Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och … Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med i huvudsak enbenta stolpar. Att en luftledning är trädsäker

E.ON Elnät Sverige AB

Nobelvägen 66

205 09 Malmö

eon.se

T 040 - 25 50 00

Bg: 5967-4770

Pg: 428797-2

Org. Nr: 556070-6060

Säte: Malmö

Miljökonsekvensbeskrivning

Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro i Uppvidinge och Nybro kommuner 2015-09-07 2015-09-07

sid 2/98

Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö eon.se Sweco Energuide AB Box 340 44 100 26 Stockholm www.sweco.se Uppdragsnummer: 547 0514 000 Rapporten har upprättats av Sofie Bergsten, Johnny Carlberg, Erik Nilsen, Hulda Pettersson och Matilda Sahl, Sweco Rapporten har granskats av Alexandra Tidlund, Sweco och Johanna Brodd, E.ON Elnät. Foton, illustrationer och kartor har om inte annat anges tagits fram av Sweco och E.ON. För kartor i underlaget innehas rättighet:

© Lantmäteriet MS2006/02876

Intresseinformation i kartmaterialet: © Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet

sid 3/98

Innehållsförteckning

Sammanfattning 8

1 Inledning 10

1.1 Bakgrund 10

1.2 Lokalisering och omfattning 11

1.3 E.ON Elnät Sverige AB 11

2 Lagstiftning 11

2.1 Ellagen 11

2.2 Miljöbalken 11

2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna 12

2.2.2 Hushållning med mark och vatten 13

2.2.3 Miljökvalitetsnormer 13

3 Rättigheter och övriga tillstånd 13

3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet 13

3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar 14

4 Samråd 14

4.1 Länsstyrelsens beslut 14

5 Alternativutredning 15

5.1 Metod 15

5.1.1 Alternativa anslutningsmöjligheter 15

5.2 Nollalternativet 16

5.3 Lokaliseringsutredning 16

5.4 Samtliga studerade stråk 17

5.4.1 Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar 19

5.4.2 I ett tidigt skede avförda stråkalternativ 31

5.4.3 Samlad bedömning stråk 32

5.5 Val av stråk och sträckning 33

5.6 Val av sträckning inom huvudstråk 34

6 Utförande, drift och underhåll 35

6.1 Utformning 35

sid 4/98

6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder 37

6.3 Drift och underhåll 38

6.4 Alternativa tekniska utföranden 38

6.4.1 Luftledning 38

6.4.2 Markförlagd kabel 39

6.4.3 Samförläggning 40

6.5 Kostnad 40

6.5.1 Luftledning 41

6.5.2 Markkabel 41

6.5.3 Stationsåtgärder 42

6.5.4 Underhåll och reparation 42

6.5.5 Ersättning för markinlösen 43

6.6 Val av tekniskt utförande 44

7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning45

7.1 Landskapsbild 45

7.1.1 Allmän beskrivning 45

7.1.2 Berörda intressen 48

7.1.3 Skadeförebyggande åtgärder 48

7.1.4 Konsekvensbedömning 48

7.1.5 Konsekvenser under byggskedet 50

7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 51






7.3 Naturmiljö 54






7.4 Kulturmiljö 62

sid 5/98






7.5 Friluftsliv 66






7.6 Infrastruktur 66






7.7 Kumulativa effekter 67






7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 68

7.8.1 Buller 68

7.8.2 Elektriska och magnetiska fält 68

7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan 69

7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält 69

7.8.5 Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö 70

7.8.6 Gräns- och riktvärden 70

7.8.7 E.ONs magnetfältspolicy 70

7.8.8 Magnetfält från aktuell ledning 71


sid 6/98

8 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 75

8.1 Landskapsbild 75






8.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 76






8.3 Naturmiljö 78






8.4 Kulturmiljö 84






8.5 Friluftsliv 86






8.6 Infrastruktur 87


sid 7/98





8.7 Kumulativa effekter 88






8.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 88

8.8.1 Magnetfält från aktuell ledning 88


9 Samlad bedömning 91

9.1 Huvudalternativet - sträckningsalternativ C 91

9.2 Alternativ sträckning - sträckningsalternativ B 92

Ordlista 94

Referenser 98

Bilagor Bilaga 1 Samrådsredogörelse

Bilaga 2 Karta över stråk och sträckningar

Bilaga 3 Karta över sträckning för huvudalternativ respektive alternativ sträckning

Bilaga 4 Kartor med utpekade intressen för huvudalternativ respektive alternativ sträckning

Bilaga 5 Översiktlig naturvärdes- och konsekvensbedömning

Bilaga 6 Kulturmiljöanalys

sid 8/98

Sammanfattning

Bakgrund och syfte

Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör bilaga till E.ON Elnät Sverige ABs (E.ON Elnäts)

ansökningar om nätkoncession för linje (tillstånd) gällande ny planerad 130 kV kraftledning

mellan Hageskruv och Nybro. Kraftledningen syftar till att ansluta planerad vindkraft i

Uppvidinge kommun till elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga

kraftledningar i regionnätet har nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en

överföringskapacitet om cirka 500 MW.

Genomfört samråd

E.ON Elnät har under 2015 genomfört ett omfattande samråd enligt miljöbalken avseende den

planerade ledningen. Samrådet inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser och

kommuner avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och omfattning för den kommande

MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter, organisationer, fastighetsägare och

närboende avseende ledningsstråk och sträckningar genomfördes under april och maj 2015.

Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare, närboende och allmänheten hölls den 6

maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten informerades om projektet genom kungörelse i

samtliga dagstidningar upptagna i Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och

Uppvidinge kommuner. Därtill infördes kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och

Uppvidinge tidning. Den information och de synpunkter som framkommit i samrådet har sedan

legat till grund för arbetet med att ta fram ett sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och

juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare

för det vidare utredda sträckningsförslaget. Inkomna synpunkter från myndigheter har

huvudsakligen rört önskemål kring utredning av olika miljökonsekvenser, medan berörda

fastighetsägare haft synpunkter på lokalisering och utformning av ledningarna.

Länsstyrelserna i Kronobergs och Kalmar län har beslutat att de planerade åtgärderna kan antas

medföra en betydande miljöpåverkan.

Ansökt alternativ

E.ON Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med i huvudsak enbenta stolpar.

Att en luftledning är trädsäker innebär att det inte finns några träd som vid exempelvis storm eller

oväder riskerar att falla på och skada ledningen. Anledningen till en ansökan om trädsäker

luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte

överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar.

Aktuell sträckning mellan Hageskruv och Nybro är ca 36 km lång och går längs hela sträckningen

parallellt med befintlig kraftledning.

Studerade alternativ

Initialt studerades åtta alternativa ledningsstråk, varav tre avfördes i ett tidigt skede. Av

återstående fem alternativa ledningsstråk avser ett utformning med markförlagd kabel och fyra

med utformning som trädsäker luftledning. Varje stråk har utformats så brett att utrymme finns för

flera möjliga ledningssträckningar inom stråket. Ett sträckningsförslag presenterades inom

sid 9/98

respektive stråk. Inför val av förordat ledningsstråk, sträckningsförslag och teknisk utformning har

förväntade miljökonsekvenser, liksom tekniska och ekonomiska faktorer utvärderats och vägts

samman för att utgöra beslutsunderlag. Inkomna synpunkter under samrådet har sedan

tillsammans med en utvärdering av förväntad miljöpåverkan, liksom tekniska och ekonomiska

faktorer legat till grund för aktuellt sträckningsförslag och teknisk utformning.

Konsekvensbedömning

Förordad sträckning går i huvudsak genom glesbebyggda skogsmarker vilket innebär att

exponeringen mot omgivningen generellt blir mycket begränsad. Vid vissa öppna landskapsavsnitt

ökar exponeringen mot omgivande landskap och närliggande bostadshus. Ansökt

ledningssträckning är samlokaliserad med befintlig kraftledning, vilket gör att den tillkommande

påverkan på landskapsbilden sammantaget ändå bedöms bli liten. Det samlade ledningsstråket,

med befintlig och planerad ledning, kan dock lokalt upplevas som framträdande i landskapet.

När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter

lokalt. Vissa tidigare etablerade arter kan missgynnas medan andra arter kan gynnas och

nyetableras. I en i övrigt sluten skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för

ljuskrävande och hävdgynnade arter. Genom att ledningen är lokaliserad i parallellgång med

befintlig ledning är flora och fauna till viss del redan anpassade till naturmiljön i en kraftlednings-

gata.

Vid passager av vattendrag kan djur- och växtliv påverkas på ett oönskat sätt till följd av ökad

solinstrålning. Vid dessa passager bör därför buskar och annan lågväxande vegetation behållas så

långt det är möjligt för att bevara den fuktiga miljön.

sid 10/98

1 Inledning

1.1 Bakgrund

E.ON Elnät planerar att bygga en ny 130 kV anslutningsledning mellan Hageskruv och Nybro i

Uppvidinge och Nybro kommuner för att ansluta planerad vindkraft i Uppvidinge kommun till

elnätet samt för att förstärka elöverföringen i området då befintliga kraftledningar i regionnätet har

nått sitt kapacitetstak. Anslutningsledningen planeras för en överföringskapacitet om cirka 500

MW.

Nätanslutningen för vindkraft längre norrut i Uppvidinge kommun kommer anslutas till

Hageskruv via beviljad nätkoncession för ny 130 kV kraftledning Bredhälla-Hageskruv. Den

planerade ledningen är en förutsättning för överföring av producerad el från planerade

vindkraftparker i området.

Figur 1.1. Översikt över planerade vindkraftetableringar. Den planerade 130 kV kraftledningen ska anläggas

mellan Hageskruv och Nybro. Norrut från Hageskruv finns en beviljad nätkoncession för ny 130 kV

kraftledning från Bredhälla. I kartan visas även projekteringsområden för vindkraft enligt Vindbrukskollen.

sid 11/98

1.2 Lokalisering och omfattning

De vindkraftparker som ska anslutas genom den planerade kraftledningen ligger i Uppvidinge

kommun, Kronobergs län, se karta i Figur 1.1. Mellan Bredhälla och Hageskruv finns tillstånd för

byggnation av en 130 kV kraftledning som den planerade ledningen kommer att ansluta till för att

sedan överföra producerad energi till regionnätsstationen i Nybro. Den planerade kraftledningen

kommer även bidra till att stärka regionnätet i området.

Den totala ledningssträckningen mellan Hageskruv och Nybro är cirka 36-39 km. Den effekt som

ska anslutas är i dagsläget upp till 500 MW, för vilket en 130 kV kraftledning för växelström

bedöms lämplig.

1.3 E.ON Elnät Sverige AB

E.ON i Norden ingår i den tyska E.ON-koncernen som är ett av världens största privata

energiföretag, med etableringar i Europa, USA och Ryssland. E.ON i Norden producerar och

levererar energi till den nordiska marknaden i form av el, gas, värme och kyla samt erbjuder

energirelaterade tjänster till cirka en miljon kunder.

E.ON Elnät är ett av dotterbolagen och är en av Sveriges största elnätsägare med ca 1 miljon

kunder. Som nätägare har E.ON Elnät ett ansvar att se till att alla kunder som är anslutna till vårt

elnät har en trygg elförsörjning. E.ON Elnät ansvarar för planering, byggnation och drift av både

region- och lokalnätet i de områden där E.ON Elnät innehar områdeskoncession.

2 Lagstiftning

Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). Bestämmelser om

nätkoncession för linje återfinns i ellagen och i elförordningen (2013:208). I en ansökan om

nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning.

Samrådsförfarandet och kraven på en miljökonsekvensbeskrivning sker i enlighet med vad som

föreskrivs i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget

och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan samt inhämta lokal och intressespecifik kunskap.

Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. När nätkoncession

erhålls gäller den i regel tillsvidare.

2.1 Ellagen

I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under

vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om

anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 §) och inte strider mot detaljplan eller

områdesbestämmelser.

2.2 Miljöbalken

En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan

benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad

sid 12/98

verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på effekterna på människor, djur, växter,

mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och

den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet

med en MKB är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och

miljön.

2.2.1 De allmänna hänsynsreglerna

MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en

icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som

grundas på de allmänna hänsynsreglerna. Nedan redovisas hur E.ON Elnät uppfyller de allmänna

hänsynsreglerna.

Kunskapskravet, 2 kap. 2 § MB

E.ON Elnät har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift

av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade

rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för E.ON Elnät och bolaget är

certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra

miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. E.ON Elnät har kunskap

om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. E.ON Elnät

kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva

verksamheten.

Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 § MB

Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen

är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten

som E.ON Elnät utför på kraftledningen.

Produktvalsprincipen, 2 kap 4 § MB

Genom ISO 14001-certifieringen arbetar E.ON Elnät med ständiga förbättringar på miljöområdet.

Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas.

Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 § MB

E.ON Elnät verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med

råvaror och energi.

Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 § MB

Ledningens sträckning kommer i samband med framtagande av MKB:n att anpassas för att

minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa.

Skälighetsprincipen, 2 kap 7 § MB

Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av

kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också

krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska

uppfyllas.

sid 13/98

2.2.2 Hushållning med mark och vatten

I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och

vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som

de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska

ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot

åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå.

I utredningen och analysen av den planerade anäggningen görs anpassning och hänsynstagande till

kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan

på omkringliggande marker förväntas bli begränsad.

2.2.3 Miljökvalitetsnormer

Miljökvalitetsnormerna i 5 kap MB, är ett styrmedel i den svenska miljölagstiftningen som kan

införas till exempel med syftet att ett miljömål ska uppnås eller för att åtgärda miljöproblem i

Sverige. Idag finns miljökvalitetsnormerna antagna bland annat för kväveoxider, svaveldioxid,

bly, partiklar i utomhusluft samt ytvatten, grundvatten och skyddade områden inom respektive

vattendistrikt.

För en kraftledning av aktuell typ är det främst påverkan på miljökvalitetsnormen för vatten som

är aktuell i samband med schaktning för stolpar och stolpfundament samt till viss del körskador i

blöta markområden.

För vatten uttrycker normerna den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Innan

en miljökvalitetsnorm fastställs måste vattnets nuvarande status undersökas, klassificeras och

påverkansbedömas. Huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå normen god status till år

2015 och att statusen inte får försämras. Om den aktuella statusen bedömts som god eller hög och

det bedöms att det inte finns någon risk för försämring ska normen fastställas till god respektive

hög status till 2015. Det vill säga ingen försämring får ske från nuvarande status.

Den aktuella verksamheten bedöms inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids eller

riskerar att överskridas.

3 Rättigheter och övriga tillstånd

3.1 Rättigheter för att nyttja annans fastighet

För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. E.ON Elnät vill i

första hand få den rätten genom att skriva ett frivilligt avtal med fastighetsägaren, ett markupp-

låtelseavtal. Det är även möjligt att bilda ledningsrätt hos Lantmäteriet, vilket innebär att en

lantmätare beslutar om ledningsrätt i en förrättning. I båda fallen ersätts fastighetsägaren för den

skada som förorsakas fastigheten.

sid 14/98

3.2 Övriga tillstånd, dispenser och anmälningar

Vid byggnation av en ledning är det vanligt att det även blir aktuellt att ansöka om andra typer av

tillstånd, exempelvis dispens från strandskydd, anmälan om vattenverksamhet eller tillstånd enligt

kulturmiljölagen.

De övriga tillstånd och dispenser som krävs i det aktuella fallet kommer att sökas.

4 Samråd

Av ellagen följer att 6 kap. MB gäller bland annat med avseende på samrådsförfarandet enligt

miljöbalken. Därav gäller att samråd ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de

enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Ifall verksamheten kan antas medföra en betydande

miljöpåverkan ska dessutom samråd hållas med de övriga statliga myndigheter, de kommuner, den

allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda.

E.ON Elnät har valt att från början samråda med en bred krets intressenter, motsvarande de krav

som ställs vid samråd för projekt som kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt

miljöbalken 6 kap. 4 §.

Samråd för den planerade kraftledningen inleddes genom samrådsmöten med berörda länsstyrelser

och kommuner under mars/april 2015 avseende projektets förutsättningar, samrådkrets och

omfattning för den kommande MKB:n. Skriftligt samråd med berörda myndigheter,

organisationer, fastighetsägare och närboende avseende ledningsstråk och sträckningar

genomfördes under april och maj 2015. Samråd i form av öppet hus för berörda fastighetsägare,

närboende och allmänheten hölls den 6 maj 2015 i Flygsfors Folkets Hus. Allmänheten

informerades om projektet genom kungörelse i samtliga dagstidningar upptagna i

Dagstidningsförteckningen 2014 för Nybro, Lessebo och Uppvidinge kommuner. Därtill infördes

kungörelse i gratistidningarna Nybro Extra och Uppvidinge tidning. Den information och de

synpunkter som framkommit i samrådet har sedan legat till grund för arbetet med att ta fram ett

sträckningsförslag som utretts vidare. Under juni och juli 2015 genomfördes skriftligt samråd med

rättighetsinnehavare, arrendatorer och taxerade ägare för det vidare utredda sträckningsförslaget.

Aktuell information om projektet har kontinuerligt uppdaterats och utsända dokument har

publicerats på E.ON Sverige AB:s hemsida, eon.se/regionnat.

En komplett redovisning av samrådets genomförande och en utförlig sammanfattning av inkomna

synpunkter redovisas i samrådsredogörelsen som återfinns i bilaga 1.

4.1 Länsstyrelsens beslut

Länsstyrelsen i Kalmar län har den 4 september 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan

antas medföra betydande miljöpåverkan.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har den 29 juni 2015 beslutat att den aktuella kraftledningen kan

antas medföra betydande miljöpåverkan.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19980808.htm#K6

sid 15/98

5 Alternativutredning

En MKB ska enligt MB innehålla en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga,

samt alternativa utformningar tillsammans med en motivering om varför ett visst alternativ valts

samt en beskrivning av konsekvenserna i det fall verksamheten inte kommer till stånd, ett så kallat

nollalternativ.

Alternativ ska redovisas så att beslutsunderlaget medger att alternativet/alternativen kan behandlas

och prövas i huvudsak jämställt med sökandens huvudförslag, dvs. där det är praktiskt möjligt. För

att denna jämförelse mellan olika alternativ ska vara möjlig krävs således i normalfallet att

sökanden i sin miljökonsekvensbeskrivning redovisar möjliga alternativa platser för verksamheten

tillsammans med tillräckligt underlag angående de konsekvenser som de olika lokaliseringarna

innebär.

5.1 Metod

Utredningsarbetet inför föreliggande koncessionsansökan har genomförts i flera steg för att

komma fram till ett förordat huvudalternativ. Metodiken är baserad på att från ett brett perspektiv

via förstudier, utredningar, samråd, beräkningar och bedömningar konkretisera det

anslutningsalternativ som bedöms mest lämpligt för den aktuella ledningen. Det innebär att

utredningsarbetet inleds med öppna förutsättningar för att sedan utifrån den information som

framkommer under processens gång avgränsas till ett förordat huvudalternativ.

5.1.1 Alternativa anslutningsmöjligheter

I ett första steg har flera olika utredningar och förstudier genomförts för att identifiera vilka

anslutningsalternativ som finns för överföring av produktionen från planerad vindkraft till

överliggande elnät.

Ett av de alternativ som utretts är möjligheten att ansluta vindkraftproduktionen direkt till

stamnätet genom byggnation av en ny stamnätsstation i Hageskruv. Detta alternativ har utretts

gemensamt med Svenska Kraftnät, som är innehavare av stamnätsledningarna samt i samarbete

med samtliga vindprojektörer i området.

Dock har detta alternativ för anslutning via stamnätet vid fortsatta utredningar visat sig

svårgenomförbart med avseende på både planerad effekt för anslutning, kostnad och tidplan.

Tidplanen beror av möjligheten att ta avbrott på befintliga stamnätsledningar för att kunna utföra

de åtgärder som skulle behövas för byggnation av en ny stamnätsstation. Planerad effekt från

vindkraft i området har reducerats från initialt över 1000 MW till cirka 500 MW, vilket innebär att

anslutningskostnaden för en stamnätsstation blir för stor per installerad effekt för att detta ska

kunna bli ekonomiskt hållbart för de planerade vindparkerna. Nästa möjliga avbrottstid på

stamnätsledningarna anges av Svenska Kraftnät kunna dröja till år 2022 vilket medför att

tidplanen för anslutning via stamnätet blir flera år längre än en anslutning via regionnätet varpå

vindparkernas tillstånd riskeras. Dessa faktorer kombinerat har medfört att anslutning via ny

stamnätsstation i Hageskruv inte bedöms genomförbart för den aktuella anslutningen.

sid 16/98

Fortsatta utredningar har i stället visat på möjligheterna att ansluta upp till 500 MW till

regionnätsstationen i Nybro, och detta har bedömts vara en mer lämplig lösning att arbeta vidare

med, varvid en lokaliseringsutredning initierades för denna anslutningsmöjlighet.

5.2 Nollalternativet

Nollalternativet innebär att den planerade kraftledningen inte kommer till stånd. Detta skulle

medföra att den planerade vindkraften i området inte kan anslutas till stamnätet, vilket innebär en

förlust av förnyelsebar energi, motsvarande cirka 500 MW installerad effekt (vilket motsvar ca 1

% av Sveriges elkonsumtion). Om denna energi ska produceras på annat sätt (av fossila bränslen)

kommer det att ge upphov till negativa miljökonsekvenser till följd av ökade utsläpp till luft och

vatten av bl.a. koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Ur ett socialt och lokalekonomiskt

perspektiv innebär nollalternativet att de arbetstillfällen som skapas under anläggnings- och

driftskedet för ledningen och vindkraftanläggningen uteblir. Vidare innebär nollalternativet att

elnätet i området inte kan förstärkas genom den aktuella ledningen.

Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som ledningen, och i förlängningen även

vindkraftanläggningen, skulle medföra uteblir. Det innebär exempelvis att landskapsbilden inte

påverkas och att ingen förändring av natur- eller kulturmiljö sker.

5.3 Lokaliseringsutredning

Den planerade kraftledningen mellan Hageskruv och Nybro kommer i norr, vid Hageskruv, att

ansluta till en koncessionsgiven men ännu ej byggd 130 kV kraftledning mellan Bredhälla och

Hageskruv. Den planerade kraftledningen ska sedan i söder ansluta till regionnätsstationen i

Nybro för att få ut den producerade energin i elnätet. De två ändpunkterna för ledningen är därmed

fastlagda via slutpunkten för beviljad koncession samt lokaliseringen av regionnätsstationen.

sid 17/98

För att utreda vilka möjligheter till anslutningsvägar mellan dessa två punkter som finns har en

lokaliseringsutredning genomförts genom att ett utredningsområde identifierades. Inom detta

utredningsområde har sedan natur- och kulturmiljö, bebyggelse, infrastruktur och övriga intressen

identifierats för att utifrån detta ta fram ett antal möjliga stråk för kraftledningen.

Figur 5.1. Utredningsområde för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.

Inom utredningsområdet har motstående intressen identifierats för att med hänsyn till dessa utreda

möjliga stråk för den planerade kraftledningen. Hänsyn har även tagits till befintlig infrastruktur

för att identifiera stråk där intrånget kan minimeras genom möjlighet till samordning, vilket gäller

framför allt möjligheten till parallellgång med befintliga kraftledningar. Dessa aspekter

tillsammans med en genomgång av samtliga intressen som identifierats inom utredningsområdet

har lett fram till flera stråkalternativ som har studerats närmre.

5.4 Samtliga studerade stråk

Inom utredningsområdet har flera möjliga stråk för kraftledningen identifierats. Stråken är

framtagna med målet att medföra så liten påverkan och intrång som möjligt. En kraftledning blir

synlig i landskapet om den uppförs som luftledning, men även markkabelalternativ medför en

sid 18/98

påverkan på mark och vatten samt en trädfri zon längs kabelsträckningen. Oavsett teknik medför

en kraftledning ett intrång i pågående markanvändning.

Stråken inklusive sträckningsförslagen har utarbetats med hänsyn till natur- och kulturmiljö,

bebyggelse, infrastruktur, markanvändning samt att vara tekniskt genomförbara. Som underlag har

information från Länsstyrelsens, Skogsstyrelsens och Riksantikvarieämbetets tillgängliga digitala

kartmaterial använts tillsammans med information från fastighetskartan, information från

länsstyrelser och kommuner samt intryck från fältrekognoscering.

Utifrån genomförd utredning har fyra alternativa stråkförslag för luftledning samt ett stråkförslag

för markkabel upprättats, vilka redovisas i kapitel 5.4.1 nedan. Utöver de stråkalternativ som

utretts mer noggrant har även tre studerade delstråk avförts i samband med stråkutredningen, även

dessa beskrivs översiktligt nedan i kapitel 5.4.2. Samtliga beskrivna stråk har bedömts vara

genomförbara, dock med olika tekniska eller intressemässiga frågor som har utretts närmre.

Figur 5.2. Översikt över stråkförslag för planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro.

sid 19/98

Samtliga stråkalternativ sträcker sig mellan Hageskruv och Nybro, längden på stråken varierar

mellan cirka 35 km och närmare 40 km beroende på vilken korridor stråken tar genom landskapet.

Bredden på redovisade stråk är anpassad för att inkludera samtliga intrång och intressen som

bedöms kunna påverkas av planerad kraftledning. Syftet med stråkens bredd är att säkerställa

möjligheter för lokala anpassningar där så bedöms behövligt, samt att i samrådet fånga upp de som

kan antas bli berörda av en ledningssträckning inom respektive stråk. Stråken är i parallellgång

med befintliga region- och stamnätsledningar cirka 250 meter breda samt i nysträckning cirka 500

meter breda. Bredd för kabelstråket är cirka 200 meter. Vid vissa passager är stråken bredare än så

för att vid behov möjliggöra anpassningar inom stråket. Den i meter angivna stråkbredden är i sig

irrelevant då den endast är ett hjälpmedel vid framtagande av samrådskrets och kommunikationer

samt för avgränsning vid inventeringar och utredningar.

De fyra stråkalternativen för luftledning är alla i någon del av stråket gemensamt med ett annat

stråkalternativ. Från Hageskruv utgår två olika stråkalternativ, det ena för stråkalternativ A, som är

ett stråk i tidigare obruten terräng, och det andra ett gemensamt stråk för stråkalternativ B, C och

D, som är ett stråk i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning. Parallellgång har i denna del

bedömts rimlig med avseende på bland annat intresseinventering och bebyggelse, dock passerar

ledningen i parallellgång bland annat riksintresse för naturvård samt tangerar våtmark klass 1,

varför ett alternativt stråk i nysträckning (stråk A) har utretts för att kunna göra en jämförelse av

påverkan mellan alternativ.

Norr om Hetalåga göl antar stråk B en sydlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk

förbi gölen samt bebyggelsen vid Hetalåga än det gemensamma stråkalternativet för stråk C och

D. Stråk B ansluter sedan till stråk A och dessa har ett gemensamt stråk först i nysträckning och

sedan i parallellgång med befintliga 400 kV luftledningar in till stationen i Nybro. Stråk A och B

sammanstrålar till ett gemensamt stråk söder om Stibbestorp för att minimera påverkan på det

värdefulla vattenområde som finns i området samtidigt som stråkets längd minskas jämfört med

om något av stråken A eller B skulle gå i en än mer sydlig passage mot Nybro.

Norr om Norrbäck antar stråk D en nordlig passage för att utreda om detta är ett lämpligare stråk

förbi bebyggelse samt förbi riksintresse för naturvård vid Flögstorp/Skedebäckshult än stråk C,

som i sin helhet är förlagt parallellt med befintlig 130 kV luftledning. Stråk C och D

sammanstrålar åter till ett gemensamt stråk alldeles norr om regionnätsstationen i Nybro för att gå

parallellt med befintlig ledning in till stationsområdet då parallellgång i denna sista del in mot

stationen i Nybro bedöms lämplig med avseende på den påverkan av ledningar som finns i

området.

5.4.1 Beskrivning och bedömning av studerade stråk och sträckningar

I samrådet presenterades fem olika stråk A, B, C och D samt markkabelstråket. Inom varje stråk

presenterades dessutom ett sträckningsalternativ. Samtliga stråk inkluderande sträckningar

beskrivs nedan. Karta över stråk och sträckningar återfinns i bilaga 2.

För att kunna jämföra de olika stråkförslagen som förts vidare i stråkutredningen har en

bedömningsgradering genomförts enligt nedan. Respektive stråk har analyserats utifrån olika

sid 20/98

aspekter varpå en översiktlig bedömning av möjligheten för anläggande av en kraftledning inom

respektive stråk framkommer.

Tabell 5.1. Bedömningsgradering för ingående aspekter för respektive stråk. Graderingens syfte är att ge en

översiktlig bedömning av framkomligheten för respektive aspekt samt att på ett enklare sätt kunna jämföra de

olika alternativa stråken.

Obetydlig påverkan Aspekten bedöms inte påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms

genomförbart.

Liten påverkan Aspekten bedöms endast till mindre grad påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk.

Stråket bedöms genomförbart.

Måttlig påverkan Aspekten bedöms påverka möjligheten för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket bedöms

genomförbart, eventuellt behöver aspekten utredas vidare och vissa åtgärder vidtas.

Stor påverkan Aspekten bedöms medföra en trolig negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk. Stråket

bedöms troligen ej genomförbart utan större åtgärd.

Mycket stor påverkan Aspekten bedöms medföra en mycket stor negativ påverkan för framkomlighet för en kraftledning i aktuellt stråk, som ej

är möjlig att åtgärda. Stråket bedöms ej genomförbart.

sid 21/98

5.4.1.1 Luftledning – Alternativ A

STRÅK A

Stråk A sträcker sig i sydostlig riktning från Hageskruv, till största del i obruten terräng. In till

regionnätsstation Nybro går stråk A cirka 7 km i parallellgång med befintliga stamnätsledningar.

Sträckningslängden för en kraftledning i stråk A beräknas bli cirka 39 km, vilket är den längsta

sträckningen av presenterade stråkförslag. På grund av den stora andelen nysträckning har antalet

intressekonflikter kunnat minimeras genom anpassning av stråkkorridoren. I Tabell 5.5 nedan

redovisas kortfattat den påverkan som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.

Tabell 5.2. Bedömningsgradering stråk A.

Stråk A Bedömning Kommentar

Naturmiljö Måttlig påverkan

Stråket tangerar Kärngölsområdets naturreservat. En passage över riksintresse för

naturvård. Stråket passerar nära område med fridlyst fauna och kan eventuellt

medföra en ansökan om dispens från artskyddsförordningen. I övrigt är stråket

anpassat till kända naturvärden med större areell utbredning.

Kulturmiljö Obetydlig Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning.

Bebyggelse Obetydlig Stråket anpassat till bostäder enligt fastighetskartan.

Infrastruktur Mycket stor Sparsamt med befintligt vägnät för åtkomst till stråket. Där stråket går inom Lessebo

kommun berörs Kosta skjutfält, ett av försvarets riksintresseområden.

Mark och vatten Stor

Största delen av stråket medför ett nytt markintrång i, för ledningar, tidigare obruten

terräng.

Stråket anpassat till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan för

odlingslandskapet behöva beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över

vattendrag som ingår i vattenskyddsområde.

Konstruktion och

teknik Stor

Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning. Parallellgång med

stamnätsledning. Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig

kablifiering pga. stamnätsstation.

Andel parallellgång Stor Cirka 7 km av totalt 39 km i parallellgång.

Kostnad Stor Hög andel obruten terräng, sträckningen kräver många vinkelstolpar, längsta

sträckan av samtliga stråk, trolig kablifiering in till Nybro regionnätsstation.

STRÄCKNING A

Sträckningsalternativ A är beläget inom stråk A. Den föreslagna sträckningen utgår i nysträckning

från Hageskruv i sydlig riktning, passerar öster om naturreservatet vid Kärngölsområdet och

korsar en smal passage av Höljamossen som är en våtmark med högt naturvärde. Passagen över

våtmarken utgör även riksintresse för naturvård (Alsteråns dalgång) och ingår i ett naturvårds-

program.

sid 22/98

Figur 5.3. Sträckningsalternativ A inom stråk A mellan

Hageskruv och Nybro

Sträckningsalternativ A fortsätter mot sydost och vinklar efter passage över Applabäcken västerut

för att korsa banvallen över Kullingmad, en våtmark med låga naturvärden. Söder om Älgmossen

vinklar ledningssträckningen återigen mer söderut, och passerar väster om en fornlämning för en

tjärgrop. Sträckningsalternativet fortsätter i syd-sydvästlig riktning, korsar riksväg 31 norr om

Iglagöl och därefter Vapenbäcksån, längs vilken det finns en våtmark med höga naturvärden.

Vapenbäcksån ingår i ett naturvårdsprogram och är även en regionalt viktig dricksvattenresurs

som ett biflöde till Ljungbyån.

Den föreslagna ledningssträckningen passerar kommungränsen mellan Uppvidinge och Lessebo,

och viker sedan av mer österut längs utkanten av Kosta/Lessebo skjutfält som utgör riksintresse

för totalförsvaret. Inom samma område finns det även ett riksintresseområde för vindkraft.

Ledningssträckningen korsar länsgränsen mellan Kronoberg och Kalmar samt går in i Nybro

kommun och vinklar sedan mer söderut och passerar i utkanten av Fröneskruvs fly. Strax öster om

Kollinge korsar ledningssträckningen Stora Vägen (tvärgående väg mellan väg 28 och väg 31) och

vinklar sedan mot öster. Därefter passerar sträckningen söder om Stibbetorp och Bocklareboda,

korsar vandringsleden ”Glasbruksleden” och passerar väster om Madesjö-Gränö innan den når

befintliga 400 kV kraftledningar. Sträckningsalternativ A följer sedan dessa befintliga

kraftledningar på deras nordöstra sida in till stationsområdet vid Nybro, och föreslås sedan gå på

norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att sedan ansluta till regionnätsstationen i

Nybro.

Sträckningsalternativ A har en längd av cirka 39 km, varav cirka 32 km i nysträckning och cirka 7

km i parallellgång med befintliga 400 kV kraftledningar.

Sträckningsalternativet medför många vinkelpunkter för att så långt möjligt kunna passera mellan

utpekade värdefulla områden och bebyggelse. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro

sid 23/98

station förläggas som markkabel på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och

stamnätsstation.

Närmaste bostadshus är beläget ca 110 meter från sträckningsalternativet.

5.4.1.2 Luftledning – Alternativ B

STRÅK B

Stråk B startar i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning i cirka 14 km, viker av söderut

före Hetalåga och går sedan från Stibbetorp i samma stråk som stråk A in till Nybro station, vilket

innebär parallellgång i cirka 7 km med befintliga stamnätsledningar. Sträckningslängden för en

kraftledning i stråk B beräknas bli cirka 37 km. Genom att stråket lämnar parallellgång med

befintlig regionnätsledning före Hetalåga undviks flera intressekonflikter. I Tabell 5.33 nedan


Tabell 5.3. Bedömningsgradering stråk B.

Stråk B Bedömning Kommentar

Naturmiljö Obetydlig Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen.

Kulturmiljö Obetydlig Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning.

Bebyggelse Liten I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra.

Infrastruktur Liten

I parallellgång kan infrastruktur för befintlig ledning nyttjas, ledningen saknar dock

byggväg. I ny sträckning finns bitvis vägnät att tillgå, bitvis är befintligt vägnät

sparsamt.

Mark och vatten Måttlig

Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten, dock kan bevarandeplan

för odlingslandskapet beröras norr om stamnätsledning FL6. Passage över

vattendrag som ingår i vattenskyddsområde.

Konstruktion och

teknik Måttlig

Korsning med befintlig 130 kV ledning vid Hetalåga.

Något mer komplicerad anslutning till Nybro station med trolig kablifiering pga.

stamnätsstation. Flertalet vinkelpunkter. Korsning av stamnätsledning.

Andel parallellgång Måttlig Cirka 21 km av totalt 37 km i parallellgång; cirka 14 km i parallellgång med

regionnätsledning och cirka 7 km i parallellgång med stamnätsledning.

Kostnad Måttlig Korsning med befintlig 130 kV ledning, en betydande del obruten terräng, flertalet

vinkelstolpar, trolig kablifiering in till Nybro station.

STRÄCKNING B

Sträckningsalternativ B utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång

med befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar Alsteråns

dalgång som är ett riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och

vattendraget med dess dalgång ingår även i ett naturvårdsprogram. Därpå passerar sträckningen

strax söder om Höneskruv och korsar återigen Alsteråns dalgång i parallellgång med en befintlig

ledning.

I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en något sydligare riktning och fortsätter

över Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till

sid 24/98

Kalmar län och fortsätter ner till Klerkeboda där parallellgång med befintlig ledning frångås.

Sträckningen vinklar sedan av mot söder för att korsa riksväg 31 nordväst om Gullaskruv.

Efter korsning med riksväg 31 passerar sträckningen över Vapenbäcksån som utgör en regionalt

viktig dricksvattenresurs. I höjd med Hälleberga korsas norra och södra Flottbäcken uppströms

Orranäsasjön. Vattendragen utgör en del av Tikaskruv vattentäkt som är vattenskyddsområde.

Figur 5.4. Sträckningsalternativ B inom stråk B mellan

Hageskruv och Nybro.

Sträckningen fortsätter söderut, korsar Stora vägen och passerar över ytterligare en bäck

(vattentäkt/vattenskyddsområde) uppströms Orranäsasjön, mellan Grönlund och Göljamålen.

Därefter vinklar sträckningen österut och fortsätter över ännu ett biflöde till Orranäsasjön

(vattentäkt/vattenskyddsområde). Sträckningen tangerar Borstetorps fly och fortsätter sedan öster

om Trolleboda och bebyggelsen i Madesjö – Gränö. Sträckningsalternativ B går sedan i

parallellgång med befintliga 400 kV ledningar på deras nordöstra sida till stationsområdet vid

Nybro, och föreslås sedan gå på norra sidan av Svenska kraftnäts stamnätsstation för att ansluta till

regionnätsstationen i Nybro.

Sträckningsalternativ B har en längd av cirka 37 km, varav cirka 16 km i nysträckning och cirka

21 km i parallellgång med befintliga kraftledningar. För parallellgången är cirka 14 km med

befintliga 130 kV kraftledningar och cirka 7 km med befintliga 400 kV kraftledningar.

Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig regionnätsledning samt

stamnätsledning. Eventuellt behöver sista sträckan in till Nybro station förläggas som markkabel

på grund av begränsat utrymme mellan regionnäts- och stamnässtation.

sid 25/98


5.4.1.3 Luftledning – Alternativ C

STRÅK C

Stråk C går utmed hela sträckningen i parallellgång med E.ON Elnäts befintliga 130 kV ledning.

Sträckningslängden för en kraftledning i stråk C beräknas bli cirka 36 km. I Tabell 5.4 nedan


Tabell 5.4. Bedömningsgradering stråk C.

Stråk C Bedömning Kommentar

Naturmiljö Måttlig

Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passager vid

bevarandeplan för odlingslandskapet, naturvärdesobjekt och nyckelbiotop. Passage

vid riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult, som även är

bevarandeplan för odlingslandskapet och naturvårdsprogram.

Kulturmiljö Liten Riksintresse för naturvård för Flögstorp/Skedebäckshult innehåller även

kulturvärden. Inga kända kulturmiljöer med större areell utbredning berörs.

Bebyggelse Måttlig

I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning i en samlad bedömning att

föredra. En ny ledning kan bli påtaglig vid vissa bostäder och korsning med befintlig

ledning kommer därför att behöva ske vid Gullaskruv.

Infrastruktur Obetydlig Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg.

Mark och vatten Obetydlig Hela sträckningen i parallellgång vilket minimerar nytt markintrång.

Konstruktion och

teknik Liten

Få vinkelpunkter och full parallellgång med befintlig ledning. En passage av

befintlig ledning i syfte att undvika fördelningssstation och närliggande bebyggelse.

Korsning av stamnätsledning. Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro

station. Begränsat utrymme invid viss bebyggelse.

Andel parallellgång Obetydlig Hela sträckningen om cirka 36 km i parallellgång.

Kostnad Obetydlig Lägsta möjliga av samtliga stråkalternativ. Se avsnitt 6.5.

STRÄCKNING C

Sträckningsalternativ C utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång

och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar

Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och



kraftledning.

I höjd med grustäkten vid Skogslyckan antar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över

Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen in i Kalmar län och

fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i Kalmar

läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att sedan

fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om Gullaskruv.

Högelycke ingår tillsammans med bebyggelsen i Norrbäck och Tokebo i en bevarandeplan för

odlingslandskapet. Samma område ingår även i Kalmar läns naturvårdsplan. I ledningsgatans

sid 26/98

närhet finns ett antal kulturmiljöobjekt utpekade av Riksantikvarieämbetet. Sträckningen passerar

inom detta område strax utanför ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesobjekt.

Figur 5.5. Sträckningsalternativ C inom stråk C mellan


I parallellgång med befintlig ledning fortätter sträckningsalternativ C genom en av Sveaskogs

nyckelbiotoper, tillika sumpskogsobjekt. Kraftledningsgatan fortsätter i sydostlig riktning och

passerar genom Säteriet, ännu ett område inom Kalmar läns naturvårdsplan, vari även en av

Skogsstyrelsens utpekade nyckelbiotoper korsas. Innan Frösekevägen norr om Orrefors, i höjd

med en transformatorstation, planeras den nya ledningen korsa befintlig kraftledning för att

fortsätta på dess södra sida i syfte att hålla avstånd till bostadshus norr om befintlig ledning. Efter

cirka 700-800 meter korsar sträckningsförslag C återigen befintlig ledning och återgår till dess

norra sida.

Sträckningen fortsätter genom skogs- och jordbrukslandskapet öster om Orrefors, korsar

Gadderåsvägen och vinklar därefter av åt söder vid Flygsfors. Flögstorp, utpekat som riksintresse

för naturvården samt del av Kalmar läns naturvårdsplan korsas. Området besitter flertalet

skyddsvärda träd och sammanfaller även med en regional bevarandeplan för odlingslandskapet

som även innefattar Smedstorp.

Söder om Smedstorp passerar sträckningen över Ljungbyån, en regionalt viktig dricksvattenresurs

och fortsätter därefter ner till Knalltorp där utkanten av ett lövskogsområde utpekat som

naturvärde korsas. På samma ställe korsas även vägen mellan Brånahult och Knalltorp.

Sträckningen går genom skogs- och odlingslandskap utan specifika utpekade intressen den sista

sträckan in till stationen vid Nybro. Ytterligare en vägkorsning sker i höjd med Mellan-Resebo.

Sträckningsalternativ C har en längd av ca 36 km, hela sträckan går i parallellgång med befintliga

kraftledningar.

sid 27/98

Sträckningsalternativet har få vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning. En korsning

med befintlig kraftledning sker också i syfte att undvika fördelningsstation och närliggande

bebyggelse. Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma.


5.4.1.4 Luftledning – alternativ D

STRÅK D

Stråk D går i parallellgång med befintlig 130 kV luftledning i cirka 19 km fram till Norrbäck. Det

viker sedan av i ostlig riktning i tidigare obruten terräng i cirka 19 km innan stråket precis norr om

stationen i Nybro åter ansluter till parallellgång med befintlig 130 kV luftledning.

Sträckningslängden för en kraftledning i stråk D beräknas bli cirka 38 km. I Tabell 5.5 nedan


Tabell 5.5. Bedömningsgradering stråk D.

Stråk D Bedömning Kommentar

Naturmiljö Liten Två passager över riksintresse för naturvård i norra delen. Passage över nyckelbiotop

i södra delen.

Kulturmiljö Liten Stråket anpassat till kända kulturmiljövärden med större areell utbredning. Passerar i

nysträckning områden med flertalet punktlämningar.

Bebyggelse Måttlig I parallellgång är norra sidan om befintlig ledning att föredra. En ny ledning kan bli

påtaglig vid vissa bostäder.

Infrastruktur Liten Infrastruktur till befintlig ledning kan nyttjas, ledningen saknar dock byggväg. I ny

sträckning är befintligt vägnät sparsamt.

Mark och vatten Måttlig Ca 19 km medför ett nytt intrång i, för ledningar, tidigare obruten terräng.

Nysträckning anpassad till intressen för mark och vatten.

Konstruktion och

teknik Måttlig

Korsning av stamnätsledning. Flertalet planerade kraftledningar i närområdet.

Begränsat utrymme invid viss bebyggelse. Flertalet vinkelpunkter i nysträckning.

Gynnsamma förhållanden för anslutning till Nybro station.

Andel parallellgång Måttlig Cirka 19 km av 38 km i parallellgång.

Kostnad Måttlig En betydande del i obruten terräng, flertalet vinkelstolpar, korsning av

stamnätsledning.

STRÄCKNING D

Sträckningsalternativ D utgår i sydostlig riktning från Hageskruv i Kronobergs län i parallellgång

och norr om befintliga kraftledningar. Sträckningen korsar tillsammans med befintliga ledningar

Alsteråns dalgång som utgör riksintresse för naturvården. Alsterån utgör vattenskyddsområde och



ledning.

I höjd med grustäkten vid Skogslyckan tar sträckningen en sydligare riktning och fortsätter över

Norra Måleråsvägen i höjd med Kvarnasjö. Därefter passerar sträckningen länsgränsen till Kalmar

sid 28/98

län och fortsätter ner till Klerkeboda där sträckningen går in i Nybroåsen, ett område inkluderat i

Kalmar läns naturvårdsplan. Kort därefter passerar ledningen utkanten av Hetalåga göl för att

sedan fortsätta parallellt med, och norr om, befintlig ledning ner till Högelycke, norr om

Gullaskruv. Sträckningen fortsätter sedan i ostlig riktning, huvudsakligen genom skogsmark,

rundar Tokebo sjö och korsar så småningom Frösekevägen strax norr om Skogstorp.

Figur 5.6. Sträckningsalternativ D inom stråk D mellan


Utkanten av ett mindre område med gammelskog utpekat som ett naturvärde av Skogsstyrelsen

passeras ca 600 meter öster om Dämmingen. Sträckningen fortsätter i en sydostlig riktning och

korsar Gadderåsvägen mellan Gislatorp och Gadderås. Vid Kulla vinklar ledningen av mot söder

och fortsätter över Ljungbyån, vid platsen utpekad som nyckelbiotop (strandäng) och även i sin

helhet en regionalt viktig dricksvattenresurs. Sträckningsalternativ D fortsätter vidare väster om

Flerohopp och korsar så småningom Gummemålavägen strax norr om Köpstaden. Sträckningen

intar därpå en mer sydvästlig riktning och passerar över Kvarnbäcken och ett sumpskogsområde

även utpekat som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Sträckningsalternativ D fortsätter sedan i

samma riktning ca 50 meter från ett biotopskyddat område med örtrik sumpskog. Strax efter

passage genom Mellan-Resebo ansluter sträckningen till befintlig ledningsgata och går i

parallellgång med befintlig ledning in i ställverket i Nybro.

Sträckningsalternativ D har en längd av ca 38 km, varav ca 19 km i nysträckning och 19 km i

parallellgång med befintliga kraftledningar.

Sträckningsalternativet har flertalet vinkelpunkter och korsar befintlig stamnätsledning.

Förhållanden för anslutning till Nybro regionnätstation bedöms som gynnsamma.


sid 29/98

5.4.1.5 Markkabel

MARKKABELSTRÅK

Stråket utgår mot väst/nordväst från Hageskruv i nysträckning i cirka 3 km längs befintlig väg

alternativt längs ny väg genom skogsmark fram till befintlig banvall. Sedan följer stråket befintlig

banvall hela vägen till stationen i Nybro, cirka 36 km. Sträckningslängden för en markkabel i

markkabelstråket beräknas bli cirka 39 km. I Tabell 5.6 nedan redovisas kortfattat den påverkan

som det aktuella stråkalternativet bedöms medföra.

Tabell 5.6. Bedömningsgradering markkabelstråk

Stråk Markkabel Bedömning Kommentar

Naturmiljö Måttlig

Passage genom Natura 2000/våtmark klass 1/riksintresse naturvård. Passage intill

naturreservat/Natura 2000. Passage inom våtmarker. Samtliga intressen passeras i

anslutning till befintlig banvall vilket medför att nytt intrång samordnas med

befintlig påverkan inom naturområden. Ny mark tas dock i anspråk.

Kulturmiljö Obetydlig Passage genom riksintresse kulturmiljövård. Banvallen är en del av järnvägsnätet

från 1939.

Bebyggelse Måttlig

Bebyggelse i närheten i passager genom samhällena Orrefors, Gullaskruv, Målerås,

bedöms inte påverkas visuellt. Dock ligger några av bostadshusen så nära som 8-10

meter från den befintliga banvallen. Magnetfältet bedöms vara försumbart. Passage

av glasbruk och andra industrier som kan innehålla miljöfarligt avfall.

Infrastruktur Obetydlig Befintlig banvall med bra bärighet nyttjas som basväg. Anläggning av markkabel

parallellt med banvall.

Mark och vatten Stor

Befintliga intressen i eller i närhet av banvallen, t.ex. vatten, opto, starkströmskabel

och brunnar. Identifierat berg i dagen ca 0,5 km av sträckning medför

sprängningsbehov. Risk för markföroreningar i banvallen samt stor risk för

markföroreningar inom verksamhetsområdet Målerås glasbruk.

Konstruktion och

teknik Liten

Gynnsamma förhållanden för kabelförläggning och underhållsarbete pga. befintlig

tillfartsväg. Viss befintlig infrastruktur i banvall vilken behöver tas hänsyn till.

Banvallen passerar stationsområdet vid Nybro. Driftsatt kraftledning i

markkabelutförande har lägre driftsäkerhet med längre reparationstider än

luftledningsutförande.

Andel parallellgång N/A

Kostnad Mycket stor Mycket hög investeringskostnad, se avsnitt 6.5.

MARKKABELSTRÄCKNING

Den utredda markkabelsträckningen utgår från befintlig ledning öster om sågverket vid Hageskruv

och följer sedan vägen i nordvästlig riktning genom sågverksområdet utmed Alsterån och vinklar

skarpt av åt sydost när den gamla banvallen nås. Sträckningen följer därefter den gamla banvallen

i sydostlig riktning, genom ett våtmarksområde väster om Aborrgölen med vissa naturvärden.

Markkabelsträckningen passerar här mellan Kärngölsområdets naturreservat tillika Natura 2000-

område och ett riksintresseområde för vindbruk. Sträckningen fortsätter i banvallen genom ett

större område med våtmarker. Bl.a. sker korsning genom Drottningagöl, en våtmark med höga

naturvärden.

sid 30/98

Figur 5.7. Sträckningsalternativ markkabel inom stråk

mellan Hageskruv och Nybro

Markkabelsträckningen fortsätter genom fler våtmarker uppströms Applabäcken, (vissa

naturvärden/låga naturvärden). Ett antal mindre sumpskogar korsas även i detta område.

Strax nordväst om Målerås passerar kabelsträckningen genom Gråstensmon, ett våtmarksområde

med mycket höga naturvärden. Området är även utpekat riksintresse och Natura 2000-område.

Gråstensmon med omgivningar ingår i Kalmar läns naturvårdsplan samt även i myrskyddsplanen.

Efter passage genom Målerås fortsätter sträckningen i banvallen i sydostlig riktning och korsar en

nyckelbiotop med ädellövträd i höjd med Långaskruv. Markkabelsträckningen fortsätter därpå

cirka 4 km genom skogsmark ner mot Gullaskruv och korsar ett delområde inkluderat i länets

naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Ett par skyddsvärda träd är lokaliserade alldeles

intill banvallen. Banvallen och således markkabelsträckningen tangerar här Ljungbyån som utgör

en regionalt viktig dricksvattenresurs. Där ledningen markkabeln korsar Hälleberga berörs

ytterligare ett delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga - Orranäsasjön. Även

här finns ett antal skyddsvärda träd, främst ekar, lokaliserade invid banvallen och markkabel-

sträckningen. Samma träd är av länsstyrelsen även utpekade som naturminnen. På väg ner mot

Orranäsasjön korsas ett sumpskogsområde. Sträckningen passerar öster om Orranäsasjöns

vattenskyddsområde tillika delområde inkluderat i länets naturvårdsplan för Hälleberga –

Orranäsasjön.

Sträckningen korsar Vapenbäcksån (regionalt viktig dricksvattenresurs) och fortsätter genom

sydvästra Orrefors, där dess gamla bruksmiljö är utpekad som riksintresse för kulturmiljövården.

Markkabelsträckningen fortsätter i sydostlig riktning, korsar Bruksvägen och följer banvallen ner

till bergtäkten norr om Brånahult. Invid bergtäkten finns ett antal kulturmiljölämningar kopplade

till täktverksamheten. Sträckningen går sedan norr om riksväg 31 förbi Brånahult och Gunnarsmo

sid 31/98

för att därpå korsa vägen och den sista sträckan innan anslutning till stationen i Nybro förläggas i

obruten skogsmark.

Sträckningsalternativ Markkabel har en längd av cirka 39 km, varav cirka 36 km följer befintlig

banvall.

Sträckningsalternativet har gynnsamma förhållanden för kabelförläggning då banvallen kan nyttjas

som tillfartsväg. Banvallen nyttjas idag för viss befintlig infrastruktur.

För sträckningsalternativet har utredning genomförts gällande huruvida kabelförläggning i eller

invid banvall är mest lämpad. För en markkabelförläggning och underhåll av denna krävs en

transportväg varpå alternativet att förlägga kabeln intill banvallen ses som det mest effektiva och

minst kostsamma alternativet. Viss befintlig infrastruktur såsom fiber, VA-ledningar och mindre

kraftledningar finns förlagda i banvallen, dessa undviks också om förläggning av markkabeln sker

intill banvallen.

45 st bostadshus finns inom 50 meter från föreslaget sträckningsalternativ med markkabel. Det

närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av 7 meter. Sju av bostadshusen ligger mindre

än 15 meter från markkabelsträckan.

5.4.2 I ett tidigt skede avförda stråkalternativ

Utöver de i avsnitt 5.4.1 redovisade stråken har ytterligare tre delstråk ingått i utredningen. Dessa

avfördes dock i ett tidigt skede, innan samrådet, då de bedömdes medföra större negativa

konsekvenser än de stråk som utretts vidare.

5.4.2.1 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk A och B

Stråk genom obruten terräng norr om Målerås avfärdades p.g.a. att stråket är förlagt i för

kraftledningar tidigare obruten terräng. Stråkalternativ A anses mer fördelaktigt med avseende på

mindre påverkan på bebyggelse och befintlig infrastruktur. Detta avförda luftledningsstråk håller

samma huvudriktning som befintlig luftledning, dock med mellan 0,5 och 2 km avstånd till

befintlig ledning, vilket bedöms medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin

tur kan försvåra skogsbruket. Tekniskt medför detta avförda luftledningsstråk även flertalet

vinkelpunkter, vilket både skapar tekniska utmaningar samt bidrar till att en kraftledning inom

detta stråk bedöms medföra en högre kostnad då flertalet vinkelstolpar och specialstolpar kommer

att krävas.

5.4.2.2 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk C och A

Stråk genom obruten terräng i sydostlig riktning norr om Gullaskruv samt väster om Orrefors

avfärdades p.g.a. att stråk B anses vara mer fördelaktigt med avseende på områdets intressen och

bebyggelse. Detta avförda luftledningsstråk har cirka 4 km i samma huvudsträckning som

befintlig luftledning, dock med cirka 0,5 – 1 km avstånd till befintlig ledning, vilket bedöms

medföra risk för parcellering av skogsmarken i området som i sin tur kan försvåra skogsbruket.

Detta avförda luftledningsstråk passerar även naturvårdsområde och våtmarker i större

utsträckning än övriga stråk. Det passerar även i närheten av tätbebyggt område för Gullaskruv

och Orrefors samt i närheten av badplats.

sid 32/98

5.4.2.3 Avfört luftledningsstråk – delstråk mellan stråk C och D

Stråk genom obruten terräng öster om Gislatorp avfärdades huvudsakligen p.g.a. att stråket är

förlagt i för kraftledningar tidigare obruten terräng och i närhet av bebyggelse och riksintresse för

naturvård. Detta medför svårigheter att nå fördelar med denna passage jämfört med övriga

stråkalternativ då identifierade intressen påverkas. Mot bakgrund av detta bedöms denna brygga

mellan stråk C och D inte medföra någon fördel jämfört med stråk C respektive D.

5.4.2.4 Avfört markkabelstråk – i befintlig skogsgata för 130 kV ledning

Initialt utreddes ett markkabelstråk längs med skogsgatan för den befintliga 130 kV luftledningen

mellan Hageskruv och Nybro. Alternativet bedöms som mindre lämpat än det vidare studerade

markkabelstråket längst banvall. Bedömningen baseras främst på avsaknad av tillfartsväg i

befintlig ledningsgata, påverkan på vattendrag såsom Alsterån och passage genom landskap med

rik kulturmiljö. Stråkalternativet längst banvall anses vara det markkabelalternativ som innebär

minst intrång, bäst hänsyn till intressen samt vara den mest kostnadseffektiva lösningen för

området. Markakbelstråk i befintlig ledningsgata skulle innebära svårare åtkomst för förläggning

och underhåll och därmed bli avsevärt dyrare än vidare studerat markkabelstråk.

5.4.3 Samlad bedömning stråk

Genomgång av utredda stråkförslag visar att samtliga stråk har både för- och nackdelar. För att

underlätta jämförelsen av alternativen illustreras resultatet i en kombinerad matris nedan.

Stråkalternativ C utmärker sig med flest antal gröna celler i matrisen. Den sammanlagda negativa

påverkan på relevanta aspekter som framkommit i stråkstudien sammanställs genom en

poängsummering (sista raden i matrisen nedan).

Resultatet tyder på att stråkalternativ C medför minst påverkan på berörda aspekter.

Stråkalternativ B, som initialt på en sträcka av ca 17 km sammanfaller med stråkalternativ C, visar

sig vara näst bäst. Därpå följer markkabelstråket.

sid 33/98

Tabell 5.7. Sammanställning och poängsummering av bedömningsgradering för samtliga stråk.

Stråk A B C D Markkabel

Naturmiljö Måttlig (3)

Obetydlig (1)

Måttlig (3)

Liten (2)

Måttlig (3)

Kulturmiljö

Obetydlig (1)

Obetydlig (1) Liten (2) Liten (2)

Obetydlig (1)

Bebyggelse Obetydlig (1)

Liten (2)

Måttlig (3)

Måttlig (3)

Måttlig (3)

Infrastruktur Mycket stor (5) Liten (2)

Obetydlig (1)

Liten (2)

Obetydlig (1)

Mark och vatten Stor (4)

Måttlig (3)

Obetydlig (1)

Måttlig (3)

Stor (4)

Konstruktion och

teknik Stor (4)

Måttlig (3)

Liten (2)

Måttlig (3)

Liten (2)

Andel parallellgång Stor (4) Måttlig (3)

Obetydlig (1)

Måttlig (3)

N/A

Kostnad Stor (4)

Måttlig (3)

Obetydlig (1)

Måttlig (3)

Mycket stor (5)

SUMMA 26 18 14 21 19

5.5 Val av stråk och sträckning

Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter från såväl myndigheter, organisationer,

berörda fastighetsägare, närboende och övriga särskilt berörda samt slutsatser från de utredningar

som genomförts som en del av tillståndsprocessen för samtliga stråkalternativ har E.ON Elnät

beslutat att förorda stråkalternativ C. Stråkalternativ C medför en luftledningssträckning i

Rangordning

Alt C

Alt B

Markkabel

Alt D

Alt A

sid 34/98

parallellgång med befintlig 130 kV ledning på hela sträckan mellan Nybro och Hageskruv och

utgör E.ON Elnäts huvudalternativ. En alternativ ledningssträckning redovisas för stråkalternativ

B.

I samrådet förordades markkabelalternativet av ett flertal berörda fastighetsägare och närboende.

E.ON Elnät har dock beslutat att avföra markkabelalternativet från vidare utredning med

anledning av följande:

Föroreningsrisken: Ett markkabelalternativ medför risk för spridning av föroreningar vid

schaktning i/intill banvallen. Vid en inventering av bostadshus i fastighetskartan

lokaliserades 45 bostäder på ett avstånd av mindre än 50 meter från ett eventuellt

kabelschakt. Det närmaste av dessa bostadshus finns på ett avstånd av endast 7 meter. Sju

av bostadshusen ligger mindre än 15 meter från markkabelsträckan.

Kostnaden: I avsnitt 6.5.1 och 6.5.2 nedan redovisas kostnadskalkyler för

markkabelalternativet respektive ett luftledningsalternativ. Resultatet visar att ett

markkabelalternativ i föreslagen sträckning skulle bli ca 4 gånger dyrare än en luftledning

enligt alternativ C. Se också vidare i avsnitt 6.6 avseende E.ON Elnäts grunder för val av

förordat tekniskt utförande med luftledning.

Driftsäkerheten: Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel

är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att

lokalisera och avhjälpa eventuella fel på en markkabel. En luftledning är betydligt enklare

att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör att avbrottstiden vid

eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar.

5.6 Val av sträckning inom huvudstråk

E.ON Elnät beslutade efter genomfört samråd att gå vidare med en utredning av en sträckning

inom stråkalternativ C. Baserat på en samlad bedömning av bebyggelse, berörda intressen och

terräng längst hela sträckningen avses kraftledningen att i huvudsak anläggas norr om befintlig

kraftledning. Undantag görs dock på en kortare delsträcka vid Gullaskruv om cirka 1 km där

anläggning söder om befintlig kraftledning är att föredra på grund av närliggande bebyggelse och

fördelningsstation belägna på den norra sidan. Se Figur 5:8 nedan. För en mer detaljerad karta

över den förordade sträckningen, se Bilaga 3.

sid 35/98

Figur 5.8. Röd linje utgör E.ON Elnäts förordade sträckning inom stråkalternativ C.

6 Utförande, drift och underhåll

6.1 Utformning

Ledningarna planeras att utföras som trädsäkra luftledningar. Att en luftledning är trädsäker

innebär att det inte finns några träd som vid storm eller oväder riskerar att falla på och skada

ledningen. Detta tillgodoses med en skogsgata kring ledningen samt genom avverkning av

enskilda farliga träd i skogsgatans sidoområden. Anledningen till en ansökan om trädsäker

luftledning är att från och med den 1 januari 2011 får enligt Ellagen oplanerade avbrott inte

överstiga 24 timmar för sådana händelser som ligger innanför ledningsägarens kontrollansvar.

Ledningen avses att i huvudsak uppföras med enbenta stolpar av stålrörskonstruktion alternativt

gitterkonstruktion med triangelplacerade faslinor. Vid korsning med befintliga stamledningar

kommer troligen stolpar med horisontellt placerade faslinor att användas, vanligen

fackverksstolpar (portalstolpar) av stål. Vid särskilt långa spannlängder t.ex. vid passager över

vattendrag kan fackverksstolpar av stål eventuellt behöva användas. Aktuell stolptyps lämplighet

beror av specifik placering och beslutas vid detaljerad projektering i ett senare skede.

sid 36/98

Ledningens överföringsdimensionering beror av planerad vindkraftsproduktion. Ledningen avses

att dimensioneras för 500 MW överföring via130 kV ledning som så kallade duplex-ledningar,

vilket innebär att varje fas är uppdelad på två parallellkopplade faslinor.

Ledningssträckningen kommer att följa befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång längs hela

sträckningen och anläggas i huvudsak norr om den befintlig kraftledning. Ett säkerhetsavstånd

mellan den befintliga kraftledningens och den planerade kraftledningens faser krävs. Den

breddning av skogsgatan som krävs baseras på beräknat säkerhetsavstånd samt krav om

trädsäkring.

Befintlig skogsgata kommer att behöva breddas cirka 12-20 meter för raklinjestolpar. Total bredd

för skogsgatan blir då cirka 51-59 meter. Vid de enstaka vinkelpunkterna, passagerna av befintliga

Figur 6.1. Stolptyper raklinje skiss

Figur 6.3. Fotoexempel

rörstolpe raklinje. Foto: Sekfab

Figur 6.4. Fotoexempel gitterstolpe

raklinje. Foto: Necks

Figur 6.5. Fotoexempel

fackverksstolpe vinkel

Figur 6.2. Exempelskiss fasavstånd

gitterstolpe

sid 37/98

kraftledningar och för delsträckor där parallellgång finns både med 10 kV alternativt 20 kV och

130 kV kraftledningar kan ytterligare breddning av skogsgatan komma att krävas.

6.2 Anläggande och försiktighetsåtgärder

Innan byggnationen av en ny kraftledning påbörjas genomförs en fältprojektering där

ledningssträckningen stakas ut och markens profil mäts och dokumenteras. Arbetet sker till fots

och/eller med hjälp av lättare terränggående fordon. En värdering av den skog som behöver

avverkas till förmån för den nya kraftledningsgatan görs och träd aktuella för avverkning

stämplas. När fältarbetena är klara och rättigheter för att få nyttja marken har inhämtats, avverkas

skogen för att åstadkomma den nya breddade skogsgatan. Vanliga skogsavverkningsfordon såsom

skördare och skotare används vid avverkningen.

Intransport av material (bl.a. stolpar och reglar) till kraftledningsgatan sker i största möjliga mån

på befintliga tillfartsvägar och sedan vidare med bandgående fordon varvid behovet av nya

tillfartsvägar minimeras. Byggnationsarbeten inom blöta markområden sker i möjligaste mån vid

tjälad mark vilket minskar risken för skador i känsliga våtmarksområden. Placeringen av upplagen

optimeras för att minimera transportsträckan mellan upplag och respektive stolpplacering.

Figur 6.6. Ledningsgata skiss

sid 38/98

Stolpresning sker för den enbenta stolpen med stålrörskonstruktion i huvudsak genom att en

bandgående grävmaskin med en specialskopa gräver ett cirka 4 meter djupt hål vari stolpen reses.

Stolpresning för gitterstolpe sker genom montering av ett grill- eller rörfundament av stål med ett

nedgrävningsdjup på ca 2,5 meter för att sedan med mobilkran alternativt sektionsvis med

traktorgrävare med lyftkran resa stolpen och fixera vid fundament. Vid våtmarker placeras

stolparna i första hand inom de lokalt torraste områdena. Går det inte att finna fast mark utnyttjas i

sällsynta fall särskild våtmarksfundamentering för grundläggning av stolpen.

Huvuddelen av schaktmassorna som uppstår vid stolpresning används för återfyllnad av schaktet

när stolpen har rests. Eventuella överskottsmassor fördelas ut i terrängen kring stolpen. När

stolpresningen är klar monteras reglar på samtliga stolpar varefter faslinorna dras ut med

bandvagn och spolverk vilka placeras på utvalda skarvplatser utmed ledningssträckningen. Detta

moment sker släpfritt varvid varken linor eller mark skadas.

I samtliga moment kommer transport av personal att ske via befintliga tillfartsvägar samt i

kraftledningsgatan med lättare terränggående fordon inklusive bandvagn.

6.3 Drift och underhåll

För att bibehålla en ledningsgata trädsäker måste denna kontinuerligt underhållas. Med underhåll

menas att den hävdade skogsgatan röjs samtidigt som kantträd avverkas. Underhållsåtgärderna

görs regelbundet ungefär vart åttonde till vart tionde år.

Utöver röjningen av ledningsgatan måste även kantträd avverkas, så kallade ”farliga träd”. Farliga

träd står utanför den röjda skogsgatan och har vuxit sig så höga att de vid exempelvis storm

bedöms kunna falla på ledning, stolpe eller stag. Dessa träd mäts in och stämplas innan

avverkning. Vanligen används en skördare som förflyttar sig i den röjda skogsgatan. En skotare

samlar sedan ihop virke och kör ut det till närmaste väg.

I det fall underhållsåtgärderna kan antas medföra en negativ påverkan på natur- eller kulturmiljö

kommer E.ON Elnät att samråda med Länsstyrelsen kring åtgärden i enlighet med 12 kap. 6 §

miljöbalken.

6.4 Alternativa tekniska utföranden

6.4.1 Luftledning

Flertalet stolptyper lämpar sig för ledningssträckningen. Utöver förordat tekniskt utförande med

enbenta stålrörsstolpar alternativt gitterstolpar har även andra stolptyper utretts. Den aktuella

ledningen kan exempelvis istället uppföras i huvudsak med portalstolpar av stål eller impregnerat

trä. Motiveringen till valet av enbent stolptyp är dels att de medför en något smalare skogsgata än

portalstolpar, dels undviker förekomsten av kreosotimpregnerat material och dels att de enbenta

stolptyperna inte kräver lika omfattande grundläggningsarbeteten med betongfundament som

fackverksportalstolpar.

sid 39/98

6.4.2 Markförlagd kabel

Regionnätsledningar om 130 kV kan antingen byggas som trädsäker luftledning, i enlighet med

aktuell teknisk lösning, alternativt utföras som markförlagd kabel. En jämförelse mellan de

alternativa tekniska lösningarna med avseende på miljökonsekvenser samt tekniska, ekonomiska

och driftssäkerhetsmässiga aspekter redovisas i avsnitt 6.6.

Antal förband och dess storlek samt skogsgatans bredd under förläggningsarbetet varierar

beroende på överföringskapacitet. Förbandens antal och storlek påverkar också bredden på den

permanenta skogsgata som under drift behövs för att skydda kablarna från skador till följd av

inträngande rötter samt för att möjliggöra felsökning och reparation vid eventuella fel.

Utredd tillämpbar dimensionering för markkabelutförande avsedd för en överföringskapacitet om

500 MW är tre förband om 3x1x1200 mm2 som löper parallellt i samma kabelschakt.

Kabelschaktet behöver vara cirka 1,5 meter djupt med en bottenbredd om 5 meter och en

schaktbredd på cirka 6-7 meter i marknivå. Det arbetsområde som krävs vid förläggning, som

måste vara fritt från träd, blir cirka 15 meter brett. Efter att förläggning är avslutad kan vegetation

delvis tillåtas återetableras inom det avverkade området. Området ovanför kablarna samt i direkt

anslutning till kabelschaktet ska dock hållas trädfritt för att undvika att rötter skadar kablarna samt

underlätta åtkomst för eventuell felsökning och reparation. Permanent skogsgata blir 10-15 meter

bred.

Figur 6.7. Träportalstolpe

raklinje skiss Figur 6.8. Fackverksportalstolpe

raklinje skiss

Figur 6.9. Skogsgata markkabel skiss

sid 40/98

6.4.3 Samförläggning

Att samförlägga den nya kraftledningen och den befintliga kraftledningen är en möjlig teknisk

lösning. Aktuell stolptyp är då en dubbel fackverksstolpe så kallad julgransstolpe med en

skogsgata om cirka 40 meter i obruten terräng och en stolphöjd ovan mark om cirka 30-35 meter.

Lösningen anses dock inte vara aktuell då hos E.ON Elnäts driftsanalys gör gällande att de

avbrottstider som skulle krävas på befintlig kraftledning inte är möjliga. Ny stolptyp måste vid en

sådan lösning konstrueras vid sidan om den driftsatta befintliga kraftledningen för att då ny

kraftledning färdigställts ta avbrott på och rasera befintlig kraftledning vilket innebär att breddning

av ledningsgata ändock kommer att behövas och frångår inte problematiken med närliggande

bostäder eller korsande intresseområden. En julgransstolpe med denna höjd är visuellt mycket

påtagbar. En samförläggning skulle bli mycket kostsam, baserat på jämförbara referensprojekt tre

gånger så dyr som förordat luftledningsalternativ i sträckning C.

6.5 Kostnad

Kostnadsuppskattningarna är baserade på liknande referensprojekt, kostnadsangivelser från

leverantör, samlad erfarenhet hos projektorganisationen samt EBRs (ElByggnadsRationalisering)

referensvärden, kalkyler och föreskrifter. Observera att nedanstående endast avser en

uppskattning, slutgiltig kostnad kan ej anges före en genomförd entreprenadupphandling då

priserna varierar kraftigt beroende av materialtillgång, valutakurs och branschbelastning.

Hänsyn har inte tagits till specifika sträckningskostnader såsom korsning av vägar/kraftledningar

eller eventuell omläggning av befintliga VA-ledningar/kraftledningar.

Figur 6.10. Fotoexempel fackverksportal dubbel s.k. julgransstolpe raklinje

sid 41/98

6.5.1 Luftledning

Kostnadsuppskattningarna har baserats på ostagade rörstolpar med ett normalspann om 170 meter,

normala markförhållanden. Ledningsdimensionering 2x593 Al 59 samt 1x142 FeAl eller

motsvarande OPGW. Stålrörstolpar ”monopole” med akimboisolatorer och ett nedgrävningsdjup

om 4 meter, bergstolpar 4-stagas. Uppskattad vikt/stolpe 4 500 kg.

UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 145 kV's STÅLRÖR (2*593 mm2)

Antal ledare 593 Al59 6 st

Antal jordlina 142 FeAl 1 st

Antal stolpar/km 7 st

Vikt/stolpe 4 500 kg

Kostnadsuppskattning Materiel Montage

Ledare 593 Al59 + jordlina 142 FeAl 150 000 kr/km 600 000 kr/km

Stålrör 670 000 kr/km 1 000 000 kr/km

Isolatorkedjor m. tillbehör 180 000 kr/km 180 000 kr/km

Delsumma 1 000 000 kr/km 1 780 000 kr/km 2 780 000 kr/km

Totalt sträckning A, 39,5 km 110 000 000 kr

Totalt sträckning B, 37,5 km 104 000 000 kr

Totalt sträckning C,36 km 100 000 000 kr

Totalt sträckning D, 38,5 km

107 000 000 kr

Observera att hänsyn inte tagits till sträckningsspecifika kostnader till exempel korsningar av

befintliga kraftledningar eller eventuellt reducerad kostnad på grund av nyttjande av befintlig

ledningsgata etc.

6.5.2 Markkabel

Kostnadsuppskattningarna har baserats på tre kabelförband om 3x1200 mm2. Schaktbredd och

förläggningsdjup är baserat på EBRs föreskrifter och där beräkningarna baseras på minsta möjliga

schaktmängd. Normala markförhållanden vilka bedöms kräva 80 % jordschakt och 20 %

sprängning.

Total markkabelsträckning: 39 km

UPPSKATTAD KOSTNAD FÖR 132 kV's kabelförband (3 förband om 1200 mm2)

Antal kablar 9 st

Antal PEX-skarvar 360 st 40 per kabel

Antal PEX-avslut 18 st

Antal korskopplingar 60 st

Total schakt 2960 m3/km

sid 42/98

Kostnadsuppskattning Materiel Montage

Kabel 4 140 000 kr/km

PEX-skarvar (inkl montage och kringutrustning) 1 154 000 kr/km

PEX-avslut (inkl montage och kringutrustning) 104 000 kr/km

Korskopplingar 42 000 kr/km

Jordschakt (80%) + installation 3 550 000 kr/km

Sprängning (20%) + installation 2 070 000 kr/km

Delsumma 5 826 000 kr/km 5 620 000 kr/km 11 446 000 kr/km

Totalt markkabelsträckning, 39 km

446 000 000 kr

6.5.3 Stationsåtgärder

Anslutning mot 130 kV samlingsskena: cirka 3 MSEK inkluderande samtliga primärapparater till

exempel. brytare, mättransformator samt

kontrollutrustning.

Anslutning mot inkommande ledning: cirka 2 MSEK inkluderande ledningsportal.

Total kostnad för stationsåtgärder: cirka 5 MSEK

Ingen större kostnadsdifferens bedöms föreligga mellan en markkabelanslutning och

luftledningsanslutning till regionnätstation då ventilavledare och kabelstativ utgör likartad kostnad

som ledningsportal och kedjor.

Hänsyn har inte tagits till kompensering, nätvärn eller eventuellt överförda kostnader från

överliggande nät. Om kompensering medtages i beräkningarna finns troligen en viss differens

mellan markkabel och luftledning avseende kompenseringsbehov där markkabel kommer att

innebära en något mer kostsam investering.

6.5.4 Underhåll och reparation

Luftledningsalternativet kräver underhållsröjning cirka vart åttonde till tionde år för att säkerställa

att ledningsgatan förblir trädsäker det vill säga att inga närliggande träd kan riskera falla på

ledningen på grund av oväder eller röta. Markkabelalternativet kräver underhållsröjning cirka vart

femtonde år för att säkerställa att ledningsgatan över och intill kabelförbanden hålls trädfri för att

säkerställa att inga inträngande rötter når kabelförbanden.

Underhållsarbetet underlättas för flertalet luftledningssträckningar helt eller delvis då

samplanering kan ske med underhållsröjning för den befintliga kraftledningen. För

markkabelsträckningen underlättas underhållsarbetet då befintlig banvall kan nyttjas som

tillfartsväg.

Kostnaderna för underhållsarbetet kommer att vara något lägre för markkabelalternativet eftersom

röjning inte behöver ske med lika täta intervall.

sid 43/98

Luftledningen är enklare att besiktiga och innebär att E.ON Elnät ofta kan åtgärda ett fel före det

uppstår. En markkabel är svårare att komma åt för besiktning. Vid ett eventuellt fel på ledningen

är det för markkabeln svårare att lokalisera detta och åtgärda felkällan än detsamma för

luftledningen. Långa avbrottstider till följd av felkällor innebär stora kostnadsförluster. Generellt

finns bättre tillgång till rätt kompetens och reservdelar för att åtgärda fel på luftledning.

Sammantaget så kan de planerade underhållskostnaderna för den aktuella ledningen vara något

lägre för markkabel än luftledning men reparationskostnaderna är högre för markkabel då

avbrottstiderna ofta är längre.

6.5.5 Ersättning för markinlösen

I samband med byggnation av kraftledningen görs en värdering av det intrång som kraftledningen

medför och stämpling genomförs av de träd som behöver avverkas. De fastighetsägare vars mark

kommer att påverkas av kraftledningen kommer att kontaktas i ett senare skede av projektet

beträffande markupplåtelse och intrångsersättning. För beräkning av den ersättning utgår för

markinlösen följer E.ON Elnät de principer som har fastställts gemensamt inom branschen.

Ersättningen baseras på ledningsrättslagens ersättningsprinciper som finns i 4 kap

Expropriationslagen. Ersättningsnivåerna för intrång i skogsmark kommer att vara i enlighet med

2009 års skogsnorm framtagen av Lantmäteriet. Kostnaden för markinlösen kommer att vara en

betydande del av projektkostnaden. Marknadsvärdet för området kommer i stora drag att vara

jämförbara för de olika sträckningarna.

Markinlösen för luftledningssträckning A i obruten terräng:

En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 32 km samt en parallellgång om cirka

20-40 meter på en sträcka om 7 km.

Totalt cirka 128-142 ha.

Markinlösen för luftledningssträckning B i obruten terräng:

En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 16 km, en parallellgång om cirka 12-20

meter på en sträcka om 14 km samt en parallellgång om cirka 20-40 meter på en sträcka om 7 km.


Marinlösen för luftledningssträckning C i parallellgång:

En ny skogsgata för krävd breddning om 12-20 meter på en sträcka om cirka 36 km.


Markinlösen för luftledningssträckning D i obruten terräng:

En ny skogsgata om cirka 35 meter på en sträcka om cirka 19 km samt en parallellgång om cirka

12-20 meter på en sträcka om 19 km.


Markinlösen för markkabelsträckning:

En ny skogsgata om 10-15 meter på en sträcka om cirka 39 km.

Totalt 39-59 ha.

sid 44/98

Notera att uppskattningarna om markinlösen inte tar hänsyn till specifik terräng inom

sträckningarna såsom förekomst av vattendrag etc.

Markkabelsträckningen innebär troligen den lägsta kostnaden avseende markinlösen men med

jämförbart totalt markanspråk med luftledningssträckning C.

6.6 Val av tekniskt utförande

Två huvudsakliga möjliga tekniska utföranden finns alltså för de planerade kraftledningarna;

trädsäker luftledning och markförlagd kabel. Nedan redovisas E.ON Elnäts grunder för val av

förordat utförande.

Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande

att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa eventuella fel

på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor för att avhjälpa ett fel. En

luftledning är betydligt enklare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation, vilket gör

att avbrottstiden vid eventuella fel mycket sällan överstiger några dagar.

Luftledningar i regionnätet byggs trädsäkra vilket innebär att de klarar svåra oväder utan att

skadas av fallande träd. För produktionsanläggningar av aktuell storlek är det mycket viktigt att

eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Vid eventuella framtida behov av ökad överföringskapacitet

kan detta tillgodoses genom relativt enkla förändringar av en luftledning. En markkabel måste

däremot ersättas med en helt ny kabel för att erhålla större överföringskapacitet.

När det gäller miljöpåverkan är den mest uppenbara nackdelen med en luftledning att den visuellt

syns i det omgivande landskapet samt att den medför en något bredare skogsgata medan en

markkabels visuella påverkan är mycket liten. För förordad sträckning C kommer krävd skogsgata

att minimeras då befintlig skogsgata kan nyttjas och endast en breddning av 12-20 meter krävs, för

markkabel krävs en skogsgata om 10-15 meter.

Nackdelen med markkabel är att schaktning vid markkabelförläggning i våtmarker kan medföra

allvarliga konsekvenser för känsliga våtmarker, genom att orsaka förändrade hydrologiska

förhållanden som i sin tur kan påverka flora och fauna knutna till våtmarken. Schaktning i området

kring banvall kommer troligen att vara problematisk på grund av förorenad mark vilken kan

komma att kräva omfattande saneringsarbete och särskilda åtgärder för att inte påverka vattendrag

och brunnar i området. Sprängning vid kabelförläggning där berggrunden är ytlig innebär också en

permanent negativ miljöpåverkan. Trots detta får en markkabel i många fall anses ha en mindre

påverkan på omgivningen under driftskedet. Däremot har en markförlagd kabel generellt sett en

större påverkan än en luftledning under byggskedet.

Som framgår av avsnitt 6.5 är det betydligt mer kostsamt att utforma aktuella ledningar som

markkabel än som luftledning. Detta eftersom både materialkostnaden och bygg- och

anläggningskostnaden är högre för en markkabelförbindelse.

Vid en samlad bedömning av ovannämnda skäl anser E.ON Elnät att ett markkabelalternativ inte

är rimligt i det aktuella fallet. Eventuella fördelar som ett utförande med markkabel skulle kunna

sid 45/98

innebära med avseende på markanvändning och landskapsbild, kan enligt E.ON Elnät inte

motivera den ökade kostnaden, de försämringar avseende driftsäkerhet och den minskade

flexibilitet som ett sådan utförande innebär jämfört med ett utförande med trädsäker luftledning.

7 Huvudalternativ, beskrivning av berörda intressen samt

konsekvensbedömning

I detta avsnitt beskrivs berörda intressen längs planerad ledning mellan Hageskruv och Nybro för

E.ON Elnäts huvudalternativ, sträckning C. Vidare redovisas bedömningar av de konsekvenser

som förväntas uppstå på dessa intressen till följd av projektet. Konsekvensbedömningarna är

gjorda utifrån en fyrgradig skala där 1 motsvarar obetydlig påverkan, 2 motsvarar liten negativ

påverkan, 3 måttlig negativ påverkan och 4 stor negativ påverkan.

Obetydlig påverkan (1) Liten påverkan (2) Måttlig påverkan (3) Stor påverkan (4)

Stor påverkan uppstår när projektet förstör områdets karaktär eller värdekärnor eller omöjliggör

pågående verksamhet. Måttlig påverkan uppstår när projektet innebär att områdets karaktär eller

värdekärnor störs i sådan grad att dess värden delvis minskar, eller att pågående verksamhet

försvåras till så stor del inom vissa områden att del av verksamheten måste flyttas/avbrytas. Liten

påverkan innebär att enstaka värdefulla områden störs i endast liten utsträckning och att

områdenas samlade värden huvudsakligen kvarstår, eller att pågående verksamhet till viss del störs

men att verksamheten i stort sett kan pågå som tidigare. Obetydlig påverkan innebär att områdets

karaktär och värden förblir opåverkade eller endast obetydligt påverkade, eller att pågående

verksamhet kan fortgå som tidigare.

Genomgående i avsnitt 7 gäller att benämningar i kursiv stil inom parentes hänvisar till

redovisningen av utpekade intressen i tabeller i avsnittet samt i kartor i bilaga 4.

7.1 Landskapsbild

7.1.1 Allmän beskrivning

Området för den aktuella ledningssträckningen tillhör huvudsakligen den naturgeografiska

regionen Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Den kännetecknas av en flack

terräng där barrblandskogar dominerar. Sträckningens nordligaste del hör till Sydsvenska

höglandets centrala och östra delar och utgörs av kullig terräng, en utlöpare av småländska

höglandet. 1

Landskapet mellan Hageskruv och Nybro är tämligen flackt och sluttar obetydligt från den

västligaste punkten, strax sydost om Sävsjöström i Kronobergs län, på 205 till 240 meter över

havet till den östligaste på 105 till 110 meters höjd nordväst om Nybro i Kalmar län.

1 Källa: http://www.lansstyrelsen.se/kalmar/sv/om-lansstyrelsen/om-lanet/fakta-kalmar-lan/lanets-natur/natur-o-

smaland/Pages/naturgeogr_regioner.aspx

sid 46/98

Figur 7.1. Karta visande markanvändning i området mellan Hageskruv och Nybro.

Området utgörs huvudsakligen av aktivt brukad produktionsskog, men även mindre områden med

småskaliga jordbruksmarker förekommer. Bebyggelsen utgörs av byar och enstaka gårdar samt

tätorten Flygfors. Den aktuella sträckan slutar strax nordväst om Nybro tätort. Se översiktlig karta

nedan.

Det största vattendraget inom området är Alsterån, som ligger i en dalgång, på sina håll

slingrande. Norr om Höneström är åfåran grundare och här finns även öppna mader. I den södra

delen av ledningssträckningen passeras Ljungbyån som i detta område är relativt reglerad. I övrigt

finns endast ett fåtal bäckar, tillhörande mindre sjöar eller tjärnar, i ledningens närområde. Sjöarna

i området är få till antalet och de som ledningen passerar i närheten av är små till storleken. Även

antalet våtmarker i ledningens närområde är få, men ökar i antal mot nordväst.

sid 47/98

I den nordvästra delen domineras landskapet av barrskog med en övergång mot något större

lövträdsinslag mot sydost. Landskapet blir något mer småbrutet i den sydöstra delen med inslag av

odlingslandskap insprängt i skogslandskapet. Detta gäller framförallt vid Flygsfors och norr om

Gullaskruv. Eftersom höjdskillnaderna är små och att skogsmarken dominerar landskapet innebär

det att långa utblickar är sällsynta.

Figur 7.2. Korsning av Alsterån

Figur 7.4. Befintlig kraftledning genom

skogslandskap med närliggande

bebyggelse i höjd med station Orrefors

Västra. T.h i bild bakom skogsridå

ligger Lyckeby.

Figur 7.5. Befintlig kraftledning genom skogslandskap,

korsning med Svenska Kraftnäts ledning FL6 S3.

Figur 7.3. Åkermark i höjd med Videflyet nordost om

Målerås

sid 48/98

7.1.2 Berörda intressen

Känsliga områden från landskapsbildssynpunkt är dels småskaliga eller ålderdomliga

landskapstyper, där moderna inslag som en kraftledning förändrar kan förändra landskapets

upplevelsevärden på ett negativt sätt, dels landskapsavsnitt där människor vistas i större

omfattning än i området i övrigt, såsom bebyggda områden och rekreationsområden/utflyktsmål.

Den planerade ledningen berör inte något intresse som är skyddat med avseende på

landskapsbilden. Det finns dock landskapsbildsvärden som är sammankopplade med andra

intressen, däribland Alsterån (Ri Nat 1), odlingslandskapet vid Flögstorp och Skedsbäckshult (Ri

Nat2), ängs- och betesmarker med utpekade naturvärden samt objekt som finns med i regionala

bevarandeplaner för odlingslandskapet. I den kulturmiljöanalys som upprättas under MKB-arbetet

pekas några småskaliga agrara landskapsavsnitt som berörs av den nya ledningen ut, som är

landskapsbildsmässigt känsliga. Området i den planerade ledningens närhet är glest befolkat, men

det finns bostadshus i närområdet där den planerade ledningen kommer att synas, dels i utkanterna

av tätorterna Flygfors och Nybro, dels i form av mindre byar och gårdar längs sträckan. Se vidare

avsnitt 7.1.3.

7.1.3 Skadeförebyggande åtgärder

Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera påverkan på

landskapsbilden till följd av en ny kraftledning.

För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation

och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden

och vattendrag.

7.1.4 Konsekvensbedömning

Generellt blir konsekvenserna för landskapsbilden av en ny kraftledning att landskapet får en

modernare, mer industriell karaktär. Särskilt i områden som uppfattas som orörda kan detta

upplevas negativt. Inställningen till förändringen påverkas också av om man är personligt berörd,

t.ex. genom att utsikten från ens tomt förändras. I närheten av bostadsbebyggelse kan

ledningsstolpar och ledningsgata skalmässigt bli dominerande i landskapsbilden. I det aktuella

fallet, där den nya kraftledningen läggs parallellt med en befintlig kraftledning, blir förändringarna

av landskapsbilden mycket mindre än vid nydragning och därmed blir även konsekvenserna (att

upplevelsevärdena förändras) mindre.

Analysen av landskapsbildspåverkan har fokuserat på dels känsliga landskapsavsnitt, dels de delar

av ledningssträckningen där det finns bostadsbebyggelse i närheten och landskapet är så pass

öppet att kraftledningen kommer att synas från bostadshusen.

Det området där kraftledningen går fram utgörs till övervägande del av skog och är flackt, d.v.s.

utsiktspunkter saknas. Inga stora, öppna landskapsrum i form av vida jordbruksmarker eller större

sjöar finns. Detta gör att kraftledningen inte kommer att bli synlig på långt håll. I utkanten av byar

och tätorter finns dock mindre områden med jordbruksmark samt tomtmark som ger något längre

utblickar, och det är främst här som landskapsbilden påverkas av den nya kraftledningen.

sid 49/98

Känsliga landskapsavsnitt som passeras är de småskaliga odlingsmarkerna på följande platser:

Högelycke-Tokebo

Gullaskruv norr om Orrefors

Flygsfors-Smedstorp

På följande platser längs ledningssträckningen finns bostadshus där kraftledningen bedöms kunna

bli synlig från bostädernas närmiljö:

Skogslyckan, Nymålen, Kvarnkullen, Hetalåga – enstaka hus i skogsterräng

Högelycka, Norrbäck, Tokebo och Stenstorp – gårdar/byar nordost om Gullaskruv vid

Hälleberga

Säteriet, Lyckeby, Östregården och Riveberg – gårdar/byar vid Gullaskruv norr om

Orrefors

Flygsfors – norra utkanten av tätbebyggelsen

Knalltorp, V Resebo – gårdar/byar nordväst om Nybro

Kyrkslätt och Rismåla, bebyggelse i utkanten av Nybro

Den nya kraftledningen kommer att bli synlig från bostadshusen och från öppna landskapsrum på

dessa platser, antingen eftersom landskapet är öppet mot ledningen eller för att skogsridån mellan

hus och befintlig kraftledning försvinner till följd av avverkning för den nya ledningen. Vid

Kvarnkullen norr om Målerås är det troligt att skogsridån till viss del försvinner och att den

visuella påverkan därmed ökar. Vid Tokebo är landskapet öppet, så ledningen kommer här att bli

synlig från bostadshusen och den visuella påverkan uppenbar eftersom avståndet till planerad

kraftledning är förhållandevis litet. Vid de flesta hus finns dock en skogsridå alternativt befintliga

ekonomibyggander som begränsar sikten mot kraftledningen.

I de öppna landskapsavsnitten kommer ledningen att exponeras mot omgivande landskap och kan

i de småskaliga ängs- och odlingsmarkerna upplevas som ett främmande inslag i landskapsbilden,

men eftersom ledningen avses byggas i parallellgång med befintlig130 kV kraftledning bedöms

konsekvenserna för landskapsbilden ändå som små.

Figur 7.6. Bostadshus på fastigheten Flögstorp

1:44. Den nya ledningen planeras t.h. om

befintlig ledning i bilden.

Figur 7.7. Vy från Rismåla 2:26 mot befintlig

kraftledning. Den nya ledningen planeras bortom

befintlig ledning som syns i bilden.

sid 50/98

Vid Alsterån är landskapet slutet och en tillkommande parallell kraftledning innebär ingen stor

skillnad mot dagens landskapsbild. Samma typ av landskapsbildspåverkan uppstår även på ett

flertal andra platser, där människor t.ex. färdas på vägarna i området eller rör sig till fots i skog

och mark. Eftersom det redan finns en stor kraftledning längs hela den aktuella sträckan så blir

denna förändring av landskapet mycket mindre än vad som är fallet vid nya ledningsdragningar.

För att illustera hur en ny kraftledning i parallellgång med befintlig kan komma att se ut i

landskapet har fotomongage framtagits, se Figur 7.8.

Sammantaget bedöms planerad luftledning i aktuell sträckning ge upphov till små konsekvenser

för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningen

planeras uppföras i parallellgång med befintlig kraftledning, vilket minimerar markintrånget och

innebär att den tillkommande landskapsbildspåverkan äger rum i landskapsavsnitt som redan är

påverkade av denna typ av exploatering. Även landskapets karaktär av till stora delar slutet skogs-

landskap bidrar till att minska påverkan. Det är endast i anslutning till öppnare landskapsavsnitt,

exempelvis vid bebyggelse och där ledningen korsar vägar, som den planerade ledningen kommer

att synas i någon större omfattning. Att höjdskillnaderna är små och skogsmarken dominerar

innebär att långa utblickar är sällsynta, vilket också bidrar till att minska påverkan på

landskapsbilden.

Figur 7.8 Fotomontage befintlig kraftledning t.v. i parallellgång med ny kraftledning t.h. Bilden är tagen

norrut i höjd med Sävsjöström. Ny kraftledning illustrerad med ett utförande med gitterstolpe med en höjd om

ca 27 meter, befintlig stolpe är i bilden ca 22 meter.

7.1.5 Konsekvenser under byggskedet

Eventuella körskador orsakade av arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan

påverka landskapsbilden negativt. Med ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till

byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna för landskapsbilden bli små under byggtiden.

sid 51/98

7.2 Markanvändning, bebyggelse och planer


Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det

fråga om ett modernt skogsbruk som bedrivs längs aktuell ledningssträckning. Utmed

ledningsträckningen finns mindre inslag av öppen jordbruksmark, företrädesvis inom Nybro

kommun.

Området för ledningssträckningen är glest befolkat. Närmaste tätort är Flygsfors, belägen strax

söder om ledningssträckningen. Andra tätorter i närheten är Orrefors och Nybro. Samlad

bebyggelse finns i Lyckeby, strax söder om ledningssträckningen. I övrigt finns spridd bebyggelse

på enstaka håll längs med sträckningen.


Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den

aktuella sträckningen enligt samrådssvar från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning.

Alsterån (Dv1) som är en regionalt viktig dricksvattenresurs berörs norr om Silvereke. Där berörs

också Höneström som ingår i vattenförsörjningsplanen för Uppvidinge kommun (VfP1). Söder om

Flygsfors berörs Ljungbyån som är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv2). Inga kartlagda

sand-, grus- eller grundvattenförekomster berörs.

Vid Hetalåga finns ett potentiellt förerorenat område som har branschklass 4, Övrigt BKL, på

grund av att det på platsen sker/har skett glassmältning i liten omfattning.

Området kring aktuell ledningssträckning utgörs huvudsakligen av obebyggd skogsmark och

jordbruksmark. Närmaste tätorter är Flygsfors och Orrefors, belägna ca 0,5 km respektive ca 1,5

km från huvudalternativet. Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta

och är belägna inom 100 meter från planerad ledning finns redovisade i Tabell 7.1 nedan.

Närmaste belägna bostadshus ligger ca 55 meter från föreslagen ledningssträckning.

Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och

vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan.

Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun är från 2011 och för Nybro kommun är gällande

översiktsplan från 2007. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade

översiktsplaner berörs av den aktuella sträckningen.

sid 52/98

Tabell 7.1. Byggnader klassificerade som bostadshus enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta inom

100 meter från planerad ledning.

Lokalisering Fastighetsbeteckning Kommun Avstånd till

ledningen (m)

Söder om planerad ledning Silvereke 1:10 Uppvidinge 85 m

Norr om planerad ledning Silverekemåla 1:15 Uppvidinge 80 m

Norr om planerad ledning Hetalåga 1:5 Nybro 90 m

Norr om planerad ledning Hetalåga 1:4 Nybro 80 m

Baggböle, öster om planerad ledning Högelycke 1:3 Nybro 95 m

Söder om planerad ledning Villköl 5:43 Nybro 55 m

Söder om planerad ledning Gullaskruv 1:23 Nybro 75 m



Norr om planerad ledning Gullaskruv 1:22 Nybro 75 m


Söder om planerad ledning Flögstorp 1:44 Nybro 55 m

Norr om planerad ledning Knalltorp 1:2 Nybro 70 m

Söder om planerad ledning Rismåla 2:26 Nybro 85 m


Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största

del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört

med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras. Kraftledningen avses att i

huvudsak anläggas norr om befintlig kraftledning.

Om åtgärder kommer att vidtas inom ett känt förorenat område kommer E.ON att samråda med

kommunen för att säkerställa att gällande krav uppfylls. E.ON Elnät har utarbetade rutiner för hur

bolaget skall bedöma och hantera miljöföroreningar och misstänkta miljöföroreningar i mark,

vatten och byggnader. Om förorening påträffas kommer arbetet att avbrytas och lokal

tillsynsmyndighet (kommunens miljökontor) omgående informeras. E.ON Elnät är som

verksamhetsutövare ansvarig för att myndigheten informeras, men det kan även vara en

entreprenör som anmäler till myndigheten. Påträffade föroreningar kommer att hanteras enligt

gällande krav både vad gäller anmälningsplikt som hantering av massorna.

För arbeten inom vattenresurs ska maskiner ha biologiskt nedbrytbara hydrauloljor. Upplag av

material, uppställning av maskiner och bodar undviks helt inom vattenresurs. Alterntivt ska

maskiner ställas upp på asfaltsplan. Fordon får inte tankas inom vattenresurs och dessa ska vara

försedda med slangbrottsventil. Rutiner vid eventuella läckage från maskiner (exempelvis

slangbrott) skall finnas under arbetet och vara kända för alla som arbetar på platsen.

sid 53/98

Absorptionsmedel för eventuella läckage från fordon m.m. skall finnas på plats i erforderlig

mängd under arbetet. Kontroll av läckage ska minst ske varje morgon och varje dag vid avslutat

arbete. Särskild uppmärksamhet ska iakttas vid hantering av ämnen som kan förorena mark och

vatten. Lagring av sådana ämnen kommer inte att ske inom vattenresurs. När det gäller

användning av kemikalier, ska alltid den minst miljöskadliga produkten användas. Utbildning ska

ske av samtliga som arbetar inom vattenresurs. Utbildningen ska t ex omfatta nödlägesrutiner,

rutiner för eventuell tankning av maskiner, arbetsrutiner, var körning med maskiner får ske.


För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas, se kapitel 6.1. Genom att

ledningen är samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och

mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Breddningen av befintlig ledningsgata med ca 12-20

meter medför att mellan 43-72 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta

räknas som skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt skogsbruk. Detta

kan jämföras med 144 ha skogsmark som skulle behöva avverkas om ledningen byggs i ny

sträckning. Att ledningen uppförs i parallellgång innebär att antalet nya brukningshinder och att

ytterligare fragmentering av brukningsenheter begränsas. Berörda fastighetsägare kommer att

ersättas för avverkad skog, skador och värdeminskning på fastighetens marknadsvärde i enlighet

med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det skogsbruk som bedrivs i

området bli liten.

Planerad ledning bedöms under driftskedet medföra obetydliga konsekvenser för jordbruket.

Den aktuella ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar förbi

enstaka byar med samlad bebyggelse. Närmaste bostadshus är belägna ca 55 meter från

sträckningsförslaget. Eftersom ledningen byggs i parallellgång, dessutom bortom befintlig ledning

förbi närbelägna hus på Villköl 5:43 och Flögstorp 1:44, bedöms den tillkommande visuella

påverkan för bostadsbebyggelse bli relativt begränsad. Med anledning av mer trädbevuxen mark

samt sluttande terräng där ledningen planeras att anläggas söder om befintlig ledning vid

Gullaskruv har E.ON Elnät gjort bedömningen att berörda bostadshus på fastigheterna Gullaskruv

1:23, 1:19, 1:21 inte påverkas i lika hög grad som om ledningen passerat vid fastigheten

Gullaskruv 1:22 på befintlig lednings norra sida. Konsekvenserna för dessa tre fastigheter med

bostadshus bedöms därmed som små.

Planerad ledning i förordad sträckning bedöms vara förenlig med gällande översiktplaner. Inga

andra kommunala planer berörs.

Påverkan på berörda vattenresurser bedöms bli obetydliga förutsatt att redovisade skyddsåtgärder

vidtas. Någon åtgärdsplan bedöms därför inte vara nödvändig.


Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från

normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är

begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små.

sid 54/98

7.3 Naturmiljö


Naturmiljön mellan Hageskruv och Nybro är tämligen varierad med en dominans av barrskog i

den nordvästra delen vilken succesivt övergår i ett något större lövträdsinslag mot sydost. Mycket

av skogen är rationellt brukad, men det finns inslag av såväl sumpskogar som äldre mer biologiskt

intressanta skogsmiljöer, dock ofta som små frimärken i landskapet. I barrskogen finns särskilt

höga värden knutna till Kärngöls naturreservat samt barrskogar vid Höneskruv. I övrigt finns de

största biologiska värdena knutna till odlingslandskapet med angränsande lövskogmiljöer.

I området finns flera rödlistade och hotade arter. Huvuddelen av dessa, bland annat en lång rad

med sällsynta och rödlistade kärlväxter, svampar (både träd- och marklevande), lavar och insekter,

är knutna till det öppna eller delvis trädbärande odlingslandskapet. En intressant notering är att

utmed den befintliga 130 kV ledningen som det aktuella alternativet planeras att gå parallellt med,

finns flera rödlistade eller minskande arter knutna till odlingslandskapet. Hit hör kärlväxter som

slåttergubbe (VU) och svinrot liksom insekter som olika bastardsvärmare (samtliga NT),

slåttergubbemal (VU) och åkerväddsantennmal (VU). Några i ovanligt goda förekomster.

I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad

som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Sträckningsförslaget berör riksintresse för

naturmiljön för Flögstorp-Skedebäckshult som är ett välbevarat odlingslandskap med

naturbetesmarker. Utöver dessa områden finns nyckelbiotoper, naturvärden, våtmarker,

sumpskogar och ängs- och betesmarker som pekats ut i samband med riktade inventeringar.

Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån

Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag

(Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer av samtliga fridlysta,

rödlistade och sk. Natura 2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns

redovisade i ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2015) .

En översiktlig naturvärdesbedömning (se bilaga 5) genomfördes längs med samtliga studerade

stråk våren 2015 av Naturcentrum AB. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en

tregradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3

representerar påtagligt naturvärde.


Alsterån som korsas strax norr om Höneströms damm och norr om Silvereke, ingår i Alsteråns

dalgång-Skahus-Alsterfors riksintresse för naturvård (Ri Nat 1). I samma område berörs ett

naturvårdsprogram för Kronobergs län (NvPr 1) av naturvärdesklass 1 och en våtmark med

mycket högt naturvärde (VMI 1). Riksintresset berörs på en sträcka av ca 750 meter respektive ca

300 meter. Öster om Flygsfors berörs Flögstorp-Skedebäckshult som är av riksintresse för

naturvård (Ri Nat 2). I samma område berörs två objekt av naturvärdesklass 1 som ingår i Kalmar

läns naturvårdsplan, (NvPl 4 och NvPl 5). Även två objekt i regional bevarandeplan för

odlingslandskapet (RBO 2 och RBO 3) berörs i området.

sid 55/98

I Kronobergs län är Alsterån en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 1) och Höneström ingår i

vattenförsörjningsplanen (VfP 1)för Uppvidinge kommun. I Kalmar län korsar den planerade

ledningen Ljungbyån öster om Flygsfors. Ån är en regionalt viktig dricksvattenresurs (Dv 2).

Flera naturvårdsobjekt av olika slag berörs också av sträckningen, bl.a. vattendrag, våtmarker och

sumpskogar. Längs med hela sträckningen finns ett antal naturvärden i anslutning till sträckningen

som är knutna till skogliga värdeobjekt.

Ledningen korsar ytterligare ett antal mindre vattendrag som inte tas upp ovan eller i den

genomförda inventeringen. Många av vattendragen, liksom sjöar och tjärnar omfattas av

strandskydd. Eventuellt kan dispensansökan komma att krävas inför byggnation av ledningen. På

samma sätt kan objekt som omfattas av generellt biotopskydd finnas utmed den del av

ledningssträckningen som inte omfattas av den genomförda inventeringen. För ingrepp i dessa

krävs dispensansökan.

Ett flertal områden utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen berörs utmed den planerade

ledningssträckningen, bland annat vid Högelycke, Flygsfors och Knalltorp.

Samtliga kända naturmiljöintressen som återfinns inom 100 meter från föreslagen sträckning

redovisas i Tabell 7.2 nedan samt på kartor i bilaga 4.

Tabell 7.2. Naturmiljöintressen inom 100 meter från planerad ledningsmitt.

Benämning i

karta Objekttyp Namn ID

Natur-

värdes-

klass

Beskrivning

RI Nat 1 Riksintresse för

naturvård

Alsteråns dalgång-

Skahus-Alsterfors

NRO070

29

Alsteråns dalgång är av geologisk betydelse. Norr om Höneström finns

öppna mader utmed drygt en kilometer

av Alsterån. Den grunda men markerade åfåran är starkt slingrande och har klart

strömt vatten. Artrikedomen i maderna

är relativt stor.

NvPr 1

Naturvårds-

program för

Kronobergs län


Skahus-Alsterfors 67 1 Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 1)

NB 1 Nyckelbiotop Motsvarar Ni3 i den översiktliga naturvärdesbedömningen

VMI 1 Våtmarks-

inventeringen

Åmad längs Alsterån 6

km vsv Älghult kyrka

G05F3G

07

Mycket

högt

natur-värde

Våtmark

Dv 1 Regionalt viktig

dricksvattenresurs Alsterån 81215 Ytvatten, vattendrag

VV 1 Värdefullt vattensystem

Alsteråns dalgång,

sträckan Barkaström

och Ulvaklöva

G 2066

Komplex dalgång, som tydligt visar natur- och kulturlandskapets utveckling.

Märkliga dalformer, isälvsterrasser,

prekambrisk dal. Riklig förekomst av stensimpa och safsa.

sid 56/98

VfP 1 Vatten-

försörjningsplan Höneström

Reservvattenförsörjning för Uppvidinge

kommun.

VMI 2 Våtmarks-

inventeringen

Mosse vid Avegöl 8

km S Älhghult kyrka

G05F2H

02

Låga natur-

värden

Våtmark

NvPl 1 Naturvårdsplan,

Lst Kalmar Nybroåsen vid Älgerås

0881_03

9 2

Området utgörs av ett välutbildat

åsnätlandskap. Inga tillstånd till täktverksamhet bör beviljas i detta

område. Inte heller husbehovstäkter bör

förekomma

ÄoB 1 Ängs- och

betesmark 897-FVS

Motsvarar Ni 4 i den översiktliga

naturvärdesbedömningen

ÄoB 2 Ängs- och

betesmark



NB 2 Nyckelbiotop Motsvarar Ni 6 i den översiktliga


NVO 1 Naturvårdsobjekt Hagmarker SV

Tokebo sjö

N 16830-

1996 2 Lövskogslund/Hagmarksskog


Lst Kalmar Tokebo - Högelycke

0881_03

6 2 Naturvårdsplan

RBO 1

Regional

bevarandeplan odlingslandskapet

Högelycke, Villköl &

Norrbäck 0881018 2 Odlingslandskap


Lst Kalmar Säteriet

0881_03

4 3 Naturvårdsplan

NB 3 och 4 Nyckelbiotop Motsvarar Ni 7 i den översiktliga


ÄoB 3 Ängs- och

betesmark


naturvärdesbedömningen.

ÄoB 4 Ängs- och

betesmark

Restaurerbar, består idag av mestadels

skog.

ÄoB 5 Ängs- och

betesmark


naturvärdesbedömningen.

ÄoB 6 Ängs- och

betesmark Ej aktuell.

ÄoB 7 Ängs- och

betesmark



RI Nat 2 Riksintresse för

naturvård

Flögstorp och

Skedebäckshult

NRO-08-

107

Representativt, välbevarat och

mångformigt odlingslandskap med

vidsträckta naturbetesmarker i form av ekhagar, öppna hagmarker och

björkhagar med art- och individrika

sid 57/98

växtsamhällen. Andelen öppna

hagmarker är ovanligt hög. Inslag av

västliga arter förekommer


Lst Kalmar Flögstorp

0881_04

6 1 Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2)


Lst Kalmar

Skedebäckshult -

Smedstorp

0881_04

7 1 Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 2)

RBO 2

Regional

bevarandeplan

odlingslandskapet

Flögstorp 0881032 1 Odlingslandskap

RBO 3 Regional bevarandeplan

odlingslandskapet

Smedstorp 0881033 2 Odlingslandskap

Dv 2 Regionalt viktig dricksvattenresurs

Ljungbyån 81215 Ytvatten, vattendrag

NVO 2 Naturvärdesobjekt Lövskog 500 m SO

Äsplundaback

N 14918-

1996 Lövskog

ÄoB 8 Ängs- och

betesmark

Består av tre delobjekt. Motsvarar Ni 11 i den översiktliga


Resultaten från den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen visar att två ej tidigare

särskilt utpekade områden med naturvärden återfinns längs med aktuell ledningssträckning (Ni 3,

Ni 12), se Tabell 7.3 nedan. I inventeringsrapporten beskrivs ytterligare områden med

naturvärden. Dessa områden är sedan tidigare utpekade i andra riktade inventeringar såsom t ex

våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen. Dessutom pekas områden ut som

är av riksintresse för naturvård (RI Nat 1 och 2).

Tabell 7.3. Objekt intressanta för naturmiljön, utpekade i genomförd översiktlig naturvärdesbedömning.

Benämning i

karta

ID i natur-

värdes-

bedömning

Namn

Natur-

värdes-

klass

Beskrivning

Ni 1 4

Alsteråns

dalgång-Skahus-Alsterfors ()

Riks-intresse

Värdefullt landskapsobjekt utmed Alsterån

Ni 2 5 Åmad längs Alsterån

2

Delvis trädfri åmad. Bland naturvårdsarter finns hirsstar.

Upptagen som mycket högt värde i våtmarksinventeringen

och ligger inom riksintresse för naturvården.

Ni 3 8 Höneskruv med

ledningsgata 1

Värdefullt litet odlingslandskap med ett fåtal äldre träd. I

ledningsgatan söder om Höneskruv finns mycket fina

kärlväxtförekomster och flera rödlistade växter och

insekter. Förekomst av bland annat mosippa (EN).

Ni 4 18 Hetalåga 2

Odlingslandskap med gamla ädellövträd och mycket fin

kärlväxtflora. Bland kärlväxterna finns sommarfibbla

(NT), slåttergubbe (VU), slåtterfibbla (VU) och gott om svinrot. På de gamla träden, i norra delen, växer

sid 58/98

skuggorangelav (NT) och lunglav (NT). I söder, nära

befintlig ledningsgata (se bild ovan) är trädskiktet mer

triviala även om några senvuxna ekar förekommer

Ni 5 22 Odlingslandskap

vid Tokebo 1

Mycket vackert och värdefullt odlingslandskap med

betesmarker och äldre ädellövträd. Det finns även gott om

buskar som hassel. Fältgentiana (EN), slåttergubbe (VU), solvända (NT), backtimjan (NT), scharlakansvaxskivling

(NT) och flera rödlistade fjärilar finns i betesmarkerna

Ni 6 24 Äldre tallskog SO

om Tokebo 3

Nyckelbiotop med 145-årig tallskog. Äldre barrskogar

kan ha ett stort värde för många arter särskilt om det finns

gott om multnande ved. Uppgifter om substrattillgång och

arter saknas dock

Ni 7 27 Säteriet 1

Odlingslandskap med betesmarker och äldre ädellövträd, bland annat gamla ekar. På ekarna växer bland annat

blekticka (NT), tårticka (EN) och gulpudrad spiklav.

Floran är mycket fin med slåttergubbe (VU), solvända (NT) och kattfot.

Ni 8 30 Betesmark i Gullaskruv

2

Relativt liten betesmark i ett större odlingslandskap. Fina

förekomster av slåttergubbe (VU), solvända (NT), svinrot,

mindre bastarsvärmare (NT) och andra naturvårdsarter.

Ni 9 33 Betesmark ost om

Flygsfors 1

Dessa betesmarker ingår i ett större odlingslandskap.

Kärlväxtfloran är mycket finns med hävdgynnade arter

som ljungfrulin, slåttergubbe (VU), solvända (NT) och

svinrot, kattfot. Bland fjärilar finns sällsynta arter som

violettkantad guldvinge (NT), mindre bastardsvärmare

(NT) och klubbsprötad bastardsvärmare (NT). Det finns även rödlistade vedlevande skalbaggar. I betesmarkerna

finns äldre ekar och gott om enbuskar.

Ni 10 35 Flögstorp och

Skedebäckshult

Riks-

intresse

Ett stort och värdefullt odlingslandskap med många betesmarker och andra värdefulla biotoper såsom bäckar,

trädridåer mm.

Ni 11 41 Betesmarker vid Knalltorp

2

Mindre odlingslandskap med betesmarker och

sumpskogar. Slåttergubbe (VU), ljungfrulin, stagg och knägräs. På äldre lövträd växer den rödlistade arten grynig

filtlav (NT).

Ni 12 44 Blomrik mark S

Kyrkslätt 1

Blomrik igenväxande torräng med buskar. Rik förekomst

av rödlistade fjärilar som sexfläckig bastardsvärmare

(NR), klubbsprötad bastardsvärmare, mindre

bastardsvärmare, silversmygare (NT), violettkantad guldvinge (NT) och sällsynta kärlväxter som slåttergubbe

(VU) och solvända (NT).

Utdrag ur ArtDatabanken har gjorts med avseende på alla skyddade och sällsynta växt- och

djurarter (rödlistade, fridlysta eller upptagna i EU:s fågel- eller habitatdirektiv) som observerats i

området för aktuell ledningssträckning (Artdabanken, 2015). I samband med naturinventeringen

gjordes även ett antal observationer längs med den planerade ledningens sträckning. Alla arter

som observerats inom en radie av 100 m från planerade ledningar redovisas i Tabell 7.4

nedan. Det finns även uppgifter om häckningsplats för fridlyst fauna inom etableringsområdet.

sid 59/98

Tabell 7.4. Observationer av rödlistade eller skyddade arter gjorda inom 100 meter från aktuell

ledningssträckning.

Art Hotkategori*

Sexfläckig bastardsvärmare NT

Klubbsprötad bastardsvärmare NT

Slåttergubbemal VU

Mindre bastardsvärmare VU

Bredbrämad bastardsvärmare NT

Ängsskära NT

Loppstarr NT

Utter NT

Skuggorangelav NT

Lunglav NT

Fältgentiana EN

Allmän metallvingesvärmare NT

Scharlakansvaxskivling NT

Lädervaxskivling NT

Stekelbock NT

Blekticka NT

Nötkråka NT

Slåttergubbe VU

Stortimjan VU

Violettkantad guldvinge NT

Almsikelvecklare NT

Silversmygare NT

Krattsnabbvinge NT

Mosippa EN

Sommarfibbla NT

Slåtterfibbla VU

Solvända NT

Backtimjan NT

sid 60/98

Blekticka NT

Tårticka EN

Grynig filtlav NT

Silversmygare NT

*Enligt rödlistan (ArtDatabanken, 2015). NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN= starkt hotad


Aktuell ledningssträckning har utformats för att så långt som möjligt undvika utpekade områden

med särskilda naturvärden. Samlokalisering med befintliga ledningar är nästan alltid att föredra ur

naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt anslutning till befintliga ledningar redan är

påverkad och i viss mån anpassad till de förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata

med ökad ljusinstrålning och ett glesare trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också

fragmenteringen av naturmiljön och inga nya barriärer för spridning och migration av växter och

smådjur skapas.

Kantzonsvegetation kommer att sparas intill Alsterån och övriga vattendrag så långt det är möjligt

utan att äventyra ledningens säkerhet. Detta gäller i synnerhet vid vattendrag av högre

naturvärdesklass. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt möjligt

att undvikas i våtmarker. Efter att detaljprojektering av ledningen har genomförts, och om det då

visar sig att det inte är möjligt att undvika enstaka stolpar i våtmark, kommer en fördjupad

naturvärdesinventering att utföras vid stolplatserna. Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras

i vattendrag och schaktning för stolpfundament blir därmed inte aktuellt intill vattendrag. Vid

detaljprojektering ska tillses att i största möjliga mån stolpar och stagförankringar inte placeras i

områden som omfattas av generellt biotopskydd.

För att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation

och exempelvis stockmattor eller ris att läggas ut vid delsträckor som omfattar våtmarksområden

och vattendrag. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatser med helikopter.

Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra

negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät

kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga

skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling

av skogliga underhållsåtgärder.

Inför upphandling av entreprenör kommer en miljöåtgärdsplan att tas fram där bl.a. arbetsrutiner

samt rutiner för nödlägesberedskap avses att beskrivas för åtgärder inom berörda områden för

vattenförsörjning, om sådana arbeten blir aktuella.

Tidpunkt för byggnation såväl som underhåll av kraftledningen kommer i möjligaste mån att

anpassas för att undvika häckningsperioden för berörd fridlyst fauna.

sid 61/98

Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning utmed hela sträckan och uppförs till största

del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas jämfört

med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.


Sträckningsförslaget berör Alsterån som är av riksintresse för naturvården och som även ingår i

Kronobergs läns naturvårdsprogram. Avverkning av träd kommer att vara nödvändigt inom

riksintresset för att anlägga ledningen vilket medför en ökad ljusinstrålning och ett glesare

trädskikt i det berörda området. I den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen anges att

trädmiljöerna vid passagerna har ett begränsat värde. Den planerade ledningen berör det

riksintressanta odlingslandskapet Flögstorp och Skedebäckshult som även ingår i Kalmar läns

naturvårdsplan. En breddning av ledningsgatan kan innebära att äldre lövträd behöver avverkas

vilket ger en negativ påverkan på området. Konsekvenserna är dock beroende av vilka träd som

behöver avverkas. Värdena i området främst knutna till det öppna landskapet och de eventuella

negativa konsekvenserna kompenseras till viss del av att landskapet öppnas upp med förbättrade

förutsättningar för flora och fauna.

När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag, främst Alsterån, Höneström och Ljungbyån

bedöms denna huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt

sedimenttillskott som tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara

begränsad och av lokal karaktär varför påverkan bedöms som liten. Påverkan på våtmarker

bedöms bli liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas. Bedömningen grundar sig delvis på

det faktum att våtmarkerna längs med aktuell sträckning redan till viss del är påverkade av

befintliga ledningar.

Den planerade ledningen berör ett antal naturvärdesobjekt, områden inom regional bevarandeplan

för odlingslandskapet och objekt inom ängs- och betesmarksinventeringen. Dessa objekt är i de

flesta fall uppmärksammade i den genomförda naturinventeringen. Negativa konsekvenser kan

uppstå i berörda områden om skog behöver avverkas för att uppföra ledningen. De skogliga

värdena är dock kopplade till vissa träd vilket innebär att konsekvenserna beror på om dessa

behöver avverkas eller inte. De flesta områdena är utpekade för värden som finns i det öppna

landskapet. Om ledningen anläggs kan det innebära positiva konsekvenser för dessa områden

eftersom landskapet öppnas upp och floran och fauna kan gynnas av mer solljus.

De två objekt som redovisas i den översiktliga naturvärdesbedömningen (Ni 3 och Ni 12) och som

inte tidigare uppmärksammats består av ett odlingslandskap och en igenväxande torräng utan

några särskilda värden knutna till värdefulla träd. För Ni 3 innebär en breddning av befintlig

ledningsgata sannolikt positiva konsekvenser för de arter som i dag finns i ledningsgatan. För Ni

12 bedöms konsekvenserna bli obetydliga eller svagt negativa då det rör sig om en öppen mark

utan några kända värdefulla träd.

Som framgår av ovanstående redovisning finns ett flertal arter som är upptagna på rödlistan inom

området för den planerade ledningen. Arterna är av varierande hotstatus. För att undvika att

beståndet påverkas, bör stolpplacering och anläggningsarbeten planeras noggrant.

sid 62/98

Därutöver berör den aktuella sträckningen ett antal sumpskogar. Byggnation av de planerade

luftledningarna i aktuell sträckning kommer sannolikt att medföra att träd inom vissa av de

berörda sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens storlek, karaktär och värden

kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Inga utpekade sumpskogar längs

med sträckningen har dock i genomförd översiktliga naturvärdesbedömning bedömts inneha

särskilda naturvärden. Samtliga sumpskogar som berörs av den planerade ledningsbyggnationen

ligger i direkt anslutning till befintliga ledningar och är redan idag till viss del påverkade av och

anpassade till befintliga ledningsgator.

Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och

dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på

ledningsstolpar. För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot

fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningarnas fasledare är för stort (se exempelskiss figur

6.2) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit

under samrådet eller vid genomförd översiktlig naturvärdesbedömning indikerar att den planerade

ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna

för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydlig. Att ledningen huvudsakligen är

samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt hinder, har bidragit

till bedömningen. Beträffande påverkan på fridlyst fauna i område, bedöms ingen ytterligare

påverkan uppstå i samband med underhåll av ledningen då det redan finns en ledning på platsen

som kontinuerligt underhålles med ett återkommande intervall på 8-10 år.


Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs

ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig

aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt och när arbetet är

avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum. Om störande

arbeten anpassas till tidpunkt utanför häckningsperiod bedöms ingen påverkan uppstå på den

fridlysta faunan i området.

7.4 Kulturmiljö


Området utgörs framför allt av skogbeväxt utmark till en rad byar på den nästan fyra mil långa

sträckan. Topografin är flack och såväl jordartsfördelningen som det moderna skogsbruket har

gynnat barrskog.

Inom Kronobergs län har området en låg grad av kulturprägel och saknar i princip bebyggelse.

Kulturminnena är mycket få, och det finns inga kulturmiljöer av kommunalt, läns- eller

riksintresse i detta delområde.

Kalmardelen har delvis samma utmarkskaraktär, men präglas ställvis av ett småbrutet respektive

mera öppet agrart landskap. En större andel utgörs av före detta åkermark som övergått i

betesmark och nu är under igenväxning. Annan åkermark har brukats med större intensitet,

sid 63/98

framför allt efter jordbrukets mekanisering. I det odlingslandskapet är flertalet äldre åkerformer

borttagna, huvudsakligen i samband med traktorns introduktion.

Största skillnaden mellan kronobergsdelen och kalmardelen har sin bakgrund i

jordartsfördelningen. Bebyggelsen i kalmardelen är koncentrerad till de isälvssediment och

vattendrag som redan under forntiden erbjöd gynnsammare livsvillkor för den tidens befolkning.

Den berörda sträckan i Kalmar län kan karaktäriseras som obruten skogsmark varvad med by- och

gårdsmiljöer i småskaliga agrara landskap, en enstaka herrgårdsmiljö, ett huvudsakligen fossilt

torplandskap i skogsmark med ett fåtal torplämningar och -miljöer i undersökningsområdet och än

fler där utanför. Den för regionen så viktiga glasindustrins minnen ligger i huvudsak utanför

undersökningsområdet, men glasbrukens omland uppvisar sekundära spår av glasbruken.

Undersökningsområdets kalmardel rymmer också en kommunikationsmiljö som omfattar ett äldre

vägnät med milstolpar. Den 26 kilometer långa Glasbruksleden övertväras av den planerade

luftledningen.


Längs med planerad sträckning berörs tre områden inom kommunala kulturmiljöprogram,

innehållande ett i huvudsak småskaligt agrart landskap. I dessa kulturmiljöer bedöms de

ålderdomliga dragen dominera över sentida förändringar. Integriteten är tack vare fåtaliga sentida

förändringar tämligen hög, en befintlig kraftledning undantagen. Totalt berörs dessa områden på

en sträcka av ca 4 km av ledningens totala längd på ca 36 km.

Tabell 7.5 Områden utpekade i kulturmiljöanalysen

Kartbenämning Objekttyp Namn Beskrivning

KMA 1 Kommunalt

kulturmiljöprogram

Högelycke m.fl. Bymiljö, åker- och hagmark; huvudsakligen

småskaligt agrart landskap med

gärdesgårdar, hagmark o.s.v; fåtaliga sentida

inslag

KMA 2 Kommunalt

kulturmiljöprogram

Gullaskruv SÖ Småskaligt agrart landskap med talrika

ålderdomliga inslag, röjningsrösen

gärdesgårdar, grindar, färdvägar o.s.v.

KMA 3 Kommunalt

kulturmiljöprogram

Flygsfors-

Smedstorp

I norra delen åker- och hagmark,

igenväxande, äldre åkerformer, färd-vägar

m.m., tangerar i södra delen en regional torp-

/bymiljö med om-givande småskaligt agrart

landskap

Utmed med aktuell ledningssträckning återfinns fem fornlämningar i form av blästbrukslämningar

och två bevakningsobjekt i form av såg/sågverk och en blästbrukslämning inom 100 m från

planerad ledning, se tabell 7.2 nedan. I övrigt finns 11 övriga kulturhistoriska lämningar inom 100

m från planerade ledningar.

Vidare berörs färdvägar av antikvariskt intresse vid Gullaskruv och Knalltorp. Sträckorna utgörs

av gamla landsvägen mellan Långaskruv och Hälleberga och vägen mellan Brånahult-Kristvalla.

sid 64/98

Tabell 7.6. Fornlämningar inom 100 meter från planerad ledning enligt FMIS

Kartbenämning RAÄ nr/ID Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning

Älghult 57:1 Älghult 57:1 Såg/sågverk, träindustri Bevakningsobjekt

Älghult 58:1 Älghult 58:1 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning

Älghult 213:1 Älghult 213:1 Lägenhetsbebyggelse Övrig kulturhistorisk lämning

Älghult 213:2 Älghult 213:2 Blästbrukslämning Bevakningsobjekt


Älghult 8:1 Älghult 8:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 98:1 Hälleberga 98:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 51:1 Hälleberga 51:1 Naturföremål/-bildning med

tradition Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 52:1 Hälleberga 52:1 Byggnad annan Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 122:1 Hälleberga 122:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 6:1 Hälleberga 6:1 Blästbrukslämning Fornlämning



Hälleberga 187:1 Hälleberga 187:1 Fossil åker Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 79:1 Hälleberga 79:1 Husgrund, historisk tid Övrig kulturhistorisk lämning

Hälleberga 177:1 Hälleberga 177:1 Plats med tradition Övrig kulturhistorisk lämning

Madesjö 125:1 Madesjö 125:1 Blästbrukslämning Fornlämning



Utöver ovanstående kulturmiljöer har det inom kulturmiljöanalysen uppmärksammats potentiella

kulturhistoriska lämningar. För att identifiera dessa lämningar har ekonomiska kartan från 1940-

och 1950-talen använts. De potentiella lämningarna har inte verifierats i fält, utan är ett resultat av

en byråmässig inventering. En genomgång av dessa redovisas i bifogad kulturmiljöanalys, se

bilaga 6.


Vid detaljprojektering av planerade ledningar kommer strävan vara att undvika stolpplacering i

kända kulturhistoriska lämningar, något som vanligen inte utgör ett problem.

Innan byggnation av ledningarna påbörjas kommer kulturlämningarna att markeras på kartor som

distribueras till berörda entreprenörer. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under

anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om

sid 65/98

misstänkta fornlämningar görs omgående till Länsstyrelsen. Entreprenören ska tillse att eventuellt

ris och andra avverkningsrester avlägsnas efter avverkning. Detta gäller inom ovanstående

kommunala kulturmiljöprogram (KMA 1-3) samt vid utpekade kulturhistoriska lämningar.


De aktuella luftledningsalternativen innebär visuell påverkan på sitt närområde, främst genom

stolparna. Avvärjande på kulturmiljöpåverkan är den flacka topografin och den dominerande

markanvändningen, skogsmark, som tillsammans förkortar siktstråken och som därmed reducerar

luftledningens synlighet. Luftledningens visuella påverkan på landskapet som helhet i

skogsmarksområdena bedöms irrelevant ur kulturmiljöperspektiv, eftersom inget kulturvärde

föreligger, annat än i form av enstaka kulturhistoriska lämningar.

Påverkan på enstaka lämningar kan i vissa fall bli betydande. Inga fornvårdsobjekt berörs dock,

d.v.s. vårdade och skyltade fornlämningar med större besökarantal. Påverkan bedöms obetydlig,

dels på grund av lämningarnas art och betydelse, dels på grund av det uppskattade antalet

besökare.

De värdefulla vägsträckorna korsas oftast i skogsmark av luftledningen. Det reducerar dess

synlighet och påverkan bedöms som obetydlig.

Den visuella påverkan på de kommunala kulturmiljöerna vid Gullaskruvs säteri bedöms som

obetydlig. Det beror på att luftledningsalternativet passerar kulturmiljöerna i storskalig

jordbruksmark utan äldre åkerformer.

På de kommunala kulturmiljöerna Högelycke-Tokebo m.fl. och Smedstorp bedöms

kulturmiljöpåverkan utgöra en måttlig2 reversibel störning som inte förstör kulturmiljöns värden.

Den aktuella ledningssträckningen övertvärar eller tangerar den småskaliga bymiljön och

inägomarken. Några avvärjande faktorer som reducerar påverkan föreligger egentligen inte. En

befintlig luftledning har kraftigt förändrat kulturmiljön. Ytterligare en luftledning i parallellgång

med denna förutspås ytterligare försvaga värdena.

De kulturpräglade landskapsavsnitten (Högelycke-Tokebo, Flygsfors-Smedstorp och Gullaskruv)

bedöms här utifrån samma grund som de kommunala kulturmiljöerna. Slutsatsen är också densamma

Den planerade sträckningen berör sex fornlämningar, två bevakningsobjekt samt en rad övriga

kulturhistoriska lämningar. Kända och okända lämningar kan i samband med byggnation riskera

att skadas om inte skyddsåtgärder vidtas, se avsnitt 7.4.3. Stolpplacering bör kunna undvikas i

utpekade lämningar. Sammantaget bedöms den fysiska påverkan på kulturmiljön som obetydlig.


Ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer att vidtas. Därav görs bedömningen att ingen påverkan

specifikt knuten till byggskedet uppstår.

2 Arkeologicentrum gör i kulturmiljöanalysen bedömningen att påverkan blir betydande negativ. Enligt den fyrgradiga

skala som används i föreliggande MKB bedöms detta motsvara en måttlig påverkan, se kap 7 för förklaring till skalan

som används i MKB.

sid 66/98

7.5 Friluftsliv


Två vandringsleder och en ridstig berörs av den planerade ledningen. I övrigt nyttjas området för

jakt, bär- och svampplockning samt rekreation.


De två vandringslederna berörs vid Smedsfors (Glasbruksleden) och vid Hetalåga

(Framtidsleden). Ridstigen genom glasriket berörs vid Säteriet och vid transformatorstationen i

Nybro. Vid sidan av ovanstående berör inte den aktuella ledningssträckningen något område som

är särskilt utpekat som intressant för friluftslivet.


Aktuell ledningssträckning har samlokaliserats med befintliga ledningar för att minimera påverkan

på landskapsbild, natur- och kulturmiljö. Därigenom minimeras även påverkan på friluftslivets

intressen.


Påverkan på friluftslivet bedöms under driftskedet huvudsakligen bestå i den

landskapsbildspåverkan som planerad ledning innebär för det område som den berör. När det

gäller eventuella effekter på turismen och friluftsliv till följd av tillkommande

landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga eftersom ledningen byggs i parallellgång

med befintlig ledning.


Påverkan kan lokalt uppkomma på det vardagliga friluftslivet i skog och mark under vissa

perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga

och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. Se även avsnitt 7.1.5

ovan för beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden under byggskedet.

7.6 Infrastruktur


I området finns en rad större och mindre kraftledningar, liksom vägar av olika storlek och

betydelse.


En väg av riksintresse, riksväg 31, korsas av den planerade ledningssträckningen vid stationen i

Nybro. I övrigt korsas fem sekundära länsvägar (väg 946, väg 1021, väg 571, väg 573, väg 572)

samt ett antal enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart

berörs av den aktuella sträckningen.

Två stamnätsledningar korsar den planerade kraftledningen, en söder om anslutningspunkten i

Hageskruv och en söder om Flygsfors. Den planerade ledningen går parallellt med befintlig 130

kV ledning. Ett flertal kraftledningar i distributions- och lokalnäten korsar även den planerade

ledningen.

sid 67/98


Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningar i anslutning till vägar kommer att

följas. Detsamma gäller byggnation av kraftledningar i anslutning till befintliga ledningar.

Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet har lokaliserats och utformats så att

byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta.


Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från

befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även

vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Sammantaget bedöms påverkan på

infrastruktur bli obetydlig.


Ingen påverkan bedöms uppstå på befintlig infrastruktur under byggskedet.

7.7 Kumulativa effekter


Den nya ledningen planeras förläggas parallellt med en befintlig kraftledning utmed hela sträckan

mellan Hageskruv och Nybro.


De kumulativa effekter som kan uppstå till följd av den nya ledningen är påverkan på

landskapsbild och tillkommande magnetfält.


För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas. Genom att ledningen är

samlokaliserad med befintlig kraftledning kan befintliga skogsgator utnyttjas och mindre

skogsarealer tas därigenom i anspråk.

Ledningssträckningen är anpassad för att minimera magnetfältet vid närliggande bostadshus.


Den planerade kraftledningens parallellgång med befintlig ledning gör att ledningarna tillsammans

utgör en negativ påverkan på landskapsbilden genom att en bred ledningsgata öppnas upp i

skogsmarken. Den tillkommande landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som

redan är påverkade av denna typ av exploatering, varför påverkan totalt sett bedöms som liten.

Magnetfältet kring de båda ledningarna kommer sammanlagt att vara högre än för den befintliga

ledningen. Med ovan redovisade skadeförebyggande åtgärder bedöms dock påverkan som liten.


Inga specifika konsekvenser bedöms uppstå under byggskedet.

sid 68/98

7.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet

7.8.1 Buller

Ljudeffekter från kraftledningar kan alstras när koronaurladdningar uppstår kring ledarna. Det är

främst vid fuktig väderlek till exempel dimma eller regn eller ibland vid snöfall som

koronaaktiviteten är hög. Då fasledarna blir blöta samlas vattendroppar på ledarnas undersida

vilket förstärker det elektriska fältet och orsakar en urladdning med ett ”sprakande” ljud. På en

torr ledning är koronaurladdningarna mycket små och det ljud som alstras är mycket lågt och

normalt ej hörbart.

Av Naturvårdsverkets rapport nr 3147 –Alstring av ljud och luftföroreningar rekommenderas att

ljud från kraftledningar överstigande 40-45 dB(A) bör undvikas. Dessa ljudnivåer är dock mycket

ovanliga vid kraftledningar och bedöms endast uppnås vid ledningar med högre spänning än 400

kV.

7.8.2 Elektriska och magnetiska fält

Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält.

Elektriska och magnetiska fält uppkommer vid generering, överföring och distribution samt

slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår dagliga miljö, kring kraftledningar,

transformatorer och elektriska apparater i hemmet, som till exempel mikrovågsugn, hårtork och

dammsugare. Fälten kan karaktäriseras av sin styrka och frekvens och sträcker sig från låga

frekvenser såsom 50 Hz frekvensen i våra elnät, via radio- och mikrovågsfrekvens, infrarött,

synligt och ultraviolett ljus upp till röntgen- och gammastrålning. I Sverige avger

elnätsanläggningar för växelström fält med frekvensen 50 Hz.

För luftledningar är det potentialskillnaden (spänningen) mellan faslinor och mark som ger

upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten

kilovolt per meter (kV/m). Det elektriska fältet avskärmas av till exempel vegetation och

byggnader. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus som härstammar från

elanläggningar utanför huset.

Även kablar förlagda i mark ger upphov till potentialskillnader och därmed också till ett elektriskt

fält, men till skillnad från luftledningar är många jordkablar försedda med en jordad metallisk

skärm som gör att inget elektriskt fält sprids till omgivningen. För de jordkablar som saknar en

metallisk skärm, dämpas det elektriska fältet kraftigt av marken som kablarna är förlagda i.

Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µT). Magnetiska fält alstras av den ström som flyter i

ledningen och varierar med strömmens styrka som i sin tur är beroende av variationerna i

elproduktion och elkonsumtion. Ju mer ström som flyter i ledningen desto starkare blir ledningens

magnetfältsbidrag. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på

fasledarnas inbördes placering och avståndet dem emellan. Magnetfältet avtar normalt med

kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält från kraftledningar avskärmas inte av vegetation

eller byggnader.

sid 69/98

7.8.3 Forskning om eventuell hälsopåverkan

Det har under en längre tid pågått diskussioner om befarade hälsorisker vid exponering för

lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Den forskning som har bedrivits har i huvudsak avsett

undersökningar av ett eventuellt samband mellan magnetfält och cancer. Det finns ett stort antal

epidemiologiska studier där man med statistiska metoder studerat samband mellan exponering för

magnetfält och olika typer av cancer. För exponeringar i boendemiljö har det framför allt gällt

risker för leukemi hos barn.

I juni 1999 redovisades en stor amerikansk undersökning inför kongressen i USA.

Undersökningen var ett sexårigt forskningsprogram av hälsoeffekterna av exponering för

magnetiska fält i närheten av kraftledningar. I slutrapporten konstateras att det endast finns svaga

vetenskapliga bevis för att magnetiska fält skulle kunna innebära ökad cancerrisk. Vissa

undersökningar visar ingen ökad risk för cancer. En sådan undersökning är ”UK Childhood

Cancer Study” som publicerades i december 1999. I studien jämförs 2 226 cancersjuka barn med

lika många friska barn i samma ålder och kön. Utredningsresultatet ger inte något stöd för

påståendet att barn som utsätts för magnetiska fält skulle löpa större risk att drabbas av leukemi

eller någon annan form av barncancer.

WHO har genom sitt cancerforskningsprogram IARC, utvärderat risken för cancer i samband med

exponering för lågfrekventa magnetiska fält. Vid ett möte i Lyon 2001 deltog 21 världsledande

experter från tio länder. Man gick då igenom de rapporter som publicerats på området. IARC:S

bedömning när det gäller lågfrekventa magnetiska fält är att det möjligen skulle kunna vara

cancerframkallande. Expertgruppen gjorde bedömningen att barncancerstudierna utgjorde ett

begränsat bevis för en överrisk för cancer medan bedömningen av studier på vuxna var

ofullständig. Cell- och djurförsök har inte heller gett stöd för annan klassificering.

Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, Arbetsmiljöverket och Statens strålskyddsinstitut har

gett ut broschyren ”Magnetfält och hälsorisker” första gången 1994 och senare i en ny version år

2009. Myndigheterna konstaterar i den uppdaterade versionen att forskningsläget inte förändrats.

Fortfarande finns det många motsägelsefulla resultat, oklarheter och frågetecken. Enligt

myndigheternas bedömning går det inte att avgöra om magnetiska fält kan orsaka cancer eller inte.

Det konstateras att mycket höga magnetfält (som allmänheten inte kommer i kontakt med) kan ha

mycket negativa effekter på människan, men att man fortfarande vet ganska lite om hur svaga

magnetfält påverkar människan. Det är också viktigt att beakta att cancer är en sjukdom som anses

orsakas av en rad samverkande faktorer där kosten och tobaksrökning är de viktigaste.

7.8.4 Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält

År 1996, gav fem svenska myndigheter (dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen, Boverket,

Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen, och Statens Strålskyddsinstitut) ut en vägledning för

beslutsfattare ”Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska

fält ”. Vägledningen byggde på de vetenskapliga resultat som kommit fram om samband mellan

lågfrekventa fält och barnleukemi som då nyligen presenterats. Myndigheterna rekommenderade

gemensamt:

sid 70/98

”Om åtgärder som generellt minskar exponeringen, kan vidtas till rimliga kostnader och

konsekvenser i övrigt bör man sträva efter att reducera fält som avviker starkt från vad som kan

anses normalt i den aktuella miljön. När det gäller nya elanläggningar och byggnader bör man

redan vid planeringen sträva efter att utforma och placera dessa så att exponeringen begränsas”.

7.8.5 Magnetfältsnivåer i bostadsmiljö

I tabellen nedan ges exempel på magnetfältsnivåer vid olika avstånd från olika typer av elektrisk

utrustning i ett hushåll (Magnetfält och hälsorisker,2009,

Strålsäkerhetsmyndigheten m.fl.).

7.8.6 Gräns- och riktvärden

Några gränsvärden för magnetfält eller skyddsavstånd till kraftledningar finns ej framtagna av

svenska myndigheter. Däremot finns internationella riktlinjer för gränsvärden som utarbetats av

ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) som arbetar

tillsammans med WHO (World Health Organization). Dessa värden är 500 µT för arbetsplatser

och 100 µT för offentlig exponering. Gränsvärdena berör korttidsverkningar och värdena är ej

bindande för medlemsländerna utan lämnar stora möjligheter för medlemsländerna att utforma

egna regler.

Under 2001 gjordes en omfattande genomgång av de epidemiologiska forskningsrapporter som då

fanns. Resultaten från genomgången tyder på att en viss ökning av leukemirisken kan ses hos

befolkningsgrupper som exponerats för magnetiska fält på 0,4 µT eller mer (avser långvarig

exponering för 50Hz magnetfält i bostäder). Däremot kan ingen riskökning ses under 0,4 µT

(Socialstyrelsens meddelandeblad, 2005).

Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att ett gränsvärde ska

kunna sättas.

7.8.7 E.ONs magnetfältspolicy

E.ON har en koncernövergripande magnetfältspolicy som följer nedan.

– Vi är för en öppen och saklig dialog om magnetiska fält och eventuella risker.

– Vi bidrar till branschens bevakning av och stöd till forskning kring magnetiska fält.

Magnetfält kring elektriska apparater i hushåll.

Tabell 7.7. Exempel magnetfältsnivåer

sid 71/98

– Vi verkar för en kunskapshöjning beträffande magnetiska fält.

– Vi följer myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält

och tar människors oro på allvar.

– Vi mäter, beräknar och redovisar fältnivån kring våra anläggningar.

7.8.8 Magnetfält från aktuell ledning

Styrkan i en viss punkt hos det magnetiska fältet från luftledning eller kabel beror på avståndet

mellan punkten och fasledarna, fasledarnas inbördes placering, fasavstånd och effektens storlek

(belastning).

En lednings belastning kan variera mycket över året och även under ett dygn. Hög belastning

förekommer vanligen under till exempel vintern då elförbrukningen är hög. Periodvis kan en

ledning även ha låg eller ingen belastning. Magnetfältsberäkningar för en planerad ledning baseras

på ett uppskattat (förväntat) värde på ledningens årsmedelbelastning.

E.ON Elnät har gjort en beräkning över det magnetfält som kommer att alstras från den nya

kraftledningen. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett förväntat årsmedelvärde

för strömmen i ledningarna. För magnetfältsberäkningen har även befintlig 130 kV kraftledning

inkluderats. Magnetfältsutbredningen avser höjd 1 meter ovan mark.

Befintlig kraftledning har en något högre årsmedelbelastning söder om fördelningsstation Orrefors

Västra än norr om varpå två beräkningar har genomförts. Redovisade beräkningar avser den

sträckning som ger störst magnetfältsutbredning, det vill säga delsträckan Orrefors Västra –

Nybro. Orrefors Västra fördelningsstation är belägen norr om Orrefors längst med Frösekevägen.

I figur 7.9 och 7.11 redovisas det totala magnetfält som förväntas alstras av den nya

kraftledningen samt den befintliga kraftledningen. I figur 7.10 och 7.12 redovisas de förväntade

magnetfälten separat samt det sammanlagda magnetfältet. Magnetfältsnivåerna redovisas inom ett

avstånd om 100 meter från den nya kraftledningens centrumlinje.

sid 72/98

Figur 7.9. Beräknad total magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i

parallellgång.

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

16,0

17,0

18,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)

Avstånd (m)

Magnetfält som funktion av avstånd från mittfas

0,0

0,1

1,0

10,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)

Avstånd (m)


Figur 7.10. Beräknad total magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV

kraftledning i parallellgång, logaritmiskt redovisad.

sid 73/98

Figur 7.11. Beräknad magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång.

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

16,0

17,0

18,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)

Avstånd (m)


Totalt B-fält (μT)

Befintlig ledning

Ny ledning

0,0

0,1

1,0

10,0

100,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)

Avstånd (m)


Totalt B-fält (μT)

Befintlig ledning

Ny ledning

Figur 7.12. Beräknad magnetfältsutbredning för ny och befintlig 130 kV kraftledning i parallellgång,

logaritmiskt redovisad.

sid 74/98

Vid samtliga bostadshus inom 70 meter från den befintliga kraftledningen planeras den nya

kraftledningen att förläggas bortom den befintliga för att minska det tillkommande magnetfältet.

Tabell 7.8. Bostadshus belägna inom 100 meter från centrumlinje för sträckningsalternativ C

Avstånd till

centrumlinje för

sträckningsalternativ

C, listat norrifrån

längst sträckningen

Fastighetsbeteckning Kraftledning

närmast

bostadshus

ny/befintlig

Beräknat

magnetfält vid

närmsta

fasadvägg av

bostadshus

Kommentar

85 m Silvereke 1:10 Befintlig 0,13 μT

80 m Silverekemåla 1:15 Ny 0,14 μT

90 m Hetalåga 1:5 Ny 0,11 μT

80 m Hetalåga 1:4 Ny 0,14 μT

90 m Högelycke 1:3 Ny 0,11 μT

55 m Villköl 5:43 Befintlig 0,29 μT Redovisat avser

punktberäkning vid fastighet

med årsmedelvärde för

befintlig 130 kV kraftledning

Sävsjöström-Orrefors Västra

75 m Gullaskruv 1:23 Ny 0,15 μT



75 m Gullaskruv 1:22 Befintlig 0,17 μT

85 m Gullaskruv 1:7 Befintlig 0,13 μT

55 m Flögstorp 1:44 Befintlig 0,30 μT Redovisat avser

punktberäkning vid fastighet

med årsmedelvärde för

befintlig 130 kV kraftledning

Orrefors Västra – Nybro samt

närliggande 10 kV

kraftledning

70 m Knalltorp 1:2 Ny 0,17 μT

85 m Rismåla 2:26 Befintlig 0,13 μT


Det finns inga av ansvariga statliga myndigheter fastställda gränsvärden för allmänhetens

exponering för den typ av magnetiska fält som kraftledningar avger. Ansvariga statliga

myndigheter har hittills inte identifierat sådana risker som kan motivera införandet av

sid 75/98

gränsvärden. Däremot rekommenderar Strålsäkerhetsmyndigheten i allmänna råd, SSMFS

2008:18, att allmänheten inte bör utsättas för 50 hertz magnetfält över 100 mikrotesla, vilket

motsvarar en nivå som är långt högre än de nivåer som normalt förekommer kring kraftledningar.

Årsmedelvärde av planerad kraftlednings magnetfältsbidrag vid närmast belägna hus har beräknats

till cirka 0,30 mikrotesla. Socialstyrelsen presenterar i meddelandeblad om Elektromagnetiska fält

från kraftledningar från juni 2005 en uppdatering av bedömningsunderlaget för beslutsfattare. I

meddelandebladet konstaterar Socialstyrelsen att man vid en omfattande genomgång av

epidemiologiska forskningsrapporter inte funnit något samband mellan riskökning för leukemi hos

barn och exponering för magnetfält vid värden under 0,4 mikrotesla (avser långvarig exponering

för 50 hertz magnetfält i bostäder). Någon ytterligare uppdatering av bedömningsunderlaget för

beslutsfattare har inte meddelats. Utifrån det bedömningsunderlag som finns, görs bedömningen

att planerad kraftlednings magnetfältsbidrag inte medför några negativa konsekvenser med

avseende på boendemiljö, varför påverkan bedöms som liten.

8 Alternativ sträckning, beskrivning av berörda intressen samt

konsekvensbedömning

Den alternativa sträckningen utgörs av sträckning B.

8.1 Landskapsbild


Området för den aktuella ledningssträckningen tillhör huvudsakligen den naturgeografiska

regionen Sydöstra Smålands skog- och sjörika slättområden. Den kännetecknas av en flack

terräng där barrblandskogar dominerar. Sträckningens nordligaste del hör till Sydsvenska

höglandets centrala och östra delar och utgörs av kullig terräng, en utlöpare av småländska

höglandet.

Landskapet mellan Hageskruv och Nybro är tämligen flackt och sluttar obetydligt från den

västligaste punkten, strax sydost om Sävsjöström i Kronobergs län, på 205 till 240 meter över

havet till den östligaste på 105 till 110 meters höjd nordväst om Nybro i Kalmar län. I området för

ledningen rinner Alsterån som är en mäktig dalgång som på sina håll är slingrande. Norr om

Höneström är åfåran grundare och här finns även öppna mader. I övrigt finns endast ett antal

bäckar, tillhörande mindre sjöar eller tjärnar, i ledningens närområde. Utöver Alsterån berör inte

alternativet något markerat landskapselement. Området som ledningen berör domineras av skog

med endast ett fåtal mindre öppna områden. Andelen sjöar i området är få till antalet och de som

ledningen passerar i närheten är små till storleken. Även antalet våtmarker i ledningens närområde

är få men ökar i antal mot nordväst. Eftersom höjdskillnaderna är små och att skogsmarken

dominerar landskapet innebär det att långa utblickar är sällsynta.


Den planerade ledningen berör inte något intresse som är skyddat med avseende på

landskapsbilden. Det finns dock landskapsbildsvärden som är sammankopplade med andra

sid 76/98

intressen, främst Alsterån (Ri Nat 1), områden för ängs- och betesmarker och regionala

bevarandeplaner för odlingslandskapet. Området i den planerade ledningens närhet är glest

befolkat, det finns dock bostadshus i närområdet där den planerade ledningen kommer att synas.


Samlokalisering med befintliga ledningar är den viktigaste åtgärden för att minimera

tillkommande påverkan på landskapsbilden till följd av en ny kraftledning. För att minimera risken

för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och exempelvis

stockmattor eller ris att användas vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och vattendrag.


Sammantaget bedöms planerad luftledning i aktuell sträckning ge upphov till små konsekvenser

för landskapsbilden. Bidragande orsak till denna bedömning är främst det faktum att ledningen till

övervägande del planeras uppföras i parallellgång med befintlig kraftledning, vilket minimerar

markintrånget och innebär att den tillkommande landskapsbildspåverkan äger rum i landskaps-

avsnitt som redan är påverkade av denna typ av exploatering. Sträckningen har också anpassats så

att den inte passerar i direkt närhet till bostadsbebyggelse på den sträcka ledningen går i obruten

terräng.

Även landskapets karaktär av till stora delar slutet skogslandskap bidrar till att minska påverkan.

Det är endast i anslutning till vägkorsningar samt till öppnare landskapsavsnitt, exempelvis vid

Höneskruv, och vid passagen vid Alsterån som den planerade ledningen kommer att synas i någon

större omfattning. Att höjdskillnaderna är små och skogsmarken dominerar innebär att långa

utblickar är sällsynta, vilket också bidrar till att minska påverkan på landskapsbilden.


Under byggskedet kan upplagsplatser för material samt uppställningsplatser för maskiner

uppfattas som ett störande inslag i landskapsbilden. Eventuella körskador orsakade av

arbetsfordon kan orsaka sår i markskiktet som lokalt kan påverka landskapsbilden negativt. Med

ovan föreslagna skyddsåtgärder kopplade till byggnationen, bedöms de negativa konsekvenserna

för landskapsbilden bli små under byggtiden.

8.2 Markanvändning, bebyggelse och planer


Skogsbruk är den areella näring som dominerar markanvändningen i området. I huvudsak är det

fråga om ett modernt skogsbruk som bedrivs längs aktuell ledningssträckning. Utmed

ledningsträckningen finns ett mindre område med öppen jordbruksmark vid Höneskruv.

Området i ledningens närhet är glest befolkat. Närmaste hus är beläget på ca 80 meters avstånd.

Inga tätorter finns närmare än ca 1 km från planerad ledning


Inga koncessioner eller undersökningstillstånd avseende malm eller mineraler berörs av den

aktuella sträckningen enligt samrådssvar från Bergsstaten och Sveriges Geologiska Undersökning.

sid 77/98


vattenförsörjningsplanen (VfP 1) för Uppvidinge kommun. I Kalmar län, vid Jonsbo, tangerar det

planerade alternativet den sekundära skyddszonen för Tikaskruv vattentäkt. Mellan Jonsbo och till

Bocklareboda övertvärar alternativet vattendrag som tillhör den tertiära skyddszonen för

Tikaskruv vattentäkt.

Byggnader som klassas som hus enligt Lantmäteriets fastighetskarta finns redovisade i tabell 8.1

nedan. Närmaste hus är beläget ca 80 meter från aktuell ledningssträckning.

Varje kommun ska enligt plan- och bygglagen (PBL) ange sina intentioner för mark- och

vattenanvändning inom kommunen i en kommuntäckande översiktsplan.

Gällande översiktsplan för Uppvidinge kommun är från 2011 och för Nybro kommun är gällande

översiktsplan från 2007. Inga detaljplaner, områdesbestämmelser eller övriga fördjupade

översiktsplaner berörs av den aktuella sträckningen.

Tabell 8.1. Byggnader klassificerade som bostadshus enligt Lantmäteriets digitala fastighetskarta inom

100 meter från planerad ledning.

Lokalisering Fastighetsbeteckning Kommun Avstånd till ledningen (m)

Söder om planerad ledning Silvereke 1:10 Uppvidinge 85 m

Norr om planerad ledning Silverekemåla 1:15 Uppvidinge 80 m


Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning på huvuddelen av sträckan och uppförs till

största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas

jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.


För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas, se kapitel 6.1. Genom att

ledningen till stor del är samlokaliserad med befintliga kraftledningar kan befintlig skogsgata

delvis utnyttjas och mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk. Breddningen av befintlig

ledningsgata medför att mellan ca 29-52 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots

att de ofta räknas som skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt

skogsbruk. Att ledningen till stor del uppförs i parallellgång innebär att antalet nya

brukningshinder och att ytterligare fragmentering av brukningsenheter begränsas i dessa avsnitt.

Där ledningen går i obruten terräng medför avverkningen av en ny skogsgata på ca 40 meter, att ca

68 ha mark (i denna yta är även våtmarker inräknade, trots att de ofta räknas som

skogsimpediment) kommer att undantas från möjligheten till aktivt skogsbruk. Berörda

fastighetsägare kommer att ersättas för avverkad skog, skador och värdeminskning på fastighetens

marknadsvärde i enlighet med gängse branschpraxis. Sammantaget bedöms påverkan på det

skogsbruk som bedrivs i området bli liten till måttlig.

Planerad ledning bedöms under driftskedet medföra obetydliga konsekvenser för jordbruket.

sid 78/98

Den aktuella ledningssträckningen berör huvudsakligen obebyggd skogsmark, men passerar förbi

enstaka hus. Närmaste hus är beläget ca 80 meter från sträckningsförslaget. Där ledningen byggs i

parallellgång med befintlig ledning bedöms den tillkommande visuella påverkan för befintlig

bostadsbebyggelse bli relativt begränsad. Där ledningen uppförs i tidigare orörd terräng berör den

nästan uteslutande skogsmark vilket innebär att den visuella påverkan blir obetydlig.

Planerad ledning i det aktuella alternativet bedöms vara förenlig med gällande översiktplaner. Inga

andra kommunala planer berörs.


Buller från transporter, byggnationsarbeten samt avverkning kan, i likhet med störningar från

normalt skogsbruk, förekomma under byggskedet. Då bebyggelsen kring planerad ledning är

begränsad bedöms dock dessa konsekvenser bli små till obetydliga.

8.3 Naturmiljö


Naturmiljön mellan Hageskruv och Nybro är tämligen ensidig med skog som dominerande

markslag och inslag av ett antal vattendrag. Mycket av skogen är rationellt brukad, men det finns

inslag av såväl sumpskogar som äldre mer biologiskt intressanta skogsmiljöer, dock ofta som små

frimärken i landskapet. I barrskogen finns särskilt höga värden knutna till Kärngöls naturreservat

samt barrskogar vid Höneskruv.

I området finns flera rödlistade och hotade arter. Huvuddelen av dessa, bland annat en lång rad

med sällsynta och rödlistade kärlväxter, svampar (både träd- och marklevande), lavar och insekter,

är knutna till det öppna eller delvis trädbärande landskapet.

I norra delen av utredningsområdet finns riksintresse för naturmiljö som delvis även är klassad

som våtmark klass 1 för Alsterån med kringområde. Utöver dessa områden finns naturvärden,

våtmarker, sumpskogar och ängs- och betesmarker som pekats ut i samband med riktade

inventeringar.

Aktuell ledningssträckning har inventerats med avseende på kända naturmiljöintressen utifrån

Länsstyrelsens digitala planeringsunderlag (RUM) samt Skogsstyrelsens digitala underlag

(Skogens källa). Dessutom har en genomgång gjorts av observationer av fridlysta, rödlistade och

sk. Natura2000-arter (arter upptagna i EUs habitat eller fågeldirektiv) som finns redovisade i

ArtDatabanken (ArtDatabanken, 2015) .

En översiktlig naturvärdesbedömning (se bilaga 5) genomfördes längs med samtliga studerade

stråk våren 2015 av Naturcentrum AB. Identifierade naturvärden har klassificerats utifrån en

tregradig skala där klass 1 är högsta naturvärde, klass 2 är högt naturvärde och klass 3

representerar påtagligt naturvärde.

sid 79/98


Alsterån som korsas strax norr om Höneströms damm och norr om Silvereke, ingår i Alsteråns

dalgång-Skahus-Alsterfors riksintresse för naturvård (RI Nat 1). I samma område berörs ett

naturvårdsprogram för Kronobergs län (NvPr 1) av naturvärdesklass 1 och en våtmark med

mycket högt naturvärde (VMI 1). Riksintresset berörs på en sträcka av ca 750 meter respektive ca

300 meter. En naturvårdsplan för Kalmar län berörs vid Klerkboda (NvPl 1). Ett objekt inom

regional bevarandeplan för odlingslandskapet (RBO 4) tangeras vid Madesjö-Granö.


vattenförsörjningsplanen (VfP 1) för Uppvidinge kommun. I Kalmar län, vid Jonsbo, tangerar det

planerade alternativet den sekundära skyddszonen för Tikaskruv vattentäkt. Mellan Jonsbo och till

Bocklareboda övertvärar alternativet vattendrag som tillhör den tertiära skyddszonen för

Tikaskruv vattentäkt.

Ett antal naturvårdsobjekt av olika slag berörs också av sträckningen, bl.a. vattendrag och

våtmarker. I anslutning till sträckningen finns även naturvärden som är knutna till skogliga

värdeobjekt, i första hand gäller det sumpskogar.

Två områden, vid Högelycke och Klerkboda, är utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen och

berörs utmed den alternativa ledningssträckningen.

Samtliga kända naturmiljöintressen som återfinns inom 100 meter från föreslagen sträckning

redovisas i tabell 8.2 nedan samt på kartor i bilaga 4.

Tabell 8.2. Naturmiljöintressen inom 100 meter från planerad ledningsmitt.

Benämning i

karta Objekttyp Namn ID

Natur-

värdes-

klass

Beskrivning

RI Nat 1 Riksintresse för naturvård

Alsteråns dalgång-Skahus-Alsterfors

NRO07029

Alsteråns dalgång är av geologisk

betydelse. Norr om Höneström finns öppna mader utmed drygt en kilometer

av Alsterån. Den grunda men markerade

åfåran är starkt slingrande och har klart strömt vatten. Artrikedomen i maderna

är relativt stor.

NvPr 1

Naturvårds-

program för Kronobergs län


Skahus-Alsterfors 67 1 Ingår i riksintresse för natur (Ri Nat 1)

NB 1 Nyckelbiotop Motsvarar Ni 3 i den översiktliga


VMI 1 Våtmarks-

inventeringen

Åmad längs Alsterån 6

km vsv Älghult kyrka

G05F3G

07

Mycket

högt

natur-

värde

Våtmark

Dv 1 Regionalt viktig Alsterån 81215 Ytvatten, vattendrag

sid 80/98

dricksvattenresurs

VV 1 Värdefullt vattensystem

Alsteråns dalgång,

sträckan Barkaström

och Ulvaklöva

G 2066

Komplex dalgång, som tydligt visar natur- och kulturlandskapets utveckling.

Märkliga dalformer, isälvsterrasser,

prekambrisk dal. Riklig förekomst av stensimpa och safsa.

VfP 1 Vatten-

försörjningsplan Höneström

Reservvattenförsörjning för Uppvidinge

kommun.

VMI 2 Våtmarks-

inventeringen

Mosse vid Avegöl 8

km S Älhghult kyrka

G05F2H

02

Låga natur-

värden

Våtmark


Lst Kalmar Nybroåsen vid Älgerås

0881_03

9 2

Området utgörs av ett välutbildat

åsnätlandskap. Inga tillstånd till täktverksamhet bör beviljas i detta

område. Inte heller husbehovstäkter bör

förekomma.

ÄoB 8 Ängs- och

betesmark



VsO 1 Vattenskyddds-

område Tikaskruv vattentäkt 881003

Grundvatten utan konstgjord infiltration.

Sekundär skyddszon.




Tertiär skyddszon




Tertiär skyddszon




Tertiär skyddszon




Tertiär skyddszon

VMI 3 Våtmarks-

inventeringen

Borstetorps fly 2 km

sv Orrefors BORSTETORPS FLY 2 KM SV ORREFORS

H05F0I0

6

Låga

natur-

värden

Våtmark

RBO 4 Regional bevarandeplan

odlingslandskapet Madesjö - Gränö 0881035 1 Odlingslandskap

Resultaten från den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen visar att ett område med

naturvärden som ej tidigare blivit särskilt utpekat återfinns längs med aktuell ledningssträckning

(Ni 3), se tabell 8.3 nedan. I inventeringsrapporten beskrivs ytterligare områden med naturvärden.

Dessa områden är sedan tidigare utpekade i andra riktade inventeringar såsom t ex

våtmarksinventeringen samt ängs- och betesmarksinventeringen. Dessutom pekas områden ut som

är av riksintresse för naturvård (RI Nat1).

sid 81/98

Tabell 8.3. Objekt intressanta för naturmiljön, utpekade i genomförd översiktlig naturvärdesbedömning.

Benämning i

karta

ID i natur-

värdes-

bedömning

Namn Natur-

värdes-

klass

Beskrivning

Ni 1 4 Alsteråns

dalgång-Skahus-

Alsterfors

Riks-

intresse

Värdefullt landskapsobjekt utmed Alsterån

Ni 2 5 Åmad längs

Alsterån

2 Delvis trädfri åmad. Bland naturvårdsarter finns hirsstar.

Upptagen som mycket högt värde i våtmarksinventeringen

och ligger inom riksintresse för naturvården

Ni 3 8 Höneskruv med

ledningsgata

1 Värdefullt litet odlingslandskap med ett fåtal äldre träd. I

ledningsgatan söder om Höneskruv finns mycket fina

kärlväxtförekomster och flera rödlistade växter och

insekter. Förekomst av bland annat mosippa (EN).

Ni 13 16 Klerkeboda 2

Litet odlingslandskap med ädellövträd och fina

betesmarker. Fin kryptogamflora med rödlistade arter

samt kärlväxter som ljungfrulin, slåttergubbe (VU),

solvända (NT) och sommarfibbla (NT).

Utdrag ur ArtDatabanken har gjorts med avseende på alla skyddade och sällsynta växt- och

djurarter (rödlistade, fridlysta eller upptagna i EU:s fågel- eller habitatdirektiv) som observerats i

området för aktuell ledningssträckning (Artdabanken, 2015). I samband med naturinventeringen

gjordes även ett antal observationer längs med den planerade ledningens sträckning. Alla arter

som observerats inom en radie av 100 meter från planerad ledning redovisas i tabell 8.4 nedan.

Tabell 8.4. Observationer av rödlistade eller skyddade arter gjorda inom 100 meter från aktuell

ledningssträckning.

Art Hotkategori*

Sexfläckig bastardsvärmare NT

Spindelört NT

Barkrödrock NT

Klubbsprötad bastardsvärmare NT

Slåttergubbemal VU

Mindre bastardsvärmare VU

Bredbrämad bastardsvärmare NT

Ängsskära NT

Loppstarr NT

sid 82/98

Utter NT

Allmän metallvingesvärmare NT

Slåtterfibbla VU

Solvända NT

*Enligt rödlistan (ArtDatabanken, 2015). NT= Nära hotad, VU=Sårbar, EN= starkt hotad, i.u= ingen uppgift


Aktuell ledningssträckning har utformats för att så långt som möjligt undvika utpekade områden

med särskilda naturvärden. I vissa avsnitt är ledningens sträckning samlokaliserad med befintliga

ledningar eftersom det nästan alltid är att föredra ur naturmiljöhänseende, eftersom miljön i direkt

anslutning till befintliga ledningar redan är påverkad och i viss mån anpassad till de

förutsättningar som råder intill en kraftlednings skogsgata med ökad ljusinstrålning och ett glesare

trädskikt. Genom samlokalisering minimeras också fragmenteringen av naturmiljön och inga nya

barriärer för spridning och migration av växter och smådjur skapas.

Kantzonsvegetation kommer att sparas intill vattendrag så långt det är möjligt utan att äventyra

ledningens säkerhet. För att undvika körskador i våtmarker kommer stolpplacering så långt

möjligt att undvikas i våtmarker. Efter att detaljprojektering av ledningen har genomförts, och om

det då visar sig att det inte är möjligt att undvika enstaka stolpar i våtmark, kommer en fördjupad

naturvärdesinventering att utföras vid stolplatserna. Inga stolpar eller stagförankringar ska placeras

i vattendrag och schaktning för stolpfundament blir därmed inte aktuellt intill vattendrag. Stolpar

och stagförankringar ska också undvikas i områden som omfattas av generellt biotopskydd. För

att minimera risken för körskador, kommer bandgående maskiner att användas vid byggnation och

exempelvis stockmattor eller ris att användas vid delsträckor som omfattar våtmarksområden och

vattendrag. I vissa fall kan det bli aktuellt att flyga ut materiel till stolpplatsen med helikopter.

Lindragningen sker släpfritt och kommer inte att ge upphov till markskador eller några andra

negativa konsekvenser för våtmarker, vattendrag eller andra känsliga naturmiljöer. E.ON Elnät

kommer vid upphandling av entreprenaden att tillse att krav ställs på att erforderliga

skyddsåtgärder vidtas i samband med byggnation av ledningen. Detsamma gäller vid upphandling

av skogliga underhållsåtgärder.

Ledningen samlokaliseras med befintlig kraftledning på huvuddelen av sträckan och uppförs till

största del med en enbent stolptyp. Valet av en stolptyp gör att skogsgatans bredd kan minskas

jämfört med en portalstople vilket gör att markintrånget kan minimeras.


Sträckningsförslaget berör Alsterån som är av riksintresse för naturvården, ingår i Kronobergs läns

naturvårdsprogram och i våtmarksinventeringen. Avverkning av träd kommer att vara nödvändigt

inom riksintresset för att anlägga ledningen vilket medför en ökad ljusinstrålning och ett glesare

trädskikt i det berörda området. I den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen anges att

passagerna har ett begränsat värde knutna till trädmiljöerna.

sid 83/98

När det gäller påverkan på värdefulla vattendrag, främst Alsterån och Höneström, bedöms denna

huvudsakligen bestå i den ökade solljusinträngning samt eventuellt sedimenttillskott som

tillkommande skogsavverkning medför. Denna påverkan bedöms vara begränsad och av lokal

karaktär. Påverkan på våtmarker bedöms bli liten förutsatt att föreslagna skyddsåtgärder vidtas.

Bedömningen grundar sig delvis på det faktum att våtmarkerna längs med aktuell sträckning redan

till viss del är påverkade av befintliga kraftledningar.

Den planerade ledningen berör ett område inom regional bevarandeplan för odlingslandskapet och

ett objekt inom ängs- och betesmarksinventeringen. Objektet inom ängs- och

betesmarksinventeringen är uppmärksammat i den genomförda översiktliga

naturvärdesbedömningen. Negativa konsekvenser kan uppstå i detta område om skog behöver

avverkas för att uppföra ledningen. De skogliga värdena är dock kopplade till vissa träd vilket

innebär att konsekvenserna beror på om dessa behöver avverkas eller inte. Ledningen berör

ytterkanten av området för regional bevarandeplan för odlingslandskapet. Det aktuella området

berörs delvis av befintlig ledning vilket gör att tillkommande intrång begränsas och påverkan

bedöms därför som liten.

Det objekt som redovisas i den genomförda översiktliga naturvärdesbedömningen (Ni 3) och som

inte tidigare uppmärksammats består av ett odlingslandskap utan några särskilda värden knutna till

värdefulla träd. För detta objekt innebär en breddning av befintlig ledningsgata sannolikt positiva

konsekvenser för de arter som i dag finns i ledningsgatan.

Kraftledningar kan utgöra en fara för fåglar, dels genom risken för kollision med faslinorna och

dels genom risken för strömgenomgång då fåglar kommer i kontakt med strömförande delar på

ledningsstolpar. För den planerade ledningen är det endast kollisionsrisken som utgör ett hot mot

fåglar. Detta eftersom avståndet mellan ledningens fasledare är för stort (för exempelskiss se figur

6.2) för att ledningen ska kunna orsaka strömgenomgång hos fåglar. Ingenting som framkommit

under samrådet eller vid genomförd översiktlig naturvärdesbedömning indikerar att den planerade

ledningssträckningen berör något område med förhöjd risk för fågelkollisioner. Konsekvenserna

för fågellivet i området bedöms sammantaget bli obetydlig. Att ledningen huvudsakligen är

samlokaliserad med andra kraftledningar, och därigenom inte utgör något nytt hinder, har bidragit

till bedömningen.

Det aktuella alternativet innebär att en ny ledningsgata öppnas upp i skogslandskapet på en sträcka

av ca 20 km och att naturtypen därmed förändras lokalt till följd av ökad ljusinstrålning och

ändrade fuktighetsförhållanden. Skogsgatan vidmakthålls genom regelbunden röjning av

vegetation. I skogsgatans sidoområden avverkas dessutom kantträd som är så högväxande att de

riskerar att falla på och skada ledningen.

När skog avverkas för att ge plats åt ledningen förändras livsbetingelserna för djur och växter

lokalt. Vissa tidigare etablerade arter försvinner och nya arter tillkommer. I en i övrigt sluten

skogsmark kan skogsgatan verka som reträttmöjlighet för ljuskrävande arter som har sin naturliga

hemvist i ängs- och hagmarker eller skogsgläntor- och bryn. Även störningståliga, hävdgynnade

arter som tidigare var vanliga i odlingslandskapet kan finna en lämplig livsmiljö i skogsgatan till

följd av den återkommande röjningen.

sid 84/98

Skogsbruk i vattendrags närområde kan ge ökad belastning av näringsämnen och tungmetaller,

orsaka grumling och igenslamning samt medföra förändrade hydrologiska förhållanden. Ökad

ljusinstrålning kan medföra ökad vattentemperatur och algtillväxt i vattnet. Den ca 35 meter breda

skogsgatan som huggs upp för ledningen bedöms dock endast medföra begränsade och lokala

konsekvenser för berörda vattendrag till följd av ökad ljusinstrålning, förutsatt att föreslagna

skyddsåtgärder vidtas. Detsamma gäller påverkan på våtmarker.

Den nyckelbiotop som finns inom 100 meter från planerad ledning bedöms inte påverkas av

ledningsbyggnationen. Därutöver berör den aktuella sträckningen en rad sumpskogar. Byggnation

av den planerade luftledningen i aktuell sträckning kommer att medföra att träd inom flera av de

berörda sumpskogarna måste avverkas. Beroende på sumpskogens storlek, karaktär och värden

kommer konsekvenserna för det enskilda objektet att variera. Avverkning för skogsgatan i

sumpskogsområden innebär en mindre habitatsförlust. Sammantaget är dock den areal av

sumpskog som berörs tämligen liten och konsekvenserna för djur- och växtliv bedöms som små.

Sammantaget bedöms den planerade ledningens negativa konsekvenser för naturmiljön som

måttliga där den planeras att gå i tidigare obruten terräng och små vid parallellgång med befintliga

ledningar.


Under byggskedet kan bullrande anläggningsmaskiner och personalförflyttning längs

ledningsgatan innebära en viss lokal barriäreffekt, då vilda djur håller sig undan mänsklig

aktivitet. Arbetsmomenten är dock normalt begränsade till ett kortare avsnitt och när arbetet är

avslutat flyttar arbetslaget vidare, varför störningarna är begränsade i tid och rum.

8.4 Kulturmiljö


Området utgörs framför allt av skogbeväxt utmark till en rad byar på den nästan fyra mil långa

sträckan. Topografin är flack och såväl jordartsfördelningen som det moderna skogsbruket har

gynnat barrskog.

Inom Kronobergs län har området en låg grad av kulturprägel och saknar i princip bebyggelse.

Kulturminnena är mycket få, och det finns inga kulturmiljöer av kommunalt, läns- eller

riksintresse i detta delområde.

Kalmardelen har delvis samma utmarkskaraktär, men präglas ställvis av ett småbrutet respektive

mera öppet agrart landskap. En större andel utgörs av före detta åkermark som övergått i

betesmark och nu är under igenväxning. Annan åkermark har brukats med större intensitet,

framför allt efter jordbrukets mekanisering. I det odlingslandskapet är flertalet äldre åkerformer

borttagna, huvudsakligen i samband med traktorns introduktion.

Största skillnaden mellan kronobergsdelen och kalmardelen har sin bakgrund i

jordartsfördelningen. Bebyggelsen i kalmardelen är koncentrerad till de isälvssediment och

sid 85/98

vattendrag som redan under forntiden erbjöd gynnsammare livsvillkor för den tidens befolkning.

Den berörda sträckan i Kalmar län kan karaktäriseras som obruten skogsmark varvad med by- och

gårdsmiljöer i småskaliga agrara landskap, en enstaka herrgårdsmiljö, ett huvudsakligen fossilt

torplandskap i skogsmark med ett fåtal torplämningar och -miljöer i undersökningsområdet och än

fler där utanför. Den för regionen så viktiga glasindustrins minnen ligger i huvudsak utanför

undersökningsområdet, men glasbrukens omland uppvisar sekundära spår av glasbruken.

Undersökningsområdets kalmardel rymmer också en kommunikationsmiljö som omfattar ett äldre

vägnät med milstolpar. Den 26 kilometer långa Glasbruksleden övertväras av den planerade

luftledningen.


Utmed med aktuell ledningssträckning återfinns två fornlämningar i form av blästbrukslämningar

och två bevakningsobjekt i form av såg/sågverk och en blästbrukslämning inom 100 m från

planerad ledning. I övrigt finns fyra övriga kulturhistoriska lämningar inom 100 m från planerade

ledningar, se tabell 7.2 nedan

Vidare berörs en färdväg av antikvariskt intresse söder om Klerkboda. Sträckan utgörs av gamla

ladsvägen mellan Långaskruv och Hälleberga.

Tabell 8.5. Fornlämningar inom 100 meter från planerad ledning enligt FMIS

Kartbenämning RAÄ nr/ID Fornlämningstyp Antikvarisk bedömning

Älghult 57:1 Älghult 57:1 Såg/sågverk, träindustri Bevakningsobjekt

Älghult 58:1 Älghult 58:1 Kolningsanläggning Övrig kulturhistorisk lämning


Älghult 213:2 Älghult 213:2 Blästbrukslämning Bevakningsobjekt


Älghult 8:1 Älghult 8:1 Vägmärke Övrig kulturhistorisk lämning




Vid detaljprojektering av planerade ledningar kommer strävan vara att undvika stolpplacering i

kända kulturhistoriska lämningar, något som vanligen inte utgör ett problem.

Innan byggnation av ledningarna påbörjas kommer kulturlämningarna att markeras på kartor som

distribueras till berörda entreprenörer. Om en tidigare okänd kulturlämning påträffas under

anläggningsarbetet avbryts arbetet omedelbart i den del som berörs av lämningen. Anmälan om

misstänkta fornlämningar görs omgående till Länsstyrelsen. Entreprenören ska tillse att eventuellt

sid 86/98

ris och andra avverkningsrester avlägsnas efter avverkning vid utpekade kulturhistoriska

lämningar.


De aktuella luftledningsalternativen innebär visuell påverkan på sitt närområde, främst genom

stolparna. Avvärjande på kulturmiljöpåverkan är den flacka topografin och den dominerande

markanvändningen, skogsmark, som tillsammans förkortar siktstråken och som därmed reducerar

luftledningens synlighet. Luftledningens visuella påverkan på landskapet som helhet i

skogsmarksområdena bedöms irrelevant ur kulturmiljöperspektiv, eftersom inget kulturvärde

föreligger, annat än i form av enstaka kulturhistoriska lämningar.

Påverkan på enstaka lämningar kan i vissa fall bli betydande. Inga fornvårdsobjekt berörs dock,

d.v.s. vårdade och skyltade fornlämningar med större besökarantal. Påverkan bedöms som

obetydlig, dels på grund av lämningarnas art och betydelse, dels på grund av det uppskattade

antalet besökare.

Den visuella påverkan på de kommunala kulturmiljöerna vid Stibbetorp och Madesjö-Gränö

bedöms som obetydlig. Det beror på att luftledningsalternativet passerar kulturmiljöerna i

skogsmark.

De värdefulla vägsträckorna korsas oftast i skogsmark av luftledningen. Det reducerar dess

synlighet och påverkan bedöms som obetydlig.

Den planerade sträckningen berör två fornlämningar, två bevakningsobjekt samt en rad övriga

kulturhistoriska lämningar. Kända och okända lämningar kan i samband med byggnation riskera

att skadas om inte skyddsåtgärder vidtas, se avsnitt 8.4.3. Stolpplacering bör kunna undvikas i

utpekade lämningar. Sammantaget bedöms den fysiska påverkan på kulturmiljön som obetydlig.


Ovan beskrivna skyddsåtgärder kommer att vidtas. Därav görs bedömningen att ingen påverkan

specifikt knuten till byggskedet uppstår.

8.5 Friluftsliv


Två vandringsleder och en ridstig berörs av den planerade ledningen. I övrigt nyttjas området för

jakt, bär- och svampplockning samt rekreation.


De två vandringslederna berörs vid Borstetorp (Glasbruksleden) och söder om Klerkeboda

(Framtidsleden). Ridstigen genom glasriket berörs söder om Klerkeboda. Vid sidan av

ovanstående berör inte den aktuella ledningssträckningen något område som är särskilt utpekat

som intressant för friluftslivet.

sid 87/98


Aktuell ledningssträckning har samlokaliserats med befintliga ledningar för att minimera påverkan

på landskapsbild, natur- och kulturmiljö. Därigenom minimeras även påverkan på friluftslivets

intressen.


Påverkan på friluftslivet bedöms under driftskedet huvudsakligen bestå i den

landskapsbildspåverkan som planerad ledning innebär för det område som den berör. När det

gäller eventuella effekter på turismen och friluftsliv till följd av tillkommande

landskapsbildspåverkan, bedöms dessa bli obetydliga eftersom ledningen byggs i parallellgång

med befintliga kraftledningar.


Påverkan kan lokalt uppkomma på det vardagliga friluftslivet i skog och mark under vissa

perioder av byggnationen. Störningar i form av buller, avgaser och ökad trafik är dock tillfälliga

och övergående. Sammantaget bedöms påverkan på friluftslivet bli liten. Se även avsnitt 8.1.5

ovan för beskrivning av konsekvenser för landskapsbilden under byggskedet.

8.6 Infrastruktur


I området finns flera större och mindre kraftledningar, liksom vägar av olika storlek och betydelse.


En väg av riksintresse, riksväg 31, korsas av den planerade ledningssträckningen väster om

Gullaskruv. I övrigt korsas tre sekundära länsvägar (väg 946, väg 1017, väg 1015) samt ett antal

enskilda vägar och skogsbilvägar. Inga järnvägar eller intressen för sjö- eller luftfart berörs av den

aktuella sträckningen.

En stamnätsledning korsar den planerade kraftledningen söder om anslutningspunkten i

Hageskruv. Den planerade ledningen går i vissa avsnitt parallellt med befintlig 130 kV ledning

och två 400 kV ledningar. Ett flertal kraftledningar i distributions- och lokalnäten korsar även den

planerade ledningen.


Gällande regler och riktlinjer vid byggnation av kraftledningar i anslutning till vägar kommer att

följas. Detsamma gäller byggnation av kraftledning i anslutning till befintliga ledningar.

Korsningar med befintliga kraftledningar i stamnätet har lokaliserats och utformats så att

byggnation bedöms kunna genomföras med befintliga ledningar driftsatta.


Den planerade ledningen kommer att uppföras i enlighet med lagstadgat säkerhetsavstånd från

befintliga ledningar. Ingen påverkan bedöms därmed uppkomma på befintliga ledningar. Även

vägkorsningar kommer att utföras i enlighet med svensk lag. Sammantaget bedöms påverkan på

infrastruktur bli obetydlig.

sid 88/98


Ingen påverkan bedöms uppstå på befintlig infrastruktur under byggskedet.

8.7 Kumulativa effekter


Den nya ledningen går utmed större delen av sträckan parallellt med befintliga kraftledningar.


De kumulativa effekter som kan uppstå till följd av den nya ledningen är påverkan på

landskapsbild och tillkommande magnetfält.


För att ge plats åt den planerade kraftledningen behöver skog avverkas. Genom att ledningen till

viss del är samlokaliserad med befintliga kraftledningar kan befintliga skogsgator utnyttjas och

mindre skogsarealer tas därigenom i anspråk.


Den planerade kraftledningens parallellgång med befintliga ledningar gör att ledningarna

tillsammans utgör en negativ påverkan på landskapsbilden genom att en bred ledningsgata öppnas

upp i skogsmarken. Den tillkommande landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt

som redan är påverkade av denna typ av exploatering. Utmed den sträcka ledningen går parallellt

med två befintliga 400 kV ledningar bedöms påverkan som måttlig. I övrigt bedöms påverkan som

liten.

För den södra delsträckningen går kraftledningen parallellt med två befintliga 400 kV

kraftledningar. De största magnetfälten för denna delsträcka kommer troligen att bero av de

befintliga kraftledningarna då dessa troligen har en betydligt högre årsmedellast än den planerade

kraftledningen. Utmed denna sträcka finns inga bostadshus i kraftledningens direkta närhet varför

påverkan bedöms som liten.


Inga specifika konsekvenser bedöms uppstå under byggskedet.

8.8 Boendemiljö, hälsa och säkerhet

För allmän beskrivning av elektriska och magnetiska fält, hälsopåverkan samt gräns- och

riktvärden, se kapitel 7.8.

8.8.1 Magnetfält från aktuell ledning

E.ON Elnät har gjort en preliminär beräkning över det magnetfält som kommer att alstras från den

nya kraftledningen. Till grund för beräkningarna ligger ett antagande om ett förväntat

årsmedelvärde för strömmen i ledningarna. Magnetfältsutbredningen avser höjd 1 meter ovan

mark.

sid 89/98

För den nordligaste delsträckningen följer sträckning B samma sträckning som alternativ C. För

magnetfältsberäkningar för denna delsträcka, där även befintlig 130 kV kraftledning inkluderas, se

avsnitt 7.8.8.

För delsträckningen genom obruten terräng redovisas det totala magnetfält som förväntas alstras

av den nya kraftledningen i figur 8.1 samt figur 8.2. Magnetfältsnivåerna redovisas inom ett

avstånd om 100 meter från den nya kraftledningens centrumlinje

Figur 8.1. Beräknad magnetfältsutbredning för ny kraftledning

0,0

1,0

2,0

3,0

4,0

5,0

6,0

7,0

8,0

9,0

10,0

11,0

12,0

13,0

14,0

15,0

16,0

17,0

18,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)

Avstånd (m)


sid 90/98

Avstånd (m)

Figur 8.2. Beräknad magnetfältsutbredning för ny kraftledning, logaritmiskt redovisad

För den södra delsträckningen där kraftledningen går parallellt med två befintliga 400 kV

kraftledningar har inga magnetfältsberäkningar genomförts av E.ON Elnät. De största

magnetfälten för denna delsträcka kommer troligen att bero av de befintliga kraftledningarna då

dessa troligen har en betydligt högre årsmedellast än den planerade kraftledningen.

Tabell 8.6. Bostadshus belägna inom 100 meter från centrumlinje för sträckningsalternativ B

Avstånd till centrumlinje

för sträckningsalternativ

B, listat norrifrån längst

sträckningen

Fastighetsbeteckning Kraftledning

närmast

bostadshus

ny/befintlig

Beräknat magnetfält

vid närmsta

fasadvägg av

bostadshus

Kommentar

85 m Silvereke 1:10 Befintlig 0,13 μT

80 m Silverekemåla 1:15 Ny 0,14 μT


Några gränsvärden som är relevanta för de nivåer som förekommer kring den aktuella ledningen

finns inte idag. Socialstyrelsen presenterar i Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från

kraftledningar från juni 2005 en uppdatering av bedömningsunderlaget för beslutsfattare i frågan.

Socialstyrelsen anger här att det vetenskapliga underlaget fortfarande inte anses tillräckligt gediget

0,0

0,1

1,0

10,0

100,0

-100 -90 -80 -70 -60 -50 -40 -30 -20 -10 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Mag

net

fält

(m

T)


sid 91/98

för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. Dock konstateras att man vid en genomgång av

epidemiologiska forskningsrapporter inte funnit några statistiska samband mellan riskökning för

barnleukemi och exponering för magnetfält vid värden under 0,4 µT (avser långvarig exponering i

boendemiljö).

Beräknat magnetfält till följd av planerad kraftledning vid närmast belägna hus är cirka 0,14 μT,

vilket inte utgör någon bedömd riskökning för hälsa i enlighet med Socialstyrelsens

meddelandeblad, 2005. Därmed bedöms inte ledningarnas magnetfält medföra några negativa

konsekvenser med avseende på boendemiljö varför påverkan bedöms som obetydlig.

9 Samlad bedömning

Utifrån identifierat utredningsområde mellan Hageskruv och Nybro utredde E.ON Elnät ett antal

olika stråkförslag. Genom en sammanvägning av inkomna synpunkter från såväl myndigheter,

organisationer, berörda fastighetsägare, närboende och övriga särskilt berörda samt slutsatser från

de utredningar som genomförts som en del av tillståndsprocessen för samtliga stråkalternativ

beslutade E.ON Elnät att gå vidare med att förorda stråkalternativ C. Stråkalternativ C medför en

luftledningssträckning i parallellgång med befintlig 130 kV ledning på hela sträckan mellan Nybro

och Hageskruv.

För att säkerställa att det lämpligaste alternativet har förordats, har miljökonsekvensbedömningar

för både sträckningsalternativ C och sträckningsalternativ B genomförts.

I matriserna i avsnitt 9.1 och 9.2 nedan redovisas en översikt av bedömd omgivningspåverkan för

huvudalternativet samt sträckningsalternativ B. Matriserna utgör sammanfattningar av de

utförligare konsekvensbedömningar som gjorts i kapitel 7 och 8 och redovisningen avser påverkan

efter att föreslagna skadeförebyggande åtgärder vidtagits.

9.1 Huvudalternativet - sträckningsalternativ C

Intresse Samlad

bedömning

Kommentar till bedömning

Landskapsbild Liten (2) Ledningen kommer att synas i öppnare landskapsavsnitt t.ex. vid Gullaskruv

norr om Orrefors. Även vid bebyggelse, t.ex. vid Kvarnkullen och Tokebo

utgör ledningen ett synintryck mot hus. Parallellgång minimerar den

tillkommande påverkan. I övrigt bedöms påverkan på landskapsbilden bli

liten.

Markanvändning,

bebyggelse och

planer

Liten (2) Genom parallellgång med befintliga ledningar minimeras intrång i skogsmark.

För den enskilda fastighetsägaren kan skogsbortfallet i vissa fall vara

betydande, men sett i ett regionalt perspektiv är bortfallet marginellt. Ca 43-72

ha skogsmark kommer att undantas från skogsbruk och påverkan bedöms bli

liten.

Naturmiljö, flora Liten (2) Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda

riksintressen och övriga utpekade intresseområden. Genom att ledningen är

sid 92/98

Intresse Samlad

bedömning


och fauna samlokaliserad med befintliga ledningar bedöms den medföra endast en

obetydligt förhöjd risk för fågelkollisioner. Påverkan bedöms sammantaget bli

liten.

Kulturmiljö Obetydlig-

måttlig 1-3

Fysisk påverkan på kända eller i dag okända lämningar bedöms bli obetydlig

förutsatt att redovisade skyddsåtgärder vidtas. Planerad ledning går till

övervägande del genom skogsmark vilket gör att längre utblickar begränsas.

Påverkan i dessa områden bedöms som obetydlig. Vid tre kortare passager där

karaktären på kulturmiljön är ålderdomligt agrar bedöms påverkan som en

måttlig och reversibel störning som inte förstör kulturmiljöns värden.

Sammantaget bedöms påverkan på kulturmiljön som liten.

Friluftsliv och

turism

Obetydlig

(1)

Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda

vandrings- och ridleder. I övrigt finns inga utpekade intressen för friluftslivet

utmed ledningssträckningen. Påverkan på friluftslivet bedöms sammantaget bli

obetydlig.

Infrastruktur Obetydlig

(1)

Planerad ledning korsar ett antal vägar och kraftledningar av varierande

storlek. Den planerade ledningen bedöms få en obetydlig påverkan på berörd

infrastruktur.

Kumulativa effekter Liten (2) Parallellgång med befintlig ledning gör att ledningarna tillsammans utgör en

negativ påverkan på landskapsbilden. Den tillkommande

landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som redan är

påverkade av denna typ av exploatering, varför påverkan totalt sett bedöms

som liten. Magnetfältet kring de båda ledningarna kommer sammanlagt att

vara högre än för den befintliga ledningen. Sträckningen är dock anpassad vid

bebyggelse varför påverkan bedöms som liten.

Boendemiljö, hälsa

och säkerhet

Liten (2) Några hus kommer att få en viss tillkommande visuell påverkan till följd av

den nya ledningen. Genom samlokalisering med befintlig kraftledning bedöms

dock påverkan bli liten. Högsta magnetfältsvärde vid bostadshus beräknas

uppgå till 0,30 μT. Påverkan bedöms sammantaget bli liten.

Påverkan under

byggtiden

Liten (2) Störningar i form av buller och avgaser från anläggningsmaskiner kan orsaka

störningar för främst närboende, djurliv, och friluftsliv. Viss tillfällig

landskapsbildspåverkan knuten till byggtiden kan också uppstå. Störningarna

är tillfälliga och övergående.

9.2 Alternativ sträckning - sträckningsalternativ B

Intresse Samlad

bedömning


Landskapsbild Liten (2) Ledningen passerar mestadels genom skogsmark med liten påverkan på

landskapsbilden. Enstaka bostadshus utmed sträckningen.

Markanvändning,

bebyggelse och

Liten till Ca 40% av sträckningen uppförs i obruten terräng. Genom parallellgång med

befintliga ledningar minskas intrång i skogsmark på del av sträckan. För den

sid 93/98

Intresse Samlad

bedömning


planer måttlig (2-3) enskilda fastighetsägaren kan skogsbortfallet i vissa fall vara betydande, men

sett i ett regionalt perspektiv är bortfallet litet. Ca 89-114 ha skogsmark

kommer att undantas från skogsbruk och påverkan bedöms bli liten till måttlig.

Naturmiljö, flora

och fauna

Liten till

måttlig (2-3)

Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan på berörda

riksintressen och övriga utpekade intresseområden. Genom att ledningen till

stor del är samlokaliserad med befintliga ledningar bedöms den medföra

endast en obetydligt förhöjd risk för fågelkollisioner. Där en ny skogsgata

huggs upp medför det ändrade livsbetingelser för djur och växter lokalt.

Påverkan bedöms sammantaget som måttlig där den planeras att gå i tidigare

obruten terräng och liten vid parallellgång med befintliga ledningar.

Kulturmiljö Obetydlig

(1)

Fysisk påverkan på kända eller i dag okända lämningar bedöms bli obetydlig

förutsatt att redovisade skyddsåtgärder vidtas. Planerad ledning går till nästan

uteslutande genom skogsmark vilket gör att längre utblickar begränsas.

Påverkan på kulturmiljön bedöms som obetydlig

Friluftsliv och

turism

Obetydlig

(1)

Genom parallellgång med befintlig ledning minimeras påverkan berörda

vandrings- och ridleder. I övrigt finns inga utpekade intressen för friluftslivet

utmed ledningssträckningen. Påverkan på friluftslivet bedöms sammantaget bli

obetydlig.

Infrastruktur Obetydlig

(1)

Planerad ledning korsar ett antal vägar och kraftledningar av varierande

storlek. Den planerade ledningen bedöms få en obetydlig påverkan berörd

infrastruktur.

Kumulativa effekter Liten till

måttlig (2-3)

Parallellgång med befintliga ledningar på del av sträckan gör att ledningarna

tillsammans utgör en negativ påverkan på landskapsbilden. Den tillkommande

landskapsbildspåverkan äger dock rum i landskapsavsnitt som redan är

påverkade av denna typ av exploatering. Där ledningen går parallellt med två

400 kV ledningar bedöms påverkan som måttlig, i övrigt som liten.

Boendemiljö, hälsa

och säkerhet

Liten (2) Några hus kommer att få en viss tillkommande visuell påverkan till följd av

den nya ledningen. Genom samlokalisering med befintliga kraftledningar

bedöms dock påverkan bli liten. Högsta magnetfältsvärde vid bostadshus

beräknas uppgå till 0,15 μT. Påverkan bedöms sammantaget bli liten.

Påverkan under

byggtiden

Liten (2) Störningar i form av buller och avgaser från anläggningsmaskiner kan orsaka

störningar för främst närboende, djurliv, och friluftsliv. Viss tillfällig

landskapsbildspåverkan knuten till byggtiden kan också uppstå. Störningarna

är tillfälliga och övergående.

Översikten ovan visar att huvudalternativet totalt sett bedöms medföra mindre påverkan på

berörda intressen jämfört med den alternativa sträckningen. De två sträckningarna är ungefär lika

långa, huvudalternativets parallellgång med befintlig kraftledning utmed hela sträckan gör dock att

påverkan på motstående intressen minimeras.

sid 94/98

Ordlista

Allmänna hänsynsregler

Återfinns i 2 kap. miljöbalken och har till syfte att förebygga negativa effekter och öka

miljöhänsynen i olika sammanhang.

Betydande miljöpåverkan

För projekt (verksamheter och åtgärder) används betydande miljöpåverkan i Sverige för att avgöra

vilka process- och innehållskrav som ska ställas på en MKB.

Biotopskydd

Skydd av biotop enligt miljöbalken. En biotop utgörs av en livsmiljö eller naturtyp med naturliga

gränser, där vissa växt- eller djursamhällen trivs.

Detaljplan

Ett dokument inom fysisk planering i Sverige som anger hur ett begränsat område i en kommun

skall bebyggas och hur mark- och vattenområden får användas.

Farliga träd

Betecknar träd som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farliga för ledningens

driftsäkerhet.

Fornlämning

Fornlämningar är spår av mänsklig verksamhet som syns eller finns i vår omgivning. Dessa är

skyddade enligt kulturmiljölagen. Till varje fornlämning hör ett markområde runt den som har

samma lagskydd som själva fornlämningen.

Kantträd

Betecknar de farliga träd som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning

ska betalas när de avverkas.

Koncession

För att få bygga och använda en kraftledning fordras tillstånd enligt ellagen, så kallad

nätkoncession för linje. Handläggning av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen som

fattar beslut om tillstånd. I vissa fall är det regeringen som fattar beslut om koncession.

Kulturmiljö

Med kulturmiljö avses den miljö som påverkats och formats av mänsklig aktivitet och som

därigenom berättar om människors liv.

Landskapsbild

Upplevelsen av ett landskap i stora drag. Genom att analysera landskapet

avseende struktur och landskapselement kan det beskrivas och karaktäriseras. Utifrån det

kan en bedömning göras om hur landskapsbilden kommer att påverkas av att nya element förs

in.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fysisk_planering

sid 95/98

Ledningsgata

Avser det område längs en kraftledning, inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt

starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden.

Miljöbalken

Den samlade miljölagstiftningen i Sverige.

Miljökonsekvens

Följden av vissa miljöeffekter för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande

bedömning.

Miljökvalitet

Kvalitet hos mark, luft, landskap etc.

Miljökonsekvensbeskrivning (MKB)

Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process

där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur

verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet

används i miljöbalken.

Natura 2000

Natura 2000 är ett nätverk av skyddade naturområden inom EU. Nätverket skapades för att hejda

utrotningen av djur och växter och för att förhindra att deras livsmiljöer försvinner.

Naturreservat

Ett naturområde som skyddats med lagstiftning. Det kan vara ett område som är betydelsefullt för

människan, floran och faunan, eller är av intresse ur ett geologiskt perspektiv. Dessa skyddas med

hjälp av miljöbalken.

Naturvårdsprogram

Områden som finns redovisade i länens naturvårdsprogram är intressanta och värdefulla

naturområden i länet. Programmet ska ligga till grund för åtgärdsprogram som ska ge underlag för

skydd och vård av särskilt värdefulla naturområden, för handläggning av markanvändarfrågor och

för den fysiska planeringen.

Naturvärde

Förutom ett generellt begrepp avser begreppet områden som inte når upp till kvaliteten

nyckelbiotop i skogsstyrelsens inventeringar. De kan förväntas bli nyckelbiotoper inom en inte

alltför avlägsen framtid.

Nollalternativ

Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten

eller åtgärden inte kommer till stånd.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Naturomr%C3%A5de

https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskan

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flora_(botanik)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fauna

https://sv.wikipedia.org/wiki/Geologi

https://sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6balken

https://sv.wikipedia.org/wiki/Konsekvens

https://sv.wikipedia.org/wiki/Verksamhet

sid 96/98

Nyckelbiotop

En biotop som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska

miljö anses ha en mycket stor betydelse för flora och fauna. En nyckelbiotop innehåller ofta

känsliga och sällsynta djur- och växtarter. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.

Begreppet har främst använts inom skogsbruk.

Riksintresse

Ett begrepp som kan avse ett område, plats eller enstaka objekt som är skyddat och anses viktigt ur

en nationell synvinkel. Riksintressena skyddas i miljöbalken.

Samlad bedömning

En viktning (inbördes värdering av faktorer), där MKB tillsammans med annat beslutsunderlag

ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar.

Samråd

Enligt miljöbalken ska den som avser bedriva en verksamhet samråda med myndigheter, enskilda

och organisationer som berörs. Syftet med samrådet är att informera, fånga upp och beakta

information.

Sidoområde

Betecknar de områden längs en kraftledning, som är belägna på ömse sidor om skogsgatan.

Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara för

ledningens säkerhet.

Skogsgata

Betecknar det skogsområde längs en kraftledning inom vilket ledningsägaren vid underhåll röjer i

huvudsak all högväxande vegetation.

Stråk

En bred korridor i landskapet som tas fram i ett inledande skede och inom vilken kraftledningen

bedöms kunna förläggas.

Sträckning

Den lokalisering inom stråket där kraftledningen föreslås förläggas.

Sumpskog

Innefattar all trädbärande blöt mark där träden i moget stadium har en medelhöjd på minst 3 meter

och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent.

Våtmark

Enligt den svenska våtmarksinventeringens definition sådan mark där vatten till stor del av året

finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Biotop

https://sv.wikipedia.org/wiki/Flora_(botanik)

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fauna

https://sv.wikipedia.org/wiki/R%C3%B6dlistning

https://sv.wikipedia.org/wiki/Sverige

https://sv.wikipedia.org/wiki/Vatten

https://sv.wikipedia.org/wiki/Jord_(mark)

sid 97/98

Översiktsplan

Ett begrepp inom fysisk planering i Sverige som avser en samling av regler som anger

grunddragen för användning av mark- och vattenområden inom en kommun. Av planen ska också

framgå hur kommunen avser att tillgodose riksintressen och följa gällande miljökvalitetsnormer.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Fysisk_planering

sid 98/98

Referenser

Arkeologicentrum AB: Hageskruv–Nybro, Kulturmiljöanalys. Uppvidinge och Lessebo

kommuner, Kronobergs län, Nybro kommun, Kalmar län. AC Rapport 1507.

ArtDatabanken, 2015: Utdrag från ArtDatabanken enligt avtal med Sveriges Lantbruksuniversitet,

ArtDatabanken 2015. Rödlistade arter i Sverige 2015. ArtDatabanken SLU, Uppsala

Naturcentrum AB: Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och Nybro. Översiktlig

naturvärdes- och konsekvensbedömning, 2015.

Nordiska ministerrådet, 1984: Naturgeografisk regionindelning av Norden, ISBN 91-38-08239-X

Nybro kommun: Översiktsplan 2007, antagen av kommunfullmäktige 2007.

Socialstyrelsen, 2005: Meddelandeblad om Elektromagnetiska fält från kraftledningar

Strålsäkerhetsmyndigheten: SSI rapport 2006:02. Recent Research on EMF and Health Risks.

Third annual report from SSI’s Independent Expert Group on Electromagnetic Fields 2005

Strålsäkerhetsmyndigheten: SSI:s ställningstagande utifrån 2006 års rapport från myndighetens

vetenskapliga råd för EMF, 2007

Uppvidinge kommun: Översiktsplan 2011-2016, antagen av kommunfullmäktige 2011.

Internet

Länsstyrelsen i Kalmar och Kronobergs län, 2015. Digitalt kartmaterial RUM

http://projektwebbar.lansstyrelsen.se/gis/Sv/Pages/default.aspx

Riksantikvarieämbetet, 2015. Digitalt kartmaterial FMIS

http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html

Skogsstyrelsen, 2015. Digitalt kartmaterial via skogsdataportalen.

http://skogsdataportalen.skogsstyrelsen.se/Skogsdataportalen

Sveriges Geologiska Undersökning SGU, 2014. Databaser och digitalt kartmaterial om

berggrundsförhållanden, jordarter och grundvattenförhållanden mm.

http://www.sgu.se/sgu/sv/produkter-tjanster/databaser/index.html

Trafikverkets vägdatabas, 2015. https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket

Foton (som inte tagits fram av Sweco eller E.ON)

Necks Electric AB (figur 6.4)

Sekfab AB (figur 6.3)

https://nvdb2012.trafikverket.se/SeTransportnatverket

Documents

Planerad 130 kV kraftledning mellan Hageskruv och … Elnät ansöker om ett utförande som trädsäker luftledning med i huvudsak enbenta stolpar. Att en luftledning är trädsäker