Nu är Anneli på gångning, cykling eller kroppsarbete. ”All rörelse som man uppfattar som positiv är ju bra – och varför inte träna i grupp”, säger han. PÅ NÅGOT SÄTT

SIDORNA 8–9

Nu ärAnneli

på gångSå ska kampanjen Start! få

norrbottningar att röra sig mer

DIN TIDNING FRÅN REGION NORRBOTTEN

Nummer 1, 2017

Unga politiker – var finns de? SIDORNA 2–3

Bakom rubrikerna hos 1177.se SIDORNA 4–5

Vistet — lyxigare än sjuksängen SIDORNA 10–11

” Jag var ganska blyg men hade ändå en längtan efter att uppträda” SIDAN 7

KRÖNIKÖREN KARIN PAULIN EK

3UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 1 • 20172 UTSIKT NORRBOTTEN

NUMMER 1 • 2017

Har ni liksom jag hängt framför tv:n i vinter för att se senaste säsongen av Bastubaletten? Ett program om fem tor-nedalska män som rör sig till musik, bas-tar och försjunker i djupa samtal.

En sur insändarskribent i NSD skriver att den här ”gubbgymnastiken” måste bort från rutan. Men vad jag annars har snappat upp är nästan enbart positiva reaktioner. Och nu ska jag hylla tv-pro-grammet lite till.

Att få prova dans någon gång i livet borde i det närmaste vara en mänsklig rättighet. Alla mina fyra barn – både sönerna och döttrarna – har gått i dans. Killarna har varit mest intresserade och en av dem dansar fortfarande både streetdance och jazz. Jag har därför sett ett oräkneligt antal dansföreställningar med ett oräkneligt antal barn genom åren och glädjen på scenen har inte gått att missta sig på.

Så ett tips till alla föräldrar: Innan du sätter ditt barn i hockey eller ridning eller vad det kan vara, låt det gärna prova att dansa och upptäcka tjusningen i att låta kroppen samspela med något av det underbaraste som enligt min mening finns i världen – musiken.

FÖR MÄNNEN I BASTUBALETTEN dröj-de det långt upp i åren innan de fick chansen. Jag ringde till en av dem, Bengt Niska, ledamot i regionfullmäktige och tidigare kommunalråd i Pajala, för att få höra mer om hans upplevelser från inspelningarna.

”Ska man vara ärlig – när jag blev tillfrågad om jag ville vara med i Bastu-baletten, så funderade jag både en och två gånger – men tackade ja till slut”, berättar han.

Bengt Niska är en av de många norr-bottniska män i statistiken som lider av hjärt- kärlsjukdom. Under sin tid som kommunalråd drabbades han av hjärtinfarkt. Han har också haft ett hjärt-stopp, men räddades till livet av sin sambo.

Så vad har Bastubaletten betytt för hans hälsa?

”Det är väl inte så oer-hört avancerade balettrö-relser vi gör. Men det finns ju en mental del i det. De samtal vi har och de rörel-

ser vi gör har helt klart en positiv effekt på hälsan. Jag har inte känt av hjärtat under den här tiden, utan tvärtom känt av en positiv muskelvärk och insett att en viss stretching vore på sin plats”, säger han och fortsätter skämtsamt:

”Tv gör ju också att vi blir tio kilo tjockare, så det har nog satt igång en viss återhållsamhet vad gäller matintaget”.

Han tror att det finns många norrbott-ningar och inte minst tornedalingar som behöver ta sin hälsa mer på allvar.

”Ja, tittar man på dödstalen så ligger tornedalingar i framkant. Särskilt män-nen.”

Han tror att det finns djupt bakomlig-gande orsaker och inte att lösningen är så enkel som att alla börjar dansa. Men rörelse och kost kan vara en del av det som kan råda bot på problemen.

Själv försöker han sedan han fick sina hjärtproblem både tänka mer på vad han stoppar i sig och på nödvändigheten av att motionera – gärna med skidåk-ning, cykling eller kroppsarbete.

”All rörelse som man uppfattar som positiv är ju bra – och varför inte träna i grupp”, säger han.

PÅ NÅGOT SÄTT misstänker jag att her-rarna i Bastubaletten har hjälpt till att bryta isen och kanske, medvetet eller inte, blivit föredömen för oss övriga norrbottningar.

För vi är många som har lite dåligt flås, väger lite för mycket, är lite för stressade, för stela i nacken och skulle må bra av lite mer allsidig rörelse – dans eller något annat.

Sedan om vi mottagare ”fångar upp bollen” eller låta den flyga iväg återstår att se. Bastubalettens män kommer i alla fall inte att sluta röra sig – de ska ut på

turné.Nu väntar vi tv-tittare på säsong

tre av Bastubaletten. Och då är det kvinnornas tur att dansa i rutan!

LÄS FLER TIPS om hälsa och fysisk aktivitet på sidorna

8–9. Ta hand om varandra!

ULRIKA VALLGÅRDAFrilansjournalist, Luleå

Landstinget på webben: www.norrbotten.se

Postadress: UTSIKT Norrbotten, Kommunikationsavdelningen 971 89 Luleå

E-POST: [email protected]

REDAKTÖR: Ulrika Vallgårda

ANSVARIG UTGIVARE: Staffan Lundberg, kommunikationsdirektör

OMSLAGSFOTO: Erik Holmstedt

TRYCK: Värmlands Folkblad

Tornedalska föredömen

Region Norrbotten erbjuder länets invånare hälso-, sjukvård och tandvård. I uppdraget ingår även att arbeta med Norr-bottens utveckling inom kultur, utbildning, näringspolitik och kommunikationer.

UTSIKT NORRBOTTEN är en tidning produ- cerad av Region Norr-botten. Den utkommer med fyra nummer per år och har en upplaga på 125 000 exemplar.

De fem männen i Bastubaletten och deras koreograf Justine Kirk blev en tittarsuccé. Foto: SVT

EFTERLYSNING: FLER UNGA POLITIKER

NYLIGEN PRESENTERADE Sveriges kommuner och landsting, SKL, en rapport om vad som är utmärkande för de lokala politikerna. Den visar att det finns få unga förtroende- valda i Norrbotten. Likadant ser det ut i resten av Sverige.

Emmi-Lie Spegel (S), 26 år, från Luleå, Ewelina Edenbrink (S), 33 år, från Boden, Gustav Uusihannu (S), 30 år, från Luleå och Martin Åström (Norrbottens sjukvårds- parti), 33 år, från Rosvik, Piteå, till-hör de yngsta i regionfullmäktige.

Alla fyra har engagerat sig i poli-tiken av ungefär samma skäl.

– Det är enda sättet att förändra något som är dåligt, konstaterar Ewelina Edenbrink.

Hon gick med i SSU när hon var

13 år, men slutade fem år senare. Efter valet 2010 återupptog hon sitt politiska engagemang.

– Socialdemokraterna hade för-lorat igen och jag tyckte fortfarande att de hade de bästa lösningarna på samhällsproblemen. Så i stället för att bara gå omkring och vara upp-rörd bestämde jag mig för att gå med igen.

GUSTAV UUSIHANNU blev inkrys-sad i fullmäktige.

– Folk sa att ”varför ska Gustav vara med här, det är ju bara finnar och kurder som har röstat på honom”.

Orsaken till påståendet tror han var att han hade varit tränare för ett fotbollslag med flyktingungdomar

i Luleå. Men just därför tyckte han det var bra att han blev inkryssad.

– Om det hela tiden är personer med samma synsätt, erfarenhet och bakgrund, får vi ju ett samhälle som inte rör sig framåt – som inte går i takt med befolkningen, säger Ewelina Edenbrink.

ATT DET FINNS yngre politiker med i fullmäktige tycker de är a och o för att besluten som fattas ska bli bra.

– Det är den viktigaste grund- stenen tror jag, att vi verkligen kan återspegla befolkningen. Om vi vill skapa ett bättre samhälle och vill att det ska flyta på i maskineriet tror jag man måste involvera alla i politi-ken, säger Martin Åström.

Däremot är det inte alltid lätt att

få tiden att gå ihop. Det är tufft att vara fritidspolitiker när man har barn och jobb, berättar de. Emmi-Lie Spegel studerar heltid och ibland är det tentor och inlämnings-uppgifter som krockar med det poli-tiska arbetet.

Dessutom har tonen mot politi-ker hårdnat de senaste åren, menar de, bland annat i sociala medier.

– Har man inte så lång erfarenhet kan det vara jobbigt att hantera, säger Emmi-Lie Spegel.

Både hon och de andra tre anser att det är viktigt att alla i samhället hjälps åt att möjliggöra för yngre att vara politiker och att bemöta dem med respekt.

U L R I K A VA L LG Å R DA

Yngre politiker är en bristvara. Det gäller både i Norrbotten och i landet i övrigt.

— Det är väldigt roligt och intressant att vara politiker, men svårt att få det att gå ihop med studierna, säger Emmi-Lie Spegel som är yngst i regionfullmäktige.

Emmi-Lie Spegel (S), Ewelina Edenbrink (S), Martin Åström (NS) och Gustav Uusihannu (S) tillhör den yngsta genera-tionen regionfullmäktigeledamöter i Norrbotten. Bilden togs vid det senaste fullmäktigemötet i Regionhuset i Luleå i februari. Foto: ERIK HOLMSTEDT

EMMI-LIE SPEGEL: Alla har saker som de brin-

ner för och som de anser är fel i samhället. Genom att

bli politiker får du vara med och förändra och prata för

din sak.

Vad vill ni ge för lockbete till andra unga för att de ska gå in

i politiken?

EWELINA EDENBRINK: Förutom att det är roligt att få vara med där det händer saker, så behöver vi ha en representativ demokrati.

MARTIN ÅSTRÖM: Det är ett ypperligt tillfälle

att kunna engagera sig i samhällsfrågor, både

sådant som ligger nära och längre ifrån.

GUSTAV UUSIHANNU: Ett skäl att engagera sig är att

man kan påverka. Samtidigt får du vara med i ett härligt lag, du får

nya kompisar, ett bra nätverk och lär dig saker som du har nytta av

i andra sammanhang. Det är något jag tänker skriva i mitt CV

om jag söker nytt jobb.


NUMMER 1 • 2017

På 1177.se kan du som fun-derar över ett symptom eller vill läsa på om en sjukdom gå in och hitta information och egenvårds-tips.

Utsikt besökte redaktio-nen i Stockholm som arbe-tar med hemsidan.

1177.SE ÄR EN GEMENSAM webbplats för hela Sverige och ägs av alla landsting och regio-ner. Här arbetar 19 personer – journalister, farmaceuter, sjuk-sköterskor, barnmorska, läkare och språkvetare.

– Därutöver finns ytterligare medicinskt sakkunniga koppla-de till redaktionen, berättar Pernilla Lindström, enhetschef.

Fakta och råd är sorterade utifrån kategorier från a till ö, från alkohol till öron/näsa/hals.

Här kan du läsa på om alla möjliga besvär, skador och sjukdomar. Det finns också tex-ter om graviditet, föräldraskap, tandvård, lagregler och rättig-heter, var du ska söka vård någonstans, men också om undersökningar, behandlingar och läkemedel.

I DEN ALLRA senaste funktio-nen kan du själv klicka i vilka symptom du har och få en anvisning om det är läge för egenvård, att ringa 1177 för att få rådgivning via telefon, gå till hälsocentralen eller söka akut vård.

I ett anonymt frågeforum kan du ställa frågor och ta del av andras frågor och experter-nas svar.

Informationen på webbplat-sen uppdateras regelbundet.

– Om vi tar texten om orm-bett, så går vi igenom den inför varje sommar, för att kontroll-era om det har kommit några nya rön, berättar Pernilla Lind-ström.

Andra texter, om till exempel att ha ont i örat, behöver inte revideras lika ofta, utan det räcker med vart tredje år.

VARJE TEXT SOM HAR lagts ut på 1177.se är kvalitetssäkrad och granskad av medicinska experter. Vad är syftet med 1177.se?

– Vi ska vara en del av vård-kedjan, ge information och egenvårdstips och därigenom stötta vården genom att all-mänheten kan ta reda på en del fakta själv och inte behöver söka vård för allt. Det ger också förutsättning att vara mer för-beredd inför mötet med vår-den.Att söka på symptom och sjuk-dom kan man ju göra lite över-allt på nätet – varför tycker ni att man ska använda just er tjänst?

– För att innehållet på 1177.se är pålitligt och fram- taget så att det ska vara lätt att ta till sig. När man söker information på nätet om sjukdomar blir man kanske bara mer rädd och tror att man drabbats av allt möjligt — hur tänker ni om det?

– Våra råd på 1177.se bygger på medicinska fakta. Men vi hänvisar också till telefonsjuk-sköterskan när någon är orolig och behöver råd.

PÅ EN GRANNREDAKTION arbetar de med att ta fram gemensamma underlag till alla landets telefonsjuksköterskor som svarar när man ringer 1177.

På den andra grannredak- tionen jobbar en grupp med Umo.se som är ungdomsmot-tagningarnas egen hemsida.

– Alla vi samarbetar, så att informationen är samstämmig i alla kanaler.


Här är redaktionen bakom 1177.se

Anna Bendt arbetar som webbredaktör vid den na- tionella delen av 1177 Vård- guiden.

— Det är ett roligt jobb för jag vet att det vi gör är till nytta, säger hon.

I GRUNDEN ÄR HON apotekare. Sedan har hon vidareutbildat sig inom kommunikation och journalistik.

Den här dagen deltar hon i ett så kallat innehållsmöte då en text om psykoser ska arbetas fram. Vid mötet deltar även enhetschefen Pernilla Lind-ström och redaktionens läkare Kenneth Nolkrantz.

De diskuterar vilken infor-mation som ska vara med, hur artikeln ska vara uppbyggd, vil-ken ton och vilket tilltal den ska ha och vem den tänkta läsaren är.

– Vi försöker alltid ha ett du-tilltal.

Det gäller också att beskriva symptomen på ett både korrekt

Norrbotten behöver fler tandsköterskor

Folktandvården i Norrbotten står inför stora pensionsavgångar de närmaste fem åren. En av de yrkeskategorier som det finns behov av är tandsköterskor.

2017 startar Yrkeshögskoleutbild-ningen i Luleå kommun en 65 veckor lång utbildning som huvud-sakligen bedrivs på distans. Lektio-nerna sänds via videolänk om man inte har möjlighet att närvara på plats. Goda förutsättningar att få jobb efteråt utlovas.

Ingen folkomröstning om storregionRegionfullmäktige har i februari be-slutat att inte genomföra någon folk-omröstning om storregion Norrland. Detta eftersom regeringen redan har slopat planerna på storregion.

Fortfarande fanns det de som ansåg att det var viktigt att folk- omrösta för att kunna använda resultatet i en skrivelse till regeringen och riksdagen med folkomröstning-ens resultat — utifall att frågan skulle bli aktuell igen i framtiden.

Men regionfullmäktige avslog ini-tiativet med motiveringen att det inte längre finns något förslag från regeringen att ta ställning till.

”Vi känner att vi gör nytta”och lättbegripligt sätt – att lägga sig på en lämplig nivå.

– Skriver vi en artikel om mag-sjuka eller ett brutet finger, så har vi ganska tydliga symptom att hän-visa till. Men i en psykostext är det svårare eftersom det är personliga upplevelser som kan skilja sig mycket åt.

I ett särskilt kapitel behandlas frågan om när man ska söka vård.

Vissa artiklar har ”syster- artiklar” om läkemedelsbehand-lingar för den aktuella sjukdomen.

ANNA BENDT TYCKER mycket om sitt arbete på 1177-redaktionen, framförallt därför att hon känner att det gör nytta för andra människor.

– Vi jobbar mycket med att det ska vara lättläst och det är i grund och botten en jämlikhetsfråga inom vården – att alla ska kunna läsa och förstå. Även om du till

exempel inte har svenska som modersmål eller om du har kon-centrationssvårigheter, så ska du kunna förstå texten och veta när du ska söka vård.

Just nu arbetar de mycket med bilder och filmer för att göra hem-sidan mer lättbegriplig.

– Att berätta hur man ska linda om en fot efter en stukning går ju egentligen bäst genom att visa en film, konstaterar hon.

ANNA BENDT ARBETAR själv mycket med textredigering. Utöver att det ska vara enkelt att ta till sig informationen, så ska texterna vara uppdaterade utifrån aktuella riktlinjer och råd från myndigheter och de synpunkter som kommit in från webbplatsens besökare.

Varje text är väl genomarbetad och granskad av externa medicin-ska experter i flera omgångar.

Därutöver har de rena språk-

genomgångar på redaktionen en gång i veckan.

– Det är lätt att bli hemmablind, och då kan det vara bra att en kol-lega läser. Alla här är text- och språkintresserade, så det blir ofta roliga diskussioner.

DRIVKRAFTEN ÄR ATT stärka häl-san hos befolkningen och det kan handla om alltifrån att lugna oroli-ga föräldrar till att ge information som motiverar att ta sina symptom på allvar.

Hon nämner som exempel äldre män som går omkring med urin-trängningar och inte söker vård för att det känns pinsamt. Hur kan 1177.se få dem att söka den vård de behöver?

Hon tror att hennes kollegor känner likadant.

– Alla här är engagerade och ger av sig själva, säger hon.


Kenneth Nolkrantz, läkare, Pernilla Lindström, enhetschef, och Anna Bendt, webbredaktör vid 1177.se, resonerar om en text om psykoser som de jobbar med just nu.

1177.se-redak-tionen i Stock-holm arbetar med att ge kvalitetssäk-rade råd om sjukdomar och hälsa på internet.

Foto: MARIA ÅSÉN

Anna Bendt tycker att det roligt att kunna hjälpa andra. Hon tror att webbplatsen 1177.se gör stor nytta.

Nej till IVA-nedläggningSocialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har meddelat att de inte tänker gå vidare med förslaget om nedläggning av IVA och indragning av narkosläkar- tjänsterna i Kalix och Kiruna. Be- slutet motiveras med att det inte är medicinskt möjligt eller patient- säkert.

Beskedet mottogs med glädje i Kalix och Kiruna, där många reage-rat starkt på nedläggningsförslaget.


NUMMER 1 • 2017

På scenen försvinner min blyghetHUR HAMNADE JAG i teaterns värld? Ska jag syssla med det här jämt? Vad skulle jag göra annars?

Som liten drömde jag om att bli hästtjej, men jag var för mesig. Hästar är stora djur och de vet vad de vill. Jag blev aldrig den där fräna stallbruden.

Jag hade ibland någon sorts längtan efter att någon, någon gång skulle vara lite rädd för mig. Det fanns en tjej på Porsön i Luleå där jag bodde som jag och alla andra var livrädda för. Jag minns henne med kort åttiotalsfrisyr, svart eyeliner, mycket ögonskugga och stuprörsjeans. Lite som hon ville jag vara men jag var för mesig även för det.

”Att hon är behändig Paulinsflickan”, sa vår grannfru. Behändig, ska det vara något? Vad är det? Något som passar bra in

i möblemanget.Den behändiga lilla flickan tyckte mycket om att klä ut sig. Det byttes

kreationer och utstyrslar flera gånger om dagen. Jag ville gå till dagis i de mest märkliga plagg, gärna i något gammalt ärvt spetsnattlinne som jag tyckte var hur vackert som helst. Mamma tyckte att det var olämpligt men pappa lät mig hållas.

Jag älskade att göra resor i fantasins värld. Till exempel när mamma läste för oss. Hon gav orden i böckerna liv, skapade bilder och fantastiska stäm-ningar. Alla karaktärer hade olika röster och dialekter i hennes uppläsningar.

Jag sjöng jämt. Vi sjöng mycket hemma så jag fick musiken gratis och hur mycket som helst. Mamma, pappa och mina tre syskon spelar instrument och även jag klinkade piano men hade litet svårt att tycka att det dög efter-som alla andra var äldre och därmed bättre.

Jag minns en konsert i Mjölkuddskyrkan med kören som pappa ledde, där även mamma sjöng.

Jag kan väl ha varit fyra kanske. Jag satt med på golvet uppe på körpodiet. Jag lyssnade intensivt på musiken och lekte att jag hade ett eget litet upp- trädande där på golvet. När musiken var sorgsen böjde jag mig dramatiskt mot golvet som en sorgsen tulpan, för att när musiken blev glad igen sedan sträcka mig mot solen lika dramatiskt. Jag visste inte om någon såg mig. Jag både ville och inte ville att någon skulle se mig.

JAG VAR GANSKA BLYG men hade ändå en längtan efter att uppträda och jag och mina kompisar showade hemma i vardagsrummet.

Jag minns en kväll i köket då syskonen hade ett gäng kompisar på besök och jag började berätta om hur det var att ha börjat i skolan. Jag berättade om min nya fröken och skruvade till det hela lite.

Jag fick ett skratt, och ett till, och min berättelse fick eget liv. Till slut lyfte taket av rungande garv och mina åhörare vek sig dubbelt.

Wow, vilken kick! Jag minns fortfarande känslan.Jag drömde om att bli sångerska, men hur skulle jag våga?I trean tog jag mod till mig och bad om att få sjunga solo på skolavslut-

ningen. Med darrande stämma framförde jag Summertime. Otroligt läskigt. Jag var inte själv så nöjd med framförandet, men minns en mamma i klassen som med klingande kraftfull Övertorneådialekt tackade mig med orden: Herregud! Du blir ju sångerska!

Men det dröjde nog innan jag vågade igen.Så, hur hittar man en arbetsplats där man får öva sig på att inte vara rädd?

Man kanske till och med kan få vara lite farlig ibland och ha mycket ögon-skugga. Man får klä ut sig och gå runt i gamla spetsar.

Man får skapa stämningar och skeenden och ge olika karaktärer röst.Man får vara rolig ibland och njuta av att folk skrattar.Man får vara mitt i känslan av ett verk och uttrycka sig med hela sin

känsla. Och folk tittar på! Och klappar händerna!Jag har världens roligaste jobb. Ibland världens jobbigaste också och jag

har många gånger undrat om det är värt allt slit och all oro för att jag inte ska räcka till. Osäkerheten finns fortfarande men jag har lärt mig att jag kan fast jag är rädd och vill rymma ibland. Känsligheten som människa är min akilleshäl och min största tillgång.

Jag är nog där jag ska vara. Helt enkelt.

Karin Paulin EkÅlder: 43 årGör: Skådespelare vid NorrbottensteaternFamilj: Min son Nils och många andra människorBor: i LuleåIntressen: Växter, gärna blommande. Mat, kakor, snask och smask. Fåglar och svampturer. Mineral och bergarter.

Avgörande ögonblick blev en publiksuccé när den sattes upp på Norrbottensteatern. Nu kom-mer uppföljaren: Mitt livs me-lodi.

Föreställningen bygger på norrbottningarnas egna berät-telser om musik som förändrat deras liv.

SÅNGER SOM FUNNITS med under några av livets mest viktiga händel-ser – det är temat för Norrbottens- teaterns uppsättning Mitt livs melodi som har premiär i dagarna.

Under ett års tid har Rasmus Lindberg, dramatiker och regissör vid Norrbottensteatern, samlat in ett 80-tal berättelser från länet. Annonser har gått ut i tidningar, på

teaterns hemsida och efterlysningar har gjorts i radion.

– Det har varit rörande att ta del av alla berättelser. Sedan har jag fungerat som en redaktör som gjort ett urval bland bidragen så att de ska spegla hela befolkningen, säger han.

FÖRESTÄLLNINGEN ÄR en uppfölj-ning på Avgörande ögonblick som också byggde på autentiska historier. Det blev en succé som över- träffade alla förväntningar.

Rasmus Lindberg tror själv att populariteten handlade om att folk kände igen sig.

– Det var berättelser som angår alla som kommer från Norrbotten.

Något annat som var betydelse-

fullt var att de spelade på dialekt.– Vi har en sådan rik språkskatt

här i norr. Dialekten är nära kopp-lad till identiteten och det är så säl-lan man får sin dialekt speglad på till exempel en teaterscen, konstate-rar han.

I DEN AKTUELLA föreställningen arbetar de återigen med dialekter. Tolv personer från olika delar av länet har läst in manuset på sin res-pektive dialekt och sedan har skå-despelarna gått runt och lyssnat på

inläsningarna i sina lurar. 28 sånger med tillhörande berät-

telser har valts ut. Det är en stor bredd av musik i alla genrer.

Det kan vara en låt som fått någon att överleva, att möta kärle-ken, eller att komma tillbaka till livet efter ett självmordsförsök. I en berättelse vaknar en pensionerad brottare mitt i natten och minns nationalsången som ljöd när han stod på prispallen och tog sitt efter-längtade VM-guld för 30 år sedan, berättar Rasmus Lindberg.

– Bara vetskapen om att det här är verkliga historier som legat människor nära om hjärtat och som de har velat dela med sig av gör att det blir väldigt starkt.


FAKTA Manus och regi: Rasmus LindbergMusikarrangemang, kapellmästare: Martin SundbomScenografi: Mona Blom-bäckKostym: Ina AnderssonLjud: Urban WirénLjus: Marcus HagmanMask: Mila Löfgren RobertsSkådespelare: Jonas Hell-man Driessen, Karin Paulin, Mats Pontén, Maja Rune-berg, Roger Storm och Thérèse Lindberg.

Vetskapen om att det är verkliga

berättelser gör det väldigt starkt.

FLER ÄKTA BERÄTTELSER OM LIVET I NORRBOTTEN

Mats Pontén, Thérèse Lindberg, Roger Storm och Maja Runeberg övar in en scen då de träffas på en bar på Kreta.

Foto: ERIK HOLMSTEDT

Rasmus Lindberg har fungerat som en redaktör för allt material som kommit in. Utifrån det har han sedan skrivit manus till föreställningen, som han också regisserat.

98 UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 1 • 2017

TIPS OM DIN HÄLSA

Just nu pågår kampanjen Start! för att få norrbottningarna att röra på sig mer. Anneli Swedberg från Piteå hakade på och efter några månader känner hon redan stor effekt på sin hälsa.

— Jag tycker att jag har börjat gå fortare och orkar mer.

VEM SOM HELST kan gå in och anmäla sig på hemsidan startmotion.se för att delta i kampanjen. Där får man börja med att fylla i hur mycket man rör på sig just nu. Sedan gäller det att försöka öka mängden fysisk aktivitet under en två- månadersperiod med hjälp av de råd som finns på hemsidan.

När perioden är slut har du chans att delta i en utlottning om en spa-helg, ett gymkort eller ett presentkort i sportbutik.

ANNELI SWEDBERG I PITEÅ anmälde sig i höstas när hon hade fått information om kam-panjen på jobbmejlen.

– Jag tyckte det lät intressant för man behövde inte rapportera någonting utan det byggde på eget ansvar. När jag läste om det kändes det så lätt och kravlöst. Jag fick olika tips om hur man skulle göra och dem har jag för-sökt följa, berättar hon.

Hon bestämde sig för att satsa på promenader. Tidigare hade hon promenerat då och då, men nu började hon försöka komma ut varje dag.

– Det är så lätt att bara slänga sig bilen, men det finns flera ställen dit jag kan ta mig till fots. Om man bara får in det i huvu-det.

Hennes man är också med på noterna.

– Vi pushar varandra och tän-ker båda två på att vi ska röra oss mer.Vad har du för tips till andra som vill komma igång?

– Det är ju att komma över tröskeln att få det gjort. Det behöver inte vara en så stor sak. Köp dig ett par nya gympadojor

och gå ut. När man väl börjar är det underbart.

Att promenera är dessutom ett bra sätt att umgås tycker hon.

– Och går jag ensam brukar jag lyssna på musik eller radio.

NU FÖR TIDEN promenerar hon i snitt en halvtimme per dag och tycker redan att hon mår bättre.

– Om jag kommer hem från jobbet och är slut och trött och går ut och går en halvtimme är jag mycket piggare än om jag läg-ger mig och vilar. Tar jag en pro-menad på morgonen eller cyklar till jobbet är jag mycket fräschare i hjärnan när jag kommer dit.

En extra belöning för Anneli Swedberg var när hon vann en spa-helg för två i utlottningen bland deltagarna.

– Ja, det var jätteroligt. Vi har 39-årig bröllopsdag min man och jag i mars, så då tänkte vi åka till Storforsen och använda vinsten.


FAKTA Startkampanjen drivs av de fyra nordligaste regionerna och finansieras av Regionalt cancercentrum norr. Nästa period då du kan vara med för att delta i en utlottning pågår från 1 april till 31 maj. Hem- sidan heter startmotion.se

ANNELI SWEDBERGÅlder: 57 årBor: Munksund, PiteåGör: Läkarsekreterare vid Piteå hälsocentralFamilj: Min man Robert och fyra utflugna barnIntressen: Baka, laga mat och läsa.

Tips på enkel vardagsmotionO Gå runt, inne eller ute, varje

gång du pratar i mobiltelefon.O Skotta snö — men var rädd om

ryggen.O Hoppa av bussen en hållplats

för tidigt och gå raskt sista biten.

O Ta ett extra varv runt kvarteret innan du går in på jobbet eller affären.

O Städa — att dammsuga och torka golv ger dubbel vinst.

O Gå en rask promenad på lunchrasten.

O Hitta en motionskompis, så peppar ni varandra.

O Välj trappor — inte hissen eller rulltrappan.

O Cykla är skonsamt — med dubbdäck på vintern.

O Parkera bilen längst bort på parkeringen.

O Res dig och rör på dig i varje reklampaus på tv.

O Upptäck din hemort — gör ”kul-turvandringar” i din närmiljö.

O Stå vid skrivbordet på jobbet.O Om du sitter mycket — res dig

upp och sätt dig ner tio gånger en gång i timmen.

O Gör tåhävningar när du står i kö.O Sitt på en pilatesboll med rak

rygg på jobbet eller när du ser på tv.

O Stå på ett ben och blunda när du borstar tänderna.

Källa: startmotion.se

LÄS MER om fysisk aktivitet som före- bygger sjukdomar på fyss.se

Fysisk aktivitet ger positiva effekter på:O Minne och inlärningO StressO Övervikt och bukfetmaO Blodsocker och blodfetterO BlodtryckO Hjärta, lungor och blodkärlO Koagulation och sårläkningO KonditionO ImmunförsvarO Mage och tarmO SkelettO Muskler och balansO SmärtaO Sömn O Depression och ångest.

Källa: Region Norrbotten

” När man väl börjar är det underbart”

Fysisk aktivitet är bästa medicinenSäkert vet du att man får bättre kondition av att röra på dig.

Men de positiva effekterna är långt fler, visar forskningen.

MARGARETA ERIKSSON ÄR i grun-den sjuksköterska och disputerad fysioterapeut med hjärt- kärlsjuk-domsprevention som inriktning. Hon arbetar som folkhälsostrateg i Region Norrbotten och betraktar fysisk aktivitet som rena rama medi-cinen.

– Fysisk aktivitet förebygger sjuk-domar och kan också vara en del av behandlingen.

ATT RÖRA SIG påverkar inte bara kroppen, utan även stämnings- läget.

– Att motionera regelbundet gör att vi bättre kan hantera stress. Det motverkar depression, gör att vi sover bättre och hjälper oss att hantera smärta.

Även minnesfunktion och kon-centration påverkas. Inte minst för barns inlärning är det viktigt att varva stillasittande med rörelse.

För äldre kan det vara livsviktigt för att bibehålla ett starkt skelett och starka muskler så att risken för fall minskar och självständigheten ökar.

VÅRA BIOLOGISKA SYSTEM hålls i trim av motion. Blodtrycket sänks, blodsockret och blodfetterna påver-kas också till att hålla sig på en lagom nivå. Något som i sin tur minskar riskerna för diabetes, lik-som för hjärt- och kärlsjukdomar.

Även flera vanliga typer av cancersjukdomar och demenssjuk-domar förebyggs.

– Det är därför det är världens bästa medicin.Vad ger du för råd till någon som har mycket smärta och får ont av att röra sig eller har ett fysiskt funk-tionshinder?

– Det handlar hela tiden om att hitta rätt fysisk aktivitet och rätt dos. Även om man till exempel är rullstolsburen finns det mycket man kan göra. Men det gäller att få hjälp och stöd att anpassa träningen.

Får man ont när man rör sig är det viktigt att ta kontakt med en fysioterapeut så att man börjar för-siktigt och på rätt sätt, betonar hon.

UTTRYCKET ”den bästa motionen är den som blir av” skriver hon under på. Till och med en promenad på fem minuter är bättre än ingenting alls.

– Bara att bryta stillasittandet ett par minuter då och då har stora hälsoeffekter.Hur hittar man den bästa motions- formen?

– Det gäller att prova sig fram. För att någonting ska bli regelbun-det måste man tycka att det är roligt.

Det kan vara alltifrån skogspro-menader eller motionsdans till att ta trapporna i stället för hissen, eller att parkera bilen några kvarter ifrån arbetsplatsen. Barn kanske gillar att hoppa studsmatta och man kan pro-menera eller cykla tillsammans till skolan i stället för att skjutsa sitt barn.

OCKSÅ DEN SOM har ett fysiskt rör-ligt och tungt yrke behöver hålla igång på fritiden för att klara av job-bet och undvika belastningsskador, påpekar hon.Kan man motionera för mycket?

– Jo, det kan man. Det finns de som blir fixerade vid kost och motion så att allting i livet kretsar runt det och det är inte heller bra. Det handlar om att ha en balans i livet där fysisk aktivitet blir en del av vardagslivet på ett sunt sätt.


Margareta Eriksson, hälsostrateg vid Region Norrbotten, vill inspirera till rörelse i alla former.

Anneli Swedberg i Piteå har valt promenader som träningsform. Hon känner att hon mår mycket bättre sedan hon började promenera ofta och regelbundet.



UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 1 • 2017

Förra året såg 623 nya barn dagens ljus i Gällivare — det högsta antalet på nästan 30 år. I Sunderbyn föddes 1 999 barn, vilket är fler än någon-sin tidigare.

VAD GÄLLER NYFÖDDA i länet var 2016 ett riktigt rekordår. I Gällivare uppgick antalet till 623 barn, det högsta antalet sedan 1988 då 630 barn kom till världen på sjukhuset. I Sunderbyn var det nära att 2 000-gränsen passerades; när nyårsklockorna ringde in det nya året hade 1 999 barn fötts.

I Gällivare arbetar Ingela Turdell, barnmorska, och Reneé Vikström, enhetschef. De gläds över siffran som visar att de och deras arbetskamrater

fick hjälpa fram rekordmånga nya liv under 2016.

– Nysvenskar och asylsökan-de bidrar naturligtvis till de höga födelsetalen. Rekordet kan också ha att göra med att det finns en positiv livssyn i Malmfälten. Det har varit ett uppsving inom industrin och lönerna är bra. Folk har god ekonomi och vågar satsa, säger Reneé Vikström.

Ytterligare en orsak till baby-boomen kan vara de stora barn-kullarna i Sverige i slutet av 1980- och början av 1990-talet.

Nu har även 90-talisterna börjat föda.

– Det var många som föddes under några år då. De är i dag i 25- till 30-årsåldern och får egna barn. Allt går i cykler, konstaterar Ingela Turdell.

Ny babyboom i Norrbotten

Minns ni David Gunnarstedt från Kåbdalis som var med i en intervju i Utsikt när han gick på pappa-/partnersamtal på Piteå hälsocentral? I januari 2016 blev han och Stina Vesterberg föräldrar till Alice — ett av de rekordmånga barn som föddes under förra året.

Foto: JONAH SENFTEN

Björken blev till 390 föremålDen 12 februari öppnade Norr- bottens museum igen efter några månaders renovering. Samtidigt invigdes slöjdutställningen Ur Björk, som skapats i projektet med samma namn.

Hur många föremål finns det i en björk? Den frågan ställde sig Knut Östgård, slöjdare och initiativtagare till projektet. Till-sammans med 21 andra slöjdare delade han på en 25 meter hög björk; allt skulle användas. Resultatet, 390 bruks- och konst-föremål, visas på Norrbottens museum under tre månader, fram till den 12 maj 2017.

Hotell Vistet invigdes 2014 och skillnaden jämfört med det gamla patienthotellet är stor.

DÄR ERBJÖDS INGEN sjukvård alls, men här ger den anställda vårdper-sonalen blodtransfusioner, dropp och intravenösa cytostatika- och antibiotikabehandlingar. De gör även preoperativa undersökningar, hudbehandlingar, pysslar om BB-mammor och mycket annat.

— Egentligen kan vi göra i prin-cip allt man kan göra på sjukhusets vårdavdelningar, men patienterna måste kunna gå upp och äta och sköta sin hygien själva, säger Carola Nyström Modig, sjuksköterska.

Syftet är dels att avlasta vård- avdelningarna, dels att erbjuda ett

boende för anhöriga och andra per-soner som behöver ha nära till sjuk-huset under en period.

Patienterna kommer från alla sjukhusets verksamheter.

– Från den nyfödda bebisen till någon som kommer och får cytosta-tikabehandling. Det är det som är utmaningen, säger Inger Gustafs-son, chef för Vistet.

EN NYHET FRÅN och med i mars är att det arbetar barnmorskor och undersköterskor från BB på patient-hotellet. Det innebär att alla BB- mammor som genomgått normala förlossningar kan flytta till Vistet två timmar efter att barnet fötts.

Det finns 68 rum på hotellet och därutöver finns det lekrum, matsal,

sällskapsrum med spel och biljard-bord samt en populär relaxavdel-ning med bastu och pool.

De boende kan låna gångstavar, tennisracket, boulespel och pick-nickkorg. Varannan tisdag är det underhållning och två gånger i månaden erbjuds en konstguidning på hotellet som vänder sig till alla på sjukhuset – personal, patienter, anhöriga och andra besökare.

– Vi har mycket fin konst på hotellet, gjord av Norrbottens- konstnärer, berättar Inger Gustafs-son.

TOTALT ÄR DE 25 anställda, alla med olika bakgrund.

– Många har flera uppdrag och kompetenser. Till exempel Sophie

Storbjörk i servicepersonalen, hon är även vår hälsoinspiratör, massör, projektledare och vårt brand- ombud, säger Inger Gustafsson.

Något de just har startat med är patientnära rapportering, som inne-bär att vårdpersonalen går runt och rapporterar till varanda inne på patientrummen.

Tanken är att ge patienten möj-lighet att tala om hur han eller hon mår och önskar att behandlingen ska fortsätta.

– När man rapporterar vårdper-sonal emellan kan det bli mycket ens egna tankar och värderingar som färgar det som kommer fram. Vi vill göra patienten mer delaktig, säger Carola Nyström Modig.


”Lyxigare än att ligga på sjukhus”

Hotell Vistet avlastar vårdavdelningarna i Sunderbyn

I hotell Vistet som ligger i anslut-ning till Sunderby sjukhus kan patienter bo när de inte behöver vara inlagda på vårdavdelning. Ann-Kristin Henriksson från Kalix var hotellets gäst under några dagar.

— Bilden av att sova på sjukhus är ju att det ska vara så tråkigt, men när man sover så här blir det lyxigare på något sätt.

ANN-KRISTIN HENRIKSSON arbetar som undersköterska inom äldre-omsorgen. Nu har hon själv fått söka vård eftersom hon har stuckit sig på en spruta i jobbet.

– Jag hade maximal otur och fick inflammation i en sena, berättar hon.

SKADAN KRÄVDE en operation. Han-den och handleden är omlindade och hon har varit ordentligt tagen och haft feber de senaste dagarna – men är till-räckligt pigg för att bo på patientho-tellet i stället för på en vårdavdelning. För henne känns det som ett bra alter-nativ.

– Ja, absolut att jag hellre bor här. Det är så fräscht och så är personalen nära till hands.

I stället för sjukhussäng har hon en hotellsäng att sova i. Hon har enskilt rum med egen tv.

I helgen ska hennes två söner, åtta och sex år, komma och hälsa på.

– Jag har sagt att de ska få skriva autografer på gipset.

Hon hoppas kunna besöka hotellets spa innan hon reser hem – det borde gå om hon drar en plastpåse över gips-et.

Sjuksköterskan Birgith Löfgren kommer in på rummet och tittar till henne.

– All personal har varit supergullig, berömmer Ann-Kristin Henriksson.


Sophie Storbjörk välkomnar gästerna i hotellets eget spa.

Linn Rosendahl är en av dem som jobbar i matsalen.

Meddelandet som är uppsatt på en dörr kommer från ett av de barn som besökt patienthotellet Vistet.

Ann-Kristin Henriksson får tillsyn på hotellrummet av sjuksköterskan Birgith Löfgren. Foto: ERIK HOLMSTEDT

Att personalen på Hotell Vistet trivs på jobbet råder det ingen tvekan om. På bilden syns Towe Beckman, Francis Wadda, Birgith Löfgren, Kerstin Nilsson, Anne-Louise Isaksson, Sandra Esberg, Linn Rosendahl, Carola Nyström Modig, Sophie Stor-björk, Maria Esberg och Inger Gustafsson.

Inger Gustafsson, chef på Vistet, berättar om alla möjligheter som finns på hotellet.


UTSIKT NORRBOTTENNUMMER 1 • 2017

Vid årsskiftet försvann begrep-pet ”Norrbottens läns landsting” och ersattes av Region Norrbot-ten — som på samma gång tog över det regionala utvecklings-ansvaret från länsstyrelsen.

Därmed flyttade också 15 medarbetare som arbetar med att stötta det lokala näringslivet från länsstyrelsen till Region- huset.

MONICA LEJON OCH kollegan Daniel Granlund arbetar båda med att stötta företagen och näringslivet i Norrbotten, fast på lite olika vis.

– För mig handlar det mycket om att hjälpa företag i glesbygden med investeringar som i sin tur skapar tillväxt i länet, berättar Daniel Granlund.

Eftersom det är ett statligt stöd får det inte störa konkurrensen gentemot andra företag i regionen och därför går stöden ofta till före-tag med en marknad som är större än den lokala. Företagsstödet kan hjälpa lokala företag att växa snabb-are och kallas därför också tillväxt- anslag.

Pengarna kan användas exem-pelvis till ny- eller ombyggnationer. Men företagen måste själva finan-siera minst hälften, ofta ännu mer,

med egen insats eller med banklån.– Men tack vare oss kanske de

kan tidigarelägga investeringen med ett eller ett par år.

Ungefär 150–200 ansökningar brukar komma in årligen.

Han och de fyra kollegorna som sysslar med samma typ av företags-stöd jobbar på exakt samma sätt som de gjorde på länsstyrelsen.

– Det som har varit utmaningen är att hitta nya rutiner i de nya datasystemen, berättar han.

MONICA LEJON TILLHÖR en grupp på sju personer som arbetar med projektstöd som också ska främja näringslivet, men på ett mer indi-rekt sätt.

Det kan vara kompetensutveck-ling inom branscher, men också stöd till organisationer som sysslar med rådgivning till nystartade före-tag och till företag som vill börja med export eller gå vidare med en ny innovation.

Projektstödet kan även användas för att medfi-nansiera EU-projekt, då också EU:s regionala utvecklingsfond är med och satsar peng-ar.

Ungefär 100 ansök-

ningar per år kommer in.Parallellt arbetar de med olika

regeringsuppdrag som till exempel ska säkerställa att de olika projekt-stöden från Region Norrbotten når både män och kvinnor med olika bakgrund och i olika ålder.

SLUTLIGEN ÄR DE med och arbetar fram den regionala utvecklingsstra-tegin och andra handlingsplaner.Vad tror ni, finns det hopp för före-tagandet i länet?

– Ja, det är jättestort tryck och en stor investeringsvilja. De ser ett behov och därför är det många som vågar satsa och utöka, säger Daniel Granlund.

Både Monica Lejon och Daniel Granlund tror att samarbetet mel-lan nya och gamla medarbetare på regionala avdelningen kommer att vara fruktbart.

– De hade ju ett redan nätverk och en kunskap och så kom-

mer vi in med våra nät-verk och ytterligare

kunskap och erfaren-heter. Jag tror det kan bidra till en starkare utveckling i länet, säger Monica Lejon.


BakgrundO Från och med 1 januari 2017 för-

svann landstinget som begrepp och lämnade plats för Region Norrbotten.

O Beslutet att landstinget ska bli region är fattat av riksdagen.

O Förutom namnbytet innebär det att vissa arbetsuppgifter, ansvars-områden och statliga pengar har flyttats över från länsstyrelsen till nya Region Norrbotten. Det som hamnar på Region Norr- bottens bord från och med i år är det regionala utvecklings- och tillväxtansvaret.

O I januari flyttade 15 anställda över från länsstyrelsen till Regionhuset. Tillsammans med de nio personer som sedan tidigare arbetat med regional utveckling i huset, bild-ade de den nya avdelningen för regional utveckling.

O I den nybildade avdelningen har även kulturen införlivats.

O Uppgiften är att verka för att Norr-botten ska vara ett bra län att leva i — med arbetstillfällen, gynnsamma förutsättningar för företagande, ut-bildningsmöjligheter, bra livsmil-jöer, en god samhällsplanering och infrastruktur samt ett rikt kulturliv.

De har flyttat in i Regionhuset för att jobba med företagsstöd

”Stor investeringsvilja i länet”FAKTA

Regionala företags-stöd som går att söka hos Region NorrbottenStöd till investeringar och företagsutveckling:Stöd till investeringar i byggnader, anläggningar, marknadsföring, inventarier, produktutveckling och extraordinär kompetensutveckling.

Regionalt investeringsstöd:Stöd till nyinvesteringar i byggnader, inventarier, markanläggningar, patent med mera.

Mikrostöd:Ett mindre stöd som kan ges till investeringar i produktutveckling, marknadsföring, kompetensutveck-ling samt maskiner eller andra inventarier. Kostnaderna får inte avse företagets normala drift.

Konsultcheck:Stödet kan ges för köp av externa konsulttjänster vid produktutveck-ling, marknadsföring, organisations-anpassning för tillväxt, miljö- eller kvalitetscertifiering, energianalys, styrelseutbildning och kompetensutveckling.

Innovationsstöd:Kan ges till utveckling av produkt eller tjänsteinnovationer i ett tidigt skede.

Ansökningar kan göras på www.minansokan.se

På tavlorna i korridorerna på länets båda BB-avdelningar har guldstjärnor och guldfär-gade nålar ersatt de blå och röda symboler som tidigare visade om det var en pojke eller flicka som fötts. ALLA GYNMOTTAGNINGAR, spe-cialistmödravården, förlossnings-avdelningar och BB i länet har genomgått en hbtq-certifiering.

Drygt 160 medarbetare har gått en utbildning och lärt sig mer om normer kopplade till kön och hur de ska skapa en miljö där alla känner sig välkomna.

– Det ska inte spela någon roll om du är heterosexuell, homo- sexuell, bisexuell, transperson eller queer när du kommer till oss, säger Anne Carlén, barnmor-ska i Sunderbyn och Gällivare.

ALLA I PERSONALEN har utma-nats att tänka till. Nu känner de

att de har en gemensam grund att utgå ifrån.

– Det viktigaste för oss är att alla får ett bra bemötande och lika bra vård och det kan ske genom att vi har fått ökade kun-skaper.

Inte minst har de fått tänka över språkbruket. Broschyrer och andra skrifter som delas ut har skrivits om.

– Vi tar inte längre för givet att det handlar om en kärnfamilj bestående av mamma, pappa och barn. Och vi säger numera part-nersäng, inte pappasäng, om sängen där den medföljande kan sova över, berättar hon.

ÄVEN RUTINER, RIKTLINJER, dokument och platsannonser utformas på ett mer medvetet sätt än tidigare. Målet är att skapa en öppen och inkluderande miljö för patienter och besökare, men också för personalen.

– Vi reflekterar till exempel över hur vi talar med varandra på fikarasterna. Vi ska inte utgå ifrån att alla som jobbar här är hetero-sexuella – statistiskt sett är det inte så.

Utbildningen och certifiering-en har hållits av RFSL och möjlig-gjordes genom ett anslag till för-lossningsvård och kvinnors hälsa som regeringen beslutade om i sin vårbudget 2015.

– Under utbildningen fick vi upp ögonen för våra förutfattade meningar och gavs möjlighet att omvärdera dem. Certifieringen har gett oss verktyg för att arbeta med frågor som rör respekt och alla människors lika värde. Det är bra för både för verksamheten och för arbetsmiljön.

De anställda som vill bär numera en liten regnbågsflagga på arbetsskjortan.


På Gällivare BB symboliseras varje nyfött barn numera av en guldstjärna på tavlan. Foto: SIMON ELIASSON

Födda till stjärnor

Förut pappa-säng, numera partnersäng. ”Hur vi formule-rar oss säger något om sam-hällets normer och våra för-väntningar”, säger Anne Carlén.



NUMMER 1 • 2017

MITT LIVS

MELODI11 MARS – 6 MAJ

BILJETTER Norrbottensteatern, Kulturens Hus. Transticket 0771-45 46 00. www.norrbottensteatern.se

LIV STRÖMQUISTTÄNKER PÅ DIG 4 MARS – 6 MAJLiv Strömquists seriestrippar i dramatisering av Ada Berger – en kompromisslös, skruvad föreställning!

MITT LIVS

MELODIManus och regi

Rasmus Lindberg

MITT LIVS MITT LIVS MITT LIVS MITT LIVS Norrbottningars egna

berättelser om avgörande

musikaliska ögonblick

DJANGOJokkmokk, Folkets hus

29 mars kl 19.00

HEMLÄNGTANLuleå, Kulturens hus 3 april kl 12.00

Junosuando, Folkets hus 5 april kl 19.00Pajala, Folkets hus 6 april kl 19.00

ARCTIC LIGHTGällivare kyrka 19 mars kl 18.00

Öjeby kyrka 6 maj kl 18.00

BÄSTA KOMPIS (4-5 ÅR)

Luleå, Kulturens hus 26 mars kl 14.00

NORRBOTTENS UNGDOMSSYMFONIKER

Skellefteå, Landskyrkan 26 mars kl 15.00

Om att vara bästisar … … kan man vara

det om man är tre?

NEW DIRECTIONSPiteå, Studio Acusticum 23-24 mars

www.newdirections.se

Folkmusik, psalmer och skillingtryck

Musikaliska uttryck i

nutid – och framtid!

RIGHTS OF RAISEPARADISE

12/2 -

UR BJÖRK

12/2 -

VI HAR NÅGOT FÖR ALLA

www.norrbottensmuseum.seNORRBOTTENS MUSEUM CENTRUM – UTSTÄLLNINGAR, LEKMILJÖ, KAFÉ OCH BUTIK. Storgatan 2, Luleå. 0920-24 35 02. ÖPPET: Tis-fre 10-16, lör-sön 11-16.

Se aktuellt program på norrbottensmuseum.se och Facebook

ÅKE SUNDKVIST TRÄKONSTNÄR FRÅN MALMBERGET12/2 -

Barnets första språk!

Läsning är ett bra sätt att stimulera barnets språkutveckling. Därför vill vi ge dig en bok som passar dig och ditt nyfödda barn. Böckerna finns på flera språk. Välkommen att kontakta ditt närmaste bibliotek. Bibblo.se

En bokgåva till dig och ditt barn

Norrbotten Neo har lyckats sätta Norrbotten på kartan i ton-sättarvärlden det senaste de-cenniet. I år fyller ensemblen tio år.

PETTER SUNDKVIST, sedan 2003 professor i orkesterdirigering vid Luleå tekniska universitet, var en av initiativtagarna till Norrbotten Neo och fungerade som dess konst-närliga ledare de första åren. Han minns med glädje invigningskonser-ten i Kulturens hus i Luleå – som även blev ensemblens premiärkon-sert.

– Vi hade jobbat så länge med det och så blev det äntligen verklighet. Man fick nästan nypa sig i armen, berättar han leende.

Ett halvår senare fick de vara med och inviga Studio Acusticum på musikhögskolan i Piteå, som är ensemblens hemmascen.

PETTER SUNDKVIST HADE jobbat tillsammans med Norrbottens kam-marorkester och Piteå kammarope-ra, som leddes av Kjell Englund, och upplevde att det fanns en öppenhet hos publiken i Norrbotten som till-talade honom.

De båda pratade om att försöka

hitta ett sätt att få mer stadga i ensemblerna som vid den tiden förlitade sig på gästmusiker.

– Sedan när idén föddes om Neo och hur ensemblen skulle se ut var det som att alla pusselbitar föll på plats.

De fick ett brett stöd – av Norr-bottensmusiken, landstingsledning-en, universitetet samt av Piteå och Luleå kommun.

SEDAN GICK ALLTING väldigt fort. På ett halvår hade de anställt musi-ker – flertalet handplockade – och spikat ett program för den första tiden.

När Petter Sundkvist blickar till-baka på de tio åren tycker han att Neo har blivit precis vad han hade drömt om.

– Det är en ensemble med natio-nell status, den enda i sitt slag i Sve-

rige med fast anställda musiker.Neo har utvecklat ett samarbete

med alltifrån tonsättarutbildningar runt om i landet till de främsta svenska kompositörerna.

– Nästan alla yngre tonsättare i Sverige har någon gång gjort verk för Neo, känner till Neo och pratar om Neo.

UNDER ÅREN HAR ensemblen tur-nerat mycket och mött all sorts publik både utomlands och i Sveri-ge.

– Några av de finaste konserterna som jag tänker tillbaka på är när vi har spelat i bygdegårdar i Norr- botten. Det har varit väldigt annor-lunda upplevelser, i det nära och varma mötet med publiken.

Mårten Landström, pianisten som varit med från start, tycker att tiden har gått fort.

– Det är ett fantastiskt jobb jag har som pianist, jag känner mig lyckligt lottad att få vara med och ser fram emot kommande tio år, säger han.

I mars släpper Norrbotten Neo ett album med musik av tonsättaren Anders Eliasson.


FAKTA

Norrbotten NeoNorrbotten Neo är en kammar- musikensemble som spelar nutida konstmusik. Den är en del av Norr-bottensmusiken. Hemmascenen är Studio Acusticum i Piteå.

Neo samarbetar med samtida tonsättare, framförallt nordiska, och beställer kontinuerligt nya verk.

Ensemblen erhåller kulturbidrag från Statens kulturråd, Region Norr-botten, Luleå kommun och Piteå kommun.

De sju musikerna i Neo är tills- vidareanställda och fungerar också som stämledare i Norrbottens kam-marorkester och i Piteå kammar- opera.

Sedan 2013 är Norrbotten Neo Ensemble in Residence (husensem-ble) i Stockholms konserthus.

TIO ÅRNorrbottens egen kammarensemble jubilerar

Sara Hammarström, flöjtist i Norrbotten Neo, sorterar noterna inför en konsert. I bakgrunden Daniel Saur, slagverk. Foto: ERIK HOLMSTEDT

Norrbotten Neos fasta ensemble utgörs av Robert Ek, klarinett, Daniel Saur, slagverk, Kim Hellgren, viola, Sara Hammarström, flöjt, Mårten Landström, piano, Elemér Lavotha, cello, samt Brusk Zanganeh, violin. Dirigenten Petter Sundkvist var med och grundade ensemblen och återkom i början av året för att leda jubileumskonserten.

REGION NORRBOTTEN971 89 Luleå

Sten Rådman, 82 år, har arbetat i skogen i hela sitt yrkes-liv. Han minns när traktorer ersatte hästarnas roll i skogs-bruket i Arvidsjaur.

BILDEN FRÅN 1921 föreställer den första traktorn som testades i Arvidsjaurs skogsbruk. Det är en Cletrac, 20 hästkrafter. Fotot är taget i Tjeras, cirka en mil från Lilla Varjisträsk, år 1921. Försöket slog inte särskilt väl ut och det slutade med att ett lag hästkörare fick rycka in och fullfölja transpor-ten.

– På 1920-talet skedde det många experiment med traktorer, berättar Sten Rådman.

Han har varit skogvaktare på Arvidsjaurs allmänning och yrkes-lärare i skogsbruk. Fortfarande när han började arbeta i skogen på 1950-talet var hästen domineran-de.

– Det var våldsamma diskussio-ner – skulle verkligen traktorn kunna rationalisera bort hästen? Det var många av de äldre som inte trodde på det, minns han.

NÄR DE FÖRSTA traktorerna kom till Arvidsjaur var han inte född än. Däremot hans pappa, Gustav Rådman, var med på den tiden och arbetade även han i skogen.

Sten Rådmans farbror Elis körde skogstransporter och var en av de första som utbildade sig för att köra Cletractraktorn.

Dessvärre slutade det med en tragedi.

– I samband med testkörningar hade de byggt en bro över en bäck. Men bron rasade och Elis fick trak-torn över sig och dog redan i 20- årsåldern.

Olyckor var ingenting ovanligt bland skogsarbetarna under 1900-talets första hälft. Det gällde både de som arbetade med häst och de som arbetade med trakto-rer.

– Man var nog medveten om de risker som fanns, men vad skulle man göra? Det var ju enda chansen att få in någon krona till hushållet.

När avstånden mellan avverk-ningsplatserna och flottlederna ökade försökte man hitta olika sätt för att kunna köra större lass.

Det gällde att hitta en väg som lutade mot ån eller älven så att det gick att lasta så mycket som möj-ligt. För att öka kapaciteten ännu mer isade man vägarna. En kusk och en häst arbetade enkom med att köra omkring och vattna spå-

Den första traktorn i Arvidsjaur

Ett arbetslag med skogsarbetare testar Arvidsjaurs första traktor, en Cletrac med 20 hästkrafter. Copyright: NORRBOTTENS MUSEUM

EN BILD BERÄTTAR

ren för medarna för att det skulle gå så lätt som möjligt.

– Men det hade ju också sin begränsning, för när lasten blev för stor och lutningen för tvär, så var det stor risk att påtryckningen ledde till att både lasset och häs-ten for av vägen.

PARALLELLT BÖRJADE MAN experimentera med små traktorer som man gjorde om till bandvag-nar. De kunde dra betydligt större lass än hästarna. Även för trakto-rerna isade man vägarna så att det skulle gå så lätt som möjligt.

– Men i och med det ökade

också risken för både maskin- och personskador och traktorerna fick inte någon stor genomslagskraft till en början.

Inte förrän på 1950-talen hade skogstraktorerna förbättrats så pass mycket att de slog igenom brett. Det skedde ett par decennier senare än när jordbrukstraktorer-na fick sitt genombrott, men av jordbrukstraktorerna krävdes inte lika mycket, eftersom de före-trädesvis kördes på plan mark.

Under en övergångsperiod användes både traktorer och hästar i skogsbruket.

– Vid mycket svåra lutningar

och sidolutningar var traktorn för begränsad och då fick du ta in hästen.

På sätt och vis tyckte Sten Rådman att det var trevligare att arbeta med häst än med skogs- maskiner.

– Men det är ju så med allting att i och med att tekniken börjar utvecklas så tar den över.

I skogen var det traktorn och motorsågen som bidrog till ratio-naliseringen. Under tio år på 1960-talet förlorade Arvidsjaurs kommun 3 000 invånare. Det var skogsarbetare som flyttade när jobben försvann.

FORTFARANDE ÄR SKOGSBRUKET viktigt i Arvidsjaur, men i dag ska-par det förhållandevis lite syssel-sättning, konstaterar han.

– Vad som har hänt här på bara 30–40 år går knappast att fatta. Att det kunnat ske så snabbt, ratio-naliseringen och utflyttningen.Tror du det finns något som kommer att få stor betydelse för utvecklingen framåt i tiden på samma sätt som traktorn fick?

– Ja. Drönare tror jag kommer att vara revolutionerande för pla-neringen och produktionen.


FOTNOT: Gamla fotografier i Norrbottens museums digitalise-rade arkiv kan du hitta på länken: http:/nbmcarlotta.nll.se

Sten Rådman i Arvidsjaur minns hur man experimenterade med traktorer i skogsbruket under många år innan traktorn slutligen ersatte hästen. Foto: KENT NORBERG

Documents

Nu är Anneli på gångning, cykling eller kroppsarbete. ”All rörelse som man uppfattar som positiv är ju bra – och varför inte träna i grupp”, säger han. PÅ NÅGOT SÄTT