NUMMER 2 2004 • MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKAR I …

NUMMER 2 2004 • MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKAR I VÄRLDEN • PRIS 45 KRONOR WWW.SVIV.SE

Därför flyttarsvenskarna sid 10

I slavhandlareskölvattensid 26

SVENSKARi Världen

TEMA: UTLANDSPENSIONERSID 20

Årets Svensk i Världen 2004:Margot Wallström

SAS

Med

ia A

B

Vi flyger från Europa, USA och Asien. Reser du interkontinentalt finns det tre klasser att välja mellan: EconomyClass, Economy Extra och Business Class. I Business Class har du full bokningsflexibilitet, högsta bekvämlig-hetsnivå och personlig service ombord. Även Economy Extra ger full bokningsflexibilitet. Economy Class är vårtkvalitativa lågprisalternativ. Oavsett resklass väntar en skön resa ombord på våra A340/A330. Väl på hemmaplantar vi och våra partners dig landet runt på nolltid.

Skulle vi trots allt inte finnas just där du befinner dig väljer du bara någon av våra partners i Star Alliance.Tillsammans med dem kan vi ta dig hem från nästan överallt, med samma komfort hela vägen. Med SAS börjarSverigesemestern i samma stund du stiger på planet. Välkommen hem! www.scandinavian.net

Missa inte Sverige i sommarskrud!

Svensk sommar. Ängarna blomstraroch solen tycks aldrig vilja gå nedöver horisonten. Kort sagt, dags attboka hemresa!

SVENSKAR I VÄRLDEN 2/2004 3

InnehållAnsvarig utgivare: Örjan BernerRedaktör: Axel Odelberg Grafisk form: Eva Ortmark NorlinAnnonser: UH Marketing AB, Urban Hedborg, Box 128, 183 22 Täby Telefon: 08-732 48 50. Fax: 08-732 69 46E-post: [email protected]. Webbplats: www.uhmarketing.se Prenumeration: 4 nr/år kostar 500 kronorTryck: Abrahamsons Tryckeri, Karlskrona

TIDNINGEN SVENSKAR I VÄRLDEN

Styrelse: Peter Forssman, ordf, GunnilaMasreliez-Steen, v ordf, Jerry Bergström, Örjan Berner, Mariana BurenstamLinder, Michael Daun, Jan Herin,Bo Hjelt, Adolf H Lundin, Karl Miiro,Susanna Persson, Björn Ström

Medlemsavgifter (inkl tidningen): 500 kronorMakar 600 kronor. Ungdom 250 kronor

FÖRENINGEN SVENSKAR I VÄRLDEN

ADRESS

20TEMA: PENSIONPengarna kan dröja två årAnsökan nödvändigClaes väntar alltjämt

5-6Att vara svensk i världenKrönika av Örjan BernerKonferensprogram9Frågor & Svar10 Den svenska diasporan: Nordamerika lockar flestHöga skatter väger tungtEnsam svensk i paradiset14Årets svensk i världenPorträtt Margot Wallström

SVENSKARi Världen

26

20

Böckerna tar upp de praktiska,ekonomiska och juridiskaaspekterna när man flyttarutomlands och flyttar tillbaka.

Författaren Kerstin Gustafsson har undermånga år varit ansvarig för FöreningenSvenskar i Världens rådgivning till in- ochutflyttare. Hon är också grundare av ochchef för företaget UtlandsBosättning AB.

Svenskar i VärldenBox 5501114 85 Stockholm

Plats förporto

Ja tack, var god skicka:.…… ex av Bosättning utomlands.…… ex av Återflyttning till Sverige

❏ Är medlem och betalar 275:-/st

❏ Är inte medlem och betalar 325:-/st

Exkl. porto och exp.avg.

Namn.......................................................................

Företag...................................................................

Adress.....................................................................

Postnr.....................Ort..........................................Beställningen kan även skickas via fax 08-660 52 64eller via e-post [email protected]✁

NYUPPDATERADUPPLAGA

De viktigaste böckernaför ut- och inflyttareDe viktigaste böckernaför ut- och inflyttareBosättning utomlands ochÅterflyttning till SverigeNy upplaga nu utkommen!

Box 5501, 114 85 Stockholm Besöksadress: Näringslivets Hus, Storgatan 19, Stockholm Telefon: 08-783 81 81Telefax: 08-660 52 64 E-post: [email protected]: www.sviv.se Lösenord: sviv99 Postgiro: 504-1. Bankgiro: 732-0542Generalsekreterare: Örjan Berner Omslagsfoto: Axel Odelberg Föreningens flaggsymbol: Carl Fredrik Reuterswärd

SVE N S KAR I VÄR LD E N 2/2004

26Äventyr:I dhow från Lamu till Zanzibar32Medlemsförmåner33A jour35Kallelse till årsmöte

Belöningens stund. Det svindlande ögonblick då åren av sena studiekvällar, och motsträviga tentor plötsligt får ett värde och blir ett minne för livet.

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket är en av Sveriges vackrast belägna skolor. Den ligger på en kulle i Sigtunas vackraste del, nära Stockholm, Arlanda och Uppsala.

Idrotten har sin givna plats på SSHL. Särskilt lagsporter - både med och utan boll. Närheten till Mälaren ger roddarna obegränsade möjligheter till träning.

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket sshlBox S- Sigtuna. Beställ mer information per tel - , fax - eller e-mail [email protected].

Ett besök på vår hemsida rekommenderas dessutom www.sshl.se

Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket är en av Europas modernaste och mest framgångsrika internatskolor. Ungefär elever studerar här, varav är internatelever.

Gymnasiet på sshl erbjuda gymnasieskolans naturvetenskapliga(nv) och samhällsvetenskapliga (sp) program. Samt ett inter-nationellt program (ib) som handhas av International BaccalaureateOrganisation. Examen från dessa ger tillträde till de flesta högskolor och universitet runt om i världen.

sshl erbjuder dessutom sina elever myp, the Middle YearsProgramme - ett arbetssätt där hela processen och inte bara resultatetvärderas. Grundskolan och gymnnasiet knyts därmed ihop på ettnaturligt sätt.

sshl är på många sätt en unik skola med stark internationell prägel, hög pedagogisk kvalitet och studieresultat som imponerar.

SSHL. En skola för framtiden.


et bor cirka 400 000 sven-skar i utlandet och dennaskara växer. Det finns godaskäl att reflektera över vaddetta innebär för Sverige

och hur den enskilde utlandssvenskenupplever sin situation. En konferensdär framstående personligheter medolika bakgrund, kulturell, ekonomisk,politisk, och med gedigen utlandserfa-renhet samtalar kring några av de pro-blemkomplex som ryms häri kan för-djupa kunskaper och förståelse och geuppslag hur Sverige och "svenskarna ivärlden" ömsesidigt kan hjälpa ochberika varandra.

Syftet med konferensen är mångfaldigt:

• att stimulera utlandssvenskar till ökade insatser för Sverige

• att främja förståelsen i Sverige för utlandssvenskars situation och insatser

• att väcka diskussion om denna viktiga grupp, 400 000 högt kva-lificerade svenskar, och deras roll för Sverige

• att belysa hur olika generationer utlandssvenskar sökt utmaningar i främmande länder och hur idag unga svenskar där lyckas ta sig fram i hård internationell kon-kurrens

Konferensen kommer att ta upp ettantal spörsmål inom följande fyrabreda områden.

1. BETYDELSEN FÖR SVERIGE

Vilken betydelse för Sverige har denrelativt stora utflyttningen av svenskar– ekonomiskt, kulturellt? Vilka förhål-landen i Sverige/i andra länder främjardenna utveckling? Hur kommer det attse ut i framtiden? Vilka tänkbara för-ändringar i Sverige kan påverka ut/-hemflyttning? Internationaliseringenav svenska företag? Har globalisering-en/EU-inträdet förändrat vikten av dennationella tillhörigheten?

2. ATT VARA SVENSK I EN

UTLÄNDSK MILJÖ

Har min “svenskhet” över huvud nå-gon betydelse för mig i min yrkesverk-samhet/i mitt privatliv? Vilka “sven-ska” egenskaper spelar roll i den verk-samhet jag bedriver? Vilka värderingar,referensramar, symboler för jag medmig som svensk? Vilka kulturella bandbevaras med hemlandet? Hur upplevermin omgivning min svenska härkomst?Vilka kulturskillnader/krockar skapardenna min "svenskhet" i förhållandetill min publik/klienter/kolleger?

3. SVERIGEBILDEN

Vilken bild av Sverige finner jag i minutländska miljö? Hur har den förän-drats över åren? Vad har detta förbetydelse för min egen verksamhet?Hur uppfattar jag dess betydelse förSverige? Har, i det europeiska samar-betet, svenska värderingar/prioritering-ar fått något genomslag eller tvingasman anpassa sig till en slags “europe-isk modell”?

4. INSATSER FÖR SVERIGE

Vad finner jag mig själv som utlands-svensk kunna/vilja göra för Sverige föratt främja svenska intressen (investe-ringar, handel, kultur, turism, Sverige-bild)? Vad tycker jag att svenska myn-digheter/institutioner/företag kan görai detta syfte? Hur mäter sig Sverige medandra jämförbara länder (Finland, Dan-mark, Irland, Holland) vad gällerinsatser för att främja landets intres-sen? Hur förhåller sig utlandssvenskartill Sverige jämfört med irländska dias-poran till Irland, skottarna till Skott-land, polacker, kineser, indier till sinahemländer?

VI SAMLAR ETT BRETT SPEKTRUM avpersonligheter från olika verksamhets-fält, politiker, ekonomer, konstnärer,författare, journalister, kulturperson-ligheter, affärsmän och diplomater,som samtalar kring dessa tema och gervittnesbörder om sina egna erfarenhe-ter.

Bland deltagarna kan vi räkna medpolitiker som Margot Wallström, svenskEU-kommissionär och Gunnar Lund,biträdande finansminister och den iregeringen, som har erfarenhet att levautomlands. Ulf Jacobsson, chef för In-dustriens Utredningsinstitut är eminentskickad att diskutera betydelsen förSveriges ekonomi av en så stor utflytt-ning av framstående entreprenörer ochkapitalstarka privatpersoner. Fleraframstående företags- och organisa-tionsledare ingår i panelerna såsom

general-sekreteraren

Örjan Berner

Svenskar i Världens konferens i Båstad den 10 augusti 2004:

D

Att vara svensk i världen

▲

6 SVENSKAR I VÄRLDEN 2/2004

Jonas af Jochnick, Oriflames skapare,Lars Berg, ledande inom telekombran-schen på olika internationella poster,Ulf Dinkelspiel före detta handelsmi-nister, chef för Exportrådet, MichaelDaun, IT-entreprenör nu bosatt iBryssel. Sven-Göran Ericsson, Svennisför alla fotbollsfans särskilt i Stor-britannien, kan berätta om hur det äratt vara en av de mest uppmärksam-made profilerna i detta land. Ytterli-gare andra med erfarenhet från arbetei Ryssland och i Kina har anmältintresse.

I kulturvärlden kan Bibi Anderssonge unika perspektiv från den interna-tionella filmmiljön. Lars Gustafssonbetraktar hemlandet från Texas ochkan förvisso med sin skarpa blick ochpenna väcka debatt. Maciej Zarembaskriver och talar insiktsfullt om hursvenskarna är jämfört med andra folkoch det gäller nog även dem i utlandet.Några yngre svenskar och svenskorsom slagit sig fram i starkt konkur-rensutsatta kulturella miljöer kommeratt medverka.

Vi har några av våra mest kändainternationella journalister nämligenRolf Gustavsson från Bryssel ochSvenska Dagbladet och Staffan Hei-mersson, globetrottande korrespon-dent senast i Antarktis. Från USA därden största utlandssvenska koloninfinns kommer Barbro Sachs Osher,honorär generalkonsul i San Fransisco,utgivare av en tidning för svenskarna iKalifornien, kulturmecenat. Vidare vårgeneralkonsul i New York, Olle Wäst-berg med rik erfarenhet av svenskko-loniernas insatser i hela USA.

HÄR BJUDS DÅ EN INTELLEKTUELLT

spännande diskussion, personliga per-spektiv, en givande analys av“svenskarna i världen” och deras rollför Sverige.

Alla är välkomna men det gäller att anmäla sig i tid för på hotellSkansen i Båstad ryms blott 200personer den 10 augusti! ■

Örjan Berner

Inbjudan till SVIV-konferens:

ATT VARA SVENSK I VÄRLDEN

Tidpunkt: Tisdagen den 10 augusti med början kl 10.30 för registrering.Lokal: Hotel Skansen, Kyrkogatan 2, Båstad.Syfte: syftet med konferensen är mångfaldigt:

• att stimulera utlandssvenskar till ökade insatser för Sverige

• att främja förståelsen i Sverige för utlandssvenskars situation och insatser

• att väcka diskussion om denna viktiga grupp, 400 000 högt kvalificerade svenskar, och deras roll för Sverige

• att belysa hur olika generationer utlandssvenskar sökt utmaningar i främmande länder och hur idag unga sven-skar där lyckas ta sig fram i hård internationell konkurrens

Program:10.30 – 11.00 Registrering11.00 – 11.10 Konferensen öppnas11.10 – 12.15 Panel 1: Utflyttningen av svenskar - ett problem

eller en tillgång?Deltagare: Gunnar Lund, vice finansministerUlf Jacobson, chef Industriens UtredningsinstitutRolf Gustavsson, SvD:s BrysselkorrespondentUlf Dinkelspiel, chef Sveriges Exportråd

12.45 – 14.15 Lunch Korandet av Årets Svensk i Världen samt stipendieutdelningEU-kommissionären Margot Wallström talar

14.30 – 15.45 Panel 2: Att vara svensk i utlandet. SverigebildenDeltagare: Sven Göran Eriksson, Förbundskapten EnglandBibi Andersson, skådespelerskaLars Gustafsson, författareStaffan Heimersson, utrikeskorrespondentTommy Liu, affärsman i KinaMaciej Zaremba, kulturredaktör, DN

16.00 – 17.15 Panel 3: Vad kan utlandssvenskarna göra för Sverige?Deltagare: Jonas af Jochnick, grundare OriflameLars Berg, Ericsson, Telia, Mannesmann m flBarbro Sachs Osher, generalkonsul San FransiscoMichael Daun, IT-entreprenör, BrysselOlle Wästberg, generalkonsul, New York

17.15 – 18.00 Förfriskningar

OBS! Anmälan till SVIV:s sekretariat före den 16 juli 2004. Se sidan 35.Postadress: Föreningen Svenskar i Världen, Box 5501, SE-114 85 StockholmFax: +46 8 660 52 64. E-post: [email protected]

▲

BANQUE CARNEGIE LUXEMBOURG

BANQUE CARNEGIE LUXEMBOURG S.A.

5, PLACE DE LA GARE PO BOX 1141 L-1011 LUXEMBOURG

TEL+352 40 40 30 1

www.carnegie.lu

Att förvalta andras pengar är ett stort förtroende

Under årens lopp har vi försökt leva upp till det ansvar som våra kunder har gett oss. Det har gått bra därför att:

• Vi satsar kompromisslöst på kvalitet i stället för volym. Vi har inte fler kunder än vi kan klara av med de kvalitetskrav vi ställer på oss själva.

• Vi anpassar snabbt våra investeringsstrategier till en föränderlig marknad.

• Vi erbjuder en mycket personlig service med varje enskild kund i fokus.

• Ordning och reda är A och O för oss.

Vårt mål är att våra kunders pengar ska förvaltas på allra bästa sätt. Detta är ett ansvar som vi tar på största allvar.

Vi erbjuder också private banking tjänster från Carnegies kontor i London.Besök gärna vår hemsida www.carnegie.lu och informera Dig om Banque Carnegies E-banking.

Kontakta VD Claes-Johan Geijer eller Anders Lindbergh, Head of Sales,för ytterligare information.

Banque Carnegie Luxembourg S.A. utsågs i januari 2004 av facktidskriften Euromoney till 8:e bästa privatbank tillika bästa nordiska privatbank i Luxemburg.


Founded in 1973, the ScandinavianSchool has, over the past 30 years,continually improved and progressedin order to providing a national/Nordiceducation with a strong internationalprofile. Young people from Scandi-navia are welcome to both study andlive here in our boarding facilities atChateau d’Argenteuil.

The castle is located on the school campus and here youlive in your own room. In the building there is a restaurant,TV-room, gym and other useful facilities as well.

SSB offers you the opportunity to study for the NationalHigh School Diploma (NV and SP) and the InternationalBaccalaureate Diploma (IB). As of now, we have almost 400students in total.

We have developed a curriculum based on the best prac-tices in the Scandinavian educational tradition, including

progressive methods for logical andcritical thinking. Furthermore, animportant part of the programme is taught in English by teachers who are native speakers. Study trips inBelgium and to our neighbour coun-tries are important, as well as partici-pating in several European projects.

I invite you to visit our websitewww.ssb.be/gueststudents and you are, of course, welcometo contact us for any further information.

Welcome to SSB!Torbjörn ÅbergHeadmaster

Scandinavian School of BrusselsSquare d'Argenteuil 5, B- 1410 Waterloo, Belgium. Tel: +32 2 357 06 70. Fax: +32 2 357 06 80

E-mail: [email protected] Website: www.ssb.be

scandinavian SCHOOL of BRUSSELS

Study and live at the Scandinavian School of Brussels!

Mellan 4 juni och 31 augustii erbjuder vi sommarpriser på personbilar, kombibilaroch minibussar – och en bekväm weekendbil hyr Du alltid förmånligt hos Avis.Boka via www.avis.se eller kontakta Avis på Arlanda flygplats fax +46 8 797 99 71, telefon +46 8 797 99 70

AVIS – för en bättre miljö. Certifierade enligt ISO 14001

Sommarsemester i Sverige? Hyr bilen hos Avis!

Besök www.avis.se för aktuella erbjudanden!

Jag är bosatt i Chicago och har följandefrågor till frågespalten. Vilken skatt be-talar en utlandssvensk som sålt sin bo-stadsrätt i Sverige, är den 20% eller30%? Betalar man förmögenhetsskatt?

Samtliga (oavsett hemvist i Sverige ellerutomlands) som säljer en bostadsrätt(privatbostad) i Sverige, betalar 20%skatt på hela reavinsten eller 30% på 2/3av vinsten (efter avdrag för mäklararvo-de, förbättringskostnader). Förmögen-hetsskatt betalas med 1,5 procent på bo-stadsrättens förmögenhetsvärde. Obser-vera att även det land du är bosatt i kankräva skatt på tillgångar i andra länder.Dubbelbeskattningen begränsas dockgenom eventuellt dubbelbeskattnings-avtal.

ningsrätten på den svenska inkomsten.Rättsfallet rörde en tolkning avseendebeskattning av ATP vid hemvist iFrankrike.Jag har för avsikt att flytta tillbaka till

Sverige. Jag har hört att reglerna förarvs- respektive förmögenhetsskatt skaändras. Vad gäller?

Fr o m 2004 är arvsbeskattningen makaremellan borttagen. Förmögenhetsskat-ten i Sverige diskuteras och utreds f n, bl ahar den s k Egendomsskattekommitténkommit med ett förslag. Något riksdags-beslut finns ännu inte. Förhoppningarnavar stora om att förmögenhetsskattenskulle försvinna, men regeringen haraviserat att man vill ha den kvar menmed vissa lättnader. Svenskar i Världenföljer naturligtvis frågan med spänning.

frågor & svarKERSTIN GUSTAFSSON

Kerstin Gustafsson är Svenskar i Världens expert och rådgivare i juridiska, ekonomiskaoch praktiska frågor som kan uppstå i sam-band med ut- och återflyttning till Sverige.

Du är välkommen att sända in dina frågor.Vi kan inte garantera svar, men lovar att taupp så många frågor som möjligt. Observeraatt svaren på de frågor som kommer in tillkansliet endast kan bli generella. Vid osäker-het om vad som gäller i den egna situatio-nen, återkom med privata frågor till Kerstin,kontakta jurist eller annan sakkunnig iSverige eller utomlands.

Adressen till frågespalten är:Svenskar i Världen, Frågor&Svar, Box 5501, 114 85 Stockholmeller Kerstin Gustafsson, UtlandsBosättning ABTel +46 8 665 49 00. E-post [email protected]

UPPEHÅLLSTILLSTÅND?

ÄKTENSKAPSFÖRORD?

DUBBELT MEDBORGARSKAP?

ARVS- OCH FÖRMÖGENHETSSKATT?

SINK-SKATT PÅ STYRELSEARVODEN?

SKATT PÅ BOSTADSRÄTT?

Jag är bosatt i ett annat EU-land ochbetalar SINK-skatt på såväl pension somstyrelsearvoden och en mindre tjänstgö-ringsinkomst från min gamla arbetsgi-vare. För 2004 drar pensionsutbetalarnaSINK-skatt, men inte det företag sombetalar ut styrelsearvoden. Varför?

Den som fått SINK-skatt beviljad på sinpension, behöver inte göra en ny SINK-ansökan, (såvida inte förhållandenaändrats). Respektive pensionsutbetalarefår automatiskt meddelande från skatte-myndigheten att SINK-skattereglernaskall gälla även för det nya året. Däre-mot måste ny SINK-ansökan göras varjeår för övriga inkomster dvs. dina styrel-searvoden och ev tjänsteinkomster iSverige.

Jag är bosatt i Tyskland och vill veta hurman får dubbelt medborgarskap, dvstyskt och svenskt. En annan sak: jagmåste betala svensk SINK-skatt och läs-te nu om ett fall i Frankrike som fått rättom att skatt endast ska betalas i Frank-rike. Gäller detta också för Tyskland ochandra EU-länder?

Sverige tillåter numera dubbelt medbor-garskap, vilket innebär att det är i Tysk-land du ska undersöka dina möjligheteratt också få tyskt medborgarskap. Du skakontakta den tyska immigrationsmyndig-heten för mer information.

Vad beträffar din fråga om SINK-skattså gäller det rättsfall du hänvisar till en-dast vid bosättning i Frankrike. De sven-ska SINK-skattereglerna är desamma oav-sett i vilket land man är bosatt. Däremotavgör innehållet i resp dubbelbeskatt-ningsavtal vilket land som har beskatt-

Jag och min sambo skall gifta oss ochflytta tillbaka till Sverige under våren. Vihar beslutat oss för att skriva äkten-skapsförord. Måste detta skrivas för allegendom eller kan det omfatta baravissa egendomar?

Ett äktenskapsförord behöver inte inne-hålla alla tillgångar utan kan omfattavissa tillgångar och utesluta andra. En re-kommendation är att anlita en jurist somhjälper er med den rätta juridiska utform-ningen. Äktenskapsförordet lämnas intill tingsrätten för registrering.

Tänker flytta till Frankrike och har för-stått att jag måste ansöka om uppehålls-tillstånd. Hur går det till?

För att bosätta sig i Frankrike behöverman inte längre söka Carte de Sejour, dvsfranskt uppehållstillstånd. Det har alltsåblivit lättare att flytta till Frankrike. Där-emot måste man registrera sig som bo-satt hos kommun och skattemyndighet.Den svenska skattemyndigheten kräverbevis på att man har sin skattehemvist iFrankrike, genom ett s k hemvistintyg.Den franska skattemyndigheten vidime-rar att du är bosatt i Frankrike och all-mänt skattskyldig där. Detta för att duska betraktas som utflyttad från Sverigeskattemässigt och bli s k inskränkt skatt-skyldig i Sverige. ■



ör ett sekel sedan lämnademer än en miljon fattigasvenskar sitt fosterland ihopp om en bättre framtid.De beskrevs som förrädare

av den kvarstannande eliten. Ett drygthalvsekel senare, på 1960-talet börjaderika svenskar flytta utomlands i hoppom en bättre framtid. Även de förfölj-

des av glåpord som smitare och förrä-dare.

Numer är emigrerandet en accepte-rad företeelse. Ikeas grundare IngvarKamprad hyllas trots att han bor iSchweiz. Dagens emigranter utgörsfortfarande av rikt och välutbildat folkmedan fattiga stannar i Sverige. En sakär dock nu som för 100 år sedan. Detär till Nordamerika de flesta flyttar.

Av den svenska diasporan på cirka400 000 personer, bor omkring 155 000i Nordamerika – bortåt 100 000 i USAoch cirka 55 000 i Kanada. Storbritan-nien är trea med knappt 50 000. Talengrundar sig på en undersökning somgjorts av Föreningen Svenskar iVärlden.

NÅGON PRECIS OCH TILLFÖRLITLIG sta-tistik över antalet utlandssvenskarfinns inte. Den svenska emigrantforsk-ningen rör endast historisk tid. Denberättar att det finns cirka 4,7 miljonerättlingar till svenska medborgare bara iNordamerika men ättlingarna är inteinräknade i SVIV:s uppskattning utanendast svenska medborgare.

Statistiska centralbyrån för statistiköver antalet ut- och inflyttade svenskarår för år. Den innefattar även uppgifterom kön, ålder, ursprungsort och ut-bildningsnivå. Statistiken visar att denårliga utflyttningen uppgår till 30 000-35 000 personer. Av dem är ungefärhälften födda utomlands och kan hän-

föras till gruppen hemvändande in-vandrare. Resten, 15 000-18 000, äretniska svenskar. Mer än hälften avdem har högskoleutbildning och denstörsta utflyttningen sker från Dande-ryd, Lidingö, Vellinge och andra hög-inkomstkommuner.

De flesta av emigranterna flyttartillbaka någon gång, hälften inom fyraår. Men 4 000-5 000 blir kvar utom-lands.

UTANFÖR DEN ANGLOSAXISKA världenär Spanien det mest populära emi-grantlandet. Sedan följer Norge, Tysk-land, Frankrike, Danmark, Schweizoch Belgien. Utflyttningen till EU-län-derna har trefaldigats sedan Sverigeblev medlem för nio år sedan.

Ser man till kön visar statistiken attnågot fler kvinnor än män flyttarutomlands. Kvinnorna är som mestbenägna att flytta i 20-årsåldern. Detkan förklaras med studier och au pair-jobb.

Männens utflyttningskurva kulmi-nerar vid lite högre ålder, vilket trosbero på att de väljer att avsluta sinastudier i Sverige innan de ger sig utom-lands. Utflyttningskurvorna för bådakönen faller sakta med stigande ålder,fram till 57-58-årsåldern då en litenutflyttningspuckel uppträder igen, somförmodligen har att göra med folk somvill pensionera sig i ett varmare klimatän det svenska. ■

Nordamerikaförblir den svenskadiasporans centrum

Den första storasvenska emigrant-vågen bestod avfattiga som hoppa-des på en bättreframtid. Numeraär det rika och väl-utbildade svenskarsom flyttar. Menfortfarande är detNordamerika somlockar emigran-terna.

AV AXEL ODELBERG

F


ästan 60 procent av de sven-skar som emigrerat anger dehöga skatterna som ett vik-tigt skäl till att de lämnatSverige. För åtta procent var

skattetrycket i Sverige det helt avgö-rande skälet till att de flyttade. För 29procent var det ett mycket viktigt skäloch för 22 procent en ganska viktig or-sak. Det framgår av en opinionsunder-sökning som gjorts av Demoskop på upp-drag av Föreningen Svenskar i Världen.

När de tillfrågade ombads rangord-na skälen bakom sin flytt utomlandsangav de flesta, 40 procent, att defrämst kände sig lockade av kulturenoch livsstilen i det nya landet. På andraplats kom skatterna. De angavs som

Skäl att flytta från Sverige enligtDemoskops statistik med 1099 tillfrågade.

40

35

19

10

9

7

2

2

24

44

46

39

23

4

8

4

2

2

24

32

18

31

13

22

8

15

2

3

26

36

0 20 40

Kulturen och livskvaliteten i det nya landet lockade

Det högaskattetrycket/skattesystemet i Sverige

Fick ett erbjudande om jobb utomlands

Komma bort från negativa sidor av Sverige

Flyttade med då min partner erbjöds jobb

Flyttade av hälsoskäl

Flyttade utomlands för att studera

Flyttade för att bo närmare mina vänner/släktingar

Flyttade som barn med mina föräldrar

Annat, nämligen

Samtliga

Man

Kvinna

Kultur och skatter fårsvenskar att emigrera

AV AXEL ODELBERG

Det är det svenskaskattesystemet somfår folk att flyttautomlands. Det högaskattetrycket ett avde tyngst vägandeskälen bakom deflesta svenskars flytttill utlandet.

Ndet viktigaste skälet av 36 procent me-dan erbjudande om jobb utomlands an-gavs av 35 procent.

Delar man upp undersökningsresul-taten på kön överväger skatterna somdet allra viktigaste skälet för männen.46 procent av männen anger skatternasom det viktigaste skälet att flytta mot18 procent av kvinnorna.

En annan punkt där resultatet för mänoch kvinnor skiljer sig kraftigt åt ärmedföljandet. Tio procent av männenangav att de hade flyttat för att deraspartner fått jobb utomlands medan 22procent av kvinnorna hade flyttat avdet skälet. Bland kvinnorna är part-nerns jobb utomlands det tredje vanli-gaste skälet till att flytta.

SVIV:s undersökning har lagt sär-skild vikt vid att utröna skatternas be-tydelse för flyttbeslutet. Och även omskatterna inte visat sig vara det enskiltviktigaste skälet till för flytt är åsiktenatt de svenska skatterna är för högamycket vanlig bland utlandssvenskar.Nästan två tredjedelar, 66 procent, in-stämmer helt i påståendet att de sven-ska skatterna är för höga och ytterliga-re 16 procent instämmer delvis.

Därmed inte sagt att lika mångaskulle återvända till hemlandet omskatterna sjönk. Det fanns också andraskäl till att man flyttade och det finnsandra skäl till att man stannar kvar.Men 42 procent av de tillfrågade skul-le sannolikt bli mer benägna att flyttaåter till Sverige om den just nu hettomdebatterade förmögenhetsskattenavskaffades. ■

UTLAN D SSVE N S KAR NA


Vinden från havet sveper in överJanina Tombrock-Moutous prunkandeträdgård, varm, fuktig och smekande.Men det var inte klimatet som fickJanina att bli Mauritius enda utlands-svensk. Det var inte heller höga sven-ska skatter utan en för kvinnor vanligorsak; hennes mans arbete.

Det är länge sedan nu, 1985, ochdet är 47 år sedan hon lämnade Sve-rige. Då var hon 18 år och flyttade tillLondon där hon gifte sig med juridik-studenten Lewis Moutou från Mauri-tius som hon hade träffat då han turis-tade i Sverige året innan.

I London blev de dock inte så länge.Lewis övergav studierna och blev tolk,först hos FN i Genève och sedan FN i

Dakar i Senegal. Janina, som utöversvenska talar flytande tyska, franskaoch engelska, har också arbetat somöversättare och tolk.

Efter mer än två årtionden i Senegalville Janinas man återvända till sinhemö i Indiska Oceanen där han öpp-nade advokatpraktik i huvudstadenPort Louis. Den driver han än medanJanina sedan 10 år driver lägenhetsho-tellet Assonvilla Petrusmok i GrandGaube på det lilla paradisiska öriketsnordkust.

– Det är inget man blir rik på. Sär-skilt inte efter 11 september. Men detär trevligt att få svenskar hit, sägerhon.

Janina föddes 1939 och växte upp

Välkommen att vara den du är.

Tradition & Vision. En skola ska vara utvecklande – fylld av möjlig-

heter till egna initiativ. Samtidigt som den ska förmedla all kunskap

som behövs för ett bättre liv. Den ska ge de bitar du vet att du vill ha,

men också visa vägen till det du inte visste att du saknade.

Grennaskolan är ett riksinternat som ligger mitt i Gränna som

ligger mitt i Sverige som ligger mitt i världen. En liten skola med stora

möjligheter i en liten stad med lika stora möjligheter. Ett perfekt

utgångsläge för dig som vill fortsätta vara den du är – och lite till.

Vill du veta mer om Grennaskolan – www.grennaskolan.se.

Grennaskolan Riksinternat, Box 95, SE 563 22 Gränna, Sweden.

Tel +46 (0)390-561 50. E-mail [email protected] www.grennaskolan.se

Kärlek bakomflytt till paradisö

på Lilla Essingen i Stockholm. Hennesföräldrar kom till Sverige som politiskaflyktingar från Tyskland 1936 och blevkvar. Janinas far Hans Tombrock varvänsterman och konstnär.

– Det finns inte många Folkets hus iSverige som inte har en tavla av pappa,säger Janina, som hållit nära kontaktmed Sverige under alla sina år utom-lands. Nu i sommar reser hon till Ber-lin för att se en utställning om sin faroch dramatikern Bertholt Brecht, somvar goda vänner. Då ska hon också be-söka Sverige.

– Jag älskar Sverige. Det är fortfa-rande hemma för mig. Jag längtar till-baka men jag misstänker att jag ro-mantiserar, säger hon. ■

UTLAN D SSVE N S KAR NA

Janina Tombrock-Moutou,ensam utlandssvensk påMauritius.


SNUSSNUS

Hårdvaluta för dig somutlandssvenskVi vet hur det känns att längta efter både knäckebröd ochsill. Så vi är glada över att kunna erbjuda dig investerings-rådgivning på svenska! Swedbank Luxembourg är öppenför dig som är bosatt utomlands och vill se din förmögen-het växa. Hos oss erbjuds du kvalitativafinansiella tjänster, var än i världendu befinner dig. Välkommen.

Swedbank(Luxembourg) S.A.

Kontakta oss gärna:Swedbank (Luxembourg) S.AP.O. Box 1305 L-1013 LuxembourgTel: +352 40 49 40-1Fax: +352 40 49 07E-post: [email protected]

”En dag manaldrig glömmer...”

De är inte många. Dagarna som lyser klart i minnet– efter många långa år... Det kan vara en sällsam dagpå stranden. Eller då Du lämnar något gammalt och invant ochflyttar till en ny miljö, nya förväntningar, nya männis-kor... Denna speciella dag är det naturligtvis viktigtvilken flyttfirma Du väljer!

TEXAB är inte vilken flyttfirma som helst.Vi är med i FIDI. En världsomspännande organisation– med extra höga krav på t.ex. speditörerna och pack-mästarna.

Första pris för bästamiljöarbete – i hela världen.TEXAB är kvalitetscertifierade. Samt miljöcertifieradeenligt ISO 14001. Och inte bara det.FIDI korade oss till det medlemsföretagsom visade upp det allra bästa miljöarbetetår 2003. I år tänker vi bli ännu bättre!

TEXAB, PO Box 5076, SE-131 05 Nacka-Stockholm, SwedenTel. 08-55697500 www.texab.com

HOTEL

ESPLANADE HOTEL GARNI

Strandvägen 7A, S-114 56 StockholmTelefon 08-663 07 40 • Telefax 08-662 59 92e-mail: [email protected] www.hotelesplanande.seMedlem i Svenskar i Världen får 10% rabatt på ordinarie rumspris

SOMMARPRISER 25.6 – 15.8 2004ENKEL 795:- DUBBEL 1395:-

DITT ANDRA HEM


MARGOT WALLSTRÖM: ÅRETS SVENSK I VÄRLDEN 2004

Juryns motivering:

“Margot Wallström utför med energi och skicklighet

en av EU:s viktigaste och svåraste uppgifter – att

värna om miljön i Europa och i världen – tidvis i

konflikt med starka politiska och kommersiella

intressen. Genom sina stora kunskaper och sitt

starka engagemang i internationella frågor och för

Sverige är hon uppskattad i vida kretsar.”


“Jag drömdeom bröst sombergstoppar”Margot Wallström är uppskattad EU-kommissionär och de socialdemokratiskagräsrötternas favorit som efterträdare tillstatsminister Göran Person.

TEXT: AXEL ODELBERG FOTO: EWA HEDLUND

argot Wallström har varmt bruna ögon, ett generöst leende och enöppen, orädd attityd till omvärlden; karaktärsdrag som säkertbidragit till den uppskattning hon vunnit som EU-kommissionär.Den grundlades vid utfrågningen i EU-parlamentet för fem år sedandå hon hade nominerats till miljökommissionär och svarade bered-

villigt, utförligt och påläst på parlamentets frågor.Hon svarar beredvilligt på allt jag spörjer om också, utom när jag ställer

den indiskreta frågan hur hon använder sin väl tilltagna ersättning som EU-kommissionär på drygt 150 000 kronor i månaden.

Det blir tyst ett ögonblick medan hon funderar över hur hon ska hanteradetta plötsliga och fräcka försök att tränga in i hennes privatliv.

– Jag försöker väl att se till att… börjar hon tvekande, hejdar sig sedan ochsäger med ett generat skratt, …jag vet inte om jag behöver svara på det.

– Nej, säger jag, det behöver du inte, men näringslivets välbetalda direktö-rer har på senare tid fått samma fråga som ett led i debatten om höga löneroch bonus.

– Men då handlar det ju om rena fantasibelopp, försvarar sig Wallström.Visst tjänar jag mycket pengar men det är ju inte miljoner varje månad.

Jag påpekar att det rör sig om en knapp miljon i halvåret, vilket kan te sigsom ett fantasibelopp i de flesta svenska löntagares ögon.

– Jovisst, jag är oerhört privilegierad, konstaterar hon och ger en summa-risk inblick i hur hon disponerar sina pengar. Jag försörjer min familj. Jag för-söker spara om det går och investera klokt. Jag tänker alltid på att det här kanta slut i morgon. Man får inte skaffa sig vanor som man sedan inte kan ändratillbaka. Jag har ju även upplevt hur det är att ha ont om pengar.

M

▲


MARGOT WALLSTRÖM HAR KOMMIT avsevärt mycket längreoch i en helt annan riktning än vad hon och hennes omgiv-ning hade anledning att föreställa sig då hon växte upp i ensågarbetarfamilj i 50- och 60-talens Västerbotten. Visserli-gen uppfostrades hon i föreställningen att allt man ville varmöjligt, men hennes framtidsdrömmar var annorlunda ochav något blygsammare art än det som blev. De handlade var-ken om politik eller Bryssel.

– Som barn sa jag till min mamma att jag skulle bli lära-rinna och att jag skulle ha bröst som bergstoppar, säger hon,skrattar förtjust och fortsätter leende, det blev varken detena eller andra får man väl säga men det var min dröm,lärarinna med bröst som bergstoppar.

Drömmen om att bli lärare närde hon ganska länge men1973 då hon var 19, gick ut gymnasiet och hade blivit poli-tiskt aktiv i SSU, Socialdemokratiska ungdomsförbundet, lock-ades hon av tidsandan att söka in på Socialhögskolan i Umeå.Antagningsbeskedet dröjde dock och när hon blev tillfrågadom hon ville flytta till Värmland och jobba som skolom-budsman för SSU tackade hon ja och flyttade till Karlstad.

– Samma dag som jag började mitt nya jobb där fick jagbesked om att jag hade kommit in på Socialhögskolan ochdessutom på sociala linjen, som var den mest eftertraktade.Då grät jag en skvätt men tyckte ändå att jag skulle stanna.

SÅ HAMNADE HON I KARLSTAD och inledde sin politiska kar-riär som inte varit så spikrak som man skulle kunna tro medtanke på de höjder hon har nått. Samma dag som vi träffasskriver Svenska Dagbladet att hon är de socialdemokratiskapartidistriktens absoluta favoritkandidat som efterträdaretill Göran Persson.

Hon är bara så läcker. Hon är bra, hon är tydlig, har en

internationell bakgrund. Ett patos, ett engagemang för bådemiljöfrågor och välfärdsfrågor. Hon är duktig, hon är kul,hon är tjej, sa en anonym partidistriktsordförande i SvenskaDagbladet.

Statsministerkandidat alltså. SvD-artikeln har gjort hennemer mediehet än då hon ådrog sig Göran Perssons ursinnegenom att skylla nejet i folkomröstningen om euron förrahösten på dåligt politiskt ledarskap. Göran Persson har vis-serligen inte yppat en tanke på att avgå men SvD har gjortfrågan lika oundviklig som oönskad av Margot Wallström.Flera av mina kolleger har redan ställt den utan att få någotsvar. Kan hon tänka sig att bli statsminister?

– Jag tycker inte att det ens är aktuellt att svara på denfrågan för jag tror inte att någon kan tänka sig det. Ärligttalat, det är roligt att partidistrikten har förtroende för enoch det är roligt att få stöd men detta är en fråga som över-huvudtaget inte är aktuell. Den finns inte på radarskärmen.

– Nej, avbryter jag, men man skulle kunna tänka sig attdu svarade att du absolut inte vill.

– Ja men det gör jag också. Jag kan absolut inte tänka migdet! När man har sett hur stort ansvar och hur mycket arbe-te det är så är det inget man kan åstunda och absolut inte jag.

Svaret harmonierar väl med Margot Wallströms tämligenkrokiga bana mot höjderna. Karriären verkar mer slump-artad än målmedveten. Hon har lyfts fram snarare än lyftfram sig själv. Hon har lämnat plats åt annat än bara politiki sitt liv.

EFTER TVÅ ÅR SOM SSU-OMBUD bytte hon jobb och blevbankkamrer. Efter två år blev hon på nytt yrkespolitiker dåhon valdes in i riksdagen vid valet 1979. Hon var rekord-ung, hade fortfarande någon vecka kvar till 25-årsdagen dåvalet ägde rum. Hon blev kvar i riksdagen under två man-datperioder fram till 1985 då hon på nytt tog jobb som kam-rer i sin gamla bank.

Efter valet 1988 utnämndes hon till civilminister med an-svar för konsument-, kvinno- och ungdomsfrågor. När bor-garna vann valet tre år senare blev hon arbetslös under ettpar år innan hon 1993 utnämndes till chef för TV4:s regio-nala verksamhet i Värmland. Samma år valdes hon in iSocialdemokratiska partiets verkställande utskott.

Ett år senare, efter vänsterframgångarna i valet 1994,gjorde Ingvar Carlsson henne till kulturminister. Då hadehon precis fött sitt andra barn. Som villkor för att ställa uppkrävde hon att under en del av veckan få sköta arbetet iKarlstad där hon hade sin make Håkan, en son på åtta åroch en nyfödd son. En departementsfilial inrättades.

När Göran Persson tog över som statsminister efter Ing-var Carlsson 1996 och ombildade regeringen utnämnde hanMargot Wallström till chef för Socialdepartementet. I valet1998 var hon och Persson sossarnas främsta affischnamn mennär Persson presenterade sin nya regering efter valet fannsMargot Wallström till mångas stora förvåning inte med.

Enligt de spekulationer som utbröt hade samarbetet mel-lan de båda i valrörelsen inte fungerat särskilt väl. Personhade brett ut sig på Wallströms bekostnad, vilket fått henne

“Jag tänker alltid på att det härkan ta slut i morgon. Man får inteskaffa sig vanor som man sedaninte kan ändra tillbaka”


att tappa lusten att ingå i hans regering. Eftersom jag inte förväntar mig att hon ska vara beredd

att lufta den sortens partiinterna motsättningar offentligt görjag en kringgående rörelse. Jag ber henne beskriva GöranPerssons goda och dåliga sidor. Eftertänksamt börjar honrada upp superlativen.

– Han är en väldigt duktig strateg. Han är en god talare,som verkligen kan trollbinda en publik. Han är en klok poli-tiker, omdömesgill, och en duktig politisk taktiker tror jag.Han är en stabil partiledare.

När jag frågar om hans sämsta sidor blir hon lika ord-knapp som en hemlig agent då hustrun ber honom berättaom sitt jobb.

– Han kanske borde svara på det själv, säger hon förstmen fortsätter sedan med lite svävande omdömen omPerssons sociala kompetens.

– Jag vet inte om han alltid handskas så bra med person…med att lyssna av folk och så. Relationer…

I STÄLLET FÖR ATT DYKA UPP PÅ en till synes given minister-taburett efter segervalet 1998 lämnade Margot Wallströmalltså ännu en gång politiken. Men inte bara politiken utanockså Sverige. Hon tackade ja till ett erbjudande om att blivice vd för tevebolaget Worldview Global Media i Sri Lanka.Hon förklarade det hela med att tiden som socialministervarit så jobbig med alla nedskärningar som hade krävts.

Familjen lämnade Karlstad och installerade sig i Colombo.Det var inte tänkt som något tillfälligt påhugg men ganskasnart hörde den svenska regeringen av sig och ville attMargot Wallström skulle efterträda Anita Gradin somsvensk ledamot i EU-kommissionen. Hon skulle ansvara förmiljöfrågorna.

Mindre än ett år hade gått sedan flytten till Sri Lanka ochfamiljen hade börjat finna sig tillrätta i Colombo. Att brytaupp så snart var inget önskealternativ men att bli EU-kom-missionär var helt enkelt ett erbjudande som inte kunde av-böjas. Flytten gick till Bryssel. Det är nu fem år sedan ochsnart är det sex år sedan Margot Wallström lämnade Sverige.

Familjen bor i villa utanför Bryssel. I genomsnitt brukarhon besöka hemlandet någon gång per månad. Hon saknar

den svenska naturen – att känna rottrådarna i en skogs-glänta i Västerbotten eller att se ut över blånande skogshöj-der i Värmland. Både Västerbotten och Värmland är henneshemtrakter. Till Bryssel har hon en mera kluven inställning.

– Det är lätt att leva ett gott och bekvämt liv i Bryssel,säger hon och gnager på ett äpple. Där finns gott om parkeroch grönområden, men där kan också vara obeskrivligt fultoch trångt och där finns alltför mycket bilar.

Jag frågar henne vad som är bäst med Sverige och för-väntar mig den vanliga utlandssvenska utläggningen om densvenska naturen och sommaren. Svaret jag får är i och för siginte så mycket originellare men det avslöjar tydligt att hen-nes referensramar i första hand är politiska och socialdemo-kratiska, vilket förvisso inte heller är särskilt förvånande.

– Våra demokratiska traditioner tycker jag, svarar hon.Där ser man så tydligt skillnaderna mot andra länder. Vi har

gjort så mycket åt det gamla klassamhället och lever i ettsamhälle där de demokratiska värderingarna styr så myck-et; jämlikheten och jämställdheten. Det är stor skillnad omjag jämför med till exempel Belgien.

Så modest tänker jag ironiskt och undrar vad hon tyckerär sämst med Sverige.

– Det sämsta är att vi nog kan bli lite självgoda ibland.Att vi inte tycker att vi behöver de andra så mycket. Vi harkanske en tendens att sluta oss för mycket mot omvärlden,säger hon försiktigt självkritisk som om hon hade läst minatankar, men finner sedan att hon kanske varit lite för hårdändå och tillägger eftertänksamt:

– Fast det är inte heller riktigt sant. Vi har ju alltid visatinternationell solidaritet. Människor har varit villiga att

“Skattetrycket kommer knap-past att sjunka om MargotWallström efterträder GöranPersson. Däremot kan det blital om skatteväxling”

Maria Park, Västra Allén 7, 254 51 HelsingborgInternational School of Helsingborg

International:✔ Approach ✔ Programme ✔ Students ✔ Teachers ✔ Future

International Baccalaureate Programme:• Kindergarten (full time) • Primary Years Programme (Authorized June 2000) •Middle Years Programme Including Year 10 (equivalent to pre-IB) (AuthorizedJune 2001) • IB Diploma Programme (Authorized January 2002) • No fees

For further information, contact the Principal, Mr Leif BerntsenTel +46-42-105742 Fax +46-42-134190

E-mail [email protected] Web site http://skola.helsingborg.se/tis

Behöver du en expert på försäkrings-skydd för utlandsanställda?

Regnbågsgatan 8A, 417 55 GöteborgTel +46 31-7790830 Fax +46 31-7790680

E-post: [email protected] Webb: www.tellusforsakring.se

▲

ÅR ETS SVE N S K I VÄR LD E N 2004


resa till andra länder och strida som i Spanien och svenskarreste en gång ända till Kina som missionärer. Men vi kan blilite självgoda. Lite mera ödmjukhet vore nog på sin plats.

Av det mesta som skrivits och sagts om Margot Wallströmoch av det som hon gjort, växer slutsatsen att hon är en per-son med stark integritet. Hon styrs av sin inre röst snarare änav yttre påverkan. Däremot är hon ingen frispråkig fritän-kare. Hennes åsikter verkar på det hela taget vara en genom-snittligt ortodox socialdemokrats. När hon tycker annorlun-da säger hon det, som i debatten om övergångsregler för denyblivna EU-medborgarnas fria rörlighet inom unionen, menför det mesta tycker hon som partiet.

Skulle hon ge efter för partidistriktens önskemål och efter-träda Göran Persson den dag han händelsevis avgår väntaringen revolution i Sverige. Skattetrycket kommer knappast attsjunka. Däremot kan det bli tal om skatteväxling. Hon villsänka skatten på arbete och höja den på miljöförstöring.

– Även folk som arbetar heltid saknar ekonomisk rö-relsefrihet. Det skapar stress och press och urholkar solida-riteten, säger hon. Att en sådan skatteväxling skulle leda tillsjunkande skatteinkomster på grund av att miljöförstöringensom skattebas skulle minska om den beskattades förnekarhon med ett skratt.

Men det är inte statsministerposten som hägrar förMargot Wallström utan det hon hoppas på är förnyat man-

Semester i Sverige meden hyrbil från Hertz!

Hertz erbjuder förmånligahyrbilspriser under sommarenpå både små och stora bilar. Boka din bil på www.hertz.se

exactly.

dat som EU-kommissionär. Det är regeringen som avgör ochGöran Persson har hittills sett ut som en sfinx då fråganställts om Wallström får sitta kvar när kommissionen förny-as senare i år.

Kanske ligger det henne i fatet att hon visat prov på stör-re integritet då regeringen velat placera svenskar på olikaposter i EU-administrationen än vad andra länders kom-missionärer påstås göra inför sina regeringars önskemål. Mothenne talar kanske också att hon har en annan åsikt än rege-ringen i frågan om EU-budgetens storlek efter utvidgningen.

– Snålt, lyder hennes dom över den gräns på en procentav BNP, bruttonationalprodukten, som den svenska rege-ringen, liksom andra medlemsländers regeringar vill bibe-hålla. Med tio nya medlemsländer behövs nya resurser!

Kanske har Margot Wallström fått besked av GöranPersson om hur det ska bli i fortsättningen när denna tidningnår sina läsare i juni och utnämningen av Margot Wallströmtill årets utlandssvensk blivit offentlig. Om inte lär det i varjefall inte dröja så länge till.

– Kan man få läsa vad du skriver innan det går i tryck,undrar hon försynt, då jag stänger av bandspelaren och slårigen locket på min laptop.

– Självfallet, svarar jag, så det du just har läst är redanläst av Margot Wallström. Hon hade inga önskemål omändringar. ■

▲

ÅR ETS SVE N S K I VÄR LD E N 2004

Nordea Bank S.A.Luxembourg: Tel. +352 43 88 71 [email protected] www.nordea.luZürich: Tel. +41 1 421 42 42 [email protected] www.nordea.chRepresentationskontor i Bryssel, Cannes och Fuengirola.

Avkastningen på dina investeringar är vårt viktigaste mål. Dina

investeringar är vår hjärtesak - och det ska de vara för att vi ska nå det

bästa resultatet.

Hos oss får du kompetent och exklusiv rådgivning. Vi har fler än 60

kundansvariga med i genomsnitt över 15 års erfarenhet. Din

kundansvarige tar sig alltid god tid att sätta sig in i dina behov och

önskemål för att skapa den bästa lösningen. Vi har alltid en sak främst

i sinnet: att visa stort ansvar för din förmögenhet.

Lagarbete ger de bästa lösningarna. Därför arbetar den kundansvarige

tätt tillsammans med välutbildade specialister inom Private Banking

och säkerställer på så sätt att du får den optimala lösningen inom:

· Kapitalförvaltning

· Arvsskiftesplanering

· Skatteservice

· Försäkringar

· Europas bästa fonder.

Du är välkommen att ringa Lars Alstrup Hansen i Luxemburg på

tel. +352 43 88 72 11 eller till Göran Håkansson i Zürich på

tel. +41 1 421 42 34.

exklusivrådgivning

Nordea Bank S.A. i Luxemburg ochSchweiz är den ledande nordiskabanken inom Private Banking med kunder i mer än 125 länder.


en utlandsboende som ansö-ker om sin ålderspension idag tvingas i värsta fall väntatvå år på pengarna. Och dåkommer en klumpsumma

utan kompensation för ränte- ellervalutakursförlust. Allt enligt gällanderegler.

– Vi är väldigt bekymrade över delånga handläggningstiderna och gör alltvi kan för att bli bättre, lovar CamillaHangård, som ansvarar för ålders-pension på Riksförsäkringsverket, RFV.

Hon är väl medveten om att infor-mationen som går ut till blivande pen-sionärer inte stämmer för utlandssven-skarna.

– Uppmaningen att söka två måna-der innan man önskar sin pensionborde för den här gruppen ändras tillmellan sex och 24 månader. Rådet attvara ute i extra god tid ska enligt pla-nerna finnas på Gotlandskontoretshemsida efter sommaren. RFV arbetarfortfarande med att förändra de skrift-liga utskicken.

Att nå de utlandsboende med infor-mation kan vara problematiskt. RFVhar bara adresser till folkbokförda per-

vända sig till det landets motsvarighettill JK.

Christer Berg som är chefsjurist vidförsäkringskassan på Gotland kännerinte till något fall som hamnat hos JK.

– Däremot finns det några pensio-närer som har begärt ränta. Det har viavslagit med stöd av en gammal dom iregeringsrätten, förklarar han. Densom vill kan naturligtvis överklagaförsäkringskassans beslut till länsrätt-ten.

På sistone har en del gjorts för attkorta de långa handläggningstiderna. Ut-landskontorets målsättning är nu attväntetiden i normalfallet inte ska översti-ga nio månader från ansökningsdatum.För riktigt komplicerade fall där perso-nen i fråga har bott och arbetat i fleraolika länder krävs fortfarande mer tid.

– Det känns som om det går åt rätthåll, som om det värsta är över, sägerChrister Berg.

Utlokaliseringen till Gotland för tvåår sedan medförde att helt ny personal

Ansökanomallmänålderspension

-född1937ellertidigare

Åte

rsän

dstill

RF

V 3

305

Fas

tstä

lld a

v R

FV

02.

10

OBS!Dukaninteskickablankettenmede-post

De

uppgifter

som

du

läm

nar

på

denna

blankett

använder

Försäkrin

gskassan

för

att

bedö

m

a

om

du

har

rätt

till

ålderspension.

Du

ansvarar

själv

för

att

uppgifterna st

ämm

er

Per

sonn

umm

er

Uts

krift

sdat

um

Han

dläg

gare

, tel

efon

num

mer

Vargodtexta

Frå

noc

hm

ed

halv

Jag

ansö

kerba

raom

inko

mstgr

unda

dålde

rspe

nsion

och

ange

ran

del n

edan

enfjä

rded

elsålde

rspe

nsion

hel

2.Såhärvilljagtautminålderspension

(kry

ssa

i ett

avalte

rnat

iven

)

tre

fjärd

edelsJa

gan

söke

rom

inko

mstgr

unda

dålde

rspe

nsion

och

gara

ntipen

sion

och

ange

ran

del n

edan

Jag

harre

dan

inko

mstgr

unda

dålde

rspe

nsion

och

ansö

ker nu

omga

rant

ipen

sion

och

ange

r ande

l ned

an

Jag

villhö

jaut

tage

t avm

innu

vara

nde

ålde

rpen

sion

och

ange

r ande

l ned

an

Per

sonn

umm

er/fö

delset

id

För

nam

n

Efte

rnam

n

1.Personuppgifter

Med

borg

arsk

ap

Jag

och

min

mak

e/m

aka/

partn

erleve

råt

skild

ase

dan

Jag

ärsambo

med

någo

njag

tidigar

eva

ritgift/

registre

rad

partne

rm

ed,

harellerha

rha

ftba

rnm

ed. V

i sam

man

bor se

dan

Skild

partne

r

Helt å

rtal

mån

ad

Civils

tånd

dag

Sam

man

boen

desfö

rnam

n

3.Familjeförhållanden

Gift

Ogift

Skild

Änk

a/än

kling

Registreratpartnerskap

Efte

rleva

nde

partne

r

Sam

man

boen

despe

rson

num

mer

/föde

lset

id

Helt å

rtal

mån

ad

dag

Mak

es, m

akas

, par

tner

spe

rson

num

mer

/föde

lset

id

Mak

es, m

akas

, par

tner

sfö

rnam

n

Mak

es, m

akas

, par

tner

sef

tern

amn

Sam

man

boen

des

efte

rnam

n

Dukanfåinformationgenomatt

kontaktadinFörsäkringskassa.

Utlandspensionen kani två årUtlandssvenskarna har hamnat i kläm idet nya pensionssystemet. Det har bliviten både krånglig och tidsödande affäratt få ut pensionen sedan det nya pen-sionssystemet infördes för några årsedan och den försäkringskassa somhanterar utlandspensionärerna utlokali-serades till Gotland.

AV AMELIE EHRENSVÄRD CARDELL

Dsoner. Att du finnsmed i röstlängdeneller att Skatteverkethar dina senaste upp-gifter räcker alltsåinte. Därför har många inte nåtts avden viktiga upplysningen att alla, ävende som är skrivna i Sverige, numeramåste ansöka om sin pension.

Du har rätt till pension från ochmed den månad du fyller 61 år. Dinförsta utbetalning räknas från denmånad som du gjorde din skriftligaansökan. Men utbetalningarna dröjertills de invecklade utredningarna ärklara. Socialdepartementet medger attvissa handläggningstider är orimligtlånga. Men enligt räntelagen utgesingen ränta för den tid som ärendethanteras av försäkringskassan, uppgerdepartementssekreterare Beryl Lindrothpå socialdepartementet.

– Man anser att individerna ärskyddade genom att de kan vända sigtill Justitiekanslern, JK och begära ska-destånd den vägen, tillägger hon.

Om det visar sig att det är pensions-myndigheten i ett annat land som harsåsat med utredningen måste man


måste läras upp. Nu är den nya organi-sationen intrimmad och arbetsstyrkanhar fördubblats sedan förra hösten.

Den nya teknik som infördes i sam-band med det nya pensionssystemet ijanuari 2003 har gradvis anpassats föratt också kunna hantera utlandsgrup-pen. Under övergångstiden har vissadelar skötts manuellt vilket också bi-dragit till att hanteringen av utlands-boendes pensioner försinkats.

– I första vändan var vi ju tvungnaatt se till att den nya tekniken fungera-de för den stora gruppen pensionärersom finns i Sverige, säger Beryl Lindroth.

Den grupp pensionärer som har

bott och arbetat utomlands blir störreoch större för varje år som går.Tendensen är att man planerar merkring sin pension och frågorna om detnya systemet är många. Ofta tas delarav ålderspensionen ut vid olika tillfäl-len, vilket innebär att en och sammaperson blir föremål för utredning fleragånger. Handläggarnas tid upptasockså av arga samtal om varför peng-arna aldrig kommer.

– Det blir en ond cirkel. Vi ser väl-digt allvarligt på det här, säger BerylLindroth.

Efter flera klagomål på långa hand-läggningstider gjorde RFV nyligen enså kallad tillsynsinsats.

– Vi kom fram till flera handfastaråd som vi nu följer för att påskyndaarbetet, berättar Camilla Hangård vidRFV.

Den som söker pension kan själv på-verka handläggningstiden genom att hasparat viktiga papper, såsom deklara-tionsunderlag och anställningskontraktfrån olika länder. Ofullständiga ansök-ningar förlänger behandlingstiden.

– Om det saknas uppgifter måste viskicka förfrågningar till ett annat land.Kanske tar det 2-3 månader innan vifår svar, i värsta fall ett tokigt svar ochdå måste vi fråga igen och så vidare.Sånt tar tid att brottas med, säger hand-läggare Marie Ahlgren.

OM DEN PENSIONSBERÄTTIGADE avliderinnan den krångliga, tidsödande utred-ningen är klar, tillfaller klumpsummanav månadsutbetalningar dödsboet.

Utlandskontoret har i sin tidsnödvalt att prioritera ärenden där en stordel av pensionen kommer från Sverige.

– I första hand går vi på ansöknings-datumet. Men ibland görs undantag.En person som vi bedömer är beroendeav sin pension för att betala hyra ochmat kan gå före i turordningen, sägerMarie Ahlgren som också har varit till-förordnad verksamhetschef för ålders-pension vid försäkringskassans ut-landsavdelning.

Sist men inte minst finns förklaring-en till långa handläggningstider hos pen-sionsorganen i andra länder. Hand-läggarna på Gotland kan inte sätta fullfart förrän de fått tillbaka ansöknings-

handlingarna från sina utländska koll-leger. Erfarenheten visar att det kandröja. Hur länge beror ofta på vilketland det gäller.

Kraftigt försenade utbetalningardrabbar framför allt blivande pensio-närer som har arbetat och bott på fleraställen i världen. Helst ska ett pensions-ärende vara färdigutrett i samtliga län-der innan pension beviljas. Menundantag kan göras om en övervä-gande del av pensionen har intjänats iSverige, enligt Ann-Sofie Kraft som ärspecialist på ålders- och efterlevande-pension vid Gotlandskontoret.

– Om vederbörande bara har någrafå arbetsår i Sverige måste vi däremotavvakta utredningen, säger hon.

KERSTIN GUSTAFSSON SOM är Svenskari Världens expert och rådgivare i juri-diska, ekonomiska och praktiska frå-gor, har stor förståelse för att det är litebökigt under inkörningsperioden ochatt handläggningen alltjämt tar extralång tid. Sverige är ändå ett föredömejämfört med många andra nationer,anser hon.

Jag tycker det är fantastiskt att dettajättesamarbete mellan flera olika länderfungerar överhuvudtaget och min be-dömning äratt situatio-nen success-sivt kom-mer att för-bättras. Un-der tiden fårvi glädja ossåt att detsom redanblivit bättre;att vi fak-tiskt kantillgodogö-ra oss ar-betsår ut-o m l a n d sn u m e r a .Förut vardet snuddpå omöjligtatt få hemsina utländ-ska pensio-ner. ■

n dröja

Camilla Hangård (ovan).Beryl Lindroth (under).

▲

TE MA: UTLAN D S PE N S ION

“Försenade utbetal-ningar drabbar pen-sionärer som arbetatoch bott på fleraställen i världen.”

sammat nyordningen. Varför får jaginga pengar, undrade hon några måna-der efter sin 65:e födelsedag. Ålders-pensionen betalas ut från och med denmånad som skriftlig ansökan inkom-mit, löd beskedet från försäkringskassan.(Fast det är en sanning med modifika-tion med tanke på de långa hand-läggningstider som drabbar svenskarsom bott eller bor utomlands.)

EN TRÖST FÖR DEM SOM inte fått innågon ansökan i tid är att det inte nöd-

vändigtvis leder till att de går miste omsitt pensionskapital. För de delar avden statliga ålderspensionen som kallasinkomstpension, tilläggspension ochpremiepension (de delar som kan tas utfrån 61) gäller att ju senare man ansö-ker om utbetalning, desto högre blirdet månatliga pensionsbeloppet. Detsammanlagda utbetalade beloppet blirdetsamma för den som uppnår uträk-nad medellivslängd.

Det gäller emellertid inte den såkallade garantipensionen som börjarutbetalas tidigast vid 65 och som är ettgrundskydd för den som haft låg elleringen inkomst under livet (ofta kvin-nor). För att vara berättigad krävs ock-så att man har bott ett visst antal år iSverige. Garantipensionen kan liksomövrig ålderspension tidigast betalas utfrån ansökningsdatumet. Skillnaden äratt den inte blir uppräknad vid sena-relagd utbetalning.

– Den som har rätt till garantipen-

ed det nya pensionssyste-met blev pensionsåldernrörlig och därmed gick detinte länge att fortsätta medautomatisk utbetalning

från 65-årsdagen. Nu kan man begä-ra att få pension från 61, även omman händelsevis väljer att fortsättaatt förvärvsarbeta. Men ansöker maninte om pensionsutbetalning får manöverhuvudtaget ingen pension

En svensk kvinna som nyligen bo-satte sig i Spanien hade inte uppmärk-

laes Ankarcrona har underårens lopp arbetat i Sverige,USA, Belgien och Schweizdär han nu bor. Han haruppenbarligen inte funnits i

rätt, svenskt adressregister och har där-med aldrig fått några orangefärgadekuvert med pensionsbesked. Han hördei alla fall av sig till försäkringskassan isamband med sin 65-årsdag i oktober

2002 och fick uppmaningen att ansökaom pension i Schweiz.

Ansökan lämnades in i mars 2003och kom till försäkringskassan i sep-tember 2003. Vid kontakt med utlands-kontoret på Gotland den hösten fickClaes Ankarcrona veta att väntetidenför hans ärende beräknades till ytterli-gare ett år. Stor anhopning av utlands-ärenden, personalbrist och krånglandedatasystem vara några av de orsakertill dröjsmålet som uppgavs.

Claes Ankarcrona ilsknade till närhan fick höra hur lång tid det skulle tainnan pensionspengarna fanns på kon-tot. Han inledde en omfattande brev-växling med olika myndigheter för attfå reda på hur det står till med detsvenska rättssamhället.

– I princip fick jag bara god dag-

yxskaft-svar.

I EN SKRIVELSE TILL Socialdepartemen-tet i november 2003 ifrågasatte ClaesAnkarcrona att statsförvaltningen kantolerera handläggningstider för rättmä-

Claes väntar ännu påpengarna

Claes Ankarcrona

Claes Ankarcrona i Schweizansökte om pension närhan fyllde 65 i oktober2002. Han har ännu intefått betalt.

C


Ingen ansökan – ingen pensionDen tid då svenskar fick sin pension automatiskt vid 65 ärute. Nu måste alla ansöka om pension och för utlands-svenskar gäller det att vara ute i god tid (se intilliggandeartikel), helst i förrgår som en missnöjd utlandspensionäruttryckt saken. Orsaken är det nya pensionssystemet.


M


vetsa n -

komstda-tum till Got-

land. I ansökan ska

stå vilka länder manarbetat och/eller varit

bosatt i före pensioneringen, när manvill få sin pension, var man bor och omman är gift eller inte. Där ska ocksåfinnas ett bankkontonummer för utbe-talningen. Till ansökan måste manockså bifoga ett levnads- och medbor-garskapsintyg. Blanketten tillhanda-hålls av Gotlandskontoret. Intyget skasedan lämnas in årligen styrkt avsvensk ambassad eller svenskt konsulateller den lokala polismyndigheten.

Det är viktigt att vara ute i god tid,helst i väldigt god tid. I princip finnsingen nedre åldersgräns för när mankan ansöka om pension. Men om manär extremt tidigt ute krävs fleraomständliga kompletteringar för attansökningen ska kunna behandlas.

– Det bästa är att söka strax efter60-årsdagen om man vill ha sin pen-sion från 61 år, säger Marie Ahlgren.

VARJE ÅR FÖRE 1 APRIL ska den som ar-betat i Sverige få ett årsbesked meduppgifter om sina hittills intjänadepensionsrätter. Om årsbeskedet utebli-vit måste man själv anmäla sin adresstill försäkringskassans utlandskontor.

– Överlag måste var och en lära sigatt ta ett större ansvar. Också vad detgäller att söka upp information somfaktiskt finns tillgänglig, säger KerstinGustafsson, rådgivare åt Svenskar iVärlden. Med rörlig pensionsålder kanju staten inte veta när folk vill ha sinapengar. Man måste själv agera. Prob-

sion från alla deEU- och EES-länder därman hari n t j ä n a dpensionsrätt.Det är en klarfördel enligt hand-läggaren MarieAhlgren vidGotlandskontoret.

– Förr var man själv tvung-en att kontakta pensionsorganen ialla de länder där du hade arbetat.Numera behöver du bara gå till ettställe.

Begäran om pension måste varaskriftlig, telefonsamtal räknas inte. Omansökan exempelvis lämnas in i Frank-rike den 2 april och handlingarna kom-mer till Sverige i oktober är den sökan-de berättigad till pension från och medapril. Man kan också be om första ut-betalning vid ett senare tillfälle. Råkarman skicka sin ansökan till Gotlandsom i sin tur hänvisar till bosättnings-landet, kan man ändå få sin förstautbetalning beviljad från och med bre-

sion och glömmer att söka i tid gårmiste om pengar, förklarar försäk-ringsspecialisten Ann-Sofie Kraft vidförsäkringskassans Gotlandskontorsom hanterar utlandspensionärerna.

Den som har börjat ta ut sin in-komstbaserade ålderspension tidigt,måste själv komma ihåg att ansöka omgarantipensionen lagom till 65-årsda-gen. Alla uppmanas att söka.

När det blir pensionsdags ska bo-ende i Sverige, och utlandsboende somfortfarande är skrivna i Sverige, kon-takta sin lokala försäkringskassa. Densom är bosatt inom EU-, EES-områdeteller i något annat land med vilketSverige har avtal om social trygghet (senedan) ska ansöka hos bosättningslan-dets pensionsorgan. Övriga vänder sigdirekt till försäkringskassans utlands-kontor på Gotland.

BOSÄTTNINGSLANDETS PENSIONSORGAN

avgör vilket land som ska ansvara förutredningen, troligtvis det land där densökande senast arbetade och omfatt-tades av socialförsäkringssystemet.Utredande land ska ansöka om pen-


tiga utbetalningar till svenska medbor-gare på mer än ett år. Han undrade vil-ken kompensation som kommer att er-bjudas för de kraftigt försenade pen-sionsutbetalningarna.

Svenskar i Världens generalsekreterareÖrjan Berner skrev till socialförsäkrings-ministern Berit Andnor i samma ären-de och med krav om förbättringar i sys-temet. Berner betonade att många avföreningen Svenskar i Världens med-lemmar har anpassat sin ekonomi efterförväntade pensionsutbetalningar ochatt vissa av dem nu är helt utblottade.Socialdepartementet kunde hålla medom att handläggningstiderna i vissa fallär oacceptabelt långa. Det är bekym-mersamt och vi informerar oss löpandeom läget, meddelade Berit Andnor.

Hur de utblottade pensionärernaska klara sig förblev obesvarat. FrånRiksförsäkringsverket, RFV, fick ClaesAnkarcrona besked om att vända sigtill JK för eventuella skadeståndskrav.Riksrevisionen svarade kort och gottatt de inte hade för avsikt att undersö-

▲


ka Försäkringskassans hantering av ut-landspensioner.

I nästa brev till socialdepartementetvidhöll Claes Ankarcrona sin uppfattningom att behandlingen av utlandsärendenär utomordentligt vanskött. Han jäm-förde med hur det skulle se ut i nä-ringslivet om en part som var skyldignågon pengar tog två år på sig för attbetala. De skulle minsann inte kommaundan så billigt och smärtfritt som densvenska staten gör i fallet med utlands-pensionerna, påpekade han. Brevet somskickades i december har ännu intebesvarats. Sina pensioner från Schweizoch USA fick Claes Ankarcrona efterbara några få månaders väntan. Belgienhar bett om samma uppgifter som hanredan lämnat en gång, fast på annatformulär. Något beslut har ännu intefattats. Den svenska försäkringskassanhar nu beviljat hans pension men någrapengar har inte kommit i skrivandestund. Enligt Claes Ankarcrona berordet på att försäkringskassan hade råkatstryka en nolla i banknumret. ■

EU- OCH EES-LÄNDER ÄR: Belgien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Island, Italien, Lettland, Liechtenstein, Litauen,Luxemburg, Malta, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien,Tyskland, Ungern och Österrike.

Med Schweiz finns ett speciellt avtal som gör att de också styrs av EU-förordningen 1408.

KONVENTIONSLÄNDER ÄR:Bosnien-Hercegovina, Chile, Israel, Kanada, Kap Verde, Kroatien, Marocko, Serbien-Montenegro, Turkiet och USA.

Försäkringskassans utlandskontor, Box 1164, 621 22 Visby. Tel: 0498-200 700. Fax: 0498-200 821E-post: [email protected] Webb: www.forsakringskassan.se

lemet är de sjuka och senila. De måstefå hjälp av anhöriga.

– Personer som har sjuk- och aktivi-tetsersättning (tidigare förtidspension)måste också ansöka om sin ålderspen-sion. De som glömmer att ansöka till65-årsdagen kan få tre månaders retro-aktiv utbetalning från den tidpunkt dåde ansöker.

Kerstin Gustafsson råder alla sinaklienter att ta ut ålderspension från 61-årsdagen. Den nyblivne pensionärenfår nämligen tillgång till blankettenE121 som medför att också en yngre

manta med sigvart man än flytt-tar i världen. Garanti-pensionen däremot får manbara ta med sig till länder inomEU- och EES-området samt Kanadaoch Schweiz.

Gotlandskontoret hanterar drygt60 000 pensionärer. Den största grup-pen är finländare och tyskar som harjobbat i Sverige.

maka/make omfattas av socialför-säkringssystemet i det nya landet.Därmed kan den dyra privata sjukför-säkringen avslutas eller ersättas med enbilligare tilläggsförsäkring.

Det verkar också vara allt fler sombegär pension vid 61 år enligt MarieAhlgren. Även bland dem som forfa-rande förvärvsarbetar. De fortsätter atttjäna in nya pensionsrätter till årendärpå.

Den delen av ålderspensionen somman har arbetat ihop (och som det årli-ga pensionsbeskedet handlar om) får



▲

A Geneva based Swiss Securities Dealerwith a Scandinavian Touch

Line of services:Brokerage (incl of account holding & credits)

Asset ManagementCorporate Finance

ACH Securities S.A30, Quai Gustave-Ador, P O Box 6235, CH-1211 Geneva, Switzerland

Tel +41 22 707 93 70 Fax +41 22 707 93 71


FullständigHögstadieundervisningvia Datorn sedan 1994För ytterligare informationoch anmälningsblanketter

[email protected]

Sofia Distansundervisning

Barnängsgatan 12 Tel: +46-8-555 777 00116 41 Stockholm Fax: +46-8-555 777 07

Specialist påINTERNATIONELLA FLYTTNINGAR

JönköpingTel 036-31 26 60Fax 036-31 26 70Eva Bengtsson

StockholmTel 08-646 26 40Fax 08-646 26 30Rolf Ellburg

MalmöTel 040-18 26 30Fax 040-18 24 01Bo Wärme

GöteborgTel 031-80 75 80Fax 031-15 45 01Göran Frisén

e-mail: [email protected]

Skall ni flytta hem till Sverige?

Förena vardags- och fritidsboende på pendelavstånd från storstaden!

På Nysätter i Stjärnhov skall i etapper byggas 53 villor, i slutt-ning mot bad- och kräftsjön Malsnaren och i den egna skogenintill. 27 hektar vacker parknatur, 600 m egen strand, fiskevat-ten. Nära 18-håls golfbana, tennis, ridning. Service i Stjärnhovoch Gnesta. Pendeltåg från Gnesta till Stockholm C på 60 min.Från 2006 dessutom snabbtåg till Stockholm C på 35 min.

Många vill bo i eget hus, helst nära orörd natur. På Nysätterblir det inte dyrare än lägenhet. Villans utformning bestämmerman själv. Ingen fastighetsskatt 5 första åren, sedan halv skatt i 5 år.

STJÄRNHOVS VILLASTAD KOMMANDITBOLAGInfo: Tel. +46 70 360 4881, e-mail:[email protected]

SOM MAR STU D I E R I SVE R IG E20 JUNI – 13 AUGUSTI 2004

PROGRAMMET ERBJUDER:

KURSER AKTIVITETERSvenska på alla nivåer Utflykter, sport, Svenska för utlandssvenska kulturella evenemang, ungdomar föreläsningar,Historia underhållning

“When you read the UISS brochure you’llrealize how great this course is. It is evenbetter!. The courses are extremely welltaught. As an ‘utlandssvensk’ I can speakSwedish, but I am not good in readingand writing. During the course I improveda lot and now I have a solid base.Afternoon classes, evening lectures andweekend activities were interesting andalso a lot of fun. This course is a perfectmix of learning and having fun, a rare, butgreat combination! And while you're stu-dying Swedish you'll also learn a lot aboutSweden, it’s culture and society.”

UPPSALA INTERNATIONAL SUMMER SESSIONBox 1972, 751 49 Uppsala, SwedenFax: +46-18-121218Tel: +46-18-102370e-mail: [email protected]

Tomas Ocana, 19 år, student [email protected]

BjärefastigheterTorekov– Båstad–Skäldervikskusten


I slavhandlarnas och elfenbens-jägarnas kölvatte

Hans Freijd har två bra liv. Han driver ett hotell och äger en dhow i sitt varma paradis och han driver ledarutveckling och äger en villa med vida vyer över grönskande ängar och blånande skogar i sitt något kallare paradis. Med Hans Freijd satte vi segel i slavhandlarnas och elfenbensjägarnas kölvatten.

TEXT OCH FOTO: Knut-Göran Källberg


ans Freijd, 68, har grått skägg ochnyfiken blick. Han har fyllt pensionmed råge, men har ingen tanke påatt dra sig tillbaka. Hans kyligaparadis ligger i Huljen, ett par mil

från Sundsvall. Hans och hustrun Carina harett företag som jobbar med ledarutvecklingoch har kontoret hemma.

Hans varma paradis finns på ön Lamu, enpärla i Indiska Oceanen utanför Kenyas kust.Hotellet han är delägare i är ett gammalt köp-mannahus, swahilikulturens arkitektoniskablandning av arabiskt och afrikanskt. Det har16 gästrum.

Dhowen är en båt, ett segelfartyg av den typsom använts i monsunhandelnmellan Östafrika, Arabien ochIndien ända sen 800-talet. Mel-lan Huljen och Lamu delarHans och hans fru Carina sintid.

– Jag kom till Afrika 1986och blev totalt förälskad. Män-niskorna, färgerna, dofterna,vänligheten, berättar Hans. Jag hittade det gamla swahilipa-latset, som heter Jannat House, gick till banken, lånade peng-ar och rustade. Min tanke var att ordna konferenser ochledarskapsutveckling i kombination med safariresor. Men såkom lågkonjukturen, och företagen var inte längre så intres-serade av att skicka folk på långa resor. Nu har vi mestturister som gäster.

– Jag och Carina vill inte flytta till Lamu permanent. Vitycker så bra om Sverige också. Vi lever i två bra världar.

Dhowen är hans ögonsten – och i många år var det hans

dröm att segla med kazkazin, nordostmonsunen, söderut.Mot Zanzibar, kryddön med den grymma historien och ettnamn lika magiskt kittlande för alla tiders äventyrare somSamarkand, Mandalay och Ouagadougou.

NU VAR DET DAGS. Vi var 17 ombord, varav sex swahiliermed vana att segla dhow och elva svenskar med varierandeseglingserfarenhet. Snickaren hade mejslat in ett nytt namn iaktern, Jannat, som betyder paradis. Båten hette British tidi-gare, men längs den afrikanska östen är människorna musli-mer. Engelsmän och amerikaner är inte längre populära.

Vi satte segel i Lamus hamn i gryningen. Svag vind somknappt orkade fylla seglen. Jannat är elva meter lång, saknaregentlig köl, och kräver bara en meters vattendjup. Det tre-kantiga latinseglet ser ut som en jättelik hajfena. Det bärs

upp av en rå som går dia-gonalt vid sidan av masten.När dhower vänder i vin-den ställs rån lodrätt ochseglet förs runt rån ochmasten föröver och kom-mer på detta sätt på dennya läsidan.

Det är svårt och tungtatt segla dhow. En plötsig sidovind kan stjälpa båten. Piraterär en annan av farorna, särskilt kring gränsen till Somaliavarifrån vi startat. Somalia är laglöst efter år av blodigtinbördeskrig och havet utanför och ner mot norra Kenya ärfarligast i världen. Sjöröveri och fartygskapningar har blivitallt vanligare. I fjol rapporterade Internationella sjöfartsby-rån, ICC, 171 piratdåd.

Dagens pirater kommer i snabba båtar. De kapar ofta helafartyg och kräver lösensumma för besättning och last. HansFreijd har skaffat ett låsbart plåtskåp som vi skruvat fast

enH

“Min tanke var att ordnakonferenser och ledarskaps-utveckling i kombinationmed safariresor. Men så komlågkonjukturen”

Stora bilden t v. Sjömansgöra. Rashid och Muhammed splitsar rep. Det krävs skickliga sjömänför att segla dhow, fartygen som färdats längs Afrikas östkust sedan slavhandlartiden.Ovan t v. Hans Freijd och hans dhow Jannat. Ovan t h. Oxar är vanligare än bilar i trafiken iChake Chake på ön Pemba.

ÄVENTYR

▲


under en hylla i förpiken. Våra pengar och pass ska piraternainte hitta! Men vi möter inga sjörövare – gamla dhower avvår typ är inte deras högsta prioritet.

SJUTTIO SJÖMIL FÖRSTA DAN. Vi ankrade i lä i fiskebynMgoweni på fastlandet och slog upp tälten. Vi var bynsattraktion. Vi kunde inte ens söka ett ensligt ställe i mangro-veträsket för toabesök utan att lika vänliga som nyfiknabybor följde med. Byns krog serverade palmvin som skördatspå morgonen. Det smakade vidrigt.

TREDJE DAN. I väg i gryningen. Vi tappade seglet som fick enstor reva och blev obrukbart. Vi fick starta motorn, en 100hästars Carl Perkins marindiesel från 1972 som tidigare sut-tit i en brittisk torpedbåt. Den gav Chiefen Mohammedmånga grå hår under resan, och lade så småningom av heltsen vi blivit lurade på macken i Kilifi och fått dieseldunkarnautspädda med vatten.

Det är inte så vanligt med motorer på dhower, de är bygg-da för att seglas. Motorn betyder trygghet. Vi hoppades att denskulle rädda oss ur oväntade kniviga situationer, som plötsligavandrande sandrev som inte finns utmärkta på sjökorten.

Förutom motorn skiljer inte mycket Jannat från de dho-wer som seglat i dessa vatten under mer än tusen år. Ingakojer. När vi nattseglar sover vi på britsarna eller durken.Toaletten är ett hål i ett par bräder bakom ett skydd av palm-bad i aktern.

FJÄRDE DAN. Vi går med reservseglet till Mombasa för attleta på en reparatör, som kan fixa motorns svänghjul somkrånglar. Till havs i igen kvällningen. Monsunen friskar i. Så

här års mojnar den och hämtar den andan när solen står izenit och tilltar igen i solnedgången. Nu var det för mycket.

Väldiga vågor stänkte över dhowen.Vi satte på oss flytvästarna. Rädslan kröp över flera av

oss. Men på natten avtog vinden igen. Kapten Abdalla navi-gerade efter stjärnorna och satt outgrundligt leende med sinbara fot på rodret. Han var coolast av alla. Han hade varitmed förr.

Det är slavrutten vi åker, eller snarare rutten tillbaka frånhandelsplatserna där förra århundradets vidrigaste kommerspågick. I århundranden gick dhowerna med kuzen, sydväst-monsunen, mot Arabien, ända till Basra i nuvarande Irak,och mot Indien. Lasten var slavar, guld och elfenben.

Små fartyg som Jannat hade för det mesta last av man-groveträd och de virkesfattiga arabländerna som destination.Skepparna tog alltid med sig några slavar som tvingades varaextrabesättning under resan och sen såldes med god förtjänstpå marknaden i sluthamnen.

Vi åkte i motsatt riktning, med nordostmonsunen i seglet.Tidigare århundradens dhower på väg söderut var lastademed sidentyger, smycken i guld och silver samt porslin ända

Åsnekraft. Människorna längs Kenyas kustbygger sina enkla hus av korall och det ärtungt för åsnorna att dra lasten genom sanden.

“Dagens pirater kommer isnabba båtar. De kapar oftahela fartyg och kräver lösen-summa för besättning ochlast”

▲


från Kina. Det gick bara att göra en resa i vardera riktning-en per år: norrut på sommaren, söderut på vintern. Sedanfick man vänta upp till ett halvår på att vinden skulle vända.Det var inte ovanligt att sjöfararna hade en familj i Arabienoch en i Afrika.

Forna tiders kaptener förstod kanske inte varför monsu-nen uppkom (hur kallare luft på sommaren drogs norrut överoceanen mot Asiens heta landmassor, och sen söderut frånHimalaya och indiska slättlandet på vintern); för dem räcktedet att veta att vindarna år efter år kom vid samma tidpunktoch fyllde deras segel.

Tänk om Vasco da Gama hade vetat det! Den portugisiskesjöfararen var före oss i de här vattnen – 507 år för att varaexakt. 1497 rundade han Godshoppsudden och blev den för-ste att finna sjövägen från Europa till Indien. Han kundeberätta att fartygen inte uppslukats av vidunder och att oce-anen inte kokade vid ekvatorn.

FEMTE DAN. Alldeles intill portugisens rutt, bakom rev somhar en något knepig infart, ligger ön Wasini. Vi unnade ossen eftermiddag med cyklop och simfötter bland drakfiskar,mäktiga papegojfiskar, rockor och allt annat maffigt under-vattensliv i gnistrande grönt vatten. Garanterat hajfritt, efter-som reven skyddar.

Vi sov över i byn på ön. Det fanns inte el eller vatten. Vikröp in i tälten och hängde myggstrutarna som sprejats medantimalariamedel runt oss. Malariamyggan är världens farli-

gaste djur och Afrikas kusttrakter är högriskområde med sinai flodmynningar och mangroveträsk.

130 MILJONER MÄNNISKOR SMITTAS ÅRLIGEN. Tre miljonerdör, varav en miljon är barn under fem år. Malaria infekteraroch dödar de röda blodkropparna som klumpar sig sammanoch blockerar de fina blodkärlen som leder till hjärnan.Hinner du inte till läkare i tid är det slut.

Nu hade den stackars kocken drabbats. Han är 53, ochhar haft anfall många gånger förr. Människor som lever imalariaområden kan inte ständigt äta profylax. Kocken dar-rade av frostbrytningar varvat med våldsamma svettningardär vi seglade i 40-gradig värme. Han fick en kur med kine-sisk örtmedicin och led i ett dygn under filten på akterdäck.Därefter var krisen över.

Vi svenskar ombord åt våra mediciner och smörjde armaroch ben och nacke med myggmedel på kvällarna. Det är intemycket mer man kan göra. Victor Wigardt, 14, åkte på sjuk-domen i alla fall. Han togs in på sjukhus på Zanzibar och fickligga med dropp men kvicknade till så småningom.

SJÄTTE DAN. Mitt i ett delfinstim igen – häftigt! Vi fick oftasällskap av delfiner. De kom så nära dhowen att vi kunde seunderkäken sticka fram – det ser ut som de skrattar. Delfi-nerna red på vågsvallet en stund, men tröttnade på att vi varså långsamma och försvann i fjärran. Vi seglade i 7 knop, ochdelfiner kan simma i över 30 knop.

Ovan. Indiska Oceanen är full av läckerlunch.

Nedan. Kocken kokar middagshummer.

---

---

Ovan. Rashid sätter segel iLamus hamn.

T h. Åsnan tvättas i havet.På Lamu finns 7 000 åsnor– och två bilar.

ÄVENTYR



Vi smickrade oss med att delfinerna kom för att leka medoss en stund. Men vetenskapsmännen har kommit fram tillatt det snarare är vågsvallet de är ute efter. Svallet rensar heltenkelt den känsliga delfinhuden från parasiter.

Delfinen är djuphavens stora hemlighet, lika mytisk sommagisk. Vi vet så lite om varför de beter sig så till synesmänskligt. Vad vi säkert vet är att delfinen har lika stor hjär-na som människan. I pannan fokuseras det ultraljud som del-finen sänder ut: 130 000 svängningar per sekund. Männi-

skan kan inte uppfatta toner med högre svängningsfrekvensän 20 000 per sekund.

Det känns tryggt med delfiner i närheten. Vi vågar ta ettsvalkande dopp på släp efter en tross i aktern. Det sägs attdär delfinerna simmar håller hajarna sig borta. De är havensfiender, och delfinen med sin förmåga att lokalisera med eko-lod och attackera med nosen som vapen är en tuff motstån-dare.

ÅTTONDE DAN. Barracudan högg just då kocken lagat färdigtstuvningen av spenat och potatis. Den silverglänsande fiskenvägde uppåt tolv kilo. Kocken rensade den med vana snittoch lade kotletter på grillgrytan på akterdäck. Kocken ärvärd beundran. Det är en konst att laga mat över öppen eldpå ett gungande hav.

Vi hade en stor wobbler släpande efter dhowen. Det krävsen ordentlig lina, 3 millimeter. Fiskarna nere i djupen är rikti-ga bjässar. Den som har tur kan få en Black Marlin, en svärd-fisk som kan väga 200 kilo eller mer. Vanligast är makrill-fiskarna bonitos samt red snapper och dorado – alla härligtkämpaglada och förträffliga matfiskar. Det gäller att hålla

utkik efter fregattfåglarna. Där de seglar över vattenytanfinns fiskstimmen.

NIONDE DAN. Kvällssolen speglar sig i den gamle sultanenspalats i Zanzibars hamn. Framme! Alla har de varit här –John Speke och Richard Burton då de startade färden motden svarta kontinentens outforskade hemligheter, DavidLivingstone (vars hjärta är begravt i öns brittiska kyrka), tid-ningsmannen Henry Morton Stanley som rustade expeditio-nen som gav sig i väg mot okända faror för att sökaLivingstone.

Historien är blodig och dyster. Sultanen av Oman tog överZanzibar 1830 och gjorde slavhandel till blomstrande inter-nationell business. Araberna fångade slavarna på fastlandet;omringade en by, tog kvinnor och barn som gisslan, släpptedem om männen betalade deras vikt i elfenben. De inföddaåt elefant, men elfenben hade inget värde för dem. Betaladede lösen riskerade de ändå att gripas.

Människorna fördes i halsjärn till kusten. Bara en av tioöverlevde, för att skeppas till Zanzibar, säljas på marknads-platsen – där det nu finns ett tyranniets museum – och säljassom arbetskraft till Arabien. Zanzibars Stonetown har inteändras mycket sen slavtiden, med de mäktiga utsirade por-tarna och trånga gränderna att gå vilse i. Nu är turister vik-tigaste inkomstkällan. ■

“Kocken darrade av fross-brytningar varvat med våld-samma svettningar där viseglade i 40-gradig värme”

Nor

dea

Ban

k S

verig

e A

B (

publ

)

Arbeta och bo utomlandsSka du arbeta och bo utomlands och behöver hjälp med bankaffärerna?

Nordea Utlandsservice erbjuder ett enkelt sätt attsköta dina bankaffärer under utlandsvistelsen. Du fårbl a ett utlandslönekonto, personlig rådgivning omkrediter och sparalternativ, betalningstjänster ochintroduktion till en lokal bank där du befinner dig.

Med våra Internet- och telefontjänster når du banken dygnet runt, var du än är. Du kan kontrollerasaldon, göra överföringar och betala dina räkningarmed förfallodagsbevakning m m. Med tillvaletPersonlig Service kan du göra dina bankärenden pertelefon med hjälp av en banktjänsteman. Anslut digtill våra banktjänster på Internet och telefon på när-maste Nordeakontor eller gå in på www.nordea.se.

Nordea UtlandsserviceSE-105 71 StockholmTel: +46-8-614 75 00Fax: +46-8-21 69 81E-post: [email protected]

Advokaten Örjan TelemanSvensk ekonomisk familjerätt

Konsultationer, biträde med rättsutlåtanden, uppdrag somombud och förrättare i saker angående bodelning mellanmakar och sambor, äktenskapsförord, samägandeavtal, gåvor,underhåll efter skilsmässa, testamenten, arvsrätt och gene-rationsskiften av företag.Teleman har medverkat såsom föreläsare på universitet och advo-katkurser samt som expert i lagutredningsarbete. Han är författaretill böckerna Bodelning under äktenskap och vid skilsmässa samtÄktenskapsförord.

Amber Advokatbyrå.Tel +46 (35) 15 31 05Box 363, 30109 Halmstad. Fax +46 (35)15 31 01

ÄVENTYR

Du tjänar på att vara medlem. Svenskar i Världen erbjuder sina medlemmar en rad förmåner.Redan första gången du utnyttjar en av dem kan du ha sparat in avgiften till föreningen.

BEGRAVNINGVita Arkivet är ett dokumentspeciellt framtaget av Fonus föratt underlätta för dina anhöriga,där kan du tala om hur du vill hadin begravning utformad, förvaraen förteckning över dina försäk-ringar, bankkonton, värdepapperetc. Tjänsten är kostnadsfri. Merinformation finner du påwww.fonus.se

BILUTHYRNINGAvis Biluthyrning ger 10-30%rabatt. Du måste uppge dittmedlemsnr och en kod. Kontaktakansliet eller Avis, Albygatan109 B, SE-171 54 Solna. Telfrån utlandet: +46 910 73 3330, tel i Sverige: 020 78 82 00,fax i Sverige: +46 910 73 3399. Kontaktperson: PeterKarlsson, tel: +46 8 635 33 07.E-post: [email protected]

BOSTÄDERMäklarföretaget Erik Olssonerbjuder en unik tjänst, Sökupp-drag, som hjälper dig som skaköpa bostad i Stockholm medallt som detta inkluderar. Vi er-bjuder objekt som ännu intefinns på marknaden, står förmycket av den rådgivning somkrävs inför ditt köp, selekterarmarknaden utifrån dina krav ochönskemål, bokar visningarna dådet passar dig och vägleder digi din budgivning eller lägger budi ditt ställe. Kontakta oss för merinformation genom att ringa tillEva Zand. Tel: +46 8 55 55 1344, +46 70 682 20 16 e-post: [email protected]

BÖCKERBosättning Utomlands ochÅterflyttning till Sverige, med-lemspris SEK 275 (icke med-lemmar SEK 325). Porto &exp.kostn. tillkommer. Beställdem via vår hemsida eller genomatt kontakta kansliet. Du kan be-tala böckerna med check utställdpå svensk eller utländsk bank (ejs k EURO-check), genom attsätta in pengarna på vårt pg nr504 -1, bankgiro nr 732-0542(ange i bägge fallen Svenskar iVärlden som betalningsmotta-gare) eller betala med kreditkort(ej American Express ellerDiners – glöm inte att ange gil-tighetsdatum).Medföljande vidutlandstjänst av Björn Strömoch Kerstin Gustafsson.

Medlemspris SEK 190.Akademibokhandeln, Fältöver-sten, Karlaplan, Stockholm. 10%på alla bokinköp. Tel: +46 8 66124 16, fax: +46 8 663 98 30.Du kan också köpa böcker viaAkademibokhandelns webbplats,www. akademibokhandeln.se/svivDu loggar in med vårt lösenord.Ekerlids Förlag, 30% på littera-tur med affärs- och samhällsin-riktning. Tel: +46 8 736 31 61,fax +46 8 411 70 19, e-post:[email protected] webbplats:www.ekerlids.se KontentansBokförlag AB erbjuder rabatt påsammanfattningar av böcker rö-rande företagsledning, organisa-tionsutveckling, marknadsföringoch personlig utveckling. Du log-gar in via vår hemsida.

FLYTTNINGKungsholms Express, 5%rabatt på alla flyttar. Tel: +46 8531 949 00, fax: +46 8 531713 90, Kontaktperson: UlrikaOlofsson. E-post: [email protected] Webbplats:www.kungsholms.se

FÖRSÄKRINGARDirect FörsäkringsmäklarnaAB Kostnadsfri placeringsrådgiv-ning och pensionsanalys, rådgiv-ning vid generationsskiften (arv-och gåvoskatt). 5% rabatt påförsäkringen People Abroad.Kontakta Göran Stern. Tel: +46 8 545 069 15, fax: +46 8 545 069 29. E-post: goran.stern@ direct.seWebbplats: www.direct.seSjukvårdsförsäkring för sven-skar i utlandet. Som medlemerbjuds du specialistvård iNorden, i Sverige på tre av deallra bästa sjukhusen. IStockholm på Sophiahemmet,Ersta Sjukhus och Löwenström-ska sjukhuset, i Göteborg påCarlanderska sjukhuset. All nöd-vändig information inkl. anmäl-ningsblanketter finns på vårwebbplats www.sviv.se Dess-utom har Skandia tagit fram enGrupplivförsäkring, som duockså kan läsa om där. Om duvill teckna några av dessa för-säkringar ska du kontakta Direct Försäkringsmäklarna,inte Skandia. Försäkrade Studenter Första ABFörsäkringar till rabatterat prisför våra studentmedlemmar vidstudier utomlands. Adress:Wollmar Yxkullsgatan 14,

SE-112 34 Stockholm, Kontakt-person: Erik Andsberg. Tel: +468 545 701 16, fax: +46 8 64184 80. E-post: [email protected] Webb-plats: www.studentforsakring.seFonus (www.fonus.se) erbjuderett flertal rabatterade försäkrings-tjänster: Fonus TrygghetsFörsäk-ring, Fonus GravstensFörsäkringsamt Fonus Försäkringsbevak-ning där vi hjälper dig finna”glömda” försäkringspengar.Tellus FörsäkringsrådgivningAB Specialister på försäkrings-lösningar för personer bosattautanför sitt hemland. Vid teck-nande av försäkringspaket erbju-der vi 10% rabatt på premien förvår kombinerade sjuklöne- ochlivförsäkring. Kontakta oss gärnaför bästa rådgivning. Tel: +46 31 779 0830, fax: +46 31 779 0680, e-post [email protected] webbplats www.tellusforsakring.se

HOTELL Hôtel Royal Magda, 7, RueTroyon, FR-750 17 Paris, tel:+33 (1) 47 64 10 19, fax: +33(1) 47 64 02 12. Webbplats:www.royalmagda.comKontaktperson: Carl-GustafLivijn. 20% rabattHotel Suecia, Marqués CasaRiera 4, E-28014 Madridtel: +34(9)1 531 69 00, fax:+34 (9) 1 521 71 41 E-post:bookings@hotelsuecia. com,kontaktperson: Monica Garcia.10% rabattGasthof LINDE, BernCH-3066 Stettlen (Bern)tel: +41 (0) 31 931 85 86 fax: +41 (0) 31 931 55 03E-post: [email protected]:www.linde-stettlen.chKontaktperson: ChristophMeierhofer. 10% rabattHotel Esplanade, Strandvägen7 A, SE-114 56 Stockholmtel: +46 8 663 07 40, fax: +46 8 662 59 92. E-post:hotel @hotelesplanade.seWebbplats: www.hotelespla-nade.se Kontaktperson: MariaSand. 10% rabatt.

JURIDIK & RÅDGIVNINGFonus Juridik –Nordens störstafamiljejuridiska byrå erbjuder300 SEK rabatt vid beställningav testamente. Övriga tjänster:Samboavtal, Generationsskif-tesplanering, Äktenskapsförord,Bodelning, Bouppteckning, m.fl.

Tel +46 8 662 93 00. Gratisrådgivning via internet. Besök48-timmarsjuristen påwww.fonus.seAdvokatfirman Abersten HB,Besöksadress: Strandvägen 47,SE-114 56 Stockholm. Kontakt-person: Fredric Renström, tel:+46 8 661 48 20, fax: +46 8667 59 59. E-post: [email protected] UtlandsBosättning AB, 10% påpraktisk, juridisk och ekonomiskrådgivning. Kontakta Kerstin Gus-tafsson (se under Frågor & Svar ivarje nummer av tidningen). Prenumerationer mmDagens Nyheter 25% pånyprenumeration. Kontakt-personer: Elsie Chruzander,Roger Berglund, tel: +46 8738 26 40 Svenska Dagbladet 25% pånyprenumeration Kontaktperson:Camilla Jorderud, tel: +46 8 657 48 18, e-post: [email protected] Affärer20% på helårsprenumeration.Kontakta Elisabeth Trotzigtel: +46 8 736 52 00Handelsflottans Kultur- ochFritidsråd, HKF 5% rabatt påTV-service, videokassetter medsvenska TV-program. Kontakt-person: Ann Nordström, tel:+46 8 615 88 00 e-post: hkf @seatime.se

SOMMARKURSERGrennaskolan Riksinternat ABKontaktperson: Carin Boman,Borgmästargården, SE-563 22Gränna, tel: +46 390 561 50,fax:+46 390 561 51. E-post:[email protected] Webb-plats: www.grennaskolan.se20 % rabatt (värde 2 000 SEK)på kursavgiften för svenskkurs.

TELEFONI TILL SVERIGE Affinity Telecom AB, 20-70%rabatt på telefonsamtal till Sve-rige från över 200 länder. Sommedlem kan du välja 5 ländermed ytterligare 5% rabatt. Tel:+46 152 10060 (dygnet runt).E-post: info@ringsverige .comWebbplats: www.ringsverige.com

ÖVRIGT Ceran – språkutbildning16, Avenue du ChâteauBE-4900 SPA, Belgien, tel:+32 (0) 87 77 41 64, fax: +32(0) 87 77 36 29 Kontakta AnnElisabeth Neve. 10% rabatt.


M E D LE M S FÖR MÅN E R


Den proposition (2004:140) som rege-ringen under våren lagt om förändringav gymnasieskolan Kunskap och kva-litet elva steg för utveckling av gymna-sieskolan har förberetts den långavägen. Idéer till propositionen harhämtats från gymnasiekommitténs be-tänkande Åtta vägar till kunskap – enny struktur för gymnasieskolan, SOU2002:120. Regeringen har stött ochblött utredningens förslag mot de syn-punkter som framförts i remisser ochhar nu kommit fram med en proposi-tion som är starkt modifierad jämförtmed utredningens förslag.

Eftersom regeringen i förväg kom-mit överens med sina stödpartier Mil-jöpartiet och Vänsterpartiet om de för-slag som lagts fram så kan man utgåfrån propositionen antas av riksdagen.

Med förändringarna vill regeringenmotverka några av de faktorer som kri-tiserats mest med den nuvarande gym-nasieskolan: fragmentisering av utbild-ningen i korta kurser och möjlighet föreleverna att göra taktikval. Utredning-en ville slopa det individuella program-met, men regeringen föreslår i stället attman ska stärka kvaliteten på detta pro-gram. I korthet går förändringarna avgymnasieskolan ut på följande:

Eleverna ska kunna söka utbildningi andra kommuner än den egna även omdet önskade programmet finns i hem-kommunen. Eleverna ska antas i månav plats efter det att sökande från denkommun där utbildningen ges fått plats.

Ämnesbetyg ersätter kursbetyg. Vidvarje avslutad kurs sätts ett ämnesbe-tyg som ersätter tidigare betyg i ämnetoch ger en helhetsbedömning av hurlångt eleven nått i ämnet.

Gymnasieexamen införs. För att fåen gymnasieexamen ska eleven ha god-känt i minst 90 procent av de poängsom krävs för fullständig studiegång.Vidare krävs godkänt betyg på gymna-siearbetet som ska ersätta dagens pro-jektarbete. Gymnasiearbetet ska ankny-ta till den studieväg eleven valt.

Större kurser ska ge bättre samman-hang och fördjupning. Utöver fyra kär-nämnen ska grundprincipen vara attalla kurser ska omfatta minst 100 gym-

nasiepoäng. Historia omfattande 50 po-äng blir nytt kärnämne. Totalt ska kär-nämnena omfatta 800 poäng. Under-visningen i kärnämnena ska präglas avden utbildning som eleven går, så kal-lad infärgning, men mål och kurspla-ner ska även framöver vara gemen-samma.

Lokala kurser måste kvalitetssäkrasför att göra kurserna nationellt likvär-diga för eleverna. Detta innebär attenbart sådana lokala kurser vars inne-håll prövats och fastställts av Skolver-ket får förekomma i gymnasieskolan.

Alla elever ska ges möjlighet tillarbetsplatsförlagt lärande. På yrkesin-riktade utbildningar ska minst 15veckors utbildning vara förlagd till enarbetsplats. Fler elever bör ges möjlig-het till utlandsförlagd praktik ochutbildning. Lärlingsutbildning föreslåssom ett alternativ inom gymnasiesko-lans nationella yrkesinriktade pro-gram.

Förändringarna ska genomföras in-för höstterminen 2007. Förstärkningenav det individuella programmet genom-förs från hösten 2006.

När det gäller antagning till högskolaså pågår förändringar inom två områ-den. Tillträdesutredningen har i vår pre-senterat sitt betänkande Tre vägar tillden öppna högskolan, SOU 2004:29,vilket kommer att leda till nya antag-ningsregler. Om regeringen till fullokommer att följa utredarens förslag är

À JourGUDRUN TORSTENDAHL

Många nyordningar på väg inom skolanÄmnesbetyg ska ersättakursbetyg och en gym-nasieexamen ska infö-ras. Historia ska bli ettav fyra kärnämnen iskolan. Antagningsreg-lerna till högskolornaska ändras. Det är någ-ra av de många refor-mer som regeringenplanerar inom utbild-ningsområdet under de närmaste åren.

GYMNASIESKOLAN FÖRÄNDRAS

NYA REGLER FÖR ANTAGNING TILL HÖGSKOLA

▲


dock oklart, då propositionen ännu in-te kommit när detta skrivs. Samtidigtförbereder Högskoleverket nya reglerför meritvärdering av utländska betyg,ett arbete som också påverkas av deförändringar som kan bli följden avTillträdesutredningens förslag.

Lars Lustig vid Umeå universitet varden som för ett år sedan fick regering-ens uppdrag att se över och föreslåändringar i reglerna för tillträde tillgrundläggande högskoleutbildning. En-ligt direktiven skulle utgångspunkternaför arbetet vara att öka direktöver-gången från gymnasieskola till högsko-la, att uppmuntra elevers prestationer igymnasieskolan, att minska konkur-renskompletteringen, det vill säga anta-let personer som inom gymnasial vux-enutbildning läser om kurser där de se-dan tidigare har lägst betyget God-känd, och att bredda rekryteringen tillhögre utbildning.

Utredaren föreslår att den grundlägg-gande behörigheten kompletteras medkrav på lägst betyget godkänd i kärn-ämnena svenska och engelska. För stu-denter med utländska betyg finns dessakrav redan tidigare.

Vidare föreslås att särskild behörig-het delas in i 14 områdesbehörigheter.Varje områdesbehörighet ska bestå avtvå delar: behörighetsämnen och merit-ämnen. Behörighetsämnena utgör deobligatoriska förkunskapskraven, me-dan meritämnen är ämnen som intekrävs men som ger extra meritpoäng.Syftet med att kombinera behörighets-ämnen och meritämnen är enligt utre-daren att ge eleverna i gymnasieskolantydliga incitament att läsa språk, mate-matik eller någon annan relevant för-djupning eller breddning. Kraven förde olika områdesbehörigheterna skafastställas av Högskoleverket.

Utredaren föreslår att det i framtidenska finnas tre vägar för antagning tillhögskolan: betyg, prov och av högsko-lan beslutat urval. Normalt sett skaminst 30 procent av utbildningsplat-

serna på en viss utbildning fördelas pågrundval av betyg, minst 30 procent pågrundval av prov och minst 10 procentpå grundval av det lokala urvalet.

Från hösten 2004 finns inom betygs-urvalet två grupper, nämligen BG (allamed betyg från gymnasieskola) och BF(med betyg från folkhögskola). BG-gruppen har uppstått genom de senasteårens ”fusioner”, först av BU (utländ-ska betyg) med BL (betyg från gamlalinjegymnasiet) och från hösten 2004av BL med BP (betyg från program-gymnasiet). Utredningen föreslår nu attäven urvalsgrupperna BF och BG slåssamman.

Högskoleprovet bör enligt utredning-en moderniseras och utvecklas. Dess-utom föreslås att alla elever får möjlighetatt under gymnasieskolans sista termingöra ett gratis högskoleprov.

Ett antal områdesprov bör också tasfram (en prototyp för ett prov inom dettekniska området har redan utarbetatsav Högskoleverket). Proven ska ävenkunna användas för att bedöma behö-righet.

Universitet och högskolor föreslåsfå särskilda rekryteringsuppdrag avstatsmakterna med möjlighet till enutbildningsanpassad antagning, därhögskolorna själva fattar beslut omurvalsgrunder. Här ska högskolorna tahänsyn till och värdera annan kunskapän den som dokumenteras i gymnasie-betyg.

Arbetslivserfarenhet ska även i fort-sättningen kunna värderas vid antag-ningen till högskolan, men då enbart isamband med den lokala antagningsom högskolan själv får göra. Utred-ningen föreslår att den schablonmässi-ga poängberäkning som används i dagersätts av en bedömning av arbetslivs-erfarenhetens faktiska relevans ochkvalitet.

Meritvärderingen av betyg föreslås skepå nytt sätt. Först räknas alla kursersom ingår i slutbetyget och därefter deså kallade meritämnena.

Utredningen föreslår att jämförelse-talen ska anges med en decimal i ställetför två. En övre gräns på 18,5 sätts för

jämförelsetalet på slutbetyget, vilketinebär att den som har högre poängändå inte får tillgodoräkna sig mer än18,5. Till detta kommer poäng för såkallade meritkurser, kurser som intekrävs för behörighet, men som ändåanses relevanta för högskolestudier, ettpoäng per kurs och maximalt 3,0.

Möjligheten att utbyteskompletteraförsvinner utom för icke godkända be-tyg som ska kunna läsas upp men dåbara tillgodoräknas som betyget God-känd oavsett om det faktiska betygetblivit högre.

Det ska inte heller vid urval varamöjligt att konkurrera med reduceratprogram. Ämnet idrott och hälsa skainte längre räknas bort vid meritvärde-ringen. Bara nationella – inte lokala –kurser ska ingå i meritvärdet. Förut-sättningarna för detta förslag har möj-ligen ändrats med gymnasiepropositio-nen, som föreslår att alla lokala kurs-planer ska kvalitetssäkras av Skolver-ket för att garantera nationell likvär-dighet.

De nya antagningsreglerna föreslåsinföras år 2007.

Med dagens meritvärderingssystemhänder allt oftare att en sökande inteblir antagen utan bortlottad trots atthon eller han har högsta möjliga jäm-förelsetal på sitt betyg: 20,0. Införhöstterminen 2003 blev 262 personermed 20,0 bortlottade och antalet ökarför varje ny antagningsomgång. I hu-vudsak är problemet än så länge kon-centrerat till läkar- och veterinärutbild-ningarna.

Vid likvärdiga meriter ska urval en-ligt utredningen kunna göras med hän-syn till kön på samma sätt som hittillsi syfte att förbättra rekrytering från detunderrepresenterade könet. Därutöverföreslår utredningen att två nya kriteri-er införs innan lottning av platser fåranvändas. Dels ska hänsyn tas till sö-kandes prioritetsordning, dels ska provkunna användas vid i övrigt likvärdigameriter. Dessa regler föreslås införas re-dan 2005 för att komma bort från da-gens situation där personer med högstabetygspoängen blir bortlottade. ■

BEHÖRIGHETSKRAVEN SKÄRPS

URVAL VID LIKVÄRDIGA MERITER

BETYGEN MERITVÄRDERAS I TVÅ STEG

URVAL SKA SKE VIA BETYG, PROV ELLER LOKAL ANTAGNING

▲

À JOU R


Anmälan

Ytterligare information hittar du på vår hemsidawww.sviv.se

Eftersom vi väntar stor uppslutning ber vi dig snarast anmä-la dig till evenemanget på bifogad blankett.

Senast 16 juli måste vi ha din anmälan! Behöver du hotell-rum kan du kontakta Hotell Skansen, tel + 46 (0)431 55 81 00.E-post [email protected] Hemsida: www.hotelskansen.se

Tänk på att hotellen ofta är fullbokade i augusti.

Årsmötet är i år förlagt till Hotel Skansen, Båstad (närmare ad-ressuppgifter nedan). Årsmötet äger rum tisdag 10 augusti2004 kl 18.00 och föregås av en konferens under rubriken Attvara svensk i världen. Dagen börjar med incheckning kl 10.30på Hotel Skansen, Båstad. Årsmöteslunch med promovering avÅrets Svensk i Världen, kommissionär Margot Wallström, samtutdelning av årets stipendier blir ett stimulerande inslag i det-ta evenemang. Ombudsmötet är förlagt till måndagen den 9augusti kl 16.00.

Välkommen till årsmötet 2004och SVIV:s konferens:

Att vara svensk i världen

✂

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

TEXTA NAMN

OMBUDSMÖTE 9/8 kl 16.00

❑ JA, jag anmäler migOBS! Ombuden är bjudna på lunchen 10 augusti.

KONFERENS 10/8 kl 11.00 – 17.00

❑ JA, jag anmäler mig

ochKonferensen inkluderar årsmöteslunch. OBS! Begränsat antal platser. Konferensprogram se sid 6.

ÅRSMÖTESLUNCH 10/8 kl 12.30


och

ÅRSMÖTE 10/8 kl 18.00


och

Pris för konferens och lunch: SEK 400/kuvert, icke medlemmar SEK 500. Ombud deltar utan kostnad.

Inbetalas senast 16 juli till postgiro 504-1, bankgiro 732-0542 ellercheck (ej EURO-check). Den här gången kan vi av administrativa skältyvärr inte acceptera kreditkort. OBS! Anmälan är bindande!

Du kan också “köpa” ett eget bord för dig och dina vänner/arbetskontakter. Priset för ett bord om sex personer är SEK 2 500

Senast 16 juli vill vi alltså ha era anmälningar under adress:Svenskar i Världen, Box 5501, SE-114 85, Stockholm Tel: +46 8 783 81 81. Fax: + 46 8 660 52 64 E-post: [email protected]

Program

TISDAG 10 AUGUSTI 2004

18.00 Årsmöte på Hotel Skansen, Båstad

Föredragningslista

1. Mötet öppnas

2. Val av ordförande för mötet

3. Val av sekreterare för mötet samt upprättande av röstlängd

4. Frågan huruvida mötet är behörigen kungjort

5. Val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet

6. Framläggande av styrelsens verksamhetsberättelse

7. Framläggande av revisionsberättelse

8. Fastställande av balansräkning

9. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

10. Utse ordförande för föreningen för en period av tre år

11. Val av styrelseledamöter

12. Val av revisorer

13. Tillsättande av valberedning

14. Fastställande av årsavgifter

Styrelsen föreslår att avgifterna, som höjdes 2002, förblir

oförändrade. Detta innebär SEK 500 för Enskild medlem,

SEK 600 för Familjemedlem och SEK 250 för Ungdoms-

medlem/student

15. Behandling av frågor väckta av medlem

Medlem som önskar visst förslag behandlat på ordinarie

årsmöte ska skriftligen anmäla detta till styrelsen minst

två månader före årsmötet

16. Övriga frågor

17. Mötet avslutas

Föreningens årsberättelse 2003 finns tillgänglig på vår hemsida

www.sviv.se och kan beställas från föreningens kansli.

POSTTIDNING BVid definitiv avflyttning och eftersändning har upphört att gälla var god returnera tidningen:Föreningen Svenskar i VärldenBox 5501, SE-114 85 StockholmSweden

Private Banking handlar om att ge Dig tidPrivate Banking handlar om att ge Dig tidPrivate Banking handlar om att ge Dig tidPrivate Banking handlar om att ge Dig tidPrivate Banking handlar om att ge Dig tidSEB Private Bank är till för Dig som värdesätter professionell förvaltning,SEB Private Bank är till för Dig som värdesätter professionell förvaltning,SEB Private Bank är till för Dig som värdesätter professionell förvaltning,SEB Private Bank är till för Dig som värdesätter professionell förvaltning,SEB Private Bank är till för Dig som värdesätter professionell förvaltning,förutsätter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder Dig vår tid,förutsätter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder Dig vår tid,förutsätter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder Dig vår tid,förutsätter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder Dig vår tid,förutsätter kvalitet och uppskattar personlig service. Vi erbjuder Dig vår tid,kunskap och engagemang. Nu och i framtiden.kunskap och engagemang. Nu och i framtiden.kunskap och engagemang. Nu och i framtiden.kunskap och engagemang. Nu och i framtiden.kunskap och engagemang. Nu och i framtiden.

Luxemburg · Genève · London · Marbella · Nice · Oslo · Singapore · ZürichLuxemburg · Genève · London · Marbella · Nice · Oslo · Singapore · ZürichLuxemburg · Genève · London · Marbella · Nice · Oslo · Singapore · ZürichLuxemburg · Genève · London · Marbella · Nice · Oslo · Singapore · ZürichLuxemburg · Genève · London · Marbella · Nice · Oslo · Singapore · Zürich

Du som har en förmögenhet att förvaltamåste fatta många beslut kring Dinekonomi som kommer att påverka Dinfamilj i många år framöver. Vi erbjuder Dig:

● Personliga lösningar● Finansiell helheltssyn● Professionell förvaltning

Det innebär att Du hos oss får en personligförvaltare med ett begränsat antal kundersom utgår från Dina behov och över-gripande mål och som hittar de bästalösningarna för Dig.

Du får experthjälp inom de flesta områdensom rör Din ekonomi, från vardagsnärabanktjänster till försäkringar, juridik ochskatterådgivning. Vår placeringsråd-givning och kapitalförvaltning bygger pågedigen kunskap om Dig och de mark-nader vi investerar i. Du väljer själv huraktiv Du vill vara.

Magnus Karle - Kapitalförvaltare i Luxemburg

SEB Private Bank, P.O. Box 487, L-2014 Luxemburg, Tel. +352 26 23 1, Fax +352 26 23 20 01,E-post: [email protected], Internet: www.sebprivatebank.com

SEB Private Bank, 8 Rue Rodolphe-Toepffer, CH-1206 Genève, Tel. +41 22 704 0100 Fax +41 22 704 0101E-post: [email protected], Internet: www.sebprivatebank.com

Kontakta oss i Luxemburg eller i Geneveför att veta mer eller besök oss påwww.sebprivatebank.com.

Välkommen!

Documents

NUMMER 2 2004 • MEDLEMSTIDNING FÖR SVENSKAR I …