, pnthx, lungemboli, hgt andningshinder
Mer lngsam:
Hjrtsvikt, pneumoni, lungfibros, KOL
Lungsjukdomar Hjrt-krlsjukdomar
Astma
KOL
Interstitiell lungsjukdom
Pleurit
Pneumothorax
Pneumoni
Lungtumr
CF
Hgt sittande andningshinder
Iscemisk hjrtsjkd
Lungdem
Klaffel
Kardiomyopati
Rytmrubbningar
Hypertoni
Pulmonell hypertension
Lungemboli
Massiv bldning
Kronisk anemi
vervtskning
Kemiska orsaker Neuromuskulra sjukdomar
Acidos vid diabetes
ASA intox
Uremi
Myopatier
Myastenia gravis
ALS (amyotrofisk lateral skleros)
Fysiologiska tillstnd Hyperventilationssyndrom
Fysisk anstrngning
otrning
Graviditet
vervikt
Hypertyreos
Psykogena tillstnd
2014-09-24
6
Dyspnns natur
Andfddhet en flerdimensionell sensorisk upplevelse
Variabler som pverkar perceptionen av ett symtom
lder
Kn
Socioekonomiska faktorer
Tidigare erfarenheter
Kulturella faktorer
Individens toleransfrmga
KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom
COPD: Chronic Obstructive Pulmonary Disease
Definition: Lngsamt fortskridande lungsjukdom med
kronisk luftvgsobstruktion till fljd av en permanent
inflammation i luftvgarna
Brjar med inflammation i de minsta luftvgarna (bronkiolit)
samt en alveolit
Inflammationen l/t kad
slemproduktion samt att
luftvgarna konstringeras
vilket l/t att luften fr svrare
att passera ner till alveolerna
2014-09-24
7
Emfysem: (gr. blsa upp)
Emfysemblsor
Alveolvggen - tv
epitelcellstyper -
mycket tunt membran
som mjliggr
gasutbytet.
Emfysem membran
kaputt
Emfysem
Storleken p emfysemblsorna kan
variera frn kubikcentimeter till flera
deciliter (bullst emfysem). Dead space kar!
Resultat
Lungorna vxer i storlek och fr tillslut inte plats i thorax
Andningsutrymmet minskar
Det typiska kliniska uttrycket r en kortandad patient som
snabbt blir andfdd vid anstrngning.
Det blir svrare att tmma lungorna p luft och mngden
luft som r kvar efter en utandning kar betydligt, s
kallad kad reservvolym (residualvolym). Denna
uppblsthet ger en uttalad andfddhet, framfr allt i
samband med anstrngning
2014-09-24
8
KOL
Emfysem och bronkiolit frekommer vid KOL
tillsammans men i varierande grad
Perifera manifestationer
ven centrala luftvgar kan vara pverkade vid KOL
men d r/t till den kade slemproduktionen
Astma
Orsakas ocks av inflammation i luftvgarna med symtom
som
Andnd
Pip i brstet och hosta men
Besvren r episodiska och oftast
frenad med en variabel luftvgsobstruktion som r
reversibel (spontant/ med lm)
Menibland ses en inte helt reversibel obstruktion hos
astmatikeranamnes: om rkare d kar risken fr att
det rr sig om KOL
Dyspn vid astma
Kardinalsymtom
Andndens karakteristika:
astmans svrighetsgrad
Indikerar grad av astmakontroll
2014-09-24
9
Symtom och tecken akut astma, vuxen
Akut astma debutsymtom eller snabb frsmring
Lindrigt anfall: Ltt dyspn, frlngt exspirium utan
ptaglig begrnsning av fysisk aktivitet. Patienten kan ligga
ner. Mttligt till rikligt med ronki.
Mttligt anfall: Mttlig dyspn, Ptagligt begrnsad fysisk
aktivitet, Patient vill sitta, auxillir andning, vanligt med
rikligt med ronki
m. scalenus
m. sternocleidomastoideus
Symtom och tecken akut astma, vuxen
Svrt anfall: Svr dyspn. Ligga ner uteslutet, pverkat
tal. Uttalad auxilir andning. Rikligt med ronki eller
avtagande (ojoj)
Livshotande: Uttalad dyspn, Uttrttad, omtcknad (CO2-
acidos?). Ibland avsaknad av ronki. Ambulans - IVA
Farmakologisk intervention Astma
Beta-2- receptor agonister: bronkdilatation, kortverkande
och lngverkande
Kortverkande: terbutalin, salbutamol (4-6 h) med snabbt
insttande effekt
Lngverkande: salmeterol, formoterol (ca 12 h)
Biverkningar: tremor, palpitationer, muskelkramper
toleransutveckling
Kombinationsbehandling: fast respektive variabel dosering
2014-09-24
10
Farmakologisk intervention
Antileukotriener: peroral behandling (ett underhllsalternativ
nr inhalation r uteslutet)
God effekt vid lindrig och medelsvr astma samt vid
NSAID-intolerant astma
Montelukast
I kombination med inhalationssteroid-
behandlingseffekt bibehllas med snkt steroiddos
Farmakologisk intervention
Natriumkromoglikat tros verka: hmma fristtning av
inflammatoriska mediatorer via hmmade Cl- kanaler.
Anvnds endast frebyggande vid allergenexonering
Antikolinergika ipratropiumbromid- kan ges som
tillggsmedicin till beta-2-stimuleraremuntorrhet
Teofyllin bronkdilaterande effekt kan ges vid akut astma
lngsamt iv, eller rektalt - arytmirisk
Farmakologisk intervention
Anti-IgE-antikroppar (monoklonal ab)
Omalizumab (Xolair) binder till cirkulerande IgE,
minskar IgE inbindning till receptorer p
mediatorcellytan.
S.c injektion 1x/mnad
2014-09-24
11
Kronisk bronkit
Tobaksrkning skadar flimmerhren
Svrt stda luftvgarna
Lttare att drabbas av luftvgsinfektioner
Slemhinnan inflammerar i de nedre luftvgarna
