217Oceanografi

Vår planet borde egentligen heta Vatten, inte Jorden! Jordens yta täcks till 71 % av v atten. På södra halv klotet utgör land bara 19 % och så m ycket som 81 % är hav. Efter de första astro nauternas beskrivningar av jorden började jordklotet kallas den blå planeten. Världshavets samlade vattenvolym är 1,35 miljarder km3 och medel­djupet är 3 729 m eter. Om jordytan vore helt jämn, utan bergskedjor och djup havsgravar, skulle jorden täckas av ett 2 440 meter djupt hav.

Med tankeexperimentet att allt vatten i Vänern skulle tömmas ut i havet, skulle nivån endast öka med 0,4 milli meter. Varje sekund försvinner stora mängder v atten vid djuphavsgravarna, ner i jordens inre. På två m iljarder år skulle havet vara tömt om det inte vore för att v ulkanism återför vatten till biosfären.

Havet är en allt viktigare resurs för oss människor när tillgångarna på land minskar. Vi utvinner olja och gas under havets botten. Vi tar upp sand, grus och mineral­er från havsbotten och utvinner salt ur havsvattnet. En miljard människor är beroende av fisk för sin protein­tillförsel.

Ca 60 % av världens befolkning bor inom 60 kilome­ter från h avet och av världens miljonstäder ligger två av tre vid kusterna. Runt 90 % av allt gods som trans­porteras i världen går via fartyg och med några få un­dantag har de r ikaste l änderna i världen kust mot ha­vet. I en framtid kanske kustvattnen runt om i världen används dels till storskaliga algodlingar för att t rygga livs medelstillgången och dels till energiutvinning med havsbaserad vind­ och vågkraft.

Oceanografi handlar om havets strömmar, dess k emiska sammansättning och biologi samt växelver­kan m ellan hav, atmosfär och avrinning från land. M änniskans miljöpåverkan på havet hör också hit. Kapitlet inleds med oceanerna för att sedan fortsätta med Sveriges omkringliggande hav, Östersjön och Västerhavet.

Oceanografi

Utanför Limhamn, Malmö. Havet har varit, är och kommer att vara en viktig resurs för oss människor. Havet används bl.a. till transporter, odling, fiske och energiproduktion. Stora vindkrafts projekt är planerade utanför Skånes kuster.

218 Oceanografi

Världshavet delas in i fem oceaner (Stilla havet, Atlan­ten, Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Ark­tiska oceanen/Norra ishavet). Oceanerna omger alla jordens kontinenter. Kaspiska havet och Döda havet är avloppslösa insjöar utan floder ut till havet. Det har f unnits hav på jorden i minst 3,4 miljarder år. Tillförseln av salt från floder och vulkaner på havs botten är lika stor som förlusterna av salt ur havsvattnet, det råder ett jämvikts läge. Havets genomsnittliga salthalt är 35. Ti­digare angavs salthalt med enheten pro mille (35 ‰). Medeltemperaturen är +3,5 ̊ C och ungefär hälften av ytvattnet är över +20 ̊ C varmt.

I kanterna av oceanerna finns två typer av bihav. Den ena är randhav med en ö ppen diffus gräns mot oceanen som ibland är avgräns ad med öar. Den andra typen av bihav är medelhav med en markerad mynning ut mot oceanen.

5

10

5

10

0

5

10

5

10

0

km

Djup

havsg

rav

Lågla

ndBerg

sked

ja

Kont

inen

talhy

lla

Kont

inen

talbr

ant

Kont

inent

alslut

tning

Mitt

ocea

nisk

rygg

Djup

havss

lätt

Sydamerika Sydatlanten

AfrikaStilla havet

GENOMSKÄRNING UTEFTER 22° S FRÅN STILLA HAVET TILL AFRIKA

km

Hypsografiska kurvanDen hypsografiska kurvan beskriver nivå fördelningen av jordytan. Jordytan utgörs av 29,2 % land och resten består av vatten. Nästan all landyta finns på nivåer upp till 2 000 meter över havet.

Kontinentalsockeln, även kallad kontinentalhylla e ller shelf, utgör drygt fem procent av jordens yta. Det innebär att 16 % av de kontinentala litosfär plattorna är översvämmade, vilket motsvarar en yta lika stor som Afrika. Kontinentalsockelns gräns ligger unge­fär på 130 meters djup. På den nivån låg havsytan för 15 000 ­ 20 000 år sedan i samband med nedisningen. På konti nentalsocklarna ligger tjocka lager av sediment.

Oceanerna Indelning av världshavet

Ocean Exempel på randhav

Exempel på medelhav

Stilla havet Berings hav, Californiaviken

Australasiatiska medelhavet

Atlanten Nordsjön, Saint Lawrence viken

Europeiska medel­havet, Östersjön

Indiska oceanen Andamansjön Röda havet,

Persiska vikenAntarktiska oceanen Weddellhavet ­

Arktiska oceanen Karahavet Vita havet

Rubjerg knude fyr, Danmark.

I illustrationen är höjd- och längdskalan olika. Kontinental-branten sluttar t.ex. endast två grader.

219Oceanografi

Största höjd:Mount Everest 8 848 meter

Största djup:Marianergraven10 994 meter

Havsytan

HYPSOGRAFISKA KURVAN - jordytans genomsnittshöjd i förhållande till havsytan

10 20 30 905040 70 8060 %

1 000 m ö.h.

Kontinental litosfärplatta: 34,6 %

Oceanisk litosfärplatta: 65,4 %

Hav: 70,8 %Land: 29,2 %

Höjd

i fö

rhål

land

e til

l hav

syta

n

Andel jordyta över en viss nivå

Kontinentalbranten ligger strax utanför kontinental­sockeln. Trots namnet lutar kontinentalbranten bara ca två grader. Utanför kontinentalbranten tar kontinental­sluttningen över. Den lutar ungefär en grad.

Vid 3 000 meters djup tar djuphavsslätten vid. Långt över hälften av havsbottnarna ligger på 3 000 ­ 6 000 meters djup. Lutningen på slätterna understiger i medel tal en meter per kilo meter, vilket motsvarar 0,05˚. Trots namnet består slätterna av kilometerhöga kullar och berg. Djuphavsslätterna genomkorsas av de mitt­oceaniska ryggarna (flera tusen meter höga) och djup­havsgravar.

År 1929 orsakade en jordbävning med epicentrum utanför Grand Banks, Nordamerika att 13 transatlant­iska telegrafkablar mellan Europa och Nordamerika, gick av. Radiokontakten med de första åtta kablarna

bröts samtidigt som jordbävningen inträffade och den sista kabeln gick av först 13 timmar senare. Det tog nästan 25 år innan orsaken till avbrotten kunde förklaras. Jordbävningen hade utlöst ett gigantiskt undervattensskred i kontinentalbranten. Sediment­massorna för flyttade sig som snabbast med 90 km/h och fortsatte 575 kilo meter längs havsbotten. Efter tillbudet ökade intresset och kunskapen om de stora sedimentlagren på havs botten, allt från kontinental­sockeln, kontinentalbranten, kontinentalsluttningen till djuphavsslätten.

Den mäktigaste flodavlagringen på havsbotten är från Ganges. Sedimenten fyller hela Bengaliska v ikens b otten ända ut till 2 500 kilometer söder om m ynningen. V olymen på sedimenten motsvarar ett tio kilometer högt lager över hela Sverige.

Ungefär 29 % av jordens yta utgörs av land och 71 % av hav. Den kontinentala litosfärplattan täcker 34 % av jordytan och är delvis över svämmad. Hälften av jordytan ligger lägre än 3 500 meter under havsytan och den andra hälften över.

220 Oceanografi

Havet är i ständig rörelse på alla djup. Det finns s tora permanenta strömmar både vid ytan och i djupet. Havs­strömmarna står för en stor del av värmetransport en från e kvatorialområdena i riktning mot polerna. Det finns två storskaliga cirkulationssystem i världs havet:

◊ de fem stora och ytliga havsvirvlarna som i huvudsak drivs av vinden och

◊ djupvattencirkulationen som drivs av s killnader i temperatur och salthalt som har uppstått genom hög avdunstning och lite nederbörd.

Ytnära havsströmmarUngefär 10 % av havets vattenvolym påverkas av vinden och ger upphov till vinddrivna ytströmmar. Runt de subtropiska högtryckscellerna cirkulerar luften medurs på norra halvklotet och moturs på söd ra halvklotet. Det finns två stycken högtrycksceller över Atlanten, två över Stilla havet och en över Indiska oceanen. Vinden drar med sig det översta lagret av havet och skapar totalt fem

Golfströmmen

Nordatlantis

ka strö

mmenBVattnet som transporteras av Golfströmmen k ommer från det subtropiska området vid Västindien. Den höga avdunstningen gör att vattnet är extra salt. Under ett dygn transporterar Golfströmmen en vattenvolym som är lika stor som hela Östersjön eller om man så vill, 40­60 gånger mer vatten än jordens alla floder per sekund. En del av Golf strömmen länkas av och bildar den Nordatlantiska strömmen. När det varma och extra salta vattnet kyls av ökar densi teten och en del av det avlänkade vattnet sjunker mot havsbotten i områdena runt Island. Det nybildade bottenvattnet transporteras söderut längs Atlantens botten.

Vattencirkulationen i Nordatlanten

Havsströmmar

stora permanenta cirkulära yt strömmar i Nord atlanten, Sydatlanten, norra och södra Stilla havet samt Indiska oceanen. Det är således solens instrålning som indirekt driver havsströmmarna.

De kalla havsströmmarna utanför kontinenterna, t.ex. Humboldtströmmen utanför Chiles kust, torkar ur luften som passerar över dem. Luften som sedan når norra Chiles och södra Perus kuster är fattig på vatten­ånga och ger ett mycket torrt klimat. På liknande sätt bildas Namiböknen i södra Afrika innanför den kalla Benguela strömmen.

Titanic sjönk år 1912 söder om Newfoundland. Området är farligt för sjöfart på grund av isberg och dimma. Isbergen kalvar från Grönland och förs söderut med den kalla Labradorströmmen. Dimman i området uppstår när den varma och fuktiga luften, som har bild­ats ovanför den varma Golfströmmen, förs in över den k alla Labrador strömmen. Luften kyls av och kan därför inte hålla kvar vattenångan. Vattenångan kondenserar och bildar dimma.

221Oceanografi

Medelhavets avdunstning är tre gånger högre än tillförseln genom nederbörd och tillrinning från flod­er. Medelhavet är ett havsområde som har en negativ v attenbalans. Underskottet gör att mer v atten strömmar in från Atlanten än ut från Medel havet. Atlant vattnet har en salthalt på 36,5 när det förs in med en ytlig ström genom Gibraltar sund. När vattnet avdunstar i Medel­havet blir ytvattnet saltare och sjunker till botten. Salt­halten i östra Medelhavet kan nå 39,5. Botten vattnet, med en salthalt på 37 ­ 38 förs ut strax över tröskel­djupet i Gibraltar sund på 320 meter. Havsområdet är ett av de näringsfattigaste på jorden. Näringsbristen inne bär att det är ont om liv i Medehavet.

Medelhavets cirkulation

De stora ytnära strömmarna är vinddrivna och vattnet snurrar runt i virvlar. Nytt bottenvatten bildas vid höga breddgrader när det kyls ner. Utbytet mellan havs­bassängernas olika vattenmassor är komplext. I skissen anges de huvudsakliga havsströmmarna.

Skiss över ytnära och djupa havsströmmar

NEGATIV VATTENBALANS I ETT MEDELHAV 2. Kraftig avdunstning

3. Salt vatten med hög densitet sjunker mot botten

1. Oceanvatten ersätter det avdunstade vattnet

4. Extra salt vatten förs ut med en bottenström genom mynningen

Gibraltar sund. I Spanien sägs det att när aporna lämnar Gibraltar försvinner även britterna.Vy från Gibraltar mot Afrika.

B

B

Djupa havsströmmarSötvatten, vattnet i våra insjöar, har högst den sitet vid +4 ˚C. Det inne bär att det fyrgradiga vattnet sjunker till botten. Sjöar kan därför frysa till is fastän medel­temperaturen i hela vattenmassan i genomsnitt är över noll grader.

Fryspunkten för havsvatten är ungefär ­2 ̊ C beroende på salthalten. Ju k allare havsvattnet är desto högre är den siteten. När saltvattnet kyls av ökar densiteten och det sjunker ner mot havsbotten. Det finns två huvud­områden där havsvattnet sjunker ner på oceanernas b otten. Båda är belägna nära pol erna. Vattnet som finns på djup under ca 1 000 meter kallas här för botten­vatten. Det atlantiska botten vattnet som har bildats i Weddel havet (Antarktiska oceanen) har en temperatur på ­ 0,4 ̊ C. Det här bottenvattnet har en hög densitet.

Det är lägre densitet i Indiska oceanen och Stilla ha­vet än vad det är i Nordatlanten och Antarktiska ocean­en. Naturen utjämnar olikheterna i densitet genom att

v atten strömmar mellan havsbassängerna. Den här densitetsdrivna cirkulation en kallas termohalin cirku­lation och står för 90 % av havets vattenrörelser.

Bottenvattenbildningen, där syresatt vatten sjunker till botten, gör liv möjligt i hela h avet. Om vattnet inte skulle omsättas på det här v iset skulle botten vattnen vara syrefria och inte kunna r ymma något annat liv än anaeroba bakterier.

222 Oceanografi

EkmantransportNär en vind blåser över havet borde det översta v attenlagret transporteras i v indens riktning, men det gör det inte! På norra halvklotet rör sig istället det översta l agret 45° till höger i vindriktningen. Om man mäter på allt vatten under ytan för­flyttas det 90° åt h öger. Fenomenet kallas Ekmantransport. Det är corioliskraften som påverkar vattentransporten.

På södra halvklotet är däremot Ek­mantransporten 90° åt v änster. Utanför Chiles och Pe­rus kuster finns det en nordlig vinddriven havsström, Humboldt strömmen. Utanför Sydamerikas västkust är vinden o ftast sydlig och Ekmantransporten av vattnet sker 90° åt vänster, västerut i Stilla havet. Det ytnära

Uppvällning utefter

Sydamerikas västkust

Humboldtström

men

Sydamerika

Varmt vatten

Försvagade passadvindar

EL NIÑO

Några El NiñoÅr 1991-1995 Mycket långÅr 1997-1998 Mycket kraftig

Svag Humboldtström

Normal passadvind

NORMALA FÖRHÅLLANDEN

Stark Humboldtström

El NiñoI normalfallet pressar passadvindarna i södra Stilla h avet ytvattnet västerut i en bred zon längs ekvatorn. Det varma vattnet utefter Sydamerikas kust ersätts då med Humboldtströmmens kallare vatten söderifrån. Det kalla vattnet utanför Ecuador och Peru ger ett torrt k limat längs Sydamerikas västkust.

El Niño inträffar när passadvindarna är svagare än n ormalt. Då räcker de inte till för att transportera bort det varma ytvattnet i sydöstra Stilla havet. Det v arma vattnet utanför Sydamerika ger hög nederbörd och har därför stor inverkan på jordbruksnäringen. F iskenäringen drabbas negativt när inget näringsrikt vatten förs upp till ytan, vilket ger ett sämre fi ske. Det relativt kallare vattnet återfinns istället i Sydost asien och ger torka där. El Niño förändrar nederbörden så långt bort som i Indien, Afrika och Nordamerika.

Varför El Niño uppstår vet man inte. Den mest t roliga orsaken är att det finns naturligt förekommande c ykliska variationer i och mellan hav och atmosfär. Man kan ännu inte förutsäga El Niño. De senaste 30 åren har El Niño återkommit oftare, längre och kraftigare än tidigare. Det kan ha ett samband med den pågående klimatförändringen.

vattnet som tran sporteras ut till havs er­sätts av kallt och näringsrikt v atten från s törre djup, så kallad uppvällning. I dessa näringsrika vatten finns mycket plankton och därmed mycket fisk. Utanför Perus kust existerar ett av världens bästa fiske­vatten.

När de sydliga vindarna utanför kusten är svagare, under El Niño­år, förs inte särskilt mycket näringsrikt vatten upp

till ytan och fisktillgången minskar. När det är kraftiga sydliga vindar, La Niña­år, är fisktillgången större än normalt. Chile, Peru och Ecuador är alla stora fiskena­tioner och export av fiskeprodukter utgör en stor del av deras ekonomi.

La Niña är motsatsen till El Niño. Under La Niña är passadvindarna kraftigare än normalt och ger torka l ängs Sydamerikas västkust och ökad nederbörd och fler t yfoner i Sydostasien. Åren 2010­2011 observerades en av de kraftigaste La Niña någonsin. Över svämningarna i östra Australien som följde i dess spår var förödande.

223Oceanografi

VåglängdHavsdjup Hastighet213 km

10,6 km23 km

36 km/h79 km/h

4 000 m

10 m50 m

713 km/h

TSUNAMI

Tsunami är det japanska namnet för hamnvåg. Det är en våg i havet som uppkommer när stora vattenmassor sätts i rörelse. Orsakerna till en tsunami är oftast för­kastningar (jordbävning) och vulkanutbrott på havets botten.

Om jordskorpan rör sig, antingen upp eller ner under havet, kommer en våg att bildas av tryckskillnaderna. En tsunami uppstår när förkastningen eller vulkanut­brottet är tillräckligt stort. Det är dock sällan som en tsunami orsakar katastrofer. När vågen kommer in mot grundare vatten saktar den in och ökar i höjd.

Tsunamis är vanligast i Stilla havet. De uppstår fram­för allt av jordbävningar i subduktionszonerna runt Stilla havsplattan. Det har även förekommit stora eu­ropeiska tsunamis. I Lissabon dog 70 000 människor år 1755 efter en tsunamikatastrof. Kunskapen om de här vågornas uppkomst var vid den tiden obefintlig.

Den mest kända tsunamikatastrofen inträffade utan­för Sumatra den 26 december år 2004. Den orsakades av den största jordbävningen på 40 år. Dödstalet upp­skattas till nästan 300 000 människor utefter Indiska oceanens kuster, varav ca 550 var svenskar.

Utanför Sumatras kust har det även tidigare före­kommit jordbävningar som skapat stora tsunamis. Från sediment på land har tsunamis för 600, 1 200 och 2 000 år sedan konstaterats. Om det finns ett mönster k ommer n ästa stora tsunami att uppstå utanför Suma­tra år 2600.

Branta kuster, korallrev och vegetation bromsar upp tsunamis. I turistområdena är stränderna upprensade från träd som kan mildra skadorna av en tsunami.

Tsunami

Satellitbilden visar en del av Sumatras kust före och efter tsunamin år 2004. Vegetationen är röd och den vegetationslösa marken, lera och sand, är grå i bilden. Vegetationen sköljdes bort av tsunamin. Det går att utskilja en höjdrygg inifrån land ända ut i havet. Den här högre liggande terrängen, mitt i bild, klarade av flodvågen bäst. Sandstränderna, med liten höjdskill-nad, bjöd litet motstånd för vattnet. Klippan ut i havet delade tsunamin och den energi som vågorna hade kunde inte föras upp på land just där utan fördelades åt sidorna på sandstränderna.

På stora havsdjup har vågen hög fart och låg höjd. När vågen närmar sig kusten minskar hastigheten och vågen växer på höjden.

224 Oceanografi

På lång sikt, tiotals miljoner år, påverkas havs ytans nivå av vilket djup havsbottnarna ligger på. När ocean­bottenspridningen är intensiv höjs havsbottnarna i s pridningszonerna och mer av kontinenterna över­svämmas. Under krita, för 66 ­ 146 miljoner år sedan, var havsytan 100 meter högre än idag och stora d elar av Australien, Nordamerika och Europa var över­svämmade.

Faktorer som på kort sikt påverkar nivån i h avet är:

◊ dammbyggen för konstbevattning och elpro­duktion som sänker havsytan (år 2020 är alla damm utbyggnader av betydelse a vslutade),

◊ fossilt grundvattenuttag för konstbevattning som höjer havsytan ( fossilt grundvatten är vatten i marken som har varit skilt från vatt­nets globala kretslopp under tusentals år ­ det fylls på i mycket långsam takt),

◊ konst bevattning från floder och sjöar som sänker havsytan eftersom vattnet inte når ut till havet,

◊ ökad temperatur i havsvattnet som sänker vattnets densitet och därmed ökar havsvoly­men och

◊ glaciärernas avsmältning som höjer havsni­vån.

De nästan 800 km3 vatten som har försvunnit från Aralsjön de senaste 50 åren har höjt havs ytan med två millimeter.

Under den senaste nedisningens mest intensiva avsmältning, i s lutet av Weichselglaciationen, steg havsytan med två centimeter per år. Skillnaden i havsnivå mellan glaciala och interglaciala skeden är runt 100 meter. En klimatföränd ring som inne bär att all is på Grönland smälter skulle öka havsnivån med sju meter.

Nu är världshavet inne i en period då ytan höjs. Storleken på nivå förändringen är omdiskuterad, men

under 1900­ talet har troligen en ökning med nästan 20 centimeter ägt rum. Det ger en ökning med två milli­meter per år. FN:s klimat panel förutsäger en höjning av havsnivån med 18 ­ 59 cm fram till år 2100. Det inne­bär en ö kningstakt med 1,8 ­ 5,9 mm/år. Den senaste tioårs perioden har havet stigit med tre milli meter per år. Glaciärernas avsmältning tillför en höjning av havs ytan med runt en m illimeter per år och värme utvidgningen av havsvattnet svarar för ca två milli meter per år. I en forskningsraport från 200 klimatforskare som presen­terades år 2011 antas det att havsytan kommer att stiga 0,9­1,6 meter. Prognoserna är osäkra eftersom det är svårt att förutse inlandsisarnas reaktion på ökade tem­peraturer i t.ex. Antarktis. Om det Västantarktiska is­täcket kollapsar förväntas en höjning av havsytan med flera meter!

Konsekvenserna av en havsnivåhöjning vore katastro­fala för lågt l iggande landområden med stora befolk­ningskoncentrationer och bördiga åkrar.

För att sänka havsnivån skulle det vara enkelt att fylla upp bäcken, områden som är l ägre än havsytan i in­landet, med havsvatten. Områden som diskuteras är Döda havet, Lake Eyre (Australien) och Qattara sänkan i Egypten. De sociala, ekonomiska och ekologiska e ffekterna av sådana projekt är svåra att överblicka.

Havets nivåförändringar

1875 1975195019251900 2025 2100207520502000

HAVSYTANS NIVÅFÖRÄNDRINGcm

10

20

40

30

60

50

0

-10

-20

Värsta scenariet

”Bästa” scenariet

Diagrammet beskriver FN:s klimatpanels scenarier i framtiden.

225Oceanografi

Världens stränder påverkas naturligt av havs strömmar, vindar och olika höga vattenstånd, t.ex. tidvatten. Vågor och vattenströmmar påverkar stränderna g enom:

◊ erosion – material lossar i strandzonen,

◊ transport – vattnet för med sig mate rial som är inblandat i vattnet och

◊ sedimentering – material avlagras på annan plats.

Strand erosionen är en ständigt pågående process. S juttio procent av världens sandstränder eroderas med 0,5 ­ 1 m eter per år. Det borteroderade m aterialet s junker ner på havs botten eller också byggs nya s tränder upp l ängre bort.

Vinden över vattenytan skapar vågor. Vattnet i vågor­na rör sig endast upp och ner i en cirkelrörelse. När vågorna k ommer in på grundare vatten bryts de och vattnet rör sig i stället fram och tillbaka. En våg på väg in mot land tran sporterar material inåt land och när vattnet drar sig tillbaka f öljer materialet med ut igen. När vågor k ommer rakt in mot kusten sker ingen trans­port av m aterial i sidled. Det sker däremot om vågorna kommer in i v inkel mot k usten.

De mänskliga aktiviteterna i kustzonen påverkar strand erosionen i hög grad. Om vegetationen som h åller kvar sanden tas bort kommer vind och vågor att påbörja en erosion av stranden. När vattenkrafts­dammar har b yggts stannar m ycket av s edimenten, som tidigare fördes med fl oden ut till d eltat, i dammen. De floddeltan som finns vid m ynningarna byggs inte l ängre på med nytt m aterial. Ett exempel är Nildeltat som varje år min skar i o mfattning på grund av Assuandammen.

En stor del av kusterna består av vägar, badstränder och attraktiva tomter. De är ekonomiskt värdefulla både för de boende och för olika näringsverksamheter. Ungefär 80 % av världens största städer ligger utefter kusterna. Om havsnivån stiger kommer erosionen att öka och hota både bebyggelse och jordbruksproduktion.

Stranderosion i SverigeProblem med strand erosion finns på Gotland, i H alland och i Skåne. I övriga S verige är problemen med stranderosion små. Vågerosion av betydelse inträf­far vid högt vatten stånd och hård vind. De bergarter som är mer motstånds kraftiga än andra står kvar som spår av var kusten låg tidigare. Raukarna på Öland och Gotland är sådana exempel.

Enligt Klimat­ och sårbarhetsutredningen från år 2007 kan upptill 150 000 svenska fastigheter vara i fa­rozonen år 2100 om havsytan stiger med en meter.

Kustprocesser

Stranderosion, Gotland. Vågorna äter sig allt längre in i den mjuka berggrunden.

226 Oceanografi

Korallrev

Ungefär 20 % av korallreven är döda. Utöver den här femte delen hotas 50 % av utrotning. Framtids prognosen innebär att 70 % av världens koraller riskerar att vara döda inom 50 år. Ko­rallernas försvinnande räknas som det första stora mass utdöendet till följd av klimatförändringarna.

K oraller lever i huvudsak på grunt v atten och b ygger upp rev med sina skal. Korallerna växer på varandra, vilket gör att revet blir större och större. K orallrev återfinns mestadels i tropiska hav efter som vattentemperaturen bör vara mellan +22 och +28 °C. R even är v anligast förekommande på kontinent­ernas östra s idor. Stora Barriärrevet, som nu är naturskyddat, är det mest k ända k orallrevet. Runt vulkaniska öar är det också vanligt med korall­rev. När vulkan ön eroderas ner fortsätter korallreven att växa och b ildar slutligen en atoll.

Reven kan liknas vid fiskarnas barnkammare. När korallreven försvinner innebär det att produk tionen av skaldjur och fisk minskar drastiskt. Hundratals m iljoner människor i utvecklingsländerna får då ännu svårare att försörja sig eftersom deras viktigaste protein källa är fisk.

Hoten mot korallerna är många:

◊ Ca 35 % av världens mangroveskogar har tagits bort av människan för att bl.a. ge plats åt fisk­ och räkodlingar. Sedimenten som t idigare bands av mangroveskogens rötter spolas ut i havet och lägger sig på korall­djuren.

◊ Människor ägnar sig åt dynamitfiske som spränger sönder reven.

◊ Fisket ger mekaniska skador med sina nät.

◊ Korallerna används till kalkutvinning.

◊ Korallerna samlas in till försäljning och t urister dyker och samlar på dem.

◊ Växtgifter från jordbruket läcker ut i havet och dödar korallerna.

◊ De dör av förhöjda vattentemperaturer.

◊ Den ökade koldioxidhalten i atmosfären gör att mer koldioxid löser sig i havsvattnet. V atten och koldioxid bildar kolsyra. Syran sänker pH­värdet i havet och hämmar ko­rallernas tillväxt.

De senaste decennierna har Thailand och Indien h alverat sitt bestånd av mangroveskog för att odla r äkor. Livslängden för en räkodling i dessa områden är knappt tio år eftersom koncentrationen av de använda kemikalierna blir för hög för räkorna. Mangroveskog tas då ner någon annanstans för att ge plats åt nya räk odlingar. Korallreven fungerar som vågbrytare och skyddar stränderna mot höga vågor. Vågor med hög e nergi som slår mot kusten ökar e rosionen.

Koraller, Stora Barriärrevet, Australien. Produktionen är flera gånger större i korallreven än i havens uppvällningsområden.

227Oceanografi

Vattenbruk

Vattenbruk är ett av flera sätt som hav och sjöar kan användas på. Vattenbruk är odling av fisk, skaldjur och alger i hav eller sjöar. Genom att odla i vatten får man en högre avkastning per ytenhet jämfört med vanlig fångst e ller insamling. Vattenbruk är den livsmedels­sektor som växer snabbast i världen.

Med hållbara brukningsmetoder är vattenbruket ett mycket bra komplement till jordbruket och en möj­lighet för u­länder att få exportinkomster. När efter­frågan på livsmedel ökar kommer odling i vatten att bli allt större.

Vattenbruk i SverigeI Sverige odlas 9 000 ton matfisk per år. Våra nordiska grannländer producerar mycket mer: Finland 13 000, Danmark 40 000 och Norge 1 000 000 ton! Vi i Sverige har stor potential att öka vattenbruket.

Det svenska vattenbruket är inriktat på regnbåge, r öding, ål, kräfta och blåmussla. Längs den svenska västkusten odlas musslor. De tar upp näringsämnen som läcker ut från städer och jordbruk. Musslorna kan användas som både människo­ och djurföda och ska­len kan återföras till jordbruksmarken som markför­bättrare.

Algodling i havet, Indonesien. På grunda havsbottnar utanför Balis kust odlas alger. De används till emulgeringsmedel i livsmedel och skönhetsprodukter.

I Trelleborg planeras en stor biogasfabrik. Råvaran till biogasen ska huvudsakligen komma från jordbrukets restprodukter, men inom en snar framtid också från a lger. Genom att skörda alger utefter Skånes kuster fås flera fördelar:

◊ biogas framställd av alger är ett flerfaldigt bättre alternativ än fossilt bränsle,

◊ algerna kan efter rötning återföras som gödsel på de skånska åkrarna,

◊ de övergödande ämnena kväve och fosfor avlägsnas från Östersjön,

◊ turistnäringen och havet som rekreationsmiljö förbättras när ruttnande alger försvinner från stränderna och

◊ det skapas nya arbetstillfällen.

Stränderna i Skåne kan ge 22 000 ton alger per år. Det skulle räcka till 10 000 biogasbilar som i snitt går 1 500 mil per år.

228 Oceanografi

Handeln fördelar de resurser som jordens ekosystem har att erbjuda. När naturresurserna sinar eller blir för dyra att utvinna i en region vänds blickarna mot andra delar av världen. Ett tydligt exempel är yrkesfisket. I­länderna har ökat sin import av fisk från de fattigare länderna trots att mängden vildfångad fisk har varit konstant i 20 år. Den överdimensionerade fiske flottan i i­länderna har utarmat sina egna hav. Idag åker båtarna till de fattig are ländernas kuster för att fiska. Försörj­ningen för de kustsamhällen som är beroende av sina fiskfångster hotas av industrifisket från de rikare län­derna. Det är oerhört viktigt att få till stånd ett håll­bart fiske eftersom en miljard människor har fisk som viktig aste proteinkälla i sin dagliga kost.

Det tas upp ca 90 m iljoner ton vildfångad fisk varje år. Skördarna från sjöar och hav kommer troligen inte att kunna öka mer utan måste plana ut eller sjunka. Det som döljer sig bakom den till synes trygga nivån på fis­ket är att flera värdefulla arter nästan har utrotats och fisket istället har inriktats på andra arter.

Marknadens ökade efter frågan på fisk har tillgodo­setts med kraftigt växande fiskodlingar. Den totala fisk­produktionen, både fritt fångad och från fisk odlingar, har under perioden ökat både i antal ton och i antal kilo per person. Om världens befolkning årligen ökar med 1,4 % i en tjugoårsperiod och årskonsumtionen per person ligger kvar på dagens 22 kilo fisk skulle det

krävas att ytterligare 45 m iljoner ton produceras år 2020. Gränsen för ett långsiktigt hållbart fiske i havet anses vara ca 80 miljoner ton. Den gränsen överskrids sedan länge. För att möta marknadens behov krävs där­för att fiskodlingarna fördubblar sin produktion med växtätande fisk, t.ex. karp och tilapia fram till år 2025. Dagens årliga ökningstakt för odlad fisk är nio procent. Inom några år kommer hälften av all matfisk att vara odlad. De miljöproblem som är för knippade med fisk­odlingar är:

◊ övergödning, då fiskens avföring kommer ut i vattnet (tre odlade laxar motsvarar en männi­skas belastning av näringsämnen till havet),

◊ höga koncentrationer av bekämpningsmedel och antibiotika i vattnet,

◊ att odlad fisk som rymmer påverkar de vilda fiskarnas genetiska material,

◊ att främmande fiskarter kan föra med sig sjukdomar till vilt levande fisk och

◊ att ett kilo odlad rovfisk konsumerar tre kilo fisk som föda, vilket gör att ännu mer vild­fångad fisk måste tas upp ur havet.

Världsfisket

Räktrålare på Nordsjön. Ett kilo fångade räkor ger en bifångst på nio kilo fisk. Den extra fisken kastas död eller döende tillbaka i havet.

229Oceanografi

fiskefartygen har utrustning som gör det lätt att snabbt hitta fisk. De kan fiska med stor precision, vilket gör att havet dammsugs på fisk. Enligt FN är tre fjärde­delar av de kommersiellt gångbara fiskarterna näst in­till ut fiskade. För att få havsekosystemen i balans krävs minsk ade fiskkvoter och att stora delar av världshavet avsätts i marina naturreservat. Idag är bara en procent av haven skyddade.

Trots överfisket i haven stödjer v ärldens regeringar fiskerinäringen med 100 miljarder kronor per år. För att få ett hållbart fiske skulle den nuvarande fiskeflottan behöva halveras.Världsfisket måste ändra inriktning för att bli hållbart i längden. Några av de åtgärder som är lämpliga, för att säkra den viktigaste proteinkällan för många männi skor i världen, är t.ex. att:

◊ minska fiskmjölsproduktionen (drygt en tredje del av den vildfångade fisken i världen blir djurfoder och av den fisk som tas upp i svenska vatten blir 60 ­ 70 % foder),

◊ använda fiskemetoder som minskar bifångst­erna (bifångsten i världen är 7 ­ 27 miljoner ton),

◊ öka kontrollen för att minska det olagliga fisket (svartfisket),

◊ fiska fler olika arter för att minska trycket på de hotade fiskarterna och

◊ införa fler marina naturreservat där fisken kan reproduceras.

Världsfisket år 2009

i miljoner ton

Vildfångad 89Fiskodling 56

Över 90 % av fisken i havet fångas i havsområdena över kontinentalsocklarna. De tio största fiskenationerna är i fallande ordning: Kina, Peru, USA, Chile, I ndonesien, Japan, Indien, Ryssland, Thailand och Norge.

De stora rovfiskarna i världshavet har minskat till en tiondel på grund av det kraftiga överfisket. De moder na

Fiskare i Peru. De här fiskarna i Peru kon kurrerar med de stora fiskebåtarna om fångsterna.

Tiden och tonfisken håller på att ta slut. På fiskmässan i B ryssel hindrade Greenpeace fem stora tonfiskgrossister att bedriva handel. Organisationen vill få livsmedels kedjorna att stoppa försäljningen av utrotningshotad fisk och av fisk fångad med skadliga metoder.