NUMMER 2, 2020 TIDNINGEN FÖR ANSTÄLLDA OCH …€¦ · – En var att vika origami-kaniner på en viss tid. En var en utmaning i snabbhet och balans, som involverade både vår

NUMMER 2, 2020 TIDNINGEN FÖR ANSTÄLLDA OCH FÖRTROENDEVALDA I NORRKÖPINGS KOMMUN

"Hittills har jag inte mött någon som sagt ’det kommer inte att gå'."

"Det blir spännande att se hur många nya som hittar till oss."

STINA STORM HANNELE MITRUNEN

NytänkandeTema:

STRÖMVIRVELN VINTERN 20202

Fredag den 27 november 2020 är det premiär för den sjätte upplagan av Norrköping Light Festival! Varje dag till och med söndag den 31 januari 2021 har ni möjlighet att njuta av spektakulära ljusinstallationer och konstverk.

Välkommen!

visit.norrkoping.se

STRÖMVIRVELN VINTERN 2020 3

LEDARE 4

#TAGGAT 5

MÖT DINA KOLLEGOR

Stina, Senad och Zuhair delar med sig om kamratskap i pandemitider 6-7

I KORTHET

Hur ska den nya stationen se ut egentligen? 8Byggelever bygger upp Icehotel Jukkasjärvi 9Musikhjälpen fick ställa om 9

TRÄFFA

Linnéa Govik 10-13

MER ÄN ETT JOBB 14

TEMA: NYTÄNKANDE

Nya tankar för en ny framtid 15Hon driver arbetet med att lyfta stadskärnan 16-17Stiltje och flexibilitet i Konserthuset 18-19Viktiga dagar på nytt sätt 20-21

FÖRDJUPAT REPORTAGE

Nu ska fler högstadieelever få del av succéprojektet 22-25

HÄNG PÅ

Recept: Griljerad rotselleri och olika sorters knäck 26-27

FÖLJ MED

Träffa evenemangskoordinator Maria Olofsson 28-31

AKTUELLA KAMPANJER

Kommunens familjehemsenhet 32Vinter i Norrköping 33Psykisk ohälsa 33

LET’S CREATE NORRKÖPING

Cykelstäder är bra för alla! 34-35På Silverdansens skola ställer man inte in. Man ställer upp! 36-37Företagsamma insatser för näringsrik strategi 38-39

34Cykelstäder är bra för alla!

INNEHÅLLVälkomna till vinterns nummer av Strömvirveln. I detta nummer får ni möta Linnéa Govik som rekryterar familjer till familjehemsenheten. Ni får också träffa Maria Olofsson som fick tänka om gällande Musikhjälpen. Läs också om hur man bibehåller kamratskapen med kollegor i den krävande tid som råder.

Maria skapar fest i Norrköping

28

Stiltje och flexibilitet

18 36

Här ställer man upp


LEDARE

Ansvarig utgivare:Louise Flygt, 011-15 11 94

Redaktör:Fanny Miles, 011-15 21 95

Redaktionsråd:Louise Flygt, 011-15 11 94Fanny Miles, 011-15 21 95Maria Söderberg, 011-15 18 10Sara Vidovic, 011-15 79 56Erik Wallsten, Byn Kommunikation

Text:Norrköpings kommun Byn Kommunikation

Foto:Fredrik SchlyterNorrköpings kommunMostphotosUnsplash

På omslaget: Stina StormFoto: Fredrik Schlyter

Strömvirveln är främst ett magasin för Norrköpings kommuns medarbetare, men även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i kommunen och arbetsplatsen Norrköpings kommun. Tidningen ges ut två gånger per år och berättar om verksamheten med utgångspunkt från kommunens värdeord respekt, delaktighet och trovärdighet.

Grafisk form och layout:Byn KommunikationUpplaga: 1800 exTryck: LTAB

Snart går ett jobbigt 2020 mot sitt slut. Låt oss verkli-gen hoppas att nästa år blir bättre. Jag vill på detta sätt skicka ett varmt tack till alla medarbetare i Norrköpings kommun för ert viktiga arbete under det gångna året. Det har varit ett händelserikt år som inneburit stora prövningar. Under året har vi behövt att tänka om och ibland fått göra saker på ett helt nytt sätt. Oftast har det gått bra och vi har visat att när det verkligen gäller – då hjälps alla åt.

Pandemin har påverkat hela kommunen men på olika sätt. Inom vård- och omsorgskontoret har det handlat om att rädda liv, säkra verksamheten och orka med. Inom utbildningskontoret har man genomfört distans-undervisning och i vissa fall helt fått stänga ner verk-samheter för att minska smittspridning och hantera personalbortfall. Många har ställt upp och hjälpts åt för att kunna bemanna varandras arbetspass när någon varit sjuk eller haft symtom. Varje del av den kommunala verksamheten har påverkats av pandemin. Det som varit fantastiskt att se är det samarbete som uppstått på helt oväntade sätt när det verkligen gäller. Vi har hjälpts åt, dragit nytta av varandras erfarenheter och tillsammans löst utmaningarna.

Pandemin har också medfört att en del av oss fått arbeta hemifrån vilket både lett till att vi fått lära oss nya digitala verktyg – men också uppleva den saknad efter kollegor som hemarbetet fört med sig. Vi har lärt oss att uppskatta varandra.

Nu ser vi framåt. Hoppas på vaccinet och att alla ska få sin dos så snabbt det bara går. Jag är ganska säker på att 2021 blir året då det mesta återgår till det normala.

När de flesta av oss får fira jul med nära och kära, kommer en del av er att gå på era pass och jobba. Ett särskilt varmt tack till er.

En God Jul och Ett Gott Nytt År

Martin AndreaeKommundirektör

Tack för året som gått!

LEDARE: MARTIN ANDREAE


Under måltidens dag publicerades ett inlägg på Facebook om att det inom äldreomsorgen serverades vildsvinsfärsbiffar med potatis och gräddsås. Det uppskattades av inte bara de boende utan också av 309 personer. Inlägget nådde hela 34 175 personer. Och portionerna? De blev hela 23 000.

Norrköpings kommunFacebook

TAGGAT

twitter.com/norrkopingse

facebook.com/Norrkopingskommun

instagram.com/norrkopings_kommun

#TaggatSagt och hört om Norrköping i sociala medier under sommaren och hösten.

10 000Den 29 oktober skärpte Folkhälsomyndigheten och Region Östergötland råden med anledning av coronapandemin. Norrköpings kommun gick snabbt ut med krisinformation till allmänheten gällande detta. Nyheten blev den mest besökta efter start sidan under nyhetens första vecka med 10 000 besök på en gång.

Vackert vattenfall under Kulturnatten 2020.

Next Norrköping finns på instagram! Delta i frågetävlingar och lär dig samtidigt om Norr-köpings historia och framtid. Denna film om stadsutveckling blev väl mottagen av följarna som hejade på.

DET ÄR PODDAGS!Norrköping lounge mixar Norrköping och kultur med intressanta gäster. Finns där poddar finns!

Instagram @norrköpings_kommun

Rolig statistik: Besök på norrkoping.se


MÖT DINA KOLLEGOR

3 röster om kamratskap i pandemitiderCorona har påverkat alla medarbetare på olika sätt. Vissa har jobbat hemma sedan i mars, vissa har fått gå till jobbet men med nya förutsättningar. Vi frågade tre medarbetare hur deras arbetsplatser gjort för att hålla kamratskapen vid liv under en annorlunda tid.

Stina FogelChef rekryteringsenheten

Hur har ni hållit kamratskapen vid liv under pandemin?– Vi har haft våra vanliga veckomöten digitalt, och Skype- fika varje dag för de som vill. Annars har det varit många individuella initiativ hos medarbetarna. Det har varit en hel del kreativa utmaningar, där den grupp som är på plats på jobbet genomför en utmaning som de sedan skickar vidare för att de som är hemma ska kunna möta den.

Kan du ge exempel?– En var att vika origami-kaniner på en viss tid. En var en utmaning i snabbhet och balans, som involverade både vår längsta matta och ett Lypsyl. Vann gjorde en gravid kollega med klackskor – imponerande! En annan gång skulle vi sätta och ställa oss så många gånger vi kunde utan att använda händerna. Ofta filmat, där vi såg aningen galna ut. – Efter sommaren skulle vi få flera nya kollegor och visste inte hur vi skulle göra med introduktion. Men då bjöd vi in dem på ett par förlängda luncher innan somma-ren där vi kunde vara hela gruppen utomhus eller i någon större lokal. Första gången bjöd jag på alkoholfritt bubbel, alla tog med egen lunch och sen spelade vi kubb, och andra gången hade vi filmfestival. Vi hade övat på att filma och redigera i mobilen, och då hyrde vi in oss på Cnema för att ha filmvisning.

Många roligheter – har ni till och med fått ännu bättre stämning än tidigare?– Den har alltid varit bra. Alla är måna om varandra och ser sin del i att hålla kontakt, visa uppskattning eller överraska kollegorna med något som skapar glädje. Vi anstränger oss lite extra och har tagit oss tid att prata om det som är jobbigt. Många som jobbar med HR är väldigt sociala. Då blir det en jätteskillnad när vi är vana att fylla dagarna med möten med både kandidater, kollegor och chefer. Det är det viktigt att prata om också.

7STRÖMVIRVELN VINTERN 2020

MÖT DINA KOLLEGOR

Hur har ni gjort för att hålla kamratskapen vid liv under pandemin?– Vi har egentligen inte påverkats så mycket. De flesta är på plats här varje dag, eftersom vi har arbetsuppgif-ter som vi måste sköta på plats. Men vi har veckomö-ten och avstämningar tisdagar och torsdagar som ett sätt att hålla kontakten. Där är alla med och berättar vad vi har gjort och ska göra under veckan. Alla får en bild av vad alla gör och håller kontakten. Vi har haft gemensamma fikan också där vi har satt på kameran i fikarummet så att vi ser dem som är hemma och de ser oss. Så kan vi känna att gruppen ses ändå. Annars ses vi på jobbet, men håller avstånd.

Har pandemin påverkat stämningen?– Vi är såklart väldigt medvetna om den, men stäm-ningen har inte påverkats. Den är fortfarande bra, enligt min bild. Vi ser varandra och hälsar på varandra.

Har pandemin påverkat på andra sätt?– Vi är ju ingenjörer, så vi måste hänga med i tekniken och är inte rädda för det digitala. Men kundmötena har förändrats. Vi brukar träffa kunderna face-to-face, men nu gör vi nästan aldrig det utan har för det mesta digitala möten. De mötena har blivit mer effektiva och kommer i mål fortare. Det är positivt. Men att ha de interna mötena via Skype tycker jag är lite sådär. Det är trevligare att träffas och snacka, det blir så formellt när vi ses digitalt.

3 röster om kamratskap i pandemitider

Zuhair AbdulahadKartingenjör, Samhällsbyggnadskontoret

Hur har ni gjort för att hålla kamratskapet vid liv under pandemin?– Förut hade vi rasterna uppdelade, men nu har vi sett till att alla som jobbar dag har samma lunchtid, och samma för de som jobbar på kvällen. Det ökar den so-ciala samvaron och ger oss chansen att ventilera frågor. – Vi har också en välmåendebarometer som vi fyller i varje morgon, med färger: grön, gul, blå och röd. Sen sätter vi en plupp efter arbetsdagens slut för att se om det har förändrats. På så sätt kan vi se att ”idag kan nog Senad hjälpa mig”, eller ”idag är det nog läge att fråga någon annan”.

Hur har barometern förändrats under pandemin?– I början var det många röda pluppar. Det handlade framför allt om oron. Hur gör vi? Hur ska vi tänka? Oron var som störst när personal och brukare på boendet intill våra lokaler fick coronaviruset. Vi kunde möta oron genom möten och på APT, där vi kunde konkretisera oron och på så sätt bli konkreta i eventuella åtgärder.

Ni har ju inte kunnat jobba hemma i samma utsträckning som de andra.– Nej, i hemtjänsten måste vi ju ut till brukarna. Vi har inte haft en enda smittad brukare eller medarbe-tare vad vi vet. Jag tror att kamratskapet har bidragit till det. Det har gjort att vi varit motiverade att följa hygiendirektiven. – Stämningen är mycket lättare nu än i början. Då var det väldigt oroligt. Men vi gör vårt bästa, hjälps åt och påminner varandra. Då löser vi det.

Senad MuticEnhetschef, hemtjänsten


I KORTHET

Hur ska den nya stationen se ut egentligen?

köpingsborna tycker och tänker, säger Josef Erixon, projektledare.

DE TRE ALTERNATIVEN TALAR FÖR TRE OLIKA LÄGEN:

• Upphöjd järnväg och perronger på bro med stationsfunktioner och passager under spåren

• Järnväg och perronger i marknivå med stationsfunktioner och flera broar över spåren

• Järnväg och perronger i marknivå med stationsfunktioner intill järn-vägen och få broar över spåren

Engagemanget för det nya stations-läget har varit stort. Kristin Blom-

gren och Josef Erixon har bland annat besökt skolor för att prata om framtidens resecentrum och det nya stationsläget. – De allra flesta, oavsett genera-tion, förespråkar alternativ A – upp-höjd järnväg. Vi ser att hela 86 pro-cent föredrar det alternativet. Tittar vi på kommentarerna som inkommit är det genomgående att alterna tiv A tros ge bäst förutsättningar för Norrköping att växa. Politikerna kommer såklart ta vår sammanställ-ning i beaktande när de går vidare med arbetet, säger Kristin Blomgren, kommunikationsstrateg.

När Ostlänken kommer till stan behö ver Norrköping ha en ny station. Det nya stationsläget ska knyta ihop Butängen med de centrala delar na av Norrköping samt vara en knutpunkt för kollektiv trafik och tågtrafik.

Norrköpings kommun öppnade upp för dialog kring det nya stationsläget och resecentrum för att höra vad kommuninvånarna hade att säga. – Vi har presenterat tre alternativ som vi velat höra synpunkter på. Det ger oss en hint om vad Norr-

Den nya stationen beräknas i nuläget stå klar år 2035.


I KORTHET

Tolv byggelever kommer ta sig 20 mil norr om pol cirkeln för att medverka i uppbyggnaden av ishotellet i Jukkasjärvi. Det är ett unikt samarbete som Norr köpings Lärlingsgymnasium och Icehotel hoppas på blir långsiktigt.

Alla elever från årskurs 3 på byggprogrammet har fått ansöka om att åka. De tolv som har antagits åker parvis upp under en vecka var. Byggläraren Jonas Anderstedt ser stor potential i att låta bygg eleverna få vidga sina vyer i en främmande och spännande miljö. – Jag har förberett eleverna på att det kan bli allt från hårt arbete, minus 40 grader och mörker till magisk natur med fantastiska norr-sken, säger Jonas Anderstedt, bygg lärare och initiativtagare till samarbetsprojektet.

Byggelever bygger upp Icehotel Jukkasjärvi

Arbete hemifrånPå grund av de skärpta allmänna råden för att stoppa smittspridningen i Östergötland kan det bli aktuellt för fler att arbeta hemifrån. Här ger vi tips och trix för att skapa en bra arbets miljö hemma.

• Försök arbeta ostört. Du kanske inte är ensam hemma? Placera dig så att du utsätts för så lite distraktioner som möjligt.

• Rätt utrustning. Se över möjligheten att låna utrustning som till exempel tangentbord, bildskärm och kontorsstol till hemmet.

• Ha rätt höjd på skärmen. När du sitter rakt ska blicken vara riktad så fokus ligger en tredjedel från toppen på datorskärmen.

• Lagom ljus. Undvik att bli bländad samtidigt som ljuset inte ska blända skärmen.

• Variation! Gå runt om du pratar i telefon, sitt i soffan med datorn i knäet en stund. En stående arbetsplats kan du till exempel ha vid köksbänken eller vid strykbrädan. Huvudsaken är att du varierar din arbetsställning.

• Ta regelbundna pauser. Titta ut genom fönstret, rör på dig. Gör till exempel dessa fem enkla rörelseövningar: www.suntarbetsliv.se/verktyg/arbetsmiljoarbete-i-tider- av-corona/jobba-pa-nya-satt/

• Gränsen mellan arbete och privatliv kan vara svår att se när du jobbar hemma. Se till att städa undan ”hemmakontoret” när du stämplar ut.

• Lyssna på kroppen. Känner du obehag, trötthet eller smärta behöver du avbryta.

• Prata med kollegor om annat än arbete – luncha och fika digitalt!

Musikhjälpen 2020 skulle ha tagit plats på Gamla torget i Norr-köping i december. Med anledning av skärpta råd som kom i slutet av oktober tog Musikhjälpen beslutet att ställa om. Det innebär att det offentliga arrangemanget i centrala Norrköping ställs in.

Musikhjälpen 2020 kommer ändå att genomföras även om det inte blir i någon offentlig miljö. – Vi är stolta över att Musikhjälpen ville komma till Norrköping. När det nu inte blir så i år så är det bra att programmet ändå blir av ett år som inte liknar något annat och där gemenskap, engagemang, omtanke och medmänsklighet är viktigare än någonsin, säger Maria Olofsson, projektledare Norrköpings kommun.

Musikhjälpen fick ställa om


TRÄFFA LINNÉA GOVIK

LINNÉA GOVIKSysselsättning: FamiljehemssekreterareUppvuxen: Kimstad utanför NorrköpingFamilj: Man och två barnBor: I mitt underbara VilbergenMotto: Dansa fult men uttrycksfullt och hetsigt, någon gång varje dag. Det gör dig gott!Otippat om mig själv: Kan sparka mig själv i rumpan! Jag talar också flytande spanska.



– När annars i livet får man möjlighet att bo i en stor sekelskifteslägenhet tillsammans med ens bästa vänner tänkte jag. Så jag och min man flyttade tillbaka till Norrköping och bosatte oss i kollektiv. Det var en otroligt rolig tid, berättar Linnéa.

VILBERGEN FOREVER

Vi ses vid en bänk i solen nära konto-ret på Vikboplan. Linnéa är uppvux-en i Kimstad och när det var dags att lämna kollektivlivet i lägenheten vid Strömmen landade familjen i Vilber-gen. Ett område hon älskar och gärna rekommenderar. – Vilbergen är fantastiskt! Grön-områden för lek och en nära grann-samverkan. Vi har en facebookgrupp där grannar kan skriva inlägg om att de ska till affären och undrar då om någon vill ha något. Sådant är fint och gör att man trivs, säger hon.

VILLE ARBETA MED MÄNNISKOR

I familjehemsenhetens korridorer på Vikboplan har Linnéa arbetat sedan 2016. Det hade kunnat bli andra korridorer för just socionom var inte ett självklart val.

– Jag har nog alltid tilltalats av att arbeta med människor. Från början ville jag jobba med integrationsfrå-gor. När jag funderade på vad jag ville studera landade jag på socio-nom då det är ett meningsfullt arbete som känns viktigt och som faktiskt gör skillnad för människors liv. Det blev ett självklart val, säger Linnéa. Flyttlasset gick från Norrköping till Örebro och universitetet. Fyra år senare hade hon en utbildning och en pojkvän, senare man, från västkusten.

BÖRJADE I KUMLA

Som nyutexad socionom började hon inom socialtjänsten i Kumla med att ta emot orosanmälningar. Efter flyt-ten till Norrköping fick hon en tjänst inom familjehemsenheten och jobbar i dag med rekrytering av nya familje-hem, kontaktfamiljer och jourhem. – Vi har många barn som behöver ett familjehem eller möjlighet till kontaktfamilj. Mitt jobb är att försö-ka hitta platser åt de som är i behov, säger Linnéa och fortsätter: – Generellt sett kan vi se att enga-gemanget som familjehem, jourhem och kontaktfamilj minskar. Det är

genomgående i de flesta kommuner. Jag tror många är upptagna med sitt. Det finns säkert en vilja att ställa upp men tiden eller platsen kanske inte finns. Jag vill understryka att det är sunt att tänka efter för det är ett stort åtagande. Och man måste ha tiden, för man ska erbjuda ett barn en trygg miljö. Men det är också ett otroligt givande uppdrag. Socialkontoret finns som stöd för alla våra familjehem, jourhem och kontaktpersoner, påpekar Linnéa.

DET BLIR PERSONLIGT

Höstsolen glittrar mot Vikboplan och barnen från grannskolan tjoar när de går ut på rast. Lyckliga röster som skrattar och pratar. – Man satsar mycket av sig själv i jobbet som socionom, säger Linnéa lugnt och kisar mot solen. – Man satsar sitt eget välmående. Det är omöjligt att inte känna något men jag och mina kollegor får hjälp att känna lagom mycket. Det går inte att gå till jobbet annars.

Från Vilbergen mot familjehemsenhetenDet var kollektivet i sekelskifteslägenheten med utsikt över strömmen som lockade Linnéa Govik tillbaka till Norrköping. Hon hade pluggat till socionom vid universitetet i Örebro och jobbat några år i Kumla när några kompisar frågade om de skulle bilda ett kollektiv i huset nära hamnbron.



Vill du hjälpa ett barn?

Runt 80–90 barn väntar just nu på kontaktpersoner och 20 barn väntar på placering i familjehem. Socialkontoret i Norrköping samarbetar med andra

kommuner och kan placera barn i en annan kommun om

behovet finns.

”Stöd är allt. Om ett barn i en utsatt situation får stöd från en kontaktfamilj eller familjehem kan det förändra hela deras väg genom livet.”

VILL SKAPA NÄTVERK

Som socionom får man både handledning och stöd då frågorna man tampas med i arbetet ofta är tunga – ibland outhärdliga. Men det är också ett arbete fullt av glädje och värme. – Vi matchar familjehem med barn så att de ska passa varandra. Det gör att placeringen blir betydligt bättre. När matchningen är rätt blir det verkligen så bra, säger hon. Det är också matchningen som gör att Familjehems enheten behöver fler familjehem. Fler alternativ gör att det är lättare att hitta en bra match.

En ambition som Linnéa har är att skapa ett nätverk för alla som är familjehem där de kan hjälpa varandra. – Det skulle kunna vara ett sätt att hjälpas åt och ge varandra ett ännu starkare stöd än enbart det socialkontoret ger. Exempelvis skulle det placerade barnet kunna ha en kontaktfamilj ut-över familjehemmet, så att barnet får fler vuxna perspektiv samtidigt som de vuxna kan avlasta varandra, säger Linnéa.

Hon pekar också på det förebyggande arbetet. – Stöd är allt. Om barn i en utsatt situation får stöd från en kontaktfamilj eller ett familje-hem kan det förändra hela deras väg genom livet.


Arbetsmiljö är fundamental för en fungerande organi-sation. Varje år bjuds därför chefer och skyddsombud i kommunens alla verksamheter in till en arbetsmiljö-dag. I år arrangerades dagen på ett lite annorlunda sätt. Det digitala stod i fokus och chefer och skydds-ombud bjöds in att delta med coronasäkrat avstånd – över länk.

Temat för årets arbetsmiljödag var samverkan som frisk-faktor. – Arbetsmiljödagen hålls för att få en samsyn kring arbetsmiljö, våra roller och att vi har ett gemensamt upp-drag. Vi diskuterar hur vi bäst implementerar olika delar på ett strukturerat sätt. Det är oerhört värdefullt med en gemensam arena där vi får möjlighet att prata om dessa

frågor, säger Anneli Granath, områdeschef för vård och omsorgskontoret och delaktig i den centrala arbetsmiljö-gruppen. Den digitala arbetsmiljödagen innehöll en förinspelad föreläsning med Mikael Rehnberg, biolog och arbets-miljökonsult, som talade om arbetsliv, arbetsmiljö och folkhälsa. – Utifrån den återkoppling jag fått så tycker de flesta att den digitala arbetsmiljödagen blev lyckad, även om det såklart är ett annorlunda sätt när vi inte kan ses som tidigare, säger Anneli Granath. Det finns möjlighet att titta på föreläsning och tillhörande workshop i efterhand på intranätet. De som deltog under arbetsmiljödagen får också tillfälle att utvärdera dagen.

MER ÄN ETT JOBB

Den digitala arbetsmiljödagen


TEMA NYTÄNKANDE

Nya tankar för en ny framtidRutin och erfarenhet är bra. Inte minst när man behöver tänka nytt. Hur gör man för att få alla i en hel stadskärna att dra åt samma håll? Hur anpassar man en verksamhet som går från 100 till 0 över en natt? Hur gör man när ett evenemang är viktigare än någonsin, men inte får ha publik?

”Hittills har jag inte mött någon som sagt ’det kommer inte att gå’.”STINA STORM, BID-MANAGER

”Vi har alltid haft en flexibel organisation i vardagen, men nu har det ställts på sin spets.”LISELOTTE ANDERSSON, VD LOUIS DE GEER

”Det blir spännande att se hur många nya som hittar till oss.”HANNELE MITRUNEN, UTBILDNINGS SAMORDNARE VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET


TEMA NYTÄNKANDE

STINA STORMÅlder: 54 år

Bor: Örebro, vid Norrköpings-vägen. Jobbar i Norrköping 2–3 dagar i veckan.

Familj: Man och två söner.

Gör: BID-manager i Norrköpings kommun. Även vd för City Örebro.

Roligast på jobbet: Att kunna vara med och påverka och skapa saker tillsammans.


TEMA NYTÄNKANDE

Sedan i maj finns Stina Storm på plats för att driva Norrköpings arbete med BID, Business improvement district, en modell utvecklad av orga-nisationen Svenska Stadskärnor för att genom samverkan mellan offent-lig och privat sektor få en attraktiv stadskärna. – Det handlar om att ett plus ett är tre. När vi gör saker tillsammans, och stärker varandra i stället för att konkurrera, kan vi få mer gjort, säger Stina.

LÅNGSIKTIG ORGANISATION

Att handlare, fastighetsägare och kommunen samarbetar är inget nytt. Skillnaden är att tidigare har det skett projekt för projekt. Målet nu är att få till en permanent organisation. – Det ska löna sig att vara med i detta, förmånerna måste överstiga insatserna, säger Stina. Att tillsammans skapa spännan-de evenemang och spektakulära

utsmyckningar är roligt. Men det viktigaste är att jobba från grunden. En attraktiv och levande stadskärna måste först och främst vara ren, snygg och trygg, enligt Stina. – Vi behöver få upp kvaliteten på renhållning och underhåll. Kommu-nen har tuffa sparkrav, men om vi minskar klotter och nerskräpning sparar vi pengar i slutändan. Då får vi en attitydförändring i det långa perspektivet.

ALLA SKA MED

Det är också där mest fokus har legat hittills. – Vi har gjort kvalitetsvandringar, där vi till exempel tittat på elskåp för att se hur vi kan foliera dem. Och ställt frågor. Hur vi ska göra saker, men framför allt varför. Till exempel kring Hörsalsparken. Vilka använder parken och själva Hörsalen? Hur lockar vi människor att vilja vistas på platsen?

Att få med så många fastighetsägare och deras hyresgäster i en helhetssyn är en utmaning. Men centrumledarna hade redan börjat tänka i liknande banor innan BID drog igång. – Hittills har jag inte mött någon som sagt ”det kommer inte att gå”. Många är positiva, och förarbetet är väl gjort. Men det finns inte en massa pengar till det här, så det bygger på att många är beredda att engagera sig, säger Stina.

När ser Norrköpingsborna resultatet?– Tillsammans för Norrköping City kommer att synas i samband med julskyltning och Norrköping Light Festival.

När du jobbade med detta i Örebro ledde det till priset för Årets stadskärna. När vinner Norrköping?– Det krävdes fem års arbete för Örebro. Jag tror att Norrköping också behöver några år för att samla sig. Det kan gå fortare, men resan och själva arbetsprocessen är det vikti-gaste och det som är kvar även efter att man fått en utmärkelse.

Hon driver arbetet med att lyfta stadskärnanRent, snyggt och tryggt är basen. När det är på plats kan resan mot att bli landets mest attraktiva stadskärna börja. Stina Storm leder det nytänkande arbetet med att lyfta Norrköpings city.

”När vi gör saker tillsammans, och stärker varandra i stället för att konkurrera, kan vi få mer gjort.”


Stiltje och flexibilitet i KonserthusetLouis De Geer gick mot ännu ett lyckat år när pandemin kom och ryckte undan benen för hela verksamheten. Nu börjar det vända, och vd Liselotte Andersson tycker att hon och medarbetarna har lärt sig mycket längst vägen.

LISELOTTE ANDERSSONÅlder: 54 år

Bor: Jursla

Familj: Man och vuxen dotter

Gör: Vd på Louis De Geer

Det bästa med jobbet: ”Att få träffa så otroligt många spännan-de människor och få vara med om allt från tunga konferenser till glittriga före ställ ningar. Och det är en otrolig miljö att jobba i.”

TEMA NYTÄNKANDE


2019 var ett av Louis De Geers mest lyckade år, och 2020 såg inte ut att bli sämre. Konsert- och konferenslokalerna var fullbokade, och mycket var slutsålt. Sen slog coronaviruset till. – Det känns fortfarande overkligt att vi är mitt i det här, säger vd Liselotte Andersson. – Vi har både fått tänka nytt och trampat vatten. Vi har naturligtvis följt alla riktlinjer, men också i princip blivit belagda med näringsförbud. Då måste vi hitta lösningar för den situationen.

ALLT FICK FLYTTA

Hela det stora konserthuset, liksom Flygeln, Värmekyrkan och övriga lokaler som hör till, höll helt stängt från april till augusti. Arbetsdagarna har i stället ägnats åt att bland annat flytta konserter. Först till hösten och sen igen från hösten till 2021, i tät dialog med arrangörerna. – Vi behövde kommunicera med alla biljettköpare och snabbt veta till när de skulle flyttas, om de skulle ställas in, hur möjligheterna skulle vara att få pengarna tillbaka. Det var intensivt att få ut information, säger Liselotte.

ÄNDRADE ARBETSUPPGIFTER

Största delen av personalstyrkan korttidspermitterades direkt, alla utom säljavdelningen, men ingen har behövt sluta. Däremot förändrades arbetsuppgifterna.

– Vi har alltid haft en flexibel organisation i vardagen, men nu har det ställts på sin spets, säger Liselotte. Hanteringen av biljetter sköts i vanliga fall av en person. Nu behövdes 7–8 personer, och Liselotte och kollegorna fick lära sig att både sälja, lösa in och boka om. Och en hel del annat. Nu när konferensverksamheten har börjat rulla igång under hösten har flexibiliteten fortsatt. – Tekniker har fått bli konferensvärdar och hovmäs-tarna fått jobba i lunchserveringen. Nu lägger vi pussel för att få ihop alla bokningar, och vi gör det tillsammans. Men vi har det tänket i oss redan sedan tidigare. Det är inte första gången någon från kontoret rycker in när det saknas serveringspersonal.

LJUSARE TILL VÅREN

Liselotte är noga med att påpeka att det inte bara är Louis De Geer som drabbas av avbokningarna. Hotell, handel, taxibolag, många har fått ta smällen av att konserter och konferenser ligger nere. Nu ser det ljusare ut. 2021 börjar redan bli fullbokat, inte minst på grund av alla framflytta-de konserter. Och Liselotte är stolt över hur medarbetarna hanterat situationen. – Vi har haft god stämning hela tiden. Men alla är förstås bedrövade över att vi inte har någon verksamhet. Det blir väldigt öde i det här huset när det är tomt.

”Nu lägger vi pussel för att få ihop alla bokningar, och vi gör det tillsammans.”

TEMA NYTÄNKANDE


HANNELE MITRUNENÅlder: 46 år

Bor: Finspång

Familj: Katt

Gör: Utbildningssamordnare på Vård- och omsorgskontoret. Sam-ordnare för ”Om psykisk hälsa”. Fackligt engagerad för Vision.

Det bästa med jobbet: Den här temaveckan. Det är så intressanta frågor.

”Vi kan inte ha ett evenemang där vi riskerar att sprida smitta. Vi ställer inte in, men vi tänker om.”

TEMA NYTÄNKANDE


Föreläsningar, panelsamtal och filmvisningar. Den årliga veckan ”Om psykisk hälsa” brukar samla många intresserade både på och framför scenerna. I år fick projektgruppen tänka nytt. – Vi förstod att vi inte skulle kunna ha publik på plats. Vi kan inte ha ett evenemang där vi riskerar att sprida smitta. Vi ställer inte in, men vi tänker om, säger Hannele Mitrunen.Vi ses när hon är på väg in i Hörsalen för att checka av tekniken inför novemberdagarna på temat ”Anhörigperspektiv och samsjuklighet”. DIGITALT I STÄLLET FÖR FYSISKT

Upplägget är egentligen detsamma som van-ligt. Intressanta föreläsare samlas under tre dagar och håller föredrag i Hörsalen. Skillna-den är att publiken får ta del av det digitalt, streamat via länk på webben. – Vi har tittat på hur andra har gjort, och många har haft liknande evenemang på webben, säger Hannele. Programmet är uppdelat på samma sätt som de senaste åren. Måndagen vikt för de yngre. Tisdagen tar upp frågor som berör människor mitt i livet. Onsdagen behandlar frågor för de äldre. – Det är ett bra koncept. På måndagen bru-kar det komma många från skolans värld, och på onsdagen brukar vi se fler äldre i publiken, säger Hannele.

Tror du att ni får en annan publik nu?– Vissa äldre kanske har svårt för tekniken. Det kan bli problem. Men det blir spännande att se hur många nya som hittar till oss.

Att göra det digitalt skulle ju kunna ge större publik?– Ja, det kan vara lättare att ta sig tiden när man inte behöver gå från jobbet utan bara behöver avsätta en timme framför datorn.

ÄLDRE MÅR DÅLIGT

En av föreläsarna, Susanne Rolfner Suvanto, är välmeriterad expert på äldreomsorg och äldres psykiska hälsa. Hannele ser att det är en särskilt utsatt grupp nu under pandemin. – Just nu mår många äldre väldigt dåligt. De blir isolerade och vågar inte gå ut. Jag vet att hemtjänsten har fått mindre att göra, för att äldre säger ifrån och inte törs ha den kontak-ten. Jag förstår, det är klart att de är rädda. Men många blir väldigt isolerade.

MÅNGA INBLANDADE

”Om psykisk hälsa” är ett samarrangemang i den östra länsdelen. Förutom Norrköpings kommun medverkar Finspång, Söderköping och Valdemarsvik, samt Region Östergötland och organisationen NSPH – Nationell sam-verkan för psykisk hälsa. Hannele leder och samordnar gruppen. – Jag har ett brinnande intresse för psykiatri och en stark övertygelse om att det är viktigt att våga prata om de här sakerna. Jag upp-fattar det som att fler och fler lider av psykisk ohälsa.

Viktiga dagar på nytt sättDen psykiska ohälsan ökar bland medborgarna under pandemin, i takt med isolering och oro. Den årliga psykiatriska veckan ”Om psykisk hälsa” behövs därför mer än någonsin. Hannele Mitrunen och övriga arrangörer fick hitta ett nytt sätt att nå ut.

TEMA NYTÄNKANDE



Nu ska fler högstadieelever få del av succéprojektetStörre självförtroende, bättre betyg och fler studenter till universiteten. I LuMiNk möts högstadieelever och universitetsstudenter i en verksamhet som redan gett tydliga resultat. Nu finns förhoppningar om att fler ska få ta del av succén.

Valentina Alshaltan får hjälp av Martin Karlsson.


LuMiNkInitialt ett samverkansprojekt mellan Norrköpings kommun, Mirum Galleria och Linköpings Universitet. Projektet startades 2015 och bygger på att elever från årskurs 8 och 9 på Klings borgsskolan varje vecka får träffa mentorer i form av studenter från Linköpings Universitet. Mötena sker på Mirum Galleria. Alla elever är välkomna men fokus ligger framför allt på att stötta elever från hem där man inte haft som tradition att studera vidare.

Enligt en utvärdering av verksamheten som genom fördes 2018 har de elever som del tagit i LuMiNk högre betyg i ämne na engelska, SO, NO samt sven ska som andra språk. De väljer även hög skole för beredande program på gymna siet i dubbelt så hög grad jämfört med en kontrollgrupp.

Hösten 2020 deltar cirka 70 högstadie elever och 20 universitetsstudenter i LuMiNk. Samman lagt har omkring 300 elever hittills fått ta del av projektet.

”Vi ser att eleverna får självkänsla, självförtroende och rätar på ryggen när de ser att de kan. Det är häftigt.”

På övervåningen på Lindahls café i Mirum Galleria är ljudnivån hög. Här har 35 högstadieelever och ett gäng universitetsstudenter samlats för att gemensamt lösa mys-terierna i allt från periodiska systemet till rumsadverbial. – Kondenseras det inte till vätska här? frågar Alex Haitham vid ett av borden och pekar i datorn. – Det blir en gas som stiger, och sen kondenseras det längs med vägen, förklarar André Du Rietz. Fraktionerad destillation är klurigt, men Alex, som går i åttan på Klingsborgsskolan, fattar när han får hjälp av André, som går tredje året på civilingenjörprogrammet i elektronikdesign på Linköpings universitet. – Det känns tryggt att få hjälp, säger Alex. – Det är kul att hjälpa nästa generation studenter, och bra att träna på sina egna kunskaper genom att lära ut dem, säger André.

Han har varit med i LuMiNk i två år och har sett utveck-lingen hos eleverna. – Jag har kontakt med elever från förra terminen som går i gymnasiet nu. Det här har verkligen fått upp intresset för de naturvetenskapliga ämnena.

OLIKA SYFTEN

Martin Karlsson är förstelärare på Klingsborgsskolan och leder skolans utvecklingsgrupp och är även ytterst an-svarig för skolans studiestödjande verksamheter. Han har jobbat i Hageby i 20 år, och var 2015 med och startade upp LuMiNk som ett pilotprojekt. De deltagare som fått ge namn till samarbetet, Linköpings universitet, Mirum Galleria och Norrköpings kommun, har alla olika syften: kommunen vill höja studieresultaten för sina högstadie-


Alex Haitham och Natalie Yakoub.



elever, universitetet vill öka och bredda intresset för eftergymnasiala utbildningar och Mirum Galleria ser det som ett led i att vara mer än bara ett köpcentrum. Martin håller med om att allt detta är viktigt, men ser samtidigt en annan vinst som mest betydelsefull. – Visst höjer de betygen, men framför allt växer eleverna socialt, säger han och tittar ut över kaféborden. – Vi ser att eleverna får självkänsla, självförtroende och rätar på ryggen när de ser att de kan. Det är häftigt.

VILL VÄXA

Härom året gjordes en uppföljning av eleverna som gått LuMiNk. Den visade att eleverna nått tydligt bättre resultat i SO, NO, engelska och svenska som andraspråk, men också att eleverna i högre grad än andra elever söker

högskoleförberedande program på gymnasiet. Det är en tydlig utveckling, och samtidigt incitament och bra mark-nadsföring inför att verksamheten nu förhoppningsvis ska få ytterligare spridning. – Vi har växlat upp det senaste året och breddat verk-samheten ännu mer. Bland annat genom att utbilda studie-mentorerna i pedagogik och metodik, låta eleverna göra studiebesök på Linköpings universitet och att mentorerna hjälper eleverna med stöd inför till exempel nationella proven och gymnasievalen. Nu vill vi gärna att fler områ-den ska få ta del av det här, säger Martin. Han tänker sig att det finns många andra områden likt Hageby i Norrköping – områden där det studiestödjande behovet utanför hemmet är stort och LuMiNk som verk-samhet skulle kunna göra en viktig skillnad för eleverna.

”Det är kul att hjälpa nästa generation studenter, och bra att träna på sina egna kunskaper genom att lära ut dem.”

André Du Rietz från Linköpings universitet förklarar för Valentina Alshaltan och hennes klasskamrater.



– Konceptet är utvecklat, paketerat och klart. Det enda som behövs är finansiering. Vi tror och hoppas att det finns företag eller andra finansiärer som vill stötta bevisat framgångsrik verksamhet som motverkar utanförskap och skapar hållbara sociala strukturer och möjligheter.

BETYGEN GÅR UPP

Vid ett av kaféborden sitter Gyozal Sloyan och Zahra Rafeei och pluggar kemi. De går i nian och har varit med i LuMiNk sedan de började åttan. – Jag har höjt mig och fått bättre meritvärde, säger Gyozal. – Vissa som har svårt att plugga hemma kan plugga här i stället, och få hjälp när det behövs. Jag märker sen sjuan att betygen har gått upp. Vi kommer att kunna komma in på vilka program vi vill, säger Zahra.

Och vad vill du gå då?– Naturvetenskap. Kanske på Hagagymnasiet eller Kunskaps gymnasiet.Och sen då?– Målet är att läsa vidare. Jag kommer att göra det.

SYNS PÅ UNIVERSITETEN

Nu börjar de första LuMiNkeleverna, som var med 2015, göra avtryck på universiteten. Martin visar bilder i tele-fonen på två före detta elever som nu går på Linköpings universitet. En tjej som läser till ämneslärare i svenska och SO, och en kille som börjat läsa till civilingenjör. – Det är såklart inte vi som har fått in dem, men vi har kanske bidragit. Nu väntar jag bara på att vi ska ha de första mentorerna här som själva har gått LuMiNk. Det blir en rejäl milstolpe, säger Martin.

Rayan Abdalla och Shoog Al Shamary är två av alla elever som lyfter sina resultat med hjälp av LuMiNk.


LOREM IPSUM

Gott i vinterGriljerad rotselleriGriljerad rotselleri är lika gott på julbordet som under resten av vintern. Denna variant kommer med senap, kryddpeppar och växtbaserat smör.Ingredienser1 stor rotselleri eller blomkål 1 dl växtbaserat smör3 msk fling- eller grovsalt10 kryddpepparkorn5 nejlikor2 krm vitpeppar

Griljering3 msk dijonsenap3 msk grovkornig senap2 msk kikärtsspad2 msk socker1-2 dl ströbröd

Gör så härSkala sellerin noga eller skölj blomkålshuvudet. Smörj sedan in det i ett tätt lager smör. Mortla salt tillsammans med övriga kryddor och massera in kryddblandningen i grön-saken. Baka i ugnen på först 200 grader i cirka 10 minuter, och sedan 180 grader i cirka 1–1,5 timme tills den är mjuk rätt igenom och har fått fin färg.

Dags att griljera! Blanda ihop alla ingredienser till griljeringen utom ströbröd och kleta blandningen på grönsaken. Senaps-blandningen kan hällas över grönsaken och låtas rinna ner. Strö över ett tjockt lager med ströbröd och grädda sedan på 200 grader i 15 minuter, tills ströbrödet fått fin färg. Servera ljummen eller kall med en extra klick senap.

Recept från: javligtgott.se


Olika sorters knäck!Grundrecept2 dl grädde2 dl strösocker2 dl sirap2 msk smör

Smaksättning1 dl hackad turkisk peppareller 1 dl hackad polkagris eller1 dl skållad hackad mandel elleren nypa flingsalt och en nypa vanlijpulver. Rivet limeskal, apel-sin skal eller varför inte ingefära?

Gör så här1. Koka upp grädde, socker och

sirap i en tjockbottnad kastrull. Låt koka tills temperaturen uppnår 124 grader eller tills knäcken klarar kulprovet*

2. Rör ner smöret och vald smak-sättning i knäcken. Spara lite av smaksättningen till topping.

3. Häll upp knäcken i formar och låt stelna något innan du toppar med vald smaksättning.

HÄNG PÅ!

*Kulprovet är ett sätt för att se om kolan eller knäcken har kokat till-räckligt länge. För att göra kulprovet tar man en tesked stor kolasmet ur kastrullen. Droppa teskeden med smeten i ett glas med kallt vatten. När kolan stelnar provar man att rulla den till en kula. Om det går, är smeten färdig. Ju längre smeten kokar ju hårdare kola eller knäck.


FÖLJ MED MARIA OLOFSSON

Maria skapar fest i NorrköpingInställda evenemang, en helt ny form av Kulturnatt, Norrköping Light Festival och inte minst Musikhjälpen som gick från planerad folkfest, till den första publikfria till att helt lämna Norrköping. Kommunens evenemangskoordinator Maria Olofsson har haft ett märkligt, men händelserikt år.

EN DAG MED MARIA(innan Musikhjälpen flyttades)05.25 Vaknar på gården på Vikbolandet. Ser till att gubben får i sig lite gröt, sen tar jag hand om djuren.

06.00 Drar igång datorn hemma och kollar lite mejl. Det går att få mycket gjort på morgonen.

08.00 På plats på kontoret i Klockare-torpet. Skickar iväg inbjudningar till audition för Norrköpings Lucia.

08.30 Blandade möten och telefonsamtal under förmiddagen: Skypemöten med kontoret i Rådhuset om Lucia, och med Idrottens hus, telefonsamtal med Artist-guiden och med Eva Lundgren Stenbom på Stage Skandia om Musikhjälpen.

12.30 Möte med Musikhjälpens projekt-ledning, som är på besök i Norrköping. Går igenom praktiska saker som fönster-puts, eldkasar, och hur de 144 direktsända timmarna ska fyllas.

13.30 Inspekterar Gamla Torget på plats med Musikhjälpen-teamet.

15.00 Möte om Vintertorget, där Tyska torget ska få en liten isbana.

16.00 Veckomöte över Teams med Musik-hjälpen, om innehållet. Hur ska Norrkö-ping kunna engageras?

17.00 Träffar Musikgymnasiet i Värme-kyrkan för att se hur många de ska kunna ta in vid kröningen.


– Kommer de här försvinna till dess? frågar SVTproducenten Malin Sjö-gren och pekar på uteserverings taken utanför New York bar på Gamla torget.– Ja, absolut! svarar Maria Olofsson.– Och glasburen, går det att vända den åt andra hållet så att advents-ljusstaken syns i tv? frågar Malin. Det mesta är möjligt, och SVT Malmö får nästan bara positiva svar när de denna oktoberdag är på plats i Norrköping för att reka de fysiska förutsättningarna för Musikhjälpen på Gamla torget. Maria, evenemangs-koordinator på Norrköpings kommun, är bryggan till den viktiga värdsta-den. Eller var, så länge det varade – när de ses på torget är fortfaran-de planen att göra en coronasäker Musikhjälpen på plats i Norrköping, med Maria som kommunens projekt-ledare.


– Min roll är att göra det enkelt för produktionen att ha evenemanget här. Och för att få Norrköpingsborna att veta att det händer så att de kan engagera sig, säger hon.

VIKTIGT TEMA

Det började redan i mars, när Maria Olofsson blev kallad till SVT och fick beskedet om att de önskade Norrköping som värdstad för den årligen återkommande Musikhjälpen. Ett media/musik/välgörenhetsevene-mang som direktsänds dygnet runt under sex dagar i december varje år sedan 2008. Grunden är tre program-ledare som stängs in i en glasbur någonstans i en svensk stad, för att därifrån sända radio och tv och samla in pengar utan tillgång till fast föda. Årets tema är ”Ingen människa ska lämnas utan vård”.

FÖRÄNDRADE PLANER

Beskedet om att Norrköping skulle få härbärgera Musikhjälpen 2020 kom alltså innan corona, och planeringen var för en riktig folkfest. – Vi ville vara här på Gamla torget, men ha scen och publik upp mot Drottninggatan, säger Maria och pe-kar ut hur ursprungsplanerna såg ut. Ett par veckor efter Marias möte med SVT på Gamla torget kommer beskedet: den eskalerande smittsprid-ningen gör att SVT väljer att flytta Musikhjälpen från Norrköping till en större, isolerad produktionslokal. – Det är väldigt tråkigt. Men det är som det är. Vi har haft ett fint samarbete med SVT under hela året och hela tiden anpassat oss efter omständigheterna. Men här tog det stopp, säger hon.

LÅNGA DAGAR

Det flyttade evenemanget innebär knappast att Maria blir sysslolös. Hon projektleder även Norrköping Light Festival, Norrköpings Lucia och flera andra evenemang. Vissa dagar blir långa. Oftast sitter hon på Kultur & Fritids kontor i Klockaretorpet, men hon växlar även mellan kontoren i Strykbrädan och Rådhuset. På vägen

”Jag har blivit superexpert på vattnet, hur strömt det är, vilka broar man kan hänga saker på och jag ser flöden överallt.”



MARIA OLOFSSONÅlder: 43 år

Bor: Vikbolandet, på en släktgård

Gör: Evenemangs-koordinator

Familj: Sambon Nicke. Två barn, 19 och 21 år gamla, tre bonusbarn 19, 17 och 13, en massa djur

Intressen: Djur, natur, sport och musik. Jagar även gris och annat med Nicke.

Gillar mest med jobbet: Att inte en dag är den andra lik. Det är sällan långtråkigt.



tillbaka till Strykbrädan från Gamla torget pekar hon och visar på poten-tiella platser för Light-installationer. – Jag har blivit superexpert på vattnet, hur strömt det är, vilka broar man kan hänga saker på och jag ser flöden överallt. Jag arbetar med hela stan som arrangemangsyta och då gäller det att få ihop det. Jag tänker hela tiden på sånt jag ser: fästen på fasaden, vem äger den här byggna-den? Efter en karriär som musiker och kulturproducent har hon jobbat som evenemangskoordinator i drygt tio år, först som konsult och sedan 2016 som fast anställd i kommunen.

– Det jag gjorde tidigare liknar det jag gör nu. Det är kanske lite mer bajamajor nu bara.

SER MÖJLIGHETER

Pandemin har förändrat arbetsupp-gifterna. – Det har blivit ganska mycket krångligare, men om man är positivt lagd försöker man hitta möjligheter-na. Vi följer alla restriktioner som finns och försöker ha en plan B och C om de förändras. Ända sen vi ställde in Valborg har vi hållit på och trixat för att lösa olika saker. Musikhjälpen blev som sagt klar i mars och var tänkt att presenteras för

”Vi får hälsa Musikhjälpen varmt välkommen tillbaka när pandemin är över.”

allmänheten i våras. Musikhjälpen tillsammans med kommunen valde dock att skjuta upp avslöjandet till början av hösten för att se åt vilket håll pandemin utvecklade sig. – Jag föreslog redan i våras att vi skulle satsa på 2021 istället, eftersom läget var så skakigt. Men vi resonera-de fram och tillbaka och kände att vi ändå fick till både plan B och plan C som var helt genomförbara. Till slut gick det inte med Musikhjälpen i alla fall. Vi får hälsa den varmt välkommen tillbaka när pandemin är över.


KAMPANJER

Du behövs! Just nu väntar 20 barn i Norrköping på att få komma till ett hem och få en tryggare vardag.

Om du hjälper ett utsatt barn under ditt liv, så att det barnet får växa upp med en förebild, en trygg vuxen, får bli sedd och bekräftad. Vad kan vara viktigare? Ingen kan hjälpa alla barn, men många kan hjälpa ett barn. Barndomen väntar inte.

Att familjehemsenheten letar hem till 20 barn, innebär att vi behöver få in cirka 60 familjer som är redo att öppna sina hem. Det räcker inte med 20 familjer eftersom vi är noga med att det ska bli rätt matchning mellan familj och

barn. Det är särskilt svårt att hitta familjer som kan tänka sig att ta emot syskon. Vi söker alla möjliga typer av familjer och vuxna, inte bara i Norrköpings kommun, utan runt om i hela Östergötland och angränsande landskap.

Jourhem, de hem där barnen får landa tillfälligt medan vi letar familjehem, är det också akut brist på. Det är möjligt att för en vuxen eller en familj ställa upp som jourhem vissa perioder under året, men det går också att vara jour-hem på heltid och få ersättning motsvarande en heltidslön.

I början av hösten väntade 90 barn på att få en kontaktfamilj eller kontaktperson. Många fantastiska människor har anmält intresse och börjat stötta barn och ungdomar på olika sätt under hösten. Men det är många som fort-farande väntar.

Kan du ställa upp som familjehem?

Har du möjlighet att ställa upp?

Mejla [email protected] eller besök www.norrkoping.se/familjehem

och anmäl dig till den månatliga informationskvällen.


KAMPANJER

I den nya vardagen blir hemmaplan en ny värld att upp-täcka. Så stanna i Norrköping och fira vintern i bekanta kvarter. Alla evenemang som sker i Norrköping i år genom förs med hänsyn till coronapandemin.

• Norrköping Light festival lyser i vanlig ordning upp våra kvarter och torg. Tid: 27 november 2020 till 31 januari 2021

• I år kommer Norrköpings Lucia att sprida sitt ljus. Dock kommer konserten att ske i digital form. Så ladda med lussebulle och peppakakor till Lucia. Tid: 13 december

• Sagojulen på Kolmården fortsätter även denna jul. Tid: 28 november till 20 december

Vinter i Norrköping

Psykisk ohälsaUnder vecka 44 drog en kampanj om psykisk ohälsa igång. Kampanjen vill uppmärksamma psykisk ohälsa och att det finns hjälp att få. Psykisk ohälsa kan drabba vem som helst och kan handla om nedstämdhet, oro, ångest eller depression.

Mår du dåligt och behöver prata

med någon?På norrkoping.se/måbättre

kan du få tips om var du kan söka stöd.


Norrköping är en växande kommun och i takt med att vi blir fler invånare minskar trafikytorna. Bilköer blir längre och framkomlighet och luft blir allt sämre. Cykeln är ett hälso-samt, miljövänligt och smidigt alter-nativ som fler borde använda sig av. För att göra mer plats i fulla körfält hoppas Norrköpings kommun att så många som möjligt istället kommer att susa fram på stadens cykelbanor.


Cykelstäder är bra för alla!Världsstäder som Barcelona och Paris har omvandlat mängder av bilvägar till cykelbanor. Runt om i Europa beslutas om begränsad biltrafik i städernas centrala delar. Också i Norrköping rullar arbetet för att stärka cykelkulturen vidare, bland annat med hjälp av nyligen uppdaterade cykelkartor.

BEGRÄNSAT TRAFIKSYSTEM

Cykelkartor och speciella cykelväg-visare är delar i ett långsiktigt arbete för att lyfta cykeln som transportslag. Trafikplanerare PerErik Hahn och hans kollegor hoppas att enkelhet och tydlighet kan få fler Norrköpingsbor att välja hojen. Särskilt när det gäller korta sträckor och bilturer som kan-ske görs mer av ”gammal vana” och bekvämlighet än av ett faktiskt behov

av just bilkörning. En specifik mål-grupp för cykelkartorna är nyinflytta-de Norrköpingsbor som får kartorna skickade till sig i förhoppning om att de ska göra sin nya hemort till en cykelstad. – Vi vet att vanans makt är stor och försöker nå människor som redan är i ett förändringsskede i livet. Det ska vara lätt att hitta de bästa cykelvägar-na genom stan. I en ganska liten stad


som Norrköping tar man sig nästan överallt på 20 minuter och det går ofta fortare att cykla än att ta bilen, det vill vi berätta för alla som flyttar hit, säger Per-Erik.

STORA VINSTER FÖR ALLA

Vi har ett begränsat trafiksystem i vägnätet och det är svårt att bygga bort bilköer. Istället måste fler lämna plats åt de som verkligen måste ta bilen. PerErik betonar att trafiksitua-tionen måste betraktas som en helhet, där bilismen påverkar oss alla. Vi har den uppenbara miljöaspekten som är kopplad till hälsofarliga utsläpp, vi ser en trängselproblematik och inte minst genererar biltrafik både buller och ganska otrevliga stadsmiljöer. Fördelarna med att prioritera cykeln som trafikslag är många. – Man brukar säga att bilstäder är dåliga för alla och cykelstäder är bra för alla, även för den som fortfarande väljer bilen. Ju fler som cyklar, desto färre åker bil. Utrymmet i vägnätet blir större, samtidigt som klimatpå-verkan sjunker. För att inte tala om hälsofördelarna med rörelse och frisk luft. Cyklingen ger stora vinster för alla, säger Per-Erik.

TRENDER SOM TRAMPAR PÅ

Och visst ser cykelns framtida framfart hoppfull ut när det kommer till rådande trender. Inte minst häl-sotrenden, där vardagsmotion är ett naturligt inslag och där allt fler väljer att utmana sig själva mil efter mil på träningscykel. Ett växande antal elcyklar gör också att fler trampar mer, utan att behöva bekymra sig över att tvingas ta en dusch innan


”Det känns som att folk verkligen vill dra sitt strå till stacken – inte minst med tanke på klimatutvecklingen.”

morgonens jobbmöte. El-assistans i kombination med moderna typer av last- och transportcyklar skapar dess-utom ett fordon kraftigt nog att kunna konkurrera med bilen vid exempelvis handling och hämtning av barn. I takt med att budbilar får svårt att komma nära och tvingas kämpa för att hitta parkering syns också en ökning av olika typer av cykelbud. Cykeln är trendig, helt enkelt.

SVÅRSLAGET FÄRDMEDEL

PerErik Hahn betonar att trafikpla-nerarna på kommunen visserligen jobbar utefter ett politiskt uppdrag

som är att få fler att cykla, men att han personligen också tycker att cykling är det bästa sättet att ta sig fram i Norrköping. – Det känns som att folk verkligen vill dra sitt strå till stacken – inte minst med tanke på klimatutveck-lingen. Just nu väljer många bort kollektiv trafiken på grund av corona och vi har därför fler cyklister än vanligt. Har man en gång testat fri-heten och smidigheten med cykel i stan blir man biten. Kan Greta Thun-berg ta segelbåt till Nordamerika, kan väl vi cykla till jobbet, säger Per-Erik och ler.


Febril aktivitet råder i klassrummet på Silverdansens skola i Navestad. Barn i årskurs 3 skapar pärlarm-band som ska säljas till förmån för Musikhjälpen. Fina bokstavsarmband tar form, alla med sitt eget budskap. Sumaya och Linnéa säger unisont

att det borde vara mer rättvist i världen och att man känner sig som en bra vän när man hjälper till. Alla barnen nickar. Att hjälpa till är uppen barligen viktigt, på riktigt, här på Silverdansen.

HÄR FÖR BARNEN

På Silverdansen går F–3, särskola 1–6 och här finns också Norrköpings hörselspår. Skolan ligger i ett mång-kulturellt område och på skolan möts barn från många olika stads-delar. Som i alla skolor finns också


På Silverdansens skola ställer man inte in. Man ställer upp!När smittskyddsanpassningar och corona hotar Silverdansens absoluta favoritkväll jobbar elever och lärare ännu hårdare. Det måste finnas en lösning för att samla både pengar och engagerade deltagare. Skolan väljer att gå all in och låta alla gå ut.



”Veckan under Musikhjälpen är vår bästa tid på hela året. Vårt öppna hus slår nog både jul- och sommaravslutningen.”

här utmaningar. Svåra frågor som hedersrelaterat våld och könsstymp-ning diskuteras lika öppet som vikten av allas lika värde, rättvisefrågor och hur man är en schysst kompis. Att hjälpas åt och stötta varandra är ett naturligt och självklart inslag i Silverdansens skolas vardag, menar Petter Haukland, lärare 1–3. – Vi är varandras arbetsmiljö och väldigt noga med hur vi behandlar både små och stora människor. Ett tight samarbete mellan oss som jobbar här skapar trivsel, tillit och trygghet. Pernilla, vår rektor, påmin-ner oss varje dag om att vi är här för barnens skull. Något jag älskar att vara och hoppas att barnen verkligen känner, säger Petter.

VÄRME OCH VÄNLIGHET SMITTAR

Med den inställningen till sin egen vardag känns steget inte så långt till viljan att förbättra även andras. Petter var en av initiativtagarna till skolans engagemang i Musikhjälpen,

för sex år sedan. I ganska liten skala startade Petter och ett par kollegor en insamling, med en egentillverkad bössa och med pengar som till största delen kom från lärarna själva. Men ett antal engagerade föräldrar såg till att insamlingen och projektet växte. – Tanken var att skolan skulle bidra men det var inte helt lätt med det ekonomiska regelverket i början. Idén plockades istället upp av några driftiga föräldrar, spred sig vidare och plötsligt hade vår bössa fyllts med generösa bidrag. Vi var ett helt gäng som var över i Linköping och lämnade Silverdansens bidrag det året, minns Petter.

RÖRANDE ENGAGEMANG

Sedan dess har insamlingen engage-rat fler och mer insatser på Silverdan-sens skola varje år. Skolan köper in material, föräldrar bakar och skänker grejer medan elever övar körsång, går luciatåg, gör smycken och anord-nar lotterier. Och så har vi den stora

finalen. Kvällen då skolan brukar öppna dörrarna, bjuder in till en helkväll och samlar så mycket pengar och så mycket folk som möjligt. Runt 15 000 kronor per år brukar bidraget landa på. – Veckan under Musikhjälpen är vår bästa tid på hela året. Vårt öppna hus slår nog både jul- och sommar-avslutningen. Alla engagerar sig, samsas kring en sak och bidrar. Även de som nästan ingenting har för egen del. Man blir rörd ända in i hjärte-roten, säger Petter.

MUSIKHJÄLPEN 2.0. 2020

Situationen med corona påverkar. Inte allra minst då de nya skärpta råden som kom i oktober medförde att Musikhjälpen som skulle sänts från Norrköping, fick ställas om. Ett tråkigt men förståeligt besked. Hela gänget på skolan har funderat över årets möjligheter. Ställa in? Aldrig. Planeringen för ett utomhusevent med fackeltåg, fikabuffé och för-säljning kan inte genomföras med hänsyn till de nya riktlinjerna. Men eleverna fortsätter med sina aktivi-teter, dock anpassat efter rådande situation. – Eleverna kommer att fortsätta tillverka saker till försäljning. Med det enorma engagemang som finns på skolan och i området är jag säker på att vi lyckas. Vi ställer inte in. Vi ställer upp, ler Petter.



Jessica Stille Törnqvists engagemang för att göra Norrköping till en mer företagarvänlig kommun går inte att ta miste på. Jessica är enhetschef för näringslivsavdelningen och väl insatt i Norrköpingsföretagarnas vardag. Sam tidigt som hon har insikt i varför vissa processer inom en kommun måste få ta tid. Det handlar mycket om balans och om att ha förståelse för olika verksamheters förut-sättningar, menar Jessica. – Vi vet att många företag önskar sig fler snabba puckar och raka beslut. Tro mig, det gör vi ofta på kommunen också men det är inte alltid så lätt. Vi jobbar efter politiska uppdrag och de många regelverk som finns för oss med borgares bästa är inte alltid så självklara att påskynda, förklarar Jessica.

NYTT UPPDRAG – BREDA PENSELDRAG

Stora delar av dialogen mellan kommun och företag funkar bra, men att döma av ranking-listor och enkätresultat från de senaste åren,

finns mycket som kan bli ännu bättre. I styrdo-kumentet Vision 2035 fastställs att Norrköping ska vara ”en kommun med ett näringsliv i topp-klass”, något som alltså tas på högsta allvar nu 2020. Ett målmedvetet arbete med att ta fram en slagkraftig, gemen sam och brett förankrad näringslivsstrategi har pågått under hösten. – Uppdraget är egentligen att ta fram ett närings politiskt inriktningsdokument som gäller samtliga kontor som jobbar med näringslivs-frågor. Fler kommunala aktörer än tidiga re finns med i arbetet. Det blir ett kraftfullt styr-dokument med betydligt bredare penseldrag än de strategier vi haft förut. Jag tror att det är ett grepp som blir effektivt både internt och externt, säger Jessica.

PÅ FÖRETAGENS VILLKOR

Representationen bland företagarna är också bred, inkluderande och omfattande. Samarbete, lyhördhet och ömsesidig respekt för olikheter är nycklar till framgång och ju fler som deltar

Företagsamma insatser för näringsrik strategiEtt väl fungerande samarbete mellan Norrköpings kommun och de företag som verkar här, är avgörande för ömsesidig framgång. För att skapa mer och fler möjligheter för livskraftigt affärsskapande förenas nu kommunen och näringslivet i ett gemensamt arbete för en ny näringslivsstrategi.



”Norrköping, en kommun med ett näringsliv i toppklass.”

i diskussionen desto mer rättvisande blir resultatet. Arbetet framåt ska ske i nära sam-verkan, mest på företagens villkor, berättar Jessica. Inbjudan till en första workshop i våras gick därför ut till ett stort antal företag i olika branscher och storlekar. Och intres-set var stort, ett 80-tal företagare anmälde sig direkt. Men man tvingades tänka om på grund av corona. Istället för live-diskussio-ner och primärdata fick arbetet starta med hjälp av rapporter och indexanalyser. – Organisatoriskt sett blev det inte riktigt som vi tänkt oss, men det blir ändå bra i slutänden. Det bästa sättet att ta reda på vad våra företagare efterlyser är naturligtvis att fråga så många som möjligt av dem vad de tycker. Vi vet att vi har utmaningar på ett antal områden där vi från kommunalt håll måste underlätta mer för våra före tagare. Vi behöver också hjälp för att bli bättre och jag tror att den här typen av möten och sam-tal är bra vägar att få konkreta idéer och tips direkt från dem det gäller, säger Jessica.

VÄRDEFULLA SYNERGIEFFEKTER

Efter sommaren tog ett corona-anpassat work shoparbete fart. Arbetet har fördelats på fler tillfällen med färre del tagare i varje, men med totalt samma antal närvarande som innan corona. Tydliga exempel på fokus områden som utkristalliserats är kom-petens försörjning, digitalisering, segrega-tion, integration, arbetslöshet och service- och bemötandefrågor. Vissa av frågorna går hand i hand och att lyckas med den ena, kan ge positiva synergieffekter för de andra. Vad som i dagsläget egentligen skulle vara summeringsdags, är istället en högst pågående process. Jessica ser med glädje fram mot det fortsatta arbetet med den nya strategin. – Vi har nu genomfört två workshops och energin hos företagarna är fantastisk. Vi har rört oss mellan ett nuläge och ett önskat läge, jobbat fram konkreta hand-lingsplaner och haft toppenbra samtal med högt i tak. Det som inte funkar, det kan vi lösa tillsammans. Känslan är att vi just nu verkligen styr kosan med bestämda steg mot vision 2035. Norrköping, en kommun med ett näringsliv i toppklass.

Om du vill jobba med att dela din nyfikenhet.

Då vill vi jobba med dig.

Documents

NUMMER 2, 2020 TIDNINGEN FÖR ANSTÄLLDA OCH …€¦ · – En var att vika origami-kaniner på en viss tid. En var en utmaning i snabbhet och balans, som involverade både vår