6

K E R S T I N H Ä G G

Patriarkatets dolda läroplan Kerstin Hägg påvisar här existensen

av en patriarkatets dolda läroplan i skolan som genom att favorisera pojkarna och prioritera

deras intressen socialiserar flickorna till deras framtida ansvar för underordnat,

obetalt arbete.

'At t flickor inte utbi ldar sig till andra yrken än traditionellt kvinnliga beror nog på att d o m känner at t dom passar bra för yrken med b a r n och vård. '

'At t killar inte så gärna väljer traditio-nellt kvinnliga j o b b beror nog ofta på att d o m inte far så bra betalt, om dom gör det . '

'Den här s tudiedagen skulle vi vilja dis-kutera orsakerna till att linjevalen på gym-nasieskolan är så könsbundna trots att lä-roplanen så klart uttrycker att vi ska sträva mot at t bryta det könsbundna valet. ' 'Usch ska vi hålla på med det där om könsroller igen! Det är så ut t ja tat! '

Samta l och reaktioner kring frågor som rör könsroller och jämstäl ldhet är vanliga i skolan och kan låta ungefär som de citat jag plockat ur minnet . Sedan slutet av 1960-talet ha r skolan varit ålagd att ta upp en rad 'a t t i tydfrågor ' i undervisningen i g rundskolan och gymnasieskolan. Dit räk-nas också könsrollsfrågor.

De mål för könsrollsundervisningen som ställts u p p har dels varit tydligt ideologis-ka, dels mera konkreta. De ideologiska må-len ha r gällt at t genom undervisningen på-verka flickors och pojkars uppfat tning om könsroller, de konkreta att påverka linje-och yrkesval för a t t genom detta på sikt u p p h ä v a den könsliga arbetsdelning som finns på a rbe t smarknaden idag. Den kon-kreta målsä t tn ingen har inte uppnåt ts . Det verkar nu som om det könsmässigt styrda linjevalet till gymnasieskolan återgått till stabil uppde ln ing av kvinnligt resp manligt domine rade linjer efter en kort period av

små förskjutningar med främst fler flickor på tekniska linjer.

En målsä t tn ing för skolreformerna i Sve-rige efter and ra världskriget har varit att u t j ä m n a sociala skillnader genom utbild-ning, at t göra skolan mindre klassbunden, a t t ge alla oavsett kön och klassbakgrund s a m m a chans.

Deba t t en om skolan under 70-talet har delvis varit en uppgörelse med idealistiska föreställningar om skolreformers och olika pedagogiska metoders förmåga eller snara-re brist på förmåga att förändra klasstruk-turen i ett samhälle. Marxistiskt orienterad forskning ha r på olika sätt visat på skillna-der mellan de officiella utbildningsmålen om utbi ldningens syften, dvs framträdelse-formen, och utbildningens faktiska funk-tion i samhället och relation till staten, dvs dess väsen. Så har t ex Berlinskolan med Al tvater som ledande namn belyst kvalifi-ceringsfrågor, sambande t mellan utbild-ning och samhällsekonomi och den tek-nisk-ekonomiska utvecklingens inverkan på såväl innehåll som form i undervisning-en.1 Franska utbildningssociologer har f rämst ägnat sin forskning åt frågor om skolsystemet som en del av den ideologiska s t a t sappara ten och om det symboliska vål-det såsom det kommer till uttryck i under-visningen. Enligt Poulantzas domineras ut-bildningssystemet av det expanderande mellanskiktet . Mellanskiktsideologi för-medlas t i l l 'arbetarklassen. Skolan sorterar de elever den undervisar till de borgerliga och proletära platserna som finns i samhäl-let och det är oundvikligt.2

7

De marxistiska forskarna behandlar inte den könsspecifika socialisationen. I fokus för deras intresse står klassamhället och deras synfält är begränsat till det perspek-tivet. Det finns en tydlig parallell mellan klassmässig och könsmässig sortering i sko-lan. I den hä r artikeln kommer jag att pre-sentera några kvinnliga forskares arbeten om flickor och utbildning. En nödvändig konsekvens av deras forskningsresultat är at t vi mås te särskilja framträdelseform och väsen också när det gäller den könsspecifi-ka socialisationen i undervisningssystemet, om inte deba t ten ska fastna i atti tyd- och värder ingsfrågor när det gäller skillnader i flickors och pojkars möjligheter att utnyt t ja utbi ldningssystemet . Kunskap om skillna-den mellan pås tådda och faktiska möjlig-heter för flickor är också nödvändig för d e m som vill utveckla frigörelsestrategier. För mig har de tankegångar och det empi-riska mater ia l j ag redovisar här blivit pus-selbitar som fatt många erfarenheter att bi lda ett begripligt och meningsfullt möns-ter. Plötsligt blir det enkelt och självklart h u r vi mås te ställa frågor, om vi vill få mera kunskap om hur närbesläktade och ä n d å åtskilda klassförtrycket och könsför-trycket är.

En viktig u tgångspunkt för mig är att det pa t r ia rka la förtrycket har materiell grund också i vårt samhälle, fast denna materiella g rund har osynliggjorts i långt högre grad än klassförtryckets materiella bas, bl a där-för a t t vi lärt oss at t se könsrollsfrågan som en fråga om at t i tyder . 3 M a n kan säga att våra ideologiska glasögon hindrar oss från att se h u r patr iarkatet s truktureras på olika samhällel iga nivåer inom institutioner, i arbetslivet och i det privata och att det är materiel l t förankrat med arbetsdelningen som bas. Det är svårt att byta glasögon om vi inte får h jä lp av ny kunskap:

Inspirat ionskäl lorna till den här artikeln h a r på olika sätt gett mig redskap för en d j u p a r e förståelse för den könsspecifika so-cialisationen i utbildningssystemet. Genom at t koppla de norska sociologerna Tornes ' och Ves (1981) teoretiska diskussioner till den engelska pedagogens Dale Spenders

(1980) klassrumsforskning och anknyta till min egen erfarenhet som lärare har j ag dels klarare insett vilka hinder som faktiskt mö-ter flickor i skolan, dels uppmärksammat några viktiga frågeställningar för fortsatt klassrumsforskning.

Att arbeta utan lön — för familjen och välfärdssamhället

Avsikten med Tornes ' och Ves artikel är at t diskutera flickors situation i utbild-ningssystemet i relation till statens funk-tion i det senkapitalistiska samhället .4 Sta-ten h a r åtagit sig en rad välfardsåtgärder, som ha r funktionen att dämpa stötarna av de effekter mervärdesprodukt ionen och ka-pi ta lackumula t ionen har i människornas liv. Vä l fä rdså tgärderna ska mildra utsug-ningen. M e n den statliga välfärdspolitiken nå r inte f ram utan en större eller mindre m ä n g d oavlönat arbete. Konkret kan detta exemplifieras med att små barn måste läm-nas och hämtas f rån daghem och dagmam-mor, at t skolbarn måste komma mät ta och utsövda till skolan i hela och rena kläder. Det kräver mycket oavlönat arbete. Andra exempel är at t gamla släktingar behöver h jä lp t ex med at t fylla i blanketter, komma till fotspecialisten och sjukvårdsinrättning-ar. Det obetalda arbetet utförs i stor ut-s träckning, ja , näs tan uteslutande av kvin-nor. Til lspetsat kan m a n säga att det är kvinnors obetalda arbete som är förutsätt-ningen för att välfärdsstatens välfärdsåtgär-der ska fungera.

I det nuva rande konjunkturläget och med massiva sparplaner inom den offentli-ga sektorn kan vi vänta oss att behovet av obetal t a rbe te kommer at t öka i Sverige. Blir det kvinnorna som ska lösa krisen genom att acceptera att utföra obetalt ar-bete i ä n n u högre grad än i dag? Kvinnor-na blir ett slags kitt i välfärdssamhället. O m kvinnorna inte tar ansvar för det obe-ta lda arbetet , d r a b b a r det enskilda män-niskor som de lever t i l lsammans med. O m kvinnorna däremot accepterar att vara de som utför det obetalda arbetet , måste de in rä t ta sina liv efter det ta .

8

Sedan and ra världskriget har utbild-ningen blivit en central mekanism varige-nom klassamhället bevaras och dess resur-ser fördelas olika mellan medborgarna. D e n n a utveckling, som också inneburit att de synliga hindren som sorterar efter kön och klass avskaffats, har lett till föreställ-ningen at t det är den enskilda individens ansvar at t genom ambit ion och prestation ta for sig av det som erbjuds. Den som vill lyckas hä r i livet måste investera i utbild-ning. Frågan om kv innors och mäns olika möjl igheter problematiseras sällan. Tornes och Ve skriver: 'Jenters utbildningsadferd er blitt analysert (og vurdert) ut fra ett normat iv t u tgångspunkt som ville vaere ra-tionelt för medelklassens gut ter ' . 5 De fram-håller vidare att den traditionella könsrolls-forskningen inte i tillräcklig utsträckning analysera t at t kvinnor arbetar både i lö-nearbe te t — på hel- eller deltid — och i den nödvändiga oavlönade produktionen. Cen-tralt i Tornes ' och Ves analys är således att flickor har en helt annan utgångspunkt för sin utbi ldning, eftersom de tidigt är med-vetna om de krav deras dubbla funktioner ställer.

Ur 'Mina ungar. Dagbok från en byskola' av Berta Hansson. LTs forlag, 1979.

En a n n a n komplikation är det faktiska värde samhället tillskriver flickors utbild-ning. Det är inte i första hand värdet i p rodukt ionen som är avgörande. Utbild-ning för flickor ska i första hand kvalificera dem för äktenskap och moderskap. Utbild-ningen är viktig för den betydelse den får för and ra .

Socialisationen av flickor präglas såväl i famil jen som i skolan av det faktum att kv innan har huvudansvare t för de repro-dukt iva oavlönade uppgifterna. Flickorna mås te således välja inom utbildningssyste-met med tanke på f ramtida reproduktiva krav. Det blir då helt rationellt att flickor gör defensiva val, att de eftersträvar att min imera förlusten i utbildningen och se-nare i yrkeslivet. Det innebär at t flickor väljer så at t deras studier/yrkesval kan in-o rdnas i de reproduktiva uppgifterna, sam-tidigt som de försöker att komma så nära sina förutsät tningar och önskemål som möjligt.

Pojkarna däremot kan eftersträva att max imera vinsten, dvs att fa ut så mycket de förmår av utbildningssystemet.

Tornes och Ve diskuterar vidare några avgörande skillnader mellan lönearbete och oavlönat arbete vad gäller belöning eller värder ing och förhållande till tid och planer ing. Utbildningssystemet är upp-byggt så att det främst förbereder för avlö-nat arbete , medan det oavlönade arbetet inte finns med i läroböcker och under lek-tioner. Bl a där igenom framstår det som oviktigt. Systemet blir könsrollsbekräftan-de för både flickor och pojkar, men det är flickorna som utsätts för motstridig påver-kan. De u p p m a n a s välja jämlikt, men de-ras faktiska situation som aktörer i både det avlönade och oavlönade arbetet pro-blematiseras inte.

Det krävs genomgripande förändringar, om det ska bli möjligt att genom och i utbi ldningssystemet utveckla aktivistiska och systemkritiska beteendemönster hos flickor. Den förändring som krävs av ut-bildningssystemet, är att det oavlönade ar-betet får lika stort u t rymme som det avlö-nade i undervisningen. Vidare måste kvin-

9

nors livsv illkor ändras så att kv innor och m ä n gör lika mycket av det nödvändiga oavlönade arbetet . Först då kan jämlika villkor växa f ram. 6

Att lära flickor att inte ta for sig

Begreppet 'den dolda läroplanen' prägla-des av Philip Jackson när han skildrade lärares och elevers liv i några amerikanska klassrum under 60-talet. Den dolda läro-p lanen omfa t ta r det Jackson fann att ele-verna lärde sig samtidigt som de arbetade med olika skolämnen, den synliga läro-planen. Eleverna fick först och främst lära sig at t vänta, vidare att bli avbru tna i sitt a rbe te , att göra saker som inte intresserade d e m och som föreföll meningslösa, att un-derkas ta sig makt . Andra forskare efter J ackson har kommit till ungefär samma resul ta t . 7

Dale Spender (1981) har t i l lsammans med Ka the r ine Clarricoats och Mitchelle S tanwor th s tuderat arbetet i klassrum i engelska skolor. Deras syfte har varit att utforska om det finns några systematiska skil lnader i lärares sätt att behandla flickor och pojkar i skolan. Deras resultat kan ses som en beskrivning av hur det går till i k lassrummet , när flickorna får bekräftelse på att de bara delvis hör hemma i den offentliga världen som behärskas av män-nen.

Den grundläggande frågeställningen för Spender utgår från det faktum att pojkar/ m ä n får större andel av samhällets totala utbi ldningsresurser än flickor/kvinnor. O m och i så fall på vilket sätt påverkar lärarens förhållningssätt och att i tyder flickors möj-ligheter att u tnyt t ja utbildningssystemet? Undersökningen har genomförts i ett stort an ta l klasser. Lektioner har bandats och observerats . Lärare har intervjuats och förelagts en rad uppgifter, de har bl a rättat f ingerade skrivningar. Undersökningen ha r gjorts på tre stadier ungefär motsva-r a n d e låg-, mellan- och högstadiet.

H ä r följer en sammanfa t tn ing av de vik-tigaste resultaten:

I k lass rummen ägnar läraren — såväl

den kvinnliga som den manliga — mest tid åt pojkarna och de låter pojkarna komma till tals oftare. Nä r pojkar är tysta tolkas deras tystnad positivt, och lärare försäkrar sig om deras medverkan också då. Ungefär två t redjedelar av tiden i klassrummet in-teragerar lärarna med pojkarna, och poj-karna får ungefär två tredjedelar av elever-nas sammanlagda taltid. Pojkarna får så-ledes mer hjälp och de får t räna sig att tala och redovisa mer än flickorna.

En självklar följd av det ta är att flickor far vänta längre än pojkar i en rad situatio-ner. Det som är det mest u tmärkande för den dolda läroplanen gäller således mycket mer för flickor än för pojkar!

Att det blir sä beror bl a på att pojkar tillåts bryta mot olika regelsystem, medan flickor måste följa dem. Ett exempel är re-geln att räcka upp handen innan man sva-rar . Pojkar får bryta mot den regeln och ta tal tid u tan att fråga om lov. O m flickor gör l ikadant blir de tillrättavisade.

En upptäckt som Spender gjorde när hon bad lärare berät ta om sina elever var a t t lärare tenderar att känna sina manliga elever bät t re , medan flickorna oftare fram-står som en odifferentierad grupp. Det vi-sade sig t ex at t det var svårare för lärare at t n a m n g e alla flickor i en klass, och att lärare lät tare kunde berät ta om pojkarnas personliga intressen och inriktning. Den hä r skillnaden får många konsekvenser. Lära re känner pojkarna bät tre och kan ge d e m uppgif ter som medvetet eller omedve-tet är anpassade efter deras behov och in-tressen. Koppla t till att pojkarna ställer större krav på lärarna blir det naturligt att undervisningens innehåll i många avseend-en (kanske alla?) centreras kring områden och frågeställningar, som hör hemma i den manl iga erfarenhetssfaren.

Eftersom det officiella livet utanför sko-lan fungerar efter s amma princip, verkar det rättvist och naturligt att det förhåller sig så. Ett område där det vore intressant a t t undersöka flickors resp pojkars utrym-me, är gymnast ikundervisningen på hög-stadiet . I vissa skolor har flickor och pojkar gymnast ik t i l lsammans, i andra är gymna-

10

stiken uppde lad efter kön. H u r ofta far poj-ka rna i de b landade klasserna vara med om undervisning som tar upp det som flic-kor ofta väljer, t ex rörelseövningar till mu-sik, jazzdans? H u r mycket dominerar man-liga val?

N ä r lärare i Spenders undersökning till-f rågades hur de upplevde att undervisa flickor resp pojkar, angav majoriteten lära-re av båda könen att de tyckte att det var in t ressantare at t vara lärare för pojkar, även om det var lät tare att undervisa flickor!

I undersökningen fick lärare rätta och betygssät ta uppsatser och matematikprov. Syftet var at t undersöka lärares bedöm-ningskriterier. En uppsät tning prov med l ikadana uppgif ter i två exemplar delades i två g rupper , en med flicknamn, en med po jknamn. Genomgående blev pojkarna mer positivt bedömda. Samma företeelse bedömdes helt olika beroende på att man t rodde at t upphovsmannen (!) var flicka eller pojke. Det som hos pojkar kunde vara tecken på kreativitet, divergent tänkande, personlig stil bedömdes hos flickor som slarv, felaktigheter, brister!

M e d stöd av uppgifter om betyg och egenskaper har Spender låtit sammanlagt 109 lärare i tre olika länder bedöma fram-tidsutsikter och ge råd vid yrkesval. Kort med da t a har omväxlande påståtts gälla J o h n Smith resp J a n e Smith. Resultatet visar med sk rämmande tydlighet lärares d u b b l a måtts tock. Det finns inget som ta-lar för at t and ra vuxna har ett annat för-hållningssät t än lärare. Flickor och pojkar får helt skilda råd. Könet dominerar över egenskaper och förutsättningar. Pojkar far rådet at t välja yrken som är mera varieran-de, mer u tmanande , mer prestigefyllda och f ramför allt mer ekonomiskt lönsamma. För s a m m a kort kan det t ex vara så att han föreslås bli journalist, reporter, författare, politiker, advokat, medan hon uppmanas utbi lda sig till sekreterare, kontorist eller lärare.

N ä r m a n tar del av Spenders forskning är det lätt at t förstå varför flickor ofta har en överdrivet självkritisk inställning till sitt

skolarbete. M e n det är viktigt att inte hem-falla åt fyande på lärare. Lärarna själva och deras elever upplever att just den här sä rbehandl ingen är rättvis och det ta be-kräf tas av de förhållanden som råder utan-för skolan. Att bryta mot den al lmänt ve-de r t agna normen at t manliga individer ska gynnas på en rad olika områden, upplevs dä remot som en favorisering av flickor och po jkarna kräver då ' rät tvisare ' lärarbeteen-den. N ä r Dale Spender själv under en serie lektioner försökt arbeta så att flickorna skulle få s a m m a andel av klassrumstiden, upplevde hon och hennes elever att hon ä g n a d e flickorna mer tid än pojkarna. Lek-t ionerna bandades och vid en analys av b a n d e n visade det sig att flickorna fatt 4 2 % av tiden.

Spenders slutsats är att det i klassrum-met — som i samhället i övrigt — råder manl ig dominans och manlig kontroll, och at t det är svårt att värdera hur mycket just lärares förhållningssätt bidrar till att vid-makthå l la skillnader i flickors och pojkars sät t at t använda utbildningssystemet.

A n d r a forskare har kommit f ram till re-sul tat som bekräf tar Spenders.8 Den man-liga dominansen i klassrummet finns upp-enbarl igen inte bara i England. Flickor får mind re lärartid i klassrummen och pojkar h a r mera personlig och kvalitativt bättre kontakt med lärare än flickor. Lärare bedö-mer kvinnliga och manliga elever olika. Flickor upplevs som mera skolanpassade och mindre krävande, särskilt på lägre sta-dier . Pojkar är intressantare elever på hög-re stadier, och de behandlas mera indivi-duell t än flickor. Pojkar dominerar över flickor och m ä n över kvinnor. Det senare gäller t ex lärares placering i skolsystemet på olika stadier och i skolhierarkin. Det gäller också ämnesinriktning.

Den konkreta klassrumsforskningen kan sägas bekräf ta de teoretiska diskussionerna i art ikelns första del. Medvetandet om att flickor har ansvaret för det obetalda arbe-tet finns som en osynlig, hemlig kod i allt som sker i skolarbetet på alla nivåer i ut-bildningssystemet.

För Dale Spender är den dominerande

11

förtrycksstrukturen i samhället könsför-trycket. I hennes forskning problematise-ras inte klasstillhörigheten. I det avseendet ä r hennes perspektiv begränsat . Den kun-skap hon tagit fram är likväl väsentlig och m a n a r till fortsatt arbete i klassrummen på olika stadier, i föreläsningssalar och i laborator ier .

Näs ta steg måste dock vara att utforska h u r klass- och könsförtrycket är relaterade till va rand ra i skolsystemet. Med teorin om det obeta lda arbetets funktion för välfärds-s ta ten far vi en förståelse för att flickor väl jer a n d r a utbildningsvägar än pojkar. G e n o m att koppla teorin om det obetalda a rbe te t s funktion till klassrumsforskning som tar hänsyn till kön och klass, kan vi vän ta a t t f inna kunskap om de mekanismer inom skolsystemet som sorterar kön och klass. J a g föreställer mig t ex att pojkar ur borgarklass och mellanskikt får den allra s törsta delen av lärarnas tid och engage-mang , och att det blir mera påtagligt ju längre u p p i skolsystemet man kommer. Flickor ur borgarklass och mellanskikt do-mine ra r troligtvis bland flickorna, men hur ser relationen mellan dem och arbetar-klasspojkarna ut i klassrummet? Är det rik-tigt a t t flickorna ur arbetarklassen far ut allra minst av utbildningssystemet? H a r lä-rares klassbakgrund någon betydelse i sig och relaterat till om det är kvinnliga eller manl iga lärare? Frågorna hopar sig. Först nä r vi fått mera kunskap om allt detta, kan vi fa full förståelse för och insikt i hur pat-r iarkatets dolda läroplan fungerar i det senkapitalist iska samhället .

N O T F. R

1. Se t ex Broady 1981, s 28 ffoch s 7 4 - 8 1 . 2. Berner et al 1977, särskilt s 1 3 9 - 151 och Broady

1981, s 81. 3. Det patr iarkala förtryckets materiella grund är

ett central t tema hos Göransson, Socialistisk de-batt!/?, 1981.

4. Tornes och Ve, 1980, har i artikeln ' U t d a n n e r vi jenter till krisefosere i velferdsstaten' använt en modell av s ta ten som de hämta t från Habe rmas och Offe. Enligt denna modell består samhället i senkapi ta l ismen av tre delsystem, det tekniskt-admin i s t ra t iva systemet eller staten, det ekono-

miska, dä r mervärdesprodukt ion och kapital-ackumula t ion sker och det socio-kulturella syste-met , dä r skolan och familjen är de viktigaste in-s t i tu t ionerna . Vidare skiljer modellen mellan fyra former av offentlig verksamhet. Den som in-tresserar i det här s ammanhange t är den kom-pense rande verksamheten, som vuxit f ram till följd av facklig k a m p och reformpolitik (s 33 fl). V ida re redovisar Tornes och Ve delar av Balbos analys av kvinnorna i relation till välfärdsstatens la tenta legit imationsproblem. En central tes hos Balbo är a t t s taten är beroende av det oavlönade kvinnoarbete t (s 35 fl).

5. Ib id s 37 fT. 6. Ib id s 45 fT. 7. Broady 1981, s 114 -119 . 8. Se t ex VVernerssons avhandl ing Könsdifferentie-

ring i grundskolan, 1977, särskilt s 83 ffoch s 215 ff. Se vidare Brock-Utne, Haukaa : Kunskap uten makt, 1981.

L I T T E R A T U R

Berner , B, Cal lewaert , S, Si lberbrandt , H, Skola, ideologi och samhälle. Wahls t röm & Wids t rand , 1977.

Broadv, Donald , Den dolda läroplanen. Krutar t ik lar 1 9 7 7 - 8 0 , Symposium Bokförlag, 1981.

Brock-Utne , Birgit, Haukaa , Runa , Kunskap uten makt, Kvinner som laerere og elever, Universitets-forlaget, 1981.

Göransson , Ani ta , Kv innokamp — för arbetets och kärlekens frigörelse, Socialistisk debatt 2/3, 1981.

Spender , Dale, T h e Role of Teachers . W h a t Choices Do T h e y Have? Paper prepared for Council for Cu l tu ra l Co-operat ion, Educat ional Research W o r k s h o p on Sex Stereotyping in Schools, stencil, 1981.

Tornes , Kris t in , Ve, Hi ldur , U t d a n n e r vi jen ter till kriselosere i velferdsstaten, Sosiologi idag 3, 1980.

Wernersson , Inga, Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg Studies in Educat ional Sciences 22, G ö t e b o r g s u n i v e r s i t e t , 1977.

S U M M A R V

The lirst part of this artide on the hidden patriarchal curriculum in the classroom is a theoretical discussion of the importance of un-paid work in the welfare state. The author refers to an article by Tornes and Ve (1980), where unpaid work is seen as a necessary link between members of the welfare state and the state itself.

Unpaid work is performed mostly by wo-men. Very early in life, girls realize that they will be responsible for the unpaid work that is necessary in order to make welfare possible.

12

Girls therefore try to 'minimize their losses' in the educational system, i.e. they try to make vocational choices that will allow them to com-bine paid work with unpaid work. Boys, on the other hand, try to 'maximize their gains', as they will devote most of their future life to paid work. This difFerence between the actual situa-tion of boys and girls is not dealt with in schools. Formål equality of vocational opportu-nities is regarded as real equality.

The second part of the artide presents the results of research done by Spender (1981). The main issue is the question of how the atti-tudes and behaviour of teachers differ when teaching boys and girls. Boys dominate in classrooms in various ways. They are regarded as individuals by teachers, they talk more and

teachers spend more time with male pupils than with female pupils. The 'one-third rule' — girls get one-third of teaching time, boys two-thirds — is regarded as fair play by both tea-chers and pupils. There is a hidden patriarchal curriculum in every classroom that reinforces the inequalitv of vocational choices, whereby girls prepare for the responsibilitv of unpaid work. VVe need, however, additional research in order to analyze and fullv understand the relationship between class and gender in every-day life in schools.

Kerstin Hägg SYO-linjen Lärarhögskolan 901 87 Umeå, Sweden

M e d v e r k a n d e i d e t t a n u m m e r :

Lena Eskilsson, til kand, arbetar på institutionen lör idéhistoria vid Umeå Universitet. Hennes avhandl ingsarbete handlar om Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, d ä r begreppet kvinnligt medborgarskap, är av central betydelse. Deltar i Kvinno-forskningsseminariet , Forum för tvärvetenskap i Umeå.

Kerstin Hägg, fil mag och lärare på grundskolan i svenska och engelska men arbetar f n som ad junk t i pedagogik vid SYO-linjen. Deltar i Kvinnoforskningsseminariet vid F o r u m för tvärvetenskap i Umeå .

Elina Juusola-Halonen, fil kand, håller f n på med engelsk litteraturforskning. Medverkar i den finska feministiska tidskriften Akkaväki (Kvinnfolk). Kvinnoforskningssemina-riets vissångerska.

Gerd Lindgren, fil kand, sociolog och arbetar på en avhandling om kvinnokollektiv i mansdomine rad industri . Ar en av initiativtagarna till Kvinnoforskningsseminariet vid U m e å Universitet .

Ingegerd Lundström, psykolog och arbetar vid barnhälsovården, f n tjänstledig för fors-karstudier i tillämpad psykolog. Hon är amanuens vid Kvinnoforskningsseminariet Forum för tvärvetenskap, Umeå Universitet och kontaktperson för Forum för kvinnli-ga forskare i Umeå .

Hildur Ve, magister i sociologi. Knuten till Center för Kvinnoforskning vid Sociologiska institutionen, Universitetet i Bergen. Huvudintresset är socialisation, kön och klass. A r b e t a r för nä rvarande med familjeforskning inom ett internationellt projekt rörande förändringar i familjemönster, samt med projektet 'Mor och dotter ' som delvis är knute t till Felleskapsprojektet — en paraplyorganisation under ledning av Harriet Holter .