24
Penningpoliti sk uppföljning September 2012

Penningpolitisk uppföljning September 2012

  • Upload
    karim

  • View
    38

  • Download
    4

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Penningpolitisk uppföljning September 2012. Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden. - PowerPoint PPT Presentation

Citation preview

Page 1: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Penningpolitisk uppföljningSeptember

2012

Page 2: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervallProcent, kvartalsmedelvärden

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

-1

0

1

2

3

4

5

6

7

06 08 10 12 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källa: RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på riskjusterade marknadsräntors prognosfel för perioden 1999 till dess att Riksbanken började publicera prognoser för reporäntan under 2007. Osäkerhetsintervallen tar inte hänsyn till att det kan finnas en nedre gräns för reporäntan.

Page 3: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 2. BNP med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring, säsongsrensade data

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

8

06 08 10 12 14

90%

75%

50%

Utfall

Prognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. För BNP råder det osäkerhet även om utfallen eftersom nationalräkenskaperna revideras flera år efter första publicering.

Page 4: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 3. KPI med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

06 08 10 12 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel.

Page 5: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 4. KPIF med osäkerhetsintervallÅrlig procentuell förändring

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

06 08 10 12 14

90%75%50%UtfallPrognos

Källor: SCB och RiksbankenAnm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

Page 6: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 5. ReporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

0

1

2

3

4

5

0

1

2

3

4

5

06 08 10 12 14

Juli

September

Källa: Riksbanken

Page 7: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 6. Real reporäntaProcent, kvartalsmedelvärden

-2

-1

0

1

2

3

-2

-1

0

1

2

3

06 08 10 12 14

Juli

September

Källa: RiksbankenAnm. Den reala reporäntan är beräknad som ett medelvärde av Riksbankens reporänteprognos för det kommande året minus inflationsprognosen (KPIF) för motsvarande period.

Page 8: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 7. BNPKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

-16

-12

-8

-4

0

4

8

12

06 08 10 12 14

Juli

September

Källor: SCB och Riksbanken

Page 9: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 8. ArbetslöshetProcent av arbetskraften, 15-74 år, säsongsrensade data

5

6

7

8

9

5

6

7

8

9

06 08 10 12 14

Juli

September

Källor: SCB och Riksbanken

Page 10: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 9. Arbetskraft och sysselsattaTusentals personer, säsongsrensade data

3 800

4 000

4 200

4 400

4 600

4 800

5 000

5 200

3 800

4 000

4 200

4 400

4 600

4 800

5 000

5 200

96 98 00 02 04 06 08 10 12 14

Sysselsatta, 16-64 år

Sysselsatta, 15-74 år

Arbetskraft, 16-64 år

Arbetskraft, 15-74 år

Källor: SCB och Riksbanken

Page 11: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 10. KPIÅrlig procentuell förändring

-2

-1

0

1

2

3

4

5

-2

-1

0

1

2

3

4

5

06 08 10 12 14

Juli

September

Källor: SCB och Riksbanken

Page 12: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 11. KPIFÅrlig procentuell förändring

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

0

1

2

3

4

0

1

2

3

4

06 08 10 12 14

Juli

September

Page 13: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 12. KPIF exklusive energiÅrlig procentuell förändring

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta.

0

1

2

3

0

1

2

3

06 08 10 12 14

Juli

September

Page 14: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 13. BNP-gap, timgap och sysselsättningsgap Procent

-8

-6

-4

-2

0

2

4

-8

-6

-4

-2

0

2

4

96 98 00 02 04 06 08 10 12 14

Sysselsättningsgap

Timgap

BNP-gap

Källor: SCB och RiksbankenAnm. BNP-gap avser BNP:s avvikelse från sin trend beräknad med en produktionsfunktion. Timgap avser arbetade timmars avvikelse från Riksbankens bedömda trend.

Page 15: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 14. Konkurrensvägd nominell växelkurs, TCWIndex, 1992-11-18 = 100

110

120

130

140

150

160

110

120

130

140

150

160

06 08 10 12 14

Juli

September

Källa: RiksbankenAnm. Utfallen är dagskurser och prognoserna avser kvartalsmedelvärden. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner.

Page 16: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 15. Oljepris, BrentoljaUSD per fat

40

60

80

100

120

140

40

60

80

100

120

140

06 08 10 12 14

Utfall

Terminer, genomsnitt t.o.m. 2012-07-03

Terminer, genomsnitt t.o.m. 2012-08-31

Källor: Intercontinental Exchange och Riksbanken

Anm. Terminspriserna är beräknade som ett 15-dagars genomsnitt. Utfallet avser månadsgenomsnitt av spotpriser.

Page 17: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Diagram 16. BNP i olika regioner och länderKvartalsförändringar i procent uppräknat till årstakt, säsongsrensade data

-12

-8

-4

0

4

8

-12

-8

-4

0

4

8

06 08 10 12 14

TCW

USA

Euroområdet

Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat och RiksbankenAnm. TCW avser en sammanvägning av Sveriges viktigaste handelspartner.

Page 18: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 1. ReporänteprognosProcent, kvartalsmedelvärden

Källa: Riksbanken

2012 kv 2 2012 kv 3 2012 kv 4 2013 kv 3 2014 kv 3 2015 kv 3

Reporänta 1,5 1,5 (1,5) 1,3 (1,4) 1,4 (1,6) 2,2 (2,4) 2,9 (3,1)

Page 19: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 2. InflationÅrlig procentuell förändring, årsgenomsnitt

Källor: SCB och RiksbankenAnm. KPIF är KPI med fast bostadsränta. HIKP är ett EU-harmoniserat index för konsumentpriser.

2011 2012 2013 2014

KPI 3,0 (3,0) 1,2 (1,1) 1,3 (1,7) 2,6 (2,8)

KPIF 1,4 (1,4) 1,1 (1,0) 1,6 (1,7) 2,0 (2,1)

KPIF exkl. energi 1,0 (1,0) 1,1 (1,2) 1,5 (1,7) 2,0 (2,0)

HIKP 1,4 (1,4) 1,1 (1,0) 1,5 (1,7) 2,0 (2,1)

Page 20: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 3. Finansiella prognoser i sammanfattningProcent om ej annat anges, årsgenomsnitt

Källor: SCB och Riksbanken

* Procent av BNP

2011 2012 2013 2014

Reporänta 1,8 (1,8) 1,5 (1,5) 1,4 (1,6) 2,0 (2,3)

10-årsränta 2,7 (2,7) 1,6 (1,6) 2,1 (2,5) 3,3 (3,5) Växelkurs, TCW-index, 1992-11-18 = 100

122,3 (122,3) 120,4 (122,6) 116,9 (118,6) 118,0 (118,2)

Offentligt finansiellt sparande* 0,1 (0,1) -0,2 (0,1) -0,5 (0,2) 0,5 (1,0)

Page 21: Penningpolitisk uppföljning September 2012

BNP 2011 2012 2013 2014

Euroområdet (0,14) 1,5 (1,5) -0,4 (-0,4) 0,5 (0,4) 1,9 (1,9)

USA (0,19) 1,8 (1,7) 2,3 (2,2) 2,4 (2,4) 3,2 (3,2)

Japan (0,06) -0,7 (-0,7) 2,7 (2,7) 1,4 (1,6) 1,2 (1,0)

OECD (0,54) 1,9 (1,9) 1,6 (1,5) 1,9 (1,9) 2,7 (2,6)

TCW-vägd (0,46) 1,3 (1,3) 0,4 (0,4) 1,1 (1,1) 2,1 (2,1)

Världen (1,00) 3,9 (3,9) 3,5 (3,5) 3,8 (3,7) 4,3 (4,2)

Anm. Inom parentes anges köpkraftsjusterade BNP-vikter i världen 2011 enligt IMF.

KPI 2011 2012 2013 2014

Euroområdet (HIKP) 2,7 (2,7) 2,5 (2,4) 1,8 (1,6) 1,6 (1,7)

USA 3,2 (3,2) 2,1 (2,0) 1,9 (1,8) 2,0 (1,9)

Japan -0,3 (-0,3) 0,1 (0,1) 0,0 (0,1) 0,3 (0,3)

TCW-vägd 2,6 (2,6) 2,1 (2,1) 1,7 (1,6) 1,6 (1,7)

2011 2012 2013 2014

Styrränta i omvärlden, TCW-vägd 0,8 (0,8) 0,3 (0,4) 0,3 (0,4) 0,4 (0,7)

Råoljepris, USD/fat Brent 111 (111) 113 (105) 110 (95) 104 (93)

Svensk exportmarknad 4,0 (3,9) 1,2 (1,4) 3,8 (3,5) 6,5 (6,3)

Tabell 4. Internationella förutsättningarÅrlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: Eurostat, IMF, Intercontinental Exchange, OECD och Riksbanken

Anm. Svensk exportmarknad beräknas genom en sammanvägning av importen i de 15 länder som mottar mest svensk export. Cirka 70 procent av den svenska exporten går till dessa länder. Vikterna utgörs av respektive lands andel av svensk varuexport.

Page 22: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 5. Försörjningsbalans Årlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: SCB och Riksbanken

Anm. Siffrorna avser faktiska, ej kalenderkorrigerade, tillväxttakter om ej annat anges. NR avser nationalräkenskaperna.

* Bidrag till BNP-tillväxten, procentenheter

2011 2012 2013 2014

Hushållens konsumtion 2,0 (2,0) 1,7 (1,5) 1,8 (1,6) 2,4 (2,5)

Offentlig konsumtion 1,8 (1,8) 0,9 (0,5) 1,0 (0,9) 0,7 (0,7)

Fasta bruttoinvesteringar 6,2 (6,2) 4,1 (4,7) 2,6 (1,5) 5,5 (5,5)

Lagerinvesteringar* 0,6 (0,6) -1,0 (-1,2) 0,0 (0,2) 0,1 (0,1)

Export 6,9 (6,9) 1,3 (-0,3) 3,9 (3,4) 6,5 (6,5)

Import 6,3 (6,3) -0,2 (-0,5) 3,8 (3,4) 6,8 (6,7)

BNP 3,9 (3,9) 1,5 (0,6) 1,9 (1,7) 2,8 (2,8)

BNP, kalenderkorrigerad 4,0 (4,0) 1,9 (0,9) 1,9 (1,7) 2,9 (2,9)

Slutlig inhemsk efterfrågan* 2,6 (2,6) 1,8 (1,7) 1,6 (1,3) 2,4 (2,4)

Nettoexport* 0,7 (0,7) 0,7 (0,1) 0,3 (0,2) 0,3 (0,3)

Bytesbalans (NR), procent av BNP 7,0 (7,0) 7,2 (6,6) 7,2 (6,6) 7,2 (6,5)

Page 23: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 6. Produktion och sysselsättning Årlig procentuell förändring om ej annat anges

Källor: SCB och Riksbanken

Anm. Med potentiellt arbetade timmar avses den långsiktigt hållbara nivån på antal arbetade timmar enligt Riksbankens bedömning.

* Procent av arbetskraften

2011 2012 2013 2014

Folkmängd, 16-64 år 0,3 (0,3) 0,1 (0,1) 0,2 (0,2) 0,2 (0,2)

Potentiellt arbetade timmar 0,8 (0,8) 0,6 (0,6) 0,5 (0,5) 0,4 (0,4)

BNP, kalenderkorrigerad 4,0 (4,0) 1,9 (0,9) 1,9 (1,7) 2,9 (2,9)

Arbetade timmar, kalenderkorrigerad 2,3 (2,2) 0,3 (0,5) 0,3 (0,1) 1,1 (0,9)

Sysselsatta, 15-74 år 2,1 (2,1) 0,4 (0,3) 0,4 (0,4) 1,1 (1,1)

Arbetskraft, 15-74 år 1,2 (1,2) 0,5 (0,4) 0,5 (0,5) 0,3 (0,3)

Arbetslöshet, 15-74 år* 7,5 (7,5) 7,6 (7,6) 7,6 (7,7) 6,9 (7,0)

Page 24: Penningpolitisk uppföljning September 2012

Tabell 7. Löner och arbetskostnader i hela ekonominÅrlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade data om ej annat anges

Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Riksbanken

Anm. KL avser konjunkturlönestatistiken och NR avser nationalräkenskaperna. Arbetskostnad per timme definieras som summan av egentliga löner, kollektiva avgifter och löneskatter dividerad med totalt antal arbetade timmar, säsongsrensade data. Arbetskostnad per producerad enhet definieras som arbetskostnad dividerad med säsongsrensat förädlingsvärde i fast pris.

* Bidrag till ökningen av arbetskostnaderna, procentenheter

2011 2012 2013 2014

Timlön, KL 2,5 (2,6) 3,1 (3,1) 3,3 (3,2) 3,4 (3,5)

Timlön, NR 3,3 (3,4) 3,4 (3,3) 3,5 (3,5) 3,7 (3,8)

Arbetsgivaravgifter* -0,2 (-0,2) 0,1 (0,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)

Arbetskostnad per timme, NR 3,1 (3,1) 3,5 (3,5) 3,5 (3,5) 3,7 (3,8)

Produktivitet 1,7 (1,7) 1,5 (0,4) 1,6 (1,7) 1,8 (1,9)

Arbetskostnad per producerad enhet 1,4 (1,4) 1,9 (3,1) 1,9 (1,8) 1,9 (1,8)