Portfölj Sebastian Ailert 2016

Portfölj

Sebastian AilertKTH Arkitekture.l.e Arkitekter

South East University

Presentation

Jag är en arkitektstudent med en avslutad kandidatexamen i arkitektur från KTH Arkitekturskolan i Stockholm. Nu senast har jag studerat en utbytestermin på South East University i Nanjing i Kina. Jag har också arbetserfarenhet från e.l.e Arkitekter i Stockholm där jag var 5 månader.

Här presenterar jag ett urval av ämnena som intresserar mig och projekten som jag har genomfört.

Under mina tre år på Arkitekturskolan och därefter har jag försökt att utforska olika teman och förhållningssätt till arkitektur. Jag tycker om att fokusera på de grundläggande, svåra frågorna. Ofta har jag ett starkt, smalt koncept som jag försöker dra långt.

Kontakt

[email protected] 730 86 41 69

Installation i en by utanför Nanjing, KinaMasternivå

Min huvudsakliga designkurs på South East University var förlagd i en lantlig by ett par timmar från Nanjing. Byn utveck-las till en omfattande turistattraktion som en del av ett statligt initiativ. Vår uppgift var att skapa en installation som skulle kunna byggas, med en stark koppling till byn och med lokala objekt som inspiration.

Vår process inkluderade flera besök i byn där vi dokumenterade arkitekturen, objekt och de boende med hjälp av foto, film, intervjuer, mapping och mer.

Byn har utvecklats väldigt sakta under en period på över 1000 år. Fram tills helt nyligen bodde byborna i liknande byggnad-er som deras förfäder och ägnade sig åt samma typ av lantarbete. Hastigheten på förändring ökar nu oerhört på grund av globalisering, urbanisering och turism. Vi uppfattar det som att det här också reflekterar vad som händer i Kina som helhet.

Byborna har blivit ombedda att flytta till ett nyutvecklat område strax utanför den nuvarande byn där de kommer få de moderna bekvämligheter som de flesta av oss redan tar för givet. Deras gamla hus kommer att byggas om till hotel och restauranger med lokal mat.

• 中国城镇化

Urbanization in China

• 中国城镇化进程近几年愈发剧烈，越来越多的农村人口转移到城市中来。

• 最新数据显示中国城镇化率达54.7%，现在仍以每年增加2.5个百分点的速度在进行着。

• 美国现在城镇化率高达82.4%，但其现在增长速度只有每年1.4个百分点；而印度的城镇化率现为31.3%，其增长速度与中国相近，达到2.4个百分点每年。

• China has had a strong trend of urbanization with people moving from rural villages to cities through its modern history. It was especially strong during the “Great leap forward” while slowing down during the cultural revolution. After 1978 it however picked up speed again. According to the latest numbers China has an urban population of 54.7 % with a urbanization rate at 2.5. By comparison the United States has a urban population of 82.4 % with an urbanization rate at 1.3 while India has a urban population of 31.3% with an urbanization rate at 2.4.

溧水乡村装置设计 1.调查LiShui ViIlage installation design Research

乡村区位 The position of village

乡村演变 The evolution of village

原始Origin 过程Process 1 2

乡村分析 Analysis of village

土地使人们习惯沉默,沉默的人们关心的事更多地集中在粮食、蔬菜和动物们,这是石山下未被外界的喧哗所打扰的秩序,重要的秩序。Field make people used to be silent. The silent people concentrate more on fields, vegetables and animals. This is the order of ShiShanXia which is not disturbed by the outside. It is the significant order.

•

中国城镇化 Urbanization in China

• ��54.7%��增�2.5个百��速度��82.4%��其��增长速度��1.4个百��度�� 31.3%�其增长速度��2.4个百��• China has had a strong trend of urbanization with people moving from rural villages to cities through its modern history. It was especially strong during the “Great leap forward” while slowing down during the cultural revolution. After 1978 it however picked up speed again.According to the latest numbers China has an urban population of 54.7 % with a urbanization rate at 2.5.By comparison the United States has a urban population of 82.4 % with an urbanization rate at 1.3 while India has a urban population of 31.3% with an urbanization rate at 2.4.

乡村构造 The constructions in village 乡村居住者 The villagers

乡村自然 The nature in village

3 4 现状Now

人流Access area 功能Action area 休憩Leisure area

活动 Overall movement 风向Prevailing wind direction 房屋朝向Orientation of buildings

乡村风水 The FengShui of village

• 中国城镇化












•





3 4 现状Now




• 中国城镇化












•





3 4 现状Now




• 中国城镇化












•





3 4 现状Now




溧水乡村装置设计 3.设计LiShui ViIlage installation design Design

灵感 Inspiration 时间Time

建造理由 Reanson for construction

建造实验 Test for construction

一 First Test for construction

二 Second Test for construction

Vi ville arbeta med temat tid, förändring och bortfall och på så sätt få insta-llationen att reflektera vad som händer i byn.

Efter en lång fas med research bestämde vi oss för att göra en typ av struktur för att leda bybor och turister från byn genom en skogsdunge och mot fälten som omger byn och på så sätt tillgänglig-göra naturen. Inspirationen till struk-turen kom från de typiska tegelhusen i byn. Installationens distribution följer också nära naturen genom att lyfta fram de rumsligheter som redan bildats där av träden.

Installationen innehåller flera aspek-ter av tid, förändring och bortfall. Den höjer sig i vissa delar och sänker sig i andra. Den är också lagd i lager, precis som historia oftast är lagrad i marken. Här använde vi en proportion som vi fann i fasaderna hos byns hus.

Längs väggen sker en antal aktiviteter. Ibland är det något litet som en ut-skjutande tegelsten eller en grupp per-forerade tegelstenar. Ibland något större som en bänk eller en brits. En del av aktiviteterna skapas genom både tegelmuren och en sekundär struktur i trä. Teglet är permanent medan träet bara är temporärt. Under tidens gång kommer träet försvinna och skapa en förändring i installationen och få den att födas på nytt.

溧水乡村装置设计 2.研究LiShui ViIlage installation design Study器物研究 The study of object

基地分析 Analysis of site

The space in-between is mostly occupied by parking, the flower garden, the stage etc. This site is available and it’s quiet but still acesible.·唯一未被占用的村庄和自然的中间地带 ——Inbetween特性、可建、可接近

It’s far away enough to be a little quiet.It’s suitable for an installation with a more relaxed activity or even for resting.·远离较为喧闹的村庄,更加靠近自然 ——休憩、放松

It’s surrounded by nature and occupied by trees. It’s similar to a small park.·像一个被自然环绕的小花园——自然

Currently there’s no good access to the nature,the installation will provide ac-cess to a part of the nature for visitors, it will be a destination for both villagers and tourists.·基地将成为吸引人流进入自然的载体 ——自然的入口

房屋 House







房屋 House







房屋 House







房屋 House


灵感 Inspiration 时间Time

建造理由 Reanson for construction

建造实验 Test for construction

一 First Test for construction

二 Second Test for construction

0 1 2 3 4

9 8 7

-13 -14 -12

6

-11

5

10

Growing

Final Disappearing


装置演变 The changing of the installation

1:20 轴测图 1:20The Axonometric

Changing Walls

1:50

Section L-L West 1:50


Facade A-A (Outside) 1:50

Facade B-B (Inside) 1:50

立面及剖面 The facade and section

Plane 1:50

装置生成 The process of the installtion


Section L-L East 1:50

1:50

Facade C-C (Inside) 1:50

Facade D-D (Outside) 1:50


1:50






Plane 1:50


Seat, standard quality wood,

untreated 40*20 mm

Hard wood “nail”, assembled with glue

in drilled holes, 40*10 mm

Structure, standard quality wood,

untreated 40*20 mm

Standard brick 240*117*53

Mortar about 6 mm, light grey

Section Z-Z

Detail 1:5

Soil


Gravel about 200 mm deep

Standard brick 240*117*53 mm, base layers

as needed dependant on the height of the wall

Section X-X 1:20

Detail 1:5Section Y-Y 1:20

Detail 1:5

Standard brick 240*117*53 mm


Standard quality wood, untreated 40*40 mm

Barked branches, cut in semi-circles, 100*40 mm

Hard wood “nail”, assembled with glue in drilled holes, 60*15 mm

Soil

溧水乡村装置设计 4.建造LiShui ViIlage installation design Construction

Section X-X 1:20

剖面及建造细节 The section and the construction details

砖砌方式 Masonry

1:20

造价预算 Budget

1:50






Plane 1:50



Section L-L East 1:50

1:50

Facade C-C (Inside) 1:50

Facade D-D (Outside) 1:50


Fritidshus åk 2

Jag började projektet med en idé om ett litet rum inuti ett större. Det inre rummet skulle vara kompakt och tungt och det större skulle vara luftigt och generöst.

Det finns en teori om att bostäder sva-rar mot två grundläggande behov. Det ena är skydd och det andra är utblick. Jag kopplade det till min idé om två olika rum och undersökte hur en bostad skulle se ut om man valde att låta de två rummen svara mot de två olika behoven.

Det ledde mig in på begreppet dualitet som handlar om att två skilda företeelser kan komplettera varandra och på så sätt bilda en sammansatt helhet. Jag utvecklade idén om två rum genom att introducera ett antal begreppspar.

Skala 1:100

Dualitet

Sten – Trä

Evigt – Förgängligt

Slutet – Öppet

Skyddat – Sårbart

Litet – Stort

Privat – Tillgängligt

Skala 1:200

I den slutna delen av massiv betong finns plats för alla grundläggande behov som sömn, föda och hygien. Så länge man eldar dagtid kommer murens tröghet göra att klimatet därinne är konstant. Det finns inga fönster men på m o r g o n e n letar sig solen in genom dörröppningen.

Strax utanför det inre rummet finns en mer exponerad sovplats i trästrukturen. Här finns fönster men de sitter en bit upp för att släppa in ljus utan att ge möjlighet till utblick. Rummet är dåligt isolerat med tunna väggar och man känner av det yttre klimatet.

Runt hörnet finns entrén och därefter en till matplats med stora fönster i det som är det mest tillgängliga och öppna rummet. Uppför en trappa som är en del av betongstrukturen kommer man upp till ett loft med utblickar i form av utsträckta fönster i alla riktningar.

Flytt av ett äldreboende, e.l.e arkitekter

I ett miljonprogramsområde i utkanten av Stockholm fick vi i uppdrag att flytta ett äldreboende inom ett existerande byggnadskomplex. Det första steget var en detaljerad analys av verksamhetens behov som jag gjorde i nära samarbete med brukarna.

I den andra fasen gjorde jag ett antal förslag för hur programmet skulle kunna placeras i olika delar av denna stora byggnad, innan vi bestämde oss för en specifik plats. Därefter fortsatte jag att utveckla den exakta placeringen av varje funktion. Inom de väldigt tydliga gränserna som den existerande byggnaden gav lyckades jag gruppera de anslutande funktionerna och också skala ner hela programmet i enlighet med beställarens önskan.

Resultatet blev ett äldreboende med ett generöst gemensamt program med läkarmot-tagning, gym, rekreationsytor med mera. Dessa funktioner är i huvudsak förlagda i lågdelen som kopplar samman högdelarna.

Bostadsdelen i högdelen utgörs av små och enkla men välgjorda miljonprogramslägen-heter. Projektet inkluderade också en del omorganisering av denna yta där varje vån-ing får gemensamma ytor för måltider och rekreation. Jag utvecklade också förslag för en restaurering av lägenheterna som kommer behålla deras karaktär och kvali-téer samtidigt som de nödvändiga delarna blir uppgraderade, allt inom en låg budget.

Utredning flytt av äldreboende - fördjupning

Kvarnberget 2

2015-04-20

BEFINTLIGT

8 6 4 2

RINKEBYPLAN

22

PLAN 1 KV

PLAN 2 ENTRÉ

PLAN 3

PLAN 4

PLAN 5

PLAN 6

HUS 4 HUS 1 HUS 2HUS 3

2015-04-20

Nulägesanalys

Dagens äldreboende har en del som består av ett gemensamt program som nu ligger i lågdelen (plan 2) i hus 1 och 3 samt mellan hus 1 och 2 samt hus 1 och 3.Den andra delen är bostadsdelen med vissa gemensamma funktioner som ligger utspritt mellan högdelen i hus 1,3 och 4. Kopplingen mellan hus 3 och 4 går via en korridor i bakkant i lågdelen där en restaurang också huserar.De nuvarande lokalerna byggdes om år 2000 enligt en prin-cip som är relativt enkel att genomföra och tar stor hänsyn till byggnadens ursprungliga rumsliga organisering.De uppfyller dock inte helt nuvarande regler enligt BBR. Badrummet kan tillgänglighetsanpassas genom en omflyt-tning av toalett, dusch och handfat. Köket kan också byggas om för att få plats med ett matbord. I samband med det kan man även flytta på dörren till balkongen för att göra den mer lättmöblerad samt ta upp ett extra fönster för att förbättra ljusförhållandena i köket. De täta delarna av fönsterpartiet och balkongdörren samt balkongfronten innehåller asbest och bör saneras.

Gemensamt

Bostäder

BEFINTLIGT

8 6 4 2

RINKEBYPLAN

22

PLAN 1 KV

PLAN 2 ENTRÉ

PLAN 3

PLAN 4

PLAN 5

PLAN 6


2015-04-20

Nulägesanalys


Gemensamt

Bostäder

BEFINTLIGT

8 6 4 2

RINKEBYPLAN

22

PLAN 1 KV

PLAN 2 ENTRÉ

PLAN 3

PLAN 4

PLAN 5

PLAN 6


2015-04-20

Nulägesanalys


Gemensamt

Bostäder

8 6 4 2

RINKEBYPLAN

22

PLAN 1 KV

PLAN 2 ENTRÉ

PLAN 3

PLAN 4

PLAN 5

PLAN 6


2015-04-20

Dispositionsförslag för ny placering

GemensamtBostäder

Utformning av program

De delar av det gemensamma programmet som ligger i hus 3 och mellan hus 1 och 3 behålls med vissa förändringar. Det resterande gemensamma programmet läggs till största del i sockelvåningen där restaurangen ligger nu.

Huvudentrén blir i hus 3 och äldreboendets gemensamma delar breder ut sig åt både vänster och höger samt till våningen under och över. Strax innanför entrén ligger receptionen med en sittgrupp samt två handikapptoaletter och toalett och WC för personal. Strax till höger om entrén ligger precis som idag ett gymnastikrum för de boende. I denna del ligger också en trappa och hiss upp till våningsplanen med bostäder.

En våning upp ligger ett sällskapsrum med tillgång till gården och en uteplats. Till höger om entrén ligger ett mycket stort rum med kombinerad funktion för gymnastik, umgänge och högtider. Här finns också ett förråd för gymnastikred-skap. Till vänster som entrén och strax bortom receptionen finns ett större rum med flera kontorsplatser. Efter det ligger personalrum och gymnastikrum för personal. Längst åt vänster läggs de mer behandlande funktionerna som un-dersökningsrum och kontor och förråd för läkare, sköterska och sjukterapeut.

I källarvåningen en trappa ner kompletteras de nuvarande förråden med mer förrådsyta. Programmet blir väl samlat runt kärnan som läggs i högdelen på bottenplan. Dock är den totala ytan mindre och delar av programmet blir också mindre till ytan.

Tabell för typplan i högdel Program Antal Storlek

Typetta 7 37,7

Rum 7 21,3

Kapprum 7 4,5

Kök 7 7,6

RWC 7 4,3

Mindre (avdelad) etta 1 34,2

Rum 1 18

Kapprum 1 4,5

Kök 1 7,5

RWC 1 4,2

Salong 1 25,9

Personalrum 1 7,6

RWC 1 4,3

Matrum 1 25,9

Uppvärmningskök 1 12

Tvättrum 1 13

Passage 1 2,7

Förråd 1 2,7

Sköljrum 1 2,3

2015-04-20Gemensamt Typlägenhet

Personal

Salong

Typetta

Trappa flyttad från hus 1

Personalrum

Tvättrum

Mindre (avdelad) etta

Matrum

0 51

0 1 5 10

0 1 155 10

0 10 2051

0 405 10

0 5 5010

0 1 20,50,1

0 1 3010 205

Typrumsbeskrivning TvåaOmfattar lgh 0090, 0121, 0131, 0141.

Rum 18,0 m2

G: Ny linoleummattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omFönstersnickerier målas omNy dörr 910 mm tas upp till kök

RWC 4,2 m2

G: Ny halksäker våtrumsmattaS: Uppvikt mattaV: Målas omT: Målas omToalettstol flyttas 720 mmHandfat flyttas 240 mmInklädnad av av avloppsrör i våtrumsgips

Kök 7,5 m2

G: Ny linoleummattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omSnickerier bevaras, ommålas och kompletterasVitvaror byts ut

Kapprum 10,4 m2

Delas av med två nya innerväggar 1800 mmG: Ny linoleummattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omDörr mot kök sätts igenTvå nya dörrar 910 mm tas upp mot korridorGarderober mot korridor rivsNya fasta garderober 1800 mm

Sovrum 13,1 m2 (Tvättrum)

G: Ny halksäker plastmattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omTvå nya tvättmaskinerNy torktumlareNytt torkskåpNya skåpsnickerier 2500 mm2015-04-20

Typrumsbeskrivning MatrumOmfattar lgh 0088, 0128, 0138, 0148.

Rum 21,3 m2 (Matrum)

G: Ny linoleummattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omFönstersnickerier målas omFönsterband 2800*1500 mm tas upp mot korridor

Kapprum 4,5 m2

Innervägg rivsGarderober rivsG: Ny linoleummattaS: Målas omV: Målas omT: Målas om

RWC 4,3 m2

Våtrumsinredning rivsVägg mot kök rivsUtfyllnad av stamvägg 1800*90 mmS: Ny sockel läggs in och målasG: Ny halksäker plastmattaV: Målas omT: Målas om

Kök 7,6 m2 (Uppvärmningskök)

Befintlig köksuppställning rives (bevara snickerier i möjligaste mån)Nytt kök 5200 mm. Kyl/frys, spis, diskbänk, diskmaskin, skåpssnickerierG: Ny halksäker plastmattaS: Målas omV: Målas omT: Målas omFönstersnickerier målas om

2015-04-20

+28,90

+29,26

StädFörråd

Förråd Förråd

Förråd Förråd

Förråd Förråd

Förråd Förråd

Förråd

Förråd Förråd Förråd Förråd

Förråd

Förråd

Förråd

FörrådSoprum

Förråd

Förråd

Sällskapsrum

Lägenhet

LägenhetLägenhet

Kontor

Kontor

Kontor

Labb

Tvättrum

Kontor Undersökningsrum

Massage

GymnastikrumGymnastikrum personal

Sällskapsrum / extra gymnastikrumReceptionPersonalrum

Förråd

Förråd

Förråd aktiveringsmaterial

Plan 1 KV

Plan 2 BV

Plan 3

Möjliga taklanterniner

2015-04-20

Gemensamt Behandling

Kontor

Cirkulation för bostadsdel

Personal

Förråd

0 51

0 1 5 10

0 1 155 10

0 10 2051

0 405 10

0 5 5010

0 1 20,50,1

0 1 3010 205

Transformation Tyresö åk 3

I mitt kandidatprojekt ville jag under-söka djupare vad en transformation är, och vad den kan vara. Jag ville också utveck-la en strategi för hur man kan förhålla sig till transformationsprojekt. Jag har definierat det som att en transformation handlar om att ta en befintlig byggnad och införa ett nytt program som skapar en ny verklighet.

Den viktigaste anledningen för mig till att arbeta med transformationer handlar om att fånga upp de värden som finns i en byggnad och få med sig dem och bygga vidare på dem, istället för att skapa helt andra värden. Värden är saker som yta, volym, rumshöjd, ljusförhållanden, material och detaljer. Det är saker som de gjutna betongtrapporna och de speciella fönsterpartierna i byggnaden. Det är detta som är själva idén och meningen med en transformation. För värdena som bevaras knyter an till historien och bär och bevarar minnen och identiteter. De skapar en kontinuitet i byggnadens berättelse.

Situation 1-1000

Plan 3 Behållna boenden 1-300

Plan 4 Behållna boenden

Plan 3 Skapade boenden 1-300

Plan 4 Skapade boenden

I en transformation uppkommer en mängd stora konflikter eftersom det nya programmet efterfrågar värden som bygg-naden saknar. Hur man väljer att lösa dessa konflikter är det mest kritiska och svåraste i en transformation.

Jag gör transformationen i två steg. Det första steget går ut på att definiera så mycket värden som möjligt och försöka få med dem in i det nya programmet samtidigt som jag bortser något från helheten. Jag har behållit så mycket av det befintliga som möjligt för att hålla värdena intakta och bara lagt till väggar för att avgränsa lägenheterna. Det jag då får är väldigt speciella boenden, många har egna ingångar, breder ut sig i två plan och har ljusinsläpp från två håll.

När dessa bevarade boenden är definierade uppkommer de svåra konflikterna som också gör transformationen så pass intressant. Ytorna som är kvar efter att jag lagt ut dessa behållna boenden är svåra att skapa bra boenden ifrån. Jag tror att det är viktigt att tilläggen som måste till i en transformation anknyter till byggnaden som var. Annars är risken stor att värdena som fanns förstörs. Anknytning handlar för mig om att det nya tar upp saker som rumsliga koncept, formmässiga, materialmässiga eller strukturella koncept.

Innergårdarna som finns där idag används dåligt. Egentligen är innergårdar något fantastiskt. De drar inte bara in soll-jus utan även skugga, regn, snö, ljud, växtlighet, insekter och fåglar djupt in i en byggnadsvolym. Därför har jag valt att utveckla de innergårdar som redan finns genom att lägga till några fler. I och runt kring skolan finns också flera platsgjutna betongtrappor. För att skapa förbindelser har jag lagt till nya li-knande trappor.

K

K

K

K

K

K

KK

KK

K

K

B

B

B

BB

B

B

B

B

B

1:150

KB

KB

K

K B

K

B

K

B

K

B

K

K

B

K K

B

B

K

En bra transformation skapar förut-sättningar för ett nytt behov samtidigt som den behåller de viktigaste värdena i en byggnad och bygger vidare på identiteten istället för att förstöra den.

Min strategi för transformationer i två steg handlar om att först få med sig vissa speciella värden in i ett nytt program utan att ta hänsyn till byggnaden som helhet. Därefter skapas ett tillägg som relaterar till det befintliga men samtidigt löser de konflikter som alltid uppkommer vid en transformation. Resultatet i det här fallet är boenden som är väldigt speciella jämfört med boenden som normalt byggs idag. Det är inga typlägenheter utan boendena som skapas har ytor, volymer, detaljer och andra egenskaper som nybyggda boenden sällan har.

Inredningsarkitektur, e.l.e. arkitekter

Bland mina arbetsuppgifter hos e.l.e ingick att snabbt utveckla ett antal koncept för inredningsdesign för kon-torslokaler.

Den övre bilden visar en ritning för en entré och showroom för ett företag som är specialiserat på fasader. Två väggar fungerar som utställningsytor för att visa olika fasadkoncept i full skala. Det enkla betonggolvet reflekterar den råa miljön i denna del medan kontoren för receptionisterna har en mjuk ullmatta för en stark kontrast. Jag ritade också en receptionsdisk som de kan bygga själva genom att använda liknande tekniker som vid fasadbyggande.

Den nedre bilden visar entrén till ett mindre kontor. Tidigare kom besökare direkt in till kontorets kök. Jag använde en uttrycksfull tapet tillsammans med 60-talsinspirerad design för att skapa en klart avgränsad rumslighet på den här väldigt begränsade ytan.

Projekteringsritningar, e.l.e arkitekter

Tack vare de relativt små projekten på kontoret fick jag möjlighet att arbeta i alla delarna av designprocessen.

Det här var ett projekt för en ny vårdcen-tral placerad i en befintligt byggnad som vi arbetat mycket med tidigare. Bland mina uppgifter ingick att utveckla projekter-ingsritningar i samarbete med beställaren och hantverkaren ansvarig för ombyggna-tionen. Bland annat säkrade jag att rätt väggar och dörrar angavs för att möta vårdcentralens höga krav på brandsäkerhet och ljudisolering.

Inredningsarkitektur för ett kontor, e.l.e. arkitekter

I det här projektet fick vi i uppdrag att transformera en väldigt enkel lokal till en hemlik kontorsyta med inspiration från amerikansk 50-talskultur, samtidigt som vi skulle hålla det någorlunda stilrent. Jag arbetade nära ansvarig arkitekt för att utveckla det önskade konceptet samti-digt som vi lade våran egen touch på det.

Bland mina uppgifter ingick att ta fram specifika produkter så som golv, rita entrén, badrum och kök. Jag utvecklade flera närliggande koncept för den kontinuerliga dialogen med beställaren.

Under hela processen behövde vi också övertala fastighetsägaren att göra en transformation som var mer genomgående och personlig än vad de normalt gjorde.

I slutändan blev alla väldigt nöjda med resultatet och fastighetsägaren använder den här kontorslokalen som ett exempel för att visa potentiella hyresgäster vad som är möjligt att åstadkomma inom byggnaden.

Dokumentation av Hebron, efter kandidat

Jag spenderade 3 veckor som volontär i Palestina i ett samarbete mellan Arkitekter utan gränser och Hebron Rehabilitation Commitee (HRC). Hebron är uppdelat i två zoner där Palestinska myndigheten kontrollerar den ena och Israeliska militären den andra. Detta har sin bakgrund i stadens konfliktfyll-da historia. Delningen upprätthålls genom ett antal struktur såsom vägspärrar och vakttorn, tillsammans med kraftigt beväp-nad militär.

Den israeliska zonen omfattar ett antal bosättningar (markerade i rött) som är insprängda mitt i Hebrons gamla stad. HRC arbetar med att rehabilitera det här området med 5000-år gamla anor. I detta ingår ett omfattande dokumentationsarbete med både uppmätning av byggnadsmassan med lasermätare och avancerad fotodokumenta-tion i 3d med Agisoft Photoscan.

Eftersom palestinierna inte får tillgång till det israeliska området hjälpte jag tillsammans med några medstudenter med do-kumentationen av gatorna markerade i blått. Teknikerna vi lärde oss är väldigt använd-bara speciellt vid restaureringar och trans-formationer.

Tiden jag spenderade där gav mig också en större förståelse för både komplex histor-isk arkitektur och stadsplanering, och den speciella roll och symboliska mening som arkitektur har i konfliktområden.

Inre hamnen Norrköping åk 3

Det här var ett veckolångt projekt där jag gjorde en film om den inre hamnen i Norrköping.

Området präglas fortfarande starkt av godshanteringen som nu delvis har flyttat ut närmare havet. Det finns långtgående planer på att göra om platsen till ett bostadsområde. I Norrköpings kommuns material framgår det att de vill bevara en del av områdets karaktär. Jag uppfattar det som en trend som är stark på flera håll i världen i samband med att industriområden görs om.

Syftet med filmen var bland annat att undersöka den inre hamnens arkitek- toniska karaktär och samtidigt problematisera begreppet. Om vi bortser från alla människor och verksamheter som normalt påverkar ett områdes karaktär har vi mest strukturer kvar. I det här området finns det några få mindre tegel-byggnader men det absolut dominerande är råa funktionella jättestrukturer.

Tillsammans med en graffitivägg, kolhögar och lastfartygen är det dessa strukturer som skapar områdets karaktär för mig. Är det då dessa element som bör bevaras för att behålla något av områdets karaktär?

Stolprojekt åk 2

Det här projektet gjorde jag för att jag ville arbeta i skala ett till ett även om det är i form av något så pass blygsamt som en stol. Jag ville också undersöka trä som material närmare. Utformingen handlar om att skapa en renhet som också blir till en gänglighet hos stolen. Den är inte särskilt bekväm, istället tvingas brukaren att sträcka på sig. Den är gjord helt i alm och utan någon metall, alla infästningar är gjorda med hjälp av hål, tappar och trälim.

Stockholm – den permanenta staden

Byggnader som anses kulturhistoriskt värdefulla kallas ofta k-märkta men just det begreppet har ingen formell eller juridisk innebörd. Istället är det flera lagar som tillsammans utgör skyddet för de värdefulla byggnaderna. Om det anses vara en nationell angelägenhet att en byggnad bevaras skyddas den av lagen om kulturminnen och dessa byggnader kallas byggnadsminne. Bland dessa räknas de flesta kyrkorna men också en mängd andra byggnader. Det är länsstyrelsen som har ansvaret för byggnadsminnen. Stockholms län har 192 byggnadsminnen, bara i gamla stan finns 23 stycken.De flesta kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna skyddes dock på kom-munal nivå genom PBL. Det är stadsmuseet i Stockholm som har ansvar för att peka ut vilka byggnader och bebyggelsemiljöer som ska anses vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Dessa får då inte förvanskas enligt PBL. Stadsmuseet har i sin tur delat upp dessa i tre olika kategorier; blått som är den högsta klassen och ska ge samma skydd som kulturminneslagen, grön är nästa nivå medan gul är den lägsta nivån. Resterande fastigheter som inte anses värdefulla markeras med grått. De olika nivåerna ska användas i det dagliga arbetet med detalj-planer och bygglov i kommunen. Olika fastigheter får då olika märkningar i detaljplanen, exempelvis (Q) som anger att användningen ska anpassas till kulturvärdet, eller skyddsbestämmelser (q) eller (k) som anger vad i en byg-gnad som ska bevaras och hur underhåll och förändringar får utföras.

Fram till början av 1900-talet är de flesta industriverksamheter i Stockholm placeradei innerstaden.

1860 blir Liljeholmen Stockholms första industriförort och under1900-talets början avsätts mark utan-för stan specifikt för tunga, platskrävande industrier.

Idag har nästan alla tidigare industriom-råden i innerstaden och närförorterna omvandlats till attraktiva bostadsområden.

Solnavägen åk 3

I det här stadsbyggnadsprojektet arbetade vi i grupp med Hagalunds industriområde som ligger i anslutning till Solnavägen mellan Vasastan och Solna Centrum.

Industriområdet utvecklades för ungefär 100 år sedan och är idag ett område med väldigt mycket blandad verksamhet med allt från industrier till kontor, en gymnasieskola och en klätterhall. Bostäder är dock inte tillåtet enligt detalj-planen.

Vi hade kontakt med fastighetsägare och brukare i området och fick en stark bild av att området kommer att utvecklas till något helt annat, antagligen ett bostadsområde på grund av läget nära Karolinska sjukhuset och Vasastan. Detta skulle innebära omfattande rivningar och att området förändrades kraftigt.

Karta över platser som är öppna och till

gängliga för allmänheten efter omvandlingen.

De större industri

lokalerna öppnas helt medan kontorsbyggnadernas korrid

orer blir en förlängning av gatan.

Karta över platser som är öppna och till

gängliga för allmänheten idag.

Mot den bakgrunden föreslog vi en radikalt annorlunda utveckling, att området utvecklas till en industrikyrkogård, en ny sorts typologi. Genom att stegvis säga upp alla hyresgäster och konservera alla byggnadskroppar skapas en kombinerad kyrkogård, museum och park som kan repre-sentera alla sanerade industriområden som det tidigare fanns gott om i Stockholms innerstad.

Området skulle skärmas av med en mur för att markera att det är en helt annan slags stad innanför, precis som kyrkogården som industriområdet har som granne. Vakt-mästare skulle sköta om byggnaderna och utemiljön för att hindra förfall.

Allt inne och utanför byggnaderna skulle tas bort; bilar, skyltar och möbler. Istället skulle det sättas in ny belysning och en upphöjd gångväg i betong inne i alla byggnadskroppar. Gångvägen öppnar upp de tidigare stängda byggnaderna för en allmänhet samtidigt som de markerar var man får röra sig och att byggnaderna nu ska ses som fristående objekt som bara får upplevas på avstånd.

Situationsplan1:1500Plan

1:200

Plan1:200

Sektion1:200

Elevation1:50

Elevation1:50

Elevation1:50

Plan1:500

Documents

Portfölj Sebastian Ailert 2016