1

Vad är en målarfärg?En målarfärg består av pigment, dvs. små färgade partiklar som ger färgen dess nyans. Dessutom behövs någon substans som får pigmenten att stanna kvar på den målade ytan. För detta kan olika bindemedel användas. Exempel på bindemedel är olja som torkar och efter hand bildar ett hårt skikt med pigmenten inbäddade. Kanske kan de allra första färgerna ha bestått av enkla pigment som blandats med saliv eller fett.

Vad är ett pigment?Pigment är ofta ett material med färg som har malts till ett fint pulver. De allra första pigmenten som användes av människan bestod av leror, jord eller kol. Runstenar och grottmålningar gjordes med röd ockra, ett ämne som finns i jorden. Också vanligt kol, kanske efter en brunnen träbit, användes också. Efterhand har människan upptäckt fler pigment och på senare tid även lärt sig att framställa pigment på konstgjord väg.

Grottmålning från Altamira Spanien

Fresk av Perugino (1503) Montefalco Italien

o (1503) o (150lien

Skulptur av Yves Klein Seine vid Asniéres av Pierre-August Renoir (1879)

Frihetsgudinnan

Pigment i olika färger

Pigmentens historiaDagens pigment tillverkas ofta på konstgjord väg, men många pigment är sprungna ur naturen. Nedan följer ett urval av pigmentens historia.

1

BlyertspennanBenämningen blyerts får många att tro att bly skulle ingå. I sådant fall skulle blyertspennor vara mycket giftiga. Namnet kommer från att man först trodde att materialet man hittat bestod av blymalm. Grafit och blymalm har nämligen liknande egenskaper. I själva verket består blyerts av en blandning mellan rent kol i grafitform och lera. Få uppfinningar har haft så stor betydelse för konst- och kulturhistorien som just blyertspennan.

Vad är grafit?Grafit består av kolatomer som är bundna till varandra i ett vackert mönster. Grafitens struktur är uppbyggt av jättemånga lager med kolatomer. Ett ensamt sådant lager brukar kallas grafen. För sitt arbete med just grafen fick Geim och Novoselov Nobelpris i fysik 2010. Ett grafenskikt är väldigt starkt, men krafterna som håller ihop olika grafenskikt är svaga. Därför glider grafenskikt lätt mot varandra och skrapas av när du drar din blyertspenna mot ett papper.

Mera om kolSom du kanske känner till så består även diamant av rent kol. Skillnaden mellan diamant och grafit är faktiskt bara en enda bindning. Den extra bindningen kring kolatomen gör diamant till ett av de allra hårdaste ämnen som vi känner till.

Överst till vänster är en diamant och under den dess struktur. Överst till höger är en bit grafit och under den dess struktur.

Kan kol se ut på många olika sätt förutom diamant och grafit. Exempel på detta är rör, fotbollar eller ett trassligt nystan. Det som skiljer dem åt är arrangemanget av kolatomerna, dvs. strukturen.

Flaska, glas och pipa, Georges Braque, 1914

Kolnanorör – rör av kolatomer Fulleren – som en fotboll nästan Amorft kol – ett trassligt nystan

De märken som blyertspennan lämnar efter sig består av bitar av grafit som skavts av från pennans udd. De bitar som brutits loss är lite ”kladdiga” och fastnar lätt på pappret.

Elektronmikroskopbild av ett blyertsstift, stiftet är 0,5

mm i diameter.

2011-01-27

1

Att analysera konst är svårt, att göra det utan att beröra och förstöra konstverket är en konst i sig. Hur gör en konservator?

Konstverk kan förstöras av tiden tand. Personer som arbetar med analys ochkonservering av konst använder bland annat kromatografi, spektroskopi ochmikroskopi för att undersöka och restaurera konstverk. Det som analyseras ärexempelvis färgers yta, penseldragen, pigmenten, underliggande färglager,bindemedel i färgerna och vilket material som utgör grunden för konstverket.Med denna kunskap kan verket återskapas som det en gång såg ut.

Joachim II von Brandenburg, 1570, porträtt avLucas Cranach d.y. Tavlan finns i Berlin. Tillhöger om tavlan ses ett tvärsnitt av färglagret.Man ser i (a) var kalcium (grön) och kisel(orange) finns. I (b) syns kalium (lila) och bly(gul). I (c) ses elektronmikroskopbild frånsamma prov och (d) är en ljusmikroskopbildfrån den grå bakgrunden i tavlan.

a

d

b

c

Spektroskopi

Inom spektroskopi använder man ljus av olika våglängder för attundersöka grundämnen eller olika föreningar. Det man studerarär hur olika material påverkas av det inkommande ljuset. Hurmaterialet reagerar och vilket ljus som skickas ut beror påmaterialets egenskaper och resultatet kommer faktiskt att varaunikt för just det material som undersöks. Resultatet kan sedanjämföras med kända prover och ge svar om vad provet innhåller.

Ljus eller strålning av olika energi (våglängd) kommer att växelverka med olikamaterial på olika sätt beroende på egenskaper hos materialet. Vissa våglängderabsorberas och vissa våglängder skickas ut. Analyserar man de våglängder somkommer ut från ett prov kan man ofta bestämma vad provet innehåller.

proveet nnhin

Elektronmikroskopbild avvärldens kanske minsta”snögubbe”, endast 0,01 mmhög. Gubben består av tvådroppar bly, ansiktet hargrävts ur med hjälp avbombardemang av joner.

Analys med mikroskop

Optiska mikroskop och elektronmikroskop äroumbärliga verktyg för konstanalyser och gerbland annat information om verkets skick,ursprung och i viss mån ålder. Ettelektronmikroskop kan förstora detaljer som är såsmå som 0,00001 millimeter så att konservatornkan studera dem. Ett problem är att stora verksällan passar i apparaten, men å andra sidan kanför det mesta oerhört mycket information fås frånbara en lossnad färgflaga.

Pascal Cotte har konstruerat en kamera som kan analyserabetydligt fler våglängder av ljus än vad våra ögon kan se.Han hävdar att hans analyser av Da Vincis Mona Lisa visaratt tavlan blivit mörkare med åren och föreslår också hurtavlan såg ut när den var ny. Mona Lisa i Cottesrekonstruktion ser vi här ovan till höger och originalet tillvänster.

1

RRör det sig om

KKonstförfalskning?

Är det en äkta Jackson Pollock?

a är en förfalskning och b är äkta. Vid analys av förfalskningen fann man pigment som kom till först efter konstnärens död.

a b

Ovan: Målning från det forntida Nepal (inte förfalskning) Höger: Exempel på röntgenanalys av ovanstående tavla, färgerna visar var i målningen pigment med följande grunämnen finns. Koppar (Cu) - grön, kvicksilver(Hg)- turkos, bly (Pb) – blå och guld (Au) – rödbrun.

Röntgenfluorescens (XRF)XRF är en kraftfull och snabb analytisk metod för attanalysera konst. Det fungerar så att föremålet bestrålas medröntgenstrålar och flera ämnen kan undersökas samtidigt.Inga prover som kan förstöra föremålet behöver tas.

Inkommande röntgenstrålar kan slå ut elektroner sombefinner sig runt atomen. När sedan atomen återgår till sittnormalläge kommer den att sända ut strålning med enbestämd energi. Energin för den strålning som sänds ut kanmätas och är unik för varje element. Det betyder att i stort settalla grundämnen som finns i provet kan identifieras.

Supersmart förfalskareI Hermann Görings samling av hela 6750 stulna konstverk fanns bland annaten tidigare okänd tavla av holländaren Vermeer. Att den var okänd beroddepå att det var ett verk av en mycket skicklig förfalskare. Förfalskarenanvände bara de pigment som Vermeer själv använt, målade på tidstrognadukar och använde till och med penslar av grävlingshår som förebildenockså gjorde. Han bände duken så att sprickor uppstod och smutsade nertavlan så att den såg gammal ut. Först när man analyserade bly- ochradiumisotoper som sönderfaller på bestämt vis såg man att tavlan omöjligenkunde vara 400 år gammal. Holländarna älskade att Göring blivit grundlurad.

1

2011-01-27

1

Världens första permanenta fotografi, 1826

Världens första permanenta fotografi

Det var den franske vetenskapsmannen Joseph Nicéphore Niepce som 1826tog det första permanenta fotografiet. Som film använde han en tennplåtindränkt i ett material som påminner lite om asfalt. Filmen var instängd i enlåda och bara ett litet hål släppte in ljus. Det ljus som släpptes in räckte föratt få filmen att reagera och härda där ljus träffat. Detta tog hela åttatimmar, därefter skulle filmen framkallas och tryckas. Bilden är tagen frånhans sovrumsfönster och är tydlig än idag.

Den stora vågen, Sète, 1856.

I en fotofilm finns ljuskänsliga silversalter. När salterna utsätts för ljus blir de påverkade och när de sedan framkallas bildas svart silver där ljuset träffat. Hur mycket av silvret som blir svart beror på hur mycket ljus som har kommit in. På detta sätt blir de delar som varit ljusa i motivet mörka i bilden och vice versa, en sådan bild med omvända färger kallas för ett negativ. För att sedan få fotografiet med rätt färg görs processen i stort sett om och negativet projiceras på fotopapperet som sen framkallas.

Färgfilm består på liknande sätt av ljuskänsliga salter men i tre lager istället för ett som den svartvita filmen. Varje lager reagerar på i tur ochordning blått, grönt och rött ljus. Detta är de tre grundfärgerna och räckerför att återge allt synligt ljus.

Ämnen som användes i färgfotografering på 1940- och 50-talet har visatsig ha dålig hållbarhet. De påverkas nämligen av ljuset även efterframkallning och sönderfaller efterhand. På grund av detta riskerar en helgeneration av färgfotografier att gå förlorade.

Färgfotografi taget av den franske pionjäreninom färgfoto Louis Ducos du Hauron, 1877

Färgfotografien i tre lager i

Silversaltkristaller som de ser ut i ett elektronmikroskop.

2011-01-27

1

En tre-manuals cembalo där locketär dekorerat med målningar avStefano Bolcioni, Florens, 1627 .

Hardangerfela från 1756.Stämskruvarna har tackvare konservering påkemisk väg behållit sinpassform och fungerarutmärkt än idag.

Moderna musikinstrument är ett resultat av hundratals års utveckling bådeinom musiken som konstform men också inom kemin. På ett artistiskt plan ärinstrumenten ett verktyg för kulturellt utbyte och kommunikation.Vetenskapligt återspeglar intrumenten teknologiska framsteg för sin tid.

Conn "Besson Model” kornett från1880 före elektroplätering (a) ochefter elektroplätering (b).

b

a

Läs mer:

Den svenska verkstadskoncernenSandvik har utvecklat en ny typav sträng som enligt dem självahåller stämningen flera gångerlängre än traditionella strängar.Utan deras kunskaper ommetallers kemi hade detta intevarit möjligt.

Utvecklingen av materialkemin har förbättrat modernamusikinstrument avsevärt och gett dem längre livslängd.Vanliga material för instrument, såsom trä, metall ochplast som användes förr kan idag underhållas medkemisk behandling för att leva längre. Ett exempel pådetta är elektroplätering och används för att med hjälpav elektricitet bygga på en redan befintlig metall medtunna lager av t.ex. koppar, silver eller guld. Detta för attge olika egenskaper och för att snygga till hela eller delarav exempelvis bläckblåsinstrument.

Illustrering av en elektrodeponeringsprocess. Wood used by Stradivari and Guarneri, J. Nagyvary et al, Nature, 2006.

Biokemister har upptäckt att ett flertal kemikalier användes föratt behandla träet i Stradivarius berömda fioler. Med kemiskaanalyser har man kommit fram till att substanser som är kändaför att konservera trä använts. Kanske är detta hemlighetenbakom Stradivariusfiolernas storhet.

Fiolen som föremål i konsten och fiolen som konstföremål i sig. Till höger ses en elektronmikroskopbild av en Stradivariusviolin.