Nätdejtarens

självpresentation

En kvalitativ studie om självpresentation på en nätdejtinghemsida

utifrån ett genus- och åldersperspektiv

Jacob Malmberg Häggå

Sociologiska Institutionen

Kandidatuppsats i sociologi, 15 h.p.

Inriktning: Sociologisk Samhällsanalys

Ht 2016

Handledare: Marie Evertsson

Sammanfattning

Nätdejting har blivit ett vanligt sätt för människor att träffa kärlekspartners på. Den här studiens

fokus ligger på personers självpresentationer på en stor svensk nätdejtinghemsida. Studiens syfte

är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva på en nätdejtinghemsida

och om någon variation finns i relation till ålderskillnader. Studien använder sig av två

frågeställningar: hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida och vilka

skillnader som finns mellan olika åldersgrupper.

Genom en kvalitativ och induktiv ansats har metoden kvalitativ textanalys med netnografiska

inslag använts i analys av självpresentationer av 30 kvinnor och 30 män i åldrarna 18-51.

Datainsamlingen har skett genom medlemskap på hemsidan och kopplat till detta reses och

diskuteras etiska problem som ofta associeras med netnografiska studier. Självpresentationerna

har noggrant analyserats för att räkna ord enligt bestämda teman och söka efter mönster i

texterna.

Studiens huvudsakliga resultat är att det finns en artskillnad gällande sättet kvinnor och män

beskriver sina arbeten. Kvinnorna i studien beskriver sina yrken i högre utsträckning med tydliga

kopplingar till glädje medan männen tenderar att beskriva sina arbeten på ett statusladdat sätt,

ofta med hjälp av titlar och detaljer kring arbetsuppgifter. Vidare kan studien påvisa skillnader

mellan kvinnor och mäns självpresentation i relation till vänner och familj där kvinnorna

beskriver det temat med fler ord. Det verkar också finnas ett samband mellan ålder och arbete

beroende av kön; ju äldre männen är ju mindre behandlas professionella teman, bland kvinnor går

sambandet åt motsatt håll. Datainsamlingen skedde under hösten 2016.

Nyckelord

Självpresentation, genus, nätdejting, ny manlighet, Butler, Goffman

Innehållsförteckning

1.0 Inledning 1

1.1 Syfte och frågeställning 3

2.0 Teori 3

2.1 Historisk bakgrund av dejting ur ett genusperspektiv 3

2.2 Självpresentation 4

2.3 Genus 5

3.0 Metod 8

3.1 Etiska överväganden 9

3.2 Urval och tillvägagångssätt 11

4.0 Resultat 12

4.1 Tolkning av tabell 12

4.2 Sammanfattning av kvinnornas självpresentationer 13

4.3 Sammanfattning av männens självpresentationer 14

4.4 Jämförelser mellan kvinnor och män 15

5.0 Analys och diskussion 17

5.1 Förslag på vidare forskning 20

6.0 Referenslista 21

6.1 Tryckta källor 21

6.2 Elektroniska källor 22

1

1.0 Inledning

Enligt förra årets statistik från SCB använder sig 82 % av svenska befolkningen av internet varje

dag (soi2016.se). Utvecklingen de senaste årtiondena har skett snabbt där internet har förändrats

från att användas av ett fåtal människor, främst inom professioner i vetenskapsetablissemanget

och militären, till att från millenniumskiftet genomsyra den samtida mänskliga interaktionen

(Castells 2001, soi2016.se). Interaktion online möjliggör kommunikation bortom geografisk

platsbundenhet vilket bland annat grundar sig i virtuella mötesplatser som forum och sociala

medier. I den sociala interaktionen online har användaren stor kontroll över hur den vill bli

uppfattad genom text och bild. Till skillnad från social interaktion ”face to face”, det vill säga när

människor är fysiskt nära varandra, har individen online möjlighet att tänka först och handla

sedan och därmed kunna profilera sig på ett mer attraktivt sätt (Ahrne & Svensson 2011: 120-

122).

I samband med att människor kan kommunicera genom virtuella mötesplatser har sättet

människor möter kärlekspartners på förändrats i takt med den teknologiska utvecklingen. Under

2000-talet skapades särskilda hemsidor och senare mobilapplikationer där så kallad nätdejting1

erbjuds. Enligt tidningen Expressen, som hänvisar till SIFO, skriver skribenten att individer i

Sverige är i framkant i världen på att hitta kärlekspartners genom nätdejting. I samma artikel går

det att läsa att år 2009 hade över 20 % av alla nya par funnit varandra genom nätdejting

(Expressen.se 2015). DN hävdar att nätdejting tidigare har ansetts mindre accepterat än idag och

att det utvecklats till ett vedertaget sätt i sökandet efter en partner (DN.se 2016). Den

kanadensiska Forskaren Melaine Fullick skriver att nätdejting tidigare varit associerat med ett

visst negativt stigma som inte existerar idag (Fullick 2013: 545-546). Hon menar att nätdejtande

är en naturlig del i den västerländska livsstilen som utgör ett effektivt sätt att möta

kärlekspartners på (Fullick 2013:546).

Fullick menar att även självpresentationer vid nätdejting kan reflektera genusnormer, samtidigt är

forskningsfältet magert i ämnet (Fullick 2013: 545). Jag har inte funnit någon svensk forskning

1 Är benämningen som används i studien när människor söker kärlekspartners på en virtuell mötesplats på internet

2

om självpresentation vid nätdejtingtjänster som publicerats i en vetenskaplig tidskrift. Däremot

finns utländsk forskning som behandlar självpresentationer utifrån ett genusperspektiv.

Exempelvis har modern amerikansk forskning kommit fram till att individers självpresentationer i

nätdejtingsammanhang tenderar pendla mellan sanning och ideal. Det vill säga att individen gör

sitt yttersta för att framträda i en attraktiv dager, samtidigt som hen måste förhålla sig tämligen

sanningsenlig då syftet ofta är relationer utanför kontakten online och karakteristika lätt kan

kontrolleras (Elison et al 2006: 415-441; Hitch et al 2004: 21-22).

Amerikanen Elizabeth Jagger gjorde i slutet av 1990-talet en kvantitativ studie av

kontaktannonser i flertalet skotska papperstidningar med syfte att undersöka genusskillnader i hur

heterosexuella kvinnor och män beskriver sig i det formatet (Jagger 1998). I sin studie kodar hon

manliga personlighetsdrag som intelligens, bestämdhet och karaktärsstyrka som relaterar till

ambition och hårt arbete. Feminina personlighetsdrag indikerar empati och omvårdande

egenskaper, passivitet och sociala färdigheter (Jagger 1998: 801). Både Jaggers forskning och en

studie av Hitch har visat att män tenderar att beskriva sin ekonomiska status i en högre

utsträckning än vad kvinnor gör (Hitch et al 2004: 21-22; Jagger 1998: 804). Kvinnor hade

däremot en större benägenhet än män att beskriva sig som fysiskt attraktiva (ibid.). Samtidigt

skriver Jagger (1998) att det är lika sannolikt att både kvinnor och män marknadsför sig genom

sina akademiska, professionella och kulturella meriter. Det förklarar Jagger (1998) med en

jämställdhetsutveckling där kvinnor i en högre utsträckning söker män under samma premisser

som män söker kvinnor. Hon hävdar också att dagens genusroller är mångtydiga och mindre

homogena än tidigare (Jagger 1998: 809-810).

Det är mot denna bakgrund blir det intressant att vidare studera om det finns skillnader i hur

kvinnor och män presenterar sig själva i ett nätdejtingsammanhang. Ovanstående studier saknar

ett åldersperspektiv; det vill säga om skillnader självpresentation står i relation till hur gammal

personen är. Därför kommer den här studien även ha ett sådant fokus och därmed vidga

forskningsfältet. Dessa tidigare studier som jag presenterat har sökt skillnader enligt ett fast

analysschema med fasta kategorier; bland annat genom de karaktäristika som Jaggers (1998)

kodningsschema representerar. Av den anledningen kommer den föreliggande studien både söka

skillnader enligt bestämda teman men även söka förbehållslöst efter tendenser i

3

självpresentationerna och även i det avseendet försöka vidga forskningsfältet.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att studera skillnader i hur män respektive kvinnor beskriver sig själva

på en nätdejtinghemsida och om någon variation finns i relation till ålder. Det leder till följande

forskningsfrågor:

- Hur beskriver kvinnor respektive män sig på en nätdejtninghemsida?

- Vilka skillnader finns mellan olika åldersgrupper?

2.0 Teori

2.1 Historisk bakgrund av dejting ur ett

genusperspektiv

Långt innan nätdejting var tekniskt möjligt går det i historien att finna tendenser i västvärlden

som påminner om det. I takt med högre utbildningsnivå och jämställdhet har kvinnor sedan

mitten av 1950-talet fått större geografisk- och relationsmässig mobilitet (Hajnal 1965). Beth

Bailey (2004) går bakåt i den amerikanska historien och undersöker 1900-talets dejtingkultur. I

boken From Front Porch to Back Seat går att läsa om att män tog initiativ till att uppvakta

kvinnor under föräldrarnas vetskap och övervakning för att äta middag eller gå på bio (Bailey

2004: 25-27). Vidare drar Bailey paralleller mellan marknaden och uppvaktandet; med andra ord

dejting som ett handlande i en marknadsekonomi med rationella aktörer (ibid.). Under 1930-talet

namngavs det relationsmässiga spel som utspelade sig bland collegeungdomar till ”dating and

rating complex” av dåtidens sociologer. Begreppet skapades efter analyser av popularitet, status

och ranking bland collegeungdomar; populära karakteristika bland män var att äga en bil, bära

rätt kläder, att vara socialt utåtriktade och gå på många dejter. Bland kvinnliga ungdomar var det

centralt att upprätthålla ett rykte om sig som svårtillgängliga och åtråvärda bland annat genom att

4

träffa rätt män vid rätt tidpunkter för att sedan negligera dem (Bailey 2004: 24). I en skoltidning

gavs bland annat rekommendationen till kvinnliga förstaårselever att de inte borde besvara en

inbjudan i syfte att verka svårtillgängliga (Bailey 2004: 24).

2.2 Självpresentation

Ervin Goffman tillhör sociologins klassiska teoretiker som tolkar det sociala samspelet ur ett

dramaturgiskt perspektiv (Goffman 1974: 22-23). I den sociala interaktionen blir andra individer

både aktörer och publik vilket innebär att individer framställer fasader av sig själva som

reflekterar det av kontexten normativt riktiga och subventionerade (Goffman 1974: 39). Med

andra ord presenterar människor yttre bilder av sig själva med hjälp av populära resurser i det

sammanhang individen vistas i. Goffman menar att det inte räcker att bara vara en individ i ett

sammanhang, utan det är lika viktigt att individen är kulturellt normupprättande (Goffman 1974:

60). För att upprätta normerna och befästa sin identitet använder individen fasaden (Goffman

1974: 28-31). Fasaden skapas både medvetet och omedvetet och upphör när individen befinner

sig ”backstage”, det vill säga utanför det sociala samspelet där individen inte längre har behov av

att prestera socialt. Ofta har en person olika bilder av sig själv vilka kan användas beroende av

olika sociala situationer (Goffman 1974: 33). Fasaden står alltså i relation till de förväntningar

som existerar i den rådande sociala situationen. Goffman exemplifierar med att kvinnliga

studenter tenderar att framställa sig som mindre kunniga bredvid sina manliga medstudenter för

att därmed bekräfta dem (Goffman 1974: 42). Det är ett exempel på hur fasaden reflekterar

samhällsnormer, i det här fallet om mannen som mer kunnig än kvinnan.

Likt andra sociala rum borde det finnas normer för hur individer väljer att presentera sig även i

den nätdejtingkontext som den här studien fokuserar på. Konsekvenser av att inte följa normerna

skulle kunna vara att personen ifråga blir mindre omtyckt och därför rättar sig personen efter vad

som är normativt förväntat. I relation till fysisk social interaktion möjliggör den nätbaserade

självpresentationen och interaktionen en större kontroll för användaren att styra hur den vill bli

uppfattad. Nätdejtaren kan granska sig själv och faktiskt få möjlighet att tänka först och handla

därefter. Det ger nätdejtaren en större förmåga att presentera sig själv på ett sätt som hen finner

attraktivt eller normativt riktigt.

5

Några som använder Goffman i sin forskning om internet är Svenningsson, Lövheim och

Bergquist i boken Att fånga Nätet från 2007; där menar de att självpresentation på internet

förstärker den egna personen och dennes ideal. I det sociala livet online finns skepticism och

vaksamhet mot andra användare grundat i misstro om att individer utger sig för något de inte är

(Svenningsson et al 2007: 28). Detta beteende ses enligt Svenningsson (2007) inte som något

bedrägeri utan som något accepterat och en del av interaktionen online. Vidare menar han att

internet verkar som en social plattform där olika former av självpresentationer sker hela tiden då

de sinnesintryck som annars finns vid social interaktion är frånvarande på internet. Samtidigt

framhåller Svenningsson att internet inte är en befriad zon från de maktstrukturer som associeras

med livet i övrigt (Svenningsson et al 2007: 25-26). Med andra ord använder människor liknande

perception och omdömesförmåga i det sociala livet som online, därmed kan exempelvis samma

diskurser om klass och genus återspeglas online. Det leder oss in på teorier om genus och

genuskonstruktion. Det grundar sig i studiens syfte att se om skillnader finns och hur dessa ter sig

i självpresentation på en hemsida för nätdejting.

2.3 Genus

Judith Butler anses av många vara banbrytande i sin filosofi och forskning om genus. I Gender

Trouble tar hon avstamp i att dementera att det överhuvudtaget existerar manlighet och

kvinnlighet utifrån ett biologiskt synsätt. Skillnader mellan män och kvinnor är en social

konstruktion (Butler 1999: 2-3). En central aspekt i konstruerandet av socialt kön och genus är

det diskursiva (Butler 1999: 10-12). Det bör tilläggas att Butler är socialkonstruktivistisk i sin

ontologiska uppfattning och därmed tolkar verkligheten som konstruerad och i ständig

förändring. Skapandet av genus och distinktionen mellan män och kvinnor är alltså performativt,

det vill säga ett uppträdande av akter som ständigt produceras och reproduceras genom text eller

andra kommunikativa praktiker (Butler 1999: 185-193). Uppträdandet är konstituerande och kan

förstärkas antingen positivt eller negativt, eller försvagas. Exempelvis kan individer som tydligt

avviker från sitt genus utsättas för sanktioner (Butler 1999: 190-191). För att applicera Butlers

teori om performativt genus på den nätdejtingkontext den här studien fokuserar på torde

självpresentationen vara en plattform där kön och genus produceras och reproduceras, grundat i

6

hur människor beskriver sig själva. Det återanknyter till ovanstående diskussion utifrån Goffman

där nätdejting skulle kunna vara ett konstituerande handlande där människor kan rätta sig själva

och sträva mot att uppträda normativt riktigt. Det finns alltså likheter mellan Goffmans (1974)

dramaturgiska perspektiv på social interaktion och Butlers (1999) performativa angreppsätt på

genus då de båda menar att individens uppträdande är betingat av normer och individens

agerande är en roll individen axlar.

Den amerikanska forskaren Raewyn Connell ser ojämlikheten mellan män och kvinnor som en

konsekvens av att pojkar och flickor har uppfostrats olika (Connell 2009; Johansson 2000). Hon

menar i boken Om Genus att pojkar socialiseras in i en roll som aktiv och dominant medan

flickor fostras till lydnad, att vara omvårdande, passiva och förmås att attrahera mannen. Connell

grundar sig i ett antagande om förväntat naturliga skillnader mellan könen såtillvida att mannens

dominans antas vara av naturen given på samma sätt som att kvinnans förväntade roll är av

vårdande slag (Connell 2009: 18-20, 64). Hon delar även Butlers (1999) syn på genus som en

performativ aktivitet som verkar både på ett mikro- och makroplan i samhället (Connell 2009:

102-103). Med andra ord skapas genusstrukturerna enligt dessa teoretiker genom synliga

beteenden (vad människor säger och gör) vilket enligt Connell (2009) återspeglas i familjen och

på arbetsmarknaden, och sannolikt även på virtuella mötesplatser av olika slag.

Thomas Johansson skriver, liksom flera teoretiker, att pojkar och flickor har socialiserats in i två

skilda identiteter (Beynon 2002; Johansson 2000). Enligt Johansson (2000) har två separerade

emotionella fält uppstått grundat i att kvinnan i kärnfamiljen utgör den förväntade huvudsakliga

vårdnadshavaren medan mannen verkar i hemmets periferi (Johansson 2000: 21-22). Flickor

fostras in i att i framtiden axla rollen som den primära vårdnadshavaren och som ett led i det vara

intim och omsorgsfull. Pojkar fostras mer in i att vara autonoma, självhävdande och karriärlystna

(ibid.). Samtidigt menar Johansson att det finns en ambivalens i dagens manlighet som grundas i

att många av de klassiska mansdominerade arbetena har försvunnit och att tydliga patriarkala

spörsmål och aktiviteter utsätts för kritik, något som skapar ”den nya manligheten” (Johansson

2000: 44). På det sättet befinner sig den nya manligheten i en gråzon mellan tidigare

hegemoniska föreställningar om manlighet och mer nyanserade identiteter som bygger på

kommunikation, känslor och relationer istället för disciplin, makt och narcissism (Beynon 2002;

7

Johansson 2000: 53). Beynon (2002) behandlar också den nya manligheten likt Johansson (2000)

men tillägger bland annat att manligheten i sig är i förändring (Beynon 2002: 17). Han hävdar att

den manliga förändringen sker på samma sätt som den kvinnliga, då kvinnor idag finns

representerade på platser som tidigare varit kontrollerade av män, exempelvis inom toppsfären av

politik och näringsliv. Beynon menar att en ny hegemonisk manlighet förmedlas genom media

där mannen i en högre utsträckning är mer känslig, omhändertagande och engagerar sig i

aktiviteter som tidigare varit reserverade för kvinnor (Beynon 2002: 17).

Jag ser Johanssons (2000) och Beynons (2002) infallsvinkel på genus som berikande då den ger

en mer komplex och nyanserad bild av mäns moderna ideal som borde återspeglas i

självpresentation vid nätdejting. En möjlig konsekvens av denna beskrivna ambivalens skulle

exempelvis kunna vara att män inkluderar beskrivningar av sig själva som mer villiga att ägna sig

åt klassiskt feminina obetalda sysslor i hemmet eller beskriva sig på mjuka, känslosamma och

vårdande sätt.

I Jaggers (1998) studie på kontaktannonser i skotska dagstidningar finns intressanta indikationer

på att kvinnor presenterar sig på sätt som distanserar dem från den tidigare stereotypa bilden som

vårdande, passiv och huvudansvarig för hemmet (Jagger 1998: 809-811). Jagger menar att det

nästan är lika sannolikt att en kvinna marknadsför sig själv genom sitt yrke och sin utbildning

som att en man skulle göra det (ibid.). Hon menar att kvinnor ofta beskriver sig på sätt som

vittnar om karriärmedvetenhet och en beslutsamhet om att möta sin partner på lika villkor (Jagger

1998: 811). Vidare menar Jagger att kvinnors fokus vid dejting idag finns i en högre utsträckning

på gemensamma intressen än att finna ekonomisk trygghet i en man (Jagger 1998: 810). Fastän

kvinnliga och manliga stereotypa könsroller håller på att lösas upp framhåller hon att delar av

dem lever kvar, bland annat genom att män tenderar söka stereotypa feminina kvinnor och att de

har ett fokus på fysiskt utseende.

8

3.0 Metod

Den forskningsansats som används för att besvara frågeställningarna är induktiv genom metoden

kvalitativ innehållsanalys med netnografiska inslag. De netnografiska inslagen grundar sig i att

datainsamlingen enkom sker online och att det empiriska materialet är producerat av andra

människor på internet (Ahrne & Svensson 2011: 119-112). Netnografin är sprungen ur etnografin

och syftar till att undersöka den sociala värld som vuxit fram online genom sociala medier och

andra nätgemenskaper. En sådan nätgemenskap kan exempelvis utgöras av en nätdejtinghemsida.

Innehållsanalys kan användas med ett kvalitativt såväl som ett kvantitativt angreppsätt där det

senare skulle kräva ett större material än vad som finns för den här studien (Essiason &

Oscarsson 2012: 225). Vid kvantitativ innehållsanalys har samtliga texter som analyseras lika

värde vilket kan kontrasteras mot det kvalitativa angreppssättet där tyngdpunkten ligger på det

som är substantiellt mest centralt i materialet (Essiason & Oscarsson 2012: 210-211). Det innebär

i det här sammanhanget att relevanta delar av självpresentationen väljs ut och analyseras. Hur

texten sedan ska tolkas är beroende av om forskaren söker latenta eller manifesta budskap vilket i

förenklad mening betyder huruvida textens budskap går att utläsa direkt eller kräver en mer

djuplodad tolkning (Essiason & Oscarsson 2012: 221). Texterna studeras med stor noggrannhet

och som ett led i den kvalitativa innehållsanalysen ställer forskaren ett antal frågor till texten,

annorlunda uttryckt appliceras analysverktyget på materialet för att antingen systematisera eller

kritiskt granska materialet (Essiason & Oscarsson 2012: 210-211, 215).

Den springande punkten vid forskning är att på ett övertygande sätt förmedla hur slutsatsen

belagts. Det anknyter till vikten av analysverktygets styrka och dess tydliga teoretiska koppling.

Då jag använder ett kvalitativt och tolkande angreppsätt i studien så ställer det stora krav på hur

resultatet har fastslagits. Det går med andra ord inte att hävda att skillnader är statistiskt

säkerställda inom en viss felmarginal vilket skulle ge en viss tyngd till dragna slutsatser. Vissa

presentationstexter är inga självpresentationer utan utgörs exempelvis av citat eller korta texter

som inte går att definiera som att individen beskriver sig själv. Sådana texter är ointressant för

9

studien och har därför inte analyserats. Det är inte heller intressant att analysera vad den enskilda

nätdejtaren söker för typ av partner, utan det relevanta är hur individen beskriver sig själv. Likt

tidigare nämnt kan den valda metoden öppna upp för att nya resultat som kräver den djuplodade

analys av texter som innehållsanalys associeras med.

3.1 Etiska överväganden

Forskningsetiska överväganden handlar om balans mellan legitima intressen. Om detta finns

bland annat att läsa i Vetenskapsrådets bok Forskningsetiska Principer inom humanistisk-

samhällsvetenskplig forskning (2002) vars fyra huvudkrav utgörs av informationskravet,

samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav ställs mot

forskningskravet som definieras av att nyttan i ny kunskap genom forskning inte får kränka eller

skada den enskildes integritet (Forskningsetiska principer 2002: 11). Jag vill nedan belysa etiska

överväganden som rör den här studien i relation till dels till Vetenskapsrådets krav men även till

andra etiska bestämmelser om onlineforskning.

Informationskravet och samtyckeskravet syftar till att respondenten är väl medveten om att den

studeras, vad forskningsprojektet går ut på samt att respondenten kan avbryta sin delaktighet.

Dessa krav blir problematiska att uppfylla i relation till den här studiens syfte och metodologiska

ansats då datainsamlingen sker utan tillfrågan (Forskningsetiska principer 2002: 7-10). Det bör

dock framhållas att det går att läsa ur VR:s publikation att vid deltagande observation, en

forskningsansats som är närbesläktad med netnografin, kan informationskravet bortses ifrån

(NESH 2016: 12-13). Enligt NESH, som är Norges motsvarighet till Vetenskapsrådet, väger

informations- och samtyckeskravet mindre tungt där respondenter inte kan identifieras,

exempelvis vid observation av människor i publika rum. Det är först vid intervju som

informations- och samtyckeskravet bör gälla enligt NESH (NESH 2016: 12). Det leder till

reflektioner om vad publika rum är. Jag menar här, med bakgrund av bland annat Martin Bergs

avhandling Självets Garderobiär om självpresentation vid en virtuell mötesplats för transsexuella

män, att självpresentationen går att liknas vid ett klädesplagg och informationen därmed går att

tolkas som offentlig (Berg 2004: 32).

10

Association of internet researchers (Aoir) har skapat en publikation om övergripande etik för

internetforskning som jag finner relevant för den här studien. Det grundar sig i att den dels är

skriven av forskare från fler länder än Sverige samt att den är publicerad 2012 vilket gör den mer

anpassad till dagens internetsamhälle än VR:s publikation som jag skriver om tidigare. Aoir

menar att en studies etiska bestämmelser bör vara kontextanpassade och etiska normer är

viktigare än regler. Samtidigt understryks vikten av att genomgående beakta integriteten och

säkerheten för de individer vars självpresentation utgör den här studiens material (Aoir 2012: 4-

6). Liksom VR betonar Aoir att det måste finnas en balans mellan nytta och möjlig

integritetskränkning för studieobjektet (Aoir 2012: 4). Enligt Aoir bör forskaren bland annat fråga

sig i vilken mån informationen kan betraktas som känslig, hur möjlig integritetskränkning

minimeras, om den kan kopplas till någon enskild individ, vilken roll forskaren har på

forskningsfältet och om informationen kan tolkas som offentlig (Aoir 2012: 8-10).

Grundat i ovanstående finns det i föreliggande studie ett stort behov av att vidta största möjliga

integritetsskydd. I linje med det kommer inte namnet på nätdejtinghemsidan offentliggöras.

Självpresentationerna kommer ej sammankopplas med någon exakt ålder utan visas enbart inom

de åldersintervall som presenteras i nästkommande kapitel. De retuscherade texterna kommer

finnas tillgängligt vid förfrågan där enbart självpresentationen och ingen övrig information visas

för att stärka integritetsskyddet. Fastän stor diskretion visas mot de självpresentationer som ligger

till grund för studien finns fortfarande forskningsetiska problem, exempelvis informationskravet

som inte kan tillgodoses. Samtidigt är det relevant att informationen tolkas som offentliga texter

vilket användare på fri hand själva producerat. Texterna är med andra ord inte svar på enskilda

frågor en forskare ställt. Sammantaget ser jag en rimlig balans mellan den potentiella

integritetskränkning som kan föreligga och nyttan med studien då den är nydanande i sitt slag och

kan påvisa skillnader mellan hur män och kvinnor väljer att presentera sig själva i en modern

dejtingkontext. Studien kan också bidra med insikter om modern dejtingkultur vilket utgör en del

samhällets större genusdiskurs.

11

3.2 Urval och tillvägagångssätt

För att få åtkomst till det empiriska datamaterialet om 30 kvinnor och 30 män var jag tvungen att

bli medlem på en sida för nätdejting. Jag valde en av de största nätdejtingsidorna med ett tydligt

fokus på seriösa relationer; något jag tror ökar sannolikheten för genomarbetade

självpresentationer. Under ett fiktivt alias sökte jag efter kvinnor eller män i tre ålderkategorier;

18-29, 30-40 och 41-51. Jag fyllde i mina ålderskrav, huruvida jag var kvinna eller man och

vilket kön jag sökte, därefter presenterade hemsidan individer från hela landet. Jag valde de första

tio personerna i varje ålderskategori förutsatt att de hade självpresentationer; efter att jag läst dem

gjorde jag en skärmdump2, importerade bilden till ett bildredigeringsprogram där jag

retuscherade information som skulle kunna binda texten till en faktisk person, sparade sedan den

retuscherade bilden och raderade skärmdumpen.

Åldersuppdelningen relaterar till studiens syfte; huruvida variation i självpresentationer finns i

relation till ålder. Detta kan ses som tämligen explorativt då någon tidigare forskning på ålder

kopplat till skillnader i självpresentation vid nätdejting inte finns. Likt tidigare beskrivits kommer

användare som gjort självpresentationer tas med i studien och således kommer användare som

beskrivit sig med texter som inte går att definiera som självpresentationer inte vara en del av

studiens material.

Efter materialet var insamlat påbörjades studiens analysprocess. Det första steget relaterar till

Goffmans (1978) dramaturgiska perspektiv och Judit Butlers (1999) genusteori. De båda

teoretikerna ser social handling som något performativt, därför försökte jag finna mönster i

gruppernas självpresentation genom att söka efter tendenser som var utmärkande i de olika

grupperna. Sedan räknade jag ord i självpresentationerna som relaterade till professionella

aspekter (arbete och studier), socialt liv (familj- och vänner) samt fritidsintressen. De teman som

ordräknandet utgår från har en koppling till Jaggers (1998) kodningsschema om karaktäristika

som var signifikanta för kvinnor och män.

2 Digital bild som föreställer en hel (eller delar av en) bildskärm vid ett givet ögonblick

12

4.0 Resultat

Nedan ges en övergripande beskrivning av de analyserade presentationstexterna. Det första steget

i analysprocessen fokuserar på den första forskningsfrågan; hur män och kvinnor beskriver sig i

självpresentationer på en nätdejtinghemsida. I det andra steget presenteras jämförelser mellan

kvinnor och män i de olika åldersgrupperna. Som tidigare beskrivits består materialet av tio

personer i varje åldersgrupp, med andra ord 30 kvinnor och 30 män. Avsnittet inleds med en

tabell som visar det antal ord som individerna använt för att beskriva de teman som redogjordes

för i föregående avsnitt. Tabellen visar varje åldersintervall och genomsnittlig mängd ord för

kvinnor respektive män.

Tabell 1.

Kvinnor 18-29 30-40 41-51 Genomsnitt Arbete och

studier 2,1 6,4 11,6 6,7

Vänner och

familj 3,7 4,6 4,1 4,1

Fritidsintressen 12,1 11,5 20,8 14,8 Män

Arbete och

studier 14,3 10,4 4,4 9,7

Vänner och

familj 1,1 1 2,1 1,4

Fritidsintressen 27,7 13,2 10,5 17,1

4.1 Tolkning av tabell

Det finns intressanta skillnader beträffande det antal ord som använts för att beskriva arbete och

studier, vänner och familj och fritid. Bland kvinnorna så ökar antalet ord för beskrivningar

relaterade till temat arbete och studier för varje ålderskategori. Med andra ord, desto äldre

kvinnorna är desto fler ord används för att beskriva arbete och studier. För männen är det tvärt

om; desto äldre de är desto färre ord använder de för att beskriva arbete och studier. Kvinnorna i

det äldsta åldersintervallet beskriver arbete och studier med mer än dubbelt så många ord som

männen i samma ålder. Det kan indikera att arbete och studier blir viktigare ju äldre kvinnorna är

och vice versa för männen. Det kan även indikera de olika gruppernas uppfattning om vad som är

13

uppskattat hos det motsatta könet. Kanske förväntar sig männen att kvinnor letar efter mindre

karriärsinriktade män ju äldre de är medan kvinnorna kanske tror att äldre män i större uträckning

än yngre män, söker efter kvinnor som är så karriärorienterade.

När det gäller fritidsintressen råder också skillnader; kvinnor i den äldsta gruppen beskriver sina

fritidsintressen med nästan dubbelt så många ord de i det yngsta- och mellersta åldersintervallet.

Bland männen beskriver den yngsta gruppen fritid med dubbelt så många ord som den mellersta

gruppen och skillnaden är ännu större jämfört med den äldsta gruppen män.

Vidare skillnader mellan kvinnorna och männen är det antal ord som används för att beskriva

kategorin vänner och familj. Skillnaden är bestående över de olika åldersgrupperna där kvinnorna

använder cirka fyra ord för att beskriva kategorin i jämförelse med männen som använder mellan

en till två ord. I jämförelse med arbete och studier och fritidsintressen beskrivs vänner och familj

generellt med få ord bland både kvinnor och män.

4.2 Sammanfattning av kvinnornas

självpresentationer

Tydliga performativa mönster i kvinnornas självpresentationer finns bland annat i gruppens

betoning av det sociala. Kvinnorna beskriver relationer med vänner, barn och familj tämligen

utförligt i jämförelse med männen; bland annat återfinns citat som: ”Min dotter är som navet i

mitt liv..”, ”jag har två barn varannan vecka, det finaste jag har :)”. De beskriver sig ofta som

glada, sociala men även beskrivningar som ”samtalande” och ”gillar människor” återfinns i

självpresentationerna som understryker kvinnornas sociala fokus. Det mönstret går att koppla till

både Connell (2009) och Johansson (2000) som menar att förväntningar på kvinnor i större

utsträckning än för män är kopplade till omsorg. Även Jagger (1998) ser sociala sidor som något

typiskt kvinnligt.

Ett tydligt mönster i den yngsta gruppen är att fyra av tio kvinnor beskriver egenskaper och

prestationer tillsammans med en bisats som kan tolkas som förminskande: ”talar ibland innan jag

tänker och kan nog uppfattas som kall i dessa lägen”, en annan kvinna skriver: ”På väg mot

drömjobbet, (förhoppningsvis)..”, och en tredje skriver: ”Har två tatueringar på axeln, vill gärna

14

göra fler. Får se när det blir av :)”. I de två äldre grupperna märks en större bestämdhet och

tydlighet i jämförelse med vad som går att utläsa i den yngsta gruppen. Arbeten beskrivs

exempelvis över lag i positiva ordalag, kvinnorna formulerar även en tillfredsställelse med livet i

stort, vilket kan tolkas som uttryck av självständighet. Följande skriver en kvinna i åldern 41-51:

”Känner mig själv rätt bra vid det här laget”, en annan kvinna skriver: ”Så himla glad i livet”, en

tredje ur åldersintervallet 30-40 år skriver: ”Jag är självständig, snäll och omtänksam”, vidare

finns att läsa: ”jag är operfekt perfekt”, andra exempel är: ”Jag ger så mycket på mitt jobb men

får så mycket tillbaka”, och: ”när jag inte tar fram kommunikationsstrategier så gör jag...” Detta

kan kopplas till Jaggers (1998) beskrivning av en samtida kvinna som är självständig och

arbetsinriktad.

4.3 Sammanfattning av männens

självpresentationer

Männen tenderar genomgående att beskriva fritidsintressen, arbeten och många gånger sig själva

grundligt. I nästan samtliga självpresentationer beskriver sig männen med mjuka adjektiv som

omtänksamma, snälla och lugna. I de två äldre gruppernas finns ett tydligt intresse för matlagning

som exempelvis beskrivs i sex presentationer av dem i åldern 30-40 vilket ger tydliga

associationer till ”den nya manligheten” (Johansson 2000; Beynon 2002; Jagger 1998).

Männen i materialet verkar vilja betona just sina mjuka sidor före hårda attribut och vill visa att

de vistas i zoner som tidigare varit reserverade för kvinnor. Exempelvis beskriver sig en man

som: ”lite lagom mullig o go kille snäll, omtänksam, närhet och mycket med kärlek och jag söker

tjejen i mitt liv”, en annan skriver: ”en helt vanlig snäll man som varken tränar eller bara äter

sunt”, en tredje beskriver sig själv som ”romantisk, varmhjärtad, trygg, lojal, ärlig, glad, kramig,

rolig, pålitlig och seriös” och en ung man skriver ”...inte karriärsmässigt medveten eller någon

alfahanne eller badboy. Utan gullig och försynt som under de senaste åren långsamt har

förverkligat mina hobbies”. I åldern 30-40 skriver en man ”Är väldigt känslig, för att kunna älska

någon annan så måste man våga öppna sig och göra sig sårbar”. Jag finner det intressant är att

samma man beskriver sig även som ett ”kap” och avslutar sin presentation med ”Har uniform på

jobbet...”. Bland männen är det vanligt att beskriva sig på ett mjukt sätt men även inkludera olika

15

former av självhävdelse. Det går att koppla till vad Johansson (2000) skriver om männens

egenskapssfär som genomsyras bland annat av självhävdelse. Exempelvis beskriver sig en man

som: ”guldklimp”, en annan man beskriver sig bland annat med orden: ”Svårt att placera mig i ett

fack och jag är nog ganska unik”. En man beskriver sig själv som ett företag som har en ledig

tjänst: ”I bolaget finns följande vakans i nuläget...I tjänsten möter du en social och nyfiken

man...”.

Männen beskriver i genomsnitt arbete och studier med 9,7 ord per självpresentation. Männen i

åldern 18-29 beskriver arbete och studier med flest ord, i genomsnitt med 14,3 ord. Jag gör

tolkningen att de rika beskrivningar av de professionella bitarna i männens liv också relaterar till

männens egenskapssfär om att vara den huvudsakliga försörjaren, vilket både Connell (2009) och

Johansson (2000) skriver om. Det verkar med andra ord te sig normativt riktigt att kunna påvisa

ekonomisk stabilitet framförallt i de två yngre åldersgrupperna. De presentationer jag analyserat

verkar med andra ord indikera att de äldre männen inte har lika stort behov som de yngre att

hävda sig med hjälp av sitt professionella liv. Samtidigt kan det vara så att de unga männen på

nätdejtingsidan har mer statusfyllda yrken är de äldre männen vilket tar sig till uttryck i

självpresentationerna.

4.4 Jämförelser mellan kvinnor och män

Det finns som tidigare nämnts en skillnad i antal ord med vilka kvinnor och män beskriver arbete

och utbildning. Vidare finner jag dock en större substantiell skillnad som består i att männen i

högre utsträckning beskriver vad de jobbar med. De har både ett mer objektivt- och statusinriktat

förhållningssätt till arbetet och beskriver arbetet med större detaljrikedom än kvinnorna som

tenderar att ha en mer emotionell relation till arbetet. Exempelvis beskriver 12 av männen vad de

jobbar med i jämförelse med fyra av kvinnorna. Av kvinnorna skriver åtta av dem om sina

arbeten som något de trivs med, exempelvis ”sorgligt förtjust i mitt arbete”, ”jag är uppskattad

på jobbet, uppskattar att ha ett jobb jag älskar men lever inte för att arbeta...” en tredje skriver

”Jag jobbar inom sjukvården på världens bästa arbetsplats med världens bästa kollegor”, eller

dylika beskrivningar som relaterar mer till nöjdhet och arbetsglädje. Männens beskrivningar

skiljer sig från den bilden; de lyfter exempelvis fram att de är chefer, verkar i en internationell

16

kontext och är egna företagare vilket leder till associationer om att tjänsterna också är välbetalda.

En man i åldersintervallet 18 till 29 skriver ”konsult som till vardags jobbar med logistik och

administration på internationell nivå”, en man i åldersgruppen 30 till 40 skriver: ”jobbar som

chef på mitt eget företag”, en annan man i samma ålder skriver: ”Jobbar som distriktschef inom

VVS branschen”, en 41-51 årig man skriver: ”Sverigechef på ett bolag som håller på med

riskkapitalanskaffningar, emissioner etc”, och en annan man ur den yngsta gruppen skriver: ”Jag

är en ambitiös kille på X år som jobbar som finansanalytiker”. Med andra ord förefaller det

viktigare för männen än för kvinnorna att betona statusen i arbetet.

Gällande fritidsintressen finns mindre skillnader där det gemensamma för kvinnor och män bland

annat är träning, mat film, promenader och natur. Exempelvis skriver en kvinna i åldern 30-40:

”Tycker om att prova nya spännande saker både när det gäller sport, resor och mat..”, en man i

den äldsta gruppen skriver: ”sportintresserad och tycker om att träna. Cykla springa och gå

långpromenad. Eller bara ta det lugnt hemma och titta på en bra film”.

En utmärkande tendens som finns i den yngsta gruppen av män är deras beskrivna intellektuella

intressen vilket inte återfinns bland kvinnorna. En man skriver exempelvis: ”Har stort intresse

för kultur, speciellt litteratur och konst”, en annan skriver: ”..passion för historia och

angränsande samhällsorienterade ämnen”, en tredje skriver: ”Jag uppskattar genuina djupa

samtal om filosofiska ämnen, konst, historia, politik..” Vanliga fritidsintressen i den yngsta

gruppen av kvinnor är bland annat film och ”hemmamys”. I de äldre åldrarna är motion i olika

former vanligt, en kvinna skriver: ”aktiviteter i naturen (mtb, långfärdskridskor, paddla

mm..tränar lite grann, just nu mest yoga”, en annan kvinna skriver: ”gillar att dansa, cykla och

springa”, en tredje kvinna skriver: ”tar gärna långa promenader i alla väder gärna i närheten av

havet”.

Andra skillnader gällande fritidsintressen är männens beskrivna intresse för renovering och

snickeri i de äldre åldersgrupperna, samt männens utmärkande matlagningsintresse som är

tydligast i de äldre åldersgrupperna. En man i åldern 41-51 skriver: ”Världsbäst på att flippa

pannkakor”. Bland män i åldern 30-40 år går det bland annat att läsa: ”Jag har ett stort intresse

17

för matlagning” och en annan man i samma åldersgrupp skriver ”Är kung på matlagning”, ”Har

nyss renoverat färdigt huset...” och en annan skriver ”Yttre energitillförsel och katalysering sker

för närvarande genom projekt som renovering av lägenhet...”.

Kvinnorna beskriver fritidsintressen med i genomsnitt 14,8 ord och männen med 17,1 ord per

självpresentation, med andra ord verkar männen ge något mer detaljrika beskrivningar av sina

fritidsintressen än vad kvinnorna gör. För både kvinnorna och männen i studien verkar

beskrivningar av fritidsintressen vara av stor betydelse i självpresentationen. Enligt Jagger (1998)

är fritidsintressen en vanligare identitetsmarkör i självpresentationen än exempelvis fysiska

attribut eller arbete.

Sammantaget vill jag i relation till de skillnader jag belyst betona att studien baseras på en

förhållandevis liten mängd självpresentationer och resultaten ska därmed tolkas med viss

försiktighet.

5.0 Analys och diskussion

Min nyfikenhet i att fördjupa mig i självpresentation vid nätdejting utifrån ett genus- och

åldersperspektiv grundar sig i en undran om dejting har varit ett skyddat rum från den sociala

jämställdhetsförändring som pågår i samhället i stort. Bland de 30 kvinnor och 30 män som jag

studerat finns både skillnader och likheter i hur kvinnor och män beskriver sig själva. De största

skillnaderna i självpresentationen återfinns i kvinnor- och mäns relation till arbete och utbildning,

vänner och familj och fritidsintressen i form av intellektuella intressen och matlagning.

Goffman (1974) menar att det finns kontextuella krav som individen tar hänsyn till för att passa

in och bli uppskattad. Teorin kan ge en insikt i varför många män beskriver sig som mjuka

samtidigt som tydliga inslag av självhävdelse finns. Även Butler (1999) menar att den sociala

kontexten styr och kan sanktionera individens uppträdande. På nätdejtinghemsidan kan det

exempelvis betyda att en person inte får så mycket kontakt med andra jämfört med vad den skulle

få om den beskrev sig på ett mer förväntat normativt sätt. Det är dock ett antagande som inte kan

18

bekräftas i det här fallet och skulle möjligtvis kräva att samma person presenterade sig på olika

sätt för att sedan mäta utfallet. Det är något som jag inte har resurser för att undersöka.

Utifrån studiens resultat finns indikationer på att män i de yngre ålderskategorierna, i en större

utsträckning än kvinnor, vill framhäva sina professionella meriter. I åldern 41-51 år är

förhållandet det omvända där kvinnorna beskriver arbete och utbildning med dubbelt så många

ord som männen. Det resultatet ligger delvis i linje med Jagger (1998) som skriver att

sannolikheten att marknadsföra sig själv baserat på ens professionella meriter var nästan lika stor

för kvinnor och män i hennes studie. Såvitt jag vet har ingen tidigare studerat skillnader i

självpresentationer med avseende på ålder och i det sammanhanget verkat alltså Jaggers (1998)

slutsats stämma olika bra i olika ålderskategorier av kvinnor och män. Som jag tidigare visat ser

jag också en artskillnad som inte enbart definieras av mängden ord. I relation till det ser jag en

tydlig koppling till empirin jag presenterat som menar att männen vill visa en bild av ekonomisk

stabilitet och yrkesstatus (Elison 2006; Hitsch et al 2010; Jagger 1998). Jag relaterar också

resultatet till Connell (2009) och Johansson (2000) vilka båda skriver om den egenskapssfär som

män förväntas uppträda inom. De båda författarna skriver om att män bland annat har

socialiserats in i självhävdelse genom sitt arbete, vilket manifesteras här bland annat genom att de

som har statusfyllda arbeten lyfter fram detta som en central del i deras självpresentation. Det är

inslag som finns representerade i samtliga åldersgrupper.

Det finns också inslag som vittnar om vad flera teoretiker kallar ”ny manlighet” (Beynon 2002;

Johansson 2000). Den visas genom att många män beskriver sig med mjuka adjektiv. Det finns

också män som beskriver sin person utan självberöm och presenterar sig som ”vanliga” män som

söker kärlek och närhet.

I studiens resultatdel framgår det att vänner och familj tar en större plats i kvinnors

självpresentation jämfört med männens. Det ser jag som en möjlig indikator på en normativ

förväntan hos kvinnor att ha ett större fokus på den privata sfären, det vill säga hemmet och

familjen. Det resultatet kan kopplas till Johansson (2000) och Connell (2009) som menar att

kvinnan har socialiserats till den förväntade vårdnadshavaren. Utifrån Butler (1999) är det bland

annat genom dessa diskursiva praktiker det performativa genuset skapas.

19

Vidare vill jag betona att fem av de tio männen i åldern 18-29 inkluderar intellektuella intressen i

sin självpresentation samtidigt som inga sådana element återfinns i samma ålderskategori bland

kvinnorna. Det väcker frågor huruvida männen tror att beskrivningar av sig själva som djupa och

tänkande anses vara attraktiva karaktäristika. På samma sätt väcker frånvaron av intellektuella

intressen bland unga kvinnor frågor om huruvida de tror att sådana intressen kan verka

avskräckande på män. I studiens teoriavsnitt finns ett träffande exempel från Goffman (1974)

som utspelar sig en klassrumsmiljö där flickor aktivt försöker att inte visa sig kunniga bredvid

pojkar på grund av att det inte är det förväntade uppförandet. Om resultatet i föreliggande studie

inte är av slumpen uppkommet kan det också ses som en diskursiv praktik där det performativa

genuset skapas.

Resultaten visar också att kvinnorna använder fler ord för att beskriva arbete och studier ju äldre

de är medan sambandet är det motsatta för män. Detta resultat är nytt och har såvitt jag vet inte

uppmärksammats i tidigare forskning. Här ger med andra ord tidigare forskning och teori liten

vägledning och större studier vore av intresse.

Sammantaget vill jag trots de skillnader jag tidigare lyft fram, i stil med Jagger (1998) betona att

varken kvinnor eller män uppvisar någon homogen bild av sig själva. Materialet som jag

analyserat visar på vissa skillnader enligt de teman som jag beskrivit ovan. Det är möjligt att

studier av ett större material skulle visa på skarpare skillnader mellan kvinnor och män. En större

studie skulle också kunna visa att de skillnader jag lyft fram i genomsnitt är mindre än de jag

funnit och delvis berott på att jag i den här studien varit tvungen att begränsa mig till ett relativt

litet urval av självpresentationer.

Om vi vågar lita på resultaten från föreliggande studie verkar fritidsintressen vara ett viktigt tema

i självpresentationer. Det kan, om möjligtvis något spekulativt, vittna om en diskursiv förändring

i självpresentationen där människor träffar partners på grundval av andra egenskaper än ekonomi

och fysiska attribut. Samtidigt visar resultatet att status och arbete fortfarande är viktiga delar i

mäns självpresentation, även om det verkar minska i betydelse med stigande ålder.

20

5.1 Förslag på vidare forskning

Mot bakgrund av ovanstående diskussion vore det intressant med en större kvalitativ studie som

inkluderade fler nätdejtinghemsidor i analysen. Vidare vore det intressant att undersöka hur

självpresentationen står i relation till exempelvis socioekonomisk status. Det skulle också kunna

visa hur exempelvis självhävdelse genom arbete förhåller sig till olika klassaspekter som lön och

utbildning.

Ett annat förslag skulle vara en studie om identitetskonstruktion på olika virtuella mötesplatser

där människor använder sig av självpresentation. En diskursteoretisk studie av självpresentationer

med uppföljande intervjuer skulle kunna ge berikande resultat. Det skulle kunna exempelvis ge

svar på i vilken mån individer talar sanning i självpresentationen, vad som uppfattas som relevant

information och hur olika individer ser på sig själva.

21

6.0 Referenslista

6.1 Tryckta källor

Ahrne, G & Svensson, P (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Baily, B (2008). ”From front porch to back seat: a history of date” Magazine of history, vol 18, s.

23-26.

Berg, M (2008). Självets garderobiär. Lund: Media-tryck, sociologen.

Beynon, J (2002). Masculinities and culture. Buckingham: Open university press.

Castells, M (2001). The internet galaxy: reflections on the internet, business, and society. New

York: Oxford university press.

Connell, R (2009). Om genus. Göteborg: Daidalos.

Ellison, N, Heino, R & Gibbs, J (2006). “Managing Impressions Online: Self-Presentation

Processes in the Online Dating Environment”, Journal of Computer-Mediated Communication,

11, 415-441.

Esaiasson, P, Giljam, M, Oscarsson, H, Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan: Konsten att

studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts juridik

Fullick, M (2013) ”Gendering the self in online dating discourse” Canadian Journal Of

Communication, vol 8, s. 545-562.

Goffman, E (1974) Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. Stockholm: Rabén

och Sjögren.

Hajnal (1965). “European marriage patterns in perspective.” Population in History, s.101–143.

London: Arnold.

Hitsch, G, Hortacsu, A & Ariely, D (2010). ”What makes you click? – Mate preferences in online

dating” Quantative marketing and economics. Vol 8, nr 4. s. 393-427.

Jagger, E (1998) ”Marketing the self, buying an other – dating in a post modern, consumer

society” Sociology, vol 32 no 4, s. 795-814.

Johansson, T (2000) Det första könet? Mansforskning som reflexivt projekt, Lund:

Studentlitteratur.

22

Svenningsson, M, Lövheim, M & Bergquist, M (2007) Att fånga nätet: Kvalitativa metoder för

Internetforskning, Lund: Studentlitteratur.

6.2 Elektroniska källor

Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer för humanisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Hämtad 17/12-16

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

SCB i samarbete med iis (2016) Svenskarna och internet 2016. Hämtad 17/12-16

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf

Aoir (2012) Ethical decision-makin and internet research: recommendation from Aoir ethics

comittee. Hämtad 17/12-16

https://aoir.org/reports/ethics2.pdf

NESH (2014) Etiske Etiske retningslinjer for forskning på Internett. Hämtad 17/12-16

https://www.etikkom.no/forskningsetiske-retningslinjer/etiske-retningslinjer-for-forskning-pa-

internett/

Expressen (2015) Hitta kärleken på nätet: guide till alla sajter. Hämtad 17/12-16

http://www.expressen.se/halsoliv/sex--relationer/hitta-karleken-pa-natet--guide-till-alla-sajter/

Dagens Nyheter (2016) Svenska killar tar inte första steget. Hämtad 17/12-16

http://www.dn.se/sthlm/svenska-killar-tar-inte-forsta-steget/