5/2020

Vid foten av Pellas-backen i Kvarnby ku-rar Pellas soldattorp.Nu reser sig 2000- ta-lets kulturlandskapinpå torpets knutar,men där bland någ-ra mossiga gamla dp-pelträd och en resliggran håller den nästan400 år gamla byggna-den fortfarande stånd.Torpet har hiirbiirge-rat soldater och derasfamiljer sedan Storaofreden då hela denhär nejden var heltödelagd. Torpet är nuskyddsmärkt.

Soldattorp N:o 104 Qwarnby finns i en av Esbo stadsäldsta byar, Kvarnby, precis intill Kungsvägen - en bit avN ordeuropas äldsta väg, som snört genom de här trak-terna sedan medeltiden, trampad och nött av kungar ochkurirer, postiljoner, handelsmän soldater, människor somflyttat och flytt. Idag ägs Pellas gård och det forna torpetav Diakonissanstalten. Det ligger på en sydsluttning moten dalgång där Kvarnbyån blir Glimsån och makligt rin-ner ut mot Esbo centrum där den förenas med GIomsåntill Esbo å, som slutligen rinner ut i Finska viken. På an-dra sidan ån reser sig Jorvs enorma sjukhuskomplex, sommäktig granne till det pittoreska gårdsmuseet Glims pre-cis intill. Man kan höra bruset av dagens kungsvägar som

bildar parallella stråk mellan öst och väst och binds sam-man i en trafikhärva i flera plan några kilorneter väster-ut. De forna gästgiverierna där resande kunde byta häst,övernatta, få sig ett mål mat eller på annat sätt förfriskasig har förvandlats till kaffestugor eller bara fått skatta åtförgängelsen, medan möbel- bil- och byggföretag formarvår tids kulturlandskap här.

Vi besökte torpet en disig mörk novemberdag 2020.Byggnaden ser liten och övergiven ut i det vissnade långahöstgräset. Några mossiga och blöta äppelträd flankerarden västra gaveln medan en stor dubbelstammad grantäcker insynen mot den östra. Under några buskar lig-ger ägarsamfundets skylt omkullvält. Soldattorpet har på

Helsingfors Släktforskare har tagitinitiativet till ett ambitiöst projekt.Soldat- dragon- och båtsmanstorpen iSvenskfinland, från slutet av 1600-taletända fram till finska krigets slut 1809,skall få en plats på kartan. Dessutomskall de som har bott i torpen få ettnamn. Det handlar om ett par tusentorp totalt. Om vi antar att det undertiden 1721 - 1809 hann bo upp till etttiotal soldater i torpet innan systemetlades ner är det lätt att räkna ut att dethandlar om ett mycket stort material.

- Men nu är vi igång, berättar PeterRagnvaldsson, som är ordförande förHelsingfors Släktforskare och ledareför projektet.

Tillsvidare är finansieringen intesäkrad, men han hyser starka för-hoppningar om att stiftelser ochfonder skall inse att vi håller på attförlora en viktig del av vår historia ef-tersom lämningarna av torpen hållerpå att försvinna i tilltagande takt ochför gott.

- Men det finns, menar Ragnvalds-son, realistiska möjligheter att via ar-kiv och rekognoseringar i terrängenfå syn på dem. Han är glad över detintresse andra släktforskarförening-ar och framförallt Hembygdens läsa-re redan visat. Ragnvaldsson berättaratt ett tiotal personer tagit kontaktoch tipsat om soldattorp de känner

till eller hört talas om. Ett av demär Pellas soldattorp iEsbo, N:o 104Qwarnby.

Det har redan gjorts förträffligasoldatstorpsstudier på många håll iSvenskfinland och målsättningen ärnu att samla det vi vet i en särskilddatabas. Tillsvidare förs notering-ar och data in i registret av projekt-ledaren, men iakttagelser, tips, berät-telser, foton är välkomna via e-post:projekt.soldattorp@gmail.com. Data-basen är öppen för alla och nås påSläktforskarnas hemsida. Via sökordkommer du åt uppgifter i databasen,men vissa detaljuppgifter kommer attkräva lösenord.

16

5/2020

ögonmått den storlek soldattorpen skulle ha dvs en yta på8 x 4 meter. Tanken var att soldaterna skulle "belönas"med jämförbara torp, men det förekom regionala skillna-der i byggnadsstil och byggteknik. Under de hundra år sol-dattorpsystemet fungerade hos oss måste soldattorpen re-pareras och ändras flera gånger och har därför fått olikautseende. Det här torpet är rödmålat och fönstren har vitakarmar och foderbräden. Långsidan vättar ut mot Kungs-vägen med två fönster och ett litet mindre fönster som hörtill en utbyggd del - ett förrådsutrymme. Dessutom harbyggnaden fått en liten farstu. Idag är huset skyddsmärkt.

Torpet har försetts med plåttak. Fönstren har underårens lopp förstorats och stenfoten har förstärkts. Inomhusär det ombyggt och den som flyttat ut har inte städat eftersig och det kan man inte ha någonting emot - att uppratt-hålla kulturminnen kräver både kunskap, lust och kapital.

Pellasbacken sjuder nu av ny tt liv. Grävskopor och bygg-kranar visar tydligt att här omkring skall nya människorbo. Till soldattorpen hörde också en bit mark på mellan etthalvt tunnland till ett helt och nu när det byggs runtorn-kring är det en utmaning att peka ut var det området kanha legat. Men så är ett halvt tunnland inte mer än 3000 m2!

Kungliga Nylands infanteriregemente,Majorens kompani, Qwarnby N:o 104De första indikationerna på ett soldattorp i Kvarnby finnsredan i Nylands regementes uppbådskarta från 1696 dådet finns en soldat i byn. Därpå följande uppgift härstarn-mar från generalmönstringen 1712 då Nylands regemen-te i Tavastby mönstrades. Generalmönstringen var en orn-fattande granskning av både manskap och materialochskulle hållas var femte år var det tänkt, men det fanns pe-rio der då någon mönstring inte skedde på över trettio år.Det stora nordiska kriget pågick - visserligen i huvudsakutanför rikets gränser - men Finland kom att bli illa åt-

Työtila: Yleinen v •v :

gånget. När generalmönstringen sker i Tavastby, har tsarPeter lagt beslag på de svenska provinserna i Balticum, Vi-borg och Kexholm och ockupationen av Finland inletts.Trupperna hade lidit enorma manskapsförluster och ny-rekryteringar måste ske nästan årligen. Situationen förvär-rades av missväxt och pestepidemi. Året efter mönstring-en i Tavastby intog ryssarna Helsingfors. Ryssarna tänkteinte behålla Finland och behandlade vare sig miljö eilerfolk särskilt skonsamt och det sägs att man i Kvarnby efterofreden inte fann sten på sten. Bygden var skövlad. De sto-ra gårdsägarna i Esbo hade flytt tili Sverige och hemmans-ägarna och rotebönderna skrevs ut som soldater.

Soldaterna på Pellas - soldattorpN:o 104 QwarnbyKompaniet hette då, 1712, Major Hinnels Comapgnie ochQwarnby 104 bestod sig med soldaten Hindrich [orans-san. Det är oklart om han var kvar ännu 1721, året dåfreden i Nystad slöts, eftersom han inte nämns i general-mönstringen 1726. Kompaniet omvandlades på 1790-ta-let tili Premiärmajorens kompani.

År 1723 får vi stifta bekantskap med soldaten johanjohansson Pällman {Pählman}. Soldatnamnet kan kommafrån rotehemmanet Pellas, som också kunde förekommai formen Pällas, även om torpet låg på Petas marker. Ro-tebönderna var då Samuel Bertilsson på Petas och AlfredLarsson på Pellas i Kvarnby. Pällman antogs som soldat21.1.1723. Han var då 26 år, född 1697 i Reval och giftmed Lisbetha Andersdotter, född 1702. Johan Pällmandog 1.11.1742 iEsbo. Då hade hattpartiet redan förklaratRyssland krig och vårvintern 1742 inleddes krigsoperatio-nerna. Den svenska arrnen hade inget motstånd att bjudapå, soldatutbildningen hade misskötts, soldaterna deserte-rade och de adliga officerarna skyndade sig utan strid hemtillbaka längs Kungsvägen kan man anta. Ryssarna besat-

Genom de äldsta byarna i Esbo följer Kungsvägen bitvis samma sträckning som den hade redan på 1300-talet. Den här ca 500 kmlånga vägen mellan Åbo och Viborg har använts som handels-och postväg och inte minst som transportled för militären både vid anfalloch reträtt. Längs vägen växte kulturlandskapet fram med odlingsmarker, gårdar, kyrkor och torp. I Kvarnby har vägen nuddat Pellassoldattorp sedan dess tillkomst i slutet av 1600-talet

17