1 (28)

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen SAMRÅDSHANDLING

BN 2016/45

2017-03 -15

PLANBESKRIVNING

Detaljplan för del av

NÄSBY 35:47, nytt badhus i Näsby

Planområdets läge och omfattning (källa: www.bing.com)

2 (28)

ALLMÄNT

Detaljplanens syfte och huvuddrag

Detaljplanens syfte är att pröva möjligheten att uppföra badhus, bostäder samt kontor inom del av fastigheten Näsby 35:47 som ligger söder om högskolan på Näsby. Berörd del av fastigheten är idag planlagd för industri, kontor och under-visningslokaler. Tillfart till planområdet föreslås ske från Stridsvagnsvägen och från Kanslivägen. Befintlig väg (Stridsvagnsvägen, delen väster om Krinova) i planområdets östra del ligger inom kvartersmark (JS) och saknar stöd i gällande detaljplan. Parallellt med vägen finns en gång- och cykelväg som regleras med bestämmelsen x; Mar-ken skall vara tillgänglig för allmän gång- och cykeltrafik. Vägen samt gång- och cykelvägen regleras i planen med användningen GATA1 och planen möjliggör även för en gång- och cykelväg på vägens västra sida. Badhusbyggnaden föreslås placeras i planområdets sydöstra del i anslutning till korsningen i söder. Planen är flexibel och användningen R1 Besöksanläggning, badhus föreslås i stora delar av planområdet, utom i den västra delen som enbart möjliggör för B Bostäder. Planen möjliggör även för B Bostäder samt K Kontor i delarna närmast området med enbart användningen R1. Parkering för besökande till badhuset avses i första hand lösas utanför planområ-det genom att samutnyttja de befintliga parkeringsytorna vid högskolan och Kri-nova. Det finns tre parkeringsytor (ca 480 parkeringsplatser) som inte nyttjas fullt ut och ett samutnyttjande är möjligt. Parkeringsytor inom planområdet av-ses lösas i underjordiska garage eller parkeringshus. Inom planområdet finns rödlistade träd samt träd med kulturhistoriska värden. Planen säkerställer fyra träd som bedöms ha ett kulturhistoriskt värde. Även ek-skogen i nordväst bevaras genom att planläggas som NATUR med kommunalt huvudmannaskap. Inom området finns gullvivor som är fridlysta. Dessa behöver flyttas för att möj-liggöra en exploatering, vilket kräver dispens från fridlysningsbestämmelserna. Gullvivorna bör flyttas till NATUR-området där det också finns gullvivor. Befintlig transformatorstation säkerställs genom användningen E1 Teknisk an-läggning, transformatorstation.

3 (28)

Läge och omfattning

Planområdet ligger på Näsby, direkt söder om högskolan, ca 2 km norr om Kristi-anstad centrum. Planområdet är ca 4,8 ha stort och omfattar del av fastigheten Näsby 35:47. Planområdet gränsar till Kanslivägen i norr och Stridsvagnsvägen i söder och väster.

Planområdets läge i Näsby

4 (28)

Uppdrag och bakgrund

Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-15 (KF § 232) att lokalisera Kristian-stads nya badhus vid Högskolan på Näsby. Byggnadsnämnden gav 2016-02-23 BN 2016/45 i uppdrag åt Miljö- och sam-hällsbyggnadsförvaltningen att påbörja planarbete för nytt badhus på del av fas-tigheten Näsby 35:47. Bakgrund Det nuvarande Tivolibadet invigdes 1957. På Tivolibadet inryms en stor mängd verksamheter både i kommunens regi och i extern regi. Kommunen är i stort be-hov av ett nytt badhus. Tivolibadet är en sliten anläggning och besöksantalen är sjunkande. Delar av badhuset riskerar att behöva stängas 2018 och övriga delar väntas inte kunna hållas igång längre än till 2020/2021. Kommunen har låtit utreda två alternativa lokaliseringar, aktuellt läge vid Högs-kolan på Näsby samt på Bangårdsområdet. Kommunfullmäktige beslutade 2015-12-15 (KF § 232) att lokalisera Kristianstads nya badhus vid Högskolan på Näsby. Bredvid Högskolan och Krinova finns kommunägd mark tillgänglig för badhus-bygge. Närheten till Näsby fält ger en naturlig koppling till Vattenriket. I närområ-det finns campusområde, bowlinghall, bostadsområden och en planerad grund-skola. En busslinje går med tät trafik, och den planerade tredje etappen av Kristi-anstadslänken är avsedd att ytterligare underlätta busstrafiken. Den största fördelen med aktuellt läge är att här finns obebyggd mark med mycket goda markförhållanden och generöst utrymme där ett badhus kan byggas utifrån verksamhetens behov och villkor. Därigenom minimeras risken för tids-förskjutningar i projektet och för oväntade komplikationer under själva bygget. En förstudieanalys (Förstudieanalys för nytt badhus i Kristianstad) har tagits fram av PreDevo AB, våren 2015. Utifrån behovsanalysen i förstudien bör badanlägg-ningen innehålla flera olika bassänger (motions-, tränings-, undervisnings-, te-rapi- och varmbad), familjebad, relaxavdelning, gym, omklädningsrum, servering, entréfunktion, källarutrymmen, personallokaler, föreningslokaler och kommuni-kationsytor. För att inrymma dess olika delar bedöms anläggningen behöva om-fatta ca 10 600 m2 med yttermått ca 93 x 76 meter.

5 (28)

Markägoförhållanden

Marken ägs av Kristianstad kommun. Handlingar

Planhandlingar

Plankarta med bestämmelser Planbeskrivning inkl. behovsbedömning för MKB (= denna handling) Grundkarta och fastighetsförteckning

Utredningar tillhörande planförslaget

Naturvärdesinventering av område vid Näsby fält i Kristianstad kommun 2015, Naturcentrum, 2015-09-15

Förstudieanalys för nytt badhus i Kristianstad, PreDevo 2015-05-07 Björk, T. 2015. Näsby 35:47, del av. Arkeologisk utredning 2015. Kristian-

stads stad och kommun. Skåne län. Sydsvensk Arkeologi. Rapport 2015:38. (RAÄ dnr 3.4.2-2528-2015)

Projekteringsunderlag, Geoteknik, Tyréns AB, 2017-01-20 Behov av MKB

För den aktuella detaljplanen har ingen särskild miljökonsekvensbeskrivning upprättats. Se vidare i avsnittet ”Bedömning av miljöpåverkan och planens miljö-konsekvenser”. Planprocess

Processen för en detaljplan regleras i plan- och bygglagen (PBL). Denna detalj-plan handläggs med standardförfarande enligt plan‐ och bygglagen (2010:900). Standardförfarandet är indelat i tre skeden; plansamråd, granskning och anta-gande. Under de två första skedena har allmänhet, sakägare och myndigheter möjlighet att lämna synpunkter på planförslaget. Därefter kan planen antas av byggnadsnämnden och när detaljplanen vunnit laga kraft kan bygglov ges och ut-byggnad påbörjas. Medverkande

Planhandlingarna har upprättats av Sweco genom Anna Magnusson, planerings-arkitekt FPR/MSA och Johannes Sandgren, planeringsarkitekt, i samarbete med undertecknad planförfattare. Representanter från lantmäteriavdelningen, kom-munledningskontorets mark‐ och exploateringsenhet samt C4 Teknik har deltagit i planarbetet.

6 (28)

TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN

Gällande planer

Gällande detaljplaner För området gäller detaljplan för Näsby 34:24 m.fl. vid högskoleområdet i Kristi-anstad, Kristianstads kommun, som vann laga kraft 1998-04-14. Planens genom-förandetid har gått ut den 2010-06-30. Planen anger markanvändningen industri, kontor och undervisningslokaler samt skydd i området närmast Stridsvagnsvä-gen.

Utsnitt från gällande detaljplan (P98)

7 (28)

Översiktsplaner och fördjupningar Den översiktsplan som gäller för området är ”Fördjupad översiktsplan för Kristi‐anstad stad”, antagen av kommunfullmäktige 2009‐06‐09. Planområdet är inte särskilt utpekat för fritidsverksamhetsutveckling eller bo-stadsutveckling. Området väster om planområdet och Stridsvagnsvägen är i för-djupningen utpekat för bostadsutveckling. Se brunt område i bilden nedan. Områ-det utanför det utpekade området utgör riksintresse för naturmiljövården. Arbetet med att revidera den fördjupade översiktsplanen pågår.

Utsnitt från gällande ”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad”. Planområdet markerat med röd streckad linje.

8 (28)

Riksintressen

Planområdet ligger inom riksintresse luftfart och det område som utgör hinderfri yta. Riksintresset bedöms inte påverkas. Området strax söder om planområdet och Stridsvagnsvägen ligger inom riksin-tresse för naturvård, Helge ås nedre lopp med Araslövssjön och Hammarsjön (N64). Se gult område på bilden nedan. Kommunen har i ”Fördjupad översiktsplan för Kristianstad stad” tagit ställning för att en utveckling av bostäder är möjlig i det område som ligger mellan riksin-tresseområdet och planområdet och högskolan. En utbyggnad inom planområdet bedöms därmed vara möjlig och inte innebära någon påverkan på riksintresset.

Gult område utgör riksintresse för naturmiljövård (N64). Planområdet markerat med röd streckad linje.

9 (28)

Övriga skyddsbestämmelser

Naturreservat och Natura 2000 Söder om planområdet och Stridsvagnsvägen finns ett naturreservat (Näsby fält). Söder om planområdet (ca 150 meter) finns även två olika Natura 2000-områ-den; Araslövssjöområdet (SE0420146) och Västra Fäladen (SE0420253). Aras-lövssjöområdet utgör särskilt skyddsområde enligt fågeldirektivet (SPA) och Västra Fäladen utgör område av gemenskapsintresse enligt habitatdirektivet (SCI/SAC).

Naturreservat Näsby fält Natura 2000 Fornlämningar Inom planområdet förekommer en registrerad fornlämning (RAÄ-nummer Kristi-anstad 318) som utgörs av en boplats. En arkeologisk utredning har genomförts av Sydsvensk Arkeologi 2015 inom och i anslutning till planområdet. Vid den ar-keologiska utredningen identifierades ett antal lämningar från olika tidsperioder inom den aktuella ytan. Det rör sig om en förhistorisk boplats, bebyggelseläm-ningar från historisk tid, ett dike (eventuellt försvarsverk) från 1600/1700-tal samt ett antal sentida lämningar. Bland de större är en vall och rester av en för-modad simbassäng. Den förhistoriska boplats och det dike som påträffades vid utredningen bör bli fö-remål för arkeologisk förundersökning inför en eventuell fortsatt exploatering av området. En förundersökning bör syfta till att närmare fastställa utbredningar, bevaringsförhållanden, dateringar och vetenskaplig potential.

10 (28)

Påträffade lämningar inom utredningsytan. Planområdet markerat med röd streckad linje. Om andra fornlämningar (stenpackningar, härdar, skelettdelar etc.) skulle fram-komma i samband med markarbeten i området skall dessa omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas i enlighet med 2 kap 10 § kulturmiljölagen. För in-grepp eller borttagning av eventuella påträffade fornlämningar krävs Länsstyrel-sens tillstånd.

11 (28)

PLATSENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Historik

Invigningen av Kungliga Norra skånska infanteriregementets kaserner på Näsby skedde 18 maj 1923. Marken hade förvärvats innan dess och många av plante-ringarna i området företogs mellan åren 1916-1930. På flygfoto från 1930-talet ser man ett välordnat parkområde med häckar och träddungar mellan gångstrå-ken. Träden var satta i dungar med lönn, ek eller björk men även solitärer som valnötsträd och bok. Det hela är fint gestaltat och hade av allt att döma uppgiften att både försköna och möjliggöra för sport och fritid och ge goda förutsättningar för infanteriets övningar. Till ”avdelningen fritid” får dansbanan räknas och den uppfördes 1922 med tillhörande musikpaviljong och ca 15 år senare anlades en utomhusbassäng för idrottsövningar av olika slag. På flygfotografier framgår tyd-ligt den invallning som fanns runt dansbanan och den avstickare som omgärdade badet. Vallarna hade funktionen som avgränsning runt dansbanan och vid badet var den försedd med läktare. Dansbanan kallades för ”Femöringen” eftersom en dansbiljett kostade lika många ören. Dansbanan försvann tidigt 1940-tal och en förrådsbyggnad för skidor kallade ”Vita blixten” placerades på dess ställe.

Flygfoto från 1930-talet som visar delar av planområdet Bassängen invigdes 16 juli 1936 och fylldes igen i slutet av 1970-talet efter om-fattande problem med reningsanläggningen. Innan dess hade den använts flitigt för simundervisning och andra övningar. Bassängen var dessutom tävlingsplats för Militära VM i hindersim 1959. Det fanns öppettider även för allmänheten så att de boende på Näsby kunde ta sig ett dopp varma sommardagar. I dess omedel-bara närhet anlades 1939 en idrottsplats och spår av denna kan fortfarande skön-jas på platsen i form av stor gräsbevuxen yta och en läplantering i form av tätt satta oxlar. Likaså kan det igenfyllda badet lokaliseras på detta sätt och genom att känna en hårdgjord yta strax under grässvålen. Invallningarna är det enda tydliga

12 (28)

som är kvar av dessa anläggningar och de är i dag trädbevuxna med stora träd. Det är framförallt de kvarvarande träden idag som minner om det som en gång fanns på platsen -en välhållen park med brett användningsområde. Söder om idrottsplatsen, belägna mot nuvarande Stridsvagnsvägen, fanns stu-gorna Vestorp, Kvarntorp, Anderstorp och Jämtorp. Dessa revs eller utnyttjades för olika ändamål då det nya motorområdet byggdes 1964. Området där Krinova ligger fanns en stor fruktodling med 800-900 träd och Regementsträd-gårdsmäs-tarens bostad ”Blås ut” som även var övningslokal för musikkåren samt marke-tenteriets uteservering. Hela kasernområdet omgavs av ett stort omland och var vid tiden för nedläggningen 1994 hela 625 hektar stort. Marken bär än i dag spår av de militära aktiviteter som pågått sedan mitten av 1800-talet och större delen av 1900-talet.

Foto från 1930-talet som visar friluftsbadet med bassäng och hopptorn

Mark och bebyggelse

Idag utgörs planområdet huvudsakligen av ett grönområde med gräsytor och träd. En mindre ekskog finns i norra delen och i planområdets västra del finns en trädrad bestående av oxlar. Längs med Stridsvagnsvägen i söder och väster finns en lindallé. Längs med den del av Stridsvagnsvägen som ligger inom planområdet finns en trädrad mellan vägen och gc-vägen. Det finns även en häckplantering längs med delar av vägens västra sida. Planområdet är plant och marknivåerna ligger ca 7-8 m.ö.h.

13 (28)

Bilder från planområdet Söder om Stridsvagnsvägen och planområdet vidtar naturreservatet Näsby fält med vidsträckta öppna betesmarker. Västerut ligger öppna marker som tidigare varit militärt övningsområde. Norr, öster och söder om planområdet finns bebyggd mark. Bebyggelse närmast planområdet utgörs av större byggnader som inrymmer högskolan och Krinova. Kristianstad centrum ligger ca 2 km från planområdet. Närmaste dagligvarubutik (Kvantum) ligger i anslutning till cirkulationsplatsen Stridsvagnsvägen – Rosen-gårdsvägen. Markförhållanden

En översiktlig geoteknisk undersökning (Projekteringsunderlag, Geoteknik), som syftar till att klargöra övergripande geotekniska och hydrogeologiska förutsättningar, har genomförts av Tyréns AB 2017-01-20. Geotekniska förhållanden Jordarna inom området utgörs överst av ett lager mullhaltig jord. Mullhaltig jord bestående av mullhaltig lera eller mullhaltig sand har en uppmätt mäktighet mel-lan 0,2-0,5 meter. Fyllning, bestående av sand, lera och tegel, utan organiskt inne-håll, har en uppmätt mäktighet mellan 0,7- 1,0 meter. Fyllningen och den mullhaltiga jorden underlagras av antingen ett tunnare lager jord som sandig siltig lera, lerig sand eller grusig sand. Dessa jordar, som mellan-lagrar fyllning/mullhaltig jord och underliggande sandmorän har en uppmätt

14 (28)

mäktighet mellan 0,5 och 1,4 meter. Ställvis inom området saknas detta lager. Ge-nerellt är fyllningen och de sorterade jordarna tunnare i syd- och östra delen av området.

Jordartskarta. Blått: Morän, Gult: Lera Hydrogeotekniska förhållanden Grundvattenytan inom området ligger djupare än 3-4 meter under markytan. Fortsatt grundvattenmätning under längre perioder kommer att genomföras för att få bättre kontroll av grundvattenytans fluktuationer. Rekommendationer Generellt råder det inte stabilitetsproblem inom området då rådande geologi är fast lagrad samt då tydlig topografisk gradient inom området saknas. Generellt råder goda grundläggningsförhållanden inom området förutsatt att grundläggning sker på eller i naturligt lagrad sandmorän. Det bedöms att kon-struktioner ska kunna grundläggas direkt i mark utan speciella förstärkningar som exempelvis pålar. Innan grundläggning sker krävs förtätande geoteknisk undersökning. Detta görs när grundläggningsnivå, utformning och läge för plane-rade byggnader är fastställda. Grundvattenytan ligger djupare än 3-4 meter under markytan. Infiltration i leran bedöms ej fungera. Det kan dock finnas möjlighet att infiltrera dagvatten i underliggande morän. Denna är väldigt hårt packad samt finkornig varför ytterli-gare undersökningar kommer att krävas innan dimensionering av exempelvis dagvattendammar kan utföras. För att utreda möjligheten till lokalt omhänderta-gande av dagvatten (LOD) rekommenderas att infiltrationsförsök utförs.

15 (28)

Radon Rådande geologi och med mätvärden mellan 14-38 kBq/m3 visar att marken lig-ger inom spannet ”normalradonmark”. I normalradonmark ska byggnader anläg‐gas radonskyddande enligt rapport Statens Planverk rapport 59:1982. Natur- och rekreationsvärden

En naturvärdesinventering (Naturvärdesinventering av område vid Näsby fält i Kristianstads kommun 2015) har genomförts av Naturcentrum AB 2015. Objekt med påtagligt naturvärde Rödlistade arter samt övriga arter (klass 3) Mest värdefullt inom inventeringsområdet bedöms vara ett igenväxande skogs-parti (äldre park) i den norra delen med påtagligt naturvärde och två objekt i den södra delen med påtagligt naturvärde. Naturvärdet för dessa objekt är dock svår-bedömt på grund av områdeshistoriken, där funna arter främst härrör från tidi-gare trädgårdar och parkanläggning och där dagens hot mest är olika trädsjukdo-mar. Stora delar av inventeringsområdet utgörs av gräsmarker med en varierande hävd. Ohävdade igenväxande ytor har överlag bedömts ha ett lågt naturvärde, medan slåttrade ytor i södra delen bedöms ha visst-påtagligt naturvärde. Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) innebär att området har påtaglig posi-tiv betydelse för biologisk mångfald. Inga områden med högre naturvärdesklas-ser (högsta naturvärde, naturvärdesklass 1 - Störst positiv betydelse för biologisk mångfald samt högt naturvärde, naturvärdesklass 2 - Stor positiv betydelse för biologisk mångfald) har identifierats.

16 (28)

Under inventeringen påträffades totalt 3 rödlistade arter i inventeringsområdet. Därtill kommer flera arter av kärlväxter som har sitt ursprung i parken och som strikt sett därför inte kan räknas som rödlistade. Dessutom tillkommer några skyddade arter. Artfynden gjordes i de utpekade naturvärdesobjekten. De rödlistade arterna utgörs av tre skogsalmar och en ask samt en stare. Rödlis-tan är en redovisning av statusen för Sveriges djur, växter och svampar. Rödlistan tar upp vilka arter som riskerar att försvinna från Sverige och varför arterna är hotade. En rödlistad art har dock inte något formellt skydd, om den inte är uppta-gen i artskyddsförordningens bilaga 1 eller 2. Asken som står inom NATUR beva-ras. Övriga rödlistade träd bedöms inte ha ett sådant värde att de bör bevaras. Planen säkerställer istället fyra andra träd (två bokar, ett valnötsträd samt en lind) som ur ett kulturhistoriskt perspektiv har ett högt värde. Träden har även en utvecklingspotential vid en exploatering av området och bedöms bidra till om-rådets karaktär på lång sikt. Enligt naturvärdesinventering finns inom planområdet fem bestånd av gullviva. Enligt bilaga 2 artskyddsförordningen är Gullviva (Primula veris) fridlyst enligt 8 § i Skåne län. Fyra av områdena där gullviva förkommer tas i anspråk för kvar-tersmark vilket innebär att gullvivan kommer att försvinna i dessa områden. Dis-pens från artskyddsförordningen 15 § bedöms krävas för att gräva upp bestån-den med gullviva och flytta dem till naturområdet inom planområdet. Dispens från fridlysningsbestämmelserna ska sökas innan planen antas. Trafik

Biltrafik Planområdet gränsar till Stridsvagnsvägen i väster och söder samt Kanslivägen i norr. En mindre del av Stridsvagnsvägen, delen väster om Krinova, ligger inom planområdet. Hastigheten på Kanslivägen och Stridsvagnsvägen är begränsad till 40 km/h. Kommunen är väghållare.

Gång-och cykeltrafik Gång- och cykelvägnätet är relativt väl utbyggt och kopplingen till Kristianstad centrum är god. Separata gång- och cykelvägar finns längs med Stridsvagnsvägen och en upphöjd gång- och cykelöverfart finns vid korsningen i sydöst. Längs med Kanslivägen finns ingen separat gång- och cykelväg. Gång och cykelvägnätet behöver dock utvecklas från centrum eftersom passagen med gc-bron över järnvägen via Allöverkets gräns norrut inte är möjlig att ut-veckla till ett tryggt stråk. En ny cykelväg längs Vattentornsvägen samt en bredd-ning av befintlig cykelväg på den västra sidan av Snapphanevägen krävs för att skapa ett tryggt stråk mellan området och centrum.

17 (28)

Röda linjer visar befintliga gång- och cykelvägar. Röd markering visar befintlig gång- och cykelöverfart. Blå yta visar planområdets avgränsning.

Kollektivtrafik Busslinje 4 trafikerar planområdet. Närmaste hållplats (Högskolan) finns vid Kanslivägen, direkt norr om planområdet. Bussarna går ca 3-4 gånger i timmen.

Parkering I anslutning till planområdet finns tre större parkeringsytor. Omedelbart öster om planområdet, vid Krinova, finns en parkering som rymmer ca 230 bilplatser och en parkering som rymmer ca 70 bilplatser. Väster om högskolan finns en par-kering som rymmer ca 180 bilplatser. Totalt inrymmer de befintliga parkeringsy-torna ca 480 bilplatser.

Teknisk försörjning

Vatten- och avlopp, dagvatten Planområdet ligger inom område med sårbart grundvatten och blivande vatten-skyddsområde. Planområdet ingår i det kommunala verksamhetsområdet för vat-ten- och avlopp. Befintliga vatten- och spillvattenledningar ligger i korsningen sydöst om planområdet. Dessa ledningar bedöms ha tillräcklig kapacitet. Befintliga dagvattenledningar ligger i Kanslivägen och i Stridsvagnsvägen. Dessa har begränsad kapacitet och det krävs fördröjningsåtgärder inom planområdet innan det går att ansluta till befintligt dagvattennät.

18 (28)

Fjärrvärme, el, tele och bredband Planområdet har möjlighet att koppla an till ledningsnät för el, fjärrvärme och bredband. C4 Elnät AB svarar för elförsörjningen och C4 Energi AB svarar för fjärrvärme. Inom planområdet finns en transformatorstation.

Risker och störningar

Risk för översvämning eller erosion Området ligger ca 7-8 m.ö.h. och det finns ingen risk för översvämning eller eros-ion. Farligt gods Det förekommer inga transporter med farligt gods på vägarna i anslutning till planområdet. Allöverket Ca 500 meter söder om planområdet ligger kraftvärmeverket Allöverket. Enligt den bullerutredning som genomförts uppfylls gällande bullervillkor och Allöver-ket utgör inget hinder för föreslagen exploatering inom planområdet.

PLANFÖRSLAG

Planens huvuddrag

Detaljplanen möjliggör för uppförande av badhus, bostäder och kontor inom del av fastigheten Näsby 35:47 som ligger söder om högskolan. Användningen bad-hus ingår i användningen besöksanläggning. I användningen ingår även sådant som kan ses som komplement till besöksanläggningen. Det kan till exempel vara mindre butiker, restauranger, servicehus, verkstäder, garage, parkering och lek-plats. Tillfart till planområdet avses ske via Stridsvagnsvägen i söder och väster samt via Kanslivägen i norr. Parkering ska lösas genom samutnyttjande av intillig-gande parkeringsytor samt genom anläggande av underjordiska garage och par-keringshus inom planområdet. Badhusbyggnaden ska placeras i planområdets södra del, inom användningen R1, med huvudentrén vänd mot korsningen i sydöst. Badhusbyggnaden ska kunna uppföras med källare och i flera plan beroende på utrymmenas art. Totalhöjden anges till 14 meter och för att säkerställa att alla de högre funktioner som ska fin-nas i badhuset inryms kan mindre delar uppföras med en totalhöjd på 18 meter. I övriga delar av planområdet regleras byggnadshöjden till 14 meter. Inom område med användningen B R1 K anger planen att vid uppförande av bo-städer eller kontor är största tillåtna byggnadsarea 30 % per fastighet. Även inom området med enbart användningen B är största tillåtna byggnadsarea 30 % per fastighet. Exploateringsgraden regleras inte inom användningen R1.

19 (28)

För att ta omhand dagvattnet krävs att fördröjning sker inom planområdet innan det leds vidare till det allmänna nätet. Genom planbestämmelser som reglerar fördröjningsmagasinens volymer säkerställer planen att det finns plats för förd-röjningsmagasin inom kvartersmark.

Planområdets avgränsning

Planområdet avgränsas i norr mot Kanslivägen och i väster och söder mot Strids-vagnsvägen. I öster avgränsas planområdet av befintlig gång- och cykelväg längs med Stridsvagnsvägen, delen väster om Krinova. Kvartersmark för R1 Besöksanläggning, badhus, B Bostäder och K

Kontor

Markanvändning Markanvändningen för kvartersmarken anges till R1 Besöksanläggning, badhus, B Bostäder och K Kontor. En mindre del regleras med användningen E1 Teknisk an-läggning, transformatorstation. Kvartersmarken omfattar totalt ca 43 490 m2. Huvudsyftet med planen är uppförande av ett nytt badhus som ska placeras i planområdets sydöstra del i anslutning till den befintliga korsningen. Detta om-råde regleras enbart med användningen R1 (Besöksanläggning, badhus). I använd-ningen besöksanläggning ingår även sådant som kan ses som komplement till be-söksanläggningen, så som mindre butiker, restauranger, servicehus, verkstäder, garage, parkering och lekplats. Området omfattar ca 17 088 m2.

Övriga delar av planområdet regleras med användningen B (Bostäder) samt K (Kontor). Den västra delen regleras dock endast med användningen bostäder. Kvartersmarken med beteckningen B R1 K omfattar totalt ca 14 680 m2. Kvar-tersmarken med endast beteckningen B omfattar totalt 7 867 m2. Bebyggelsens omfattning och placering Detaljplanen är flexibel och exploateringsgraden varierar och anpassas efter vil-ken användning som blir aktuell i de olika delarna. Flexibiliteten är speciellt vik-tig inom de delar som möjliggör uppförande av badhus eftersom det i dagsläget är osäkert hur stor badhusbyggnaden behöver vara och hur den ska utformas. Planen reglerar därför inte exploateringsgraden inom området med enbart an-vändningen R1. Enligt den förstudie som tagits fram bör en badhusbyggnad med yttermåtten 93 x 76 meter kunna rymmas i området, vilket innebär en byggnadsarea på ca 7 000 m2. Beräknad bruttoarea enligt förstudien är totalt ca 10 600 m2. Badanlägg-ningen ska innehålla flera olika bassänger (motions-, tränings-, undervisnings-, terapi- och varmbad), familjebad, relaxavdelning, gym, omklädningsrum, serve-ring, entréfunktion, källarutrymmen, personallokaler, föreningslokaler och kom-munikationsytor. Byggnaden ska placeras i den södra delen av planområdet med en tydlig huvudentré mot befintlig korsning i sydöst. I dagsläget finns inga ritningar eller illustrationer framtagna som visar hur den framtida badhusbyggnaden kan komma att se ut. De olika funktionerna som ska

20 (28)

inrymmas i byggnaden kommer att påverka dess utformning, omfattning och pla-cering. För att ändå visa hur mycket av planområdet som kan komma att bebygg-gas och hur höga de tillkommande byggnaderna kan bli har en enkel volymstudie tagits fram. Planhandlingarna kommer att kompletteras med mer detaljerade rit-ningar och illustrationer inför granskningsskedet.

Volymstudie som visar möjlig exploatering inom planområdet Inom området med användningen B R1 K anger planen att vid uppförande av bo-städer eller kontor är största tillåtna byggnadsarea 30 % per fastighet. Även inom området med enbart användningen B är största tillåtna byggnadsarea 30 % per fastighet. Byggnaderna får placeras fritt inom byggrätten men ett avstånd om 6 meter ska hållas till Stridsvagnsvägen. Mot övriga fastighetsgränser får byggnaderna inte placeras närmare än 4 meter. Bebyggelsens utformning och utförande Inom området med enbart beteckningen R1 regleras totalhöjden till 14 meter. För att möjliggöra att delar av byggnaden kan bli högre reglerar planen att en mindre del av badhusbyggnaden får uppföras med en totalhöjd på 18 meter. I övriga delar av planområdet regleras högsta tillåtna byggnadshöjd till 14 meter. Detta innebär att de tillkommande byggnaderna anpassas väl till den närmaste bebyggelse. I övrigt anger detaljplanen inte några särskilda bestämmelser för byggnaders utseende, material eller färgsättning utan hänvisar till plan‐ och bygglagens gene‐rella krav på att byggnader ska ha en god form‐, färg‐ och materialverkan. Detta prövas närmare i bygglovskedet. Markens anordnande De fyra träd som bedömts ha ett kulturhistoriskt värde säkerställs i planen och det krävs marklov för fällning av träd. Marklov regleras med administrativ be-stämmelse.

21 (28)

Den större boken regleras med bestämmelsen n1 Befintligt träd har ett miljöskap-ande värde genom sin storlek och ålder och ska behandlas varsamt samt utgöra ett identitetsskapande inslag på platsen. De tre träden längst i norr regleras med planbestämmelsen n2 Befintligt träd har ett kulturhistoriskt värde som del i en mi-litärparkmiljö från 1920-talet. Planen är flexibel och anger ingen exakt placering av nya tillfarter från Strids-vagnsvägen och Kanslivägen. Delar av Stridsvagnsvägen samt befintliga kors-ningspunkter regleras dock med utfartsförbud vilket delvis styr tillfarternas pla-cering. Allmän platsmark för gata (GATA1)

Markanvändning Allmän platsmark gata omfattar Stridsvagnsvägen, delen väster om Krinova, samt den gång- och cykelväg som ligger längs med vägens östra sida. Inom område med gata finns utrymme att anlägga en gång- och cykelväg även längs med vägens västra sida för att ytterligare förbättra för gående och cyklister. En upphöjd gång- och cykelöverfart bör anläggas direkt väster om korsningen i söder för att säkerställa överfarten för gående och cyklister samt för att binda samman den nya gång- och cykelvägen med den befintliga som ligger söder om Stridsvagnsvägen. Gång- och cykelöverfart regleras dock inte i planen. Allmän platsmark för natur (NATUR)

Markanvändning Allmän platsmark natur omfattar partiet med ekar som finns i områdets nord-västra del. Inom naturområdet står även den rödlistrade asken som därmed kan bevaras samt ett parti med gullvivor. Genom att bevara skogspartiet kan den vi-suella påverkan begränsas västerifrån. Administrativa bestämmelser

Ändrad lovplikt För de fyra träd som säkerställs med bestämmelserna n1 och n2 införs marklov; Marklov krävs för fällning av träd som omfattas av bestämmelsen n1 eller n2. Markreservat för allmännyttigt ändamål Underjordiska ledningar sa kersta lls med planbesta mmelsen u; Underjordiska ledningar – Område eller utrymme som ska vara tillgänglig för allmännyttiga underjordiska ledningar. Huvudmannaskap Kommunen är huvudman för allmän platsmark. Genomförandetid Genomförandtiden är fem år från det att planen vinner laga kraft.

22 (28)

Trafik och parkering

Trafik

Avsikten med planen är att tillfart till planområdet ska ske från Stridsvagnsvägen i söder och väster samt från Kanslivägen in norr. Exakt placering av tillfarterna regleras inte i detaljplanen eftersom de behöver kunna anpassas efter hur de tillkommande byggnaderna ska placeras. Den del av Stridsvagnsvägen som ligger inom planområdet, väster om Krinova, kommer också att belastas med mer trafik eftersom parkeringsytorna öster om vägen kommer att kunna nyttjas av besökande till badhuset.

För att ytterligare förbättra för gående och cyklister möjliggör planen för en gång- och cykelväg även på Stridsvagnsvägens västra sida. Det innebär att ytterligare en upphöjd gång- och cykelöverfart bör anläggas vid korsningen i söder. Parkering Den nya badanläggningen beräknas få 452 000 besökare om året vid öppnandet. Därmed blir den genomsnittliga anläggningsbelastningen 1 341 personer per dag. Det sammanlagda parkeringsbehovet uppskattas till ca 300 bilplatser.

Planområdet ligger i direkt anslutning till tre stora parkeringsytor som tillhör Krinova och högskolan. Dessa parkeringsytor inrymmer totalt ca 480 bilplatser. Badanläggningens parkeringsbehov kan lösas genom samutnyttjande av befint-liga parkeringsytor samt genom anläggande av parkeringsplatser och parkerings-garage (ca 150 bilplatser) i anslutning till badhuset. För att kunna samutnyttja parkeringsytorna krävs överenskommelse med fastighetsägaren. Samutnyttjande av parkering innebär effektivt markutnyttjande. Parkering för personer med funktionsnedsättning ska placeras på ett avstånd om max 25 meter från huvudentrén. Även på- och avstigningsplats för bilar och pri-vata bussar samt cykelparkering och mopedparkering ska inrymmas inom kvar-tersmarken och kunna anordnas nära badhusets huvudentré. Parkeringsbehovet inom områdena som möjliggör för bostäder och kontor ska främst lösas genom att placera en stor del av parkeringen under mark eller ge-nom uppförande av parkeringshus. Det är viktigt att för att uppnå en yteffektiv parkering inom planområdet.

Teknisk försörjning

Vatten och avlopp Området ligger inom kommunalt verksamhetsområde för vatten och spillvatten och tillkommande bebyggelse ansluts till det befintligt ledningsnät som finns utbyggt i Stridsvagnsvägen. Dagvatten Planområdet består idag av stora gräsytor samt vegetation i form av träd och buskar. Den föreslagna exploateringen kommer att öka andelen hårdgjorda ytor vilket kommer att resultera i en större avrinning från planområdet samt en ökad

23 (28)

föroreningsbelastning. Befintliga dagvattenledningar, som ligger i Kanslivägen och i Stridsvagnsvägen, har begränsad kapacitet. Dagvattnet behöver därför förd-röjas inom planområdet innan anslutning till befintligt dagvattennät kan ske. An-slutning kan ske till befintliga ledningar både i norr och söder. Det dimensionerade flödet vid 10-årsregn med 10 minuter beräknas till 514 l/s om inga fördröjande åtgärder vidtas. Fördröjning och rening av dagvatten ska ske lokalt inom kvartersmark. Dagvattnet föreslås ledas till tre fördröjningsmagasin för flödesutjämning. För att kunna fördröja inom kvartersmark krävs magasins-volymer på totalt ca 1 100 m3. För att säkerställa att det finns plats för de beräk-nade magasinsvolymerna reglerar planen genom n-bestämmelser (n3, n4, n5) storleken på fördröjningsmagasinen inom kvartersmarkens olika delar. Hälften av magasinen får placeras under mark i trummor. De största flödena dagvatten genereras från tak- och parkeringsytor samt från ga-tor. Takdagvatten är förhållandevis rent och kan infiltrera i jorden där det finns möjlighet. Fjärrvärme, el, tele och bredband Tillkommande bebyggelse kan anslutas till det kommunala fjärrvärmenätet som finns utbyggt i Stridsvagnsvägen. Befintlig transformatorstation säkerställs med användningen E1 Teknisk anlägg-ning, transformatorstation. Fiberkablar och telekablar finns i gatumark och ledningarna längs med Strids-vagnsvägen säkerställs med u-område. Avfallshantering Renhållningen Kristianstad svarar för avfallshanteringen i kommunen. Vid ut-formning av soputrymmen ska samråd ske med Renhållningen.

Risker och störningar

Trafikbuller Riksdagen har fastställt riktvärden för buller från spårtrafik och vägar som inte bör överskridas vid nybyggnation av bostäder (nya trädde ikraft 1/6-2015, men tillämpas i planer från 1/1-2015) Värdena ska även tillämpas för skolor, försko-lor, vårdlokaler och liknande. Dessa riktvärden är 30 dBA ekvivalentnivå inom-hus och 55 dBA ekvivalentnivå utomhus (vid fasad). Vid uteplats gäller 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå. (Det finns undantag gällande fasadbullret för små lägenheter under 35 m2.) En bullerberäkning bedöms dock inte vara nödvändig eftersom planområdet lig-ger i anslutning till de delar av Stridsvagnsvägen som har låga trafikflöden. Trafi-ken som passerar planområdet har parkeringarna vid högskolan och Krinova som målpunkter. I övrigt är det i huvudsak busstrafik som trafikerar Stridsvagnsvä-gen, delen väster och söder om planområdet.

24 (28)

GENOMFÖRANDE Genomförandebeskrivningen har ingen rättsverkan. Avsikten med beskriv-ningen är att den ska vara vägledande vid genomförandet av detaljplanen.

Organisatoriska frågor

Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från det datum då planen vunnit laga kraft. Genom-förandetid är den tidsrymd inom vilken planen är tänkt att genomföras och fas-tighetsägare inom planområdet har en garanterad byggrätt i enlighet med pla-nen under denna tid. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla men kan då ändras eller upphävas utan att de rättigheter som uppkommit genom planen behöver beaktas.

Huvudmannaskap för allmän platsmark Att ett område är allmän platsmark innebär att marken är avsedd för ett gemen-samt behov. Kommunen är huvudman för den allmänna platsmarken som på plankartan utgörs av gata och natur. Huvudmannen ansvarar för den allmänna platsmarkens utbyggnad, drift och underhåll.

Fastighetsrättsliga frågor

Fastighetsbildning För planförslagets genomförande krävs avstyckning från Näsby 35:47. Ny fastig-hetsbildning kan ske så snart planförslaget vunnit laga kraft. Kommunen ansö-ker om och bekostar fastighetsbildningen. Fastighetskonsekvenser Den västra delen med enbart beteckningen B ska styckas av från fastigheten Näsby 35:47. I övrig är framtida fastighetsreglering oklar.

Ansökan om lantmäteriförrättning Kommunen ansöker om och bekostar erforderlig lantmäteriförrättning.

Ekonomiska frågor

Kostnader för planläggning Kostnaden för upprättandet av nu aktuell detaljplan svarar kommunen för. Nå-gon planavgift i samband med framtida bebyggelse skall därför inte tas ut för tillkommande bebyggelse och andra anläggningar inom planområdet.

Kommunala utbyggnadskostnader

Kommunen bekostar utbyggnaden av allmän platsmark samt vatten- och av-loppsnät i området. En utbyggnad och förstärkning av befintligt gång-och cykel-vägnät krävs för att ge god tillgänglighet till badhuset. Parkeringsplatsen söder om Krinova som lämpligen samutnyttjas med badet behöver omgestaltas och ut-vecklas för att fungera optimalt.

25 (28)

Medverkande

Genomförandebeskrivningen är framtagen i samråd med Lantmäterimyndig-heten, Kommunledningskontorets mark- och exploateringsenhet samt C4 Teknik. MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Roger Jönsson Ann-Mari Linberg Plan- och bygglovschef Planarkitekt

26 (28)

BEDÖMNING AV MILJÖPÅVERKAN OCH

PLANENS MILJÖKONSEKVENSER Här handlar det inte om att i första hand beskriva utan bedöma vad planförslaget innebär för olika värden. Fritt fram att fylla på med konsekvenser som är rele-vanta för planen, t ex sociala, folkhälsa mm.

Behovsbedömning

Enligt bestämmelserna i 4 kap 34 § plan- och bygglagen (PBL) samt 6 kap 11 § miljöbalken (MB) ska en miljöbedömning göras av detaljplaner om dess genom-förande kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Som underlag för kom-munens ställningstagande till detta görs en behovsbedömning med utgångs-punkt från MKB-förordningens bilaga 4. Påvisar behovsbedömningen en bety-dande miljöpåverkan ska en särskild miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upp-rättas till planärendet. Denna behovsbedömning utgör även en beskrivning av planförslagets miljökonsekvenser.

Planens påverkan på platsens värden

Planområdet är obebyggt och utgörs huvudsakligen av ett grönområde med gräsytor och parker samt en mindre ekskog. Planförslaget innebär att objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) samt rödlistade och fridlysta arter påverkas. Planförslaget innebär även att fornlämningar (boplats och dike) påverkas. Påverkan på riksintresse för luftfart Planområdet ligger inom riksintresse för luftfart och det område som utgör hin-derfri yta. Planområdet ligger i utkanten av riksintresset och planförslaget be-döms inte innebära risk för påtaglig skada på riksintresset. Påverkan på riksintresse för naturmiljövården Planområdet ligger ca 150 meter norr om riksintresse för naturmiljövården. Planförslaget bedöms inte påverka riksintresset negativt.

Påverkan på Natura 2000-område Avståndet till Natura 2000-områdena Araslövssjöområdet och Västra Fäladen söder om planområdet är ca 150 meter. Planförslaget bedöms inte innebära en sådan påverkan på Natura 2000-området att tillstånd behöver sökas enligt 7 kap. 28a § miljöbalken. Påverkan på fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen Resultatet av genomförd naturvärdesinventering är att det finns gullviva och stare inom planområdet. Dessa är fridlysta enligt Artskyddsförordningen och det krävs dispens från fridlysningsbestämmelserna. Planförslaget innebär att det krävs dispens för att kunna flytta bestånd av gull-viva. Dessa bör flyttas till NATUR-området där det också finns gullviva. Staren kommer att påverkas under byggtiden men fågelholk kan återetableras på bevarade träd.

27 (28)

Påverkan på rödlistade arter Inom planområdet har de rödlistade arterna skogsalm, ask och häckande stare, vilken även är fridlyst enligt Artskyddsförordningen, noterats. Staren kommer att påverkas under byggtiden men fågelholk kan återetableras på bevarade träd. Planförslaget innebär att asken som står inom NATUR-området inte påverkas negativt. Skogsalmarna kommer att behöva tas bort. Påverkan på fornlämningar En arkeologisk utredning har genomförts och ett antal lämningar har identifie-rats inom planområdet. Planförslaget innebär även att en boplats och delar av ett dike påverkas. Dessa lämningar bör bli föremål för arkeologisk förundersök-ning inför fortsatt exploatering.

Planens påverkan på hälsa och miljö

Tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet Planförslaget anger inte förutsättningar för en sådan tillståndspliktig eller an-mälningspliktig verksamhet eller åtgärd som alltid ska antas medföra bety-dande miljöpåverkan eller som kan komma att bli bedömd som en sådan enligt 3 § första stycket eller i bilaga 3 till förordning (1998:905) om miljökonsekvens-beskrivningar.

Miljökvalitetsnormer Planförslaget innebär ingen risk för att gällande miljökvalitetsnormer över-skrids.

Planens förhållande till gällande miljökvalitetsmål

Planförslaget främjar en hållbar utveckling genom att möjliggöra för uppfö-rande av badhus, bostäder och kontor i stadsnära och kollektivtrafiknära läge. Planområdet är även lätt att nå som gående och cyklist eftersom gång- och cy-kelvägnät är väl relativt väl utbyggt och avsikten är att ytterligare förbättra kopplingen med centrum. De miljömål som har relevans för detaljplanen är främst ”god bebyggd miljö” och ”ett rikt växt och djurliv)”. Planförslaget bedöms inte försvåra möjligheterna att uppfylla dessa.

28 (28)

Ställningstagande

Bedömningen är att den befintliga miljön inte har sådana värden eller en sådan sårbarhet och att planens storlek och dess risker för människors hälsa och mil-jön inte är av en sådan omfattning att denna kan väntas leda till betydande mil-jöpåverkan. Detaljplanen utgör inte heller en del i ett sådant större utbyggnads-projekt där de olika delprojekten sammantaget kan innebära betydande miljö-påverkan. Det innebär att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvens-beskrivning enligt bestämmelserna i 4 kap 34 § plan- och bygglagen och 6 kap 11§ miljöbalken inte behöver upprättas. Vid ett tidigt samråd med Länsstyrelsen 2016-09-22 lyftes Natura 2000 fågelha-bitat fram. Länsstyrelsen påpekade att nya byggnaders fasader hade påverkan på fågellivet och alltför blanka och reflekterande fasader kan störa fåglarnas liv på platsen

MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Roger Jönsson Ann-Mari Linberg Plan- och bygglovschef Planarkitekt