Nytt Boende nr 2, 2010 Kalmar

Läs om: Anna Olofsson | Försäkringar | Barnens drömhus | Trappor | Dörrar | Golv & mattor | Sudoku

#

An Alarmstreet Production

Tillbaka i trädgårdenTillbaka i trädgården

Trädgårdsspecial med KFF:s Tobias Carlsson

Rum & TrädgårdTrädgårdsmässan i KistaTrädgårdsmässan i Kista

Garden Champ2

# T V Å 2 0 1 0 | E T T M A G A S I N F R Å N P O N T U Z L Ö F G R E N A B

Fängelset i KalmarFängelset i KalmarPå andra sidan gallretPå andra sidan gallret

Garden Champ

Rum & Trädgård

Trädgårdsspecial med KFF:s Tobias Carlsson

Knut KnutsonKnut KnutsonDen ohejdbara entusiastenDen ohejdbara entusiasten

Pernilla Månsson ColtPernilla Månsson Colt

Anders JohanssonAnders JohanssonDomkyrkans präst om yttre och inre kallDomkyrkans präst om yttre och inre kall

Funkis i FjölebroFunkis i Fjölebro

Leila LindholmLeila LindholmLyxlördag utomhusLyxlördag utomhus

Svart, vitt och trendigtSvart, vitt och trendigt

Nytt Boende #2_2010 10-03-23 12.49 Sida 1

Nytt Boende #2_2010 10-03-23 15.15 Sida 2

Innehåll

ALARMSTREET MEDIA ABtel: 0480-560 80larmgatan 34, 392 32 [email protected]

ANSVARIG UTGIVAREadam lindrooz e-post: [email protected]

REDAKTÖR/GRAFISK FORMstefan juliusson tel: 0480-560 82e-post: [email protected]

PROJEKTLEDAREmia eknert, tel: 0480-560 86e-post: [email protected]

ANNONSPRODUCENTmartin palm

SKRIBENTERjimmie larssonulrika melinlina isakssonfredrik b nilssonlena löfgren

FOTOGRAFERmarcus funkemårten ekbladulrika melinfredrik b nilssonomslagsfoto: mårten ekbladmarcus funke

MEDIASÄLJARElinda arvidsson, 0480-560 84andreas petinos, 0480-560 83johan poulsen, 0480-560 85

TRYCKvtt grafiska ab, vimmerby

KRISTINA LINDHELexingtons grundare

6. FYRA VÄLJERLokalprofiler tipsar

8. RUM & TRÄDGÅRDTrädgårdsmässan från Kista

16. KOM UT!Din bakgård väntar

22. ANDERS JOHANSSONOm yttre och inre kall

28. FUNKIS I FJÖLEBROSvart & vitt

34. ANNA OLOFSSONMed popen som hobby

44. ENTRÉAllt om dörrar

50. KNUT KNUTSONDen ohejbara entusiasten

58. NYHETERPå garageuppfarten

14

PÅ ANDRA SIDAN GALLRETFängelset inifrån

26LEILA LINDHOLMGenvägarnas drottning

40

TOBBES TRÄDGÅRDVad händer i Tobbes trädgård?

20

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 23.11 Sida 3

Pontuz har ordet

Jag och min fru Lena var i Paris i helgen– och trodde verkligen att vi skulle få

möta våren. Men ack, den kändes långtborta även där. Fast vad gör det i en stadsom Paris... Ett arkitekturfreak somundertecknad njöt i fulla drag trots att detblåste lite snålt.

De har förstås Notre Dame, Eiffeltornetoch fantastsiska Louvren med blandannat Mona Lisa. Dessutom hann vi medatt åka längs Seine och promenera påChamps Elysée. Vilken härlig stad attuppleva!

Nu vill jag dock uppleva våren i Kalmaroch på Öland. Jag vill att den hårda snönskall smälta bort så att blomster och gräs-mattor får titta fram på allvar. Och visstkänns det att det är på gång? Jag ser hurisen släpper sitt fasta grepp omKalmarsund och hur det porlar och dropparvart jag än går. Härligt.

Hos oss på Pontuz Löfgren AB ärdet givetvis bråda dagar. Mångahar väntat på våren och jag troraldrig vi haft en så hektisk inled-ning på våren som i år, vilketgivetvis är roligt. En positivprisutveckling, ett begränsatutbud under en lång period,

låg nyproduktion, en god arbetsmarknadoch fortsatt låga räntor gör att det är ettgyllene tillfälle för den som vill sälja nu.

Sätt dig nu till rätta mot en södervägg!Det är dags att finna inspiration i ett nyttnummer av Nytt Boende.

Med vänliga hälsningar från vännerna påPontuz Löfgren AB.

Jag vill möta våren i Kalmar

4 NYTT BOENDE NR 2 2010

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.24 Sida 4

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.04 Sida 5


Fyra frågor & svar

VVaadd hhäännddeerr ppåå jjoobbbbeett?? Vi öppnar det mysiga

slottscafét med Soul&Scones alla helger i april, fr om

maj har vi öppet varje dag och satsar på hembakat,

belgiska våfflor och glass. Vi längtar efter sommaren

då vi erbjuder lättare luncher, mackor, god fika, glass

och belgiska våfflor. Håll utkik efter våra evenemang

som ”Kåserier, Kultur och Kläder” i juni och säkert mer

musik. Kalmar Slott har också ett gediget program

under hela sommaren! Det är många fester planerade,

i sommar har vi äran att arrangera flera bröllopsfester

och det är alltid speciellt roligt. Kalmarkrogar driver

restaurangverksamheten fr o m januari i år så det är

extra spännande med allt nytt och alla möjligheter!

VViikkttiiggaasstt hheemmmmaa:: Gemenskapen med familj och

vänner, livskvalitet med att bo på östra Öland, tid att

vara med min underbara dotter och massa med plats

för stora och små tankar. Jag har valt att bo i ett hus

som ligger för sig självt för jag behöver utrymme och

frihet, samtidigt som jag trivs med att ha nära till

tryggheten och glädjen i bygemenskapen. Vi ser solen

gå upp från verandan på framsidan och följer den när

den går ner på baksidan. Det ger en känsla av att vara

en liten, liten del av en stor värld.

NNaammnn:: Jessica Bergsjö

ÅÅllddeerr:: fyller 40 år i juni

AArrbbeettee:: Driftansvarig på Vasa & Co, restau-

rang och festvåning på Kalmar Slott

FFaammiilljj:: Stor, okonventionell och härlig.

NNaammnn:: Mikael R OlssonÅÅllddeerr:: 39 (40 is the new 20)AArrbbeettee:: Egen företagare, kreativ entreprenör och tomtexploatörFFaammiilljj:: Gift med Annika och två döttrarpå 9och11år

44Frågor & svarVVaadd hhäännddeerr ppåå jjoobbbbeett?? Bygger

17 hus under våren och som-

maren i Länet. Anställt ny säl-

jare för att hinna med då det

finns god tillgång på tomter

inom snar framtid. Håller på

att ta fram nya tomter i fem

områden, bla Läckeby.

VViikkttiiggaasstt hheemmmmaa:: Familjen

VVaadd hhäännddeerr ppåå jjoobbbbeett??

Våren håller på att plockas

fram,jättekul!

VViikkttiiggaasstt hheemmmmaa:: Att alla

mår bra.

NNaammnn:: Thomas CarlssonÅÅllddeerr:: 47 årAArrbbeettee:: Butiksägare IntersportFFaammiilljj:: Fru Marie, Barn: Louise23 år, Jonas 21 år

NNaammnn:: Karolina Sörman

ÅÅllddeerr 33

AArrbbeettee:: Försäljningschef

Bilkompani Kalmar

FFaammiilljj:: Man och katt

VVaadd hhäännddeerr ppåå jjoobbbbeett?? Här är det

full fart! Våren är i antågande och många

nya kunder kommer in till oss vilket vi är

väldigt glada över. Vi har många bra pro-

dukter att välja på och inväntar ytterligare

flera lanseringar under året. Bland annat är

det Audi A1 en helt ny produkt i modell-

programmet, sedan har vi just introducerat

Skoda Superb och så kommer nya modeller

av Touran, Sharan och Touareg. Vi har just

anställt nya säljare som är redo att möta

alla besökare och även satsa mer på före-

tagsbearbetning.

VViikkttiiggaasstt hheemmmmaa:: Min man, min familj,

mina vänner och min lånehäst. Fast hon är

inte hemma så ofta :-) Nu är det också snart

dags att fixa trädgården.

.............................................................................................................................................................................

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

..

�

11.. MMoobbiilltteelleeffoonn HHeemmtteelleeffoonn

22.. GGoollvvvväärrmmee HHaanndddduukkssvväärrmmee

33.. SSoollsskkyyddddssffaakkttoorr PPaarraassoollll

44.. PPuullvveerrmmooss HHeemmllaaggaatt mmooss

�11.. FFrreeddrriikksssskkaannss BBiioossttaaddeenn

22.. GGrräävvaa rraabbaatttt GGrräävvaa ppooooll

33.. KKaaffffeekkoopppp kkaaffffeemmuugggg

44.. MMaalllloorrccaa BBoorrnnhhoollmm

�

�

�

�

11.. MMaacc PPCC

22.. DDiieesseell EEttaannooll

33.. MMiinnii CCooooppeerr VVWW GGoollff

44.. EErriikk HHaammrréénn BB--ÅÅ GGuussttaaffssssoonn

�

Dricker inte Kaffe, tar två extra semesterveckoristället (2fika a`10min x dag/v) x 46v) =76tim. )

Barcelona & Borgholm

�

�

��11.. FFrreeddrriikksssskkaannss BBiioossttaaddeenn

22.. GGrräävvaa rraabbaatttt GGrräävvaa ppooooll

33.. KKaaffffeekkoopppp kkaaffffeemmuugggg

44.. MMaalllloorrccaa BBoorrnnhhoollmm

�

�

�

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.25 Sida 6

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.12 Sida 7

om mässans namn låter antydaär det mer än vårlök och gödselsom ställs ut i montrarna. Denlagom stora hallen är lagom

fylld med lagom antal utställare som harlagom många inriktningar. Belysning, bad-

tunnor, utemöbler, trädgårdsverktyg menframför allt inspiration till hur det egnauterummet kan komponeras och inredas.Allt ackompanjerat av meditativt fågelkvit-ter. Sällan har väl en mässa känts så rätt itiden.

De 120 utställarna vänder sig till svenskarna,det folk som satsar mest på sin trädgård.Hasselfors Garden presenterade undermässans första dag en undersökning i vilkensvenskar har tillfrågats om hur de ser på sigsjälva i förhållande till trädgården. Vilka


Rum & Trädgård

Rum & TrädgårdSE´den verklig, vår trädfyllda lustgård? En himmelsk trädgårdsinspiration

När den vintrigaste vintern på länge äntligen har börjat droppa öppnar KistamässanRum & Trädgård. En tillställning som hälsar våren välkommen och som ger tips för allasom vill skapa sig en hemvist i det gröna. För undertecknad, som äger fem kvadratme-ter betongbalkong, var förväntningarna måttliga; men oj vad suget efter varmt gräs ochblommiga blommor vaknade.

Text och foto: FFrreeddrriikk BB NNiillssssoonn

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.14 Sida 8

beteenden visar svensken upp, vad är viktigtoch vilka ambitioner har hon?

Av 9.666 personer gick det att sålla framnågra gemensamma nämnare. Svensken vär-desätter enkelhet och användarvänlighet,det vill säga: trädgårdenoch uterummet ska gåsnabbt och lätt att färdig-ställa. Samtidigt bryrman sig om design och deflesta vill ha en egenodling, där de flesta villse ekologiska alternativ.Det visar sig också atthemmets inre och yttrealltmer flyter sammanoch att många är beredda att betala en heldel för att utrusta sin trädgårdsmiljö.

TV-trädgårdsmästaren Bosse Rappne ser entrend i att allt fler väljer att stanna hemma

och värna om vad som händer utanför denegna ytterdörren i stället för att dra ivägöver halva jordklotet för att finna lugnet.Det är, menar Rappne, helt okej att njutaoch slappa hemma i trädgården som alterna-

tiv till Thailands stränder. Själv väljer han attinreda ett eget uterum, ett orangeri, i vilkethan lever under vår och sommarsäsongen.

– På det sättet lär man sig uppskattasäsongerna mer och utnyttja deras växlingar.

När hösten kommer är det skönt att återkrypa in i soffan och tända stearinljus, sägerBosse Rappne.

Husqvarnas världspremiär på mässan stär-ker teorin om att allt fler ärberedda att satsa pengar på sinutemiljö. Deras robotgräsklip-pare, Automower, presentera-des i fyra nya färger.Gräsklippare som statuspryl tillen kostnad av närmare 30.000kronor jämfördes av tillverka-ren själv med Apples iPod-diversifiering.

Mässans mest prisvärda intryck gav dock deförslag på inredda balkonger, altaner ochuterum som hade iscensatts runt om i hal-len. Trots att trädgården anno 2010 tydligenmycket handlar om pengar, status och

Rum & Trädgård

NYTT BOENDE NR 2 2010 9

“jag skulle framför allt tipsa om att hållarent i sin trädgård. Börja inte med en

massa detaljer utan satsa på stora växter.Om du är nyinflyttad skulle jag vänta minsten säsong innan jag gjorde något alls. Det

är bättre att vänta och se vad du villanvända marken till och var du rör dig.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.16 Sida 9

design lyckades dessa installationer betonahelt andra värderingar av våra uterum: ro,vila, avkoppling, glädje och lek.

Efter några timmarsbotanisering i mäss-montrarna tar jag enkaffe i den intillig-gande restaurangen.Kvinnan bredvid mighar något initieratöver sig och jag kaninte låta bli att frågavarför hon är här.

– Jag är trädgårdslärare på naturbruks-gymnasiet i Rättvik, säger hon.En självklar fråga från en novis blir då vadhon rekommenderar en nybliven husägareinför planteringssäsongen.

– Hmmm… inte helt lätt att svara på.Men jag skulle framför allt tipsa om att hållarent i sin trädgård. Börja inte med en massadetaljer utan satsa på stora växter. Om du är

nyinflyttad skulle jag vänta minst en säsonginnan jag gjorde något alls. Det är bättre attvänta och se vad du vill använda marken tilloch var du rör dig.

Kvinnan dricker några klunkar kaffe och

funderar på ett konkret exempel att illustre-ra sina trädgårdstips med.

– Vissa får för sig att anlägga en pergolai ena hörnan av sin stora tomt. Innan man

gör det ska man fråga sig näroch om man kommer att vistasdär. Jag tror i stället på atthålla sig nära huset så att mankan njuta av sina odlingar.

Men vad ska den late dågöra, den som egentligen baravill springa omkring i vat-tenspridaren på gräsmattan,men som ändå vill smycka sin

trädgård med någonting?– Se till att anlägga en fin entré. Den

passerar alla när de ska in och så även du –det är två anledningar till att du kommer atthålla den i fint skick!

NYTT BOENDE

Rum & Trädgård

“Vissa får för sig att anlägga en pergola iena hörnan av sin stora tomt. Innan mangör det ska man fråga sig när och om mankommer att vistas där. Jag tror i stället på

att hålla sig nära huset så att man kan njutaav sina odlingar.”

De stora tomterna,

med de stora gräs-

mattorna, kan inte all

iskall lemonad i värl-

den få oss bekväma

magasinsmakare att

klippa på annat vis; vi

måste ju hinna med

att skriva, fota och

layouta också.

Husqvarnas Rider

13C är en av våra

favoriter för i år.

Snabb att lära sig – separata pedaler för bakåt och framåt, enkelt men

genialt – och smidigare att använda än de flesta andra. Med nästan en

meter klippbredd är du snart färdig för att sätta dig ner och njuta av den

sköna sommaren.

Det är märkligt det där

med åkbara gräsklippare –

hur mycket kul får man

egentligen ha när man

utför trädgårdsarbete?

Stiga Villa, i modellerna 12

och 14, fortsätter på den

inslagna vägen och är pre-

cis lika kul och funktionell

som vi skulle kunna önska oss. Den kallas trotjänare, ett epitet som

väl egentligen passar bättre på snart pensionerade fotbollsspelare

än pigga, smidiga gräsklippare. Det nya aggregatet tillåter valet

mellan multiclip och bakutkast, medan storleken och köregenska-

perna tillåter skarpa svängar och enkel manövrering. Nämnde vi

klippbredden på 85 centimeter?

Husqvarnas Rider 13C Stiga Villa 12 HST


Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.18 Sida 10

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.22 Sida 11

Inredning

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.33 Sida 12

12 NYTT

BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 14.33 Sida 13


en amerikaniserade profilenhar lurat många svenskar –men jo, Lexington grundadeshär i landet. Därmed inte sagt

att man trampar samma beprövade stigarsom ursvenska IKEA. Såväl kläd- som sov-

rumskollektionerna står med båda fötternastadigt på den amerikanska östkusten, mitti mellan Ive League-universitet och denkyliga atlantvinden.

– Vi ville göra ett internationellt inred-ningsmärke i den här stilen. Vi gillade det

själva och vi visste att det fanns utrymme;det fanns inget liknande, i alla fall inte iklädväg. Amerikansk östkuststil – det ärklassiskt, det är fräscht och lätt att tycka om.Dessutom är det väldigt lättapplicerat på deflesta hem, säger Lindhe till Nytt Boende.

D

Kristina Lindhe

Med sina 900 återförsäljare i ett 20-tal länder är Lexington ett av de mer fram-gångsrika svenska design- och inredningsföretagen. Vi har talat med grundaren,tillika VD och Creative Director, Kristina Lindhe om entreprenad och den ameri-kanska östkusten.

Text: JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn

Kristina LindheLexingtons grundare

Foto: Carl-Johan Rönn

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.27 Sida 14


Kristina Lindhe

Inspirationen för kollektionerna kommerbland annat från de många resorna tillUSA, och räcker världen över. VaruhusetHarrods i London är en av återförsäljarna,men det går lika bra att hitta Lexingtonsörngott i både Nya Zeeland och Australien.

– Största skillnaden mellan när vi starta-de och nu är att vi har en klart större orga-

nisation. Fler människor är inblandade, vil-ket ställer större krav på att allt ska funge-ra. Idag ska vi nå ut till fler människor medvårt koncept.

Har ni kompromissat något för attkunna nå fler?

– Vi har inte gjort några kompromisser

med konceptet. Ett problem är exempelvisatt man har olika storlekar i olika länder –det finns 38 olika storlekar på örngott iEuropa – men det är mer ett logistikpro-blem. Vi håller fast vid vår idé, vår stil.

Kan du någon gång känna dig trött påatt jobba så intensivt med inredningoch design, som är både arbete ochintresse?

– Nej, det är en livsstil – något man all-tid har med sig. Det mattas inte av.

Till sist, har du några favoriter i åretsvårkollektion?

– Vi har alltid jättehärliga kvaliteter pålakanen, och själv gillar jag våra poplinla-kan. Vårkollektionen har temat travellerscollection, där tanken är att man är hemmahos någon som rest runt och samlat intryckfrån olika delar världar. Där finns blandannat en kudde med en världskarta på, somjag gillar. NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.39 Sida 15


Kom ut!

är har man med allra störstasäkerhet våren i tankarna, hurdjupt kälen än biter i marken.– I vår kommer många olika

vårblommor att blomma samtidigt i enotrolig färgexplosion, eftersom det är såsent och alla växter trycker på under snönoch tävlar om vem som kommer först upp.Tyvärr blommar de också över lite snabba-re men underbart är kort, säger Jenny tillNytt Boende.

Också träd och buskar har fått lida av attkylan stannat så länge; tack vare skarenhar bland annat rådjur och harar kunnattassa runt i trädgården helt utan problemoch smörja kråset.

– Det är inte kul och tyvärr går det säl-lan att rädda de tilltygande träden, menbuskarna brukar kunna återhämta sig ochbli fina och till och med lite tätare avdenna ofrivilliga beskärning.

– Detta resulterar i att det kommer att

planteras en del nya träd i år tror jag, ochförhoppningsvis så skyddar man stammenmot gnagare inför nästa vinter, det kostaratt lära sig.

Men, i kalendern och faktiskt i storadelar av landet, våren är ju här, även omden fortfarande är förbluffande lik vin-tern i vissa avseenden. Med två filtar iknäet kan kaffet avnjutas på uteplatsenoch med något varmt i termosen går detatt njuta av utflykter i skog och mark.

– Det som gjort mig lycklig dennavecka, förutom fågelkvitter, är att snönsmälter bra mycket fortare på stenlagdaytor. Så mitt vårprojekt får bli att äntligengöra stensatta gångar i trädgården, där jagkan röra mig fritt utan att drunkna i leratill följd av snösmältningen.

Vad är annars behållningen av stensat-ta gångar, och sten i allmänhet, i träd-gården? Vi vill ju allt som oftast fylla

D

Släpp sekatören loss, nu är det vår! Eller? I skrivande stund är det minusgrader iSkåne och den klassiska bandyfinalen i Uppsala spelas mitt i en snöstorm. För attfå tillbaka lite värme i bröstet igen ringde Nytt Boende upp Jenny Eskång på Ängs-backens Handelsträdgård.


FFoottoo:: Claes Carlehed/Benders

Kom ut!Din bakgård väntar

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.01 Sida 16

tomten med så mycket grönt vi bara kan…– Det som är roligt att tänka på med gångar är att det blir mer

spännande om man inte alltid ser var den slutar, det skapar en nyfik-enhet på vad som döljer sig vid slutet. Man kan avsluta med en trev-lig belysning eller en mysig sittplats i solnedgången. Det är viktigt attha en plats för varje tillfälle som ges.

– Har man ett gammalt vårdträd tycker jag absolut att man skasatsa på en uplight belysning, lika fint året om. I stensättningar ärglasblockslamporna riktigt mysiga, det blir ett dovt ljus som kan följagången, det mjukar upp linjerna och skapar karaktär.

Vad föredrar du att odla bredvid stengångar i år?– Det kommer hela tiden nya sorter och odlandet av grönsaker baraökar. Visst är det lyx att gå ut i trädgården och skörda sin egen spar-ris. Men det jag njuter av mest är att ha oförskämt mycket krydderoch örter omkring mig för att förgylla middagarna. Hallon och jord-gubbar är också svårt att leva utan, men det ska naturligtvis vara litelagom, för vem har tid att sköta jätteodlingar, nej tack o lov för demoderna pallkragsodlingarna, det gör att fler orkar njuta av det lyx-iga gröna från den egna täppan.Jenny betonar också vikten av dofter, som ger en extra skjuts åt träd-gården. Öppna fönster och kaprifoldoft, det tycker också vi på NyttBoende låter som sommar i sin renaste form.

– Något som också kan kännas lyxigt är dofter, jag ska absolutplantera en kaprifol nedanför mitt sovrumsfönster denna vår, så attjag i alla kommande somrar kan njuta av de fantastiska dofterna frånett öppet fönster. Det finns ett otroligt stor sortiment doftande rosorsom är svåra att leva utan, har man väl lärt sig att njuta av dem så ärman beroende och det är härligt att jobba med gamla sorters buskro-sor, de är starka, blomrika och alldeles fantastiskt doftande.

Det här är ju klassiskt populära inslag – vad är det för trendersom gäller 2010?

– Det är mycket blommigt i årets trend, rosor och pioner menockså mycket blommande buskar. De stilrena stenträdgårdarna ärfortfarande helt rätt, men bondromantiken kommer stort med glassi-ga pasteller och fluffiga mjuka former.

Twin-vinterträdgårdssystem. från Expodul Inredningar

enders

Kom ut!

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.04 Sida 17

Kom ut!

Och det antika, det lite slitna, hänger detfortfarande kvar?

– Ja, och till bondromantikens stil passaräven känslan av shabby chic, det kan vara engammalt vacker möbel som får flytta ut undersommarmånaderna. Det kan skapa ett vack-ert blickfång, gärna med en liten rostig grodaeller fågel som sällkap, eller en murgrönasom klättrar i en rustik kungakrona av järn.

Ja, där har ni det svart på vitt – bara för attsnön ligger kvar här och var, som smältandeisberg i ett bubblande hav gräs och växtersom vill tillbaka till solens strålar, betyderinte det att ljuset och värmen är långt borta.Det är dags att kavla upp ärmarna och ge sigut i våren, kanske med ett par långkalsongerunder ett par grövre byxor.

– Vi lägger mycket tid och pengar på attfå det mysigt och ombonat ute, med belys-ning, filtar och vackra växter och prylar kanman lätt skapa en alldeles egen oas. Och alltär tillåtet, våga lite mer i år, din trädgårdbehöver inte se ut som grannens. Och detkan ändå göras lättskött bara man planerarordentligt ifrån början.

Har du någon sista uppmaning till allaträdgårdsägare därute?

– Glöm absolut inte att sitta ner i solenoch bara njuta, visst är livet fantastiskt!

Ola på Anläggarna

Vad finns det förmöjligheter? Finnsdet något man intekan göra, i termerav stensättning ochgrusgångar?

– Det är bara fan-tasin som sätter gränser, det finns så otroligtmånga olika typer av sten… Oftast sökerman efter något som är lättskött, det är väldet genomgående. Lättskött, och snyggt, skadet vara. Vad är det viktigaste att tänka på innanman beslutar sig för vad man ska göra?

– Det absolut viktigaste är funktionen!Det gäller att fundera ut vad man vill ha ut avsin trädgård; var ska bilen stå, vart ska grus-gången leda… Man får akta sig så att maninte sitter och ritar en massa fina saker sominte används.

TTäännkk ppåå!!TThhuurrggåårrddeennss HHaannddeellssttrrääddggåårrdd

– Man kan ju redan nu hjälpa till att spräcka

snöhögarna, så slipper man fläckar på gräsmat-

tan. Det som nås av ljus tänder till direkt, men

det som ligger under snön kommer ju lite sena-

re, säger Beata Thurberg på Thurgårdens

Handelsträdgård.

– Det spelar inte så stor roll att det varit snö så

länge; solen kommer fram snart och allt kom-

mer ikapp. Påskliljor och tulpaner som legat

under snön har inte tagit sig illa vid av snön alls.

ÖÖllaannddss PPllaannttsskkoollaa

– Det man kan göra nu är att klippa sina frukt-

träd. Många klipper vattenskott, men det man

ska ta är stora grenar som behöver försvinna.

Om man vill är det ett utmärkt läge för att

plantera något – det är bra att plantera rätt

tidigt, då det är svalare och fuktigare.Att plan-

tera en häck är bra att redan nu, säger Åsa

Jönsson på Ölands Plantskola.

– Ett snötäcke är ganska bra för växterna, pro-

blemet många har är snarare att man fått bar-

ken på sina fruktträd uppäten av rävar och

harar. När det varit så mycket snö kommer de

mycket högre upp. Har barken försvunnit runt

hela stammen går trädet inte att rädda.

FFoottoo:: Claes Carlehed/BendersFFoottoo:: Ulrika Melin

NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.06 Sida 18

ders

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 14.41 Sida 19


Tobbes trädgård

u närmast är det snöskottning. Jagväntar på att snön ska smälta bortså jag kan klippa häcken.

– När vi flyttade in var helatomten en enda stor öken. Tanten som boddehär innan var hemsk och sågade ner alla träd.Jag har planterat några träd men just nu finnsdet inget att beskära, det kommer nog bli enallmän vårstädning snart.

Ska man oroa sig något över att det varitså mycket snö, för det grönas skull?

– Nej. Det är bara bra att växterna får enordentlig vintervila. Det är heller inget kons-tigt med att det ligger snö så här länge. Detfinns saker att göra ändå.

Vad kan man göra nu, när snön i vissa fallfaktiskt ligger kvar?

– Det kan vara läge att beskära exempelvisrosbuskarna, men man får inte vara för snabb

där. Beskär man innan det har blivit tillräck-ligt varmt drabbas rosorna av nattfrosten.

– Min granne Birger, 68 år och världensstörsta Kalmar AIK-fan, har ett ordspråk omdet där: vänta till björkarna får musöroninnan du beskär rosorna. Det brukar jag gåefter.

För regelbundna besökare på HenrikRydströms blogg är Tobbe Carlssons träd-gård kanske mest förknippad med stora gräv-maskiner. Det var i samband med att öknenpå bakgården skulle återupplivas som hanskulle gräva rabatter – och fick blodad tand.

– Att sticka ut och gräva med en liten gräv-maskin är väldigt avslappnande, tiden nästanstår stilla, och det går att hålla på väldigtlänge. Det var förra hösten som jag behövdegräva lite och då är det klart man gör det själv.Jag grävde upp hela trädgården, samtidigtsom det kom ett skyfall, så det var lervällingpå hela tomten (skratt).

För att ge alla er grävsugna lite hjälp på traven– för visst blir man sugen på en helrenoveringav trädgården? – ringde vi upp Dan Odstam påBlomsterlandet i Kalmar, för att ta reda på vadman ska tänka innan den öde bakgården grävsupp och blir rabatt.

– Jag tycker man ska tänka till på vad manska använda den till i första hand. Vill manspela fotboll, odla grönsaker…det måste varasteg ett. Sedan kan man alltid så gräsmatta påhela trädgården om man vill det, det är väldigtbilligt och lätt att ta bort. Ofta startar man liteför stort, säger han till Nytt Boende.

Vad är det första man ska göra, om mansom Tobbe möts av en öde trädgård?

– Jag tycker att det första man ska göra, äratt så fort som möjligt bestämma sig om manvill ha några fruktträd eller häckar? Det är braatt göra det första året; det tar ju några år innanträden kommer ordentligt, det är onödigt attslösa bort ett år på att vänta. Vad det gället häckar finns det många som ärprecis så lättskötta som vi vill ha dem. Detmedför också en hiskelig massa valmöjligheter.

– Vi utgår från ett urval på kanske 70-80,sedan specificerar man det enligt kundens öns-kemål. Vill man ha en vintergrön eller lövfäl-lande? En friväxande eller vill man klippa? Dåbegränsar man urvalet rätt fort.

En av sorterna Dan rekommenderar är tuja,ett vanligt och tryggt val vad det verkar, omman kikar runt på trädgårdsforumen på nätet.

Och vad är hemligheten till att snabbt få engrönskande, ljuv trädgård?

– Vi har väldigt mycket skötselråd till våraväxter, och det är lätt att se om de vill ha etttorrt eller ett fuktigt läge – det är oftast det somär hemlighet. Rätt växt på rätt plats, sedan bru-kar det ordna sig.

Förutom trädgården har ju Tobbe ett parandra åtaganden – som stavas Kalmar FF ochLeos Lekland. I och med att Allsvenskan dra-git igång blir det mycket fotboll just nu, mendet betyder inte att han kvävt engagemangetpå leklandet.

– Jag har ju varit där väldigt mycket nu i öpp-ningsfasen, men på senare tid har jag dragit nerpå tiden rätt mycket, säger Tobbe. Jag försökerhålla mig så fräsch som möjligt för fotbollen …

Hur har första tiden med Leos Leklandvarit?– Det har gått bra, tycker jag. Vi har haftöppet i ett halvår nu och vi är jäkligt nöjdamed all bra respons vi har fått. Vi får se hurdet går i sommar.

NTobbes trädgård


Kalmar FF:s backklippa Tobbe Carlsson är inte bara en sten-hård, omutbar bit granit i en av de tuffaste backlinjerna iAllsvenskan – han är också en hängiven trädgårdsfantast. Så påvägen ut till Blomsterlandet och deras växtexpert Dan Odstamtog vi en omväg via just Tobbe. Tillsammans gav de Nytt Boendeett gäng tips för alla oss som står startklara med trädgårdshands-kar och kortbyxor vid verandadörren.Vad händer i Tobias Carlssons trädgård just nu?

NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.11 Sida 20

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.02 Sida 21


Så, den givna första frågan, hur kom detsig att du blev präst?

– Egentligen var det en ganska lång pro-cess, som pågick över flera år. Jag flyttade

från Sollefteå till Uppsala och började läsateologi vid universitetet 1985. Efter en deluppehåll – jag reste till Indien, körde buss,jobbade på sjukhem – var jag lite inne på att

göra något. Men jag upplevde några mötenmed människor och brottades ett tag medmin tro, och pratade med biskopen. Till sistbeslutade jag mig och blev prästvigd ’93, iVäxjö.

Han blev placerad i Kalmar, i St Johannesförsamling, för att göra sitt första år sompräst. När det sedan blev dags att söka sigvidare hade Anders fru börjat läsa på hög-skolan och tjänsten som studentpräst blevledig. Därefter har dörr på dörr öppnats förhonom, och staden har behandlat familjenbra. I dag är äldsta barnet redan utflyttatoch 17 år har förflutit sedan vigningen.

Är det tufft att vara präst på 2000-talet?– Det har nog funnits tuffare tider för

präster, det tror jag (skratt). Det är väldigt kulatt ha det här uppdraget. Det är inte så att jagskrattar hela dagarna, men det är ett spännan-de jobb att verka i den här brytningstiden.Det händer en massa med kyrkan, inte minstekonomiska, som kommer framkalla en delförändringar. Det är den ena delen.

– Den andra delen är möten med männi-skor; allt ifrån livets häftigaste glädje tilldjupaste sorg. Jag möter människor i fest, ivardag, efter gudstjänsten…det är väldigtstimulerande.

Inom kyrkan pratar man om ”kall”, atten aspirerande präst ska ha ett inre och ettyttre kall. Det går kort sagt ut på att mansjälv ska känna att det är helt rätt väg – ochatt kyrkan ska tycka detsamma.

– Jag tror att varje människa bär ett egetkall i livet, vad det än kan vara. Mitt hadekunnat vara att jag skulle köra buss eller blilärare, det hade kunnat vara min uppgift.Men att jag känner att kyrkan är mitt kall,och att jag känner att det är Guds plan medmitt liv, det räcker liksom inte. Jag pratademed biskopen om min tro, om mina tankarmed att bli präst, och jag prövades av stiftet– kyrkan ska också kalla.

Vad har du själv för minne av präster,från barndomen?

– Min far är präst, och det borde ju haavskräckt mig från att bli präst (skratt). Menhan var inte auktoritär på något sätt, ochsade heller aldrig ”min son, han ska blipräst”. Det har funnits en stor öppenhetoch respekt att livsvägen ser olika för ossalla. De möten med präster jag haft i övrigthar jag överlag positiva minnen från. Jaghar hört andra människor berätta om tristaerfarenheter, och det är ju lite samma sak

Sven LindgrenAnders Johansson

Anders JohanssonOm yttre & inre kall

I domkyrkan huserar en präst som kanske inte gör lika myck-et väsen av sig som Kalmarprofilen Dag Sandahl haft för vanaatt göra, men som ändå är väl igenkänd och omtyckt i staden.Nytt Boende tog en promenad till Stortorget och hälsade påAnders Johansson på sitt kontor, för att prata om kall och huren man med prästkrage blir bemött på krogen.

Text: JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn Foto: UUllrriikkaa MMeelliinn

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.50 Sida 22

som att ha trista erfarenheter av läkare.– När man kommer i skeden i livet när

det är viktigt för en, betyder mötena otro-ligt mycket och man kommer ihåg dem.Blir man då dåligt bemött, sitter det därfast länge. Jag har träffat 80-åringar somkan berätta om sin konfirmationspräst,om hur det var en fantastisk eller hemsktupplevelse.

Det är något speciellt att sitta och pratamed Anders, även om det är ett hastigtmöte. Det spelar ingen roll om man lever ien journalists vardag och med stressen ihalsgropen letar efter precis det som krävsför att blidka en redaktör, varken mer ellermindre, eller om man serverar hundra caffelatte på en förmiddag – en halvtimmeslugnt samtalande som tangerar livets bryt-punkter är en välkommen variation. Omdet är Anders som är ovanligt genomtänkt,eller om det är ett gemensamt drag försvenska präster, spelar mindre roll.

Om uppdraget att tjänstgöra som prästgår det att säga mycket, speciellt om motta-gandet en kyrkans man, som har för vana attbära krage även utanför strikt kyrkliga sam-manhang, får i ett av världens mest sekula-riserade länder.

– Överlag höjer man lite på ögonbrynen,”aha, en präst”, men ibland märker jagandra saker. En dag när jag gick på väg motkontoret mötte jag ett par, där killen utbrast”oj, där var en prästjävel”. Som präst repre-senterar man någonting, och då kommer viin på det där med att människors erfarenhetstyr; har man en negativ bild av kyrkan mär-ker man ju mig. Jag representerar någon-ting större än mig själv.

Bland de som inte ser kyrkan som sinplats, som Anders säger, får han vanligtvisett bra mottagande, och han möter mycketnyfikenhet. Särskilt noga är det med svor-domar, som många ursäktar sig för elleravstår helt och hållet …

– För några år sedan var jag på en sven-sexa nere på staden, det var fullt blås. Det ärklart att jag inte går med knäppta händer,jag kan gå ner på puben och ta en öl, det ärinte det. Men jag är varsam eftersom jagkan möta någon som jag mött i ett heltannat sammanhang, och då är det inte i för-sta hand min person som de träffar, utan detjag representerar. För mig är det inte hyck-leri, för mig är det respekt för det jag stårför och för den jag möter.

– Sitter jag på krogen med prästkragenpå vet jag med hundra procents sannolikhet

att det kommer komma fram någon, somfått i sig några öl, som reagerar på att jagdricker öl.

Du träffar ju kalmariter dag ut och dagin – går det att generalisera något kringhur vi är?

– Det går att göra generaliseringar omalla människor, sedan håller det där aldrigändå. Det finns ju många tankar om vadkalmarbor är och inte är, men de är somfolk är mest. Något som jag upplevt harhänt är att man har fått en annan självbild.

– Det handlar inte om att slå sig förbröstet och säga att man är bäst. Nannepratade mycket om det när Kalmar FF togSM-guld; framgången handlar mycket omatt ingjuta tron att vi faktiskt kan bli bäst.När han kom till klubben fanns inte denmentaliteten, det var inte det man skullegöra för det var ouppnåeligt. Allt går inte,men om vi inte försöker går ingenting alls.

Vad ser du för framtiden för din försam-ling, vad finns det att uppnå?

– Det är en spännande församling, inteminst för läget och vår kyrklokal. Det göratt vi får många inpass och förslag att varamed i olika sammanhang, det är väldigt sti-mulerande.

Det finns många ljusa tecken enligtAnders, inte minst att församlingen är storoch att nyfikenheten och intresset för kyr-kan hela tiden växer. Visserligen går kyrkanmot dystra tider vad det gäller ekonomin,men för den som kan sin svenska historiavet att onda såväl som goda tider har kom-mit och gått, både innan och efter Lutheroch Vasa.

– Fanns det inte en käft här; ingen somville fira gudstjänst och ha med det ochgöra, så skulle det vara en annan sak. Ävenom det också skulle vara en spännandeutmaning (skratt).

Hur möter man då människor i en tid dåtekniska framsteg består av nya sätt attgöra saker över stora avstånd, och såsnabbt som möjligt? Hur når man ut?

– Eller hur når man in? Det är en sär-skild utmaning. Vi har mycket gratis i denhär församlingen eftersom vi finns på ettställe där det rör sig mycket människorvarje dag. Det är många som söker sig in tillkyrkan. Börjar man där, tar tillvara på demötena, och därigenom skapar goda rela-tioner…då har vi mycket vunnit.

– Vår stora utmaning, i en tid där många

upplever att allt går väldigt fort och att detfinns så otroligt mycket som splittrar oss, äratt hitta sådant som för oss samman. Mångasöker en inbromsning.

Men att skapa ett lugn i gemenskapen ärinte helt okomplicerat. Kyrkans plats ärvarken som en separat värld för oss ellersom något som ska klaras av mellan dengångna arbetsveckan och den kommande;platsen mitt i mellan är inte självklart defi-nierad.

– Kyrkan och världen är inte motpoler.Det som kyrkan kan vara är en god motkul-tur där vi inte bara hakar på allt som är densenaste trenden, att vi visar att det finnsalternativ. Det som är svårt för alla gemen-skaper är att de sliter oss mellan olika pro-jekt och uppdrag; vi har svårt att samla oss,att ge oss tid och vara trogna mot engemenskap under en längre tid. Det tror jagär en samhällssjuka.

– Jag tycker att vi ska vara en motkraftdär, att vara engagemanget som håller. Vihar skapat en massa aktiviteter och träffarsom folk kan vara med på, och där får vivara försiktiga. Egentligen har vi en enkelpuls som bygger på andakt och gudstjänst,det finns ingen mening med att man skavara tvungen att stressa livet ur sig för atthinna med allt i kyrkan. NYTT BOENDE

Anders Johansson


Nytt Boende #2_2010 10-03-24 22.54 Sida 23


et börjar bli vår. Alla fönsterär på plats i huset på kullen,även om det saknas en delspröjs. Det har helt enkelt

varit för kallt för alla former av utearbete.Det har gjort att husets interiör fått all tidde senaste veckorna och det har verkligengett resultat. När Nytt Boende hälsade påi januari fanns inga väggar och ingen rum-sindelning, nu kan vi se precis hur plan-lösningen kommer att bli. Pelle berättardessutom att elen nästan är klar och attventilationen är på god väg.

Mitt på golvet i det blivande vardags-rummet ligger det en hög sand. Det är tillför att blanda murbruk till murstocken.Anna förklarar:

– På den ena sidan av murstocken ärköket, där sätter vi in en gjutjärnsspis somvi ska kunna använda till matlagning. Vivill ha den mest för att det är mysigt, menom det blir strömavbrott är det en brareserv.

På motsatt sida, i vardagsrumsdelen,installerar man en braskamin med acku-

muleringsmöjligheter så att man skakunna utnyttja värmen till bland annatvarmvattnet.

TTrraappppaann ssoomm bblleevv eetttt vväärrllddsspprroobblleemm

Efter turen på byggplatsen hamnar vi somvanligt runt fikabordet i det gamla huset.Ett hus som snart ska ut till försäljning ochsom man nu lägger sista handen vid. (Förer som har glömt bor Anna och Pelle nu iett hus de nyligen byggt, som ännu inte ärriktigt färdigställt.)

– Det känns helt naturligt. Vi har varitpå väg härifrån länge, förklarar Anna ochPelle som hellre pratar om det nya husetoch problemet med trappan.

– Det blev ett världsproblem. Ska denvara öppen eller stängd? Efter massor avturer, det slutade med att arkitekten varmed och hade åsikter, blev den öppen. Jagfick helt enkelt ge mig, förklarar Anna ochberättar att den kommer att bli antikvitmed steg i ek. Räcket ska vara lika dantsom det räcke som ska löpa kring övervå-ningens balkong.

– Nu håller vi på att välja lister. Vi ser påolika bredder och olika fräsningar. Men detlutar åt riktigt breda, herrgårdsliknande,berättar Pelle.

Nu händer det nya saker på bygget varjedag. Köket ligger färdigt på Ramos, ytter-belysningen är köpt och den pampiga par-dörren i gammal stil är beställd avLindsdals Bygg.

– Vi har letat överallt för att hitta en vack-er gammal dörr att ha som förlaga. Plötsligtkom vi på att grannhuset har en fantastiskentré. Nu har vi använt den som förebild,man ska inte gå över ån efter vatten.

Med trappa och dörr lösta är familjensstörsta stötesten tapeterna.

– Det är inte att leka med. Vi vill helstha en röd tapet med guld i vardagsrumsde-len, men den är kanske lite för vågad. Vifår se, säger Anna och stryker över prover-na med handen.

Ni börjar närma er slutet på projektet,är det något som gått helt fel ännu?

– Trappen har varit det jobbigaste hit-tills, men tack vare Snickarlaget i Sävsjö såär det löst, annars har allt flutit på.Vi liggertill och med före tidsplaneringen. Har vitur kanske vi kan sitta i solnedgången påden nya altanen och fira midsommar.

Snart är det ett år sedan vi besökte nybyggarna i Trekanten för första gången. Då var familjens nyahem streck på ett papper, drömmar och massor av tankar. Nu kan de äntligen, för första gången,verkligen se hur ljuset flödar in i det blivande vardagsrummet, mysa på takhöjden och börja fun-dera på tapeter och lister. Det värsta hittills, enligt byggarveteranerna Anna och Pelle.

Text och foto: UUllrriikkaa MMeelliinn

D

NYTT BOENDE

Drömhuset

DrömhusetDel 5 av 6

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.41 Sida 24

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 14.46 Sida 25

ett litet rum lämnar jag ifrån mig tele-fon och legitimation. Bakom spegel-glas granskas mina uppgifter och jag

känner mig nästan kriminell där jag står.Minuterna går och jag svettas. Tillslut piperdet till och dörren öppnas.Kriminalvårdsinspektör Jonas Gibbonsräcker fram näven och hälsar välkommen tillanstalten i Kalmar. Vi går in och upp. Påandra våningen, i gamla fängelsedirektörensbostad slår vi oss ner och Jonas berättar omarbetet och livet på ett fängelse.

– De intagna här är inlåsta halva dygnet.Frukost serveras klockan sju och klockan

åtta börjar dagens arbete för internerna. Sysselsättningen består av monteringsarbe-te. Just nu arbetar en del med att sätta desmå locken på de stora locken på snusdosor.Andra, som inte slutfört sin gymnasieutbild-ning tillbringar dagarna på lärcentret, ytter-ligare någon annan tvättar, städar eller lagarmat. Samtidigt genomförs en hel delbehandlingsprogram.

– Vi behandlar mot missbruk och krimi-nalitet. Många av de som sitter här harmissbruksproblem. Det handlar ofta omamfetamin som de använt som självmedici-nering, förklarar Jonas.

Han fortsätter och berättar att storadelar av de 57 intagna har någon formutav psykisk diagnos, som ADHD.Andra kommer från krigshärjade områ-den och de dämpar sin ångest genom attmissbruka.

– Det ena leder till det andra i de härfallen. För att ha råd med droger krävs såsmåningom ett brott, förklarar Jonas ochberättar att de interner som sitter påanstalten i Kalmar är tungt belastade;

– De sitter fyra år eller mer. Vi har des-sutom ett tiotal livstidsdömda. 95 procentsitter för narkotikabrott, dråp eller mord.


Fängelset från insidan

Text och foto: UUllrriikkaa MMeelliinn

I

På andra sidan gallret- fängelset inifrån

Som en fästning mitt i stan tronar Kalmars fängelse sedan 1852. Denna säkerhetsba-kelse är med sina 160 år på nacken ett utav de äldsta som fortfarande används ochsena kvällar kan man se fångarna blicka ut över Systraströmmen, drömmande om sta-dens nöjesliv. På utsidan stirrar vi tillbaka och undrar, hur är det där inne? Nu har vihälsat på, i en helt annan sorts boende.

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.01 Sida 26

Är du aldrig rädd på jobbet?– Egentligen inte. De gånger jag har behövt vara fysisk i mitt

jobb är sällsynta. Vi har få incidenter och hot på anstalten här.Kanske någon i månaden. Ibland har jag också blivit hotad person-ligen, det är ofta jag som fattar jobbiga beslut här och då kan det fåden följden, men jag tror att jag blivit lite avtrubbad med tiden. Jagtillbringar min vakna tid med grovt kriminella, men jag tänker intepå det så ofta. Det sker ungefär 130 mord om året i Sverige, det ären dal utav min vardag.

Vad händer om det blir slagsmål, exempelvis?– Blir det bråk mellan intagna sätts de i isoleringen tills det är

utrett, mest för att de inte ska kunna prata ihop sig med de andrafångarna. Isoleringen är ett tomt rum med en madrass i, men skade stanna längre försöker vi göra det lite mysigare. Att vara inlåst iett rum är fruktansvärt påfrestande mentalt, vi vill inte att någonska få en psykos. Det är frihetsberövandet i sig som är straffet, detfinns ingen anledning att göra det värre än vad det behöver varanär de straffade väl är inlåsta.

Ofta talar man om kriminella kretsar. Jag upplever att de ärganska små. Är det inte lätt hänt att en intagen slagit ihjäl enkompis till någon annan exempelvis. Det måste ju kunnainnebära stora problem om de hamnar på samma anstalt?

– Vi har en placeringsenhet som är noga med gängtillhörighe-ter exempelvis. De är jätteduktiga och ser till att det inte inträffar.

Många av de som sitter här stannar länge, blir man kompismed internerna?

– Nej. Det här är ett jobb. Vi kan bli personliga, men aldrignågonsin privata.

Men är det inte lätt hänt att man börjar tala om vad mangjort i helgen, exempelvis?

– Det är klart. Därför arbetar vi aldrig ensamma när vi är i kon-takt med internerna, vi är alltid två och två. Det är en gyllene regel.

Det pratas mycket om maten, att den är så dyr på fängelser ijämförelse med den som serveras på skolor exempelvis, stäm-mer det?

– Nae, det gör det inte egentligen. 45 kronor per dygn kostarfrukost, middag och kvällsmat. Däremot kostar det ungefär 2400kronor per dygn att vårda en intagen. Men man måste kopplabort det och se till syftet, att hålla någon inlåst kräver speciellalokaler, övervakning och mycket personella resurser. Dessutomvill vi behandla dem som är här. Hela vårt motto är ”bättre ut”.Att försöka förändra ett beteende är en stor del utav vården här.

Ser du på mycket film om fängelser och poliser och sånt?– Ja det gör jag så klart. Det roligaste är att upptäcka alla fel. Jag

sitter där i soffan och tänker, nej men, det där är helt fel. Så har detaldrig gått till.

Jag lämnar fängelset. Får tillbaka min telefon. Kliver ut i fri-heten. Vilken ynnest. Nu vet i alla fall jag hur det går till påanstalten i Kalmar. Säkerhetsbakelsen mitt i stan. NYTT BOENDE

Fängelset från insidan

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 14.50 Sida 27


ör ett år sedan påbörjade AnnetteArvidsson och Matz Nilsson enspännande resa tillsammans medbarnen Ebba, Elsa och Walter.

En resa som nu, lite smått overkligt, har nåttsitt mål. Sedan en månad tillbaka bor de isitt nybyggda hus i Fjölebro, intill Lindsdal.

– Vi hade länge letat efter en tomt iLindsdal, men det fanns ingenting att väljapå. Vi ville inte flytta härifrån, vi trivs häroch barnen går i skola här, berättar Annette.En dag när hon av en händelse gick in påkommunens hemsida hade det, som över ennatt, dykt upp 17 lediga tomter i Fjölebro.

Familjen slog till direkt och sedan börjadedet spännande arbetet med att bygga det nyahemmet från grunden.

Både Annette och Matz visste vad de ville haoch satte sig ner och skissade på en planrit-ning. Sedan valde de ut fyra husföretag ochskickade sina ritningar dit. Tre av demkunde inte leverera det familjen ville ha,men det fjärde husföretaget, Trivselhus,nappade.

– Det som var viktigast för oss var att detskulle vara ett enplanshus. Kedjehuset från1979 som vi bodde i innan hade ett och ett

halvt plan. Och jag säger bara, aldrig meren trappa. Jag vill ha hela familjen samladpå en och samma våning, så att det blirgemenskap. Att vi kan vara tillsammansallihop, umgås med varandra, sägerAnnette.

De föll för ett hus i funkisstil med envarierande takhöjd, det är 3.50 meter på dethögsta stället. Hallen är placerad mitt i husetoch alla jackor, skor och mössor gömsbakom stora skjutdörrar. Det svarta kakel-golvet blänker och den enda möbeln är enhopfällbar stol som sitter fastskruvad i väg-gen. Till vänster finns familjens stora

Svart och vitt. Vitt och svart. Inga tapeter på väggarna. Inga gardiner i fönstren. Välkomna hem till familjen Arvidsson/Nilsson och deras fantastiskt fräckafunkisvilla från Trivselhus i Fjölebro.

Text: LLiinnaa IIssaakkssssoonn FFuunnkkee Foto: MMaarrkkuuss FFuunnkkee

FRÄCK FUNKIS I FJÖLEBROSvart & vitt

F

Funkis i Fjölebro

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.07 Sida 28


gemensamma yta. Kök, matplats och var-dagsrum går ihop och inga väggar begränsarkontakten mellan de olika delarna. Kaminenvärmer och den snygga fläkten är en läckerinredningsdetalj i sig.

Annette funderar över hur hon ska beskrivahur tankarna har gått kring inredningen avhuset, när hon får oväntadhjälp från dottern Elsa.

– Svart och vitt, sägerhon och skrattar.Och ja, det stämmer.Nästan allt är svart ellervitt, utom trägolven frånGolvbolaget som är iborstad ek.

SSvvaarrtt sskkååll,, vviitttt bboorrdd,, ssvvaarrttaa ssttoollaarr

SSvvaarrtt kkaakkeell,, vviittaa vvääggggaarr,, ssvvaarrttaa kkrruukkoorr

– Vi är ganska så minimalistiska när detgäller inredning. Det ska vara sparsmakat,enkelt och stilrent, berättar Annette.

– Vi försökte ha den stilen även i vår

gamla hus, men det fungerade ju inte riktigt,fyller Matz i.

Här och där får det svarta och vita dockmaka på sig och samsas med någon piggaccentfärg. Som den knallröda tavlan vidmatplatsen eller den limegröna mattan iWalters rum.

Husets 30 fönster släpper in ljus från allahåll och kanter. Det känns aldrig kalt ochkallt med allt det svarta och vita, bara öppet,ljust och rymligt. Inte någonstans i husetfinns en enda gardin.

– Det brukar många reagera på. MenAnnette ska du inte ha några gardiner? Detmåste du väl ha? Men jag vill inte ha det.Fönstren är en del av designen, varför skajag gömma dem bakom gardiner?

Eftersom familjen valde en tomt i denyttre ringen på Ingenjörsvägen och den nyafotbollsplanen i Lindsdal ligger bakom

skogsdungen på baksidan,vet de att det inte kom-mer att poppa upp enmassa hus runt omkringdem. Så det finns ingenrisk för insyn, trots avsak-naden av gardiner.Ljuset kommer dock intebara från utsidan, det

spännande taket är fullt med spotlights tillMatz förtjusning.

– Jag är så nöjd med det, vi slapp att tänkapå taklampor. Jag menar, hur många snyggataklampor finns det egentligen?

Barnen har en alldeles egen del av huset.Till höger om hallen har alla tre varsitt rum

Funkis i Fjölebro

“Vi är ganska så minimalis-tiska när det gäller inredning.

Det ska vara sparsmakat,enkelt och stilrent.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.09 Sida 29


men också ett gemensamt allrum, där de kantitta på TV och umgås med sina vänner.

– Vi hade en tanke inför framtiden närvi valde att ha rum-men på det här sät-tet. Vi är medvetnaom att barnen växeroch blir äldre. Dendagen vi inte behö-ver tre rum kan vienkelt ta ner envägg och få ett ännustörre allrum. Om viinte vill ha rummettill något annat för-stås, säger Matz.

Hans favoritplats i huset är annarsköksdelen.

– Det är där vi är och där vi gör allt till-sammans. Om vi har gäster hemma så kande sitta i sofforna och prata med oss medanvi står vid spisen och lagar mat. I början varvi rädda för att det skulle bli för litet, det är

svårt att veta hur ett rum på si eller såmånga kvadratmeter kommer att kännas.Men det här blev faktiskt över förväntan.

Huset är helt färdigt på insidan, det somåterstår nu är utsidan och trädgården.

– Min första tanke när vi sajnade kon-traktet var att jag ville ha ett vitt funkishusmed svart ytterdörr. Sedan blev det fel närvi beställde dörren och den kom i en grånyans. Så nu lutar det åt att huset blir svartistället, berättar Annette.

När det gäller trädgården blir det mycketstenpartier och mycket gräs. Ingen av demär några rensa-landen-människor. Det

finns planer på en storaltan runt halva huset,men det får dröja tillsvintern helt har släpptsitt grepp och vårenhar kommit.

Hela familjenstortrivs i sitt nya hus.Ibland kan de inte för-stå att det är sant. Atthuset är färdigt och attde nu ska bo där.

– Jag minns när grunden var färdig ochjag stod mitt på den och tänkte att herregudska vi få plats här. Det kommer bli ett litetdockhus. Nu känns det bara helt fantastiskt,säger Annette.

– Jag har fortfarande svårt att fatta att jagska bo här nu. Och döttrarna tycker att detkänns som om vi bor på hotell!

Funkis i Fjölebro

NYTT BOENDE

“Vi är medvetna om att barnen växer och blir äldre. Den dagen viinte behöver tre rum kan vi enkelt

ta ner en vägg och få ett ännu större allrum.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.12 Sida 30

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 14.59 Sida 31

H e r m a n

Persson är 13

år och bor på

G e t i n g e n ,

och går på

Lindöskolan.

Hur ser ditt

drömhus ut?

-Jag skulle

vilja ha ett

modernt hus

så klart! säger Herman bestämt. Vit

putsad fasad och väldigt modernt. Det

ska helst ligga vid havet eller vid en

egen strand, kanske i Miami… En egen

stor pool vore inte fel heller! skrattar

Herman finurligt.

– Färgerna ska gå i vitt och lite svart.

Öppen planlösning med en gigantisk

soffa och ett hemmabiosystem. Kanske

ett eget stort musikrum i huset vore

coolt. Sen vill jag ha ett jättegarage för

bilarna. Runt omkring tomten ska det

vara en hög häck så ingen ser in. En stor

altan ut över vattnet måste finnas

också… säger Herman drömmande.

Ja, lycka till, det blir nog till att börja jobba

snart för att få ihop till drömhuset…

Lisen Åstrand

är 15 år och bor

i dag i Berga

och går på

Funkaboskolan.

-Jag har tänkt

mig ett hus ute

på landet men

ändå nära en

stor stad, kan-

ske 2-4 km

utanför stan. Ett trähus i vitt eller rött med

grå eller vita fönster. Stilen ska vara gam-

maldags tycker jag. Gärna gångavstånd till

vattnet. Det ska vara ganska stort med söta

dekorationer inuti, mycket vitt med pastell

färger. Stora

fönster och

stora öppna

ytor. Även lite

gammal stil

inne men ändå

m o d e r n t .

Hellre tapeter

än målade väggar och jag kan tänka mig

några häftiga fondtapeter i sovrummen,

säger Lisen och ler.

HHuurr sskkaa ttrrääddggåårrddeenn vvaarraa??

– Jag har alltid drömt om ett läge så nära

vattnet att man bara kan gå nerför sin träd-

gård och sen vara vid direkt vid havet. Jag

vill inte ha för stor trädgård men en bra yta

för blommor och lite öppna gräsytor skulle

jag kunna tänka mig. Att odla egna grönsa-

ker är rätt mysigt också. Altan i västerläge

är ett måste. Om tomten är stor nog att få

plats med en swimmingpool, så skulle jag

bygga en direkt. En önskan vore att ha som-

mar året om… Goda grannar och ett under-

bart läge, då är allt perfekt! skrattar Lisen.

Barnens drömhus

Barnens Drömhus

En röd liten stuga med vita knutar, flaggstång och grön gräsmatta… Stora panorama-fönster ut över vatten eller kanske en lägenhet mitt i staden. Hur vill barnen egentligenbo när de blir stora och flyger ur boet? Vad drömmer de om idag och hur ser derasboende ut om 10-15 år? Nytt Boende har träffat några ungdomar som glatt berättadeom hur deras drömboende ser ut.

Text och foto : LLeennaa LLööffggrreenn


I Rinkabyholm bor

Jack Carlsén Kroona

och han är 9 år och

går i Rinkebyholms-

skolan.

– Jag skulle vilja

bo på landet, kanske

på en stor gård. Huset

och många olika

uthus som ska vara

röda. Huset ska se gammalt ut på utsidan men

vara modernt inne, säger Jack eftertänksamt.

Det ska vara vita väggar i huset med trägolv, det

är snyggt tycker jag. Huset ska vara i två våningar

med många rum och gästrum när man får besök.

Ett filmrum med stor "biotv" och skön biosoffa

vore också bra. Ett speciellt musikrum med mycket

musikprylar, två skivspelare med mixer och massor

med skivor så klart, skrattar Jack.

HHuurr sseerr ttrrääddggåårrddeenn uutt??

– Den ska vara stor med en

hundkoja. Sen ska det finnas

äppelträd och en hängmatta i

träden. Kanske ett trädgårdsland

med morötter. Sen skulle jag vilja

ha ett uthus för att fika i om det

regnar på sommaren. Ett garage med en svart

Subaru i vore också bra.

NNååggoott aannnnaatt dduu öönnsskkaarr??

– Ja, ett annat uthus för astronomi med ett stort

teleskop, eftersom jag ska jobba som astronaut när

jag blir stor, säger Jack med ett stort leende.

Summa summarum: det finns inte någon mall

på hur drömhuset kan se ut egentligen. Barnen

har olika drömma och mål, det vore intressant

att träffa dem om 10-15 år och se hur boendet

ser ut då. Vad drömmer vi andra om när det gäl-

ler vårt boende?

LLiisseenn ÅÅssttrraanndd HHeerrmmaann PPeerrssssoonn JJaacckk CCaarrllsséénn KKrroooonnaa

NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.24 Sida 32

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 23.29 Sida 33


Anna Olofsson

Med popen som hobby Anna OlofssonMed popen som hobbyAnna Olofsson

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.22 Sida 34


Jag hörde precis att en av dina kollegortycker att du är en inspiratör. Vad trordu hon menade med det?

– Jag vet inte riktigt, jag känner mig interiktigt som en inspiratör., säger hon tillNytt Boende. Jag har alltid varit en radio-lyssnade; långt innan jag hade klart för migatt jag ville jobba med just radio, så var jagsäker på vad jag tyckte var bra och dåligradio. Ibland blir man yrkesskadad och ärinte riktigt uppmärksam längre, men jaggillar fortfarande att lyssna, att hitta hörahur man målar upp en bild med hjälp avljud… Jag blir fortfarande berörd av radio.

– Konsten är att behålla den känslan närman jobbar länge med det. Det är ju faktisktvärldens roligaste jobb.

Hur påbörjade du din radiokarriär?– Egentligen var det så enkelt att jag

gjorde högskoleprovet och insåg att jagkunde plugga på högskolan. Det fanns interiktigt i min bok, eftersom jag hade två småbarn. Så jag plöjde igenom katalogen ochletade efter något som passade mig.

Det blev Högskolan i Kalmar till sist,dels på grund av att det inte krävde en flyttoch dels för att medieprogrammet lockade.Allt eftersom blev det rätt tydligt att det varradio som var Annas gebit. Sin praktik söktehon på Radio Kalmar, som vid den tideninte tog emot praktikanter från HiK. Omdet hindrade henne?

– På något sätt tjatade jag till mig enpraktikplats där. På de fyra veckorna jagjobbade där fick jag två nyhetsinslag sändapå Ekot…jag hade en himla röta med minaämnen, men det gjorde att de fick upp ögo-nen för mig. Jag fick sommarjobb, som blevtill ett ettårsvikariat och så gick jag aldrigtillbaka till det sista året på utbildningen.Det var nu tolv år sedan – dörrarna har fort-satt att öppnas som på löpande band. Somprogramchef (eller tillförordnad program-chef, hon är än så länge stand-in för ordina-rie man på posten, Niklas Kaldner) har honsuttit i ett och ett halvt år, och visst finns det

en hel del skillnader mot rollerna honavverkat fram till nu.

– Jämfört med att vara nyhetschef finnsdet möjlighet att tänka långsiktigt. Där varman mitt i produktionen hela tiden, folkkom och ryckte i en hela tiden, men nu kanjag styra mig själv och komma med genom-tänkt feedback, utan att bli avbruten.

Hur har du satt din prägel?– Jag tror att jag tänker att alla program-

ledare har sina styrkor och att det gäller attförvalta dem. Istället för att försöka föränd-ra programmen på ett visst sätt så gäller detatt se på vad programledarna är bra på, ochlåta de utnyttja det.

Så, vad tycker du radiolyssnaren Annaom P4 Kalmar?

– Jag tycker P4 har ett oförtjänt dåligtrykte. Jag tror att de som inte lyssnar skullebli överraskade hur tilltalande och intressantdet är, och att det är radio för en något yngrepublik än vad många tror.

Som veteran i nyhetsrapporteringenstjänst har Anna ett intressant perspektiv vaddet gäller stadens utveckling, och om det gåratt tala om en attitydförändring i Kalmar på2000-talet. Hon tycker sig se att någothände i höjd med Fanerdun-satsningen.

– Vi behöver inte längre tänka oss som enliten bortglömd avkrok. Tack vare att de härkineserna kom och tittade på kartan ochsade ”vad bra ni ligger till”, så fick vi någonsorts aha-upplevelse. Det kollektiva självför-troendet fick en boost, tycker jag det kändessom. Och nu kommer de här stora teater-stjärnorna och skriver tioårskontrakt för att

få spela teater här…här! Det är som att detbehövs folk utifrån som kommer och sägeratt vi har det bra.

The Rockettes…berätta för oss som intehar någon koll

– Vi är tre tjejer – jag, min lillasysterKarin och Ida Ceve – som började sjungaihop på Guntorps Herrgård, i en krogshowsom vi haft i sex-sju år nu. Vi insåg snabbtatt vi lät bra ihop. Konceptet där var 50- och60-talsmusik, och det har vi fortsatt med, förvi gillar den sortens musik.

Om inte det är en kulturgärning av storamått, så vet vi på Nytt Boende inte vad somär. Att återuppliva och åter påminna publi-ken om storheten i band som The Ronettes,The Shirelles, The Shangri-Las och TheSupremes är en fantastisk idé, även om mangör det hälften så bra som The Rockettes.

– Det har blivit mer och mer för varje år.Vi har precis körat med Svenne Hedlund påhans nya skiva – där han sjunger Elvis inMemphis.

Det ”lilla sidoprojektet” har bland annatsett till att de fått åka och spela in på klassiskPer Gessle-mark i Halmstad. Samtidigt hardet förblivit just ett sidoprojekt.

– Vi tycker alla att det är jätteroligt, mendet är ingen som riktigt orkar ta tag i det ochse till att vi skickar ut pressmaterial ellerövar in nya låtar. Vi är lite bekväma. Det blirtill att någon annan kommer in och sägervad vi ska göra.

Här finns samma mönster som honberättat om tidigare, när det gällde radio-karriären. Hon säger att hon är för dålig påatt sätta upp mål för sig själv, vilket öppnarför en framåtblickande avslutning på inter-vjun som Anna, erfaren intervjuare, säkertuppskattar.

Om jag skulle tvinga dig att nämna ettmål för framtiden …– Då skulle jag säga att jag ska börja sättaupp mål för mig själv. Det tycker jag är ettväldigt lämpligt mål.

Anna Olofsson

NYTT BOENDE

Programchefen på Radio Kalmar sjunger i en grupp som kallar sig TheRockettes. Bara det är ju nog för att höja på våra ögonbryn. Nytt Boende satte signer på ett kafé med Anna Olofsson en sömndrucken måndag, och pratade plug-get och pop, och radio såklart.

Text: JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn Foto: VViibbeekkee AArroonnssssoonn Stort tack till: DDiinn FFrriissöörr för stylingen

n

“Jag tycker P4 har ett oför-tjänt dåligt rykte. Jag tror attde som inte lyssnar skulle bli

överraskade hur tilltalande ochintressant det är, och att detär radio för en något yngrepublik än vad många tror.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.38 Sida 35

Försäkringar

änk dig in i följande scenario.Du kommer hem från jobbet,öppnar ytterdörren och möts avvatten som rinner längs golvet.

Eller av ett sönderslaget hem som har blivitutsatt för inbrott.

– Tanken är främmande men inbrott skernästan dagligen i länet. Tjuvarna är främst påjakt efter guld och kontanter, säger BernthPettersson.

Hans råd är att inte ha mer pengar och guldhemma än det du använder varje dag.

– Har du en fin guldklocka från farfar kanvi bara ersätta guldet, inte affektionsvärdet.Lås in guldet i ett bankfack. På så sätt blir duinte av med något av värde.

För många är det dock själva känslan attnågon har varit i hemmet som är svårast attkomma över. Bernth berättar att många inteens vill bo kvar i sitt hem efter ett inbrott. – Du kan aldrig skydda dig helt men genomatt installera ett larm och sätta upp skyltaravskräcker du många tjuvar. Vi har knappthaft något inbrott på ett hus med våra larm.

Länsförsäkringars larm, som även innehållerbranddetektor, består av så kallade sensorer.Träffas tjuven av en sensor går larmet påföretagets centrala larmcentral i Borås somomedelbart ringer upp villaägaren för atthöra om det rör sig om ett falsklarm.Samtidigt kontaktas Securitas som ärberedda att åka till villan om ägaren inte ärhemma.

– Det är viktigt att alla våningsplan larmasså att det inte finns så kallade skuggor därtjuven kan röra sig. Vi larmar alltid altandör-ren, där 90 procent av tjuvarna går in.

Ett annat hjälpmedel vid brand är brandvar-nare som är en billig investering. Bernthanser att det ska finnas en brandvarnare ivarje sovrum.

– Det är viktigt eftersom föräldrarnaoftast stänger barnens dörr på kvällarna ochatt det tar tid innan röken når brandvarna-ren. Sedan tycker jag att alla hem ska haminst en pulversläckare på sex kg. Det kanrädda din villa, säger Bernth som anser attman även ska ha en brandfilt för mindrebränder och om det brinner i en människa.

En annan fara för villaägare är vattenskador.Den kalla vintern har resulterat i många sön-derfrusna rör.

– Faran är inte över eftersom långt ifrånalla har besökt sina fritidshus. Utöver pro-blem med rören kan det uppstå vattenskadorvid golvbrunnar. Det bästa är att installera enhuvudavstängare så att du kan stänga av vatt-net med ett knapptryck när du lämnar hem-met. Då slipper du komma hem och hitta ensjö på golvet. NYTT BOENDE

Tänk efter före skadan uppstårBernth Pettersson på Länsförsäkringar Kalmar län ger tips till villaägare

Vattenskador, brand eller inbrott – Äh, varför skulle det hända mig?– Tyvärr är inställningen vanlig bland villaägare som måstetänka om. Alla kan drabbas av skador men allting kan inteersättas. Som tur är finns det olika sätt att förebygga vissa hän-delser, säger Bernth Pettersson, skadeförebyggare påLänsförsäkringar Kalmar län.

Text och foto : PPiieerrrree EEkklluunndd

T


Varje vecka är Bernth Pettersson ute och informerar

hos villaägare, hyres- och bostadsgästföreningar om

vattenskador, brand och inbrott.

FFaakkttaaLänsförsäkringars larm kostar 1 995 kro-

nor och har en månadskostnad på 199

kronor. Då ingår bland annat två rörelse-

detektorer och en branddetektor. Vill du

ha ytterligare en detektor kostar den 567

kronor, vilket är billigare än konkurrenter-

na. Hos Länsförsäkringar Kalmar län är

månadskostnaden oförändrad oavsett hur

många detektorer man väljer.

Ett larm mot vattenskador för montering

i diskbänkskåp kostar runt 300 kronor.

En huvudavstängare för vattnet kostar

runt tvåtusen kronor exklusive montering.

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.27 Sida 36

Nytt Boende #2_2010 10-03-24 23.32 Sida 37


Trappor

n snabb sökning på Googlevisar direkt vilken särställningSnickarlaget har när det kom-mer till trappor. Just ordet

”trappor” ger 272 000 träffar och allrahögst upp finner man länken.Snickarlaget.se – en av landets ledandetrapptillverkare.Och ja, det är precis vad Snickarlaget är.Hjärtat ligger i Sävsjö, men försäljningenav deras trappor sker landet över. För attbesvara läsarens nästa fråga – en ny trappaär verkligen något som husbyggaren – ochhusägare i allmänhet – ska intressera sigför.– Det finns lite frågetecken kring det blandfolk, men i alla hus som är byggda på sena-re tid – från 60-talet och framåt – är det

ingen svår sak att sätta in en ny trappa. Detbyts en hel del i dag, i och med att ROT-avdraget gör arbetskostnaden lägre, sägerLars Sörensson på Snickarlaget.Hur ser er genomsnittstrappa ut?– Jag kan säga att det är mycket ek, menäven andra lövträd, om än inte i lika storomfattning. Det har gått från furu till ek,sedan är de en hel del rostfritt och en heldel glas, i räckena. Överlag har synen på trappan förändrats,precis som den har med många andradetaljer i hemmet som tidigare setts somoföränderligt och huggit i sten. – Helt klart har trappan gått från att baravara kommunikationsgång mellan tvåvåningar och blivit något mer – den place-ras mitt i huset, där den är mest praktisk

och där blir den också en synlig inred-ningsdetalj. Det är en möbel, som både skahålla och vara snygg. Snickarlaget kan hjälpa dig från det att dubestämmer dig för en vissa trappa, med enviss ytbehandling och ett visst sorts räcke,till det att du tar dina första steg på den. – Det är bara att ta reda på hur stortutrymme man har, vilken typ av trappaman vill ha, vad man vill ha för kvalitet – såfår man den uppritad av oss. Sedan får mantillbaka en ritning som man ska godkänna.Är det en byggare inblandad är det somregel inga problem, då sköts allt genomhonom, annars kan vi hjälpa till med detal-jerna. Kostnaden då? Ja, eftersom det finns såotroligt många olika varianter går det iprincip inte att specificera. Det varierardet fram och tillbaka, beroende på vilketräcke, vilket virke, vilken storlek och vilketytbehandling du vill ha. Att det är värt attbeställa en kostnadsfri offert kan vi nogalla vara överens om.

Er.

målad

En trappa ur designkol-

lektionen Balktrappan

från Snickarlaget med

vilplam Räcke 2 i

rostfritt stål

Steg i oljad valnöt och

balken i vitmålat utfö-

rande.

Öppen u-trappa från Snickarlaget med vilplan steg och

räckesöveliggare i klarlackad Ek. I övrigt vitmålad. Räcke

typ Classic

Trappor

Text : JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn

Finns det två våningar behövs det en trappa – gammalt djungelordspråk. Därmed intesagt att en trappa bara ska vara en transportsträcka, den kan vara funktionell ochögongodis, på samma gång. Nytt Boende ringde upp Snickarlaget i Sävsjö, experter pådet här med nivåskillnader.

NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.38 Sida 38

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.08 Sida 39

Lördagslyx

Enkelt, men gott. Ett par nyckelord som verkligen står i centrum när man såhär påvårkanten ska ge sig ut på picknick med familjen. Nytt Boende ringde upp LeilaLindholm, känd från bland annat TV4:s Leilas Mat som har säsongspremiär i påsk,en riktig expert på området.

Text: JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn || Foto: MMaaggnnuuss FFoonndd//TTVV44

Leila Lindholm – genvägarnas drottning

förlagets text om en av dina kok-böcker beskriver de sig som genvä-garnas drottning. Stämmer det in pådig, tycker du?

– (Skratt) En av mina böcker heterGuldkant på vardagen och den handlar myck-et om hur man kan med väldigt enkla medel

kan lyxa till det, även om man inte har såmycket tid. Det är nog därifrån det kommer.

Leila är en av de som prioriterar just enkelhe-ten; man behöver inte vara mästerkock för attkunna följa hennes recept, inte heller behöverman rensa schemat. Det handlar till mångt ochmycket om att ha bra råvaror.

– När jag själv handlar brukar jag köpa på migbra råvaror, utan att egentligen ha en specifik planför dem. Du är en av de som man vänder sig till närman behöver inspiration – var får du dininspiration ifrån?

– Det är just från råvarorna. Visst, jag får

I40 NYTT BOENDE NR 2 2010

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 17.23 Sida 40

PPäärroonnppiizzzzaa mmeedd ssttiillttoo--

nnoosstt8 SMÅ PIZZOR

1 sats pizzadeg (se grund-

recept)

1 burk (250 g) ricottaost

4 stora päron

300 g stiltonost

50 g valnötter

1. Sätt ugnen på 200 gra-

der.

2. Gör pizzadegen enligt

grundreceptet.

3. Skiva päronen i tunna

skivor.

4. Kavla ut degen tunt och

bred på ett lager ricottaost

på varje pizza och fördela

päronen över.

5. Skiva osten och lägg den

över päronen.

6. Strö över grovt krossade

valnötter.

7. Grädda i mitten av

ugnen i 5–10 minuter.

PPiizzzzaaddeegg mmeedd ssuurrddeegg

Det här är en mjuk, elastisk och lättar-

betad deg. Efter jäsningen ska man inte

knåda degen, då får man inga luftbubb-

lor i degkanten. Brödet smakar mycket,

har en god sälta och blir härligt krispig i

kanterna. Låt med fördel degen kalljäsa i

kyl över natten.

GRUNDRECEPT

CIRKA 5 STORA PIZZOR

12 g färsk jäst

3 dl kallt vatten

2 msk olivolja

1 dl surdeg av vete

1 msk salt

1 tsk strösocker

3 dl durumvete

3 dl vetemjöl special

1. Smula jästen i en bunke och lös upp

den i vatten. Rör ner olivolja, surdeg, salt

och strösocker.

2. Tillsätt durumvetemjöl och lite vete-

mjöl i taget och knåda degen i maskin i

cirka 10 minuter tills den är elastisk.

3. Strö över lite vetemjöl och jäs degen

i bunken under bakduk till dubbel stor-

lek i cirka 2 timmar.

4. Sätt ugnen på 250 grader.

5. Baka ut degen till 5 bollar, lägg dem

på en mjölad bricka och täck med plast-

film. Låt vila i kylen över natten eller

kavla ut dem lövtunt på mjölat bakbord

(utan att knåda degen).

6. Smaksätt med valfri fyllning (se varia-

tioner).

7. Grädda pizzorna i mitten av ugnen i

cirka 5 minuter.

Recept på Leilas Päronpizza & Pizza frutti di marePPiizzzzaa ffrruuttttii ddii mmaarree8 SMÅ PIZZOR

1 sats pizzadeg (se grundrecept)

1 burk (250 g) ricottaost

4 stora päron

300 g stiltonost

50 g valnötter


2. Gör pizzadegen enligt grundreceptet.

3. Skiva päronen i tunna skivor.

4. Kavla ut degen tunt och bred på ett lager ricottaost på

varje pizza och fördela päronen över.

5. Skiva osten och lägg den över päronen.

6. Strö över grovt krossade valnötter.

7. Grädda i mitten av ugnen i 5–10 minuter.

Pizza frutti di mare

4 STORA PIZZOR

1 sats pizzadeg (se grundrecept)

4 klyftor vitlök

1 kruka persilja

1 kruka rosmarin

Skal av 2 citroner

1/2 dl olivolja

Flingsalt

Svartpeppar från kvarn

1/2 kg valfria musslor (tex vongole, blåmusslor och hjärt-

musslor)

300 g färsk bläckfisk (kroppen)

500 g ekologisk scampi (skalade med stjärtfena kvar)

500 g färsk buffelmozzarella

1 1/2 dl tomatsås (färdigköpt går bra)

1. Gör pizzadeg enligt grundrecept.


3. Skiva vitlöken i lövtunna skivor, riv citronskalet och fin-

hacka örterna. Blanda med olivolja och krydda rikligt med

salt och peppar.

4. Skölj och gå igenom så att alla musslor är stängda. Rensa

och skiva bläckfisken i tunna ringar. Blanda skaldjur och

bläckfiskringar med örtmarinaden.

5. Skiva mozzarellaosten.

6. Kavla ut degen tunt och bred på ett tunt lager tomatsås.

7. Fördela skaldjuren och mozzarellaosten över pizzan.

8. Grädda i mitten av ugnen i cirka 5–10 minuter.

9. Ta ut pizzan och ringla över lite olivolja, krydda med salt

och peppar .

inspiration av att resa och se nya platser, men jaghinner inte vara ute och resa så mycket tyvärr.Jag tycker det är inspirerande att öppna kylskå-pet och sedan göra något av det som finns där.

Vad ska man plocka ner i picknickkorgen,om man har begränsat med tid men intevill nöja sig med frallor?

– Ett bra tips är fyllda bröd, av olika slag.Jag har ibland fyllt med pesto och tomat, detär väldigt enkelt och håller sig tills man skaäta. Värmer man de kan man lägga de i folie,och då håller de värmen också.

– Varm choklad är alltid bra, innan det harblivit sådär varmt. Samma sak med soppa –det är lätt att göra och det går hur bra somhelst att hälla i en termos.

Det finns ju så otroligt mycket matpro-gram i etern – sneglar du någon gång påkonkurrensen?

– Nej, jag har som princip, både i jobbetoch i livet, att jag inte tittar på vad andra gör.Jag gör min grej, det skulle inte fungeraannars.

– Sedan tror jag risken finns att det blir en

viss mättnad när det är så många som försökerinspirera. Men samtidigt, det finns så mycketdåligt därute och folk kan se igenom det.

Finns det någonting kvar i karriären somdu har kvar att göra, så att säga, någotouppfylld dröm du har?

– Jag tycker mitt jobb är jätteroligt, och jagär väldigt tillfreds med det jag gör; skrivaböcker, mina program… Så nej, inte nu, mendet kan ju alltid ändras.

Fler recept från Leila bakar finns på recept.nu

Lördagslyx


Nytt Boende #2_2010 10-03-25 10.53 Sida 41


Lördagslyx

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 16.17 Sida 42

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 23.41 Sida 43


Dörrar

Inne på kontoret– eller ja, dendelen av snick-eriet där datornoch snurrstolarnastår – träffar viHasse, som berät-tar om verksam-heten.

–Beställningarna

kan vara allt från några träbitar på någrahundra kronor…till ja, för några år sedanbytte vi fönster på en fastighet för 2,8 mil-joner ungefär, i Linköping. Men normal-kunden, han handlar för 10 000-20 000 kro-nor någonting, säger han.

Hur ser det typiska jobbet ut för er?– Innerdörrar gör vi inte så värst myck-

et, om det inte skulle vara till äldre hus med

kammarlås, sådant som inte går att köpaannars. En vanlig innerdörr köper du för entusenlapp på Byggmax. Däremot ytterdör-rar, där gör vi mycket hel- och halvfranska,paneler, enkeldörrar med glas …Inne på kontoret står också det som ska blien bokhylla till Kalmar Domkyrka, somäger en del ömtåliga böcker som inte tål vil-ket virke som helst. Det är precis sådana härjobb som snickeriet i Halltorp är specialis-ter på – det som inga andra kan med.

– För lite sedan var det någon sombeställde en parytterdörr till exempel, denär 2.30 hög och 1.80 bred…det är inte all-deles enkelt att göra. Vi är en av de som kangöra det.

Behöver ni marknadsföra något, ellersprids ryktet på annan väg?

– Förr i tiden behövde vi inte göra det,då gick det från byggmästare till byggmäs-

tare. Vi fick en hemsida för några år sedan,som drar in jobb utifrån, både på gott ochont.

På ont?– Det finns de som i princip skickar ut

spam (skratt). De skickar iväg en fråga påhur mycket något ska kosta till 25-30 olikabolag, och då letar de efter lägsta pris. Detgör inte vi – vi gör ingenting på lägstapris,det går inte. Vi gör kundanpassade pro-dukter.Hur är det med säkerheten på sådanahär specialanpassade dörrar?

– Vi har godkänd låsning på alla våradörrar, reglar på pardörrarna… Man bru-kar säga att en ytterdörr inte ska gå attbryta sig ut igenom – med andra ord bry-ter inbrottstjuven inte upp en ny dörr medkofot, han går in igenom ett fönster.Poängen är att de inte ska kunna komma

Entré

Bröderna Olssons snickeri i Halltorp, några mil utanför Kalmar, är specialister på att…tja, att vara spe-cialister. Det är nämligen hit du ska åka om du tänker lite utanför ramen och vill ha något som intefinns i katalogerna. Nytt Boende har såklart gjort ett besök.

Text : JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn

Skjutdörr från Kvik

Foto: Mockfjärds Fönstermästaren AB Foto: Mockfjärds Fönstermästaren AB

Nytt Boende #2_2010 10-03-26 00.08 Sida 44

ut genom dörren. Det finns lås där vredet påinsidan inte fungerar när den är låst från utsi-dan. Så, generellt sett, tjuvarna får lägga nerofantligt mycket energi på att komma in ige-nom en låst ytterdörr.

Fönster och i ännu högre grad fönsterdörrarär vekare. Men det betyder inte att det behö-ver vara alldeles enkelt att krossa.

– Det är inte så förbaskat lätt att slå sön-der ett isolerat två- eller treglasfönster, detkräver lite arbete. Sedan när man väl är ige-

nom ska man ta sig igenom utan att avlida eller skära sig alltför illa. Är man orolig kan sätta ett litet lås på fönstret så tju-ven tvingas ta vägen igenom fönstret och då blir det ju farligtför dem själva.

– Summa summarum, vad har du på en modern villa? Enpanel på 22 millimeter och därunder isolering och gips. Vadgör en inbrottstjuv då? Han går igenom väggen. Men visst gårdet att göra nästan helt inbrottssäkert, frågan är bara hurmycket det ska kosta.

Dörrar

HHaarr dduu ttäännkktt ppåå......

...att dörrar inte bara är ett handtag, en låskolv och två gång-

järn? Skjutdörren är en av de mest användbara lösningarna i

modern inredningsarkitektur, speciellt i dessa dagar då mini-

malismen dikterar och det ska vara enkelt att få röriga garde-

rober och sovrum att bara försvinna. Kanske inget för att

inbrottssäkra altanen, men väl ett bra alternativ för att ha

möjligheten att stänga igen en överdrivet öppen planlösning.

Vi har fastnat för en av Kviks varianter (på bild här bredvid),

som alltjämt bara är en liten del av toppen på ett isberg.

AAtttt ttäännkkaa ppåå:: ssääkkeerrhheettVVaadd ssoomm ffiinnnnss aatttt ggöörraa fföörr aatttt ggöörraa ssiitttt hhuuss mmeerr iinnbbrroottttssssää--

kkeerrtt……

– Det finns mängder att göra, säger Andreas på Wb:s

Låsservice. Man brukar börja med ett bättre lås på balkong

kolla med försäkringsbolaget vad de kräver. VI brukar

rekommendera att man installerar lås både på utsidan och

insidan; om tjuven bryter sig in igenom fönstret så ska han

tvingas ta sig ut där också. Då kan han inte ta med sig så

mycket, lämnar fingeravtryck…

AAtttt ggöörraa mmeedd bbaallkkoonnggddöörrrreenn……

– Balkongen är nästa del. Oftast kommer tjuven in på

baksidan, där det oftast finns en altandörr, som är väldigt

lätt att bryta sig in i. På insidan av altandörrar sitter något

som heter spanjolett (en sorts låsskena) och på de nyare

sitter en hakregel på denna. Har man en äldre dörr finns

ofta ingen hakregel och då är det läge att sätta på en sådan.

AAtttt ggöörraa nnäärr mmaann kkööpptt nnyytttt hhuuss……

– Hur många nycklar följer med huset? Det vi rekom-

menderar när man inte vet hur många nycklar som finns –

lägg om cylindrarna så att du får nya nycklar. Då VET du att

de nycklarna är de enda som finns.

NYTT BOENDE

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.52 Sida 45

on har jobbat med TV i över20 år, men det var först i höstassom trädgårdsintresset kundekombineras med jobbet, ett

intresse som i sin tur vaknade under förstagraviditeten.

– Det kom plötsligt, när jag för 13 årsedan väntade mitt första barn. Då bodde vii en etagelägenhet inne i Malmö – det varså mycket stenöken som det kunde bli. Detslog bara till som en slägga i hela kroppen;jag ville se grönt omkring mig, jag tänkteatt man inte kan bo i asfaltsdjungeln närman får barn. Det kan man ju såklart, menjag kände så. Vi hade en jättestor balkongsom jag fyllde med tusentals av växter, ochså låg jag och läste gamla nummer av AlltOm Trädgård.

Det låter som en rätt skön tillvaro … – Det var det! Under den där tiden var

jag, såklart, rätt trött. När jag kom hemfrån jobbet vid fem var jag på väg attsomna, då var det skönt att hålla sig vakenmed en massa tidningar.

– Innan vi ens fött barnet så började vi letahus – och vi slog till nästan direkt och flytta-de in tio dagar efter förlossningen. Sedandess har vi misslyckats med allt man kanmisslyckas med i en trädgård; vi har plante-rat för tätt, planterat där ingenting kan växa,flyttat på växter tills de inte orkar ta sigigen…

När Pernilla och den lilla familjen flytta-de in i huset strax utanför Malmö var träd-gården ”inte så mycket mer än en hög maka-damm”, så det var bara att börja om från bör-jan. Något som inte är helt lätt för en nybli-ven trädgårdsfantast.

– Man ska lugna sig i början, inte göra såvärst mycket, utan bara se vad som växer, vad

som kommer upp där. Man ska gärna kännain platsen, och bestämma var man vill ha vad.Men det är verkligen inte lätt om man läng-tat efter en trädgård och tycker att det roli-gaste ska bli att få börja gräva.

Vad händer i den där trädgården just nu?– Jag försöker rensa ut lite, och det är

mycket att göra i och med att jag vill ha allt.Odlingslådor, häckar som ska formklippas,bärbuskar, kryddväxter…till slut springer jagrunt som en galning för att hinna sköta allt.Jobbar mycket, reser gärna, har ett växthussom jag har stora ambitioner med, så jag kantyvärr inte jobba heltid med trädgården.

Vad finns det för något som du absolutinte skulle tänka dig att rensa ut?

– Faktum är att jag har trott att jag haftdet. Jag har en gammal rosbuske, som jagfick av min farfar, som jag trodde att jagaldrig skulle flytta på, men det ska jag för-söka göra i år och göra den lite mindre. Omman är sillsalladsmänniska som jag, ochförsöker få in allt som man gillar, det blirinte alltid så fint.

I april har alltså Trädgårdsfredag pre-miär i SVT, ett program som ger oss enpaus inför det bästa tillfället att rota i jor-den, helgen. Under hösten gick man pådjupet med alltifrån rabarberodling ochhur man bäst tillagar den, till ympning ochbeskärning av träd och buskar.

– SVT har ju gjort trädgårdsprogram iMalmö hur länge som helst, men jag haraldrig haft möjlighet att vara med, även omjag alltid har annonserat att jag vill varamed på ett hörn. Från början hade jag intetänkt vara programledare, jag har ju redanen heltidstjänst…

Ja, Pernilla är även producent förAntikrundan, ännu ett av SVT:s fram-gångsrika inslag som trotsar alla regler förhur program på bästa sändningstid ska varautformade. De båda överlappar varandra itablån nu i vår, när Trädgårdsfredag kom-mer tillbaka i april. Den här gången flyttarman bort från Österlen och makarnaMandelmanns enorma drömträdgård tillraka motsatsen.

– Vi får en ny trädgårdsmästare och nyttställe; istället för det jättestora vi var på sist,hos Mandelmanns, ska vi ner på mikronivå ien koloniträdgård. Det kommer bli merfokus på hur det är att ha trädgård mitt i sta-den, och kanske lite mer för oss som inte harmöjlighet att odla på flera hektar.

Pernilla Månsson ColtTrädgårdsfantasten - Mylla på bästa sändningstid

Hon har guidat oss genom Eurovision Song Contest, visat vägengenom världen i Packat och klart och nu i vår är hon tillbakasom programledare i Trädgårdsfredag. Nytt Boende har pratatmed trädgårdsfantasten Pernilla Månsson Colt.

H


Pernilla Månsson Colt

Text : JJiimmmmiiee LLaarrssssoonn Foto : AAnnddrreeaass HHiilllleeggrreenn

NYTT BOENDE

Trädgårdsfredag - SVT:s program om det sköna, gröna livet - drar

igång igen fredagen den 30 april kl 21.30.

Programledare är Pernilla Månsson Colt tillsammans med nye

trädgårdstvprofilen John Taylor och kocken Tareq Taylor

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.01 Sida 46

Hushållsnära trädgårdstjänster

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.27 Sida 47

Hus 2010Här har vi glädjen att presentera två av vårens nya och spännande typhus från några av de största hustillverkarna.

SSmmåållaannddssvviillllaann,, GGrräännnnaa3 rum och kök på 95kvm. Det ger plats för gemensamhetsutrym-

men med såväl rymligt vardagsrum som ett ordentligt kök med

matplats och utgång till trädgården . I husets privata del finns de

två sovrummen tillsammans med badrum och klädvårdsutrymme

med separat groventre. Ovanvåningen är oinredd och ger huset

61kvm till i framtiden. Huset är mycket enerigsnålt med en för-

brukning under 6000kwh/år.

RRyymmdd 116611 ffrråånn BBoorroohhuuss11 11//22--ppllaannsshhuuss mmeedd 66 rruumm oocchh kköökk

BBoossttaadd eennttrrééppllaann 9911,,11 kkvvmm

BBoossttaadd öövveerrppllaann 7700,,22 kkvvmm

GGoollvvyyttaa öövveerrppllaann 7733,,33 kkvvmm

BByyggggyyttaa 110044,,99 kkvvmm

Rymd 161 är ett modernt 1 1/2 planshus. Välplacerade

takfönster och panoramafönster ger mycket ljus samti-

digt som de mindre fönstren mot gatan värnar om insy-

nen. Från balkongen på övre plan sträcker sig utsikten

över grannskapet. Balkongen når man genom helglasade

fönsterdörrar från sovrummet och det öppna allrummet.

Hus 2010

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 13.21 Sida 48

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 08.42 Sida 49


et är inte alltid helt lätt att föratvå människor samman, inte ensnär man har en månad på sigoch ett av världens mest utveck-

lade mobiltelefonlätt till sin hjälp. Ibland

spelar det liksom ingen roll hur mycket tidoch arbete man lägger ner, hur mångamöten man ställer in och hur många målti-der man fördriver med att vänta på att ringaoch ringas.

Första gången Nytt Boende pratade medKnut Knutson inför den här intervjun varhan på väg till bilen. Andra gången satt hani den, på väg till jobbet. Tredje gången varhan ett par långa kliv från att gå in och hållaett föredrag, och så har de hållit på. Han ärdelägare i Uppsala Auktionskammare, till-lika historieentusiast, smålänning och Knutmed hela Sverige i Antikrundan, och harsåledes en del bollar i luften.

Redan som barn blev han introducerad förspännigen under en auktion, tack vare sinfar. Resan mot statusen som folkkär profilbörjade dock långt senare, närmare bestämt1988, då SVT inledde ett samarbete medBBC som gick ut på att göra en svensk ver-sion av Antiques Roadshow. Året efter pre-miärvisades programmet i svensk TV ochsedan dess har succén bara fortsatt. Knuthar varit med ända från början.

Som smålänning är han väl bekant medKalmar och stadens rika historia, och får tilloch med tillfälle att läxa upp oss på NyttBoende.

Så, när kommer Antikrundan Kalmar?– Vi har ju varit i Kalmar, säger han

under ett av få sammanhängande samtal vilyckas få till över telefonen.

Jaså? Det är mer än vad jag vet …– Jo, vi har varit där, för kanske tio år

sedan. Vi har också varit i Oskarshamn, ochi Vimmerby. Men i Nybro har vi inte varitän, det kanske är dags.

Vad har du själv för relation till Kalmar?– Oh, det är en vacker stad! Speciellt

Dahmska huset, nere vid det där lilla torget.

D

I över 20 år har han varit antikhandelns främste språkrör.Med en aldrig falnande glöd har han upplyst svensken omdennes egen historia, genom att syna dammiga föremål frånvindar över hela landet. Nytt Boende har, på sätt och vis,pratat med Knut Knutson – mannen som får antikviteter attbli ren rock’n’roll.


Knut KnutsonDen ohejdbara entusiasten

Knut Knutson

“Oh, det är en vacker stad!Speciellt Dahmska huset, nere

vid det där lilla torget. Fytusan vad häftigt det är. Byggtpå 1600-talet, en gång i tidenfyllt med originalmålningar…För en massa år sedan var dettill salu och oj, om jag hadebott i Kalmar, då hade jagslagit till direkt. Utan att

tveka.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.33 Sida 50

Knut Knutson

Fy tusan vad häftigt det är. Byggt på 1600-talet, en gångi tiden fyllt med originalmålningar… För en massa årsedan var det till salu och oj, om jag hade bott i Kalmar,då hade jag slagit till direkt. Utan att tveka.

Jo då, entusiasmen och intresset är inget som förstärksav TV-rutan, snarare tvärtom. Sinnesstämningen skiftarsnabbt mellan lätt förvirring, ohejdbar hänförelse ochgammal hederlig småländsk vänlighet. Lumpen gjordehan på flygflottiljen i Kalmar, sin utbildning fick han vidLunds universitet, först juridik som han snart lämnadeför konst och etnologi. Enligt Dagens Nyheter är han en”kameleont i kulturens finrum, lika självklar i salongersom i lador” och enligt Nytt Boende…ja, det är svårt attinte hålla med. När han pratar, eller snarare håller ettbrandtal, om Kalmar, känns det som att man skulle kunnagå i krig för kullerstenen.

– Det är så kraftfullt! Domkyrkan är riktigthäftig…man märker att Kalmar har varit en betydelsefullstad, det finns så många fina byggnader överallt. Det ärsamma sak med Karlskrona; de båda har gemensamt attde påminner väldigt, väldigt mycket om storstäder.

Så, vad är det som är så intressant med historien?– Jag brukar säga så här: för att läsa framtiden är det

oerhört viktigt att man är väl insatt i historien…vänta nu,var tusan är jag nu? Kan vi höras om en liten stund? Jaghittar inte riktigt, det blir så himla förvirrat bara.

Javisst. Vi ringer tillbaka om fem!– Bra. Hej då!

Efter tio minuter försöker vi igen.

Hej Knut! Sitter du bättre till nu?– Nja…ska precis in på middagen nu. Du…kan vi inte

ta det imorn? Försök på eftermiddagen någon gång, såtar vi resten av intervjun då.

Sedan fick vi inte tag på honom något mer, och press-läggningen kom susande runt hörnet. Vi lär dock fåanledning att faktiskt återkomma. I alla fall så länge Knutfortsätter brinna för allt det där som annars faller iglömska, undangömt i våra hem. NYTT BOENDE

“Det är så kraftfullt!Domkyrkan är riktigt

häftig…man märker attKalmar har varit en

betydelsefull stad, detfinns så många finabyggnader överallt.”

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.35 Sida 51

Vad säger experterna?FFrrååggaa:: 11

Varför ska jag behöva sätta

mig in i det krångliga pen-

sionssystemet? Jag får

ångest bara jag tänker på det.

SSvvaarr:: Under ditt liv

sparar du pengar till

din pension. Du gör

det via skatten och

de flesta har också

pensionssparande via

jobbet. Men frågan är

om de pengarna

kommer att räcka till

det liv du vill ha när du slutar att arbe-

ta?

Den allmänna pensionen från staten

fungerar som en lön som inte betalas

ut förrän du går i pension. Hur mycket

du får baseras på de inkomster som du

betalar skatt för under hela ditt liv,

även när du är föräldraledig, gör värn-

plikt eller studerar. Den kommer trots

det att vara mindre än den lön du har i

slutet av ditt arbetsliv. För många kom-

mer den att motsvara mellan 40-60

procent av den lön man har innan pen-

sioneringen. Det betyder att du själv

bör tänka efter hur du vill ha det efter

din pensionering. Vill du ha en högre

pension måste du själv påverka den.

Din pension består av tre delar: från

staten: Allmän pension (inkomstpension

och premiepension), från jobbet: Avtals-

eller tjänstepension och från dig själv:

Privat sparande (individuellt pensions-

sparande). Du kan påverka varje del så

att dina pengar växer och din pension

blir högre. Det behöver varken vara

svårt eller gräva djupa hål i din plånbok.

Små förändringar i ditt sparande kan få

en stor påverkan på hur mycket du får i

pension. Och ju tidigare du gör dem,

desto bättre. En procent i bättre avkast-

ning kan ge dig flera hundra kronor mer

att leva på i månaden som pensionär.

Vill du ha hjälp att finna en lösning

som passar dina förutsättningar och

önskemål? Välkommen in på rådgiv-

ning! Vi rätar gärna ut just dina fråge-

tecken.

På www.olandsbank.se/pension finns

också mycket information, tips och du

räkna hur mycket du kan behöva spara

undan för att få en guldkant på livet

som pensionär.

Louise Bengtsson, Ölands Bank

Certifierad Privatrådgivare

FFrrååggaa:: 44

Hur ser trenden ut för ute-

möbler?

SSvvaarr:: – Det är

mycket loung-

emöbler, mycket

plastrotting. Det är

fortfarande som

det var ifjol, men

förra året var det

mycket mörkt och

brunt, men i år är det

mer ljusare färger. Vilstolar i färg, star-

ka färger; riktigt limegrönt och äppel-

grönt. Det är fortfarande en del svart

och vitt men framför allt klara starka

färger, både i möblerna och parasoll.

Mvh Karin Warsén

EM-Severins

FFrrååggaa:: 33

Jag är intresserad av att

investera i svenska akti-

er men är osäker på om

börsen kommer att gå

upp eller ner. Finns det något sätt att

öka mina möjligheter till att få en god

avkastning utan att öka risken

SSvvaarr:: · Genom att

investera i ett index-

bevis på svenska

aktiemarknaden så

kan du öka avkast-

ningen till mellan 1,5

och 2 gånger upp-

gången på Stockholmsbörsen. Det fina

med att investera på detta sätt är att

du får en bättre avkastning vid upp-

gång men inte mer nedgång om bör-

sen går ner. Du bör dock vara medve-

ten om att det finns många varianter

på denna typ av placering och du bör

även ta hänsyn till vem som ger ut

denna placering, det vill säga vem

som står för garantin att villkoren gäl-

ler under hela din investering.

(Indexbevis är en strukturerad place-

ring som ger möjlighet att få en bätt-

re avkastning än i exempelvis en fond)

Ett annat sätt att investera är i en så

kallad plus/minus investering på

Sverige eller på utvalda svenska bolag.

Finessen med denna typ av investe-

ring är att du får avkastning både om

börsen går upp eller ner. Detaljerat

hur detta fungerar är fastställt innan

du gör din investering, du vet alltid

vad du har att förvänta dig av dina

placeringar. Olika banker konstruerar

denna typ av investering på olika sätt

och det kan skilja en hel del mellan

den bank som ger bra villkor och den

som ger dåliga villkor, här gäller det

att vara lite påläst!

Vi inom Global Invest är specialisera-

de på att hitta, utvärdera och hjälpa

dig till de bästa placeringarna. (eller

att undvika de sämsta) Tillsammans

kommer vi fram till individuella lös-

ningar för dig som kund, placeringar

med de rätta villkoren. Det kostar dig

som kund inget extra gentemot om

du går direkt till banken eller utgiva-

ren av dessa placeringar. Våra rådgiva-

re har lång erfarenhet och är självklart

Certifierade.

Det är enkelt att investera hos Global

Invest!

Fortfarande köper många av våra kun-

der Auto-Call placeringar.

Kombinationen av att få en bra

kupong (utdelning), för närvarande

mellan ca 10% upp till 35% per år är

högintressant!

Kristoffer Björneklint-Köhlin

Kontorschef & Finansiell Rådgivare

Global Invest

FFrrååggaa 1100:Vad är fas-

tighetsavgift egentli-

gen för något?

SSvvaarr:: Från och med

2008 har fastig-

hetsskatten på

bostäder ersatts av

en kommunal fas-

tighetsavgift.

Fastighetsavgiften

uppgår till 0,75 %

av taxeringsvärdet

med ett tak på 6 387 kronor för

2010. Det betyder att vid ett taxe-

ringsvärde på 851 600 kronor eller

mer blir fastighetsavgiften 6 387 kro-

nor.

Dessa regler gäller numera även

tomtmark med småhus som saknar

byggnadsvärde. Tidigare betalade

man fastighetsskatt på 1 % av taxe-

ringsvärdet. Om taxeringsvärdet för

tomtmarken överstiger 851 600 kro-

nor får ägaren från och med 2010 en

lättnad av skatten.

För dem som äger tomtmark som är

utarrenderad betalar markägaren en

fastighetsavgift på hälften av ordina-

rie fastighetsavgift, 3 193 kronor för

2010, dock maximalt 0,75 % av taxe-

ringsvärdet. Den som äger byggnaden

på den arrenderade tomtmarken

betalar en fastighetsavgift på hälften

av ordinarie fastighetsavgift, 3 193

kronor för 2010, dock maximalt 0,75

% av taxeringsvärdet.

Den som äger fastigheten vid årets

ingång betalar fastighetsavgiften för

hela inkomståret. Sker en ägaröver-

gång under året får parterna komma

överens om hur de fördelar denna

avgift mellan sig. Denna fördelning

sker i den likvidavräkning som upp-

rättas i samband med tillträdet vid

en fastighetsaffär.

Håkan Dahlén

Jurist, Ölands Bank

FFrrååggaa 88: Vi fick en jät-

tehög elräkning förra

månaden, varför är elen

så dyr och vad kan man

göra åt det?

SSvvaarr:: Elpriserna i

vinter har varit

högre än någonsin

förut, det beror

till stor del på att

det varit ovanligt

kallt samt att det

producerats mind-

re el än det brukar. Det ökade elpri-

set påverkar dem som har valt rörligt

elpris. Många har valt att binda sitt

pris för att slippa marknadens sväng-

ningar, vi råder alla att se över sin

avtalsform. Det dyraste är att ha så

kallat tillsvidarepris.

Conny Johansson, kalmarenergi.se

FFrrååggaa 55: Gäller en rese-

försäkring automatiskt

i hemförsäkringen och

är avbeställningsskydd

inräknat i detta?

SSvvaarr:: – I hemförsäkring-

en ingår automatiskt

ett grundskydd som

gäller i hela världen i

45 dagar när du reser.

För att få avbeställ-

ningsskydd kan du

lägga till ”Utökat reseskydd”. Då får

du ersättningsresa, bagageförsening

och resestartskydd. Är du bankkund

hos oss ingår avbeställningsskyddet

när du betalar din resa med kort eller

via din internetbank.

Anna Cederbrink,

Försäljningssamordnare

Länsförsäkringar Kalmar län

:-

:- §ekonomi Inredning &

Trendermiljö & energi

bil & mc juridik &försäkring


Frågor & Svar

:-

IT

§

:-

§

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.43 Sida 52

:-

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 17.15 Sida 53

Frågor & Svar

FFrrååggaa:: 66

Det talas mycket om

kapitalförsäkring.Vad

innebär det och vad är

skillnaden jämfört med

mitt vanliga fondsparande?

SSvvaarr:: Att placera pengar i

kapitalförsäkring Placera

är lika enkelt som att

köpa

andelar i aktie- och rän-

tefonder.

Men kapitalförsäkringens skatteregler

ger dig flera fördelar.

Jämfört med vanligt fondsparande, där

du betalar 30% i skatt av vinsten

varje gång du säljer, är fondbyten i en

kapitalförsäkring skattefria. I

gengäld betalar du en årlig skatt, sk

avkastningsskatt. Ett långsiktigt

sparande kan ge en hel del värdeök-

ning och när du tar ut pengarna är de

skattade och klara.

Inga skatteöverraskningar efteråt med

andra ord.

Du väljer själv om du vill ta ut hela

värdet på en gång eller i form av

månadsutbetalningar. Hur du sparar är

också upp till dig. Du kan både göra

en engångsinsättning och/eller välja

att månadsspara.

Ann-Kristin Sandgren

Personlig Bankman, Nordea

Swedsec Licensierad

FFrrååggaa 99: Hur svårt är

det att byta bank om

man har bolån och man

någon uppsägnings

SSvvaarr:: – Det är väl-

digt lätt och man

har ingen uppsäg-

ningstid. Det spe-

lar alltså ingen roll

hur lång tid man

har kvar på sin

bindingstid.

Anders Nilsson, Swedseclicensierad

privatrådgivare SEB Kalmar

:-:-

Om du har en fråga

som rör ekonomi, tren-

der, hus, försäkringar

m.m. mejla gärna i så

fall till oss på:

[email protected]

FFrrååggaa vvåårraa eexxppeerrtteerr

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 16.54 Sida 54

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.19 Sida 55

Cirkus i Glasriket


Nytt i Kalmar

Glascirkuskonsert. Lägg ordet på minnet, det är inte sista gången du

kommer stöta på det. Projektet Cirkus i Glasriket går nämligen in på

sitt tredje år och sätter i sommar än en gång upp en fantastisk före-

ställning.

Det var 2008 som projektet drog igång, med en mindre show. Sedan dess har

det växt och i år har man en riktigt spektakulär föreställning. Mellan 12-20 juni

spelar man glascirkuskonserten Catch i Kosta Glasbruk.

– Det är någonting så fantastiskt som två stycken glasblåsare, två cirkusar-

tister, tillsammans med ett glastrumset och en kammarorkester på 15 man,

Musik i Vite från Växjö. Den är både visuell och audiell.Vi gör det här i måleri-

packen, en stor industrihall kan man säga, och publiken kommer att få röra sig

fritt i det här rummet, som vi skapar tillsammans med en glasdesigner, säger

Jan Dzedins, producent för Catch.

En av de besökande tidningarna förra året hade beskrivit föreställningen ”som

att gå in i en annan värld”, något som Jan också vill skriva under på.

Cirkus i Glasriket är också aktuellt i sommar med sina Circus Camps runt

om i regionen, kort och gott cirkusskolor för barn och ungdomar.

– I fem olika kommuner kommer vi anordna Circus Camps, där vi kommer

ha workshops och lektioner och jobba pedagogiskt med de som är intressera-

de av nycirkus.

Tanken är att man ska kunna åka till sitt närmaste circus camp och, just det,

campa i en vecka medan man tar sina första steg i cirkusvärlden. Läs mer på

www.cirkusiglasriket.se

AnläggarnaswebshopVarenda förenkling av

varje liten förändring i

hemmet är välkommen.

Den som går och dröm-

mer om stensättning i trädgården välkomnar nog särskilt

Anläggarnas unika hemsida.

På anlaggarna.se finns en tjänst som gör att du på ett ögonblick

kan räkna ut mängden sten och den totala kostnaden på ett kick.

– Du skriver in hur många kvadratmeter och vilken kvalitet du

ska ha. Sedan kan man trycka på en knapp och så räknas det ut

vad det kostar hem till din dörr, på just det du vill ha. Du behö-

ver inte oroa dig över palldelningar eller fraktkostnader.

& Peter Magnusson

Årets entreprenörer

Om Guldfesten 2010 bjöd

på många oförglömliga

ögonblick för oss besökare,

så måste den varit som en

bal på slottet för Jenny och

Jenny på Ängsbackens Handelsträdgård – utsedda till årets

entreprenörer.

“Ängsbackens Handelsträdgård är ett grönt och blommande företag

med härliga inspiratörer - Jenny Eskång och Jenny Skoog - som

bidrar till en växande region med sin kunskap och entusiasm om

plantor och kryddor. I en trolsk miljö erbjuder de oss att andas in

naturen och samla kraft i en stressig tillvaro.”

Så lät delar av motiveringen, och vi som varit där kan ju bara

instämma. Det är inte en slump att det är just Jenny Eskång från

Ängsbacken som insprerar oss trötta trädgårdsägare längre fram i

Nytt Boende …

Foto: Marcus Walkin, Walkin Media

Foto: Peter Lloyd

DäckhusetSex år, tre verkstäder, tre städer. Ja, tiden har snurrat

på fort för Robert Magnusson, ny ägare för Däckhuset

i Kalmar.

Det var bara sex år sedan han startade sin första däckverkstad,

i Ronneby som sedan fick sällskap av en i Nybro, och strax där-

efter ringde telefonen.

– Det var en mäklare som ringde, som hade hört att jag

hade köpt en verkstad i Nybro och frågade om jag var intres-

serad av en som var till salu i Kalmar.Aldrig i livet, sade jag, jag

hade ju precis dragit igång något nytt.

Men chansen var för bra att tacka nej till. Magnussons bud

accepterades och för en och en halv månad sedan tog han

över Däckhuset.

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.06 Sida 56

Mitt inne i centrala

Kalmar växer

Länsförsäkringars nya hus

fram, fyra våningar högt

men ändå inte särskilt

skymmande för blicken.

Byggnaden ska nå miljöcert-

fieringen LEED, och det blir

man först med i Norden om

man lyckas. Sparsam energi-

förbrukning tillsammans

med att man använder bland

annat kalksten från Öland i

byggnationen är två av nyckelkomponenterna där.

Anledningen till att man bygger nytt är den ständigt växande orga-

nisationen; särskilt bankverksamheten har vuxit ur de nuvarande

lokalerna på Kvarnholmen. När huset på Norra Långgatan är färdigt

är växtvärken historia – totalt 6 000 kvadratmeter kommer då bli

tillgängliga. Och framåt går det – efter påsk kommer den stora lyft-

kranen att köras bort och slutfasen av arbetet kommer påbörjas.

RättelseI förra numret av Nytt Boende glömde vi tacka

Lidhultskök för att vi fick låna ett av deras finfina

kök när vi fotograferade Joakim Haeggman.Vi ber

om ursäkt för detta.

SportsonRätt storlek på cykel viktig för säkerheten

Dina barn har växt sedan förra sommaren, var så säker på

det. Dessutom kan du vara övertygad om att de växer några

centimeter det här året också. Zandy Meurling på Sportson

berättar om säkerhetstänkandet kring cyklar för barnen.

– Det absolut viktigaste är att barnen inte får en för stor

cykel. Rätt storlek är A och O. För att det inte ska bli för dyrt

att ständigt byta cykel har vi på Sportson en inbytesgaranti

som vi kallar ”inbytesgaranti åt småfolket”. Det täcker 12-24

tum och innebär att om du köper en storlek på barnscykel och

inom två år kommer tillbaka för att köpa nästa, får du tillba-

ka 50 procent av det du betalade för den gamla. Man kan kalla

det en inbytesgaranti och den kostar ingenting.

Länsförsäkringar

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.45 Sida 57


Garageuppfarten

BMW 5-serie

633 liter sväljer bagageutrymmet,1865 liter när baksätet är nedfällt –bara Mercedes E-klass är bättre påden biten. Det här betyder dock inteatt man tvingas kompromissa medkomfort eller körkänsla, verkligeninte. Superb Combi är varken en

minibuss eller en lastbil, bara en über-funktionell kombi, vars minsta motor-alternativ är den av de fem varianter-na som passar allra, allra bäst.Speciellt med tanke på att priset bör-jar på modesta 220 000 kronor.

Jimme Larsson

”Väl tilltagna innerutrymmen” är ett av de vanligare begreppen

när motorjournalister pratar om stora, stora bilar. Sällan har det

varit så applicerbart som på Skoda Superb Combi – familjebilen

som sopar banan med konkurrenternas lastutrymmen.

Det krävs ett hjärta av sten för att

inte vara åtminstone lite nyfiken

på BMW:s 5-serie Touring.

Premiärvisningen sker i Leipzig i

april, men det hindrar inte BMW

från att släppta lite spännande

information.

Det talas om körglädje inför premiä-

ren, och de fyra motoralternativen

borgar sannerligen för härliga stunder

bakom ratten. Bensinmotorerna är

utrustade med BMW:s TwinPower

Turbo-teknik och levererar 204 respek-

tive 306 hästkrafter, medan dieselal-

ternativen ger 184 och 245 hästar.

Samtidigt uppfyller den alla EU:s krav

på gränser för koldioxidutsläpp och

har start/stopp-teknik som standard-

utrustning.

Ända sedan Seat introducerade sin

Ibiza för oss konsumenter har den

varit bäst i klassen på att kombi-

nera solid trygghet och kittlande

köregenskaper. 2010 års inkarna-

tion är inget undantag.

Det är en mindre upplevelse att sätta sig ien Seat, oavsett modell, för första gången.Den är pigg, kvick som tanken, men sam-tidigt inger den en sorts lugn och ro påmotorvägar och i högre hastigheter. IbizaEcomotive kombinerar de egenskapernamed en snål dieselmotor – 0,37 liter permil och koldioxidutsläpp på 98 gram per

kilometer är inte fy skam. Detta gör vis-serligen den är något dyrare än sina före-gångare, men ett pris strax över 160 000kronor för grundutförandet är fortfarandetämligen lågt, om man ser till köregenska-perna och bränsleförbrukningen. SEAT Ibiza finns från 105900 kr

Seat Ibiza Ecomotive

Skoda Superb Combi


Nytt Boende #2_2010 10-03-25 08.15 Sida 58

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 08.13 Sida 59


Garageuppfarten

Vi bilägares ägarenkät, där

man tar tempen på hur nöjda

vi faktiskt är med våra bilar,

ligger Subaru allt som oftast i

topp. Vi har kikat närmare på

nya Subaru Legacy och det

verkar inte finnas några anled-

ningar att vara missnöjd nu

heller.

Förutom att Legacy har ett av de här-

ligaste, stars and stripes-klingande

namnen i bilindustrin, är det en bil

som kostar mycket – och ger ännu

mer tillbaka. Fyrhjulsdriften ingår såk-

lart i grundutförandet, och är överlag

otroligt välutrustad. Därtill lägger vi

en näst intill oslagbar känsla av robust

kvalitet och gedigen körkänsla, och så

känns priset på cirka 300 000 i under-

kant. Enda plumpen i protokollet är

förbrukningen och miljövänligheten –

0,59 liter per mil med dieselmotorn

och 0,8 med minsta bensinmotorn är

knappt godkänt.

Jimmie Larsson

Peugeot har skördat stora framgångar med sina uppnosiga småbilar,

men har samtidigt överlåtit den klassöverskridande, flexibla familje-

varianten till konkurrenten. Det ska det bli ändring på, i och med

ankomsten av 5008.


SubaruLegacy

I kontrast till Göran Hägglunds dröm omkärnfamiljen, ser de flesta biltillverkarnaen värld med allt mer föränderliga famil-jesituationer. Därmed läggs också meroch mer krut på att fånga upp konsumen-terna som ena veckan åker ensam till job-bet, för att i nästa skjutsa tre barn och enpendlande sambo till fotbollsträningaroch tågstationer.

Peugeot 5008 är en femsitsig och tämli-gen nätt liten bil, som kan trolla fram två

extrasäten längst bak. Inget för den läng-sta av de myndiga på passagerarlistan,snarare platser för grundeskolekidsen ochderas kompisar (och deras kompisar).Flexibiliteten saknar visserligen en del ibehändighet – konkurrenterna, exempel-vis årets version av Renault Grand Scenic,går smidigare att omvandla. I gengäld är5008:an väldigt mycket roligare att köra.Snålaste bensinvarianten drar 0,71 liter,dieseln 0,51 och priserna börjar på cirka220 000 kronor.

Peugot 5008

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 08.05 Sida 60

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.53 Sida 61

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 15.39 Sida 62


ärför kan det tyckas konstigt att en avgolvtrenderna som skymtas vid hori-sonten är det riktigt färgstarka ochmönstrade. Men än så länge känner

vi igen den rådande trenden från tidigare år.– Nästan allting går i svart och vitt, så tren-

den håller i sig, säger Britt-Marie påGolvbolaget i Kalmar.

Är det många som väljer ett mörkt golv? Detkan ju vara lite knepigt att inreda efter…

– Ja, det är överlag mycket mörka, enfärgadegolv i alla material; kakel, klinker, trä…Något som inte känns igen lika väl från 2009 äratt det riktigt hårda golvet har tagit sig in i var-dagsrummet.

– Det blir mer och mer klinkergolv i var-dagsrummen. Jag har ingen känsla av att detsvarta och vita ska försvinna, men de hårda gol-ven har gjort inträde.

Det går hand i hand med att fler och fler väl-jer att lägga in stora mattor.

– Det är lite trendigt att lägga in större tex-tilmattor, inte bara de små under ett bord. Manfår bättre akustik och kan samtidigt skapa ettrum i rummet.

På Calmarsundsgolv ser man samma saker,

men också att mönst-ren och de starka fär-gerna redan finns till-gängliga, men att detär väldigt få som ärintresserade än sålänge. Däremot är detmånga som fortfaran-de har problem medfuktskador.

– Det är många somslarvar, framför alltmed i badrummet, såatt man drar på sigfuktskador, sägerJoacim Karlsson.

Och vad det gällermattor råder sammastarka trender som bland övrig inredning – detminimalistiska och de skarpa kanterna är utbyt-ta mot det rustika, det hemvävda. Det är inte förinte som många blir introducerade för uttryck-et ”shabby chic” för första gången 2010.

I Mairos nya kollektioner, textilkedjan sombland annat huserar i Hansa City, för våren hit-tar vi mycket storblommigt, illustrationer somkunde ha hängt hemma hos farmor och farfar

och ja, överlag väldigt många mönster som likagärna skulle ha kunnat entusiasmera en expertfrån Antikrundan. Kollektionen Baronessa, somav designern Lisa Bengtsson beskrivs som en1700-talsdröm, är en höjdpunkt, med sina stora,levande rosor och romantiska känsla. Kolla ävenin mattan som Ulrica Hydman Wallin har tagitfram, också den har en given plats på den perma-nenta önskelistan som hänger på kylskåpet …

NYTT BOENDE

D

Något av det svåraste som finns att göra, när vi snackar inredning, är att hantera starka färger, och myck-et mönster, på större ytor. Det kanske allra vanligaste tipset som går att läsa i inredningsmagasin och påforum är att grunda rummet med nedtonade färger – vitt, grått, svart i olika nyanser – och sedan lägga tillfärgstarka detaljer i form av kuddar, sofföverdrag och mattor.


Matta designad av Ulrica Hydman Vallien

Klackarna i golvet

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 12.10 Sida 63


Våren stormar fram över skog, mark ochgarageuppfarter – och med den följer de sed-vanliga våraktiviteterna hos Pontuz Löfgren.Dessutom pågår produktion av nya bostäder.Före sommaren ska försäljningsstartenpåbörjas för 54 bostadsrätter i Lillviken, utepå Stensö.

– Redan nu kan man kontakta oss för attläggas in i spekulantregistret, säger Miratatill Nytt Boende.

Under våren, i april månad, kommer ocksåden populära Barnens Djurdag tillbaka, då4H-gården kommer till Stortorget. Därbjuds det på både uppträdanden och ponny-ridning. Dessutom fortsätter man med sinastadsvandringar, i samarbete med turist-byråns kunniga guider.

Den återkommande Barncancergalan iKalmarsalen har däremot redan gått av

stapeln. Den här gången stod BabbenLarsson – som tidigare i år medverkade iSVTs OS-sändningar – för underhållningen.600 bokade platser talar sitt tydliga språk.

Den nya hemsidan har varit igång ett bra tagnu, och förutom Pontuz egen blogg så harföretaget även sjösatt en egen sida påFacebook och snart även en egen Twitter.

– Vi tycker det är viktigt man att syns påandra sätt än i de traditionella kanalerna. Påvår Facebooksida berättar alla våra med-arbetare om sin vardag.

– Dessutom har vi börjat med att visa uppvåra objekt i en separat tidning, Dörr tilldörr, istället för att ha annonser i lokal-tidningen. Den dyker upp varje torsdag ochdär kan man se alla våra tillgängliga bostäder,säger Mirata.

Nyheter hos Pontuz

Vad händer hos Pontuz?Hos Pontuz Löfgren är det som vanligt full rulle. Vi ringde upp MirataDani, projektledare, för att ta reda på vilka järn de har i elden våren 2010.


NYTT BOENDE

Mirata Dani, Projektledare hos Pontuz Löfgren AB.

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 11.10 Sida 64

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 07.27 Sida 65

1

2

Lätt

Mellan

Nam

n:..

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

.....

Tele

fon

:.....

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

......

..

Skic

ka

til

l:A

larm

stre

et

Med

ia,

Larm

gata

n 3

4,

39

2 3

2 K

alm

ar.

(märk

ku

vert

et

med

“Su

do

ku

Nytt

Bo

en

de”)

Vi

vill h

a d

itt

svar

sen

ast

10

maj

20

10

.22.. VViinnnn:: Vinn 2 biljetter till glascirkuskonser-

ten CCAATTCCHH!! i Kosta Glasbruk den 16 juni

kl.18.30 och ett presentkort på KKoossttaa BBooddaa AArrtt

HHootteell á 1 000 kr. Totalt värde: 1 380 kr.

Upplev cirkusartister, glasblåsare och kammarorkesternMusica Vitae med glastrummor! Presentkortet kan duanvända i restaurangen eller till logi på Kosta Boda Art Hotel.

11.. VViinnnn:: Vinn en cool skål från African Image

från Inredningsbutiken 2Be Interior.

1

7

3

7

1

6

5

9

4

7

5

48

2

2

5

8

4

3 9

2

8

9

1 3

6

1

6

4

3

2

9

7

9

6 3

8

2

7

3

98 1

8

4

8

5

6

7

3

4

1

8

6

2

9

2

7

5

4

7

6

Sudoku

3

1

Nytt Boende #2_2010 10-03-25 16.25 Sida 66

Nytt Boende #2_2010 10-03-23 12.37 Sida 67

Nytt Boende #2_2010 10-03-23 12.04 Sida 68

Documents

Nytt Boende nr 2, 2010 Kalmar