O M

P E S T E N I S T O C K H O L M1710.

A k a d e m i s k A f h a i i d l i n g ,som med Philosopliiska Facultetens sam tycke,

under inseende a f

HISTOR. LITT, o c h ARCHOL. PROFESSORN

D o c t J 0 1 I . H E N R . S C H R D E R ,Acad. Bibliothekarie, Prfect fr Mynt-Cab., Riddare af Kongl. Nordstjerne- Orden, af Kongl. Danska Dannebrogs-Orden och af Kongl. Grekiska Frlsare-Orden, Ledamot af Kongl. Vitterh.-, Hist.- och Ant.-Acad. i Stockholm, Kongl. Vet.-Societ. i Upsala, Kongl. Vet.-Sllsk. i Trondhiem, Kongl. Nederl. Institutet, Kongl. Nord. Fornskr.-Sllskapet och Isl. Litt.-

Sllsk. i Kpenhamn, Archseol. Institutet i Rom, Antiquar. Societ, i Edinburg m. fl.

f r P h i l o s o p h i s k a G r a d e n utgifven af

DANIEL MAGNUS SANDAHLaf Ostgta landskap. Lrare vid A. Rydbergs stiftelses frberedande

Navigatious-Skola, Duplicant vid S:t Catharin Elementarlroverk.

till offentlig g r a n s k n i n g I ra m s t l l e s G u s ta v i a n s k a L r o s a l e n den 2 Ju n i 1 8 5 4 .

p. v. t. e. m.

A n d r a De l en .

T R Y C K T HOS J O H . B E C K M A N , 1 8 5 4 .

7

Satser af Itcspoiidwitni.

1.Den gamla verldens handel, hvars stapelorter lgo

vid Svarta och Medelhafvcn, och hvilken hufvudsakli-gast sysselsatte sig med utbyte af de Grekiska staternas och sedermera det stora Romerska vldets varorsins emellan och mot Orientens, fick under och efter, samt till en del genom korstgen, en fiffigare fart och strre utstrckning.

2.En ibland de ldsta och icke minst betydande han

delsvgar var den, p hvilken genom det nuvarande Ryssland frn Svarta och Kaspiska hafvens till stersjns kuster Orienten och det fabelaktiga Norden utbytte sina varor.

3.D under Korstgsperioden stderna i Germanien

lyckades att i mer och mindre mn frigra sig frn det tryckande feodalvldet, franledde skyddandet och utvidgandet af de stora frdelar, handeln beredde dem, freningar till msesidigt skydd och understd, hvaraf Hansefrbundet r den mrkvrdigaste freteelsen.

4.D vid Medeltidens slut sjvgen till Orienten

upptcktes, var deraf en naturlig fljd, att handeln, som frut egentligen varit landthandel, frndrades till hu f- vudsakligast sjhandel, som tog nya vgar; och d, genom magtens consolidering i konungarnes hand, desse strfvade att tillgodogra sina riken handelns frmner; s torde deri till betydligare del f skas orsaken till nmnde freningars undergng.

kring Kistan och s bra den dde till grafva. Dess bgge fregende Processer skie p Sterbhusets bekostnad, men efterfljande Sumptibus publicis p fljande stt : fram i Processen g ngra hederliga Matroner, som fr sina dygder skull, ha lng tijd haft fritt Logemente p liindergrden, ibland dem gr en, som hela vgen ringer med en Klocka: ingen annan eil-ringning bests t dessa. Sedan fljer den stora Pest-wagnen med 4 hstar frespnd, och derp ligger en stor Kista som en lagom Bagarbod, alt wackert swart omstruken. I denna K ista liggia 14 15 lijk tillika bredewijd wagnen gr en kare, som med en stor piska befordrar de dda till sitt hwilorum, och s br Processen antingen H orns- eller G ite-gatan upfre till en ort utom Pateburen, hagen benmd, der de i stora gropar hvar p annan blifa kastade, och K alk emellan hvart lijk strdd. D e som hafva Kistor blifva fuller med Kistorna nedlagde, men alla locken aftagne, snderslagne och uppbrnde och Kalk strdd i Kistorna hos Lijken. Denna stora Pest-w agnen har hr p Sdre Malm ifrn d. 18 Oktober intill 25 Nov. hvar dag kl. 9 om morgonen farit med hela sin tillbrliga Procession mitt fnster frbij, livilket varit ett ynkeligt Spektakel bde till se och hra. Den 4:de Processen r nstan lik den frra, allenast at hr intet gr s ansenligt och prchtigt till, frty hr r allenast en hst spnd fr en lngkrra, och Kistan drar intet mera i snder n 3 lijk, dock tar karen med denna Krran sin respekct ngot bttre i acht n med den stora, i det denne in tet gr utan stter sig grnse fver Kistan med en tobuks-pijpa i munnen, och stundom klockan i den fl Och piskan i den andra handen, och s kutskar han med lijken till deras lgerstad. Den 5:te sista och ynkeligastc Processen, den wij ock intet mehr n en gng sett. Den sal. afsomnade war stoppad i en sck, som intet rkte honom lngre n till halsen, der scken war tillbunden, s at hufvudet allenast syntes ute, den tvnne kringar lagt fver en stng och s bar den

3

sal. ddes andelsa lekamen till sitt hvilorum. Elliest har denna sck-svepningen denna tijden mycket vvarit i mode med dem som p krrorna blifvit bortfrde, ja ock somliga helt nakna.

Dessa ro de ynkelige och bedrfvelige lijk-Pro- cesser, som wij denna tijden ( : Gud bttre : ) dageligen och Stundeligen ftt se. Gud ware oss ndelig och lte mig alldriff mera en sdan tid ehrlefva.O O

Emedan ngslan och rdsla befanns synnerligen p ra - disponeraiule fr smitta, och emedan det myckna ringandet, som skier i alla kyrkor och snart hela dagen igenom lngt in p aftonen hres '), frorsakade hos dem af svag complexion en srdeles alteration och ngz- lighet, och platt intet gjorde til saligheten, s pbjds att alla sjlaringningar skulle vvara slutne inom en timas tijd, neml. mellan kl. 9 och 10 fr dem som eij ro af Adel, och emellan 12 och 1 fr adelige personers lik, oacktadt huru mnge kunna wara dde, som ringningar begires fre.

Alla de nu nmnda frordningar, som med hnseende till tiden voro ganska ndamlsenliga, blefvo dock i verkligheten i ringa grad efterlefde. Genom plakater, pbud och tal frn predikstolarne uppmanades folket till Gudsfruktan, undorgifvenhet fr Frsynens vilja, till lydnad fr Ofverhetens vlmenande befallningar och till krlek mot sina medmenniskor. Men ringa intryck gjorde detta p de af hftiga lidelser upprrda sinnena. Och hvad utrtta vl i allmnhet frordningar och pbud, nr fvertygelsen om deras ndvndighet fattas? Quid prosunt leges, sine moribus van? Lidderligt folk frfvvade en myckenhet fwerdd, anmltes fr .Rdet, och fattige lpte hopetals fr drrarne i synnerhet uti

l) S snart pesten begynte visa sig med alvare, och en Myckenhet ddde, begynte ringas i alla K yrkior frmiddagen kl. 9, som kontinuerade til K lkan 1 eller 2 om nattetijden. T yska Klkspelet begynte Kl. 2 efter middagen och warade lngt in p ntterna. Cortmans Journal.

Kongl. Cantzelliet '). Gublmrne kasta intet jord p liken; de klda af de dda och taga klderna med sig t staden *). Pigor oeli drngar, pojkar och lst folk, nr de f se ngon dd liggia p gatan, stlla sig hope- tals der ikring och se p liken, eller ock eljest lpa til sammans att undra ( ! ) , nr liken utbras och begrafvas ;5). De stora groparne p Sdermalm st ppna och intet igenkastas frr n de bli fulla; lpandes mykit folk dit och titta in *). Med gstabud och utsvfningar skte man dfva fruktan fr hrjaren, men fver trskeln trdde objudne gsten, och glaset fll ur den drickandes hand '\'. Motsatsen mellan menniskolifvets obetydlighet och ddens segrande allmakt sger llmoni vcker hos dla sjlar vrdnad fr det Eviga, men drifver tvertom den ra egoismen att med frhrdelse tmma den sinn

*) S trand Prom. . . . . och skulle i detta afseende vakterna frstrkas, sam t r bekant at en bataljon af D alregiinentet under commando af d Majoren sedermera Ofverstthllaren Baron 'uclis, lifgardet till bitrde der frldes.

2) Coll. Med. prot. d. 28 Sept.3) Frordning d. 5 Nov.4) D octor Schmidts berttelse. Coll. Med. Prot. d. 17 Sept.5) Ah, huru sorgeligt r det dock a t frnimma, sger Swed

berg, the t m ongt werldseus barn in te t kunnat spect blifvit af thessa tiders swra plgor: utan jeimvl bredo wid dden hllit stora Collationer, dansat och syndigt plgat sig. Biskopen utfar vidare mot sin sam tids hgfrd, yppighet och laster ssom orsaker till Guds hmnande straff. Hr r e tt sdant fylleri, enkannerligen oin H errans Sabbatsdagar frfvad, som ngon tid i bsta fridz- och w ellustdagar plga fvvas. En fransska, en dusyster, en a la mode grangerningzdocka, som tu effter aftonsngen snackar mecj, hon frmr med e tt ord mer n Mosen och alla Profeterna. H wad ro the sw arta fuhla lappar them Evas d ttrar Hicka i ansicktet, hwad then wederstyggliga hofvudbona- den, then the fontangier kalla, annat n mestra Gud. Hon will hafwa s kosteliga klder som en Princessa, s kostbara speglar, s a la mode Fransska sngiar, kiridonar, s krusigt na tte ty g ; mannen mste the t skaffa, tagat hwar han kan. Then skine predikanten gr ther med sin longa, krusade och pudrade peruk och i sida klder, s at kappan slper ett qvar- te r efter honom: alt til then ndan at han skall synas o. s. v.

liga njutningens bgare nnu i det frsvinnande lifvets sista gonblick.

Nr man nu sg att t het war en hefftig pestilen tia, som Biskop Swedberg sger, s begaf sig hvar och en som kunde till skrare orter l'.

Iledan ofta hade i Rdet vckts frga om Hofvets flyttning; men den 40 Sept. frklarade Arch. Hime att nu vore icke lngre rdligt att Kongl. Hofvet qvar- drjde: alla 3 slags pesterna voro i staden. Efter moget fvervgande till hvilken ort hofvet kunde sig med skerhet begifva, stadnade Excellenserna vid Sala stad eller Saleberget ssom skrast. Men flyttningen borde ske landvgen, emedan eljest ngon btsman kunde fortplanta smittan Den 24 Sept. anlnde de Kungligapersonerna till S a la 3) ; och Enkedrottningen lt genom Secreteraren sedermera Riksrdet Grefve B ark hlsa deras Excellenser med nskan att de ville ocks begifva sig utur Stockholm. Till flje hraf begaf sig Kongl. Rdet till Arboga, och Collegierna fljde exemplet och nedsatte sig i Westers. Ofverstthllaren skulle blifva Rdet fljaktig, och derfre skte man fvertala den nyligen ifrn Danska fngenskapen hemkomne G en.-L ieut-

*) Och har denna frsigtigheten af hedenhs och urgam la tijder varit brukelig. Ty s lyder den gamla Latinska versen:

Hc tria tabificam pellunt Adverbia Pestem,Mox, Longe, Tarde, cede, recede, redi.

J. Linders Tankar fver dessa Tijders Pestilentia. Stlim 1711.2) Hundra man af L ifgardet skulle medflja, hvilket antal

tillika med Borgerskapet i Salberget fants tillrckligt. Provisionen fr Kongl. Hofvet skulle gras fr 4 mnader, men af vill och kryddor p halft r. Strand.

3) Den som p 3 mil nra Sala hyste ngon frmmande, skulleplikta 50 Kdr, och den som reste d it 100 I t dr Smt. Om Kgl. Edet Grefve Prlich berttas, a tt han frst nekades komm a in uti Sala, och sedan d han reste till Arbga m tte honom ett lika obehagligt svar af de dervarande Deras Excellenser, sam t ndteligen, d han lt sga, det han hade ngot af hgsta v igt mundteligen a tt fredraga, som borde komma till K onungen i Bender, antyddes honom a tt det skrifteligen frfatta, och g e nom sin drng till staden lta inskicka. Strand.

nantefi och Landshfdingen Burenskld, att fverstt- hllare-embetet frvalta. I brjan skte han ursgta sig, men lt sig ndteligen dertill beqvma

Magistraten utgaf i brjan Sundhetspassen, men i Oktober mnad uppdrogs utfrdandet deraf t Collegium Medicum, som skulle dem collegialiter utgifva. Fr detta ndaml voro tvnne Medici alla dagar mellan 1 1 12 f. m. tillstdes i Collegii rum ; den ena fr att fra protocollet, och den andra fr att underskrifva de tryckta passen. Ingen skulle erhlla sundhetspass, som ej i Collegio sig wijste. D frnma, som eij kunde uppkomma, begrde pass, skulle tvnne Medici skickas till dem, deras tillstnd noga att underska. Lsen fr passen bestmdes till en Carolin; men d tilloppet af passbegrande blef s stort, att Collegium af Magistraten mste begra en vaktkarl vid drren, p det praesentes af myckenheten af folket ej confunderas skulle, s beslts att ett pass, som lydde fr flera n fyra personer, skulle betalas med 2 Caroliner. Mot slutet af October, d sjukdomen var hftigast, var blott en af Collegii Assessorer nrvarande vid passens utdelning, och Handlingsskrifvaren Spndahl frdo protocollet om s behagades, hvarfre han skulle f tv styfver fr hvar Carolin som inkomme2).

*) Hans instruction r dat. d. 20 Sept. och bestr af i 2 punkter, ibland hvilka mrkes: . . . . fver Lifgardet och det i s taden liggande D aJregim entet, ssom ock det krigsfolk som vidare kunde beordras, skulle han hafva fvercommandot; . . . . oordningar tid ig t och frsigtigt afbja . . . . Krigsfolket skulle s mycket som m jligt hllas tillsam mans, och icke spridas i vissa qvarter, i synnerhet R ytteriet. Honom tillerkndes utom sin Landshfdingeln, ha lf Riksrds ln, jem te fri husboning och vedi Fruentim bers-Rum m en p Kongl. Slottet. Fick fveu betjena sig a f vagn och hstar u tu r Kongl. M aj:ts stall. A tt genast lem na de till ndiga utgifter anslagna 3,000 R dr Smt. afgick b re f till Stats-Contoiret. Skulle ock Ilofm arskalken tillskrifvas a t t utur Kongl. M aj:ts kllare till Generalen lta afflja 2 mar R henskt och 1 oxhufvud F ranskt vin. Strand.

2) Den .21 Nov. kom begran frn fverstthllaren, a tt Sundhetspass ej mtte lemnas t ngon som mnade sig till den ort der Hofvet och Collegierna uppehflo sig. Coll. prot.

Collegium Medicum hade under September mnad samlats M ndagar och Thorsdagar, men den 'H October beslts, att Colleg. intet oftare skulle komma tilsam- mans, n hgst ndigt vore, emedan D:r Bromell bortreste D :r Hermanni var sjuk, Pestmedici occuperade uti deras tjenst, och de f frige icke skre huru lnge Gud behagade dem ifrn sjukdom frskona i dessa skrckliga tijder. Under December mnad torde Colleg. ingen gng varit tillsammans, ty inga protocoller finnas fr den mnaden.

Borgerskapet befriades frn vaktgringen i staden ssom alltfr betungande under dessa tider; och man skte vrfva ngot manskap, som i dess stlle skulle gra vakt. Den som dertill ville anmla sig, lofvades frutan sin riktiga mnadzln, i vrfningspengar -11 Dal. Kmt.

Till flje af de stora omkostnader "), som de ndvndiga tgrderna medfrde, ndgades man vnda sig till allmnna sammanskott. Den Publique Cassan r s uttmd, at man eij lngre kan deraf bekosta de fattiges underhll heter det i Publ. af d. 19 Nov., hvarigenom pbjds en Collect i alla stadens frsamlingar, sndagen d. 7 Nov., med frmaning om bannhertighet och gifmildhet.

Mot slutet af December brjade farsotens hftighet att aftaga. Guds grundlsa godhet, skrifver Brenner, har ock s vijda hrt vr bn och lindrat syndastraffet, s at d Pesten som hfftigast grasserade ddde hrJ O

*) H an var utsedd till lkare fr de i Westerns frsam lade Collegierna.

-1) Dessa Pestilentzonakostningar liafva redan (slutet af Decemb.) kom m it staden at kosta 3,000 Dal. Kmt. E land dessa u tg ifter ro de frnm sta; 2:ne Eestdoctorer hvardera 100 ltd r om m naden. N gra Pestprster som beska sjuka, hvardera 50 l td r om m naden: luvar Pestfltskiiir 36 ltd r om mnaden, frutom hstlega, kare, klck-matronor, som alla hafwa sin rik tiga (lagpenning. D essutan underhller ock Staden ett Pesthus i Lava- les tom pt, der de besm ittade blifva curerade, som oek stijger ti l en wacker penning. Brenner. Det i Carolinska In s titu te t befintliga manuscr.

1,600 menniskor om weckan, s ddde nu denna wec- kan nst fr Ju h l allenast 200. Vid detta sjukdomens aftagande i hufvudstaden, och emedan den frnams wilja sig i andra stder och orter i Iiijket inrijta, brjade tskilligt slagz folk hopetals ryckia hijt til Staden. A f fruktan fr ny smitta utgaf d Magistraten, d. 15 December, en Instruction fr wederbrande Stad- zens Betjente, att inga resande frn smittade orter skulle f tillstnd att inkomma i staden. Stadsportarne hllos stngde frn kl. 7 e. m. till kl. 7 fljande morgon. De vaktande, som jemte Tullnrerna fingo en nyckel till stadsporten, frviste resande, som icke voro frsedda med behrigt sundhetspass, till 40 dagars prof. Condition och wrde frmdde dock att fven nattetid ppna portarna.

Hela tiden hade en tryckande dimma hvilat fverden hrjade staden. I Septemb. bief en sdan starktcken ocli frgiftad dimba fver hela staden. Det war helt stilla lugnt : ingen droppa regn kom under hela hsten. Natten emellan d. 24 och 25 Decemb. var litet fruset p gatorna, och kl. I 1 p dagen frsvann akle- les den frskrckliga dimban; himmelen blef aldeles klar och Solsken '). Med hvilka knslor skulle icke de f-verlefvande hlsa den p sjelfva Juldagen tervndandesolen? Mild pminte hon den betryckta staden att Fr- lossaren var kommen. Hoppet vaknade, och frn tacksamma lijertan steg sngen: Ara vare Gud i hjden!

F rn nu aftog ocks sjukdomen allt mera, s att man d. 3 I Januari ansg sig kunna indraga doctorer- nas, presternas, m. fhs lhningar, hvilka varit staden til stoor gravation. Doctor Grim 2) erbjd sig, att pro Cha- ritate gra det fiiga som n kunde frefalla. Man slutade fven med rkandet p offentliga platser, emedan intet ansgs bttre purificera luften n den nu in

x) Cortm ans Journal.2) Enl. Coll. Med. prot. afled D:r Grim d. 8 April 1711.

Ilmoni synes antyda (Del. I I p. 313) a tt han skulle dtt under sjelfva pesttiden.

trffade starka klden. Enligt Magistratens frordning d. 4 Febr. 474 4, skulle p pestvagnarne upphemtas-af- lidnes snghalm, gng- och sngklder, som kunde finnas i ngons hus och Logemente, och fras utom staden att uppbrnnas i viss dertill frordnad persons nrvaro. Och p det detta med s mycket mehr effter- tryck m werkstllae, skola, 8 dagar efter denna publication, visse frordnade Personer gira begynnelse, at i hwart Quarter, hus frn hus, underska huruwida sdan hgndig sysla r frrttad, och der den blifvit eftersatt straxt genom vissa dertill utsedda personer mot betalning werkstlla lta, hvilken betalning af den frsumliges Egendom genast skall uttagas. D etta vid svrt arbitrait straff stadgade pbud kunde vl svrligen verkstllas, i anseende till den ofantliga frlust, det skulle medfra, om det consequent utfrdes '). Boflyttningar skulle nnu icke f ega rum, aldenstund Sjukdomen wa- rit s stark och svr, at man eij kan weta hvilket Hus eller Grd warit frn den gngbara Fahrsoten fritt. Den 44 Febr. fann Coll. Med. det eij mehr ndigt wara at extrahera ngon Sundhetsattest; uthan hwar och en finge nu resa fritt frn staden uthan pass.

Bnesndagen d. 30 April 4 711 hlls i alla stadens kyrkor Tacksijelse til Gud, som den swra Pestilentian hr i Stockholm ndeligen upphra och stadna ltit. 2)

Ofantliga hade denna pests frhrjningar varit. Den 4 8 December sger Brenner d detta skrif- ves, hafva fver 4 8,000 menniskior hr i staden satt lifwet till, och str hos hgste Guden huru monga nnu

*) A tt eftergifter ocks mste gras, synes af Coll. Med. P ro t. d. 4 Febr. P fram stlld frga huru medh klder och m onteringar effter afledne Soldater frfaras skulle, at de u tan skada af andra kunde nyttjas, svarades: Dessa klder skola doppas i kallt watn, hrp u ti 8 dagar p snn lggias, hw ar dag omvndas, och sedan uti et Kum upphngias och vl rkas.

*) Den till Coll. Med. ingifna veckolistan fr den 29 A pril bar fljande ddsantal: Staden 6 ; Sdremalnj 5; 'Norreraalm 6.

st tilbaka. Ilc la gator stodo de, men kyrkogrdarna fverfulla. Den icke minst till detta ddens herravlde bidragande orsak var den af ingen vindflkt skingrade stank, som uppsteg frn de obegrafna liken och nrdes af gatornas orenlighet, utkastad snghalm och mngfaldiga andra rotmnen, som denna mnaders lnga flyttningsdag medfrde. Minst 20 ,000 menniskor, frskrar Magistraten, hade blifvit bortryckte. ) Catharin och Clar frsamlingar voro de som mest hemsktes: i Clara dogo under detta halfr 2 ,134 personer och i Catharina 2,452. H uru stor stadens folkmngd 2) var vid pestens inbrott, knna vi icke, men 47 r fre pesten, r 1663, var den 14,953, och 40 r efter pesten rknade Stockholm 5 5 ,700 innevnare.3)

Ngra egna frhllanden, som iakttogos, m fven omfrmlas. Sjukdomens intensitet berodde mycket af vind och vderlek : nr nordan blste, som dock sllan hnde, var ddligheten mrkbart mindre, vid ostlig eller vestlig vind ngot kad, men nr sunnanvder kom som var vanligast, t tendes sjukdomen up ssom en liefftig eld. Mortalitetens frhllande till de srskilda knen och ldrarna visade en hgst betydlig fvervigt hos qvinnoknet och barnaldern. 4) Fattige voro merendels mindre disponerade fr smitta n de frmgnare; 3)x

*) Laur. L aurin ii Chronica angifver antalet fven till 20,000 och tberutfwer. Eosenstein till 40,000. Hedin till 30,000.

2) Ilm oni anser den icke kunnat vara mycket fver 60,000.3) E lers, 1. c. I , p. 279. E nlig t Forsell, Statistik, var r

1840 Stockholms folkm ngd 84,161 och dde fr s. . 3,661.4) T. ex. fr d. 27 Aug. voro dde: 27 mn, 68 qvinnor och

60 barn, di 10 Sept. 39 m., 125 qv., 127 b. d. 1 Oct. 95 m., 369 qv., 3 30 b. d. 29 Oct. (culmint.) 192 m., 517 qv., 424 b. d. 5 Nov. 151 m., 409 qv., 368 b. d. 3 Dec. 93 m., 115 qv., 124 b. d. 1 Jan . (1711) 23 m., 39 qv., 47 b. d. 4 Febr. 7 m., 8 qv., 8 b. Svedberg, 1. c. p. 5 9 1 . - Die Jugend wird sehr mitgenommen skrifver D:r G rim till Coll. Med.

5) Then tiden, som pesten hefftigast hafwer grasserat i staden och p malmarna, ro allenast ngre personer i fattighuset p Skepzholmen dde wordne. Ty the sbm p then almenne

ocks blefvo mnga af dem, fven de svrt angrijne,terstllde af naturens egen tgrd, endast under drickande af vatten och med enkel gemen spis. l)e fh-ste af dem, som oafbrutet dag ock natt sktt pestsjuke, hade, utan bruk af ngra prservativer, frblifvit oskadde, icke en gng kendt sig ondt under then fwentvrga upwachtningen, d deremot. de, som aldraflitigast brukat prservativ, ocli hllit sig i sine hus inneslutnemerendels blifvit smittade och dtt. Somliga sjuka hafwa sufwit in tils the gifwit up andan; andra knnt oafbrutet olidliga plgor. Somliga yrat och rasat in til sitt yttersta, andra ter med fullt medvetande, utansmrta, aflidit. Barn om 8 till 10 rs lder, berttasdet, hafva likasom triumpherande gtt dden till mtes, i ett slags extas, med lgande tal och bner, psalmsjungande, frutsgelse af nrstendes dd och dylika sjls fenomener. ')

Stockholm var fven nu den medelpunkt, hvarifrn farsoten spridde sig inom Sverige. Den strckte sig betydligt hgt mot norden, 2j nda till Hernsand och

ddzlistan st, woro m st alle dde, frr n pesten utspridde sig. Swedberg, efter Kyrkoherdens i Maria Sam. Trlings skriftliga berttelse, 1. c. p. 592.

*) Samme Mag. Trling ber ttar: En liten pilt i min frsamling, som hade gtt i Scholan, intonerade p s itt y tte rs ta : Gloria Domino Deo nostro 1 Ropade sedan p tre personer, nemnande them wid namn, trenne resor hw arthera. H var upp the, sedan han dd war, i samma ordning som han them ropat hade, gjorde honom (dock ngra weckor emellan hwarthera) flje. Ibland hvilke then sidste w ar min swger handelsmannen Carl Ivarson, som sielf fierde bars ur huset.

2) I Upsala, sger Swedberg, ddde monge, men ltosenstein uppger deras antal till 12, ty Prof. Eoberg gick om kring i staden, och styrkte folket till a tt fara u t p landet, eller hlla sig inne i sina hus, och ej umgs med hvarandra, ty H err Professoren viste vl, a tt nr Pestsm ittan ej rkade menskor eller fn- ske a tt fsta sig vid, skulle den af luften snart frdelas och upphra. Rosenstein, 1. c. p. 11. Frelsningarne instlldes em edlertid ; men i Bibliothekets fvergifna salar sam mankom mo ngra af stadens Lrde p inbjudning af E. Benzelius, en eller annan gng i veckan, fr a tt plga sam tal om vittra saker.

Sundswall, och i Scandinaviska halfns sydliga del fllo 13,000 af Carlskronas innevnare offer fr densamma. Men frskonad blef Sveriges vestliga del, fvensom Norrige.

T ill slut ngra ord oni sjelfva sjukdomens utseende oeli medicin, enligt D:r Blocks beskrifning, jemfrd med den af Coll. Med. utgifna Pest-Curen.

Sjukdomen angrep ssom en blix utan fregngna lnga pfparativer. De sjuke anfllos af mer eller mindre hftiga rysningar, tfljde af gspningar och bengenhet fr smn, stor ngslan, och Pat. miste alla naturliga och lifliga krafter. Derefter fljde imvrtes en hefftig brnad, men utwrtes stoor kld, s att de ut- wrtes ledamter darra och rysa. Osleklig trst plgade den sjuke, krkningar och hufvudvrk; hrtill kom en ytterlig grad af modlshet och frtviflan; tungan var torr och skarp, andedrgten kort och besvrad. Mnga fllo nu i en djup lethargisk smn; andra brjade yra och kommo i det hftigaste raseri, sprungo ut p gatan, utbredande skrck och frfran. ') gonen voro hos de flesta hetsiga, injicierade, och ansigtsuttrycket frndradt, s att pat. var i gonen frstld. Pulsen ostadig, n i fullt galopp, n kryper den sachta. Kedan tidigt i sjukdomen visade sig bengenhet fr profluvier: diarrh och nsblod ') voro i allmnhet ddliga tecken. Att fven nervsystemet var lidande r naturligt vid en s djupt ingripande sjukdom. Sllan sgs derfre ngon sjuk som ej tillika led af svimningar, darrande strckningar, hjertklappning och hicka. De sgo tskilliga frgor fr gonen och knde stickningar som af nlar fver allt i krtlarna och isynnerhet under axlarna och i ljumsken. Men de mest karakteristiska tecknen,

Dessa sam m ankom ster blefvo begynnelsen till Vetenskaps-Societe- ten i Upsala. J. II. Schrder, Kongl. Yet. Societis i Upsala stiftelse, u tb ildning och verksamhet. Ups. 1843.

) En Ljtnant vid namn Swan berttar Block p. 90 fll strax t i raseri, sprng ut p gatan naken, bars hem med lite t lif, hwarp han strax t mkeligen afsomnade.

2) Fr Pestnsbldning recommenderas t fattigt folk, att draga upp i nsan ngan af swiuctrck lagd upp en gldgad tegelsten.

och som sllan saknades, voro de som visade sig p hudens yta, eller i det derunder liggande krtel system, cels ssom blaktiga flckar, orsakade af underlupen blod (Echymoser), hvilka vanligen visade sig ssom rda och bl flckar fver hela kroppen (Petechi), och fren som rda, bl och svarta strimmor, ssom t man med ris piskad warder; dels ssom blsor eller blernmor (Hy- datides), som i frstone ro sm som rter eller ntter, men sedan utvidga sig alt mer, och hafvva Carbmc- ler och Kallbrand i flje och sist sjelfva Dden; dels slutligen ssom uppsvllningar af de lymphatiska krtlarna, Buboner. Pestkolen (Carbunculi) satte sig p de flesta stllen p kroppen, p gonen, nsan, isynnerhet farliga voro de p fingrar och tr; de voro n rda, n bl eller askfrgade blsor, ifrn ett senapsfrs storlek till en talricks, med rd och hrd omkrets. Thenne hrdhet gr djupt i kttet och slr sig i kallbrand (Brandbld). Ofverlefde de angripne sjukdomen dden intrffade vanligen efter trenne dygn ') s ef- terlemnade dessa brandblder stora och djupa rr. B u - bonerna visade sig vanligast i ljumsken, men ocks bakom ronen, p halsen, eller p flera stllen p samma gng; de gingo vanligen till bulnad, eller ock frdelades de vid bruket af lindrigt svettdrifvande motgift, och local behandling. Farligast var dock den pestart som upptrdde utan utvrtes tecken. 2)

1) Men fven pltsligt kom dden: s ber ttar Cortm an i sin journal, a tt hans fordna amma tillika med hennes son ndvndigt ville se hans bror, som pestsjuk lg i sngen och yrade. Min mor, sger han, bad henne g sin vg, hvilket hon nd- teligen gjorde. Hon hade in tet lngre n ifrn K pm angatan och till Slottsbacken, d hon tillika med sin son utan tvifvel under vgen blifvit dd och bortburen, emedan man aldrig mera hrde af dem.

2) En obduction, som D:r Block i nrvaro af upprknade v ittnen fretog p e tt 48 tim m ar gam m alt lik, nsknt han tviflade a tt ngon fre honom wgat sig ihop med Swarta Hund, men jag wiste hwad ttika och swafwel dugde til sger han be- skrifves slunda: Qvinnans halfwa kropp p venstra sidan, som

Allt ifrn (le ldsta tider tillbaka hade man efterfrgat orsakerna till dessa mensklighetcn fvervldigande farsoter. Redan Hippocrates hnvisade xtill Gudamakternas vrede fver menniskornas synder till t o e i o v , ssom pestens orsak. Denna sigt bibehll sig, med tskilliga modificationer, nda till ifrgavarande tid. Diemerbroeck (f 1674), denne Niemwegens utmrkte pestlkare, frklarade nrmare Hippocrates siov s, att det skulle vara ett slags gift, som p den Allsmgtiges bud, till mensklighetens straff, framaflades mot naturens vanliga ordning, och nedsnktes till den sublunra verlden.

Behandlingen gick sledes ut p att motverka detta gift. Till flje hraf tillgrep man dessa mngfaldiga motgifter, Alexipharmaca (p dvarande Svenska Latwerg), hvilka voro flera n dagarna i ret, och Giftschilder, Amuleter, ssom torkade paddor, spindlar m. m. ) A ll- denstund luften ansgs uppfylld af pestgift, s tillrddes man att hlla sina fnster och drrar vl tillslutne och sig sjelf inne. ) Rummets luftrensning kunde sledes

i sngen weta t modren, var rd, likasom hadde then warit skollad med h e tt w attn , eller piskad med ris, alt ifr Hufvvud til fotabjllet, s ock the t hgra benet. P hgra brstet en C arbunkel stor som en Carolin, hvilken ppnades och befanns icke vara tjockare n en tre rs slant. P hgra lret och benet ngra S tigm ata eller Pepparkorn. I ansigtet var hon svullen och likasom suffocata. I brst- och buk-caviteten befunnos inedfvorna dels bl, dels sw arta och skre like som halfruttne. Sanguis in C avitate pectoris war F lu idus; men in Cordis ventriculis congrum atus. Den till ventriceln grnsande delen af lefvern var hel swart. H uden p hgra sidan jemte underliggande m uskelpartier var hel hwit och likasom omni cruore orbata. 1. c. p. 101.

*) Somliga A m uleter voro y tterst kostbara, bestende af snderkrossade sm aragder, saphirer, rubiner, perlor o. s. v. Amule ter frer Block bland errores populares.

2) Skrast var d naturligtvis a tt begifva sig till ett stlle, der luften nnu icke var giftbem ngd. Fr a tt f rtt p sdana stllen freslogs tskilliga medel. Man utsatte fver natte n i fria luften glas med vin, vatten eller mjlk: blef det broko t med monge frger, eller med oren hinna fwerdraget, t r wisserligen luften besmittad. Blocks sigt om smittans pro

icke stadkommas p annat stt n medelst eld. I)er- fre anbefalltes eldning och rkning med ltt antndliga saker, svafvel o. d. Tobaksrk ansgs fr ett godt nr- servativ, hvarfr inan sg sjukskterskorna plga sig och de sjuka med vldiga rkmoln. ttika hlls dock fr bsta prservativet, grundadt p Chemiatrikernes lra om en alkalisk skrpa i blodet, ssom pestens nrmaste orsak, hvilken sledes genom milda syror borde kunna frndras. Den sjukdomen tfljande febern ansgs, enl. Sydenham, ssom naturens egen strfvan att aflgsna sjukdomsmnet; men derltning, hvilket nedstmmande medel Sydenham recommenderat, emedan febern i hans tanka alltid verkade fr starkt, afrdde, p Diemerbroecks rd, de Svenska lkarne, emedan giftet, som frn h jer- tat skulle ledas, drifwes tilbakas igen. Svettning d er- emot ansgs bortfra giftet, hvarfre svettdrifvande medel nstan stndigt anvndes straxt i sjukdomens brjan; och fr att f medicamenterne s mycket mera kraftiga sammanblandade man en mngd olika saker. ) Apotheken voro dessutom fulla af prservativmedel, beredda af Kejsare och Kungar, och infrskrifna frn I ta lien, Ryssland och Barbariet. Tincturen r god, s ger Block, Latwergen r god, Pulvret godt, men patienten dr.

pagerande var: den rtte Pesten kommer icke altid, och k an ske aldrig eller ganska sllan af luften, men af e tt sm ittande gift, utgende frn then enas kropp i en annans, genom amde- drckten och swetthlen, hwilket gift r fga bttre n Arsieni- cum. 1. c. p. 62.

*) Om the lnge Magistral-composisioner liyser Block llika tanke som Sylvius, hvilken han anfr. Eho som blandar m nge tskillige slag i en rra, p thet han skall synas lrdare och Frfarnare n andra, blir sannerligen af the r tt kloka hllen fr ganska Ofrfaren, Tivifvelcicktig och Oviss; thy then mste w is- serligen hafwa ett confust omdme och confus wetenskap, ssom mycket sammanklibbar, t man med e tt eller f ting kan erh.lla thet han nskar. 1. c. p. 26.

Stiger alts antahlet af them, som Magistraten til personer och stycketahlet hafver frteckning p, til S jv t- tontvsende ottahundrade och ottatijosjv. Hwarunder ock siuhundrade sextijootta borgare i staden begripes, af p re- dikoembetet in mot 20 stycken. Men som mykit. folck blefwo af the tilfrordnade Gubbarna bortburne wid pestens begynnelse, som Magistraten ej kunde f frteckning upp. Och thesvta ro monge hemligen bortfrde och nedergrafne; s kan Magistraten skert betyga, at fwer tivgutvsende menniskior af thenna farsot, thy wcrr! hr i Stockholm ro blefwne hdanryckte.

Stockholms Rdhus then 4 5 Februarii M W .

In fidem

Olof Brehm.tr.Civ. Secret.

T i 11 g (s.

Pag. 9 not 3. En godh, styrcheligh och til frltelig Lkiedom vthi allehanda Kranckheeter, och frgifftighe Siukdomar, j thenne fahrlighe tijden, ganska nyttigh at bruka.

i ett halfft Lodh aff Guddomligh frsyyn:Tagh .ett Sklpund aff een sann Boot och Bttring:

(tw Sklpund aff ett godt Toleinodh: och stt thetta smtt uthi en Morter.

Gr hr aff en Snirielse eller Plster, och bruka thet tw reesor om daghen, om Mrghonen nr tu up- str, och Afftonen t tu gr till Sngia. Frn slutet af 1570 elher 1500 talet. Benget meddeladt af Prof. J . H. Schrder.

Pag. 12 not 2. 1708 d. 3 Oct. kl. 3 e. m. tildrog sig hr ii W estergitland en stor och helt ovvan och frskreckelig jordbfning; then ock i Smland hrdes, som mig frwisso r berettat. Swedberg 1. c. p. 577.

Pag. 43 not i Then grufweliga och aldelas owan- liga stronga kilden, som begyntes om MichelsmesgO- dagen hr 1708, och warade ett halfft lir utan rin- gesta lenwder til April mnad hr 1700, hafwer hafft then bedrfweliga werckan, at wi nu efter hand moste hugga bortt wra trgrds tr, sedan the af sannna kild utddt hafwa. Swedberg 1. c. p. 221. I thetta hr frn pestilentien kom (1710 uti Jan., Febr., M art., Apr., Maji) kostade en tunna rog fyratijo daler

kopp:mt, ochi man kunde then med strsta beswvr be komina. Hunngern war p tskilliga orter s hhrd, a fast monge (ddde hopetals af hunger . . . Man ssamlad tillhopa, i nmening at hafwa i frrd fr krigsfcolket, stora hus, sptanml, brd, kitt, flsk etc. H w ar myk. lg och frskcemdes. Hvilket sedan moste utkastaas, ellei ther krigsmamnen thet fick, fick han ther jemte ssiukdon: och dden. nnu mera: monger rik korngmc hade ymnogt frred p sd, i mening at whrtorcka.n i skulle in p sommairen wahra, och han skulle f 50 datier frtunnan, then han hade gifwit, kan ske, tolf fre.. Ochgjorde s em grufwelig dyr tid, at otahliga nuojnge at grufwelig humger satte lifwet til. Si thetta wear ettkrafftigt meded a t draga pestilentien in i landet.) 1. c. p.297.

T i 11 ii g g.

Pag. 9 not 3. En godh, styrcheligh och til frltelio- Lkiedom vthi allehanda Kranckheeter, ochfrgifftighe Siukdomar, j thenne fahrlighe tijden, ganska nyttigh at bruka.

le tt halfft Lodli aff Guddomligh frsyyn:Tagh !e tt Sklpund aff een sann Boot och Bttring:

(tw Sklpund aff ett godt Tolemodh: och stt thetta smtt uthi en Morter.

Gr hr aff en Smrielse eller Plster, och bruka thet tw reesor om daghen, om Mrghonen nr tu up - str, och Afftonen t tu gr till Sngia. Frn slutet af 1570 eller 1500 talet. Benget meddeladt af Prof. J . H . Schrder.

Pag. 12 not 2. 1708 d. 3 Oct. kl. 3 e. m. tildrosr sig hr i Westergitland en stor oeh helt owan o ooch frskreckelig jordbfning; then ock i Smland hrdes, som mig frwisso r berettat. Swedberg 1. c. p. 577.

Pag. 13 not 1. Then grufwreliga och aldelas owran- liga strenga kilden, som begyntes om Michelsmesso- dagen hr 1708, och warade ett halfft hr utan rin - gesta lenwder til April mnad hr 1709, hafwer hafft then bedrfweliga werckan, at wi nu efter hand moste hugga bortt wra trgrds tr, sedan the af sajnma kild utddt hafwa. Swedberg 1. c. p. 2 2 1. I thetta hr frn pestilen tien kom (1710 uti Jan., Febr., Mart., Apr., Maji) kostade en tunna rog fyratijo daler

kopprmt, och man kunde then med strsta beswr bekomma. Hungern war p tskilliga orter s hrd, at fast monge ddde hopetals af h u n g er. . . Man samlade tillhopa, i mening at hafwa frrd fr krigsfolket, i stora hus, spanml, brd, kitt. flsk etc. Hwar myk. lg och frskemdes. Hvilket Sjdan nioste utkastas, eller ther krigsmannen thet fick, fick han ther jemte siukdom och dden. nnu mera : monger rik korngud hade ymnogt frrd p sd, i meniig at whrtorckan skulle in p sommaren wahra, och hin skulle f 50 daler fr tunnan, then han hade gifwit, kan ske, tolf fre. Och gjorde s en grufwelig dyr id, at otahliga monge af grufwelig hunger satte lifwet til. Si thetta war ett krafftigt medel at draga pestileitien in i landet. 1. c. p. 297.

T i 11 S S.

Pag. 9 not 3. E/n g0(lh, styrcheligh och til frltelig Lkiedom ythi allehanda Kranckheeter, och frgifftighe Siukdomar, j tlhenne fahrlighe tijden, ganska nyttigh at bruka.

[ett halfft Lodh afff Guddomligh frsyyn:Tagh

kopp:mt, och man kunde then med strsta beswr bekomma. Hungern war p tskilliga orter s hrd, at fast monge ddde hopetals af h u n g er. . . Man samlade tillhopa, i mening at hafwa i frrd fr krigsfolket, i stora hus, spanml, brd, kitt, flsk etc. Hwar myket lg och frskemdes. Hvilket sedan moste utkastas, eller ther krigsmannen thet fick, fick han ther jemte siukdom och dden. nnu mera: monger rik korngud hade ymnogt frrd p sd, i mening at whrtorckan skulle in p sommaren wahra, och han skulle f 50 daler fr tunnan, then han hade gifwit, kan ske, tolf fre. Och gjorde s en grufwelig dyr tid, at otahliga monge af grufwelig hunger satte lifwet til. Si thetta war ett krafftigt medel at draga pestilentien in i landet. 1. c. p. 297.