Om unga mellan 19 och 24 år - Region Östergötland · 8 Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år 9 Ge mig ett jobb! Ungas

www.lio.se

Om unga mellan 19 och 24 år

3Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år

Att växa upp i ÖstergötlandAtt växa upp i ÖstergötlandFN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna beskriver att alla människor ska kunna leva i fred och frihet. Ytterligare exempel är alla människors lika värde och att alla får bestämma över sina liv. Alla har rätt att uttrycka åsikter och att känna sig säkra och skyddade mot övergrepp. Alla har rätt till grundläggande behov exempelvis boende, utbildning och hälso- och sjukvård [1].

I svensk ungdomspolitik uppmärksammas mänskliga rättigheter för unga vuxna. Ungdomspolitiken [2] har som övergripande mål att alla unga i åldern 13 till 25 ska ha tillgång till välfärd och infl y-tande. För att förverkliga dessa mål fokuseras fem huvudområden:

• Utbildning och lärande• Hälsa och utsatthet• Infl ytande och representation• Arbete och försörjning• Kultur och fritid

En god folkhälsa innebär både att så många som möjligt har en bra hälsa men också att hälsan är jämnt fördelad mellan olika grupper. Det fi nns många faktorer som påverkar ungas hälsa. Vissa förutsättningar kan man inte ändra på, till exempel hur gammal man är, var man är född eller av vem. Andra faktorer som påverkar är livsstilsval och politiska beslut, om den fysiska och sociala miljön och samhällsekonomin.

I Östergötland mår glädjande nog de allra fl esta unga vuxna-bra, men det fi nns stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det fi nns exempelvis skillnader mellan unga kvinnor och män, mellan personer med och utan funktionsnedsättning, mellan olika sociala grupper och mellan personer födda i eller utanför

Sverige. I rapporten presenteras en bild som kan inbjuda till diskussion kring hur vi kan skapa de bästa förutsättningarna för en god och jämlik hälsa bland alla unga i Östergötland. Rapporten ”Både ung och vuxen” handlar om livsvillkor och hälsa hos unga vuxna mellan 19 och 24 och år ingår i serien om ”Att växa upp i Östergötland”. Serien omfattar även rapporterna:

• Nu börjar livet, om den gravida familjen till femåringen• Nu börjar vi skolan, om barn mellan 6 och 12 år• Tonårstid, om barn mellan 13 och 18 år

Vår resa genom livet börjar i en tanke om att bli förälder. Resan fortsätter genom födelseögonblicket och ut i världen med allt vad det innebär av blöjor, förskola, tredagars-feber, skola och så småningom eget boende, arbete och kanske egna barn. Alla människor gör sin egen resa men våra förutsättningar och erfarenheter skiljer sig åt. Det präglar hur vi som vuxna förhåller oss till barn och unga. Samhället ska verka för unga vuxnas rätt till välfärd och infl ytande. Inte bara för att unga är en framtida resurs, utan för att de har rätt till bra livsvillkor och en god hälsa här och nu. En tredjedel av befolkningen i Öster-götland är barn och unga mellan 0 och 24 år och en god hälsa bland dem är ett gott tecken på regionens utvecklingskraft.

4 Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år 5Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år

Alla länets kommuner tar emot fl yktingar [4]. Livsvillkoren under mottagningstiden har stor inverkan på hälsa och välbe-fi nnande och många unga har påverkats av sina egna eller sina föräldrars traumatiska upplevelser [5]. Detta får betydelse när de själva söker sin identitet i Sverige. Flykten från hemlandet kan vara under fl era år. Det innebär många uppbrott och separatio-ner, vilket påverkar individens anknytning till nya platser och personer [6]. Även väntan på besked om uppehållstillstånd och fl ytt mellan olika transitboenden kan påverka de ungas hälsa. Under 2010 tog Migrationsverket i Sverige emot ungefär 2 400 ansökningar om asyl från ensamkommande barn och unga [4].

Unga vuxna med funktionsnedsättningarNästan en femtedel av alla unga vuxna i Östergötland har någon form av fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. När man talar om funktionsnedsättning menar man antingen att individen har en långvarig sjukdom eller långvariga hälsoproblem som i hög

grad påverkar individens dagliga sysselsättningar. Bland unga vuxna är de vanligaste funktionsnedsättningarna nedsatt syn eller hörsel. Men det kan också handla om utvecklingsnedsätt-ning och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar [7].

En del är mer utsatta än andraEn del unga vuxna lever i utsatta situationer, med omständighe-ter som kan leda till ohälsa och problem. Sådana omständigheter kan fi nnas hos individen själv, i omgivningen eller på samhälls-nivå. Ju fl er och tyngre riskfaktorer en individ har desto större är risken för ohälsa och problem. Det fi nns skillnader i dödlighet och sjuklighet mellan olika socioekonomiska grupper. Dessutom fi nns skillnader i självskattad hälsa mellan utrikes och inrikes födda, mellan personer med och utan funktionsnedsättningar och mellan personer med olika sexuell läggning. Liknande skillnader fi nns också mellan andra grupper som lever i utsatta situationer exempelvis missbrukare, hemlösa och kriminella [8].

När man är mellan 19 och 24 år är man både ung och vuxen. En del har ingen brådska med att bli vuxna utan vill leva ”ungdomsliv”. Man bor kvar hemma eller ger sig ut på långresa. Andra vill ta steget över till vuxenvärlden. En tillvaro med olika valmöjligheter som studier, arbete och boende. Samhället signalerar att individen har ett fritt val, vilket kan tolkas som ”du blir det du väljer”. Valen blir på så sätt avgörande för den egna identiteten men är inte lika självklara för alla. I Östergötland bor det ungefär 39 000 unga vuxna mellan 19 och 24 år vilket utgör 9 procent av befolkningen.

I Östergötland har antalet unga vuxna i åldrarna 19 till 24 år under en lång tid varit ungefär 35 000. Under de senaste åren har antalet ökat till ungefär 40 000. Detta har sin förklaring i den så kallade baby-boomen på 1990-talet då antalet barn som föddes ökade kraftigt [3]. Runt år 2020 kommer antalet unga vuxna åter vara tillbaka på den tidigare nivån, vilket bör tas med i samhälls-planeringen när det exempelvis gäller boende, studieplatser och arbetsmarknadsåtgärder.

En allt större del av Sveriges befolkning är födda i ett annat land eller har föräldrar som invandrat. I Östergötland är 16 procent av 19-24-åringarna födda utanför Sverige eller har föräldrar som är födda i ett annat land. De fl esta med utländsk bakgrund bor i Norrköping eller Linköping [3].

Figur 1. Antal barn 19-24 år mellan 1980-2030 (prognos för 2011-2030).

BBåde ung och vuxen

”Jag trivs med att vara jag, mit

t

liv, mina vänner och min familj.”

22-åring


Unga vuxnas boendeUnga vuxnas boende

hemma, exempelvis för att det är billigt och praktiskt [2]. De fl esta kommunerna i länet har tillräckligt många bostäder och på vissa orter fi nns till och med ett överskott. Trots det råder det i hälften av länets kommuner brist på mindre lägenheter med låg hyra som ofta efterfrågas av unga vuxna [10]. Detta förklaras delvis av att många i den stora kull barn som föddes i början av 1990-talet nu söker sitt första egna boende. Unga med funktionsnedsättning och fl yktingar har svårt att hitta lämpligt boende och utbudet av lämpliga bostäder för dem varierar mellan kommunerna. Det fi nns ingen klar prognos för hur stort behovet av dessa bostäder kommer att vara under kommande år, vilket innebär att det är svårt att planera för framtida behov [11].

Hyresrätter, studentbostäder och tillfälliga lösningarMajoriteten av de unga vuxna i länet bor i hyresrätter. I gles-bygdskommunerna bor unga vuxna framförallt i bostadsrätter och villor. För att klara sitt boende har cirka sex procent av unga vuxna mellan 18 och 28 år bostadsbidrag [12]. Det fi nns fl est unga vuxna med eget boende i Linköping och Norrköping eftersom många unga från andra kommuner i länet fl yttar dit för att börja studera på universitetet. För studenter i Östergötland växlar utbudet av bostäder beroende på antalet universitets-studerande. Ökar antalet studenter så ökar även konkurrensen om små billiga bostäder. För dem som inte har något eget boende är det idag också vanligt att bo inneboende eller till-fälligt hos kompisar [9].

Trygghet och otrygghetDet är inte enbart själva bostaden som är viktig för välbefi n-nandet utan också den omgivande miljön. De fl esta unga vuxna trivs mycket bra i sitt bostadsområde, även om äldre vuxna

generellt sett trivs bättre [11]. Trygghet hänger nära samman med tillit till människor i samhället och är ett av de mest grund-läggande mänskliga behoven för att uppnå välbefi nnande och psykisk hälsa. I Östergötland känner sig två tredjedelar av de unga vuxna trygga och säkra i sitt bostadsområde men upp-levelsen av säkerhet och trygghet skiljer sig åt mellan män och kvinnor [13]. Bland unga vuxna säger 50 procent av kvinnorna att de avstår från att gå ut ensamma på grund av rädsla för att bli överfallna eller rånade, jämfört med 14 procent av männen. Samtidigt är det unga män som oftare råkar ut för fysiskt våld, tio procent jämfört med fyra procent av kvinnorna. Sammanlagt betyder det att cirka 2 400 unga har blivit utsatta för fysiskt våld under det senaste året och nästan lika många har blivit utsatta för hot [7].

Litet bo jag sätta vill…Boendet har en stor betydelse för unga vuxnas identitetsskapande och utgör en viktig länk till vuxenvärlden. Utan ett boende är det svårt att klara utbildning och arbete. Att fl ytta hemifrån är ett viktigt steg för att frigöra sig från sina föräldrar. De fl esta unga vuxna lämnar föräldrahemmet när de är strax över 21 år i Sverige, unga kvinnor något tidigare än unga män. Unga med utländsk bakgrund fl yttar hemifrån senare än de med svensk bakgrund. I de större kommunerna bor man kvar hemma längre än i de mindre [9]. Att många väljer att bo kvar i föräldrahemmet en längre tid idag kan bero på att det är svårt att hitta ett boende som passar. Givetvis kan det fi nnas fl er skäl till att bo kvar

”Om jag cyklar fort och samtid

igt pratar i

mobilen känns det inte lika farlig

t att åka

hem sent.”

19-åring

”Äntligen ett första-handskontrakt”.24-åring


Ge mig ett jobb! Ungas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden är viktigt för tillgång till välfärd och infl ytande. Att ha ett arbete ger en lön som i sin tur ger möjlighet till eget boende och självstän-dighet. Andelen unga som står utanför arbetslivet påverkar den psykiska hälsan i den åldersgruppen. Ju mer arbetslöshet desto mer psykisk ohälsa bland unga vuxna [16]. Unga pendlar ofta mellan studier, arbetslöshet och arbete under fl era år innan de etablerar sig på arbetsmarknaden. Få unga startar egna företag och många har tidsbegränsade anställningar [17]. Ungas arbets-marknad är konjunkturkänslig och vid lågkonjunktur drabbas främst de unga vuxna som är på väg in på arbetsmarknaden. 2009 ökade antalet arbetslösa bland unga vuxna kraftigt i jäm-förelse med 2008. Trots konjunkturuppgången under 2010 ökar andelen arbetslösa fortfarande något bland dem. I Östergötland är idag mer än var tionde 18-24-åring arbetslös. Överlag är något fl er män än kvinnor arbetslösa, men fl est arbetslösa fi nns bland utrikes födda unga män. Allt fl er arbeten kräver kvalifi ce-rad utbildning medan det blir färre arbeten som kräver kortare utbildning. Unga som enbart har grundskole- och gymnasieut-bildning eller som har något funktionshinder har därför extra svårt att få arbete [18].

Så sysselsätter sig unga vuxna

Om att välja studierI Östergötland har 66 procent grundläggande behörighet till högskolan när de tar studenten. Inom tre år efter gymnasietiden går 42 procent vidare till universitetsstudier och majoriteten väljer att studera vid Linköpings universitet. År 2009 ökade antalet ansökningar till universiteten, men minskade något igen år 2010 [14]. Minskningen förklaras delvis av en förbättrad konjunktur och något färre 19-åringar. En del unga studerar vidare för att slippa arbetslöshet men de fl esta studerar för att få ett bra arbete i framtiden [2]. Av dem som påbörjar en univer-sitetsutbildning tar tre av fyra sin examen inom sju år [14].

Om att vara studentEn bra arbetsmiljö är en förutsättning för goda studieresultat. De fl esta säger att de är nöjda med sin utbildning och med lärarnas förmåga att förmedla kunskap. Ungefär 80 procent av studenterna i Östergötland är nöjda med livet som student och tycker att studierna är lagom utmanande. Den studentdrivna mottagningsverksamheten när man börjar på universitetet får toppbetyg av studenterna. Men det fi nns också svårigheter med

studierna. Av kvinnorna upplever 40 procent att stress är ett hinder, jämfört med 25 procent av männen. 21 procent säger att ekonomin är ett stort hinder och 30 procent har extrajobb för att klara ekonomin. Ungefär fyra procent av studenterna i länet upplever att de varit utsatta för kränkningar av andra studenter eller för sexuella trakasserier [15].

Skillnader fi nns också inom länets kommuner där Boxholm för tillfället har fl est arbetslösa. Ydre har lägst arbetslöshet, vilket kanske kan förklaras av utfl yttning och goda pendlingsvanor. Näst lägst arbetslöshet har Linköping, vilket delvis kan förkla-ras av att en stor andel unga studerar vid universitetet [18].

Ungas ekonomiGenerellt sett upplever unga vuxna en sämre ekonomi jäm-fört med äldre, och då särskilt unga med utländsk bakgrund, ensamstående med barn och lågutbildade [19]. Faktum är att andelen mellan 16 och 24 år som har inkomster under försörj-ningsstödsnormen1 har ökat från 15 procent år 1989 till 41 procent år 2006 [20]. Av alla som får ekonomiskt försörjnings-stöd i Sverige är unga vuxna mellan 18 och 29 år den största gruppen [8]. Drygt sju procent av de svenskfödda unga vuxna (19-25 år) i Östergötland fi ck ekonomiskt bistånd under 2008 och fyra gånger så många bland unga vuxna som är utrikes födda [2]. Närmare var tredje 19-24-åring i Östergötland säger att de haft svårt att klara sina löpande utgifter någon gång under det senaste året [7]. Större ungdomskullar och svag konjunktur har bidragit till ökad betalningsproblematik och skuldsättning i denna grupp. Störst ökning har skett bland unga som är utrikes födda. Många unga har de senaste åren använt sig av så kallade sms-lån för att snabbt få fram extra pengar. Unga vuxna är fort-farande överrepresenterade bland personer med obetalda skulder i samband med sms-lån men andelen har minskat något. Det är istället främst bland vuxna över 36 år som denna typ av lån har fortsatt att öka markant under de senaste åren [21].

1 Ekonomi som ligger under gränsen för att samhället ska ge ekonomiskt

stöd, tidigare kallat socialbidrag, ekonomiskt bistånd och numer ekonomiskt

försörjningsstöd.

”Det är väl bara att plugga, åka utomlands,

skaffa arbetserfarenhet, livserfarenhet,

gå ner i vikt, fixa sambo, en cool fondvägg och

kanske katt.”2o-åring


Hur deltar unga vuxna i samhällslivet?Det är betydelsefullt att alla unga vuxna har möjlighet att vara med och påverka såväl sin egen situation som samhällets utveckling. Det gäller framför allt de mer resurssvaga. Dagens unga gör en tydlig koppling mellan politik och det egna var-dagslivet, till exempel i val av produkter när man handlar. Unga vuxna engagerar sig också politiskt genom till exempel aktivism på internet [22]. Samtidigt som unga vuxna deltar mindre i politiska partier har deras deltagande i riksdagsval ökat och tre av fyra unga under 25 år röstade 2006. Valdeltagandet var lägre bland unga som har kort utbildning, är låginkomsttagare, utrikes födda eller arbetslösa [20]. Föreningsliv är en annan form av engagemang men andelen aktiva medlemmar i olika föreningar har minskat de senaste tio åren, även om 20-25-åringarna är mer aktiva än 16-19-åringarna [23].

Fritid ska vara roligt!Fritiden har en central roll för många ungas identitetsskapande och för att utveckla sociala relationer. Unga vuxna tycker att det är viktigast att ha roligt på fritiden, följt av att lära sig nya saker och att umgås med andra som delar ens intresse. Andelen unga som idrottar, är i naturen, går på bio eller läser böcker har minskat de senaste åren medan användningen av internet har ökat [24]. Datorer har funnits under hela 19-24-åringarnas upp-växt och är ett naturligt inslag i deras liv, och ibland benämns de unga vuxna vara digitalt infödda [25]. Man använder internet till att skapa och upprätthålla sociala relationer, söka information, ladda ner media, handla och spela spel. Bloggandet bland unga kvinnor fördubblades under 2009. En tredjedel skriver egna och ännu fl er läser andras bloggar. Unga män lägger istället mer tid på att spela spel, ladda ner fi lmer och musik eller titta på video-klipp på nätet [26].

motionerar även om vi totalt sett rör oss allt mindre i vardagen. Många har stillasittande arbeten, åker bil, använder datorer och ser på tv allt mer [29]. Närmare tre av fyra 19-24-åringar är fysiskt aktiva minst 30 minuter varje dag. Många väljer att idrotta i föreningssporter men minst lika många väljer att motio-nera i oorganiserade former [2]. I dag äter vi mer feta, sockerrika och näringsfattiga livsmedel och endast tio procent av kvin-norna och ännu färre av männen äter tillräckligt med frukt och grönsaker. Mindre bra matvanor och ett ökat stillasittande ökar risken för under- eller övervikt. Majoriteten av dagens unga är normalviktiga. 6 procent har undervikt medan 14 procent har övervikt och 3 procent har fetma [7].

AlkoholUnder senare år har attityder och beteenden ändrats när det gäller alkoholvanor i Sverige. Det innebär att man börjar se en del negativa konsekvenser, exempelvis fl er depressiva besvär och avsiktliga skador, ökat antal alkoholförgiftningar och ökad alkoholrelaterad dödlighet bland unga vuxna. Alkoholkonsum-tionen bland unga har ökat [30, 31]. Unga vuxna är också den åldersgrupp som dricker störst mängd alkohol vid de tillfällen de dricker (berusningsdrickande) [7]. Att ha riskabla dryckes-

Internet har som mycket annat för- och nackdelar. Det kan hand-la om kränkningar och att tappa kontrollen över sitt spelande. Spelproblem är speciellt vanligt bland unga och ekonomiskt utsatta [27]. I Östergötland säger var tionde ung vuxen att de för-sökt minska sitt spelande [7]. En annan del av internet ger ökade möjligheter att exponera sig sexuellt, men även att bli sexuellt utnyttjad. Majoriteten unga säger att de aldrig lagt ut sexiga bilder av sig själva men nio procent av 20-25-åringarna i Sverige har lagt ut bilder. Det kan vara svårt att se vilka konsekvenser sådana bilder kan få i framtiden [28].

Internet har även blivit en ny arena för sexhandel. I en nationell studie säger tio procent av unga vuxna att de kan tänka sig att ta emot ersättning för sexuella tjänster och knappt två procent upp-ger att de någon gång sålt sexuella tjänster. Det är framför allt unga med en negativ självbild, psykisk ohälsa eller unga som utsatts för våld och sexuella övergrepp som har sålt sexuella tjänster [28].

Soffpotatisar är vi allihopaRegelbunden motion förbättrar hälsan och minskar risken för många sjukdomar. Sedan början av 1980-talet är det fl er som

I fl d f i id h li ilInfl ytande, fritid och livsstil

”Guuud vad tiden går fort, skulle

ju bara

kolla Facebook och googla lite.”

21-åring

”Hade tänkt börja gymma. Märker man skillnad på kroppen snabbt?” 24-åring


vanor innebär till exempel att dricka en fl aska vin eller mot-svarande vid ett och samma tillfälle en eller fl era gånger i månaden2. I Östergötland har hälften av de unga männen och var tredje ung kvinna riskabla dryckesvanor [7]. Det är färre utrikes födda unga som har en riskabel alkoholkonsumtion jämfört med svenskfödda unga vuxna [30].

Tobak och narkotikaNästan 20 procent av de unga kvinnorna och 15 procent av de unga männen i länet röker dagligen. Rökning är vanligare bland dem med sämre ekonomi och bland arbetslösa [19]. Snusning är vanligast bland män men förekommer även hos kvinnor. Det är svårt att få en bild av hur vanligt det är med narkotikabruk hos unga vuxna. Ungefär 18 procent av männen och 13 procent av kvinnorna i länet säger att de någon gång använt hasch eller marijuana. Det är en ökning med sju procent sedan 2006 [7]. Unga män använder generellt sett mer narkotika än unga kvinnor och återigen är män som har sämre ekonomi eller som är arbetslösa överrepresenterade. Men en ny undersökning visar att fl er unga

2 Defi nition enligt Statens folkhälsoinstitut.

Idag fi nns många stödgrupper för unga föräldrar via kommunen, landstinget och internet [36].

Det sexuella risktagandet har ökat och fl er och fl er har sex tidigt i en relation [35]. Unga vuxna är sämst i Sverige på att använda kondom och klamydia är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen [37]. Antalet fall har ökat sedan slutet av 1990-talet, men börjat minska igen från 2008. Bland 19-24-åringarna rapporterades det i länet drygt 700 fall av klamydia under 2010, vilket är en minskning i jämförelse med året innan [38]. I maj 2008 startade ”nättestet” där man kan testa sig via webben genom att skicka in ett klamydiatest. Metoden togs fram främst för att nå unga män eftersom de sällan söker vården för sina

med högutbildade föräldrar har provat cannabis i jämförelse med unga med lågutbildade föräldrar. Sannolikheten är också betyd-ligt högre bland tobaksrökande unga i Sverige att prova narkotika (64 %), jämfört med dem som inte röker (4 %) [34].

Och störst av allt är kärleken…Sexualitet kan handla om kärlek, lust och att få barn men också om risken för könssjukdomar och oönskade graviditeter. Unga människor idag är generellt sett nöjda med sina relationer och sin sexualitet. Den upplevs också jämlik. Dessutom har en större andel unga vuxna fl era sexuella partners innan man ingår i en mer fast relation [35]. Medelåldern för när man får sitt första barn har stigit markant de senaste 40 åren. 1970 var kvinnor som fi ck sitt första barn i genomsnitt 24 år gamla och männen 26 år. Idag har genomsnittsåldern ökat till 28 år för kvinnor och 31 år för män. Totalt 14 procent av de barn som föddes i Östergötland under 2009 hade en mamma som var 24 år eller yngre [20]. Att bli ung förälder kan medföra fantastiska upplevelser men även påverka möjligheterna att skaffa en utbildning eller ett arbete.

besvär. Under 2010 beställdes närmare 1 500 test av unga vuxna. Det är ungefär lika många män som kvinnor som ut-nyttjar tjänsten idag men fl er män än kvinnor som testar sig visar sig ha klamydia [39]. Antalet tonårsaborter har minskat med åtta procent sedan 1975. Däremot har antalet aborter i åldern 20 till 24 ökat. År 2009 genomfördes 30 aborter per 1 000 unga kvinnor i Östergötland [40].

”Man får räkna med att ligga dä

ckad

dan efter en bra fest men det

kan

det ju vara värt.”

23-åring

”Han är så otroligt vacker, vill b

ara ha honom,

den finaste personen jag vet.”

19-åring


Stöd och preventivmedelTrots att de fl esta unga vuxna mår bra så behöver de hälso- och sjukvård ibland. En av tio unga vuxna vänder sig till länets ungdomsmottagningar för preventivmedelsrådgivning, förnyelse av recept eller svårigheter att bli gravid [44]. På ungdomsmottag-ningen behöver man inte beställa tid i förväg [39]. Studenternas motsvarighet är studenthälsan. Där erbjuds råd och stöd vid fysisk eller psykisk ohälsa. Var tionde student besöker student-hälsan någon gång under sin studietid och de främsta orsakerna är nedstämdhet, depression, ångest, medicinsk rådgivning, stress och relationsproblem [45].

Infektioner, skador och psykiatriDrygt hälften av unga vuxna mellan 19 och 24 år har också besökt primärvården under det senaste året. Det är ingen stor skillnad mellan vad kvinnor och män söker för. Till primär-vården vänder sig de unga framförallt för sjukdomar i andnings-organen, diffusa symtom, samt skador och förgiftningar [44]. Däremot är det en skillnad i läkemedelsförskrivning. De unga kvinnorna förskrivs dubbelt så mycket läkemedel vid infektion jämfört med männen [46]. När unga blir inlagda på sjukhus är det oftast i samband med graviditeter, aborter, psykiska störningar eller skador [44]. Unga skadar sig oftast vid sport- och idrotts-aktiviteter, men även i hem- och fritidsmiljö. Män skadar sig mest i samband med reparationer, underhåll och hobbyverk-

HHälsa och sjukvård

En stor majoritet av unga vuxna har en god fysisk och psykisk hälsa, men det fi nns stora skillnader mellan olika grupper. Unga arbetslösa och utlandsfödda har betydligt mer besvär med sin hälsa än de som arbetar eller studerar [19]. Unga vuxna med hbt-identitet (homosexuella, bisexuella och transpersoner) har också sämre hälsa jämfört med andra jämnåriga [41].

Mellan hopp och förtvivlanDe fl esta unga känner sig lyckliga och anser att de har någon att dela sina innersta känslor med. De fl esta har också en god tilltro till sin egen förmåga, känner att de gör nytta, kan fatta beslut och ta tag i sina problem [7]. Men psykisk ohälsa har blivit vanligare bland unga vuxna sedan 1990-talet och har märkbart försämrats i Sverige och i Östergötland [42].

Ungefär en tredjedel av unga män och kvinnor i Östergötland har besvär med sömnsvårigheter och ungefär en femtedel känner

sig ganska eller mycket stressade. Nästan hälften känner sig också ängsliga, oroliga eller har ångest. I jämförelse med ton-åringarna, där tjejer uppger en sämre självskattad hälsa än jämn-åriga killar, har skillnaderna mellan könen i denna åldersgrupp blivit mindre [7].

Ungefär en tredjedel av de unga vuxna i Östergötland har tillitsproblem. Det fi nns tydliga samband mellan brist på tillit till andra människor och psykisk ohälsa [43]. En tredjedel av de unga säger att de har blivit kränkta för sitt utseende, kön, ålder eller etnisk bakgrund. Två tredjedelar känner hopplöshet inför framtiden [13]. Vissa gör det mer än andra och närmare var femte ung vuxen i Östergötland (25 % kvinnor och 11 % män) har någon gång övervägt att ta sitt liv. Totalt 2 300 unga i Östergöt-land (6 %) säger att de har försökt ta sitt liv någon gång [7]. samhet, ofta i form av skärskador på händer och fi ngrar eller

ögonskador. Det som utmärker sig bland unga kvinnors skador i den här åldern är självskador. Unga vuxna, särskilt män, skadas oftare än andra åldersgrupper vid trafi kolyckor [47, 48].

Cirka fem procent av 19-24-åringarna i Östergötland har varit i kontakt med vuxenpsykiatrins öppenvård. De vanligaste orsakerna är neurotiska stressrelaterade syndrom3, beteende- och känslomässiga störningar. När det gäller förskrivning av läke-medel till 20-24-åringar kan vi se en förändring. Förskrivning av antidepressiva medel har ökat med 18 procent och psykostimu-lantia med nästan 200 procent sedan 2006. Ungefär 430 personer mellan 19 och 24 år var under 2009 i kontakt med beroende-vården i Östergötland, främst med anledning av alkohol- eller annat drogbruk [44].

Alla barn och ungdomar får regelbunden tandvård till och med det år de fyller 19. Trots att man sedan själv får bekosta tandvården säger 88 procent av 19-24-åringarna att de varit hos tandläkare eller tandhygienist under de senaste två åren. Tand-hälsan hos unga vuxna är god och har blivit allt bättre. Andelen kariesfria 19-åringar har ökat från 56 till 61 procent mellan 1994 till 2009. Samtidigt har andelen med mycket karies sjunkit från åtta till fem procent [49, 50].

3 Till exempel fobiska-, panik-, ångest-, tvångs- och posttraumatiskt

stressyndrom

”Jag orkar inte mer, allt känns

så menings-

löst, jag får ångest.”

2o-åring


Samverkan – för arbete och självständighet Ett utvecklingsområde är samverkan mellan myndigheter för att ge stöd till alla unga vuxna som behöver få arbete och möjlighet att leva ett självständigt liv. I Sverige har det visat sig att ung-domar får bära en större del av den totala arbetslösheten jämfört med andra länder i Europa, även under högkonjunktur. Att inte ha ett jobb kan vara den största förklaringen till psykisk ohälsa hos unga. En jämförelse av utvecklingen mellan Europas olika länder visar att den psykiska ohälsan följer ett minskat utbud av arbetstillfällen [16]. Med tanke på att vi står inför ett generations-skifte mellan 90-talisternas inträde och 40-talisternas pensions-avgångar så är utmaningen extra angelägen.

Balans mellan stöd och egen förmåga – ensam är inte stark?Vi lever i ett utvecklat välfärdssystem med stora förväntningar av förbättrade livsvillkor. Men det fi nns ett glapp. Förväntning-arna ökar i snabbare takt än den faktiska utvecklingen. Samma sak gäller förväntningar om en god hälsa eftersom vi har mindre acceptans för att må dåligt. Dessutom har vårt språkbruk suddat ut gränserna mellan psykiatrisk sjukdom, psykisk ohälsa och det som faktiskt är livets naturliga påfrestningar. Utmaningen ligger i att vi fortfarande har rätt att ställa krav på samhället men att vi samtidigt måste utveckla vår förmåga att ta ansvar. För unga kan det vara en balansakt att hantera ökade krav och att hela tiden göra individuella val. Sverige är ett land där vi inte förlitar oss så mycket på traditioner och religion utan istället på individens egna rättigheter och förmåga att fatta beslut. Nya möjligheter och ett mindre förutsägbart liv är på många sätt positivt men kan också hjälpa till att förklara den ökade psykiska ohälsan [51, 52].

Allas rätt till välfärd och infl ytande – internet som arena?För att alla unga ska få infl ytande är det betydelsefullt med samhällsengagemang på olika sätt. Det är en utmaning att få med även de som sällan deltar, exempelvis unga som har kort utbildning, är låginkomsttagare, utrikes födda eller arbetslösa. Unga vuxnas engagemang syns i ett ökat valdeltagande och genom aktiviteter på internet, men inte längre i politiska partier och föreningsliv. Var får de utrymme för sin kraft och sitt in-fl ytande på sina egna villkor? Unga upp till 25 år kallas digitalt infödda och för dem är den nya tekniken ett naturligt inslag. De äldre, ”digitala invandrare”, behöver öka kompetensen och kreativiteten för att kunna möta unga på mer jämlika villkor [25].

Utökad kunskap – med hjälp av unga vuxnaDet fi nns ett ökat utbud av kunskap om livsvillkor och hälsa bland unga vuxna. Men det saknas kunskap om hur livsvillkoren påverkar ungas hälsa och hur villkoren har förändrats över tid. Problemet är att våra traditionella undersökningsmetoder inte attraherar den här åldergruppen. Generellt svarar 60 procent av vuxna när de ombeds fylla i enkäter som mäter hälsa. Bland unga (16-29 år) svarar endast 50 procent av kvinnorna och 30 procent av männen. Det innebär svårigheter att uttala sig om deras hälsa. Vi kan inte använda traditionella indikatorer som beskriver ungas vanor i form av exempelvis bio- eller biblio-teksbesök längre. Det saknas indikatorer som beskriver unga vuxnas förändrade vanor.

Unga vuxna idag är en hetrogen grupp med olika förutsätt-ningar. För inte så länge sen ansågs man som 19-24-åring vara vuxen med allt vad det innebär, medan man idag omfattas av ungdomspolitiken. Därför kan man även i denna åldersgrupp diskutera liknande utmaningar som gäller för barn och ung-domar upp till 18 år och som har påpekats länge. I en läns-rapport från 1990-talet uppmärksammades avsaknaden av en samlad bild av barn och ungas hälsa. Den beskrev även en oro inför ökad psykisk ohälsa och efterfrågade samverkan mellan organisationer och myndigheter.

Växtkraft nu och senVäxtkraft nu och sen

Följande utmaningar kvarstår för unga vuxna idag:

• Allas rätt till välfärd och infl ytande• Utökad kunskap• Samverkan• Balans mellan stöd och egen förmåga

Från ord till handlingHälsa bland östgötska unga vuxna är avgörande för utvecklings-kraften i regionen. Men det är inte bara en förutsättning för regional utveckling och tillväxt, utan en rättighet här och nu. Hur går vi från ord till handling och skapar jämlika uppväxt-villkor för unga vuxna i Östergötland?

18 Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år

1. Förenta Nationerna FN., Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna - Värdighet och rättvisa åt alla 1948-2008. 2008.

2. Ungdomsstyrelsen, Ung idag 2010 - En beskrivning av ungdomars villkor, in 2010:9. 2010, Stockholm.

3. Landstinget i Östergötland, Data från Supercross, SCB. 2011, Folkhälsocentrum.

4. Migrationsverket, Samarbete för ensamkommande barns bästa, 4:2010. 2010.

5. Andersson, H.E., Ascher H., Björnberg, U. & Eastmond, M., Mellan det förfl utna och framtiden - Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefi nnande. 2010: Göteborg: Geson Hylte Tryck.

6. Al-Baldawi, R., Culture, migration and the reconstruction of indi-vidual identity and family structure, in Refl ections on diversity and change in modern society : a Festschrift for Annick Sjögren. 2002: Botkyrka. p. 217-233.

7. Landstinget i Östergötland, Data från nationella enkäten Hälsa på lika villkor 2009, lokalt urval Östergötland. 2009: Folkhälso-centrum.

8. Socialstyrelsen, Social rapport 2010. 2010: Stockholm.9. Boverket., Ungdomars boende - Lägesrapport 2010, in

www.boverket.se. 2010.10. Boverket online. www.boverket.se. 2011.11. Länsstyrelsen i Östergötland, Bostadsmarkanden 2010- Boende-

planering i Östergötland. 2010.12. Försäkringskassan online, www.forsakringskassan.se. 2011.13. Landstinget i Östergötland, Data från Befolkningsenkät BE06.

2006, Folkhälsovetenskapligt centrum.14. Högskoleverket online. www.hogskoleverket.se 2010.15. Linköpings universitet, Data hämtat från enkät ”Nöjd-Student-

Index”, NSI. 2010.16. Lager, A. & Bremberg S., Association between labour market

trends and trends in Young people´s mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public health, 2009. 9: p. 325.

17. Kjellberg, A., Kollektivavtalens täckningsgrad samt organisations-graden hos arbetsgivarförbund och fackförbund, in Sociologiska institutionen, Lunds universitet. 2010.

18. Arbetsförmedlingen, www.ams.se.19. Lindell, C., Eriksson, E., Jernberger, A., & Walter, L., Pengarna och

livet, in Östgötens hälsa 2006, rapport 2007:3. 2007, Landstinget i Östergötland, Folkhälsovetenskapligt centrum.

20. SCB online. www.scb.se. 2011.21. Kronofogden online. www.kronofogden.se. 2010.

22. Ungdomsstyrelsen, Fokus 10 - En analys av ungas infl ytande, 2010:10. 2010: Stockholm.

23. Statistiska centralbyrån, Undersökningar om levnadsvaneför-hållanden (Ulf) www.scb.se. 2011.

24. Ungdomsstyrelsen, Unga med attityd - Ungdomsstyrelsens attityd och värderingsstudie 2007, in 2007:11. 2007: Stockholm.

25. Carlsson, U.E., Barn och unga i den digitala mediekulturen, ed. y.a.m. The international Clearinghouse on Children. 2010: Göte-borg; Nordicom, Göteborgs universitet.

26. Mediarådet, www.mediaradet.se. 2011.27. Statens folkhälsoinstitut., Spel om pengar och spelprobelm i Sve-

rige 2008/2009, R 2010:23. 2009: Östersund.28. Ungdomsstyrelsen, Se mig - Unga om sex och Internet, in 2009:9.

2009: Stockholm.29. Statens folkhälsoinstitut, Kunskapsunderlag till folkhälsopolitisk

rapport 2005 Målområde 9 Ökad fysisk aktivitet., Stockholm, 2006.30. Malmgren, L., Ljungdahl, S. & Bremberg S., Psykisk ohälsa och

alkoholkonsumtion - hur hänger det ihop? En systematisk kunskapsöversikt över sambanden och förslag till förebyggande insatser. 2008: Statens folkhälsoinstitut, Östersund.

31. CAN online., www.can.se. 2011.32. Nygård B., Den ojämlika hälsan. 2007, Forskningsrådet för arbets-

liv och socialvetenskap, Stockholm.33. Honjo, K., Tsutsumi, A., Kawachi, I., & Kawakami, N., What

accounts for the relationship between social class and smoking cessation? Results of a path analysis. Soc Sci Med, 2006. 62(2): p. p 317-28.

34. Statens folkhälsoinstitut online. www.fhi.se. 2011.35. Forsberg, M., Ungdomars sexuella hälsa - internationella kunskaps-

sammanställningar och svenska erfarenheter av förebyggande arbete, in A 2007-123-34. 2007: Socialstyrelsen, Stockholm.

36. Ungdomsstyrelsen online, www.ungdomsstyrelsen.se. 2011.37. RFSU online. www.rfsu.se. 2011.38. Landstinget i Östergötland., Data hämtat från Smittskyddsenheten.

2010.39. Landstinget i Östergötland online. www.lio.se. 2011.40. Socialstyrelsen, Aborter 2009 - Induced abortions 2009, 2010-5-12.

2010: Stockholm.41. Statens folkhälsoinstitut, Folkhälsopolitisk rapport 2010, 2010:16.

2010, Östersund.42. Bremberg, S., & Eriksson, L. (red), Investera i barns hälsa. 2010:

Gothia förlag.

ReferenserReferenser43. De Silva, M., McKenzie, K m.fl ., Social capital and mental illness:

a systematic review. J Epidemiol Community Health, 2005. 59(8): p. 619-27.

44. Landstinget i Östergötland, Data från Landstingets i Östergötlands Vårddatalager. 2011: Folkhälsocentrum.

45. Linköpings universitet., Studenthälsan. 2011.46. Läkemedelsverket data online. 2011, www.lakemedelsverket.se.47. Räddningsverket, Skador och skadeprevention - en antologi. 2009,

Karlstad.48. Socialstyrelsen, Skador och förgiftningar behandlade i sluten vård

2009, in A 2010-10-18. 2010: Stockholm.49. Aronsson, K., & Mako, E, Tandhälsan hos barn och ungdomar 3-19

år i Östergötlands kommuner år 2009. 2010, Landstinget i Östergöt-land, Folkhälsovetenskapligt centrum.

50. Aronsson K. & Mako E., Uppföljning av tandhälsan hos barn och ungdomar i Östergötland år 1994-2009. 2010: Folkhälsovetenskap-ligt centrum, Landstinget i Östergötland.

51. SOU, Ungdomar stress och psykisk ohälsa - analyser och förslag till åtgärder, in 2006:77. 2006: Stockholm.

52. Lindblad, F. & Lindgren, C., Välfärdslandets gåta. Varför mår barnen inte lika bra som de har det? 2009: Stockholm: Carlssons.

FolkhälsocentrumLandstinget i Östergötlandwww.lio.se/fhc

Grafi sk form och layout: ZON ReklambyråTryck: LTAB

Mars 2011

20 Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år

Documents

Om unga mellan 19 och 24 år - Region Östergötland · 8 Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år Både ung och vuxen, om unga mellan 19 och 24 år 9 Ge mig ett jobb! Ungas