Ovansjöparkens dansbanaOvansjö 1:23 Sundvalls kommun, Njurunda socken

En kulturhistorisk utredning av TorbjOrn Svaan

Länsmuseet VästernorrlandREFERENSEXEMPLAR

Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation.Rapport nr 1996:7

•

Innehållsförteckning

INLEDNING ••_•••••_••••••_••••• •••__•• •._•••.••••_•••••.••••_•••__• ._•••••.•••••.•••••_•••.•__••_._••_. .• 1

M1WOBESKRIVNlNG .• .•__.._..._. •••_.•._.... ..__.1

ÖVERSIKTLIG HISTORIK OM NOJESPARKER _••.••_••••••• •••__ _._•. ••__• ••_2

OVANSJOPARKENS HISTORIA ••__._•••••_••• •••••_••_ •••••.••••__• ••_.•••• ••_.•..•_•.•_.••__• ••••.••. J

FaslighetsbUdning 3P~trus Petterson 3Njurunda byggdt!gdrdsjtJrening 4G D V-Gammtlciansens vdnnu 4Ovansjöparun i dagsll1get 4

BYGGNADSDOKUMENTATION ..•••••..•..•.••••...••...••.....••...•....••••....•.••.....•..•.......•............••..•••.....•...••................. 5

Parlu!furt 5TofTlbota och lotteri 6Skjutbana 7DaflSbona 8Cafeteria 9Toaletter JOUtescen JJ

OVANSJOPARKENS KULTURHISTORISKA VÄRDE _••_._••. ••_••••_•••••_•••__.._._•.•_••• .__._ Il

KÄLLOR __. _ .._ _ .. .._ _ _.__ .__ _ _ _.._. . o l2

Otryclaa Wior i2TryckJa lcällor: 12

InledningDokumentationen av Ovansjöparkens dansplats i Njurunda socken, Sundsvalls kom­mun har utarbetats av Länsmuseet Västemorrlands kmv-avdelning på uppdrag avLänsstyrelsen Västernorrlands kmv-avdelning under våren 1996. Motiven till doku­mentationen är att parkmiljön är så välbevarad att en förfrågan om byggnadsminnes­förklaring kan bli aktuell.

Den nuvarande parkanläggningen härstammar från 1932 men det finns muntliga upp­gifter som pekar på att Ovansjöparken har varit ett tillhåll for dans och fester redanunder lS00-talet. Runt sekelskiftet lär Njurunda skarpskyueförening ha använt områ­det som festplats.

Dokumentationsarbetet inleddes med att samtliga byggnader inventerades vilket inne­bar: fotografering, beskrivning och en översiktlig skadeanalys. De relativt omfat­tande åtgärderna som utfördes under 1970-talel fanns översiktligt dokumenterade iGammeldansens vänners styrelseprotokoll på Folkrörelsearkivet i Sundsvall. På läns­styrelsens lantmäteri i Härnösand fanns infonnation om skiften och avstyckningar.På Medelpads arkiv i Sundsvall lästes aktuella nummer av Sundsvalis tidning från1932. Artiklar som berörde parken påträffades inte, men däremot annonser om dans­tillställningar. Den muntliga infonnationen om parken är relativt samstämmig mengår isär vad beträffar byggnadernas tillkomst och ålder. Det avsnitt som behandlardansbanor i ett allmängiltigt perspektiv är baserat på litteratur som är inriktad påarbetarrörelsens folkparker, men som delvis överensstämmer på nöjesparker i annanregI.

MiljöbeskrivningOvansjö är ett mindre samhälle som idag uppvisar en blandad bebyggelse beståendeav äldre egnabemsbebyggelse från tidigt 1900-tal med inslag av modem villabebyg­gelse. Bebyggelsen ligger relativt samlad i anslutning till Ovansjöån. Här har funnitssågverk sedan 1553 och det sista sågverket revs någon gång under 1980-talet. Avindustribyggnaderna återfinns ett nedlagt kraftverk med damm, uppfört mellan 1918­20.

"~

Ovansjöparken med vHlabebyggefse i förgrunden, mot NV. Foto 1996 Torbjlml Svaan.

1

F

Ovansjöparken är belägen i åkröken StraX nedströms kraftverket och den f d sågen.Vid parkens entre finns en modem enplansvilla med rosa träfasader. Delar av parkenhar en naturlig avgränsning genom åsvängen medan övriga delar har höga stålnäts­staket. De gulmålade träbyggnaderna är placerade i en cirkel längs tomtgränsen. Frånentren sträcker sig en liten asfalterad gångstig mot dansbanan och cafeterian. Den lättkuperade marken är täckt med gräs och har ett glest bestånd av utvuxna björkar medinslag av gran och tall längs tomtgränsen. Viss slyvegetation förekommer.

Översiktlig historik om nöjesparkerDet har i alla tider funnits platser där landsbygdens befolkning samlats tor dans ochumgänge. Platsen kunde vara någon stor ekonomibyggnad, t ex en loge, eller en lämpligglänta i skogen. De nöjesparker vår tids människor associerar till är mera påkostadeanläggningar med ett flena! ettk.la och ändarnAIsinriktade byggnader. Dessa parkerhar sina rötter i arbetarrörelsen och var ursprungligen tänkta som rekreations- ochnöje.platser tor arbetare, till skillnad från folketshus som hade en mer politiskt inrik­tad verksamhet. De första folkparkerna böljade växa upp i städernas utkanter underI890-taIet och spreds snabbt till landsbygden efter sekelskiftet. Det dröjde dock intemånga år förrän folkparkerna blev ett nöjescentrurn för alla befolkningsgrupper oav­sett social klasstillhörighet. Många nöjesparker kom även att uppföras av ickepolitiskarörelser elier i privat regi som Ovansjöparken.

De första folkparkerna hade en varierad karaktär med mer eller mindre tillfälligaanordningar. Ibland kunde parken endast bestå av ett dansgolv av trä utan övenäck­ning. Huvudfunktionerna i parkerna dominerades av dans, kaffe och uppträdanden.Det lynniga svenska sommarklirnatet medförde efterhand att byggnaderna fick enmer permanent karaktär då de bl a försågs med tak. De mer pennanenta byggnadernafick i det närmaste en typiserad utformning där utförandet står i relation till funktio­nen. Den mest karakteristiska byggnaden är dansbanan som ofta hade en åttkantigform med framspringande entrepani med tempelgavlar. Tivoli i Köpenhamn nämnsofta som stilbildande vad beträffar parkernas arkitektur. Byggnadernas utsmyckningkunde dock variera vilket också sammanhänger med olika tidsperioder. Ovansjöparkenhar en relativt sparsam utsmyckning, en trend som delvis låg i tiden, då funktionalism·ens läror tog avstånd från all fonn av utsmyckning.

Perioden från 192o-195o-taIe, räknas som parkernas storhetstid. Detta sammanhängerbl a med flera stora samhällsförändringar som gjorde verksamheten ekonomiskt l()..nande. En stort besöksunderlag var naturligtvis en förutsättning och det var i förstahand till ungdomarna man vände sig till. Ett alltmer sekulariserat samhälle med nyasamhällsmedier och en framtidstro där ungdomen stoo i centrum medförde bl a attkyrkan och skolans inflytande över ungdomen reducerades och kritiken mot ungdo­marnas leverne var stundtals mycket håret Dansen i parkerna kan betraktas som enrevolt mot en föråldrad samhällsordning.

2

•

-

Karta upprttt.d av Ovansj6parken vid avsty(:kning hin fastigheten Ovansjö l:S 1932. Paricens byggna­der air belIgna inom det olTride som avgränsas av bvJngen. Källa: Unstyrelsens lantmlterienhet.

Ovansjöparkens historia

Fastighetsbildning

Parkområdel har tillhört stamfastigheten Ovansjö 1:5. Samma fastighet bildades vidlaga skifte av inrösningsjord 1843, laga skifte av avrösningsjord 1859 och vid skifteav allmänningsskog 1894. OmrArlet vid A.kroken räknades som avrösningsjord, d v sjord som blivit avskild från inägorna såsom olämplig för odling.

Det var ron" 1932 som parken avstyckades och såldes. 1 lantmäteriets handlingartörande avstyckningar etc, framgår att Anna Latsson sålde "Ofvansjöparken" f6r3750kronor till PemJs Petterson i Ovansjö. Del 0,5450 ha stora parkområdct avsågs attanvändas till bostadslägenhet. l köpeavtalet ingick även en två våningar hög man­gårdsbyggnad, belägen på den s k Nordlundska tomten.

Petrus Petterson

Som redan nämntS förvärvade direktör Petrus Petterson i Ovansjö parkområdct den9/2-1932. PelruS Petterson var delägare i transportföretaget Biltraftk AB BtödernaPettersson i Sundsvall. Det var under Pettersons ledning som parken fick sin nuva­rande bebyggelse (undantaget toaletter och entre). En drivande orsak till förvärvetvar med säkerhet att han såg en ekonomisk lönsamhet i kombinationen att erbjudaegna busstransponer från Sundsvall till danskvällarna i parken. Byggnadsverksam­heten kom igång relativt snabbt och danserna kunde påbörjas samma år. I Sundsvallstidning är den första annonsen insatt onsdagen 22/6-1932 och lyder: "Dans i Ovan-

3

•

sjöparken, Njurunda. Midsommarnatten från 9 em, samt lördagen 25/6 9·12. Fin -Finmusik: till Harolds orkester". Inför lördagsdanserna annonserades om bussresa frånbusscentralen i Sundsvall kl 0800 med återresa efter dansens slut. En bussbiljett turoch retur inkluderade även fri entre till dansen.

Njurunda byggdegärdsförening

1942 sålde Petrus Peuersson parken till Njurunda bygdegårdsförening. Föreningenfick lagfart på parken 1944. Bygdegårdsföreningen var en andelsförening som bilda­des vid förvärvet av parken och organiserades inom ramarna för Njurunda center­organisation, dåvarande Bondeförbundel

Danstillställningar anordnades varje lördag mellan kl 2100-2400 och det var inte en­ban Njurundaboma som besökte parken utan även folk från Sundsvall och norra Häl­singland. Musikerna var i första hand lokala artister som spelade allt från jazz tilltraditionell gammaldans. Säsongen var givetvis beroende av vädret, en bra säsongkunde vard från slutet av april till långt in i september. Vid danstillställningar varendast dansbanan och cafeterian öppen. Föreningen hyrde också ut parken till SLU­Svenska landsbyggdens ungdomsf6rbund, (nuv Centerns ungdomsförbund) och an­dra centerorganisationer som bl a anordnade sommarfester . Det var vid dessa tillfäl­len som hela parken kom till användning med skjutbanor, tombola etc.

G D V~Gammeldansens vänner

1 slutet av 1960-taJet böljade Njurunda byggdegårdsförening få problem med verk­samheten. Publiken minskade och man hade svårt att rekrytera personal till danskvälla­rna samtidigt som byggnaderna var i allt större behov av underhålL 1972 tog G D V­Gammeldansens vänner över verksamheten men Njurunda byggdegårdsförening stodfonfarande som ägare till parken. Året innan hade GDV arrenderat parken undersommaren för 2000 kronor.

G D V bildades i Sundsvall under slutet av 1960-talet. Man hade ca 1300 registrerademedlemmar i ett brett område från norra Hälsingland till Härnösand. Under vintertidanordnade fdreningen dans i lokalen "Skansen" belägen i Maj, Njurunda och i Med­borgarbuset Timrå.

Precis som tidigare anordnade G O V dans varje lördag och parken var mycket välbe­sökt med som mest 500-600 personer. Det ekonomiska överskottet användes till re­novering och underhåll av parkens byggnader. Under slutet av 1980-talet börjadeverksamheten att dala för att upphöra under början av 1990-talet, föreningen hade dåändrat namn till M D V-Mogendansens vänner. Vid utgången av 1994 fick M D Vlagfart på parken då den överlämnades i gåva från Njurunda byggdegårdsförening.

Ovansjöparken i dagsläget

1996 förvärvades parken av ett antal privatpersoner med anknytning till Njurundasportklubb. Inom en snar framtid är det meningen att en för ändamålet bildad sektioninom Njurunda sponklubb skall överta parken och driva verksamheten med dans ochfester under sommartid. Det är en stor f6rdel att parken kommer att drivas en storidrottsf6rening, eftersom där finns ett ett stort intresse för ett bevarande av parkenoch dessutom ideer och kunskap om hur parken skall drivas i framtiden.

4

-

Byggnadsdokumentation

Parkentre

Entr6insläppet har en regelkonstruktion som vilar på en gjuten betongsula. Väggarnaär klädda med ljust gulmå.lad fasspontpanel. Det platta taket är klätt med brun fabrik.­slackerad plåt. Entr&lörren har trägaller. Under sommartid har man en särkild svart­lackerad järngrind med utsnidat dansmotiv och G D V:s logotyp. Insläppet byggdes1974, då även "sommargrinden" och det befintliga stålnätsstaketet tillkom.

Entre från 197o-talet med M O V:s Iogo. Foto 1996 Torbjöm S....aan.

5

•

Tombola och lotteri

Byggnaden är uppförd under 1930·talet och har en långsmal rektangulär planfonnmed en regelstomme som vilar på betongplintar. Fasaden är utvändigt klädd medljust gullocklistpanel. Knutar och väggluckor är målade i en mörkt grön fårg. Pulpet·taket är täckt med omålad trapets-och rundkorrugerad plåt.

Nuvarande takplåtar är i dåligt skick och har orsakat fuktskador vid takfoten. Befint­lig taktäckning bör ersättas med pannplåt. Vindskivorna är i behov av skrapning ochommålning. Ev fuktskadat virke ersätts med friskt virke.

Lotteri- och tombola stånd mot $. Foto 1996 Torbjörn Svaan.

6

•

Skjutbana

Byggnaden är uppförds under 1930-talct och har en regelkonstruktion som vilar påen naturstengrund. Fasaden utgörs av stående gles ribbpanel i gul färgsätIDing medgrönmålade vindskivor. Ingången som är belägen på långsidan har en yngre ribb­panelad dörr i brun färgsättning. Det valmade sadeltaket är täckt med grönmåladpannplåt. Invändigt finns ett glest brädgolv som vilar på läkt.

Den enkla panelen är i beröring med marken vilket givit upphov till fuktskador. Ve­getationen närmast fasaden bör avlägnas och skadad panel bör ev kapas och komplet­teras med friskt virke.

Skjutbana mot S. Foto 1996 Torbjörn Svaan.

7

DansbanaDansrotundan haren klassisk åtlkantig planform och uppfördes troligtvis 1932. Ana­let flOns skrivet med blyerts i nuvarande pannrummet under byggnaden.

Huvudentren är belägen i kvadratisk utbyggnad som även innehåller kapprum. Bygg­naden har en regelkonstruktion som vilar på betongplintar och natursten. I byggna­dens mittparti finns timmerstockar som stöd för det stora dansgolvet. Fasaden är kläddmed ljuS! gulmålad locklistpanel som är spetsig nedtill. Dansbanedelen har symmetrisktplacerade fönsteröppningar i form av liggande rektangulära fönster med mittstolpeoch spröjsade glasrutor. Fönstersnickeriema är målade med en mörkt grön färg. Entre­delen har stående rektangulära fönster med spröjsat glas. Entresidans två pardörrarhar en ramverkskonstruktion med spröjsat glas upptill. Dörrfoder och dörrspeglar ärmörkt gröna medan ramverk och spröjs är vitmålade. Tälttaket är täckt med skivfalsadplåt i ljust grön fargsättning.

Dansrotunda mot S. Foto 1996 Torbjörn Svaan.

Inför säsongstarten 1978 lades ett nyn brädgolv i dansbanan. Mitt på dansgolvet finnsen träpelare med strävor till stöd för taket. Eftersom takkonstruktionen är mycketkänslig för extra belastning, sätter man in brädor från golv till tak som extra stöd motsnö under vintern. Längs väggarna finns väggfasta träbänkar och en bfÖsrningspaneli form av fältindelad masonit. Under senare delen av 1970-talet kläddes väggarnamed en brunbetsad modern variant av pärlspontpanel. Scenen är belägen i byggna­dens b:J<.rc del och upptar en hel väggsida. Den kröns av två ljusskyltar som meddelarpubliken om herrarnas respektive damernas dans. lnfOr säsongen 1975 installeradesert nyn vänne och ventilationssystem.

Dansrotundans stockplintar är i behov av översyn eftersom årliga "översvämmingar"från ån samlas under byggnaden. Detta trots att utgrävingar utfördes i ån under tidigt1970-tal för att råda bot mot problemet. Större delen av baksidans trappbro är rötska­dad och är i behov av underhåll Takplåtens färg flagnar och är i behov av skrapningoch ommålning.

8

Dansrotundan med ursprunglig fäJtindelad bröstningspanel och väggpanel från l 970-talet. Foto 1996Torbjörn Sva

Cafett'l b

Cafet~ är rroligtvis uppförd 1932. samtidigt med dansrotundan. Byggnaden haren "v; .f,k planfonn och är uppförd med en regelstomme som vilar på betongplin-tar. Dl ~t gu!!nalade fasaden är klädd med ett flertal paneItyper : fiberplattor medg:e!-'1 l i:iter. ilgg,:.nde fassponrapaneI. stående fasponrpanel och rräfaner med glestpJaL: d nckbddor. Den sist nämnda panelrypen är rrolitgvis den äldsta panelen.RUI '~) ggnaden sträcker sig ett glasat parti med stora fönsteröppningar och tänspröjsade rutor. Fönslersnickerierna är målade i en mörkt grön färg. Den ribbade gul·vita entr&!örren har tillkornit i efterhand. Det valmade taket är täckt med grönmåladpannplät.

Caf". mot V. Foto 1996 Torbjörn Svaan.

9

Invändigt har 1970-talets renoveringar satt sin prägel. Golvet är en klarlackat bräd­golv med brunbetsade golvlister. Väggarna är klädda med ljust gula fiberplattor. Itaket finns en ribbpanel färgsatt i rött och ljust blått. Kök och personalutrymmen haryngre väggpaneler och golven är täckta med plastmattor.

Vissa f6nsterbågar är i behov av restaurering. Fasadpanelen är i behov av underhälloch bör "efterhand" ersättas med samma panel som finns på byggnadens västra sidamot ån, d v s träfaner med breda lock. Taket är i behov av Skrapning och ommålning.

To.leller

Den separata byggnaden med vattenklosetter och separat tank tillkom troligtvis införsäsongen 1974. Byggnaden har en regelstomme som vilar på en gjuten betongsula.Fasaden är klädd med ljust gullocklisrpanel och gröna knutar. Det platta taket är täcktmed grönmålad plåt.

Toaletter byggda ,nder l 970-talet. Foto 1996 Torbjörn Svaan.

10

UtescenScenbyggnaden är uppförd undr 1930-talet och har en regelstomme som vilar påbetongplintaI. Fasaden är klädd med gulmålad lockJistpanel och grönmålade vind·skivor. Pulpettaket är täckt med pannplål. Trappan upp till scenen har troligtvis till­kommit under 1970-talet.

Fasaden är i behov av skrapning och ommålning med linoljefårg.

Ov, sia (ns kulturhistoriska värde,

Ov.. lp".myc \Plahcn hargem ....ma-kl nars

.>ck

somrörå,

friimst en arkitektur· och samhällshistoriskt värde. Parken har en'h enhetligt bebyggelsebeSlånd som började uppföras från 1932.dUgt äldre anor som nöjesplats. Parken följer en ttadition som ärandet: något avsides belägen vid ett vanendrag med en lypisk

nn.n,:;: vars funktion ingen tar miste på. De flesta äldre dansparkerIde p g a eflersan underh.111. Parken är också ett viktigt minne

pon l ~r f ny livsstil, där en hel generarion ungdomar revolterade mot en.. d SOl oh s,lrdning.

11

Källor

Otryckta kallor

Länsstyrelsens lantmäterienhet. Härnösand:Protokoll och kartor över skiften och avstyckningar.

Folkrärelsearkivet. Sundsvall:G D V:s styrelseprotokoll.

Medelpads arkiv. Sundsvall:SundsvalIs tidning från \932.

Tryckta källor:

litte\3tur:.Lundkvist Sven Folkrörelserna i dec svenska samhället, 1850-1920. Uppsala 1977.Frykman Jonas Dansbanee/änder.. Borås 1988.Andersson Stefan Det organiserade folknöjet, en studie kring de svenskafolkpar­kerna 1890-1930-ralet. Lund 1987.Paulsson Gregor Svensk stad. Lund 1981.

12