Portfolio 2015 Frey JacobssonInnehållsförteckning 0735-865916 freyjacobsson@gmail.com

Årskurs 1

1.3 Boende, arbete klimat

Orgelpipan

Alla i årskurs ett arbetade under större delen av vårterminen med ett gemensamt projekt gällande förtätning av bostäder i Stockholms Klarakvarter, “City”, och allt ställdes sedermera ut på Kulturhuset. Jag inspirerades här främst av tomten som jag valt - Orgelpipan 6, mitt emot Centralstationen, - och hur huset som då stod där just då faktiskt skulle rivas, för att ersättas av ett nytt. Jag reagerade på formuleringen att 3xN:s vinnande förslag för platsen var “inspirerat av orgelpipor”, och ansåg det vara en väl långsökt koppling. Samtidigt insåg jag i just detta förslags mottagande hur känsligt arkitekturklimat som råder i huvudstaden - och hur nära den känsligheten kan kopplas till den historiska bakgrunden i just de kvarter som vi skulle rita för. Nämnda förslag hade beskrivits som såväl “det värsta sedan klararivningarna” och “utmanande och nytänkande arkitektur”, av företrädare från samma politiska block. Jag tyckte varken eller, och ville göra något som var spektakulärt på riktigt. Grundformen, cirkeln, var således ganska given, och att för första gången rita planerna digitalt, i AutoCAD, var sannerligen en utmaning!

Verktyg: Autodesk AutoCAD, Adobe Illustrator, Hand- och blandtekniker, McNeel Rhinoceros, Adobe Photoshop, Adobe InDesign

Årskurs 2

2.1 Struktur, plats, aktivitet

Bibliotek i Lövholmen- classic with a twist

Jag gick med glädje och inspiration in i tvåans stora offentliga byggnad, som i den studion jag tillhörde var ett bibliotek. Vi började med formstudier och analyser av referenser och fick inte reda på platsen förrän halvvägs in, vilket jag fann vara en spännande ingång. Därefter gavs vi tid för ingående platsanalys, vilket tillsammans med en programstudie utgjorde mittkritiken. Fokus skulle därefter fortsatt ligga på programmeringen av byggnadens 5000 m2. Jag gick igenom många gestaltningsmässiga idéer, tog med mig viktiga aspekter och kvaliteter från de alla, och lyckades till slut med att inkorporera dessa i samklang med ett program som jag utvecklade med hjälp av referenser, textkällor och intervjuer. Ett roligt och utmanande projekt där jag fortsatt ritade 2D-ritningar, denna gång i Rhinoceros, där jag med större enkelhet kunde få ut även 3D-modeller.

Verktyg: McNeel Rhinoceros, Adobe Illustrator, Hand- och blandtekniker, Autodesk AutoCAD, Adobe InDesign, Adobe Photoshop

2.3 Material, rum, detalj

A room with a view- fritidshus utanför Åkersberga

Efter det generella höstprojektet och ett kort om- och tillbyggnadsprojekt var det så dags att gå in på detaljnivå i vårens fritidshus på 80 m2. Viktigt för mig var att hitta ett starkt grepp för den trasiga och speciella platsen, och utvecklandet av ett starkt koncept blev centralt i projektet. I efterhand ser jag detta som en reaktion mot att jag i biblioteksprojektet fick kritik för att låsa mig för mycket vid form utan funktion, och därför är huset kompromisslöst utformat kring en programmatisk idé. Detta projekt ritade jag mestadels i ArchiCAD, vilket för mig var ett nytt verktyg. Jag upplevde att det gjorde det smidigare för mig att rendera, och jag fick ett snabbare arbetsflöde då allt kunde tas ur samma modell. En nackdel var att jag fann det svårare att få full kontroll på ritningarna.

Verktyg: Graphisoft ArchiCAD, Graphisoft Artlantis, Adobe Illustrator, Autodesk AutoCAD, Adobe InDesign, Adobe Photoshop

Årskurs 3

3.1 Stadsbyggnad

En Rad Hus

Efter en kort introduktionskurs var det dags att för första gången sätta tänderna i ett stadsbyggnadsprojekt. Formen för projektet var, även det för första gången, grupparbete, och uppgiften var att förtäta bostadsbeståndet i Farsta, söder om Stockholm. Jag såg fram emot formen då jag hade haft mycket bra samarbeten i skolan tidigare, i andra kurser och kortare övningar, och är genuint förtjust i samarbete och de möjligheter det innebär. Jag hade denna gång dessutom turen att hamna i en grupp med olika infallsvinklar och kunskaper, men med en gemensam nämnare i respekten för de andras skapande och idéer. Arbetet grundlades väl med långa diskussioner, möten och analyser, vilket gjorde att vi trots en brokig grupp fick en gemensam ingång, och det förenklade verkligen skapandet i ett senare skede. Vi bestämde oss för att fokusera på radhustypologin som var dominerande i den del av Farsta som vi blivit tilldelade, och hur den skulle kunna utvecklas för framtiden. Jag upplevde projektet som det där jag har haft störst möjlighet att verkligen gå på djupet med uppgiften, och inkorporera mer tvärvetenskapliga källor och förhållningssätt, vilket jag verkligen uppskattade.

Verktyg: Gruppdiskussioner(!) McNeel Rhinoceros, Adobe Illustrator, Adobe InDesign, Adobe Photoshop

PRODUCT MATERIAL TRADENAME MODELNUMBER

MATERIA

LTRA

DENAME

PRODUC

TMOD

ELNUMB

ER

MATERIAL

PRODUCT

TRADENAME

MODELNUMBER

MATERIAL PRODUCT TRADENAME MODELNUMBER

MODELNUMBER

MATERIAL

PRODUCT

TRADENAME

MODELNUMBER

MATERIALPRODUCTTRADENAMEMODELNUMBER

TRADENAME

PRODUCT

MATERIAL

MATERIAL

TRADEN

AMEMAT

ERIAL

PRODUC

TMOD

ELNUMBE

R

MODELNUMBER

PRODUCT TRADENAME

A-A

A-A

B-B

B-B

K F

M/U

M/U

K F

K F

KF

M/U

M/U

K F

plan: original 1:100

sektioner: original 1:100

sektioner: original 1:100m

odell:exteriör

modell:exteriör

1.2 Orgelpipan i City

I Stockholm råder det som bekant en enorm brist på bostäder och innerstaden är i denna mening, så som i många andra, epicentrum. Tanken med förslaget är att förtäta med bostäder på den plats där andelen bostäder faktiskt minskat, och där arkitekturen är som mest brokig och heterogen efter omdaningsförsöken under främst mitten av förra seklet. Det är också en plats som i och med denna brutala förändring också har kommit att lyftas fram, på många sätt rättmätigt, som ett dåligt exempel på omvandling i en historisk miljö. Orgelpipan föreslår i kontrast till nuvarande protektionism, att åter omfamna den framtidstro som rådde under Norrmalmsregleringen, och att fortsätta låta Stockholms City vara “modernt” och nyskapande. Självklart inte genom att förstöra det som är bra, utan genom att faktiskt tillåta att gammalt ersätts med nytt, inte bara tekniskt utan också uttrycksmässigt, så att stadsdelen kan utvecklas och bli en spelplats för modern arkitektur och teknik. Så kan också områden i huvudstaden som vanliga människor faktiskt anser vara mer bevarandevärda, fortsatt lämnas i fred och få behålla sin tidstypiska utformning. Byggnaden innehåller perifera studentrum med centralt gemensamhetsutrymme och växthus i två torn, och stora våningar i det tredje. Förslagsvis upplåts våningarna som exklusiva bostadsrätter som får täcka en del av kostnaden för studentbostäderna, som i sin tur är hyresrätter.

Orgelpipans tre torn är sammanfogade med ett stabiliserande, sexkantigt nav där trapphus återfinns. Navet är byggt av armerad betong, som platsgjuts, en våning i taget. De yttre tornen har ett skelett av prefabricerade stålelement som företrädelsevis svetsas samman alltefter byggnaden sträcker sig uppåt. Tornens bärande innerväggar består av en sjukantig struktur där en huvudpelare i mitten på varje innervägg (dimension 800x400rörkonstruktion) möter mark. Hjälpbalkar som utgår från hörnen på sjuhörningen och sedan möter centralpelaren efter halva dess längd, hjälper till med att ta lasterna till marken. Sedan byggs de perifera bostadsvåningarna upp av runda pelare(rör, diameter 400 mm) som står i hörnen på sjuhörningen. Pelarna hålls samman av balkar i nederkant på innerväggarna, balkar som golvbalkarna sedan är fästa i. För stabilitet finns runda pelare i varje hörn av den sjukantiga strukturen.

Originalskalor

Plan och sektioner 1:100, Exteriör modell 1:200, Interiör modell 1:50

130327_A5-kort_datasal.indd 1 2013-04-06 16:07:01

modell:interiör2

modell:interiörmodell:interiör

/

Till/frånluft

Elström

Värme

Dricksvatten/gråvatten

OrgelpipanSystemskiss 2Skala 1:100Frey Jacobsson

REkonstruera WorkshopA11TEB Arkitekturteknik 1, 7,5p 2012/2013

REkonstruera WorkshopA11TEB Arkitekturteknik 1, 7,5p 2012/2013

Orgelpipan Principiell byggordningFrey Jacobsson, LL5

Navet platsgjuts en våning i taget i armerad betong, armeringen tillåts sticka ut och sidoskeppen för hiss och entréer gjuts sedan. Armerin-gen tillåts återigen att sticka ut i kanterna av “fronten” på sidoskep-pet och här förankras stålskelettet som håller upp de tre yttre tornen. På detta vis reses tornet våning för våning. Fasaden av 10 mm plåt börjar att appliceras på de yttre “orgelpipornas” externa skelett i efterhand, tillsammans med isoler-ing och installationer. Exempelvis kan våning ett “kläs på” medans stålskelettet byggs för våning två och navet gjuts för våning tre. Byggnaden byggs inifrån och ut. Installationer och bjälklag färdig-ställs när stålskelettet i vägg och golv för just den delen har färdig-ställts.

Kraftflödesdiagram som följer:

Orgelpipan Referens 1 - strukturFrey Jacobsson, LL5

Citicorp Tower

Citicorp Tower är en skyskrapa i New York City, byggd i slutet på 70-talet. Den är ritad av Hugh Stubbins. Den är som så många andra höga byggnader i USA från perioden byggd av ett bärande stålskelett. På bilden syns hur pelarna i nederkant på 59-vånin-garstornet sitter i mitten på fasa-den, vilket gjordes på grund av tomtrestriktioner. Det är utöver stålskelettet detta som jag tycker får den att påminna om min byg-gnad.

Konstruktionen innebar problem, av olika orsaker, saker som kon-struktören förbisett, missförstånd samt att ihopfogningen av stål-balkarna hade ändrats vid up-pförandet för att spara pengar. Tornet var tvunget att förstärkas efter att det hade färdigställts, för att kunna motstå mer vind än man räknade med att en “en-gång-var-sextonde-år-storm” kunde ställa till med. Detta på grund av de di-agonala vindlasterna. Min byggnad är dels lägre, och for-men gör forhoppningsvis att den inte kommer bli lika vindkänslig. Avsaknaden av 90-gradershörn hjälper i detta.

modell:exeriör 2

+0,0

+4,0

+8,0

+12,0

+22,0

2.1 Bibliotek i Lövholmen “Classic with a twist”

Ett bibliotek i klassisk bemärkelse där läsningen och ljuset står i centrum. En plats för eftertanke och en samling av samhällsfunktioner utan krav på motprestation. Ett offentligt rum med plats för alla. Ett ankare i stadsrummets historiska väv.

Biblioteket är tänkt att skapa en tidlös gestalt på en föränderlig plats. Ett klassiskt bibliotek med en stor läsesal i centrum, med tillägg av tillräckligt flexibla utrymmen för att kunna husera framtiden. Besökaren når huvudentrén via ett entrétorg, vars markbeläggning når ut till gatan framför. Sockelvåningen kläs i granit och förses med stora fönsteröppningar mot huvudstråket Lövholmsvägen. En djup fönsternisch görs för att förstärka fundamentets massivitet och skapa spännande ljusspel inomhus, såväl som en föränderlig fasad för förbipasserande. Överbyggnadens prefabricerade betongpelare täcks med koppar, som låter byggnaden smälta in i färgskalan på platsen samt vara föränderlig på samma sätt som platsen den står på. Formen ämnar att ta tillvara på platsen, dramatisera uppstigningen till läsesalen, samt skapa terasser där besökaren kan ta ut sin bok eller surfplatta och sätta sig under ett träd för att läsa. Hörsalen längst upp låter biblioteket husera även större tilldragelser, och dess gradäng hjälper ytterligare till att skapa spänning till den underliggande läsesalen, som genom detta grepp kan expandera åt alla håll när besökaren stigit upp för trappan.

Platsen för biblioteket används i nuläget för bilparkering, och ligger i stadsdelen Lövholmen mellan Liljeholmen och Gröndal. I norr ligger Mälaren och över vattnet innerstaden med Södermalm och Reimersholme och i söder ligger sjön Trekanten. Platsen är välförsedd med kollektivtrafik; tvärbanan passerar i söder på huvudstråket Lövholmsvägen och tunnelbanan i Liljeholmen finns på några få minuters promenadavstånd. Platsen kan således sägas ha stora geografiska fördelar. Lövholmen är ett gammalt industriområde i förändring, och på många vis idealbilden av den innerstadsutspridning som idag eftersträvas i Stockholm. Det finns anledning att tro att dagens förhållande, där den kreativa prägeln är stark och priserna relativt låga, är en övergångsfas. Att detta glapp i stadsrummets historiska väv snart kommer att vara igentäppt med JM-nyfunkis. Känslan som platsen förmedlar idag är att den är kall och hård, men samtidigt vivid och kreativ. Ett starkt motsatsförhållande som går igen i den arkitektoniska karaktären och särarten, speciellt om man breddar sitt synfält, över till det fläckmässigt supermoderna Liljeholmen i full utveckling, och det likadels pittoreska Gröndal, där tiden tycks ha stått stilla i ett drygt halvsekel.

2.5

6.310

20

15

15

10

4.32

4.24

1.7

1.4 2.1

3.4

2.3

1.7

1.4 2.1

3.4

2.3

2.2

2.8

3.2

2.3

3.5

5.5

3.0

3.5

5.3

2.5

5.5

7.0

4.5

3.8

5

5

5.5

7.0

4.5

3.8

5

5

2.3

2.3

2.1

2.2

4.8

22.3

2.3

2.1

2.2

4.8

2

34.05

4.01

19.00

25.59

27.57

26.12

8.59

9.06

7.85

7.03

3

ROSTERIET

7

8

2

serv.

5

Katri

nebe

rgsb

acke

n

serv.

14

Lilje

holm

sväg

en

32

12

34

18

16

13

30

28

30B

ga:1

ga:2

STRANDEN

2

5

2

4:23

1

TREHÖRNINGEN

23A

27

21

25

23B

31

29

19

16

18

5

6

14

1

STORA KATR

8

Katrineberg

3:13

(15)

TRYCKERIET

13

Lövholmsvägen

Lövholmsgränd

Mej

erivä

gen

Trek

ants

väge

n

5

4A

30A

7

3

1

4

62

7

2

9

11

10

2

7A 4B

3

9 9

2022

serv.

FÄRGERIET

4

Lövholmsgränd

12

LÖVHOLMEN

LILJEHOLMEN

13

12

Lövholmsvägen

Lövholmsbrinken

6

2A

20

12

16

1

4

serv

15

Trek

ants

väge

n

1:1,1Liljeholmsstranden

Liljeholmshamnen

15

LÖVHOLMEN

15

2B

862

1

4

100m0mKungliga Tekniska Högskolan 2013-10-11 Skala = 1:1000

Lövholmsvägen (huvudstråk)

Trek

antsg

ränd

(perso

nal- o

ch go

dsang

öring

)

Entrétorg

Bakre entré (till bokningsbara

utrymmen)

Trek

antsv

ägen

(sek

undä

rstrå

k)

A

A

B B

Plan 0 Entré/information 160 m2 Barn & ungdom 800 m2 Café/Restaurang 200 m2 Nyheter/Media 130 m2 Bokningsbara rum 400 m2

Toaletter/övrigt 60 m2 Arkiv/sortering 260 m2 Inlastning/lager 190 m2 Restaurangkök 80 m2 Arbetsplatser/konferens/personalkök 340 m2

Teknik 120 m2 Toaletter/övrigt 30 m2

Plan 1 Lässal 1000 m2 Studierum 140 m2 Toaletter 20 m2

Plan 2 Balkong/serietek 300 m2

Toaletter 20 m2

Plan 3 Hörsal 600 m2 Foajé 120 m2 Toaletter 30 m2

Totalt 5000 m2

Originalskalor

Planer 1:200Sektioner 1:200Fysisk modell 1:200 Situationsplan 1:400Detalj/axonometri 1:20

Situationsplan 1:500

Detaljssektion1:20

Bärande skal av plats-g juten betong

Okänslig, icke-organisk & hård isolering ex. cellplast

Betongskivor på insidan för ett helg jutet intryck

500 mm betongkista med armeringen svetsad och nedborrad i berget

GSEducationalVersion

DM

K

F

TT TM

B-B

A-A

Detalj

2.3 “A room with a view” Fritidshus vid Långsjön

Den platsgjutna betongen tycks sprungen ur en urban kontext, och spelar med den konstgjorda, icke-naturliga känslan som platsen ger. Samtidigt ges materialet en färg- och materialitetsmässig förankring av berget som huset tycks växa ut från. Det obehandlade trämaterialet i angöringsvägen fortsätter som invändigt golvmaterial, och utgör även den skyddade trappan ned till vattnet på byggnadens sydsida. De mest använda materialen är på så sätt helt sprungna ur platsen, och anspelar såväl på dennas naturlighet, som onaturlighet.

Platsens rumsligheter skapas kring en slags uppdiktad naturlighet, där den konstgjorda framschaktade bergssidan används som språngbräda för projektet. Placeringen ger såväl en stor rumslig upplevelse av höjd och siktlinjer, samtidigt som angöringen kan göras i samma höjd som parkeringen vid vägens slut och tomtens början. Byggnaden är vriden mot lutningen för att planen ska kunna fokusera mot de vackra vyerna längsmed Långsjön i väster, och skapar dessutom ett mindre avtryck från angöringen samtidigt som den privata sjösidan kan hållas mer öppen. De än mer onaturliga, stora grässlätterna kan med fördel lämnas tillbaka till naturen och tids nog växa igen.

Konstruktionen med platsgjuten betong och cellplast väljs för sin okänslighet för de yttre omständigheterna, vilket gör att huset kan stå länge utan underhåll och samtidigt så förstärks intrycket av urbanitet. Den stiliserade formen av en klassisk sadeltakslada anknyter till omgivningarnas mer rurala landskap och dessa motsättningar skapar en dualitet i uttrycket som väl stämmer överens med platsens egna två ansikten. Huset hålls på plusgrader året om med hjälp av bergets inneboende värme, överfört genom ett vattenburet golvvärmesystem. När byggnaden används så kan den vattenmantlade öppna spisen ge ytterligare värmeenergi till nämnda system och naturligtvis även bidraga till mysfaktorn. Förutom en känsla av att vara inkapslad i helgjuten betong ger materialet också goda termiska egenskaper som tillsammans med den skyddade, inskjutna nordsidan och den stora fönsteröppningen mot sydväst borgar för ett gott, och dessutom ekonomiskt sunt, mikroklimat.

Originalskalor

Situationsplan 1:500, Plan 1:50, Detalj 1:20, Sektioner 1:100, Modell 1:50

GSEducationalVersion

Landskapssektion A-APlatsen har förberetts1:100

GSEducationalVersion

+19,5

+25,4

Landskapssektion A-A1:100

1. Platsen för husets avtryck schaktas och sprängs fram. En del av massorna fördelas framför avtrycket för att skapa en större plattform för huset. Plats för en stabiliserande betongkista sprängs, och armeringen för denna borras ned i berget. Sedan gjuts denna (under främre halvan av huset). Sedan gjuts resten av huset (bjälklag, vägg och tak) ovanpå. Borrhål för bergvärme borras rakt bakom huset för lätt åtkomst till det bakre teknikutrymmet.

2. Överblivna spräng- och schaktmassor dumpas över den bakre delen av sadeltaket för att ge en sluttning mer liknande som den var från början och ge intrycket att huset “växt ut” eller “slagits in” direkt från/i berget. Betongen som utger exteriören är av extra hög kvalitet och med extra armering, vilket gör att ingen platonmatta eller liknande behövs för kontakt med varken berg eller jord. När växtlighet så småningom invaderar platsen, och gärna infesterar själva betongen,

GSEducationalVersion

+19,5

+25,4

Landskapssektion1:100

GSEducationalVersion

Tvärsektion1:50

Detaljssektion1:20

Bärande skal av plats-g juten betong

Okänslig, icke-organisk & hård isolering ex. cellplast

Betongskivor på insidan för ett helg jutet intryck

500 mm betongkista med armeringen svetsad och nedborrad i berget

“A room with a view” Frey Jacobsson A21P3CFritidshus utanför Åkersberga Arkitekturskolan, KTH

Referenser

T Y N G D P U N K T FA R S TA“ k o n c e n t r e r a t , l i v l i g t o c h t r y g g t s t a d s l i v. ”

En r ing led runt radhusområdet har mö j l igg jo r t fö r b i len a t t nå ända f ram t i l l bostaden.

Värmlandsvägen gör en avst ickare genom skogen.

Radhusområdet , och därmed Fars ta, kopp las samman med Hökarängen.

Et t radhus bestående av två o l i ka hushå l l och en verksamhets-loka l mot gatan b i ldar e t t me l lanrum som b l i r l i ka ledes privat och offentl igt .

E t t radhus bestående av e t t hushå l l med en verksamhets loka l på övers ta vån ingen och et t annat hushå l l mot gatan b i ldar e t t me l lanrum som är gemensamt fö r de båda hushå l len.

Et t radhus bestående av e t t hushå l l med en verksamhets loka l på övers ta vån ingen b i ldar e t t me l lanrum som är privat .

E t t radhus bestående av verksamhets loka le r och et t hushå l l på den övers ta vån ingen b i ldar e t t me l lanrum som är offentl igt .

3.1 “En Rad Hus” Stadsplanering i Farsta

Stockho lm växer, och i och med det ta las det f ramför a l l t om den fö r tä tn ing som ska läka de sår som uppkommi t i s taden av e f te rk r igs t idens s tadsp laner ing. Områden där kvar te r läggs e f te r kvar te r ska is tä l le t skapa et t koncent re ra t , l i v l ig t och t r yggt s tads l i v a t t p romenera runt i .

Vår de l av Fars ta s t räcker s ig i nordväst l ig r i k tn ing f rån Fars ta cent rum. Det karaktär iseras av s in kuperade topogra f i , där husen är p lacerade i separata områden på ku l la rnas toppar, medan b i l vägarna s l ingrar s ig f ram i da la rna. Närmast cent rum tornar de högre punkthusen upp s ig, och sedan sänks gradv is hushö jderna fö r a t t mynna ut i e t t radhusområde v id kanten av den skog som utgör gränsen mel lan Fars ta och Hökarängen.

Den här typen av radhusområden, p lacerade i e t t bä l te u tan för s tadsde lens cent rum och o f ta i nära fö rb inde lse med dess grönområden, fö rekommer i he la Stockho lm. Frågan v i s tä l le r oss är där fö r v i l ken ro l l dessa fö ror tsområden kommer a t t få när inners taden växer u tå t . Hur kan et t e f te rk r igs t idens radhusområde omvand las och b l i t i l l en mer urban s tadsde l , och samt id ig t t i l l s to r de l behå l la dess nuvarande karaktär?

I podcasten ”Staden” hanteras den k lass iska v i l l as taden. Samta le t hand la r f ramför a l l t om hur v i l l ans funkt ion kommi t a t t fö rändras. Den har gåt t f rån egnahemsröre lsens hus där bostaden anpassades fö r a t t även innefa t ta egen produkt ion, t i l l e f te rk r igs t idens v i l l a - och radhusområden där produkt ionen och arbetet a l l tmer f l y t tade f rån bostaden, som därmed kom at t b l i något som endast konsumerades.För a t t överhuvudtaget kunna skapa et t l i v l igare s tads l i v i dessa områden v i l l v i omformu lera deras betyde lse, och åter igen lå ta inkorporera produkt ionen som en de l av bostaden.

För hur kommer v i egent l igen at t a rbeta i f ramt iden? Idag har a l l t f le r s in a rbetsp la ts hemma, e l le r också sät te r de s ig med s in laptop och arbetar på et t av s tadens ca féer, där man numera t i l l och med kan boka in s ig i e t t mötesrum. På samma gång växer s ig en “Do i t yourse l f ” - rö re lse a l l t s ta rkare och pa l l k ragar fö r od l ing dyker upp i s tadens a l la hörn.

V i v i l l skapa fö ru tsät tn ingar fö r a l la dessa typer av verksamheter a t t ta p la ts i nära fö rb inde lse med bostaden, och på så sät t skapa det mer koncent re rade och l i v l iga s tads l i v som Stockho lms stad e f te r f rågar i s ina v is ioner om Stockho lms nya tyngdpunkter.

För a t t ås tadkomma det ta har v i använt oss av t re s t ra teg ie r. V i lå te r Värmlandsvägen, som idag fungerar som en r ing led fö r b i len a t t ta s ig runt radhusområdet , göra en avst ickare genom skogen och kopp la samman radhusområdet , och därmed Fars ta, med Hökarängen. Den bef in t l iga s t ruk turen med baks idor mot samma väg v i l l v i , med vår nya bebygge lse, inver te ra fö r a t t kunna akt i vera den på samma sät t som den nuvarande radhusbebygge lsens f rams idor gör mot deras gemensamma gårdar innanför r ing leden. I vå ra t i l l ägg går vägen is tä l le t rak t igenom innergården, och b i ldar på så v is en ny f rams ida. S lu t l igen har v i lå t i t omprogrammera en van l ig t fö rekommande radhustypo log i , där garaget , som en f r i s tående st ruk tur, s tå r p lacera t mot gatan och på så v is skapar e t t pr i va t t rädgårdsrum mel lan det och s jä l va bostadshuset . Genom at t fö res lå nya sät t a t t p rogrammera det ta b iu t r ymme, så a t t o l i ka fo rmer av verksamheter bereds p la ts i anknytn ing t i l l bostaden, skapas möj l igheter a t t skapa o l i ka grader av o f fent l ighet i dessa mel lanrum.

Grupparbete med Helene Boström, Agnes Paljak och Lars Thorén

CAFÉCAFÉ

Vi inver te ra r det be f in t l iga radhusområdet , genom at t lå ta den gamla r ing leden gå rak t igenom radhusens gemensamma uterum och b i ldar på det v iset en gata.

Or ig ina lska lo r S i tuat ionsp lan 1:5000, Sekt ioner 1:1000, 1:200