Populismens ursprunguu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175822/FULLTEXT01.pdf · Donald Trump är ännu ett exempel på den populistiska rörelse som växer sig allt starkare runt

Statsvetenskapliga institutionen

Statskunskap C, VT 2017Författare: Victor Söderholm

Handledare: Shirin Ahlbäck ÖbergAntal ord: 13 831

Populismens ursprungHannah Arendts teori om den socialpolitiska strukturens betydelse för

totalitarismens ursprung applicerat på Sverigedemokraternasetablering i svensk politik

UPPSALA UNIVERSITETStatsvetenskapliga institutionen

Sida 2 (38)

Innehållsförteckning

Inledning ..................................................................................................................................... 3

Totalitarismens ursprung: massmänniskan ............................................................................. 4

Frågeställning och syfte .......................................................................................................... 7

Avgränsning ............................................................................................................................ 7

Disposition .............................................................................................................................. 8

Teori ........................................................................................................................................... 9

Klasser och massor ................................................................................................................. 9

Klasser ................................................................................................................................ 9

Massor .............................................................................................................................. 10

Metod och material ................................................................................................................... 15

Val av fall .............................................................................................................................. 15

Stegen för analys............................................................................................................... 15

Empirisk analys ........................................................................................................................ 17

Socialdemokratins skapande av en gemenskap .................................................................... 18

Socialdemokratin och invandring ........................................................................................... 22

Heterogenitet i folkhemmet ................................................................................................... 23

Trygghet ............................................................................................................................ 23

Valfrihet ............................................................................................................................. 24

Jämlikhet ........................................................................................................................... 24

Början på slutet för den socialdemokratiska hegemonin ........................................................ 25

Socialdemokratiska hegemonin död och en ny hegemoni tar vid .......................................... 26

En ny hegemoni .................................................................................................................... 27

Sverigedemokraterna ........................................................................................................ 30

Slutsats..................................................................................................................................... 34

Referensförteckning.................................................................................................................. 36

Litteratur ................................................................................................................................ 36

Media och internet................................................................................................................. 37


Sida 3 (38)

InledningI takt med att populism idag sveper över världen har politiska tänkare börjat dra parallellermellan den tid vi lever i idag med de totalitära rörelser som växte fram under 1930-talet. HannahArendt och dennes bok ‘The Origins of Totalitarianism’ nämns ofta när dessa paralleller dras.1

Det är en bok som i tre delar analyserar och beskriver två av de stora totalitära rörelserna under1900-talets första hälft, dvs. nazismen och stalinismen. Många oroas över de likheter dagenspopulistiska rörelser har med 1930-talets Sovjetunionen och Tyskland. Fler och fler ställer sigfrågan om det som skedde då kan ske igen. Veckan efter Donald Trumps installation som USA:spresident hade boken sålt slut och gått in på bästsäljarlistan på den internationella bokhandelnAmazon.2

Donald Trump är ännu ett exempel på den populistiska rörelse som växer sig allt starkare runtom i världen. Statsvetaren Pippa Norris väljer att kalla Donald Trump en auktoritär populist sombåde är ‘folkets ledare’ och en del av ‘folket’. Att påstå sig tala för, och därmed till folket(populus) och då emot eliten och etablissemanget är något som är signifikant för populismen såäven totalitarismen. Innan valet av Donald Trump har begreppet kanske använts mest frekvent isamma världsdel där totalitarismen under 1930-talet växte fram, dvs. i Europa. Här harhögerpopulistiska partier etablerat sig det senaste decenniet parallellt med att invandringen frånframförallt närliggande länder i Afrika och Asien tillkommit.

Jimmie Åkesson, Siv Jensen, Kristian Thulesen Dahl, Geert Wilders, eller för den delen MarineLe Pen är nödvändigtvis inte ‘auktoritära’ på samma sätt som Trump. Däremot är de likt Trumpinvandringskritiska och globaliseringskritiska och säger sig tala för ‘folket’ med inslag av bådenationalism och socialkonservatism och strävar efter en förfluten bild av landet.

Camille Nessel, en andraårs master student vid ‘Institut d’études européenes’, är en av flerapolitiska tänkare som skrivit om parallellerna mellan Hannah Arendts ‘The origins oftotalitarianism’ och dagens populistiska rörelse. I sin artikel ‘Populism through the eyes ofHannah Arendt’ drar hon paralleller med hänvisning till Hitler och Stalin:

“Both were populist to a certain extent. The underlying similarities to populist parties areblatant. Even though their racist discourse is watered down, their repertoire includes firing

orders against refugees (AFD), stopping world Judaism (Fidesz), stigmatization of Muslims asbarbarians (FN) and so forth.”3

1Arendt, Hannah, Totalitarianism: Part Three of the Origins of Totalitarianism, Harcourt Brace Jovanovich, 19682Harnett, Sam, Trump Election Spurs Sales of Books About White Working Class and Totalitarianism,KQED News, 2017 https://ww2.kqed.org/news/2017/01/19/trump-election-spurs-sales-of-books-about-white-working-class-and-totalitarianism/Hämtad 2017-08-10.3Nessel, Camille, Populism through the Eyes of Hannah Arendt: Now and Then, Eyes on Europe, 2016http://eyes-on-europe.eu/populism-through-the-eyes-of-hannah-arendt-now-and-then/Hämtad 2017-09-19.


Sida 4 (38)

Den sista punkten är extra intressant enligt Nessel med exempel i FN:s (Front National) förvandlingfrån en rasistisk till en av nationalism och identitetsretorik. Rädslan och konspirationerna motmuslimer är på många sätt lik den mot judar i totalitära Nazityskland, även om den numera ärgrundad snarare i en retorik av identitet än av rasism. Likt totalitära rörelser riktar sig denpopulistiska till väljare som inte känner sig representerade i det etablerade politiska systemet.4 Deappellerar till väljare, inte genom ett konkret politiskt program utan genom breda slagord baseradepå ras och klass ideologi, skriver Nessel,5 där propagerande att världen håller på att falla samman ärkonstant.6

Totalitarismens ursprung: massmänniskanHannah Arendt hävdar att den totalitära rörelsen växte fram när den tidigare socialpolitiskastrukturen av de intressebaserade klasserna upplöstes som konsekvens av samhällsförändringarmot en mer individualistisk/kapitalistisk inriktning. Det var den ökade makten hos bourgeoisiensom eroderade demokratin och den mänskliga friheten. Samtidigt höll de redan etableradepartierna fast vid den sociala strukturen av klasspolitik, partierna representerade något som intelängre fanns. Då människan inte längre kände sig som en del av varken den politiska eller socialasfären uppstod vad Arendt kom att kalla massmänniskan. Dessa var politiskt tidigare likgiltigaindivider vilka stod för massan av befolkningen. Arendt kallar tillståndet de befann sig i som ‘theloneliness of man’, att varken känna sig sedd eller behövd, att känna sig isolerad från denpolitiska sfären av gemensamma mål samt ensamhet från den privata.7

“The truth is that the masses grew out of the fragments of highly atomized society whosecompetitive structure and concomitant loneliness of the individual had been held in check only

through membership in a class.”8

Ensamheten gjorde de lättmanipulerade. Att propaganda av profetiskt vetenskapsspråk fungeradeså pass bra visar ett huvuddrag hos ‘massan’:

”They do not believe in anything visible, in the reality of their own experience; they do not trusttheir eyes and ears but only the imaginations, which may be caught by anything that is at onceuniversal and consistent in itself. What convinces masses are not facts, and not even invented

facts, but only the consistency of the system of which they are presumably part.”9

När man läser detta blir parallellerna till nutiden skrämmande tydliga. Det känns faktiskt snuddpå värre idag i denna rotlösa, globala värld där möjligheten att fly in i en fiktiv sådan har blivitallt enklare genom internet. I tider av ‘alternative facts’, ‘fake news’ och uppgången av

4Nessel, Camille, 20165Nessel, Camille, 20166Nessel, Camille, 20167Arendt, Hannah, 1968, s.1738 Arendt, Hannah, 1968, s. 159Arendt, Hannah, 1968, s.49


Sida 5 (38)

alternativa medier, som blivit fenomen mest förknippade med högerpopulism, finns det fog attdra paralleller mellan de som var anhängare av totalitarismen och de som är anhängare av dagenshögerpopulistiska rörelser. Förutom att de lätt förs in i en fiktiv värld har tidigare forskning,enligt Nessel, visat att väljare till högerpopulistiska partier känner, likt den ‘massmänniskan’Arendt beskriver, överhängande rädsla för att förlora jobbet samt för ‘de andra’.10 Camille Nesselskriver avslutningsvis att Hannah Arendt kom att addera två viktiga värden etablerade politikerverkar glömma:

”Firstly, the isolated atomic masses that were not able to deal with the changes of their timesmight be the same as the ones voting for populist parties nowadays. Secondly, Hannah Arendt

believed that not all Germans were convinced Nazis. She assumed that a big portion were simplyopportunists and following the crowd. Nazi Germany wasn’t there from the beginning it was anevolution. It was the liberated dynamic of a mass movement, which drove the Weimar Republic

into the third Reich.”11

Boken ‘Folkhemspopulism’ av journalisten och författaren Erik Meier Carlsen samtkommunikatören Markus Uvell skriver, genom att titta på det populistiska partiet i Sverige dvs.Sverigedemokraterna, att väljare inte är extremister utan ‘som folk är mest’.12 Det första värdet;att massan inte kunde hantera förändringar i sina tider låter väldigt mycket som de allmännaförklaringar att de som röstar på populister är ‘globaliseringens förlorare’.Björn Fryklund skriver i sitt kapitel ‘Ett förändrat Sverige: Migrationen och dess konsekvenser’ iboken ‘Mellan folkhem och Europa’:

“Forskningen visar att varken förekomsten av xenofobiska stämningar eller fokuseringen påfrågor som är kopplade till invandring är en tillräcklig förutsättning för att högerpopulistiskapartier ska växa fram och få gehör. För att sådana frågor ska bli betydelsefulla för hur folk

väljer att rösta gäller det att det blir betraktade som politiska frågor - att frågorna politiserasoch framförallt kopplas samma med ett politiskt missnöje på andra samhällsområden.

Invandrarfrågan blir den organiserande principen för det politiska missnöjet.”13

Missnöjet går att se i dagens populism som totalitarismens bredaste definition; talan för folketemot etablissemanget. Så här skriver Arendt om totalitarismens ursprung:

”Totalitarian movements are possible wherever there are masses who for one reason or anotherhave acquired an appetite for political organizations.”14

10Nessel, Camille, 201611Nessel, Camille, 201612Uvell, Markus, Erik Meier Carlsen, and Eva Svarrer, Folkhemspopulismen: berättelsen omSverigedemokraternas väljare, Timbro, 201013Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid,Liber, 2008, s.29914Arendt, Hannah, 1968, s.9


Sida 6 (38)

De är två rörelser som drivs av ett politiskt missnöje. Massmänniskan under nuvarandepopulistiska rörelser verkar i mångt och mycket vara lik den massmänniska som växte framunder den totalitära rörelsen; de är rädda för att förlora jobb samt för ‘de andra’, de appelleras avnationalistiska sentiment, till osanningar, de är ‘som folk är mest, de har svårt att hanteraförändringar etc. Då tidigare forskning kring populism framförallt gått ner på individnivå för attse sammanhängande drag i väljaren som de ovan nämnda samt att de är individer som ofta bor pålandsbygden, är lågutbildade etc. har dess faktiska ursprung förutom fraser som att de t.ex.benämns ‘globaliseringens förlorare’ inte tagits i beaktning. Jag vill därför i denna uppsatsförsöka förstå populismen på en strukturell nivå. Jag menar att Hannah Arendt kan ha någontingatt lära oss idag i hennes teori om den socialpolitiska strukturens betydelse. Med detta menar jagden gemenskapssammanslutning politiker appellerar väljarna med och den upplösning avklasserna som låg till grunden för massmänniskan. Avsikten är inte att definiera även dagensmissnöjesväljare som likgiltig och ensam då dessa termer inte besitter tillräcklig hög validitet.Jag kan bara konstatera de starka likheterna mellan den populistiska och totalitära väljaren idagoch därigenom se om de går att finna likheter i dess ursprung. Det uppstår dock frågor när manjämför totalitarismen och populismen ursprung. För om totalitarismens ursprung går att finna iupplösningen av klasser till massor – vilka är i så fall klasserna? Samtidigt vet vi att populistiskapartier, i alla fall i västvärlden, inte i strukturell mening lyckats organisera massorna.

Precis som Arendts boktitel är även titeln på denna uppsats missvisande. Det är inte en uppsatsmed syfte att försöka förklara eller definiera populismen utan en uppsats som handlar om attförsöka förstå. Precis som Arendts bok kan uppsatsen liknas vid en mosaik där bitar från fleradiscipliner försöker bilda ett mönster. Jag hoppas att denna uppsats möjligtvis kan belysa denfunktion partier, som tillsammans konstituerar en vad jag kommer kalla socialpolitisk struktur,har i att upprätthålla en gemenskap och därmed undvika missnöjesväljare. Möjligtvis är det enupplösning likt den av klasserna under totalitarismen vi ser idag och det däri ligger en del avförklaringen till populismens ökade framgång de senaste åren.


Sida 7 (38)

Frågeställning och syfteKan högerpopulismens framväxt förstås på samma sätt som Hannah Arendt förklarartotalitarismens uppgång genom klasser till massor?

Med anledning av likheterna mellan det populistiska och totalitära följet finns det anledning attanta samma ursprung. Då andra tänkare och tidigare forskning har dragit paralleller mellanHannah Arendts resonemang kring totalitarism och populism, har dess ursprung sällan tagits ibeaktning. Detta gäller även forskningen och diskursen kring populism, där förståelsen sällangått tillbaka till dess ursprung från ett strukturellt perspektiv. Mitt syfte med den här uppsatsenblir därför att försöka förstå populismen med Hannah Arendts teori. En breddning av detta äravsett att göras genom att studera två politiska partier i Sverige, där landets relevans kommersom ett de europeiska länder där en framväxt skett av ett högerpopulistiskt parti. Fallet Sverigekommer att studeras genom två partier, dels Socialdemokraterna vars socialpolitiska avsikt medutgångspunkt från Arendts teori i ‘Totalitarismens ursprung’ representerar den om möjligtförlegade klasskampspolitiken för vissa väljare då den inte längre förser deras intressen. Samtdet nya högerpopulistiska partiet Sverigedemokraterna som representerar om möjligt den nyamasstrukturen, då mass-människan Hannah Arendt beskrev är såpass lik den populistiskaväljaren.

AvgränsningBegreppet populism är vitt och brett. Både det spanska partiet Podemos och den amerikanskapolitikern Bernie Sanders har blivit anklagade för ‘populism’, dvs.i att säga sig tala till och för folket.Den bredaste definitionen av begreppet är just en talan till folket emot etablissemanget.När parallellerna mellan populismen och totalitarismen görs är det framförallt högerpopulismen detrefereras till, det blir därför naturligt att även i denna uppsats göra denna avgränsning. På grund avavgränsningen till högerpopulismen ter det sig även naturligt att avgränsa till den totalitära rörelsesom växte fram under 1930-talets Tyskland, och inte till Sovjetunionen, då det finns tydliga likheterideologiskt i dess nationalistiska och socialkonservativa syn.Populismen har växt i många delar av världen men har de senaste åren sett tydligast uppvaknande iEuropa och USA15. Med dagens högerpopulistiska rörelse förhåller jag mig framförallt tillVästeuropa då dess historia, nuvarande situation (EU, liknande högerpopulistiska partier, storinvandring, heterogent samhällen) och grundläggande idéer (socialdemokratiska, liberala,sekulariserade) om vad ett samhälle skall vara är lika och är även mer generaliserbart i parallell tillden dåtida totalitära rörelsen i geografiskt närliggande Tyskland.

15Sandelind, Clara, Högerpopulistiska Partier, https://www.migrationsinfo.se/attityder/framlingsfientliga-partier/Hämtad 2017-11-19.


Sida 8 (38)

Totalitarismen blev möjlig som en konsekvens av att de tidigare beskyddande klassväggarnaupplöstes vilket skapade en ostrukturerad, oorganiserad massa av arga ensamma individer:

“who had nothing in common except their vague apprehension that the hopes of party members weredoomed, that, consequently, the most respected, articulated and representative members were fools

and that all the powers that be were not so much evil as equally stupid and fraudulent.”16

Det var därför inte konstigt, skriver Arendt, att arbetare hatade den rådande verkligheten vars maktlåg hos Socialdemokraterna, den exproprierade bonden i form av högern och bondepartiet, ochtidigare mellan och överklass i form av högerextremister.17 Den desperata och otillfredsställdamannen växte sig allt starkare i Tyskland och Österrike som präglades av hög arbetslöshet ochinflation efter första världskrigets förlust. Arbetarna var de som drabbades hårdast av tiderna i krisoch gör så även idag. Socialdemokraterna har länge sagts vara det parti som representerar arbetarna.Klasskampfilosofin som socialpolitisk struktur är även den något som starkast förknippas medarbetarna/proletärerna vilket Socialdemokraterna får sägas företräda. Berman skriver i sin bok ‘Theprimacy of politics: Social Democracy and the making of Europe's twentieth century’ hursocialdemokratin kom att bli den dominerande ideologin efter kriget i Europa,18 därför väljer jag attavgränsa mig till hur Socialdemokraterna väljer att organisera sina väljare i denna uppsats. När enklassgemenskap ökar tar en massgemenskap vid. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna ärtvå kommunicerande kärl i meningen att de möjligtvis står för två olika typer avgemenskapssammanslutningar. Därför kommer även Sverigedemokraterna att undersökas då deraspolitik får stå i relation till dels populism, men även klasser och gemenskap. Socialdemokraternadefinieras här att stå för det gamla och Sverigedemokraterna för det nya.

DispositionEfter att ha gått igenom mitt syfte, frågeställning och avgränsning i föregående del följer nu enteoridel där jag reder ut de två socialpolitiska strukturerna Hannah Arendt kallar klasser ochmassor för att på det sättet kunna applicera dessa på nuvarande populistiska rörelse och SAP. Ikapitel 3 redogör jag för metod och undersökningens design. I kapitel 4 presenteras minempiriska analys, och i kapitel 5, slutligen, följer slutsatser och diskussion.

16Arendt, Hannah, 1968, s.1317Arendt, Hannah, 1968, s.1318Berman, Sheri, The Primacy of Politics: Social Democracy and the Making of Europe’s Twentieth Century,Cambridge University Press, 2006


Sida 9 (38)

TeoriI denna teoridel kommer jag redogöra för Arendts idéer om de två socialpolitiska strukturer dvs.klasser och massor och den förvandling som skedde däremellan, och därmed mejsla ut vilkavariabler som bör undersökas för att kunna appliceras på högerpopulismens framväxt. Med densocialpolitiska strukturen menar jag den gemenskapssammanslutning vilket gör att väljarnautkräver ansvar från politikerna. Gemenskapen gick att se i hur politiker appellerade till sinaväljare och det är vad jag ska undersöka i denna uppsats. Utifrån Hannah Arendts teori omförvandlingen klasser till massor förväntar jag mig därmed då den populistiska väljare är så passlik den totalitära att även dagens populistiska rörelsens avsikt är att appellera massor.

Det skall sägas att Hannah Arendts bok inte är en vetenskaplig avhandling, utan mer ettfilosofiskt försök till förklaring. Hannah Arendt redogörelser är vaga, framförallt i förklaringenav massan, då de dels är ett utfall av klassupplösningen och dels utgår från vilka de avser attorganisera. För att kunna kringgå denna vaghet har jag därför försökt bredda definitionen av detvå begreppen genom att ta del av andra definitioner än den begränsade och vaga som Arendtpresenterar, med syfte att enklare kunna applicera dessa på nutida populistiska rörelse.

Klasser och massorKlasserKlass är en (latin cla ssis ’avdelning’, ’(förmögenhets)klass’, ’kategori av samhällsmedlemmar’),samhällsvetenskaplig term som används vid indelning enligt ekonomiska och sociala kriterier.19

Var parti försåg var klass intressen. Vad en klass är ter sig inte helt självklart. Max Weber t.ex.gjorde en tydlig distinktion mellan ens klass och statusgrupp.För Marx däremot definieras klassenbart utifrån dess materiella existensnivå. Man äger antingen kapital eller inte. Här definierasdock bara två klasser, proletärerna och bourgeoisien. Hannah Arendt skriver:

“Masses are not held together by a consciousness of common interest and they lack that specificclass articulateness which is expressed in determined, limited, and obtained goals.”20

Klasser måste därmed bli intresseorganisationer med bestämda, begränsade och erhållna mål somär “determined by their place in the productive process”.21 Enligt Arendt föll klassystemetsamtidigt som partisystemet med höger-, vänster och bondepartiet, samtidigt kallar hon de olikaklasserna Lenin skapade i form av identiteter och intressen av oberoende fackföreningar, råd ochnationaliteter.22 På grund av Lenins rädsla för det sovjetiska samhällets tuffa natur försökte han

19Nationalencyklopedin, Klass, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klassHämtad 2017-09-19.20Oxford Reference, Class21Baehr, Peter, The “Masses” in Hannah Arendt’s Theory of Totalitarianism, The Good Society,Volume 16, 2008, s.12–1822Baehr, Peter, 2008, s.12


Sida 10 (38)

därmed öka stratifieringen genom att skapa klasser i form av identiteter och intressen.23 Stalinville tvärtom skapa en strukturlös massa genom att krossa de strukturer som Lenin byggt upp. Ianalysen hålls klassbegreppet därmed tillgodo med att de kämpar för gemensamma intressen/identitet med bestämda, begränsade och erhållna mål. Någon exakt medlemssiffra med bestämda,begränsade och erhållna mål går inte att sätta då det beror så pass mycket hur stor den totalasiffran är. Analysen ämnas utgå från ett nationellt perspektiv därav blir den totala siffran hur stortlandet är. Jag nöjer mig därför med att en nation skall ha flera intressegrupperingar för att densociala strukturen skall klassificeras som en klasstruktur.

KonklusionFrån ett nationellt perspektiv, vilket är det perspektiv jag tänker utgå ifrån i denna uppsats, ärklasstrukturen (‘klasser’) en struktur där partierna appellerar och representerar på specifikaklasser inom nationen, vilket är grupper inom en nation som delar och kämpar för sin gruppssociala och/eller ekonomiska intressen och identiteter.

Jag ämnar därför i min empiriska analys att se om det faktiskt är Socialdemokraternas avsikt attappellera på enbart arbetarklassen. Den marxistiska klasskamps filosofin bygger på att försökakämpa emot bourgeoisin. Det går att tänka att detta tar sig i uttryck på flera nivåer. Delsappellerar genom agitation mot framförallt bourgeoisin samt appellerar med tilltal som ‘arbetare’eller ‘kamrater’, vilket är ett vanligt förekommande tilltal bland arbetare.

MassorDå jag tolkar Arendts ‘masses’ dels som ett utfall av klassupplösningen och dels från vilka deavser att organisera samt den socialpolitiska strukturen har jag delat upp begreppet enligtföljande övergångsprocess.

Övergångsprocessen från klasser till massorKlasser (socialpolitisk struktur) Massmänniskan (som llsammans skapar ‘massan’) Massor (socialpolitisk struktur)

23Baehr, Peter, 2008, s.12–18


Sida 11 (38)

MassmänniskanSom en konsekvens av att fler och fler grupper fick det sämre, arbetslösheten ökade, inflation brötut, bourgeoisien ökade makt eroderade demokratin samt att fler och fler kände sig isolerade fråndet politiska livet samt det personliga växte massmänniskan fram. Avsaknaden av klasser och dengemenskap som gick att finna där kom att leda till massmänniskan vilken är den frustrerade,rotlösa tidigare politiskt likgiltig individ som kom att ansluta sig till den totalitära rörelsen. Det ärdenna individ som har mycket gemensamt med den individ som idag ansluter sig till denpopulistiska rörelsen. Den totala mängden individer av dessa massmänniskor är det som Arendtkallar ‘massan’. ’Massan’ var den som Arendt menade möjliggjorde totalitarismen.

“The term masses applies only when we deal with people who either because of their sheernumbers, or indifference, or a combination of both, cannot be integrated into any organization

based on common interest.”24

I denna mening framkommer komplexiteten i Hannah Arendt begreppsdefinition av ‘masses’.För den populistiska rörelsen i Västeuropa har, i alla fall än så länge lockat till sig massor dvs.majoriteten av befolkningen. ‘Masses’ är enligt Arendt alltså delvis omfattningen av individer,samt de individer som upplöste av klasspolitikens erosion samt den struktur som organiseradesmed hjälp av totalitära medel. Nedan följer den totala mängd massmänniskor som uppstod iklass strukturens erosion.

MassanArendt menar att totalitarismens framgång tog död på två illusioner av demokratiska systemetframförallt i Europa. Den första var att folket i dess majoritet var en aktiv del av det politiskalivet och att varje individ hade sympatier av ens eget eller någon annans parti. Tvärtom visadedet sig att majoriteten var politiskt likgiltiga. Den andra illusionen som dog var att dessaindivider var obetydliga, att de var helt neutrala och om något bara artikulerade enbakåtsträvande syn på samhället.25 ‘Massan’ enligt Hannah Arendt är bittra, oresonabla,indifferenta individer. Denna del av uppdelningen av Arendts ‘masses’ stämmer relativt välöverens med det som brukar definieras som massamhälle.

Konceptet massamhället (mass society) är så vagt definierat att det inte längre används inompolitisk sociologi. Hos de flesta massamhälle teoretiker innehar dock begreppet negativakonnotationer. Att det är ett stort homogent samhälle med amorf struktur vars människor är tilllikgiltiga, ensamma, lättmanipulerade individer vilket gör dem känsliga för rasism, nationalismeller kommunistiska massrörelser med ibland totalitära mål. Många massamhällsteoretiker såsomtex Emelie Durkheim menar att det moderna samhället eroderar samhällsstrukturen och då intenödvändigtvis bara klasser utan familjeband etc vilket gör att dessa teoretiker finns på bådehöger och vänsterkanten, där menar man att det agrikulturella till skillnad från det industriellasamhället hade dessa egenskaper. Massamhället menar man gör en väldigt beroende av andra

24Arendt, Hannah, 1968, s.925Arendt, Hannah, 1968, s.10


Sida 12 (38)

människor , människor man inte längre har en personlig kontakt med. Enligt sociologen TheodorGeiger har teknologiska avancemang skapat ett samhälle där individer har minskad personligkontakt. Med minskningen av förmedlande institutioner går människor miste om socialaförbindelser och är därför subjekt för manipulation av staten genom masskommunikation ochmassmobilisering.26 Här skulle nog Arendt argumentera för att masskommunikation i sig inte ären tillräckligt för att leda till totalitarism.Hannah Arendt motsäger sig de ibland påståddalikheterna mellan massreklam ioch masspropaganda, då massreklam inte stödjer sig på envetenskapliga profetia:

“Businessmen usually do not pose as prophets and they do not constantly demonstrate thecorrectness of their predictions.”27

Vad som orsakar den sociala disaggregation som uppstår i ett massamhälle finns ingen enighetom, vissa ser det som resultatet av ökad urbanisering, andra resultatet av stigandepopulationsökning eller en främmandegörande modell av industriell produktion. Den kanskemest kända teoretiker av begreppet William Kornhauser pekar just på denna risk i sin bok ‘Thepolitics of Mass Society’. Men precis som Robert O. Schulze i sin genomgång med samma namntolkar jag snarare Kornhauser skapandet av massmänniskan och inte av organiserandet avmassor: “Mass society”- as Kornhauser defines it - refers, I think, to a transitional process, not atype of social organization; it refers to conditions of instability, to social tensions productive ofmass movements which might - but then again, might not lead to totalitarianism”.28 Även om detfinns olikheter i hur Kornhauser och Arendt ser på t.ex. elitens roll vill jag dock mena att det jaghar benämnt som den mellanliggande variabeln i övergångsprocessen (massmänniskan) ärsamma typ som benämns massamhället (mass society).29

Några massamhällsteoretiker betecknar dock begreppet i positiva konnotationer av att det enarfolk oavsett t.ex. klass, samt ökad egalitarism, rörlighet, öppenhet och konsensus. SociologenEdward Shill argumenterade att massamhället t.ex. istället betyder “that the mass of thepopulation has become incorporated into society” och att det inte finns några ‘outsiders’.30

KonklusionAnledning varför klassystemet föll samman och skapade den massmänniskan som till mångt ochmycket liknar den populistiska väljaren beror på att partierna som representerade klasserna intelängre kunde tillfredsställa dess klass intressen i den nya kapitalistiska eran. Som ovanpresenterades behöver massmänniskan nödvändigtvis inte härstamma från t.ex. kapitalistiskakonsekvenser, vad massmänniskan dock har gemensamt är dess brist på gemenskap, att inte

26Munro, André, Mass society, Encyclopedia Britannica, https://www.britannica.com/topic/mass-society27Arendt, Hannah, 1968, s.4328Schulze, Rorert O., Review of The Politics of Mass Society, by William Kornhauser, The CanadianJournal of Economics and Political Science / Revue Canadienne d’Economique et de Science Politique,1960, s.644–646, https://doi.org/10.2307/13894329Arendt, Hannah, 1973, s.11-1230 Munro, André, Mass society, Encyclopedia Britannica


Sida 13 (38)

jobba tillsammans för gemensamma intressen vilka enligt Arendt politiker är med och skapar.Hos Hannah Arendt visade sig detta i klassernas upplösning. Jag kommer inte att försöka mig påatt definiera dagens potentiella mass-människa utifrån om de är 'bittra' och 'likgiltiga' utan ämnaristället att analysera detta genom att kolla på hur partierna appellerar och om de appellerar påolika sätt.

Massor (den socialpolitiska organisering av ‘massan’)Att vara likgiltig till offentliga angelägenheter eller neutrala till politiska spörsmål är intetillräckliga för att en totalitär rörelse skall växa fram, om jag tolkar Arendt rätt, men det har enhögst bidragande orsak.

“The competitive and acquisitive society of the bourgeoisie had produced apathy and evenhostility toward public life not only, and not even primarily, in the social strata which were

exploited and excluded from active participation in the rule of the country, but first of all in itsown class.”31

Den nya rörelsen blev därmed den första anti-bourgeoisie. Den individualistiska filosofin somdet nya styret gav upphov till en stark man att leda. Detta är inte ett uttryck av osjälviskhet i attvara en del av ett kollektiv. Tvärtom argumenterar Arendt, är det att känna sig expanderbar(‘expandable’).32 En möjlig illustration av vad Arendt menar med expanderbar är en stor samlingmänniskor som gör nazisthälsningen samtidigt och är därmed individualistiska i en kollektivhandling. Ens egen kropp blir stor och i denna kropp infinner sig gemenskapen.För att uppnå ett tillstånd där ens individuella identitet totalt förintas samtidigt som man i ställetför att appellera till en viss klass appellera till folket menar Arendt att den totalitära ledarenanvände sig av propaganda av vetenskaplig profetia stödd i en ideologi som legitimerar ettsådant beteende. Stalinismen och nazismen skiljer sig i ideologierna/överlagarna de stödjer sigpå; nazismen i naturlag, darwinismen och Stalin i en historisk lag, marxismen.33 Vilka är “at onceuniversal and consistent in itsel.”34 Stalinismen och nazismen går helt enkelt inte att bestrida dåde stödjer sig på en överlag baserad på vetenskaplig profetia som både är universell ochkonsekvent. Till skillnad från klasser är avsikten här inte organisering byggt på kämpandeintressen utan denna överlags sanning är odiskutabel. Överlagen används som den mestessentiella delen i propaganda av profetisk vetenskap som kom att leda till den terror vilket imångt och mycket kom att definiera totalitarismen. Det lyckades på detta sätt upplösa deexisterande klassväggarna som tidigare hade skyddat de automatiserade individerna ochförvandla dessa till ‘massor’.

Denna del av analysen må kanske kännas orelevant eller spekulativ då något totalitärt styre inteetablerats. Det är dock intressant, då massmänniska är så pass lik nutida missnöjesväljare attundersöka om även dessa väljare appelleras av budskap som är universella och konsekventa i sig

31 Arendt, Hannah, 1968, 1132Arendt, Hannah, 1968, 1333Arendt, Hannah, 1968, s.2834Arendt, Hannah, 1968, s.49


Sida 14 (38)

själva. En ledares egenskaper sägs även dem vara viktiga i organisering av en massa, dåhögerpopulistiska partier varken lyckats organisera en massa i strukturell mening eller etableratsig i styrande ställning med tillägget att det är objektivt svårt att avgöra om en ledare är en‘karismatisk’ sådan uteblir denna variabel.

KonklusionEn massa är de likgiltiga, ensamma individer som tappat hoppet till den föregåendeklasstrukturerna vilket inte längre företräder deras intressen. En masstruktur är i en strukturellmening ett system där partiet/partierna appellerar till massan/ majoriteten av befolkningen.Enligt Arendt är ‘massan’ för stor och/eller likgiltig för att kunna ingå i en organisation. För attkunna appellera på denna massa krävs därmed budskap som går bortom ekonomiska och socialaintressen/identiteter i en överlag vilken inte har några klassbarriärer.

När det kommer till organiseringen massor är det ett begrepp vi måste dela in. Vi kan dels se detsom en strukturell appellering av att nå majoriteten av invånarna i landet och däri hitta ennationell gemenskap, den bästa frågan utifrån detta synsätt att se på massan är att frågan omSverigedemokraterna har för avsikt att appellera ‘folket’ vars motsatt kan sägas vara en mindregrupp människor dvs. en klass.

Att en grupp kan samlas kring gemensamma intressen ter sig nödvändigt enligt Arendt för attupprätthålla en gemenskap vilket undviker den ensamma individen som lätt appelleras avmissnöjespartier. Motsatsen till att appelleras av direkta intressen är att hänge sig åt en rörelsedär ens individuella identitet totalt förintas och helt hänge sig åt en ledare som guidar dess livmed en ideologi vars budskap legitimeras i vetenskaplig propaganda. Frågan till materialet blirdärför om de populistiska partierna appeller genom överideologi som är universell ochkonsekvent i sig själv.

Klasser MassorHar Socialdemokraterna föravsikt att nå och representeraenbart arbetarklassen?

Har Sverigedemokraterna för avsikt att nå majoriteten avbefolkningen?

Organisering Organisering av ‘folket’ enligt Arendt- Appellerar SAP med tilltal

såsom ‘arbetare’ och/eller‘kamrater’

- Appellerar SAP genomagitation mot framföralltbourgeoisin?

- Appellerar SD till ‘folket’?- Är detta ‘folk’ homogent?

- Appellerar SAP genomgemensamma socialaoch/eller ekonomiskaintressen?

- I så fall vilka?

- Appellerar SD genom en överlag som är universell ochkonsekvent i sig själv?


Sida 15 (38)

Metod och materialVal av fallHögerpopulism i Västeuropa omfattar ett stort material som kan vara svårt att få en överskådligblick av. Därav kommer jag att avgränsa denna uppsats genom att göra en fallstudie.

Ett land där ett högerpopulistiskt parti lyckats etablera sig trots sin rikedom och relativt lågaarbetslöshet, vars motsats dvs. hög arbetslöshet och dålig ekonomi ses som två starkt bidragandeorsak till att populistiska partier växer fram, är Sverige. Fallet Sverige blir därför extra intressantatt studera vikten av gemenskap då det ter sig atypiskt. Typiskt är dock det högerpopulistiskapartiet som lyckats etablera sig i Sverige. Sverigedemokraterna har i opinionssiffrorna likt andrapopulistpartier i västeuropeiska länder stabiliserat sig kring 20% och SD ser ut att bli näst störstapartiet i nästa val. Sverigedemokraterna är även typiska i sin bakgrund och budskap, genom atttala för ‘folket’ emot etablissemanget och invandring.35

Stegen för analys1. Det första steget i analysen behandlar Socialdemokraternas avsikt i organiseringen av

väljarna.2. Andra delen av analysen undersöker, om möjligt, varför de i så fall misslyckades att

organisera klasser.3. 1 och 2 är tänkt att bidra till att få en klarare bild om Sverigedemokraterna lyckas

organisera ‘massmänniskan’ i form av att klasserna upplösts, dvs. som en konsekvens avden nuvarande socialpolitiska erosionen.

Uppsatsen är en teoretiskt utvecklande filosofisk fallstudie, som genomförts med kvalitativmetod. Idékritik är i den här uppsatsen från det idéanalytiska hållet både aktörs- ochidécentrerad. Med teoretiskt utvecklande innebär i det här fallet att uppsatsen tar avstamp iHannah Arendts idé om gemenskapen i den sociopolitiska strukturen för att förstå populismenursprung. Detta är någonting som jag anser kan appliceras på populismen då dess sympatisörer ärså pass lika. Jag anser att det finns en brist i den socialpolitiska strukturens betydelse i diskursenkring populism, såväl de som försöker jämföra den populistiska och totalitära rörelsen HannahArendt beskriver. Problemet när man försöker dra paralleller mellan populism och totalitarism pådet här sättet är just dess ursprung, i att det härstammar från upplösningen av klasser. För är detverkligen i klasser vi finner gemenskapen? Häri går det att finna inslag av traditionell idékritik iatt då jag misstänker till skillnad från Arendt att gemenskapen inte bara går att finna i intressenmed begränsade, erhållna och bestämda mål, därav behöver inte nödvändigtvis bara dennaupplösning leda till att väljare söker sig till missnöjespartier.

35Hellström, Anders & Nilsson, Tom, We Are the Good Guys: Ideological Positioning of the NationalistParty Sverigedemokraterna in Contemporary Swedish Politics’, Ethnicities, 2010, s.55-76


Sida 16 (38)

I första delen kommer jag framförallt att använda mig av andrahandskällor i form avnyhetsartiklar såväl tidigare forskning. På grund av både tids och platsbrist blir det nödvändigtför mig att luta mig mot forskare och deras teorier varför/om den gemenskap Socialdemokraternalyckades organisera. För att sedan ta till mig av teorier över varför de, om möjligt, misslyckadesmed detta. Jag är medveten om att detta sätt är problematiskt både ur en validitet och reliabilitetssynpunkt, men ser egentligen inget konkret alternativ för genomförandet av denna uppsats.Utifrån Arendts teori om möjlig erosion i socialpolitiska strukturen kan jag utifrån mitt materialskapa mig en uppfattning varför Sverigedemokraterna har lyckats organisera väljare. Då dennauppsats snarare handlar om att hitta ett mönster och därmed kolla på strukturen än attfördjupande i specifika händelser, individer etc kommer jag att använda mig av material som haren genomgripande syn på Socialdemokratin i Sverige. Bland de författare som utmärker sig somsärskilda experter på Socialdemokrati och just gjort ett genomarbetat material över framföralltden svenska är Sheri Berman och Ashley Lavelle. Förutom dessa två kommer jag även användamig av Carly Elisabeth Shalls bok ‘The Rise and Fall of the Miraculous Welfare Machine’ dåhon lägger extra vikt vid invandringen till Sverige eftersom denna är intressant framförallt medtanke på att SD är ett invandringskritiskt parti samt att Sverige det senaste åren tagit emot mångamigranter. Andra artiklar samt böcker tillkommer som underlag för att på så sätt öka bredden iteorierna.

Hannah Arendt skriver:“The totalitarian movements aim at and succeed in organizing masses-not classes, like the oldinterest parties of the Continental nation-states.”36

Då vi vet att SD inte lyckats organisera en ‘massa’ i strukturell mening blir därmed minefterföljande fråga till det empiriska materialet:

Är det Sverigedemokraternas avsikt att organisera ‘massan’?

Till denna frågeställning kommer jag att använda mig av Sverigedemokraternas principprogram.Det har varit konstant ända sedan 2011, detta ett år efter de kom in i riksdagen. Därför anser jagatt detta principprogram är tillräckligt för att kunna analysera vilken avsikt Sverigedemokraternahar i sitt organiserande av väljare. För att ytterligare bredda mitt material kommer jag även idetta fall använda mig av andrahandskällor i forskning kring populism och Sverigedemokraternaspecifikt.

36Arendt, Hannah, 1968, s.6


Sida 17 (38)

Empirisk analysHar Socialdemokraterna för avsikt att nå och representera enbart arbetarklassen?

Redan i frågan skaver det. För den socialdemokrati i Sverige jag tänker på är inte ute efter attorganisera klasser, snarare tvärtom. Jag tänker på ‘folkhemmet’ som synonymt med SAP(Sveriges socialdemokratiska arbetarparti).

Statsvetaren Sheri Berman, som länge studerat socialdemokratin framförallt den svenska, jämförden svenska och tyska socialdemokratin under 1930-talet. Sheri Berman skriver att medan dentyska socialdemokratin höll fast vid en klassisk marxistisk klasskampsfilosofi, vilken tillslutupplöstes och blev en totalitär massa, började socialdemokratin i Sverige anamma enreformistisk modell.37 Många politiska tänkare förklarar detta som en av anledningarna till detförhållandevis begränsade stödet till nationalsocialismen under samma tid. Precis som SheriBerman samt Carly Elisabeth Schall i ‘The Rise and Fall of the Miraculous Welfare Machine’och även Ashley Lavelle i boken ‘The Death of Social Democracy’ är Socialdemokraternassträvan idag efter en klasskollaboration och pragmatism istället för tidigare marxistisktklasskampsideologi.38

Det verkar som att den reformistiska ‘folkhemspolitiken’ snarare har mer besläktat med denmassgemenskap som beskrivs i teorin än den klassgemenskap som upplöstes. För som redanskrivits i teorin kan ‘massor’ liknas vid en organisering av ‘folket’. Början och visionen fördenna nya reformistiska linje får sägas ha sin startpunkt i den dåvarande socialdemokratiskapartiledaren Per Albin Hanssons folkhemstal från 1928. Jag kommer därför att ta minutgångspunkt i detta tal samt använda andrahandskällor i form av annan forskning för att bättreförstå helheten i byggandet av denna gemenskap, detta ‘hem’.

Lavelle, Schall samt Berman ser början på slutet av denna hegemoni (folkhemmet) under 1970-talet. Enligt Lavelle ‘dog’ folkhemmet 1991, enligt Schall skedde den ‘officiella döden’ först närregeringen Reinfeldt tog över 2006.39 De populistiska partier inträde i riksdagen skedde träffandeparallellt, först i form av Ny Demokrati (1991) sedan i Sverigedemokraterna(2010). Densocialdemokratiska hegemonin kom i alla fall att hålla i sig ett bra tag efter att Per Albin Hanssonhöll sitt tal och tillträdde som statsminister 1932, Socialdemokraterna kom att bli detstatsbärande partiet och innehade därefter regeringsmakten i 68 år, varav 50 år utan koalition.40

‘Folkhemsgemenskapen’ funkade med andra ord. Detta skulle därmed innebära att enmassgemenskap ur ett strukturellt perspektiv inte nödvändigtvis behöver leda till totalitarism, atten stor grupp människor visst kan dela ett kollektivt intresse, ett 'hem'.

37Berman, Sheri, 200638Lavelle, Ashley, The Death of Social Democracy: Political Consequences in the 21st Century, Ashgate, 200839Lavelle, Ashley, 200840Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008


Sida 18 (38)

Min första fråga till materialet blir därmed:

Hur organiserade SAP gemenskapen i Sverige?

Utifrån Hannah Arendts teori och de likheter som påvisats mellan den totalitära massmänniskanoch högerpopulistiska väljare, blir min nästkommande fråga varför ‘folkhemsgemenskapen’ gåttförlorad. För att därefter försöka förstå Sverigedemokraternas framväxt.

Socialdemokratins skapande av en gemenskapÄr Socialdemokraternas avsikt att organisera majoriteten av befolkningen?- Appellerar Socialdemokraterna till “folket”?- Är detta “folk” homogent?

1928 höll Per Albin Hansson det nu berömda ‘Folkhemstalet’ där han pratade om Sverige som enfamilj, som ett hem där man tar hand om sitt Sverige och sina medmänniskor.41 Per AlbinHanssons tal vid remissdebatten i riksdagens andra kammare den 18 januari 1928 även kallatfolkhemstalet, börjar med orden:

”Vid högtidliga och för övrigt ibland även vid vardagliga tillfällen tala vi gärna om samhället-staten, kommunen – såsom det för oss alla gemensamma hemmet, folkhemmet,

medborgarhemmet. Bilden har måhända efter den senaste stora författningsreformen fått enflitigare användning än tillförne, men även under det politiska fåväldets tid tillgreps den från

makthavarnas sida i synnerhet när det gällde att hos massorna inpränta känslan av förpliktelsetill det allmänna, skyldigheten att bära bördor och bringa offer. Det är kanske också i

pliktkänslan som uppfattningen om samhället såsom det gemensamma hemmet starkast och bästkommer fram.”42

I denna första sektion av talet infinner sig både implikationer av massgemenskap och avklassgemenskap. Per Albin Hansson använder till och med det förstnämnda begreppet när hanser tillbaka på fåväldets makthavares sätt att inpränta en känsla av förpliktelse till det allmänna.Det finns dock även antydan till klassgemenskap i form av arbete i en produktiv process, i'hemmet'. Målet var att uppnå den industriella demokrati som ansågs vara nödvändig i denna tidav förändring. Kontentan av talet går att finna i det sista stycket:

“Jag har redan pekat på, att inom en politisk demokrati måste också ekonomiska fåväldet falla.Det politiskt fullmyndiga folket kommer icke i längden att finna sig i, att de viktigaste medlen förproduktion av dess livsbetingelser, för bevarandet och ökandet av välståndet, ligger i händerna

41Hansson, Per Albin, 19280118 - Folkhemstalet, Svenska Tal, 2012, http://www.svenskatal.se/1928011-per-albin-hansson-folkhemstaletHämtad 2017-05-1142Hansson, Per Albin, 1928


Sida 19 (38)

på några få kapitalister, som ofta för att tillgodose sitt vinstbegär åsidosätta hänsynen till bådeproduktionens och andra allmänna intressen.”43

SAP såg till skillnad från de tyska partierna riskerna som fanns med den samhällsutveckling därden ekonomiska eliten fick allt större inflytande. Att nå detta tillstånd skulle ej ske genom denrevolutionära marxistiska klasskampsfilosofi44 utan genom reformism där kapitalismen skulleverka inom socialistiska ramar och vice versa, på detta sätt skulle även isolationen från denpolitiska sfären undvikas. Leif Lewin skriver att kärnan i folkhemmet gick att finna imänniskosynen, att människan inte var en vara utan “en medborgare utrustad med vissa socialarättigheter”.45 Socialdemokraterna förstod att de måste bemästra kapitalismens negativakonsekvenser skriver Lewin. “Socialdemokratins centrala idéer är att politiken bör ha primatöver ekonomin och att den bör syfta till social gemenskap.”46

På samma spår är Sheri Berman inne på i ’Understanding Social Democracy’ när hon försökerförklara socialdemokratins centrala idéer. Berman menar att socialdemokratin varken varmarxism eller liberalism “Instead, social democracy, at least as originally conceived, representeda full-fledged alternative to both marxism and liberalism that had at its core a distinctive belief inthe primacy of politics and communitarianism”.47 Sheri Berman skriver hur socialdemokraterna iEduardo Bernsteins lära kom att jobba för att få söka den stora massan, inte bara arbetarklassen.Han menade att det fanns en “natural community of interest between workers and the vastmajority of society that suffered from the injustice of the capitalist system”. Enligt Bernsteinskulle socialismens framtid inte bero på minskat välstånd utan ökad. När gamla marxister ochklassiska liberaler sökte passivitet i tid av kris. Bernstein’s tankar vägledde mångasocialdemokratiska tänkare under mellankrigstiden:48

“In an era of dislocation and disorientation, these social democrats realized that appeals to the‘people’, the community, and the common good were much more attractive than the class

struggle perspective of orthodox marxism or the individualism of classic liberals and so theyoften embraced communitarian, corporatist, and even nationalist appeals and urged their parties

to make the transition from workers to ‘people’s’ parties.”49

Det var dock framförallt i Sverige dessa tankar sattes i handling under mellankrigstiden, medandet i större delen av europeiska socialdemokrater implementerades först efteråt. Som resultatföljde verkligheten Hannah Arendt beskriver i ’The origins of totalitarismen’, menar Berman:

43Hansson, Per Albin, 192844Hansson, Per Albin, 192845Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.3046Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.3047Berman, Sheri, 2006, s.448Berman, Sheri, 2006, s.8-1049Berman, Sheri, 2006, s.12-13


Sida 20 (38)

“The result was that while in countries such as Germany and Italy the populist right assumed themantle of communal solidarity and put together devastating effective cross-class coalitions, in

Sweden it was the social democrats who became seen as the champions of the ‘little people’ andas being ‘one with the nation’ and who took critical steps towards becoming a true people’s

party.”50

Detta hjälpte SAP att forma en majoritetsregering med Bondepartiet.

Den kända svenska folkhemsbyggaren och ekonomen Gunnar Myrdal sa att homogeniteten är ennödvändighet i en välfärdsstat.51 Strävan efter homogenitet var även synbar i partiets restriktivainvandringspolitik. Under åren 1928-1939 var restriktionerna mot invandring hård med krav påuppehålls- och arbetstillstånd samt passtvång.52 Sociologen Walter Korpi förklarar det snabbasocialdemokratiska genombrottet dels på grund av dess homogenitet och därmed etniska,religiösa och regionala skiljelinjer och dels med faktumet att industrialiseringen kom igång i ettsent skede då socialistiska idéer redan hade fotfäste.53

Om jag tolkar Arendt rätt är det inte möjligt att i ett samhälle uppnå en gemenskap av en storgrupp människor genom gemensamma intressen utan detta efterlevs med en ideologi som gårbortom en klassintressen.

Organiserade Socialdemokraterna genom en överlag?

“Vilja vi leva måste vi skapa nyttigheter och värden och ju större tillgången på dessa äro destorikare kan livet bli. Men det skall skapas för folket, icke för några privilegierade.”54

Likriktningen i gemensamma kulturella och ekonomiska värden är grundläggande för skapandetav folkhemmet, står det i talet. Den fredliga utvecklingen kräver att alla medborgare ser Sverigesom ett hem vars “grundval är gemensamhet och samkänsla” som arbetar för det allmänna bästa,vilket Hansson skriver är “kännetecknande för en god demokrati”.55

För att undersöka om en hegemoni kan likställas med Hannah Arendts definition avmassgemenskap, dvs. bilden av en typ av diktatoriskt tillstånd som styrs av en överlag, måstehegemoni först definieras. För definitionen av hegemoni refererar Schall till den politiskefilosofen Antonio Gramsci; att en hegemoni är en politisk och kulturell dominans av en gruppöver hela samhället. Värdena, symbolerna och ideologierna av den gruppen har blivit dedominanta, och utövar kontroll över underordnade grupper genom att sätta gränser för en legitim

50Berman, Sheri, 2006, s.1451Schall, Carly Elizabeth, The Rise and Fall of the Miraculous Welfare Machine: Immigration and SocialDemocracy in Twentieth-Century Sweden, Ithaca: ILR Press, an imprint of Cornell University Press, 2016, s.352Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.28553Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.33554Hansson, Per Albin, 192855Hansson, Per Albin, 1928


Sida 21 (38)

debatt.56 Med det sagt behöver en hegemoni inte vara något nödvändigt ont, skriver Schall ochrefererar till Dylan Riley:

“The development of hegemony- be it a socialist hegemony as Gramsci predicted or a social-democratic hegemony as developed in the twentieth century Sweden-allows for a relatively clear

conception of the ‘good society’, which elites can construct their positions in relation to.”57

En hegemoni är inte beroende av klassformationer, den är heller inte ekonomiskt beroende utansnarare politiskt och kulturellt. Statsvetaren och författaren Roger Smith refereras till i boken:“Economic interests are always integral and often primary in sense of peoplehood…Nonetheless, economic interest can usually be advanced through many forms of peoplehood, sothat economic motives alone cannot be completely determinative of political outcomes”58, desstolkning har alltså en minst lika viktig betydelse. En hegemoni kan ses som korsbefruktningmellan stat och nation där om staten förser medborgarna ur ett ekonomiskt perspektiv har dedärför det mandat att forma den nationella identiteten.

Gramsci menar att de finns ‘rulers and ruled, leaders and led’, vilket framförallt skall ses som enslags top-down modell:Först försöker elit/intellektuella nå dominans inom en klass, ‘intraklass’, följt av en ‘interklass’(cross-class) hegemoni. Nationen görs möjlig genom att integrera alla klasser till en. Skaparen avhegemonin, dvs. eliten, må först och främst arbeta för en klass men med målet att nå helanationen.59 Avsikten är att ha så stort förtroende för staten att staten kan kontrollera dennationella identiteten. Samtidigt finansierade staten forskning till rasbiologi, de spelade på detetniskt homogena Sverige och de pratade i termer av att svenskar hade ‘demokrati i blodet’.60

Schall skriver “The familial imagery calls to mind a rhetoric of blood ties that necessitatesmutual obligations. Though civic nationalisms sometimes use a language of family-brotherhood,especially-the holistic notion of nation-as-family sounds more like a language of ethnicity thanof citizenship?”61

I början av 1930-talet började SAP istället för att först och främst stödja sig mot socialismen ochäven prata i partitermer som det äkta demokratiska partiet.62 När icke-socialistiska partierförsökte spela på nationalismen kallade Socialdemokraterna den nationalismen för ‘punsch-patriotism’, en borgerlig fosterländskhet snarare än den folklighet de själva stod för. Att varasvensk menade man var att vara socialdemokrat, i att vilja såväl landet som folket i det gott.Frågan Schall dock ställer sig är; vilka var folket i folkhemmet?

56Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.1157Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.1158Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.1159Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.1260Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.4461Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.3762Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.42


Sida 22 (38)

Människor var medlemmar, åtminstone delvis, genom dess dygd till staten. Det fanns en öppendiskussion om en folksjäl och trots Sveriges relativa homogenitet tycktes det behövas vissagränser vilket kanske bäst illustreras just i Rasbiologiska Institutets forskning vars uttalade målvar bevarandet av den svenska rasen, forskning som finansierades av staten.63

Socialdemokratiska tidningen Arbetets chefredaktör förklarade i utgåvan ‘Rasbiologi ochSocialism’ 1925 att målet inte var att sätta olika raser emot varandra bara att säkerställa vad somvar bäst i var och en av dem och på det sättet försöka förhindra ‘farliga kombinationer’.64

Herman Lundborg, institutets regissör och kanske mest kända namn, framställde dock densvenska rasen som den bästa, Sverige var det nordiskas hemland. Sterilisering förekom och sasvara någonting frivilligt men utfördes ofrivilligt på såväl psykiskt sjuka som kvinnliga ‘tattare’.65

Schall menar att socialdemokratins användande av en rasdiskurs brukades för att de sågs merinklusivt än klassdiskurs. Exkluderade grupper kunde bli konstruerade till marginalen, delsgeografiskt (som samerna i norr) och dels ‘tattare’ var ett enkelt byte för denna exkludering.66

KonklusionPrecis som Schall skriver var etnisk och kulturell samhörighet en viktig del i skapandet avfolkhemmet och att detta gav upphov till exkludering. Även om det implicit möjligtvis fanns enrasistisk appellering av en darwinistisk överlag var detta budskap inte det främsta. Schall skriveratt vad som skiljer socialdemokratin från andra ideologier som kommunism, fascism ochliberalism är att socialdemokratin inte söker en ideal slutpunkt för nationen utan snarare ideal ochprinciper för att organisera samhället som nästan alltid kan anpassas till nuvarande situation.67 Denär med andra ord varken konsekvent eller universell i sig själv, såsom Arendt definierade överlag.Folkhemstanken lyckades strukturellt göra människor expanderbara i meningen att känna sig‘svensk’, istället för att appellera till ‘klassvänner’ var avsikten att appellera till ‘folket’, massan.Samtidigt byggde även folkhemstanken på tron att vad som gynnar den egnas intressen ävengynnar nationens.

Socialdemokratin och invandringFrån analysen av folkhemstanken tycks homogenitet varit viktigt för SAP i formandet av dennationella gemenskapen. Socialdemokraterna kom dock att inneha makten även under tid avinvandring. Den socialdemokratiska hegemonin kom att hålla i sig många år trots andravärldskriget och efterföljande perioder av invandring. Det var först under 1990-talet ettpopulistiskt parti (Ny Demokrati) etablerade sig i Sverige. Hur var detta möjligt omfolkhemsgemenskapen (massgemenskapen) till så stor del berodde på homogenitet?

63Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.4464Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.4665Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.4866Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.5467Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.13


Sida 23 (38)

Heterogenitet i folkhemmetPer Albin Hansson dog plötsligt i en hjärtinfarkt 1946 varpå nykomlingen Tage Erlander tog vid.Många fruktade att Tage Erlander inte var kapabel att axla Hanssons roll men så blev inte fallet.Tage Erlander kom precis som Per Albin Hansson att kallas landsfader.68 Erlander tillträddeunder en tid av invandring, både från nordiska och icke-nordiska stater, som en följd av andravärldskriget. De flesta av de som flydde till Sverige var dock av nordisk härkomst.Efter krigslutet kom det även tyska flyktingar från koncentrationsläger som transporterades tillSverige med vita bussar.69 Schall förklarar invandrarnas bakgrund, tillsammans med det godamateriella välståndet i Sverige vid tidpunkten, som orsak till att landet lät ta in flyktingar i en så,förhållandevis, hög grad. Efter kriget erkände Sverige och SAP exkluderandet av vissa grupper,men började ändå proklamera sig som ‘asylrättslandet’ och civilsamhället adapterades in irollen.70

Tage Erlander satt på sin post i tjugotre år, vilket var det längsta en statsminister suttit i Sverigeoch troligen någonsin kommer att sitta. Erlander valde sin högra hand Olof Palme som sinblivande efterträdare. Schall identifierar tre nyckelkaraktärsdrag för socialdemokratiskahegemonin som alltid varit där men kom att förändras de kommande åren, de fick en tydlighetoch klarhet men blev samtidigt vidare och mer öppet för tolkning.71

TrygghetNationellt pensionssystem, a-kassa, sjukförsäkring, barnbidrag etc. hade vid denna tidpunkt iSveriges historia etablerat sig som en självklarhet både för det svenska folket och för politikerna.Det var den tryggheten man byggt upp och den omfamnades av alla partier.72

Rätten till arbete var också en del av trygghetsbegreppet för alla partier då det sågs som densjälvklara vägen in i trygghet, detta kom dock att förändras vid början av den ekonomiskarecessionen 1971. Då kom politiken att snarare handla om hur vi minskar arbetslösheten än attarbete skulle vara en rättighet. Oppositionen var kritisk till hur SAP hade styrt landet. SAP självasa att det var en konsekvens av dels den ekonomiska recessionen och dels den politik man förtdär bland annat fler kvinnor kommit in i arbete. Alla partier förutom Moderaterna var dock enigaom vikten att utöka den publika sektorn som botemedel mot arbetslösheten.73

68Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.58-5969Bennich-Björkman, Li & Paula Blomqvist,Paula, 2008, s.28670Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.58-6571Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.9072Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.9173Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.95


Sida 24 (38)

ValfrihetValfrihet är inget man direkt kopplar till socialdemokratin, snarare icke-socialistiska partier. SAPvalde att blanda jämlikhet med valfrihet i bland annat frågor om kvinnors möjlighet att träda inpå arbetsmarknaden.74

Valfriheten innefattar nu även möjligheten till att själv bestämma vilken kultur man vill tillhöragenom hemspråksundervisning, statligt sponsrade nyhetstidningar på invandrarspråk samtkommunal rösträtt även om man inte var permanent medborgare. Sverige kan sägas hade gåttfrån en assimileringspolitik till en integreringspolitik byggt på idén om kulturell pluralism. LO,som för många arbetare var den direkta länken till samhället, menade dock att instrumentellaåtgärder som att få lära sig regler, normer och språk var nödvändiga. Med tanke påsocialdemokratins nära kontakt med LO går det att ifrågasätta dess grad av valfrihet i dennakontext. Lärandet om demokrati på arbetsplatsen kan ses som ett exempel på detta.

JämlikhetJämlikhet hade alltid varit en stark byggsten under socialdemokratins historia, den skulle dockförstärkas under Olof Palmes tid både i ‘jämlikhet till möjlighet’ och ‘jämlikhet i resultat’. När nusäkerheten hade tryggats blev jämlikhetsfrågan nästa steg; ‘inkomstjämlikhet’, ‘jämlikhet införlagen’, ‘jämlikhet i makt’, ‘jämlikhet i utbildning’ och ‘jämlikhet mellan könen’ (jämställdhet).75

Detta gick hand i hand med det solidaritetsbegreppet man försökt bygga upp. Fokuset även påinternationell solidaritet tog ett nytt steg under Palmes tid. Likt det nuvarande Socialdemokratiskapartiet handlade denna solidariteten inte som förut om att stödja en viss klass, utan att stödjamänniskor i utvecklingsländer.76

Konklusion‘Folkhemmet’ kom som en konsekvens av vad som i förlängningen kom att leda till mass-människans utbrytande. Genom att presentera ett alternativ till både marxismen och liberalismen,och ta”primat över politiken” lyckades idén om ‘folkhemmet’ skapa en gemenskap korsbefruktabåde stat och nation dvs. både gemensamma intressen och en nationalism. Det är lätt att tolkaArendt som att det inte går att skapa en gemenskap av ett större grupp människor, utan enöverlag som legitimerar något som går bortom intressen. Visst finns inslag av rasism och ensträvan efter homogenitet vilket låg till grund för gemenskapen men även exkludering. Vad årenunder Tage Erlander och Olof Palme dock visar är att homogenitet inte är något nödvändigt förett missnöjesparti att växa fram. Precis som klassernas existensberättigande var ävenfolkemsgemenskapen i takt så länge politikerna representerade väljarnas intressen.

En invändning är att heterogenitet kan vara en gradfråga både i omfång och kulturskillnad, vilketkan förklara att ett populistiskt parti inte än etablerat sig. En annan invändning som kan riktas

74Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.100-10375Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.9676Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.101


Sida 25 (38)

mot att Arendt har “fel” i att en större grupp inte kan organisera sig genom en t ex en överlag äratt Sverige är ett relativt litet land till befolkningen. Möjligen är det betydligt mer genomförbartatt skapa ett gemensamt intresse om landet är litet befolkningsmässigt, detta var helt enkelt intemöjligt i ett land som Tyskland. Möjlig replik mot en sådan invändning är att Tysklandsnuvarande förbundskansler Angela Merkel och hennes parti Kristdemokratiska unionen har gåttallt längre åt mitten för att nå bredare folkgrupper, så även SAP:s partipolitiska kollegor runt omi Europa sedan efterkrigstiden.

Början på slutet för den socialdemokratiska hegemoninDe flesta politiska tänkare verkar vara eniga att den socialdemokratiska hegemonins slut eller ialla fall början till slut var när SAP förlorade striden om löntagarfonderna, ett vinstsystem somskulle kanalisera ‘överskott’ till arbetarkontrollerade investeringsfonder vilket skulle höjalönerna och skapa jobb, vilket många tyckte var ett steg i allt för socialistisk riktning.77

Även om detta inte direkt påverkade den socialdemokratiska hegemonin så menar Schall såvälsom Lavelle att det gjorde så indirekt. Socialdemokratins styrka, och dess sätt att organisera engemenskap, hade hela tiden varit att sätta nya reformer, nya visioner, nya berättelser om Sverige.Berman beskriver hur SAP aktivt använde sociala reformer “to expand its hold over theelectorate and to develop a sense of common interest across classes”78 och med misslyckandet avlöntagarfonder fanns det inga kvar.79 Under 1970- och 1980-talet presenterades få nya reformer,under 1980-talets globala marknadsliberala ekonomi ställdes socialdemokratin inför ettavgörande dilemma. Arbetslösheten ökade samtidigt som inflationen. Skulle Socialdemokraternafortsätta enligt den Keynesianska vägen eller skulle man försöka tackla den inflation som växte?Man valde det senare. Partiet hade med andra ord övergivit en grundpelare i densocialdemokratiska politiska filosofin dvs. att prioritera arbetslöshetsbekämpningen.1991 blev för många året då idén om folkhemmet dog och så också den socialdemokratiskahegemonin. 1991 blev det inte bara ett regeringsskifte, utan ett nytt parti intog den politiskascenen i Sverige; det högerpopulistiska och invandringskritiska Ny Demokrati.

För samtidigt som Sverige genomled en ekonomisk kris där befolkningen bara blev äldre ochäldre, utspelades ett krig i en annan del av Europa. 1992 kom 84 018 flyktingar till Sverige somen konsekvens av det krig som utspelades på Balkan. Även icke-europeiska flyktingar börjadeströmma in från länder som Iran, Irak och Somalia. Schall beskriver det som att diskursen ominvandringspolitik nu började sammankopplas med välfärden, paralellt minskade ocksåvälfärdens resurser under den dåvarande moderatledda regeringen. Misslyckandet i integrationenblev ett bevis på välfärdsstatens misslyckande.80

77Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.12278Berman, Sheri, Understanding Social Democracyhttp://www.people.fas.harvard.edu/~ces/conferences/left/left_papers/berman.pdf, s.31

79Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.12280Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.122-125


Sida 26 (38)

Europeiseringen, nyliberalismen och globaliseringen (även om dessa i mångt och mycket ärsammankopplade) är den vanligaste förklaringen till att socialdemokratins glansdagar är över. Iefterföljande genomgång kommer en förklaringen till vad denna utveckling gjorde med attpolitiken inte längre har primat över ekonomin.

EU, Globalisering, NyliberalismDen australiensiska statsvetaren Ashley Lavelle pekar i sin bok ‘The Death of Social Democracy’på perioden strax efter att Socialdemokraterna varit utanför regeringsställning mellan 1976-1982,som början på den nyliberala eran då bland annat den finansiella marknaden avreglerades ochvissa statliga företag privatiserades. Lavelle citerar Webber att 1983 så tyckte alla politiskapartier i Sverige att arbetslösheten endast kan minska “by a policy which reduces inflation,increase profits, investment and productivity in industry, and improves the competitiveness ofSwedish enterprises in domestic and foreign markets”.81 Tidevarvet av sociala reformer var slutoch en adaption till Reagan-eran samt intresse för EU medlemskap, vilket Socialdemokraternatidigare varit emot, blev nu aktuellt.

Välfärdsstatens grundstruktur fanns dock i mångt och mycket kvar under höger-mittensmandatperiod, något Schall förklarar med mittenpartiernas brist på samarbete.Höger-mittenpartiernas varande vid makten, samma år Ny Demokrati åkte ur riksdagen, blevkortvarig. 1994 lämnades makten åter över till SAP men höger-mitten politiken var inte död,tvärtom, något partiet var väl medveten om. Den socialdemokratiska hegemonin hade trotssvackor alltid trott på dess förmåga att forma samhället och styra den ekonomiska produktionengenom demokratisk politisk kontroll. Denna tanke var dock någonting partiet på grund av dennya globala marknadsliberala ekonomiska verkligheten tvingats ge upp. De var nu demokratigenom marknaden och av negativ (från tvång och hinder), inte positiv (möjligheten ochförmågan att tillgodose) frihet skriver Schall.82

Med medlemskapet i EU kom en omorientering som skulle passa den nya EU normenRegeringen Persson började nu prata i termer av ‘sunda offentliga finansieringen’ och enmodernisering i välfärden som nödvändig. Arbetslösheten ökade och socialdemokratiska väljarnaminskade.83

Socialdemokratiska hegemonin död och en ny hegemoni tar vid2004 bildades Alliansen. Höger-mitten partierna Centerpartiet, Folkpartiet, Kristdemokraternaoch Moderaterna hade äntligen enats efter nederlaget ett decennium tidigare. Ledaren, FredrikReinfeldt, var samma person som likställt den socialdemokratiska hegemonins fall medBerlinmurens. Den tonen yttrades dock inte när alliansen siktade in sig på valet 2006. FredrikReinfeldt insåg att moderaterna måste förändras för att locka till sig väljare och sa sig gå mer åtvänster. Begreppet arbetarparti högg socialdemokratin i veka livet. Moderaternas partiledning –

81Lavelle, Ashley, 2008, s.14582Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.16383Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.145


Sida 27 (38)

och Reinfeldt inte minst – började diskutera ett socialdemokratiskt arv i positiva ordalag på ettsätt som man inte hade gjort tidigare.

“Förbluffande många socialdemokrater valde att gå till moderaterna”, konstaterar statsvetarenJonas Hinnfors.84 Enligt SAP och den nuvarande statsministern Göran Persson sågs intearbetslösheten som ett större problem då den enligt deras beräkningar låg på 6%, men enligtFredrik Reinfeldt låg den dock på närmare 25% om de som går i tidig pension samt fårsjukpenning räknades in.85 Alliansen kom att vinna valet 2006 och de gjorde det genom att i vissgrad även att locka till sig väljare från arbetarklassen.

Trots den milda retoriken var reformfarten betydligt snabbare denna gång borgarna satt vidmakten än vid tidigare mandatperioden 1991-94. Genast ändrades regler i sjukskrivning genomminskat antal dagar arbetare kunde få sin sjukpenning. Arbetsgivare kunde dessutom be enanställd att söka nytt jobb efter 180 dagars sjukskrivning etc. Även om klyftorna redan underregeringen Persson hade ökat, steg de markant under regeringen Reinfeldt. OECD statistik visaratt inkomstklyftorna, tillsammans med de andra nordiska länderna, ökat mest i Sverige86 (då fårman dock ha i beaktande hur relativt små de var tidigare).

En ny hegemoniSchall menar att en ny hegemoni under alliansen börjat etableras på negativ frihet, personligtansvar baserat på incitament och individuell risk. Alliansen förklarade sin politik som‘ekonomisk pragmatism’ och finansministern Anders Borg menade att skattesänkningar inteskulle ses ur ett ideologiskt perspektiv utan enbart till den gräns vår välfärdsstat tolererar så attdet ska leda till att fler arbetar. Schall pekar på hur detta även var ett resultat av vänsternsagerande och övergivande av ideologier.

Socialdemokratin hade de senaste tio åren gjort signifikanta steg mot mitten. Redan under 1980-talet hade partiet gett upp en hörnsten inom vänsterpolitiken; rätten till arbete. RegeringenPersson hade själva under 1990-talet genomfört egna nedskärningar. Som en konsekvens av attbåde det ledande vänster-och-högerpartiet gått till val på ekonomisk pragmatism och utan enideologisk kompass har många haft svårt att urskilja de båda sidorna. Statsvetaren ChantalMouffe argumenterar för att det är just avsaknaden av den politiska identiteten hosmainstreampartier som gett upphov till att högerpopulistiska partier kunnat etableras i framföralltEuropa.87

84Frisk, Martina, Det nya arbetarpartiets resa – tur och retur, Arbetet, 2017http://arbetet.se/2017/03/24/det-nya-arbetarpartiets-resa-tur-och-returHämtad 2017-05-13.85Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.16586Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.164-16887Hellström, Anders & Nilsson, Tom, 2010, s.59


Sida 28 (38)

Leif Lewin förklarar det som att partierna samlades i den politiska mitten, medan väljarnaförblev mer utspridda längs höger-vänsterkanten. Därför fick väljarna allt svårare att hitta ettparti att identifiera sig med. Denna samarbetsdemokrati förklarar Leif Lewin som någontingpositivt i att det avspeglar opinionen men också som något negativt på grund av att det blirsvårare att utkräva ansvar, vilket är demokratiskt fundament. Detta samtidigt som EU-medlemskapet gjorde ansvarsutkrävandet ännu svårare. EU styrelsen var inte utsedd av väljarnautan regeringen. Leif Lewin skriver “Politikermisstroendet växer när medborgarna uppleversvårigheter att utöva sin demokratiska rätt att utkräva ansvar av de styrande”.88

Paula Blomqvist är inne på samma sak, och ser konvergensen av välfärdspolitiken som enkonsekvens av medlemskapet i EU. Hon menar att det fortfarande finns meningsskiljaktigheteroch ideologiska motsättningar mellan partierna, trots likheterna i att ekonomisk åtstramning ärnödvändig i dagens system, att vissa privatiseringar är bra, att brukarnas valfrihet bör öka och atthög sysselsättning ska vara systemets fundament. Samtidigt går inte EU att klandra för allt.Ashley Lavelle påpekar att Socialdemokraterna i Australien gått åt samma riktning som desvenska och de är inte med i EU, det handlar snarare om den nyliberala världs struktur menarLavelle. Paula Blomqvist menar att likriktningen snarare kan betyda att ett visst synsätt ellertolkningsföreträde blir så dominant att det inte kommer ifrågasättas, ens av politiskamotståndare.

“Precis som svensk välfärdspolitik under efterkrigstiden genomsyrades av traditionelltsocialdemokratiska idéer om socialreformism, kollektivism och jämlikhet finns det idag ett störreinflytande av politiska idéer som betonar marknadens roll och enskilda individers rättigheter och

har därmed en mer liberal prägel.”89

I inledningen till boken ‘Mellan folkhem och Europa’ skriver Li Bennich Björkman och PaulaBlomqvist om den snabba transformeringen Sverige har gått igenom där fysiska jobb lett till mertekniskt kunskapskrävande jobb. “Livskvalitet och möjlighet att förverkliga sig själv och sininneboende blir viktigare, och rättighets- och identitetsfrågor kommer högre på den samhälleligapolitiska agendan”90 vilket författarna spårar tillbaka till 1970-talet.

Tommy Möller, statsvetare och författare till boken ‘Sveriges politiska historia’ uppmärksammarsamma mönster. De sociala och kulturella bindningarna är på väg att lösas upp. “Försenmodernitetens friställda medborgare handlar det politiska handlandet i stor uträckning omidentitetsskapande- om att bedriva livspolitik.”91 Medborgarrollen menar Möller är annorlundaidag än den under 1960-talets Sverige, där antal parallella “livsvärldar”, med hänvisning tillAnthony Giddens, blir fler samtidigt som auktoriteter och traditionens roll blir mindre. Grunden

88Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.3889Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.25590Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula, 2008, s.1291Möller, Tommy, Svensk politisk historia: strid och samverkan under tvåhundra år, Studentlitteratur, 2011,s.321


Sida 29 (38)

är ens egen relation till omvärlden. Det viktiga är inte längre hur man röstar utan hur man leversitt liv.92

Diskursen bland alla partier präglas idag av frågor kring antirasism, lag och rätt samt personligtansvar. Schall menar att vi kan dra en parallell mellan migration och integrationsdiskursen ochvälfärdsstaten och den socialdemokratiska hegemonin erosion. Folkhemmet enligt Schall verkadesom en stadig ram att arbeta utifrån i integrationsfrågor, i takt med dess nedbrytande kom frågorupp som vilken roll staten hade i integrationen, vilka målen var för integrationen och vad somskall förväntas av invandrare. De fanns/finns nu större utrymme för olika idéer av mångfald.Detta har även avspeglat sig i allmänhetens uttryck där många fortfarande befinner sig i enmoderat mitt, men allt fler uttryck har gått till motsatta extremer.93

KonklusionRedan så här långt i uppsatsen går det att svara på frågeställningen. Nej - högerpopulismensframväxt kan inte förstås på samma sätt som Hannah Arendt förklarar totalitarismens uppgång.Skillnaden mellan totalitarismens uppgång och populismens handlar helt enkelt om de bådasutgångspunkter. Totalitarismen upplöste klasser. Populismen däremot tar ej sin utgångspunkt i ettklassystem som socialpolitisk struktur. Det som framkommer av ovanstående analys är snarare attdet idag inte finns någon gemenskapsammanslutning över huvud taget och att ‘folkhemstanken’som var den tidigare organiseringen nu inte längre finns. Numer utkräver man inte attpolitiker/staten skall representera ens intressen och i den symbiosen känna sig sedd utan man skasjälv representera sina intressen. Utifrån den roll Hannah Arendt implicit menar politiker har i attskapa ett samhälle där människor känner gemenskap genom att jobba för gemensamma intressenså låter denna övergångsprocess lik den när klasserna upplöstes och skapade mass-människan.Samhällsvetare idag, för att referera tillbaka till Camille Nessles artikel, har övergivit idéen om attdet finns en klassgemenskap som social struktur istället pratas det om ett ‘mass-society’ därindividen snarare har lärt sig att leva i det kaos.94

Jag tänker som sagt inte försöka definiera mass-människan i denna uppsats men jag kan dockkonstatera utifrån flera politiska/socialdemokratiska tänkare att den tidigaregemenskapssammanslutningen i form av ‘folkhemmet’ upplöst och bytts ut mot en form avindividuell hegemoni, vilket utifrån sätt liknar ett mass-samhälle. Min nästkommande fråga blirdärför: Hur kan vi förstå varför Sverigedemokraternas blivit framgångsrika med den nya ovannämnda kunskapen om att den socialdemokratiska hegemonins är död?

92Möller, Tommy, 2011, s.32193Schall, Carly Elizabeth, 2016, s.177-17994 Nessel, Camille, 2016


Sida 30 (38)

Sverigedemokraterna“Sverigedemokraterna är ett socialkonservativt parti med nationalistisk grundsyn, som betraktar

värdekonservatism och upprätthållandet av en solidarisk välfärdsmodell som de viktigasteverktygen i byggandet av det goda samhället. Partiet bildades 1988 med det övergripande måletatt formera en demokratisk, politisk rörelse som skulle slå vakt om den gemensamma nationella

identitet som utgjort grunden för framväxten av välfärdsstaten och vårt lands fredliga ochdemokratiska utveckling.”95

Det är med dessa ord Sverigedemokraterna inleder sitt principprogram. Det som är slående här ärparallellerna till gamla Socialdemokraterna. Längre ner i principprogrammet förklarar deuttryckligen att de ser Per Albin Hansson som en socialkonservativ ledare, en konservatism somvar präglad av demokrati, rösträtt, ökad jämställdhet och en positiv syn på staten och dess roll.96

Deras eget principprogram läses i mångt och mycket som Per Albin Hanssons Folkhemstal medsträvan efter att ersätta klasskamp och hat med förbrödring och nationell solidaritet, strävan efteratt ersätta revolutionära tendenser med ansvarstagande reformer och efter att ersätta tendenser tillanarki och samhällsupplösning med trygghet, hög moral samt lag och ordning.97 Retoriken medden av SAP:s uttalade folkhemsideal är slående i principprogrammet. Sverigedemokraterna villha ett “demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle” där alla garanteras “en höggrundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet”98 med en politik baserad på “frihet ochtrygghet, individualism och gemenskap, hoppas vi dock kunna återskapa ett folkhem som i såhög grad som möjligt är präglat av trygghet, välstånd, demokrati och en stark inre solidaritet”.99

Tidigare studier visar hur ‘mainstream’ partier framförallt varit intresserade av att förvandlafolkhemmet till en mångkulturell välfärdsmodell: den svenska välfärdsmodellen är ämnad attgälla alla i landet, utan att differentiera utifrån kulturell eller etnisk tillhörighet.Sverigedemokraterna, menar Christian Norocel från University of Helsinki i sin artikel ‘Populistradical right protectors of the folkhem: Welfare chauvinism in Sweden’, har därför kunnatprofilera sig själv som det enda ‘svensk-vänliga’-partiet och kampanjat med sloganen ‘Ge ossSverige tillbaka!’ (förf. övers.).100 I Karl Loxbos artikel ‘Sverigedemokraterna: Framgångsriktenfrågefokus’ drar han slutsatsen att i takt med Sverigedemokraternas normalisering harkonvergensen mellan de etablerade partierna ökat vilket lett till ett ökat väljarstöd för

95Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Principprogram 2011, https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdfHämtad 2017-09-20. s.396Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Åsiktsdokument, https://sd.se/asiktsdokument/Hämtad 2017-09-20. s.1197Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Åsiktsdokument s.1198Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Åsiktsdokument s.3499Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Åsiktsdokument s.3100Norocel, Ov Cristian, Populist Radical Right Protectors of the Folkhem: Welfare Chauvinism inSweden, Critical Social Policy, Volume 36, 2016, s.371–390


Sida 31 (38)

Sverigedemokraterna av de som prioriterar invandringspolitiken101. Detta är dock något somkommit att ändras sen artikeln skrevs.

Sverigedemokraterna motsätter sig inte tanken på att hjälpa folk i nöd men menar att ‘Sverigesvälbefinnande måste komma först’. De kräver en ansvarsfull invandringspolitik och vill ha enåtergång till dåvarande assimilationspolitik.102 Protektionismen går även att se i utrikespolitikenbland annat i EU-motståndet. Så här skriver dem:

“Sverige skall vara en suverän och oberoende stat, avskaffandet av nationalstaten och attäventyra kulturens överlevnad är hemsk.”103

Norocel ser även en tydlig förankring av kristna värden i begreppet folkhemmet, som en del avden opposition till den ‘islamisering’ som de med oroande blick ser växa fram i landet. SDförklarar vissa länder, där Sverige underförstått får inräknas, är bättre på att “skydda mänskligarättigheter, demokrati och att inrätta materiell välfärd, god sjukvård och en hög nivå avutbildning och jämlikhet inför lagen”.104 Folkhemmets grundvärden enligt SD är ‘lag ochordning’, samhällsbyggnadstradition, samhällsbärande institutioner och historiskt bevisande välfungerande naturlig gemenskap som familj och nation.105

Norocel förklarar Sverigedemokraternas välfärdschauvinism som mer en förståelse av kulturellbetydelse än ett försök att bevara kontinuerlig förståelse för det nuvarande interna politiskaarbetet. Det viktiga är att skydda välfärden från yttre hot genom att bland annat minskainvandringen med 90%. Hårdare straff mot trafficking, tvångsäktenskap och terroristaktivitetergenom längre fängelsestraff, deportation och indraget medborgarskap.106 Högre krav förmedborgarskap är andra exempel på förslag som presenterats där det b.la. ska genomförasbedömningar av invandrares vilja att assimileras.

Som redan redovisats i föregående kapitel i den empiriska analysen har mycket förändrats sedanPer Albin Hanssons tid som statsminister för Sverige, den största förändringen kanske ändå är attSverige har gått från ett homogent till ett heterogent land. I principprogrammet sägerSverigedemokraterna uttryckligen att det finns “en nedärvd essens” i varje människa som ocksåär “unikt för vissa grupper av människor”. Svensk blir man genom att födas i landet avsvensktalande föräldrar av “en svensk eller nordisk identitet”107, vilket även det för tankarna tillprioritering av nordisk invandring som var starkast under Per Albin Hansson men även undersenare tider av invandring.

101Loxbo, Karl, Sverigedemokraterna: Framgångsrikt enfrågefokus, Statsvetenskaplig Tidskrift, Volym117, 2015, http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/12939Hämtad 2017-05-14.102Norocel, Ov Cristian, 2016, s.380103Hellström, Anders & Nilsson, Tom, 2010, s.63104Norocel, Ov Cristian, 2016, s.380105Norocel, Ov Cristian, 2016, s.380106Norocel, Ov Cristian, 2016, s.383-384107Sverigedemokraternas Åsiktsdokument, 2017, s.15


Sida 32 (38)

Det går att aktivt uppgå i den svenska nationen genom att assimileras, då krävs “flytandesvenska, uppfattar sig själv som svensk, lever i enlighet med den svenska kulturen, ser densvenska historien som sin egen och känner större lojalitet med den svenska nationen än någonannan nation.” Enligt principprogrammet kan den även upphöra genom att “byta lojalitet, språkidentitet eller kultur”.108 Sverigedemokraternas är enligt principprogram dock inte rasistiska, dvs.att de stödjer sig på någon överlag:

“Sverigedemokraternas nationalism är öppen och icke rasistisk. Eftersom vi definierar nationen itermer av kultur, språk, identitet och lojalitet.”109 och vidare “Ideologier är skapade av människor

och eftersom människan är ofullkomlig finns det heller inga fullkomliga ideologier.”110

KonklusionSverigedemokraternas politik förefaller faktiskt vara mer lik den klassgemenskap Hannah Arendtbeskrev än massgemenskap. Med tanke på att de organiserar genom homogenitet i ettheterogent/pluralistiskt land rangordnar de människor beroende på identitet, där att vara ochkänna sig ‘svensk’ hamnar högst. Dela in klasser i identiteter var, som beskrevs i teorin, någotLenin gjorde. SD etablerar därmed ett slags klassmedvetenhet med begrepp som ‘svensk’. PerAlbin Hansson nämnde knappt ‘svensk’ eller för den delen Sverige i sitt folkhemstal medan detanvänds kontinuerligt i principprogrammet. För att gå tillbaka till teorin kan detta liknas vid hurtex Socialdemokraterna appellerar på ’arbetare’. En annan tydlig skillnad är att de i större gradhar gått höger ut, med hårdare värden Inte trygghet i form av en starkare offentlig sektor utantrygghet i form av t.ex. mer polisiär närvaro. De sociala reformer som är kännetecknande förfolkhemstanken har inte implementerats. Sverigedemokraterna, kan sägas, ha tagit nationen meninte staten i ‘folkhemmet’ som gemenskapens konstitution.

Pippa Norris menar att dagens populistiska rörelse bygger på “the idea that the country shouldcome first, and that there are certain groups that are part of the people and they’re the ones whoshould get the benefits and rewards of that society”.111 Populism vill bara ‘kicka ut’etablissemanget men berättar inte vilka åtgärder de ska ta, därför är de ofta ihopkopplade med‘tjockare ideologier’ så som socialism och nationalism.112 Även detta stödjer tesen att SDsnarare vill dela in Sverige i klasser än att skapa en massa. Frågan är om dess avsikt ens är att nåen majoritet av befolkningen då dagens massa är heterogen. De appellerar inte till ‘folket’ utansnarare till ‘den svensk’. Sverigedemokraternas agitation mot t ex muslimer i den allmännadebatten påminner även den snarare om en klasstruktur där klasskamp snarare än ett gemensamthem för ‘folket’ förespråkas. Till skillnad från Nazistpartiet återskapar SD en nationalism snarare

108Sverigedemokraternas Åsiktsdokument, 2017, s.15-16109Sverigedemokraternas Åsiktsdokument, 2017, s.13110Sverigedemokraternas Åsiktsdokument, 2017, s.14111Friedman, Uri, What Is a Populist?, The Atlantic, 2017https://www.theatlantic.com/international/archive/2017/02/what-is-populist-trump/516525Hämtad 2017-04-27.112Friedman, Uri, 2017


Sida 33 (38)

än skapar. Sverigedemokraternas organiserings avsikt liknas bättre av förvandlandet massor tillklasser.

Tommy Möller lånar sociologen Ulrich Beck begrepp, i boken ‘Svensk politisk historia’, avdagens medborgare som “friställda” och att det idag saknas individens identitetsskapande då denställs inför ett myller av normer, värderingar och symboliska koder, där nya media- ochteknologin öppnar upp för än fler sådana möjligheter. Möller lånar även ett begrepp från ensociologen, Håkan Thörn, om att en individuell ‘globaliserings horisont’ öppnats, där‘livspolitiken’ blivit en brygga mellan vardagen och den abstrakt-globala perspektivet, där detfinns en klyfta mellan informationsflödets oändliga möjligheter och bristande resurser vilket lättger upphov till frustration då det blir svårare att autonomt utforma livet. Denna frustrationriskerar politisk frustration vilket i sin tur är en källa till mobilisering. “När den föreställdagemenskapen kring etnicitet och kultur, som är nationalismens kärna, vittrar sönder påverkasnaturligtvis den politiska kulturen i ett fundamentalt avseende”.113 Mångkulturalismen ser dockej Möller som främsta orsaken till potentiell förändring av den politiska kulturen utan framföralltindividualisering. Möller menar att man kan tala om det svenska kulturens grundvärderingar ochkonventioner men menar att landet är väsentligt annorlunda från det under t.ex. 1970-talet. “Denpolitiska kulturen framstår som allt mindre sammanhållen både värderingsmässigt ochinstitutionellt”.114 Varför vissa ger upphov till den politiska frustration vilket Arendt menar är ennaturlig konsekvens av ett ‘mass-samhälle’ och inte andra låter jag vara osagt utan låter andraundersöka. Kanske är det på grund av att deras Sverigebild överensstämmer medSverigedemokraternas och inte de andra partiernas. Kanske är det likt vad Möller förklarar detviktiga inte längre är hur man röstar utan hur man lever sitt liv.

113Möller, Tommy, 2011, s322114Möller, Tommy, 2011, s.322


Sida 34 (38)

SlutsatsSå, för att besvara frågeställningen, kan högerpopulismens framväxt förstås på samma sätt somHannah Arendt förklarar totalitarismens uppgång?När vi tittar på socialdemokratins historia så märker vi hur klasskampsfilosofin som HannahArendt beskriver har bytts ut mot en ideologi av konsensus och reformism, enfolkhemsgemenskap. Utgångspunkterna för de båda rörelserna är annorlunda, vilket många somdragit paralleller mellan de båda rörelserna och undrar om dagens populism kan leda tilltotalitarism har missat.

Innan 1930-talet rådde ett liknande tillstånd i Sverige som den i Tyskland, dock inte med en likabrokig närtidshistoria men ett politiskt system byggt på en marxistisk klasskampsfilosofi vilkethöll på att utvecklas till en bourgeoisiedemokrati. Klassen höll då samman landet, ens klass varens gemenskap. I både fallet Sverige och Tyskland kom dessa klassgemenskaper att förvandlastill en nationell gemenskap, massgemenskap om man så vill. I fallet Tyskland kom gemenskapenatt baseras på en ‘tjock’ ideologi, nazismen. I Sverige däremot kom denna gemenskap att byggaspå en betydligt tunnare sådan, utan en idé om en överlag, nämligen socialdemokrati. Dennationalismen som utvecklades i Sverige tog primat över politiken och kunde genom att skapaförtroende för staten även kontrollera den nationella identiteten i en hegemoni. De gemensammaintressena gick att finna i nya visioner om jämlikhet och välfärd av såväl ett homogent Sverigesom ett av internationell solidaritet. De gemensamma intressen kom att eroderas då statens rollblev svagare som en följd av globaliseringen olika efterverkningar och med det kom även statenstolkningsföreträde över den nationella identiteten. Precis som den totalitära rörelsen verkar såäven folkhemstanken vara beroende av ständig rörelse, ständigt nya visioner. Tolkningsföreträdetkom att överlämnas till individen vilket har resulterat i många tolkningar, då Sverige som landhar många identiteter.

Med tanke på de likheter som redovisades i inledningen mellan de som organiseras kringpopulistiska och totalitära partier, dvs. det Arendt kallar massmänniskor, så var mitt syfte meddenna uppsats även att förstå populismens ursprung baserat på Arendt teori om appellering förgemenskap. Min filosofiska teori är att dagens rörelse, förenklat, snarare går åt motsatt håll dvs.från massor till klasser. För om vi väljer att se på folkhemsgemenskapen som en‘massgemenskap’ i det att den appellerar till ett helt folk, en nation och inte bara en viss klass,blir denna gemenskap den som upplösts eller i detta fall snarare nedbrutits. För som framkommiti analysen är folkhems gemenskapen död. Socialdemokraterna har inte misslyckats med attorganisera bara arbetarna utan ‘folket’. Att jämföra denna nedbrytning med den av klass-strukturen i 1930-talets Tyskland som var betydligt kraftigare blir inte kompatibelt men jagtycker ändå att denna nedbrytning kan ha något att säga om den ny socialpolitisk struktur SDetablerat.


Sida 35 (38)

Den socialdemokratiska hegemonin sägs ha ersatts av en individuell hegemoni. Mycket tyder påatt vi lever i ett slags massamhälle för var egentligen finner vi en, från en socialpolitisk nivå,gemenskapen idag?

När andra partier konvergerar mot mitten för att organisera ‘massan’ så vill jag mena attSverigedemokraterna organiserar klasser. Kritiken mot en sådan förenkling är så klart om SDuppfyller måtten begränsade, bestämda och erhållna mål. En möjlig replik är att de faktiskt gördet i jämförelse med de andra partierna som har en global/pluralistisk syn på samhället i ettglobalt/pluralistiskt samhälle utan en tydlig identitet. Detta är alltså tvärtemot vadSocialdemokraterna och andra partier gjorde under 1930-talets Tyskland, då de höll extra hårt iklasspolitiken medan partier idag konvergerar såväl politiskt som i sin bild av Sverige.Sverigedemokraterna återskapar, till skillnad från Nazistpartiets skapande, en nationell identitetoch utifrån det känner en gemenskap, ett klassmedvetande. De återskapar den gemenskapenvilket gått förlorat (folkhemmet).

Att dra en direkt parallell mellan populismens ursprung och Hannah Arendts förklaring tilltotalitarismens ursprung är inte möjlig på grund av det olika utgångsläget. Däremot skulle jagsäga att det finns någonting att lära från Hannah Arendts teori om människans behov avgemenskap och nedbrytningen av den dåvarande socialpolitiska strukturen, för i takt med attmassgemenskapen som i Sverige tydligast kan benämnas ‘folkhemsgemenskapen’ harhögerpopulismen tagit sig in på den svenska politiska kartan. Det mönstret jag var ute efter i attförsöka förstå den populistiska rörelserna tycker jag att det går att uttyda. Jag förstår bättre varförSverigedemokraterna lyckats locka till sig väljare parallellt med att gemenskapen i folkhemmetgått förlorad. Även om ‘folkhemstanken’ är relativt unik för just Sverige vill jag fortfarandemena att när en blickar ut över högerpopulistiska partier i Västeuropa uppstår ett mönster där dentidigare gemenskapssammanslutningen var mer nationell än klassbaserad vilket förklarar att dennationalismen som dagens missnöjesparti försöker appellera väljare med är återskapande. Dettakan så även förklara de olika skillnaderna mellan totalitarismen och populismen då Nazistpartiethade en universell avsikt har SD snarare en protektionistisk, möjligt är det så att t.ex. SD villkämpa för ‘klassen Sverige’.

Avslutande anmärkningSheri Berman menar att dagens strid över globalisering ses bäst som nästa steg i kapitlet över hurvi ska sammanfoga kapitalism med demokrati och social stabilitet.

“To the charge of this smacks of coerced conformity, social democrats must respond that, withthe theme of community once again becoming the provenance of the populist right, the

alternative is far worse.”115

115Berman, Sheri, Understanding Social Democracy, s.31


Sida 36 (38)

Referensförteckning

LitteraturArendt, Hannah (1968), Totalitarianism: Part Three of the Origins of Totalitarianism, Harcourt BraceJovanovich

Bennich-Björkman, Li & Blomqvist, Paula (2008), Mellan folkhem och Europa: svensk politik i brytningstid,Liber

Berman, Sheri (2006), The Primacy of Politics: Social Democracy and the Making of Europe’s TwentiethCentury, Cambridge University Press

Hellström, Anders & Nilsson, Tom (2010), We Are the Good Guys: Ideological Positioning of theNationalist Party Sverigedemokraterna in Contemporary Swedish Politics’, Ethnicities

Lavelle, Ashley (2008), The Death of Social Democracy: Political Consequences in the 21st Century, Ashgate

Müller, Jan-Werner (2016), Vad är populism? en essä, Daidalos

Möller, Tommy (2011) Svensk politisk historia: strid och samverkan under tvåhundra år, Studentlitteratur

Norocel, Ov Cristian (2016), Populist Radical Right Protectors of the Folkhem: Welfare Chauvinism inSweden, Critical Social Policy, Volume 36

Schall, Carly Elizabeth (2016), The Rise and Fall of the Miraculous Welfare Machine: Immigration and SocialDemocracy in Twentieth-Century Sweden, Ithaca: ILR Press, an imprint of Cornell University Press

Uvell, Markus, Erik Meier Carlsen, and Eva Svarrer (2010), Folkhemspopulismen: berättelsen omSverigedemokraternas väljare, Timbro


Sida 37 (38)

Media och internetBaehr, Peter (2017), The “Masses” in Hannah Arendt’s Theory of Totalitarianism, The Good Society,https://doi.org/10.1353/gso.0.0025Hämtad 2017-05-09.

Berman, Sheri, Understanding Social Democracyhttp://www.people.fas.harvard.edu/~ces/conferences/left/left_papers/berman.pdfHämtad 2017-12-15.

Friedman, Uri (2017), What Is a Populist?, The Atlantichttps://www.theatlantic.com/international/archive/2017/02/what-is-populist-trump/516525Hämtad 2017-04-27.

Frisk, Martina (2017), Det nya arbetarpartiets resa – tur och retur, Arbetethttp://arbetet.se/2017/03/24/det-nya-arbetarpartiets-resa-tur-och-returHämtad 2017-05-13.

Hansson, Per Albin (1928), 19280118 - Folkhemstalet, Svenska Tal, 2012,http://www.svenskatal.se/1928011-per-albin-hansson-folkhemstaletHämtad 2017-05-11.

Harnett, Sam, ‘Trump Election Spurs Sales of Books About White Working Class and Totalitarianism’,KQED News, 2017 https://ww2.kqed.org/news/2017/01/19/trump-election-spurs-sales-of-books-about-white-working-class-and-totalitarianism/Hämtad 2017-08-10.

Loxbo, Karl (2015), Sverigedemokraterna: Framgångsrikt enfrågefokus, Statsvetenskaplig Tidskrift, Volym117, http://journals.lub.lu.se/index.php/st/article/view/12939Hämtad 2017-05-14.

Munro, André, Mass society, Encyclopedia Britannica,https://www.britannica.com/topic/mass-society

Nationalencyklopedin, Identitet,http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/identitet-(i-antropologi)Hämtad 2017-12-28.

Nationalencyklopedin (2017), Intresse,https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/intresseHämtad 2017-09-19.

Nationalencyklopedin (2017), Klass,http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/klassHämtad 2017-09-19.

Nationalencyklopedin (2017), Populism,http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/populismHämtad 2017-04-27.Nationalencyklopedin (2017), Totalitarism,http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/totalitarismHämtad 2017-04-27.


Sida 38 (38)

Nessel, Camille, Populism through the Eyes of Hannah Arendt: Now and Then, Eyes on Europe, 2016http://eyes-on-europe.eu/populism-through-the-eyes-of-hannah-arendt-now-and-then/Hämtad 2017-09-19.

Palme, Olof (1971), Första maj tal 1971, http://www.olofpalme.org/wp-content/dokument/710501_norrkoping_finspang.pdfHämtad 2017-05-12.

Oxford Reference - Classhttp://www.oxfordreference.com.ezproxy.its.uu.se/view/10.1093/acref/9780199207800.001.0001/acref-9780199207800-e-204Hämtad 2017-09-20.

Sandelind, Clara, Högerpopulistiska Partier, https://www.migrationsinfo.se/attityder/framlingsfientliga-partier/Publicerad 2016-04-13. Hämtad 2017-11-19.

Schulze, Rorert O. (1960), Review of The Politics of Mass Society, by William Kornhauser, The CanadianJournal of Economics and Political Science / Revue Canadienne d’Economique et de Science Politique,https://doi.org/10.2307/138943

Svenska Akademiens ordbok, Primat, prioritet, dominerande ställning.http://www.saob.se/artikel/?unik=P_1633-0475.4GmtHämtad 2017-09-17.

Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Principprogram 2011, https://sd.se/wp-content/uploads/2013/08/principprogrammet2014_webb.pdfHämtad 2017-09-20.

Sverigedemokraterna, Sverigedemokraternas Åsiktsdokument,https://sd.se/asiktsdokument/Hämtad 2017-09-20.

Documents

Populismens ursprunguu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175822/FULLTEXT01.pdf · Donald Trump är ännu ett exempel på den populistiska rörelse som växer sig allt starkare runt