NR 5 JUNI 2016

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

NYHETERKRÖNIKAGertrud Ek

BÖCKERRAST

+

Nyheter: Skolkommissionens svåraste frågor l Rektor hotad – före detta elev friad l Den typiska skolledaren

SkolLedarenSkolLedaren

GYMNASIETSOM KLARARALLA HINDER

Heltidsmentorerminskar arbets-belastningen

Forskarens kritik:BÄTTRESTÖD TILLELEVER VIDSJÄLVMORD

Just nu medHenrik Ljungqvist

”Vi skulle kunnata emot fler”

Heltidsmentorerminskar arbets-belastningen

Alla elever ska nå målen! | www.infomentor.se

Vissa skulle kanske säga att vi har snöat in på det där med resultat och mål. Absolut! säger vi. 1999 � ck vi den ganska självklara insikten att ”Alla elever ska nå målen” och det har vi jobbat för sedan dess. Vi har stor erfaren-het från den svenska skolan både som lärare, föräldrar och som företag med snart 20 år i skolans värld. Vi vill göra skolvardagen för elever, lärare och skolledare både

roligare och enklare. Men mest vill vi fokusera på läro-plan, resultat och att frigöra tid för lärarna.

Lärplattfomen InfoMentor hjälper er att planera, sam-arbeta, kommunicera, bedöma och analysera. Lägger ni dessutom till verktygen Modellen, Coach och HEJA så kan ni verkligen fokusera på skolans styrning och förbättringsarbete. Det garanterar vi.

”För skolor som verkligen vill fokusera på läroplan, resultat och att frigöra tid för lärarna.”

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 3

SkolLedaren Utges av Sveriges SkolledarförbundChefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoJeppe Gustafsson

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningCarl Larsson0701-47 50 29carl.larsson@ mediakraft.se

TryckLenanders Grafiska

TS-upplaga 20158 200

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 info@skolledarna.sewww.skolledarna.se

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmanMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frågorjour@skolledarna.se08-567 06 200

Prenumerationer/medlemsregistermedlemsregistret@skolledarna.se08-567 06 220Fax 08-567 06 090

Innehåll

LEDARE Juni 2016

4 Nyheter 9 Just nu Henrik Ljungqvist 10 Reportage Heltidsmentorer 14 Stöd vid självmord 16 Gäskrönika Gertrud Ek 18 Böcker 21 På din sida 22 Rast 23 Sista ordet

Halvtid för Skolkommissionen. Delbetänkandet är överlämnat till utbildningsministern.

Nu har vi sex månader på oss att arbeta fram ett tydligt slutbetänkande med konkreta åtgärder för att få till stånd en likvärdig skola där flera elever fram-gångsrikt klarar av sin skola.

Hela min ansats i kommissionen har varit likvärdigheten och tillgången till en kvalitativt bra skola. Oavsett var den ligger i Sverige.

Tack, alla medlemmar och min ”lilla” skolkommission för era kloka och viktiga synpunkter på vad som behöver göras för att vända resultatet.

Huvudfokus för mig i kommissionens ar-bete är och har varit följande tre områden:4 Stärkt likvärdighet.

Vi måste så långt som möjligt att se till att bryta skolsegregationen och förena skolvalssystemet med en stärkt likvärdig-het. Nuvarande regelverk för skolplacering måste ses över.

Här skulle ett obligatoriskt skolval som kombineras med relevant och allsidig in-formation till elever och vårdnadshavare vara ett steg i rätt riktning. För ett hållbart samhällsperspektiv måste skolans klasser så långt som möjligt ha en bred social sam-mansättning. Rätten att välja skola är här för att stanna. Nu gäller det att göra skol-valet likvärdigt över landet och säkerställa rättssäker information, urval och antagning till respektive skola.

4 Statlig styrning av skolans finansiering.Jag vill, liksom nästan 90 procent av våra

medlemmar, ha ett ökat statligt ansvar för finansieringen av skolan. Vill vi i kommissi-onen göra riktig skillnad, bör vi arbeta fram ett förslag om ett sektorsbidrag för skolan. Stabila ekonomiska förutsättningar skulle betyda mycket för skolledarnas möjligheter att garantera eleverna en likvärdig utbild-ning oavsett huvudmannens ekonomiska förutsättningar. 4 Kraftfulla insatser för lärare och skolleda-

res professionella utveckling. Lärar- och skolledaryrket måste stärkas,

och attraktionskraften måste öka. Lärare och skolledare är två olika professioner med skilda uppdrag i styrdokumenten. Det krä-ver i sin tur helt olika fortbildningsinsatser.

Vi måste få tillstånd två olika profes-sionsprogram för lärare och rektorer. Inom ramen för programmet bör det etableras ett antal kvalifikationsni-våer som utgör tydliga utvecklings-steg och karriärmöjligheter för lärare, och professionsprogrammet för skolledarna måste stärka yrkeskåren i sitt pedagogiska ledaruppdrag.

Förskolan och skolan är en av samhällets viktigaste institutioner. Lärandet i förskola och skola har en avgörande betydelse för barn och ungdomars ut-veckling och för vårt lands

tillväxt och välfärd. Här konstarerar Skol-kommissionen följande:

”Att vända den negativa resultatutveck-lingen i skolan kommer att kräva långsik-tighet, konsekvens och uthållighet i statens och skolhuvudmännens agerande. Länder med framgångsrika skolor visar på bety-delsen av bred uppslutning och samling för skolan. Hela samhället behöver involveras så att grunden kan läggas för en stärkt tillit till skolan och för ett brett stöd till det för-bättringsarbete som är nödvändigt.”

MED ANDRA ORD – ska vi lyckas vända sko-lans resultat fordras det en nationell sam-ling kring vårt viktiga uppdrag.

Det krävs att våra politiker över parti-gränserna gör upp om en långsiktig skol-politik som ger professionerna lärare och skolledare ett starkt mandat att utföra sitt

uppdrag. Tiden då skolan är den viktigaste val-

frågan för ett enda parti måste ersättas av att skolan blir den viktigaste frågan för samtliga partier. På samma sätt som

partierna enas kring den svenska försvars- och säkerhetspolitiken.

Här kan kommissionens förslag kring de nationella målsättning-arna för förskoleklass och skola bidra till en nationell samsyn kring såväl skolans uppdrag och som resultatredovisning.

MATZ NILSSONFÖRBUNDSORDFÖRANDE

Nationell samling kring skolan

SKOLKOMMISSIONEN. Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson har prioriterat tre områden i Skolkommissionens arbete:Stärkt likvärdighet i skolan, statlig styrning av skolans finansiering och insatser så att lärar- och skolledaryrket stärks.

4 SKOLLEDAREN JUNI 2016

NYHETER Juni 2016

4 Skolans finansiering.4 Professionsutveckling för skolledare.4 Skolans styrning.4 Skolvalet.Det är de fyra viktigaste frå-gorna inför andra halvlek i Skolkommissionen, enligt en av dess ledamöter, förbundsord-förande Matz Nilsson.Nu gäller det för kommissio-nen att sätta ned foten, komma med konkreta åtgärder och bli tydlig.

En enig kommission överlämnade sitt första delbetänkande i mitten av maj med sina förslag till ”na-tionella målsättningar och ut-vecklingsområden för kunskap och likvärdighet”. I december ska hela betänkandet vara klart.

– Alla har ju bevakat sina intressen, men vi är eniga om de viktiga linjerna, säger Matz Nilsson. Men det har varit tufft. Nu gäller det för oss att komma med konkreta åtgärder och bli tydliga.

DEN VIKTIGASTE FRÅGAN för Matz Nilsson och Sveriges Skolledar-förbund, är skolans finansie-ring. Att det blir en finansiering som vilar på en likvärdighets-grund. Vi måste inta ett med-borgarperspektiv, menar han, och utgångspunkten för alla reformer måste vara att de le-der till ett bättre resultat för eleverna.

Det andra området är en na-tionell strategi för professions-utveckling för såväl lärare som skolledare. Sveriges Skolledar-förbund har argumenterat hårt för att det handlar om två olika professioner, inte bara en.

Matz Nilsson har i kommis-sionen drivit kravet på ett insti-tut för professionsutveckling, men inte fått tillräckligt gehör.

– Det är olyckligt att man klumpar ihop de båda profes-

sionerna. Lagen och styrdoku-menten är tydliga på den här punkten, då bör också kompe-tensutvecklingen och fortbild-ningen vara det också , anser han.

DEN TREDJE FRÅGAN handlar om skolans styrning och den otyd-lighet som gäller huvudman-nens roll. Sveriges Skolledar-förbund driver frågan om att lagreglera skolchefen, huvud-mannens högste skoltjänste-man och dennes uppdrag, men det är en kamp som förbundet fått driva ensamt.

Den sista av de viktigaste frå-gorna under del två av kommis-sionens arbete, blir skolvalet. Det måste bli ett reellt skolval där eleverna ska kunna välja skola, men också där mångfald bejakas och att dagens polari-sering av skolor inte fortsätter, anser Matz Nilsson.

UNDER HÖSTEN RÄKNAR han med hårt arbete i kommissionen. Tidigt i höst kommer också förbundets lilla kommission att kallas in för att diskutera det första betänkandet.

Den har varit ett bra stöd för honom under året. Men Matz Nilsson tar tacksamt emot fler åsikter och idéer. Och ger Sve-riges Skolledarförbunds med-lemmar ett lästips inför som-maren:

– Läs delbetänkandet och tyck till!

KERSTIN WEYLERFotnot: Delbetänkandet finns att ladda ned från utbildnings-departementets hemsida, re-geringen.se.

SKOLKOMMISSIONEN

Kommissionens värsta utmaningar

SKOLKOMMISSIONENS MÅLSÄTTNINGARMålsättning – förskoleklassen4 Att kunna läsa är en grundläg-gande färdighet som är viktig i alla skolans ämnen. Alla elever i försko-leklassen ska ges god förberedelse för grundskolan när det gäller läsin-lärning som grund för läsförståelse.Målsättning – grundskolan4 Grundskolans uppdrag är att ge alla elever möjlighet att nå kun-skapsmålen och att stödja och stimulera dem att utveckla sina för-mågor så långt som möjligt. Elever i behov av stöd ska upptäckas tidigt och få tillräcklig och adekvat hjälp så att fler får en god kunskapsgrund under de första skolåren. Kunskaps-resultaten ska förbättras i alla elev-grupper, såväl låg- som högpreste-rande, och i alla årskurser.

Delmål 4 Andelen elever med svaga kun-skaper ska minska. 4 Andelen elever med goda kun-skaper ska öka. 4 Andelen elever i årskurs 9 med godkända betyg i alla ämnen ska öka. 4 Andelen elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans na-tionella program ska ökaMålsättning – gymnasieskolan4 Gymnasieskolan ska erbjuda utbildning som motsvarar ungdo-marnas intressen och behov samt stödja och stimulera dem så att fler elever får förutsättningar att full-göra studierna och därmed en god grund för yrkesarbete eller fortsatt utbildning.

Skolkommissionens ord-förande Anna Ekström lämnar över sitt delbe-tänkande till trojkan på utbildningsdepartemen-tet Aida Hadzialic, Gustav Fridolin och Helene Hellmark Knutsson. FOTO MIKAEL LUNDGREN, REGERINGSKANSLIET

Nu gäller det för oss att komma med

konkreta åtgärder och bli tydliga.’’’’

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 5

NYHETER Juni 2016

I KORTHETLena Elison tar examenTACK! Den sista maj 2016 slutar Lena Elison efter 26 år på Sveriges Skolledarförbund – ett fint be-tyg för förbundets medlemmar och kansli!

Under nästan hela tiden har Lena varit annons-ansvarig för Skolledaren, som utvecklats mycket positivt när det gäller annonstillströmningen. Tidningen är i dag det självklara valet för de som vill nå Sveriges viktigaste chefer – skolledarna.

Nu väntar skärgården, segelbåten och barnbarnen. Vi andra tackar för ett gott jobb och många glada arbetsdagar ihop.

KERSTIN WEYLER PS. Mediakraft är nu ansvarigt för försäljningen. Mer info på sidan 3.

JO kritiserar polischef för informationKRITIK. Det var fel att informera en skola om att en av dess anställda var misstänkt för narkotikabrott. Det skriver Justitieombudsmannen i ett beslut och kritiserar den närpolischef som stod för informationen.

För att lämna ut uppgifterna krävs att det finns ett behov hos mot-tagaren, i det här fallet rektorn, av uppgifterna, och det därför vägde tyngre än sekretsslagstiftningen.

I det här fallet tydde inget på att narkotikabrottet berörde några elever på skolan, eller andra ungdomar. Brottet hade inte begåtts på skolan eller att det fanns risk för någon att fara illa. Och därför vägde sekretessen tyngst, menade JO.

Åsa Fahlén ny ordförande i LRNYVAL. Det blev Åsa. Med åtta rösters övervikt valdes Åsa Fahlén, Göteborg till ny ordförande i Lärarnas riksförbund på dess kongress i mitten av maj. Helt nya i presidiet är också förste och andre vice ord-förande, Svante Tideman, Örebro, och Sara Svanlund, Malmö.

Medlemsservice till alla medlemmar oavsett var man jobbar, demo-kratiskt inflytande för alla medlemmar, ökad lönespridning, samman-hållet karriärsystem, och ett nytt, modernt huvudmannaskap med statlig reglering och finansiering – det skickade kongressen med Åsa Fahlén och den nya förbundsstyrelsen.

Vi borde se det så här, att yrkespro-grammen är huvudalternativet för alla. Och låt oss beskriva program-

men på ett annat vis, att de ger jobb med bra lön, ofta direkt efter gymnasiet.Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsminister på konferen-sen Vägval yrkesutbildningen, under Yrkes-SM i Malmö.

’’’’

13 000 barn är inskrivna i den så kallade peda-gogiska omsorgen, hos dagbarnvårda-re. Nu har skolinspektionen granskat

58 verksamheter och konstaterar bland annat att dagbarnvårdarna er-bjuder lugnare tempo och större flexibilitet, men har sämre tillgång till pedagogiskt material, kompetens och stimulerande lärmiljöer.

För att säkra kvaliteten i verksamheten behöver kommunerna ge dagbarnvårdarna pedagogisk handledning och kompetensutveckling, liksom att följa upp och utvärdera verksamheten.

Kommissionens värsta utmaningar

Delmål 4 Genomströmningen i gymnasie-skolan ska öka. 4 Andelen ungdomar med fullföljd utbildning på nationella program ska öka.Målsättning för kvaliteti undervisningen4 Undervisning är skolans kärnupp-gift och avgörande för elevernas lä-rande. Förutsättningarna för under-visningens kvalitet ska förbättras. Delmål 4 Andelen legitimerade lärare ska öka. 4 Rektorsfunktionen ska stärkas. 4 Kvaliteten i undervisningen som den bedöms av eleverna ska höjas. 4 Elevernas trygghet och studiero i skolan ska öka.

Målsättning – likvärdighet och skillnader mellan skolor4 Bristande likvärdighet i skolan är skadlig både för individer och sam-hälle. Likvärdigheten ska förbättras. Skillnader mellan skolor ska minska. Delmål 4 Grundskolorna ska ha en jämnare elevsammansättning med avseende på familjebakgrund. 4 Skillnaderna i kunskapsresultat mellan grundskolorna ska minska. 4 Sambandet mellan elevernas fa-miljebakgrund och kunskapsresul-tat ska minska.

De nationella målsättningarna ser Skolkommissionen ”som am-bitioner till förbättringar i strävan efter att uppfylla målen i styrdoku-menten”.

Lena Elison.

6 SKOLLEDAREN JUNI 2016

NYHETER

HOT

ORGANISATION

”Du ska vara glad att det är i skolan, annars hade jag slagit dig blodig”.Det hotet uttalade en före detta elev mot en rektor i en skola i södra Sverige. Ett hot som g jor-de att rektorn blev allvarligt rädd för sin egen säkerhet och polisanmälde.Eleven blev friad i tingsrätten. Nu får hovrätten avgöra hotets allvar och hur mycket en rektor får tåla.

En tidigare elev vill gå på toaletten på sin gamla skola. Han blir stoppad i dörren av sin tidigare rektor, som inte ville släppa in honom, eftersom han tidigare varit aggressiv vid be-sök på skolan.

Rektor förklarar för killen att

skolan inte är en offentlig plats och att han måste lämna plat-sen. Den före detta eleven blir arg och svär och talar om för rektorn att ha kan vara glad att det hela utspelas i skolan och inte på en annan plats, för an-nars skulle hade han slagit sin före detta rektor blodig.

EN FÖRÄLDER KOM till rektorns hjälp och fick ut killen ur sko-lan. Han, liksom ytterligare en annan person, kunde intyga att de hört det uttalade hotet och det styrker, enligt tingsrättens dom, att den före detta eleven verkligen hotat rektorn på det sättet.

Den tilltalade menade att han hade ”snällt” frågat om han fått utnyttja toaletten. Han var

något påstridig, enligt sin egen mening, och kunde ha sagt någ-ra ”dumma ord”.

Men han hade inte hotat sin före detta rektor till livet.

För att dömas till ansvar för olaga hot på grund av ett utta-lande krävs att hotet framkallar ”allvarlig fruktan för säkerhe-ten till egen person”, som lag-texten lyder, hos den som blir hotad.

Visst var den tidigare eleven arg och upprörd, skriver tings-rätten, men han visade för övrigt inte några tecken på att mena allvar med sitt hot. Efter händelsen lämnade han plat-sen och att hans möjligheter att sätta sitt hot i verket var begränsade. Vilket borde stått klart för rektorn.

Viss rädsla, men inte allvar-lig, kunde rektorn förväntas känna, ansåg tingsrätten och frikände den tidigare eleven.

MEN RÄTTEN VAR inte enig. Råd-mannen och en nämndeman var skiljaktig och menade att hotet var ”ägnat att framkalla allvarlig fruktan” hos rektorn för hans säkerhet, och därför borde den tilltalade dömas för olaga hot. Men de två blev ned-röstade.

Åklagaren i målet har dock överklagat domen.

Nu får hovrätten avgöra om elevens hot, som tingsrätten har slagit fast att han uttalat, var ägnat att skrämma rektorn ordentligt.

KERSTIN WEYLER

Nu är Sveriges Skolledarför-bunds förbundsstyrelse full-talig. Vid den historiska sista ordförandekonferensen i maj valdes fyra nya ledamöter till den förbundsstyrelse som drar igång sitt arbete den 1 juli.

När Sveriges Skolledarförbund träder in i en ny organisation vid halvårs-skiftet utökas förbundsstyrelse till 13 ledamöter – en från varje av förbundets regioner plus förbundsordförande Matz Nils-son.

De nyvalda ledamöterna är Ewa Lundström, Luleå, region Norrbotten, Ulf Carlsson, Ar-boga, region Örebro län med Västmanland, Satu Harnesk, Järfälla, region Stockholms län och Uppsala län, och Matthias Nordgren, Alingsås, region Västra Götaland Norra.

FÖLJANDE VALDES TILL supp-leanter: Ingela Blomsten, Norrbotten, Ellinor Häreskog, Västerbotten, Tomas Sjövall, Södra Norrland, Viktoria Her-

mansson, Värmland-Dalarna, Greta Särefors, Örebro län-Västmanland, Inger Björklund, Stockholms län och Uppsala län, Kjell Sjöberg, Stockholms stad med Gotland, Ann-Britt Eriksson, Södermanland-Öst-ergötland, Carina Pettersson, Västra Götaland Norra, Kris-

tina Ahlström, Göteborgsre-gionen med Halland, Henrick Caesar, Småland-Blekinge, och Torbjörn Hanö, Skåne.

Suppleanterna är personliga. Två gånger om året, utom ett kongressår, ska det nya för-bundsrådet träffas. Det utgörs av förbundsstyrelseledamöter-

na och suppleanter. Förbunds-rådet träffas första gången i höst.

UNDER HÖSTEN KOMMER också Matz Nilsson och kanslichef Maria Andrén Bergström, till-sammans med ombudsmän från kansliet, att besöka varje region och regionsstyrelse. Förhoppningen är också att de samtidigt ska har möjlighet att träffa lokala utbildningspoliti-ker och presentera förbundets viktigaste frågor.

På ordförandekonferensen tackades Ulf Dahlqvist, regio-nal facklig företrädare i Göte-borg, av. Han går i pension och efterträds av Tomas Johansson från den 1 augusti.

KERSTIN WEYLER

De två nyvalda förbundsledamöterna Satu Harnesk och Ulf Carlsson, fick lyssna till Skolinspektionens generaldirektör Helen Ängmo och hennes tan-kar om en framtida skolinspektion på förbundets sista ordförandekonferens. ”Det viktigaste är att få igång det lokala arbetet”, sa de båda nyvalda med en röst. ”Arbetsmiljöfrågor och lön, är självklart också två viktiga frågor att arbeta med.” FOTO: KERSTIN WEYLER

”Jag hade slagit dig blodig”Före detta elev hotade rektor – blev friad i tingsrätten

Nu sjösätts den nya organisationen

VI RÄTTARw Förvaltningschefen i den kommun som satsade mest på skolledarlö-nerna 2015 och som därmed fick Sveriges Skolledarförbunds tårta, Östersund, heter Annika Källgård och inget annat.

Välj mellan flera färger och mönster

Tillverkade av ett ljudabsorberande och

brandbeständigt material

Effektiv. Innovativ. Inredning för en tystare skoldag.AJ Produkter har gjort arbetsplatser bättre i 40 år. Den erfarenheten gör oss väldigt bra på det vi gör. Handla enkelt och välj bland över 15 000 produkter för kontor, skola, lager och industri på ajprodukter.se

ljudabsorbent cylinderfinns i två höjder och sex färger

pall dotfinns med 3- armad eller rund rygg

8 SKOLLEDAREN JUNI 2016

Annons

Den svenska rektorn i grund-skolan är kvinna, 50,8 år, har en lärarutbildning och i genom-snitt elva år bakom sig som lära-re. Hon är kvar på samma skola som året innan och har nästan två biträdande skolledare vid sin sida.Förskolechefen är också en kvinna, ungefär lika gammal och ansvarar för två förskolen-heter med cirka 100 barn och 20 anställda.Det framgår av årets djupdyk-ning i Beskrivande data 2015, en årlig publikation från Skol-verket.

Det fanns enligt ver-kets statistik, drygt 5 700 rek-torer och 4 900 förskolechefer läsåret 2014/15. Men förutsätt-ningarna för både rektorerna och förskolecheferna skiftar. Den som jobbar i en kommunal skola eller förskola, har ansvar

för i genomsnitt fler enheter och fler barn och elever än motsvarande i fristående skolor och förskolor. Den rektor som ansvarar för allra flest enhe-ter, nio, är offentlig anställd. I fristående skolor har den med störst ansvar fyra skolenheter.

DEN STÖRSTA GRUNDSKOLAN i Sverige hade förra läsåret 1 600 elever, den största gymnasie-skolan 2 300. Det är båda sko-lor i det offentliga skolväsen-det. För fristående skolor var motsvarande siffror 1 300 res-pektive 1 000 elever. Flest antal lärare för en rektor i kommunal grundskola var 120 lärare, 80 lärare i fristående skola, för gymnasieskolan 170 respektive 90 lärare.

På fyra av tio grundskolor finns det fler än en skolledare, och på gymnasieskolorna är motsvarande siffra 45 procent.

Förskolechefer med kom-munal huvudman har i större utsträckning än sina privat-anställda kolleger en pedago-gisk högskoleexamen, 93 res-pektive 76 procent.

Motsvarande förhållande för rektorer var 89 respektive 73 procent.

Sju av tio förskolechefer har en förskollärarexamen. Av rek-torerna hade 78 procent en lä-rarutbildning.

EN FRÅGA SOM ofta skiljer ut Sve-rige från många andra länder är att rektor också undervisar inom ramen för sin tjänst. Frå-gan har fått aktualitet nu när det gäller vilka som ska omfat-tas av lärarlönelyftet.

Skolverket har också lyft den undervisande rektorn, när det jämfört länders olika resultat i internationella mätningar (dock utan att ha gjort en när-

mare analys om det finns något samband mellan resultat och rektorer som undervisar).

Det visar sig att mycket få av landets rektorer undervisar, endast sex procent på grund-skolan och sju procent på gym-nasieskolan. Och det är fram-för allt rektorer i fristående skolor som undervisar, åtta av tio undervisande skolledare har en fristående huvudman. Det innebär i praktiken att inga rektorer i den kommunala skolan har undervisning i sin tjänst.

GENOMSNITTSÅLDERN för svens-ka rektorer är 50,8 år. För-skolecheferna är lika gamla, i genomsnitt 50,3. Majoriteten är kvinnor, 60 procent. Det är endast i gymnasieskolorna som könsfördelningen är någor-lunda lika.

KERSTIN WEYLER

NYHETER

Typiska rektorn: 51-årig kvinnaNy statistik avslöjar olika förutsättningar mellan skolledare

Förbundet: Arbetssituationen på agendan– Det är bra att också Skolver-ket tar fram det här slaget av statistik. Tidigare var det bara Sveriges Skolledarförbund som g jorde det, kommenterar för-bundets utredare Lena Linner-borg årets fördjupning i Beskri-vande data.

Spridningen i an-talet elever och tjänstgörande lärare väcker många frågor. Är

det rimligt att det kan skilja så mycket mellan rektorer när uppgifterna och ansvaret enligt skollagen är i princip detsam-ma för dem alla? Kan man vara pedagogisk ledare i skollagens mening om man har ansvar för över 1 000 elever, 100 lärare plus övrig personal, frågar hon sig.

Det är bra att rektorer har lärarbakgrund, menar Lena

Linnerborg. Men förbundet vill inte ha det som krav.

– Skolledaryrket måste även i framtiden vara öppet för skick-liga ledare med olika bakgrun-der.

Uppgifterna i Skolverkets statistik om omsättningen bland rektorerna är något hög-re än hos Sveriges Skolledar-förbunds medlemmar.

– Förhoppningsvis leder

Skolverkets publicering till att vi kommer vidare i diskus-sionen kring rektorers och förskolechefers arbetssitua-tion. Vi har drivit dessa frågor länge och för oss står det helt klart att satsningar på skolan inte kommer att ge avsedd ef-fekt om den inte har en lokal ledning med mandat och möj-ligheter att genomföra föränd-ringar, säger Lena Linnerborg.«

STATISTIK

KOMMENTAR

Uthyrning och rekrytering av rektorer/cheferUthyrning• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag• Vi kommer med snabba förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen

Rekrytering• Vi erbjuder hela eller delar av rekryteringsprocessen av rektorer och chefer inom skola och barnomsorg• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska test som genomförs av licensierad konsult• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats

Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 070-2192668 • alf@anselmby.se • www.rektoratthyra.se

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 9

JUST NU …med Henrik Ljungqvist

Jag tycker att vi gör ett ganska kasst jobb i Sverige när det gäller integration och mottagande av

nyanlända elever. Vi skulle kunna ta emot många fler mycket bättre. Den modell som Rolf Harms, rektor för Heisenberg-gymnasiet i Hamburg, berättade om un-der vårt gemensamma seminarium, låter alldeles utmärkt.

I Hamburg tillåts inte nyanlända elever att välja skola under det första året. De placeras på en skola tillsammans med max 44 andra nyanlända, och efter ett år får de välja fritt. Eleverna går en kortare period i integrationsklass men har även mycket undervisning ute i vanlig skol-klass. Äldre elever utbildar också yngre nyanlända i tyska. Genom ett praktiksys-tem fick de nyanlända eleverna komma ut och träffa andra tyskar.

Heisenberggymnasiet har använt den här metoden i ett och ett halvt år. Rolf har märkt att eleverna tillägnar sig språket snabbt och kommer ut i vanliga klasser

i rimlig tid. Särskilt elever från Irak och Syrien är välutbildade och har bra saker med sig.

Rolf Harms farhåga är att alla elever, om de tillåts välja fritt, skulle välja samma skola. Folk väljer generellt en social situa-tion där de känner sig bekväma och kan göra sig förstådda på sitt eget språk. Då blir integrationen dålig. Det är precis det vi är på väg att bevisa i Sverige.

VI SLÄPPER NER dem i Ronnaskolan eller Vasaskolan och så låter vi dem vara där. Den bästa lösningen skulle vara att de fick träffa elever som bott i Sverige under en längre tid eller är födda här.

I dag har vi ett system, delvis på grund av det fria skolvalet, som gör att vi inte kan tala om för eleverna var de ska gå nå-gonstans. Det leder till att många andra-språkselever går på ett fåtal skolor.

Vi behöver ett bättre fördelningssys-tem där alla skolor har ett ansvar att ta emot nyanlända. Kommuner ska inte hel-

ler kunna avsvära sig sitt ansvar genom att betala platser i andra kommuner. Om flyktingbarnen sprids ut över hela svens-ka skolan blir det inte så vanvettigt många per skola. Om jag fick önska något är det att politikerna tar tag i den heta potatis som det fria skolvalet är.

DET ÄR VIKTIGT att vi diskuterar med andra länder, till exempel Tyskland, som också tar emot många flyktingar. Likheterna mel-lan situationen i Södertälje och Hamburg är att många nyanlända elever bär med sig trauman och kommer från ett annat sam-hällssystem med kulturella värderingar som i många delar är väsensskilda från oss.

På Ronnaskolan tar vi just nu fram en plan för hur vi ska möta och utbilda de nyanlända i kultur, värderingar, sociala koder och hur samhällets ser ut i Sverige. Det handlar om att de inte ska råka illa ut på grund av att de inte känner till vissa saker.

BERÄTTAT FÖR JENNIE AQUILONIUS

”

”

Vi skulle kunna ta emot många fler – bättre

Henrik Ljungqvist, rektor för Ronna-skolan i Södertälje, deltog i mars i ett seminarium tillsammans med bland andra Rolf Harms, rektor för Heisen-berggymnasiet i Hamburg. Det arrangerades av Goethe-Institut och handlade om skolan och nyanlända flyktingar – i Sverige och Tyskland.

HELTIDSMENTORER

En satsning på heltids- mentorer för att avlasta lärarna har gett mycket goda resultat på Vretagymnasiet i Östergötland. Linköpings kommun har tagit efter modellen på flera gymnasieskolor och nu utökas försöket.TEXT EVA BERGSTEDT FOTO JEPPE GUSTAFSSON

V i har fått en gigantisk kva-litetshöjning, konstate-rar Elisabeth Bringer Hallberg, rektor för

Vreta gymnasiet, ett natur-bruksgymnasium med två sko-lor i Linköping och Norrkö-ping och som drivs av Region Östergötland.

Kvalitetshöjningen ligger på alla plan, menar hon.

Elevernas skolresultat har höjts avsevärt. Lärarnas arbets-miljö har förbättrats. Inga elever faller längre mellan stolarna. Rek-torsarbetet har avlastats.

– Jag kan rekommendera det här å det varmaste. Vi kommer aldrig att gå tillbaka till det gamla systemet, säger Elisabeth Bringer Hallberg.

SKOLANMED BARA

VINNARE

Therese Thorsson och Linda Rydersten sitter säkert i sadeln,i synnerhet när de fått heltidsmentorer. Från vänster:Morgan Andersson, Annika Gabrielsson, Anna Isaksson, Elisabeth Bringer Hallberg, Eva Sylvén och Ida Almqvist.

Therese Thorsson och Linda Rydersten sitter säkert i sadeln,i synnerhet när de fått heltidsmentorer. Från vänster:Morgan Andersson, Annika Gabrielsson, Anna Isaksson, Elisabeth Bringer Hallberg, Eva Sylvén och Ida Almqvist.

12 SKOLLEDAREN JUNI 2016

Annons

HELTIDSMENTORER

ALLA HELTIDSMENTORER ÄR lärare som själva sökte de interna tjänsterna när de utlystes för några år sedan. I dag är det elva lärare som arbetar som mentorer. De avlastar därmed de undervisande lärarna som kan koncentrera sig på undervisningen.

– Kvaliteten på mentorskapet har höjts. Tidigare var jag inte nöjd med hur en del lärare skötte det. De som sökte tjänsterna brinner däremot för uppdraget, de ser alla, eleverna behandlas likvärdigt och de är som blodiglar på eleverna när det kom-mer till skolarbetet.

– Mentorerna har även ett socialt intresse och kan stötta på rätt sätt nu när de har tid och får hela bilden klar för sig.

Som en följd av att den stora ma-joriteten av lärarna avlastades sitt mentorskap, har de i stället fått utö-ka sin undervisning med 15 procent.

FRÅN BÖRJAN FANNS det en oro bland en del av dem för vad det skulle innebära, men den oron har lagt sig, menar Elisabeth Bringer Hallberg. De kan nu koncentrera sig på sin undervisning.

För henne själv och övriga skol-ledare betyder heltidsmentorernas arbete att flera problem nu blir lösta snabbare. När något händer kan mentorerna agera direkt, på ett helt annat sätt än vad en undervisande lärare som är uppbokad på schema kan. Problemen behöver inte växa. Möten kan bokas snabbare därför att färre personer är inblandade.

– För mig har det blivit enklare att hantera arbetet med eleverna.

Elisabeth Bringer Hallberg beto-nar att en anledning till att satsning-en fallit så väl ut är att mentorerna bildat ett eget arbetslag.

– Styrkan är att de är en grupp som verkligen vill vara mentorer

och som haft fria händer att lägga upp sitt arbete.

LINKÖPINGS KOMMUN PÅBÖRJADE i höstas ett pilotprojekt med heltids-mentorer på två kommunala gym-nasieskolor, med Vretagymnasiet som förebild.

– Vi vill öka elevernas måluppfyl-lelse och vi vill att pedagogerna ska kunna ägna sig åt lärandet. Vi behö-ver också se över lärarnas arbets-situation. Därför vill vi pröva om detta är rätt väg att gå, säger bild-ningschef Tommy Johansson.

Han tror att försöket kan förbätt-ra även skolledarnas situation.

– Heltidsmentorer bör bli en tyd-lig avlastning för dem eftersom en sådan lösning kan innebära minskad administration och att flera ärenden

kan bli lösta tidigare. Rektorerna har dessutom ett högsta ansvar för elevernas måluppfyllelse och även där kan mentorerna vara ett bra verktyg för att höja den.

PILOTPROJEKTET I LINKÖPING förlängs och utökas nu med ytterligare två gymnasieskolor samt inom NIU-utbildningarna (nationellt godkända idrottsutbildningar). Förstudien kommer att pågå under läsåret 2016–2017.

– Om resultaten blir bra är målet att inrätta heltidsmentorer på alla kommunens gymnasieskolor, säger Tommy Johansson.w Finns det planer på att införa syste-met även i grundskolorna?

– Det vet vi inte ännu, men de föl-jer arbetet.«

Med heltidsmen-torer blir problem lösta mycket snabbare, anser Elisabeth Bringer Hallberg, rektor för Vretagymnasiet i Östergötland.

www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

Den reviderade läroplanen är unik. Förskoleklassens och fritidshemmens uppdrag har aldrig tidigare framgått så

tydligt. Hur påverkar det er verksamhet?

Många skolor har efterfrågat en samlad lösning för digitala läromedel. Med Gleerups helhetslösning får lärare och elever nu tillgång till kompletta digitala läromedel. Men det slutar inte där. Alla interaktiva böcker kan byggas ut med egenskapat material och allt är samlat i en flexibel lärmiljö. Dessutom ingår utbildning, support och möjlighet till integration mot skolans egna system. För mer information, kontakta oss på tel 040-20 98 10 eller läs mer på gleerups.se

* 1–3: 29 kronor/månad 4–6: 49 kronor/månad

7–9: 69 kronor/månadGy: Kontakta oss för en skräddarsydd lösning

Samla allt på ett ställe!Digitala läromedel i alla ämnen från 29 kr/mån*.

Nyhet!

En klasskompis och elev finns inte mer. Om dödsfallet skett genom en olycka eller efter sjukdom träder skolans

krishantering in. Men vilka insatser görs om orsa-

ken är ett självmord? I värsta fall inga alls.

Antalet självmord minskar i Sve-rige, men inte i gruppen unga 15–24 år, som ligger på oförändrad nivå (150–175 fall per år).

Att antalet inte minskar, samtidigt som den psykiska ohälsan bland unga ökar, är en utveckling som oro-ar psykiatrikern och suicidforskaren Ullakarin Nyberg. Hon menar att det behövs mer kunskap om varje enskilt fall och då är händelseana-lyser (se artikel sidan 16) ett viktigt instrument.

– Att förstå bakomliggande orsa-ker till att en ung människa tar sitt liv är oerhört viktigt. Sådan kunskap kan användas för att förhindra att andra begår självmord. Vi behö-ver veta så mycket som möjligt om detaljerna kring varje enskilt själv-mord. Till exempel om det fanns tecken på psykisk sjukdom eller missbruk. Eller om personen hade berättat för någon om sina planer eller sökt professionell hjälp och hur platsen för självmordet valdes.

SKOLANS REKTOR KAN ta initiativ till att en händelseanalys som besvarar dessa frågor görs. Det är en uppgift som kan kännas svår om man är ovan.

Det finns inga omvägar kring det svåra, men en skolledare ska inte arbeta ensam utan samarbeta med and ra, personer med rätt kompe-tens, framhåller Ullakarin Nyberg.

– Det gäller att veta att det finns hjälp och vägledning att få. En rek-tor kan samla ihop en arbetsgrupp av lärare, personal inom elevhälsan och andra berörda som sedan kny-ter andra till sig när det behovet finns, till exempel personal från psykiatrin.

EN ANNAN VIKTIG uppgift för sko-lan efter ett självmord är att möta elevers och personals känslor och tankar.

Ullakarin Nyberg menar att sko-lan måste ha rutiner kring vad som behöver göras när situationen upp-står. Sådana rutiner ska ingå i sko-lans krisplan, så att man inte behö-ver improvisera i akut läge.

Rutiner är inte detsamma som att skolan förväntas ha färdiga svar på alla frågor som väcks när det värsta händer. Det centrala är att de vuxna i skolan finns tillgängliga för sam-

tal om liv, död och självmord så att ungdomarna inte lämnas ensamma med sina frågor.

ULLAKARIN NYBERG HAR arbetat länge med självmordsfrågor och hon mär-ker av en långt större öppenhet än tidigare kring att tala om självmord och dess orsaker. Ämnet är fortfa-rande tabubelagt, men intresset för frågorna är större. Hon är själv en flitigt anlitad föreläsare över hela landet.

– Fler förstår att det här är en fråga som rör oss alla, och många vill hjälpa till.

Men från öppenhet i teorin är steget långt till att veta vad man ska göra när ett självmord kommer nära. Till exempel om en elev på en skola där man arbetar har tagit sitt liv. Det finns en rädsla att göra fel. En mänsklig och begriplig reaktion, men vuxenvärldens ansvar är att be-tvinga den rädslan, anser Ullakarin Nyberg.

ALLT ANNAT ÄR att lämna de unga i sticket. De är ofta mindre rädda än vuxna och har stort behov av att prata om det som hänt.

– När rädslan är stor kan impul-sen i vuxenvärlden bli att inte prata och att fortsätta som om ingenting

SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSKA STARTAKRISPLANENLåt skolans krisplan träda in om en elev tar sitt liv. Psykiatrikern Ullakarin Nyberg anser att skolan måste agera på ett sätt som kan hjälpa andra unga.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

Forskaren anser att skolan kan vara mer aktiv när det händer:

Om en vän tagit sitt liv påverkar det all-tid andra ungdomar. Suicidforskaren Ullakarin Nyberg betonar vuxenvärl-dens ansvar. Det går inte att lägga locket på och lämna ung-domarnas oro och funderingar vind för våg.

14 SKOLLEDAREN JUNI 2016

o att man som vuxen agerar. Steg ett är uppmärksamhet och engage-mang, att du visar att du bryr dig.

HON TYCKER ATT det finns för många missuppfattningar kring begreppet sekretess.

– Ibland blir sekretessen en ur-säkt för att inte agera, men det går alltid att göra något när en elev inte mår bra. Elevhälsan är en viktig re-surs och kan ofta bidra bara man får chansen.

Tyvärr har elevhälsan alldeles för lite resurser om man ser till hur många unga som brottas med psy-kiska problem. Jag hoppas att det förändras inom en snar framtid, sä-ger Ullakarin Nyberg.«

har hänt. Man kan tro att samtal ökar risken för att självmord ”smit-tar av sig” eller att man riskerar att ”väcka den björn som sover.”

Hon har varit med om att skolor avböjt den hjälp som erbjöds dem av just de skälen. Men ungdomarna kommer att prata, och om de vuxna inte deltar i samtalet kan det tolkas som ointresse.

Unga behöver stöd och vägled-ning i sorgen. Ullakarin Nyberg nämner till exempel hur unga ska-par minnesplatser med ljus och minnen av den döde. Det kan vara bra under en begränsad tid, men får inte permanentas och bli en plats dit ungdomar går med sin egen oro under alltför lång tid.

– Ett avslut behövs alltid. Som psykiater möter jag unga människor som behöver hjälp med att sätta punkt för sorgen och uttrycker att de vill gå vidare med sina egna liv. Man bör inte leva sitt liv i skuggan av ett självmord.

NÄR ULLAKARIN NYBERG träffar skolklasser som förlorat en kamrat i självmord vittnar, vis-sa elever om att deras vän inte riktigt verkar ha förstått att dö-den är för alltid. Populärkultu-rens fantasyvärld av zombies, vampyrer och andra levande döda, där döden är någonting tillfälligt, ger en del ungdomar en skev bild av verkligheten. Vad som är underhållning för de flesta, sätter djupare spår hos andra.

– Döden har lite mist sin udd, säger hon, och då måste vi vuxna vara tydliga i vår gräns-sättning. Man ska förstås inte gå omkring och vara ständigt rädd för döden, men unga människor behöver hjälp att förstå allvaret i suicidala handlingar och att döden är oåterkallelig.

TROTS ALLT ÄR självmord bland unga ovanligt och att må psykiskt dåligt behöver inte innebära att man är självmordsbenägen. Men alla som mår psykiskt dåligt har rätt att få hjälp utifrån sina individuella be-hov. Skolans personal måste vara uppmärksam på sina elevers psy-kiska mående, konstaterar Ullakarin Nyberg.

Man ska alltid fråga hur det är. Att fråga innebär inte att du måste ta hand om svaret, men det är a och

Krisplanen har stor betydelse när enskola drabbas av sorg. Det vet Torbjörn Hanö, rek-tor på en gymnasie-skola i Lund.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

För några år sedan tog en eleverna på Polhemsskolan i Lund en överdos tabletter och avled. Om det var ett

självmord eller en olyckshändelse kunde inte helt klarläggas, även om föräldrarna var övertygade om att sonen avslutat sitt liv med avsikt.

Skolans rektor Torbjörn Hanö på-började krisarbetet direkt när han fått information om dödsfallet.

– Jag fick veta vad som hänt en lördag. Då satte jag mig omedelbart ned och ringde runt till alla i sko-lans krisgrupp för att vi skulle kun-na träffas så snart som möjligt.

I den svåra och akuta situationen trädde skolans krisplan in och på det stora hela fungerade arbetet bra, enligt Torbjörn Hanö.

Den handfasta krisplanen gjorde att det fanns rutiner. Han kunde leda arbetet med professionella medarbetare som stöd.

– Jag har många kloka människor omkring mig. Det var en fördel att vi är en stor skola, med de resurser som behövdes i den svåra situatio-nen, som kuratorer och sjuksköter-skor.

STRATEGIN INNEBAR BLAND annat att vara noggrann med den information som förmedlades till elever och per-sonal. Som rektor var det Torbjörn Hanö som höll i kommunikationen. Han försökte vara tydlig och lämna minsta möjliga utrymme för speku-

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 15

FOTO: ISTOCKPHOTO

”Krisgruppensamlades

så fort som möjligt”

16 SKOLLEDAREN JUNI 2016

SJÄLVMORD

För att förebygga självmord krävs kunskap. När den som tagit sitt liv haft kontakt med hälso- och sjukvården,

utreds det vanligen där. Sedan tio år finns en obligatorisk anmälnings-plikt enligt Lex Maria. Men unga i självmordstankar vänder sig sällan till sjukvården.

Omgivningen hinner kanske inte heller reagera, eftersom förloppet från tanke till handling brukar vara snabbare än hos vuxna. Därför är det viktigt att kommunerna är med och utreder, och att skolan har en central roll, enligt Eija Airaksinen, utredare på Folkhälsomyndigheten. Hon har varit med och tagit fram ett stödmaterial kring händelseana-lyser av självmord bland barn och unga.

– Ett självmord är en komplex händelse. När en ung människa tar sitt liv undrar omgivningen varför och hur det hade kunnat undvikas. Genom händelseanalyser av det in-träffade får man viktig kunskap om

händelsen, vilket kan hjälpa andra barn och unga.

EIJA AIRAKSINEN MENAR att den som ska ta initiativ till en händelseanalys måste ha mandat att göra det.

Rektor är en sådan person. Sedan kan någon från elevhälsan leda ar-betet, som en skolpsykolog. Ibland behövs en bredare analys, om den unge haft kontakter med social-tjänsten bör den bjudas in i arbetet.

Eija Airaksinen säger att anhöriga bör informeras om att en händelse-analys ska göras. Att ta den kontak-ten kan vara svårt, men forskningen visar att de flesta närstående upp-skattar och har behov av att bli kon-taktade. De kan själva behöva hjälp och stöd.

MATERIALET HAR TILLKOMMIT efter önskemål från kommuner och landsting. Det ger goda råd och kunskap om metoden händelseana-lys och innehåller fakta kring unga och självmord. Bakgrunden är ur-sprungligen ett större projekt hos Socialstyrelsen kring samordnad nationell kunskapsstyrning inom psykisk ohälsa.

Flera kommuner har varit delak-tiga i arbetet. Det gäller framförallt Gotland, Jönköping, Kristianstad och Umeå, som samtliga har goda erfarenheter av händelseanalyser.

Gotland som är kommun och landsting i ett har en speciell ställ-ning, med kortare beslutsvägar.

Stödmaterialet presenterades i slutet av januari. Än så länge har myndigheten inte fått så många re-aktioner och Eija Airaksinen hoppas att materialet ska bli mer känt och spritt.«

När en ung människa tar sitt liv lämnas många frågor obesvarade. En metod för räta ut frågetecknen är en så kallad händelseanalys. Den ger kunskap som sedan kan hjälpa andra unga.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

lationer. Trots det uppstod en hel del diskussioner kring vad som hade orsakat pojkens död.

– Varje ord som sägs är väldigt viktigt, men kan samtidigt alltid vändas och vridas på, säger Tor-björn Hanö. Det var en erfarenhet som togs med i den utvärdering av krishanteringen som senare gjordes.

Skolan arrangerade en minnes-stund för eleven. Under tre dagar fanns en minnesplats dit den som önskade kunde gå för att hedra den avlidne och bearbeta egna tankar och känslor.

– Vi var noga med att ha ett be-stämt tidsavslut, för elevernas skull och för att de lättare skulle kunna gå vidare. Vi såg också till att min-nesplatsen alltid var bemannad, ingen behövde vara ensam där.

HAN ÄR POSITIV till den metod med händelseanalyser av självmord som Folkhälsomyndigheten och Social-styrelsen presenterat. Att rektor kan axla ansvaret för att en analys tas fram ser han som naturligt.

– Det verkar genomtänkt och bra, det är inte alltid man själv tänker systematiskt.

Torbjörn Hanö tycker att elev-hälsan har en central roll i skolan. Samtidigt betonar han hela skolans ansvar för att bygga relationer med eleverna och skapa en öppen atmos-fär.

– Allt börjar i klassrummet. Det ska finnas en stämning och en kul-tur där man ser eleverna. Jag tror inte att det finns någon skola där man säger att ”vi har för mycket elevhälsa”, men det dagliga mötet med eleverna har lärarna, säger Torbjörn Hanö.«

– Vi var noga med att ha ett bestämt tids-avslut, säger Torbjörn Hanö. FOTO: JOHAN WINGBORG

Händelseanalysger många svar

HÄNDELSEANANLYSEn händelseanalys ska besvara följande:w Vad har hänt?w Varför har det hänt?w Hur förhindrar vi att det händer igen?De olika stegen i en händelseanalys:w Initiera analysw Samla in faktaw Beskriva händelseförloppw Identifiera händelseförloppw Identifiera bakomliggande orsakerw Ta fram åtgärdsförslag/metod för uppföljningw Utarbeta slutrapportw Besluta om åtgärder och tidplanw Utvärdera och följa upp åtgärder.Mer info på www.folkhalsomyndigheten.se.

Eija Airaksinen har varit med och tagit fram ett stödmaterial kring händelseanalyser av självmord bland barn och unga.

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 17

Under våren hade jag tillsammans med kolleger förmå-nen att bli inbjuden till en internationell utbildning om elevcentrerat ledarskap vid Aucklands universitet i Nya Zeeland.

Utbildningen bygger på Viviane Robinsons forskning inom skolutveckling. I Robinsons modell vävs tre ledarförmågor ihop med fem ledardimensioner. Teorin utgår från ett etiskt, distri-buerat och kulturellt förankrat ledarskap som inkluderar alla elever utifrån elevernas specifika kontext.

Utifrån ledarförmågor och ledardimensioner skapas kraftfulla pedagogiska förbindelser som ger utmärkta och likvärdiga elev-resultat. Denna modell, tillsam-mans med hur du som ledare utvecklar din egen ledarför-måga utifrån Open to learning (OTL), utgjorde det teoretiska ramverket.

Utbildningen varvades med skolbesök där olika ledare veri-fierade hur de arbetar med teo-rierna för att nå högre resultat för eleverna.

PÅ SKOLORNA SÅG jag att täta elevuppföljningar som genererade förändringar i lärandesituationer men också lärare och rektorer som arbetade utifrån samma fokus och med en hög grad av yr-kesstolthet.

Intrycken från utbildningen och dess studiebesök är att all skolutveckling är en komplex process där Viviane Robinsons teoretiska modell, för mig, belyser komplexiteten utifrån delvis nya perspektiv.

Elevcentrerat ledarskap ger stöd för att ledare och lärare alltid prövar och utvecklar sin praktik, Utan att det är något konstigt.

Jag såg mod att hålla ut i de processer som visar sig fungera. I Sverige fokuserar vi på det pedagogiska ledarskapet. Kanske är innebörden av detta perspektiv inte tillräckligt definierat?

UTIFRÅN ERFARENHETERNA FRÅN Nya Zeeland är jag övertygad om att perspektivet med elevcentrerat ledarskap kan driva på en skolutveckling präglad av större elevfokus. Då måste det också finnas mod att som ledare lyssna in, inte bara nationella utan också lärares och elevers olika perspektiv, och att våga prioritera i utmaningar. Och hålla ut.

Ett elevcentrerat ledarskap bör vara dagens viktigaste skol-utvecklingsfråga när elevgrupperna i allt högre grad präglas av större mångfald. För att skapa en hållbar skolutveckling är det min fulla övertygelse att det behövs långsiktighet, inspira-tion och involvering på alla nivåer och som utgår ifrån ett elev-centrerat ledarskap.«

Testa elev- centreratledarskap!

GÄSTKRÖNIKA

GertrudEkAvdelningschef, Kunskaps-staden Helsingborg Annons

xx

Annonsxx

FOTO

: ANN

A OLSSO

N

KRÖNIKA

ClassCharge - Trådlös laddning av iPadsClassCharge - Trådlös laddning av iPads

Vindico SafetyBergfotsgatan 3A431 35 Mölndal

Telefon: 031-706 36 00info@vindicosafety.se www.vindicosafety.se

Köp

nu och få DNA-märkning på köpet!

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare

över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se

18 SKOLLEDAREN JUNI 2016

BÖCKER

Handbok i formativ bedömning – strategier och praktiska tek-niker Dylan Wiliam, Siobhan LeahyNATUR&KULTUR

w Det är bara tre år sedan Wili-ams Att följa lärande kom ut på svenska. En hel del återkom-mer i den här boken, naturligt-vis, de berör samma ämne.

Det som tillkommit är i förs-ta hand en tydligare koppling mellan hur man kan ar-beta formativ bedömning som främsta innehåll i kollegialt lä-rande, vilket antagligen främst är Leahys förtjänst.

Vilken bok ska man då välja? Tja, har du läst Att följa lärande behöver du nog inte läsa den här, den tillför inte tillräckligt mycket nytt, arbetsformerna som tillförs kan du hitta på an-nat håll. Om du inte läst Att föl-ja lärande skulle jag valt denna handbok i första hand.

Leahy har som skolledare

under många år arbetat med teacher learning communities, TLC:s, eller samtalsgrupper som det ibland kallas. Lärare som lär av lärare, helt enkelt.

Enkel är också den modell hon och Wiliam har mycket er-farenhet av och som beprövats under många år. Du kan som skolledare bygga ett par tre års skolutvecklingsarbete med den här boken som grund. Det finns dessutom extramaterial som kan beställas via förlaget, men det har jag bara sett små delar av på förlagets hemsida.

BOKEN PRESENTERAR Wiliams fem nyckelstrategier, som ju är mycket väl förankrade i forsk-ning, och vilka förhållningssätt man behöver ha som lärare för att följa dem.

De fem nyckelstrategierna är att tydliggöra mål, visa be-lägg för lärandet, ge feedback som leder lärandet framåt, göra eleverna aktiva som lärande-resurser för varandra och att aktivera eleverna som ägare över sitt eget lärande.

Till varje strategi hör en mängd olika tekniker man kan använda. Wiliam och Leahy vill att lärare, och skolledare, får

ett förhållningssätt till formativ undervisning. Det räcker inte att lära sig tekniker.

Om man jämför mängden text som ägnas åt förhållnings-sätt respektive tekniker är fo-kus utan tvekan på det senare. Det är säker oundvikligt, om inte boken ska bli väldigt fakta-späckad och tung, eller väldigt tunn.

Men eftersom boken är upp-byggd på att lärare arbetar sig igenom de olika kapitlen under kanske flera års tid, är det så klart bra med många exempel på tekniker man kan använda, och framför allt välja och vraka bland.

DETTA ÄR NOG världens största och bästa pedagogiska-tips-bank!

Tyvärr måste jag skriva föl-jande också, som en formativ återkoppling till förlaget: Ni behandlar förlagan lite väl styvmoderligt. Ni arbetar inte genom boken tillräckligt. Jag önskar att ni till exempel för-klarat en del kring den i första hand amerikanska kontexten. Vad är skoldistrikt? Dessutom använder ni en del begrepp på ett felaktigt sätt, som moders-

målsundervisning (genomgå-ende) och läroplan (i vissa fall) för att nämna några. (Och psst, det finns inget ämne som he-ter gymnastik. ”Social studies” heter inte heller sociala studier på svenska.) Summativ bedöm-ning på bearbetningen: F.

Bokens innehåll och använd-barhet: B, med snudd på A.

Detta är fjärde gången Natur & Kultur får underkänt på sina översättningar på ett par år. Skärpning!

FÖR ATT AVSLUTA positivt:Det som främst sticker ut

som nytt jämfört med förra boken är sista kapitlet, om egenreglering och utvecklings-samtal. Författarna skriver en hel del om elevinflytande, om elever som hjälper läraren att utveckla sin praktik genom strukturerade klassrums-observationer, med bieffekten att eleverna får en större för-ståelse för lärarens ansträngan-de och mångfacetterade arbete.

Favoritcitat: ”När skolorna upptäcker hur effektivt det är att verkligen lyssna på elever-na, då förändras hela skolans arbete.”

TORBJÖRN HANÖ

Förlagets slarv sänker en bra bok

Låt inte problemen skymma skolans positiva utvecklingUndervisningen mellan oss Anne-Marie KörlingLÄRARFÖRLAGET

w Anne-Mari Körling är lärare, handledare, författare och före-läsare. 2015 utsågs hon till Sve-riges läsambassadör och hon har också en pedagogisk blogg.

Hennes tema i denna bok är undervisning, skolans kärn-verksamhet.

”Jag har lärt mig att undervi-sa genom att undervisa, och om undervisning genom att besöka andras undervisning”, skriver Körling som nyfiket och initie-

rat betraktar och analyserar sin och andras undervisning.

Boken är skriven på enkelt vardagsnära språk, av den erfarna pe-dagogen som iakttar, note-rar och ana-lyserar det hon ser utan att tyngas av vetenskapens teoribyggnad.

Lärande handlar om att delta, lyssna, bidra, tänka, göra och omsätta tillsammans med andra. Läxan har en betydelse om den åskådliggör det som

undervisningen handlar om, menar Körling, som också lyf-ter möjligheten till hembrev, där föräldrar får uppslag om vad undervisningen ägnats åt och vad föräldrarna kan be sitt barn berätta om.

Skolans utveckling pågår hela tiden och vi arbetar för att skapa stabilitet och forma pro-cesserna så att de stöder en god utveckling.

PROBLEM INGÅR I all utveckling men vi får inte låta diskussio-nen om och fokuset kring pro-blemen ta överhanden, menar Körling, eftersom vi då tappar

möjligheterna att verkligen se vår skola, se de positiva proces-serna och lärandet som pågår.

Vi väljer själva vad vi vill dis-kutera. Alltför ofta handlar dis-kussionen om förhållningssätt med brister, bortförklaringar och nedvärderingsperspektiv kring det man gör på skolan.

Vi har själva möjligheten att lyfta skolan, och detta kan ingen annan göra åt oss. Vi måste upp-värdera skolan och undervis-ningen, för oss själva och andra – elever, föräldrar och utom-stående – genom att använda ett annat förhållningssätt och ett annat och mera positivt per-

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 19

Lärande – en introduktion till perspektiv och metaforer Roger SäljöGLEERUPS

w Titeln är lite blygsam, i mina ögon. Det här är en författare som vågar ta ställning och som gör det vältaligt och med ett re-sonemang som visar upp flera perspektiv och som är välgrun-dat i forskning.

Det görs med små bokstä-ver, inte med de stora åthävor och gester som vi är vana vid i svensk skoldebatt. Och det behövs ju inte när man vet vad man skriver om, tänker jag.

MEN LÅT OSS ta det från början, med ett citat från slutet: ”I ett demokratiskt och kunskaps-intensivt samhälle som är mer abstrakt och svårgenomskåd-ligt måste (/.../) skolan för-ändra sitt arbetssätt och knyta an till människors vardag och behov”.

I stället för att röra oss mot detta synsätt, rör vi oss bort från det – med Pisa-undersök-ningar som får oerhört stort inflytande över svensk skolpo-litik, fler nationella prov som

testar sådant som kan testas och så vidare.

Roger Säljö för oss genom kunskaps- och lärandehistorien från Platon till nuet. Mellan-stationer är, förstås, Skinner, Piaget, Vygotskij och Dewey med flera.

Säljö för in de olika peda-gogiska rörelserna, om jag får använda det ordet, i sin sam-tid och guidar läsaren på en spännande resa som en kunnig och initierad – och vältalig – ciceron. Vi tar en rejäl tur genom behavioris-men innan vi passerar kognitivismen och via neurovetenskapliga perspektiv, tar oss till pragmatismen och det sociokulturella lärandet.

Ett ganska långt, kanske lite väl långt i mitt tycke, stopp gör vi hos Vygotskij. Lite väl detal-jerad guidning där, men aldrig ointressant.

VAD SKILJER DÅ den här texten från andra böcker om pedago-gikens historia? Jag har nämnt

ställningstagandet i inledning-en, men det är mer än så.

Jag har under årens lopp läst en del böcker om ”pedagogi-kens historia” och ganska ofta kollat hur många sidor det är kvar att läsa, och innerst inne hoppats på att det totala sid-antalet krympt på något ma-giskt sätt. Det har aldrig hänt! Dels har så klart min förståelse av lärande förändrats under åren, jag har en bättre förför-ståelse nu, men det handlar främst om att texten sätter sa-ker i ett sammanhang.

ETT KAPITEL HANDLAR om situ-erat lärande, att vi som lär är sociala varelser som samspelar med andra i vårt lärande och med det vi redan vet. Säljö gör hela pedagogikens historia till ett situerat lärande genom att visa hur saker hänger ihop.

Plötsligt förstår jag Piagets påverkan när vissa inom skolan sagt att ”dyslexi mognar bort”. Det är ju helt galet, men nu förstår jag varför den idén fick sådan spridning.

Barnet lär, enligt Piaget, i sin egen takt om vi bara inte står i vägen för barnets utforskande av omgivningen.

Och jag tänker också att det på ett väldigt negativt sätt har påverkat lärares status: ”Jaha, om barnet ändå lär sig av sig själv, då behövs ju inte en väl-utbildad lärarkår…”

PERSONLIGEN GILLAR JAG Deweys syn att kunskap är något som står i människans tjänst, och som måste vara relevant för oss, för barnen och eleverna i skolan. Dewey skrev att ”ut-bildning är inte en förberedelse för livet; utbildning är själva livet”.

Det är också detta resone-mang som bland andra leder fram till det jag nämner i inled-ningen kring syn på lärande. Eleverna måste vara aktiva för att lära sig, vi måste bygga på barnens och elevernas nyfiken-het, vi måste hjälpa dem att förstå världen och ge dem red-skap för hur de ska ta till sig ny kunskap, och hur de ska förstå nya och för dem okända sam-manhang.

DET ÄR EN skola jag vill jobba i, en helt annan skola än den som högröstat tjatar om fler prov och fler förbud.

TORBJÖRN HANÖ

Redskap i stället för fler prov

Låt inte problemen skymma skolans positiva utveckling

AnnonsKunskapsbolaget

spektiv samt nya tankemönster, är författarens budskap.

Körling skriver om betydel-sen av en god lektionsstart med olika ingångar, snarare som uppslag än som instruktioner. Hon lyfter också fram dilem-mat med instruktioner, att de lätt blir för mycket eller för lite. Lektionsavslutningen är även den viktigt med pedagogiskt utmanande frågor.

Körlings sätt att dela med sig av didaktiska iakttagelser och rön från en kollega är enligt min åsikt något som vi rektorer och lärare gärna tar del av och funderar vidare kring.

Körling, som den svensklära-re hon är, hanterar språket likt en hängiven musiker – hennes ord är exakta och meningarna uttrycker en djup didaktisk kunskap som hon förmedlar på ett informativt sätt. Jag fö-redrar att läsa Körlings texter före ett föredrag, orden studsar i texten på ett annat sätt.

Sammanfattningsvis: Lärande är viktigt, men det kräver också undervisning av god kvalitet och med genomtänkta strategier.

En bok som ”körlar” och som ger tyngd och anseende åt be-greppet undervisning.

EVA-STINA SUNDÉNBli medlem nu! www.skolledarna.se

Rektor/chef att hyra och/eller rekrytera!

Kompetenta skolledare/chefer att hyra, för kortare eller längre tid, i hela Sverige! Telefon: 08-545 160 20. E-post: info@kunskapsbolaget.se. Hemsida: www.kunskapsbolaget.se.

… utvecklar ledare och organisationer

20 SKOLLEDAREN JUNI 2016

BÖCKER

Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell GOTHIA FORTBILDNING

w I bänkarna sitter vår framtid. Därför måste skolan ligga i sam-hällsutvecklingens framkant.

Och digitaliseringen innebär helt förändrade villkor för kun-skapsbildningen. Därför måste ett fokus sättas på att utveckla elevernas digitala kompetens, så att de kan orientera sig i samhället nu och i framtiden.

Det skri-ver Håkan Fleischer och Helena Kvarnsell i boken Digita-lisering som lyfter skolan – teori möter praktik.

EN FORSKARE OCH en lärare som tillsammans satsat på ”att väva samman teori med praktik, forskning med det beprövade”. De själva ser boken som ett samtal för att belysa hur digita-liseringen kan lyfta skolan.

Redan från början kan sägas att det är en klok bok om it i skolan, som handlar om för-hållningssätt och övergripande handlingsmönster. Här finns inga tips om appar utan i stället en ordentlig genomgång av vad som ingår i och vad som menas

med digital kompetens – och inte minst ett väl disponerat kapitel om kunskapsbegreppet.

Rubriken ”Yta och djup” sä-ger mycket. Och författarna ger sin definition av vad kunskap är, nämligen att ”kunskap är sann och rättfärdigad tro”.

Det senare innebär att det är angeläget att söka argument för och förstå skälen till varför nå-got ska hållas för sant.

ANSVARIG FÖR ATT en genomre-flekterad kunskapssyn ligger till grund för digitaliseringen i skolan är rektor. Han eller hon måste säkerställa att läro-planens beskrivning av den digitala kompetensen och dess åtta komponenter, blir grunden för hur kunskapsbildningen i skolan äger rum. Han eller hon måste utvärdera verksamhe-tens sätt att använda datorerna i undervisningen, så att kun-skap för att förstå blir en kvali-tet som kommer i fokus.

Kunskapen ska inte bara till-lämpas ”utan också anpassas och få mening och integreras i elevernas egen värld”. Det handlar om att gå från fokus på information (minnas och återge) till fokus på den läran-des värld. I slutändan kan detta leda till den djupaste formen av kunskap, nämligen den som förändrar dig som människa.

Forskaren Fleischer introdu-cerade redan för några år se-dan i sin avhandling begreppet ”stretchad kunskap”. Detta för-

hållningssätt, en utgångspunkt i den här boken, bygger på de utökade möjligheterna som eleverna har fått att bilda kun-skap med hjälp av it. Det hand-lar om rumsligheten (nätet som en plats att ta vara på); om möj-ligheterna att umgås och kom-municera och om medvetenhet om hur mediet påverkar den kunskap som bildas.

I DETTA BEGREPP innesluter för-fattarna också ett lärande som stimulerar bildning. Det bil-dande samtalet ser de som en viktig grund för ett stretchat kunskapsbegrepp.

Dessa aspekter av stretchad kunskap tas tillvara genom fyra grundläggande komponenter i undervisningen: elevens moti-vation, målorientering, reflek-tion och socialt samspel. Dessa fyra områden blir till var sitt kapitel, med reflektionsfrågor kring lärarens egen undervis-ning.

Ett mycket bra grepp! Kan-ske resultatet av reflektion blir ännu djupare av att göra detta i arbetslaget – eller kanske rent av att ta med vissa av frågorna

som ett underlag vid medarbe-tarsamtalet.

DET KÄNNS MYCKET genomtänkt och som ett bra avslutande grepp att avsluta boken med ett kapitel om en möjlig ny yrkes-roll för lärare.

Efter nio kapitel med fokus på eleverna avslutar de med att ställa frågor och reflektera kring vad det innebär att vara lärare i en stretchad värld; och de gör det genom att testa de olika komponenterna av stret-chad kunskap på lärarrollen.

Skolledaren förhåller sig ju till båda verkligheterna, att säkerställa att eleverna får ett lärande som leder till att må-len nås och ständigt utvärdera vilka kompetens- och utveck-lingssatsningar som behöver göras för att erbjuda lärarna förutsättningar att lyfta skolan.

Det finns gott om kurser, se-minarier och litteratur om digi-taliseringen.

Fleischer och Kvarnsells bok är i ordets allra bästa betydelse en grundbok när det gäller it i skolan. En studiehandledning till och mången rektor hade haft ett riktigt bra underlag för kompetensutveckling tillsam-mans med sina lärare. Men de fyra kapitlen med avslutande frågor kring lärandet i varda-gen är ett riktigt gott material för utvecklingsdialogen.

Förutsatt att det finns tid för reflektion!

ULF GUSTAVSSON

En grundbok om it i skolan

Annons

I slutändan kan detta leda till den dju-

paste formen av kun-skap, nämligen den som förändrar dig som människa.

’’’’

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 21

Förtroende l framtid l förutsättningar

VÅRAVIKTIGASTE

FRÅGOR

PÅ DIN IDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

Annons

ViktigastLäs Våra viktigaste frågor – framtid, förutsättningar och för-troende på skolledarna.se

Framtidens cheferKänn på höstens kampanj-motto: Skolledare – chefer som formar framtiden.

Ses i Visby!Kom till våra seminarier i Visby under Almedalsveckan! Mer info på skolledarna.se.

Nu blir vår röst ännu starkareNu tar Sveriges Skolledarför-

bund ännu ett kraftfullt steg i sin strävan att vara den samla-

de rösten för Sveriges alla skolledare. Efter att ha summerat våra första 50

år tillsammans, grabbar vi tag i resul-tatet av vårt arbete och sjösätter den 1 juli en helt ny förtroendemannaorga-nisation, då bland annat våra distrikt ersätts av tolv regioner.

Syftet med denna nyordning är framför allt att stärka den lokala verk-samheten ytterligare. Målet är tydligt – vårt förbund ska samla alla Sveriges skolledare!

VI VILL VARA alla skolledares, såväl medlemmars som ännu inte medlem-mars, samlade röst och vi har i dag en viktigare uppgift än någonsin att stöd-ja och skickliggöra Sveriges skolledare.

På skolledarens dag den 3 septem-ber, inleder vi vår läsårskampanj med årets motto: ”Skolledare – chefer som formar framtiden”.

Det är också med den målbilden vi genomför en kickoff-turné till våra nya regioner under hösten.

Skickliga skolledare är en förutsätt-ning för lärande och goda resultat i förskola och skola.

För att professionen ska kunna göra bästa möjliga nytta, behöver vi skapa ännu bättre villkor.

Det kommer vi verka för med extra kraft under det kommande läsåret.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND HAR en viktig uppgift i att stötta och stärka våra medlemmar under hela kar-riären.

Vi ser fram emot emot hös-tens uppstart tillsammans med er – Sveriges viktigaste chefer.

Men innan dess vill jag önska er alla en glad som-mar!

MARIA ANDRÉNBERGSTRÖM

KANSLICHEF

www.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

Får vi vara med och inspirera er när ni tar steget från omvårdnad till utmanande undervisning i särskolan?

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 21

Förtroende l framtid l förutsättningar

VÅRAVIKTIGASTE

FRÅGOR

PÅ DIN IDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

Annons

ViktigastLäs Våra viktigaste frågor – framtid, förutsättningar och för-troende på skolledarna.se

Framtidens cheferKänn på höstens kampanj-motto: Skolledare – chefer som formar framtiden.

Ses i Visby!Kom till våra seminarier i Visby under Almedalsveckan! Mer info på skolledarna.se.

Nu blir vår röst ännu starkareNu tar Sveriges Skolledarför-

bund ännu ett kraftfullt steg i sin strävan att vara den samla-

de rösten för Sveriges alla skolledare. Efter att ha summerat våra första 50

år tillsammans, grabbar vi tag i resul-tatet av vårt arbete och sjösätter den 1 juli en helt ny förtroendemannaorga-nisation, då bland annat våra distrikt ersätts av tolv regioner.

Syftet med denna nyordning är framför allt att stärka den lokala verk-samheten ytterligare. Målet är tydligt – vårt förbund ska samla alla Sveriges skolledare!

VI VILL VARA alla skolledares, såväl medlemmars som ännu inte medlem-mars, samlade röst och vi har i dag en viktigare uppgift än någonsin att stöd-ja och skickliggöra Sveriges skolledare.

På skolledarens dag den 3 septem-ber, inleder vi vår läsårskampanj med årets motto: ”Skolledare – chefer som formar framtiden”.

Det är också med den målbilden vi genomför en kickoff-turné till våra nya regioner under hösten.

Skickliga skolledare är en förutsätt-ning för lärande och goda resultat i förskola och skola.

För att professionen ska kunna göra bästa möjliga nytta, behöver vi skapa ännu bättre villkor.

Det kommer vi verka för med extra kraft under det kommande läsåret.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND HAR en viktig uppgift i att stötta och stärka våra medlemmar under hela kar-riären.

Vi ser fram emot emot hös-tens uppstart tillsammans med er – Sveriges viktigaste chefer.

Men innan dess vill jag önska er alla en glad som-mar!

MARIA ANDRÉNBERGSTRÖM

KANSLICHEF

Utveckla dina elevers apl, byt erfarenheter med kollegor och driv skolans systematiska utvecklingsarbete om apl!

Anmäl dig till närmsta utbildning, vid Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde, Högskolan Väst, Linköpings universitet, Linné- universitetet, Malmö högskola eller Stockholms universitet.

www.skolverket.se/apl-utveckling

Apl-utvecklarutbildningFör lärare och apl-ansvariga

En nationell apl-utvecklare kan kostnadsfritt stödja skolan med att utveckla rutiner för

• Systematiskt kvalitetsarbete om arbetsplatsförlagt lärande

• Kartläggning för kvalitetssäkring av arbetsplatser

• Bedömning av elevens prestationer i det arbetsplatsförlagda lärandet

• Samverkan mellan skola och arbetsplats

• Arbetet med lokala programråd

• Etablering eller utveckling av lärlingsutbildning

• Etablering eller utveckling av yrkesintroduktionsprogrammet

• Etablering eller utveckling av vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år

www.skolverket.se/apl-utveckling

Nationella apl-utvecklare

22 SKOLLEDAREN JUNI 2016

RAST Mode, film och fågelholkar i vårens sista Rast.

Annons

n LITE MER NORDISK kunskap och språkförståelse kan det förhopp-ningsvis bli genom det nya nordiska

filmutbudet som finns på Norden i skolan. Gratis tillgång till ett 40-tal kort- och dokumentärfilmer från Nor-

den ska stärka den nordiska känslan, hoppas Föreningarna Nordens för-bund. Mer info på nordeniskolan.org.

Så in i Nordenbättre?

Bara det bästa – så heter en utställning av mode-plagg från de senaste 100 åren på Röhsska museet i Göteborg. Det är ett urval av plagg från Tonie Le-wenhaupts stora mode-donation till museet. Hon är modetecknare och har gett ut flera

modehistoriska böcker. Nu utgör hennes donationer kärnan i museets samlingar av modeplagg.

Och ja, utställningen är ett måste för alla mode-intresserade!

Den pågår till den 30 december.

Om modeintresset inte är stillat på som-marens Sverigeresa, så passa på att se modebilder av Georg Oddner, vars foto-grafier visas i utställningen Freij möter Oddner (2). Bilderna visas på Malmö mu-seum vid sidan av bilder av Sandra Freij, årets Oddnerstipendiat.

Och den som är mönster-intresserad kan samtidigt passa på att se utställningen Randigt, rutigt, prickigt – en mönsterkavalkad på kläder ur museets samlingar.

Fotoutställningen visas till mitten av november, mönsterditon till slutet av 2017.

Börja med det bästa…

…och fortsätt i samma stil

Tjo, vad detvar livat…

FOTO: MIKAEL LAMMGÅRD

©G

EORG

OD

DN

ER/MALM

Ö M

USEER

Klass 5B i Kvinnebyskolan, Linkö-ping är svenska mästare i fågel-

holksbygge. Deras holk Björkboet fick utmär-

kelsen Guldholken. 23 procent av 7 372 röster!

Kalas och oförglömlig naturupp-levelse väntar.

Vinnarholken – något för björktras-ten, kanske?

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 23

SISTA ORDET

KerstinWeylerCHEFREDAKTÖR

Hotat sommarlov för Katrineholms förste-lärare – skriver en lärartidning. Bilden

illustreras av två vuxna och ett barn som ligger på en solig strand. Möjligtvis har barnet sommarlov. Om de övriga två är lärare, har de antingen semes-ter eller ferie. Inte sommarlov.

Jag antar att redaktören har fått några samtal från lärare som högljutt protesterat mot rubriken. Lärare har INTE sommarlov.

Det har alltså elever, och för en månad sedan lanserade Li-beralerna ett förslag att förkor-ta det för nyanlända barn och ungdomar. Långa ledigheter är inte bra om inlärningen ska bli effektiv. Det gäller kanske inte bara nyanlända.

NÄR JAG LÄSER Skolkommis-sionens delbetänkande är en fråga mycket frånvarande. Det är kanske inte kommissionens uppgift att titta på den – men det bör den. Hur skolan är or-ganiserad är i hög grad en fråga

som berör framtiden, resulta-ten och likvärdigheten.

Är två terminer optimalt? Är det mest ekonomiskt och i längden det bästa för ett håll-bart lärande? Är det bra för eleverna med långa uppehåll på sommaren och en allt mer pressad tid under höst och vår?

Hur ska vi i så fall se på lovsko-lor och sommarskolor?

TJA, DET FINNS en fråga till – jag upprepar den till fördumning-ens rand: Är innehållet/ämnen i grundskolan optimalt för en skola i världsklass i en värld av delningsekonomi, klimathot,

globalisering och migration? Borde vi åtminstone diskutera saken?

Alla ska nå höjden av sin för-måga och sina drömmar och alla bör klara godkänt. Det är målsättningen för skolan.

Men det är kanske hälsosamt att dela upp det stora målet i några, vad var det nu det kalla-des – strävansmål? – som kom-missionen gör med sina natio-nella målsättningar.

I stället för att resignera och bara konstatera – att nej, det gick inte heller den här gången, alla nådde inte fram.

Trots mina grundläggande invändningar, så lovar jag se på kommande slutbetänkande med öppet sinnelag.

Man kan dock fundera på hur de ska hinna med. Slut-betänkandet ska presenteras i början av nästa år. De sista tex-terna måste då vara klara i slu-tet av det här året. Ungefär som när Pisaresultaten kommer…

Den dagen, det betänkandet. Till dess vill jag önska er alla en god, varm och solig sommar.«

Skolkommissionenmissade två frågor

I samarbete med:

Läs mer om erbjudandet på danskebank.se/skolledarna

Danske Bank och Sveriges Skolledarförbund har inlett ett långsiktigt samarbete som kommer att ge dig som medlem en hel del exklusiva förmåner.

Du kan t.ex. få:

  • Egen personlig rådgivare  • Våra vardagstjänster kostnadsfritt första året  • Bolån från låga 1,29 %* 

Vi har fler förmåner som väntar på dig och som vi samlat i Danske Förmånsprogram.  Gå in på danskebank.se/skolledarna och upptäck dem idag. Vårt mål är att du når dina.

Du har unika förmåner som medlem i Sveriges Skolledarförbund!

Bolån 1,29%

RÄNTA FRÅN

* 3 månader 1,29 %. Effektiv ränta 1,298 %. Ex 2 Mkr/50 år, totalt 2 647 405 kr

Äntligen en annons som kan löna sig.

Utsedda till Årets Bank av Privata Affärer 2015

22 SKOLLEDAREN JUNI 2016

RAST Mode, film och fågelholkar i vårens sista Rast.

Annons

n LITE MER NORDISK kunskap och språkförståelse kan det förhopp-ningsvis bli genom det nya nordiska

filmutbudet som finns på Norden i skolan. Gratis tillgång till ett 40-tal kort- och dokumentärfilmer från Nor-

den ska stärka den nordiska känslan, hoppas Föreningarna Nordens för-bund. Mer info på nordeniskolan.org.

Så in i Nordenbättre?

Bara det bästa – så heter en utställning av mode-plagg från de senaste 100 åren på Röhsska museet i Göteborg. Det är ett urval av plagg från Tonie Le-wenhaupts stora mode-donation till museet. Hon är modetecknare och har gett ut flera

modehistoriska böcker. Nu utgör hennes donationer kärnan i museets samlingar av modeplagg.

Och ja, utställningen är ett måste för alla mode-intresserade!

Den pågår till den 30 december.

Om modeintresset inte är stillat på som-marens Sverigeresa, så passa på att se modebilder av Georg Oddner, vars foto-grafier visas i utställningen Freij möter Oddner (2). Bilderna visas på Malmö mu-seum vid sidan av bilder av Sandra Freij, årets Oddnerstipendiat.

Och den som är mönster-intresserad kan samtidigt passa på att se utställningen Randigt, rutigt, prickigt – en mönsterkavalkad på kläder ur museets samlingar.

Fotoutställningen visas till mitten av november, mönsterditon till slutet av 2017.

Börja med det bästa…

…och fortsätt i samma stil

Tjo, vad detvar livat…

FOTO: MIKAEL LAMMGÅRD

©G

EORG

OD

DN

ER/MALM

Ö M

USEER

Klass 5B i Kvinnebyskolan, Linkö-ping är svenska mästare i fågel-

holksbygge. Deras holk Björkboet fick utmär-

kelsen Guldholken. 23 procent av 7 372 röster!

Kalas och oförglömlig naturupp-levelse väntar.

Vinnarholken – något för björktras-ten, kanske?

JUNI 2016 SKOLLEDAREN 23

SISTA ORDET

KerstinWeylerCHEFREDAKTÖR

Hotat sommarlov för Katrineholms förste-lärare – skriver en lärartidning. Bilden

illustreras av två vuxna och ett barn som ligger på en solig strand. Möjligtvis har barnet sommarlov. Om de övriga två är lärare, har de antingen semes-ter eller ferie. Inte sommarlov.

Jag antar att redaktören har fått några samtal från lärare som högljutt protesterat mot rubriken. Lärare har INTE sommarlov.

Det har alltså elever, och för en månad sedan lanserade Li-beralerna ett förslag att förkor-ta det för nyanlända barn och ungdomar. Långa ledigheter är inte bra om inlärningen ska bli effektiv. Det gäller kanske inte bara nyanlända.

NÄR JAG LÄSER Skolkommis-sionens delbetänkande är en fråga mycket frånvarande. Det är kanske inte kommissionens uppgift att titta på den – men det bör den. Hur skolan är or-ganiserad är i hög grad en fråga

som berör framtiden, resulta-ten och likvärdigheten.

Är två terminer optimalt? Är det mest ekonomiskt och i längden det bästa för ett håll-bart lärande? Är det bra för eleverna med långa uppehåll på sommaren och en allt mer pressad tid under höst och vår?

Hur ska vi i så fall se på lovsko-lor och sommarskolor?

TJA, DET FINNS en fråga till – jag upprepar den till fördumning-ens rand: Är innehållet/ämnen i grundskolan optimalt för en skola i världsklass i en värld av delningsekonomi, klimathot,

globalisering och migration? Borde vi åtminstone diskutera saken?

Alla ska nå höjden av sin för-måga och sina drömmar och alla bör klara godkänt. Det är målsättningen för skolan.

Men det är kanske hälsosamt att dela upp det stora målet i några, vad var det nu det kalla-des – strävansmål? – som kom-missionen gör med sina natio-nella målsättningar.

I stället för att resignera och bara konstatera – att nej, det gick inte heller den här gången, alla nådde inte fram.

Trots mina grundläggande invändningar, så lovar jag se på kommande slutbetänkande med öppet sinnelag.

Man kan dock fundera på hur de ska hinna med. Slut-betänkandet ska presenteras i början av nästa år. De sista tex-terna måste då vara klara i slu-tet av det här året. Ungefär som när Pisaresultaten kommer…

Den dagen, det betänkandet. Till dess vill jag önska er alla en god, varm och solig sommar.«

Skolkommissionenmissade två frågor

Sveriges viktigaste chefer!

www.rektorspoolen.se

Läs mer på vår hemsidaom du är intresserad av

interimsuppdrag.

NYTT JOBB?

www.skolledarna.se

Platsannonser för Sveriges viktigaste chefer

– skolledare och rektorer.

hittar du på

NYHET

pluggannonser.indd 1 2016-03-08 10:35

Annons

POSTTIDNING BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm

SKOLPAKET

SM

A

R T-C E R T I F I ER

AT

™

Har du en SMART Board?

SMARTKlubben är Sveriges största användarföreningför interaktiva verktyg med ca 20 000 medlemmar.Inspiration, utbildning och erfarenhetsutbyte.www.smartklubben.se

Svensk distributör www.smartboard.se

info@netsmart.se | 010-150 06 00

20 MINUTER

10 FILMER

KÖR!

Skanna QR-koden för att se filmerna eller gå in på www.smartklubben.se.

Välkommen att boka en timmes inspiration på din skola:010-150 06 00 | info@netsmart.se

Börja undervisa digitalt på 20 minuter...

Vi ses på

NU2016Malmö

15-17 juni