GLÖM INTE DEN NYA ÅRSAVGIFTEN !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! 55:- för alla, oavsett familjestorlek. PG 15 01 64-2 Kontaktpersoner styrelsen: Ulla Sörensen, Logsjövägen 5, tel. 551 741 78 Ingel Eriksson, Rödsippstigen 1, tel. 551 740 16 Johan Pettersson, Källvägen 3, tel 551 707 90

SKÖRDETID När sista handen läggs vid detta nummer av Järningen känns det verkligen som om hösten är kommen. Till hösten hör skörden. Generationers skördande har vi mycket att tacka för. Vårt öppna kultulandskap har inte kommit av en slump. Odling och skörd har också givit oss viktiga meddelanden från en svunnen tid. Det senaste exemplet finns i Älgpussen där några mycket små pollen från lin, odlande för väldigt länge sedan, åter påminner oss om vårt samhälle som en mångusenårig kulturbygd.

12

Nr:2 1994 Årg. 9

av Olaus Magnus

© 1994 JÄRNA HEMBYGDSFÖRENING C/O ERIKSSON RÖDSIPPSTIGEN 1, 153 31 JÄRNA

FRÅN STYRELSEN

2

INNEHÅLL SKÖRDETID ......................................................................... 1 FRÅN STYRELSEN ............................................................... 2 INNEHÅLL ............................................................................ 3 TORPKONFERENS ............................................................... 4 UTFLYKTER OCH AKTIVITETER .......................................... 6 AKTIVITETER I SAMARBETE MED VUXENSKOLAN ............... 7 REGISTER FÖR JÄRNINGEN. 1986-1993 ............................. 9 TILL SALU ............................................................................ 11

3

Vid årets årsmöte lämnade Inge-mar Hedström styrelsen efter många aktiva år. Ingemars speciella intresse är järnvägen och dess historia. Den dokumentation och forskning, som han med stor iver ägnat detta har lämnat många ovärderliga bidrag till hembygdsföreningens arkiv och Järnas historia. Dessutom har Ingemar och hans hustru Margot alltid ställt upp för föreningen till paraktiskt arbete. Vi kommer att sakna Ingemar i styrelsen och vill tacka honom och Margot för det år som de varit med och jobbat.

På årsmötet fick vi låna ett antal

uppsatsböcker från 1930-talet av Maj Nilsson (Eklund). Bl.a. har hon skrivit om Valborgsfirandet i Järna. Vi kommer att publicera dessa i kommande nummer av Järningen. Dessutom lånade han ut ett antal Järnavykort från början av seklet. Även dessa kommer vi att visa i Järningen. Föreningen är mycket tacksamma för sådana bidrag till Järnas historia. har Du något lig-

gande hemma så hör av Dig. Allt, stort som smått, är mycket välkom-met!

Göran Gelotte har uppmärksam-mat godsmagasinet. Han anser att magasinet är industrihistoriskt mycket värdefullt och unikt för kommunen då det är en av de få kvarvarande byggnaderna, som upp-föres då stambanan byggdes på 1860-talet. Miljön kring Norra Järnvägs-gatan innehåller flera äldre bygg-nader för hantverk och industri. Alla har uppförts i närheten av godsmagasinet vilket vara en förut-sättning för transport och handel med andra orter. Denna del av Järna är fortfarande relativt orörd och utgör därför ett ovärderligt kulturarv som mycket tydligt visar hur beroen-de samhällets uppkomst och expan-sion varit av stationen och gods-magasinet.

Godsmagasinet är dessutom en av

centrala Järnas äldsta byggnader och därför viktig för Järnas historiska identitet.

Mycket av våren och sommaren har ägnats åt Älgpussen. Den ve-tenskapliga delen av projektet är avslutad och en arbetsgrupp har bildats för att bearbeta och sam-manställa resultaten. Gruppen har beslutat att det i första hand ska bli en liten bok som berättar om kul-turlandskapets utveckling. För det-ta arbete har Älgpussenprojektet knutit journalisten Gunnel Bergström och tecknaren Per Lindros till arbets-gruppen. Förutom boken har vi pla-ner på att göra en utställning att an-vändas i kommunens skolor samt en informationskylt för att sätta upp vid Älgpussen. Per Lindros har tidigare arbetat med liknade projekt och ex-empel på hans teckningar finns att se vid gruvorna.

I april var Johan på en stor torp-konferens i Stockholm. Det råder delade meningar om torplämningar-nas status som fornlämningar. Riks-antikvarieämbetet och Hembygdsrö-relsen har olika uppfattning. Läns-muséet är dock mycket intresse-

rade av resultatet från föreningar-nas torpinventeringar. En utförligare rapport finns på annan plats i Jär-ningen. Under våren har vi också samman-ställt in liten utställning med bilder från Järna på 1950-talet.

Johan och Boris Wredenmark varit

vid Sandbrink för att inventera ev. fornlämningar då det finns planer på att bygga hus inom området. En tydlig rund stensättning och en trefotssten hittades inom området. Om trefotsstenen är en fornlämning eller om det är en bildning av natu-ren är svårt att bestämma eftersom den är otydlig. På åkern hittades dessutom flera kvartsavslag och en brynsten vilket kan påvisa läget för en förhistorisk boplats. Kända boplatser i närheten är Pärlängs-berget och Malmtorp.

Under hösten och vintern kommer

vi att ha en studiecirkel om ”kulturminnesvård i skogen” till-sammans med Studieförbundet Vuxenskolan.

TORPKONFERENS

4

gällande fornlämningslag. Den be-traktas som fast fornlämning synlig ovan jord. Torpgrunder är kulturhi-storiskt värdefulla då de kan locka till forskning som kan ge en detaljerad bild av en bygds his-toria och ge svar på vilka männi-skor som bodde i bygden och hur dessa omdanade landskapet. Tor-pen har en central plats i jordbruks-utvecklingen och kulturmiljön på landsbygden. just nu är det en sned-fördelning vad gäller skyddet av vardagsbebyggelse och ”maktens boningar”. Lokala hembygdsföre-ningar har ett stort ansvar för att bevaka utvecklingen och dokumen-tera kvarvarande och redan försvun-nen bebyggelse. Det gäller att så snart som möjligt ta tillvara alla lokala torparminnen som fortfarande den äldre generationen kan förmedla.

Ulf Bertilsson fortsatte med en redogörelse för hur RAÄ:s forn-minnesregister hanterar bebyggel-selämningar. Registreringen av fornminnen har rötter i 1600-talets ”rannsakningar” och är väldens äldsta organiserade förteckning av fornlämningar. Huvuddelen av de bebyggelselämningar som är regi-strerade härrör från historisk tid. Till fornlämningarna räknas även över-given åkermark. Torplämningar registreras bara sporadiskt och då speciellt i fornlämningsfattiga delar av landet, där torpbebyggelsen kan vara de första spåren av bebyg-gelse. Fjällens samiska lämningar har samma karaktär som torpläm-ningar och båda borde inventeras inligt samma kriterier. RAÄ satsar just nu på en samisk fornlämnings

inventering. Dessutom arbetarman på en skriftserie ” Fornlämningar i Sverige” där en volym om torp-lämningar är under produktion. Hembygdsföreningarna uppmana-des att skicka in sina torpinventer-ingar till länsmuséet för ev. vi-darebefordran till RAÄ.

Om registrering av torp i forn-

lämningsregistret pratade Peter Norman från RAÄ:s fornminnesav-delning. Han redogjorde för de kri-terier som en fornlämning ska ha för att registreras.

Kronologisk; från forna tider. Funktion; forna tiders bruk (här

gäller både ursprungligfunktion och sekundär användning).

Övergivenhet; varaktig övergiven. Bedömningsgrunder som dessut-

om tillkommer är vetenskapligt värde och upplevelsevärde. Dessa grunder är mycket beroende av fö-rekomsten av kompletterande käl-lor och objektetsmiljösammanhang. Idag är redan övergivna by– och gårdstomter registrerade som fasta fornlämningar och det finns ett för-slag till registrering av alla bebyg-gelselämningar av hög ålder (ca 200 år eller äldre). Därför att efter 1750-finns ett väl bevarat kartmateri-al, bouppteckningar, mantals– och husförhörslängder, topografiska be-skrivningar över socknar och land-skap, uppmätningar och annan doku-mentation i ord och bild. Bevarande-värdet av yngre bebyggelselämning-ar och de kvarvarande torpen skulle

Fortsättning på sid 8

5

Till slut vill vi efterlysa material från Ene, bilder eller berättelser som vi eventuellt kan använda till Älg-pussenredovisningen. Speciellt in-tresserade är vi av bilder som visar Enekullarna och Älgpussen när området fortfarande var betat.

Bara några rader om ……..

I den nyligen utkomna ”Naturen i

Stockholms län - en utflyktsguide” finns två objekt från Järnabygden med. Moraåns dalgång och Orrsät-trahagen beskrivs som värda ett besök. Båda objekten har ju Hem-bygdsföreningen arbetat med och det är glädjande att de uppmärk-sammas. Orrsättrahagen har under våren röjts på barrträd så att ek och hassel kommit fram. Betet fort-sätter och det finns gott hopp om att vi kan lämna denna juvel vidare i gott skick till kommande genera-tioner. Ett mycket varm tack till förstående markägare.

Bygdens rödsysslor har farit illa av sommartorkan. Två förkrympta plantor med varsin blomma var hela prakten!

Styrelsen

EN EFTERLYSNING! Finns det någon som har bilder

eller berättelser från Sätterängen, Sörhagen, Anneberg, Gottorp, Rödstugan, Brandalsunds tegel-bruk. Vi är intresserade av allt från Håknäs, Farsta och Brandalsund som underlag till en planerad publi-kation som beskriver kultur– och naturmiljö längs gamla E4 från Pil-krog till Bränninge. Hör av Er till Johan Pettersson, tel 551 707 90.

En vacker vårdag, den 16 april, samlades torpintresserade från näs-tan hela Sverige till en heldagskon-ferens på Skansen i Stockholm. Den viktigaste frågan, som stod på dagordningen, var om torplämning-ar skulle formlämningsregistreras. Värd var länets hembygdsförbund och inbjudna var representanter för Sveriges Hembygdsförbund, Riks-

antikvarieämbetet och Stockholms läns Museum. Dessutom medver-kade Skansen och Studieförbundet Vuxenskolan.

Jan Bertil Schnell från länsstyrel-

sen inledde med en allmän orien-tering om dagens skydd av torp-lämningar. Torpgrunden är lagligt skyddad som fornlämning enligt nu

UTFLYKTER OCH AKTIVITETER SENSOMMAREN OCH HÖSTEN 1994

OBS På grund av den besvärliga trafiksituation i Järna centrum har vi flyttat samlingsplatsen för våra bilutfärder till Klockaretorget.

TORSDAG DEN 6 OKTOBER KL 19.00 Kulturminnesvård i skogen. Introduktion till vår studiecirkel i samarbete med Studieförbundet Vuxen-skolan och med Boris Wredenmark som ledare. För ytterligare information och anmälan hänvisar vi till Studieförbundet Vuxenskolan, se baksidan av Järningen.

SÖNDAG DEN 16 OKTOBER KL 14.00 Torpvandring i Ytterjärna Fornminnen, torp och gårdar från Pilkrog och söder ut. Vandring i kultur-landskapet med Johan Pettersson. Oöm klädsel och kaffekorg anbefalles. Samling på Klockaretorget för gemensam bilutfärd.

LÖRDAGEN DEN 19 NOVEMBER KL 10.00 Hantverkare i Kyrkbacken. Vi besöker några av de gamla hantverksfastigheter där hantverkare eta-blerade sig då Järna började växa fram. Smedjan, snickeriet och målar-verkstaden i backen upp mot kyrkan är fortfarande livskraftiga. Samling Vid smedjan Ingenting.

ONSDAGEN DEN 30 NOVEMBER KL 19.00 I FUTURM Vår bostad i landskapet - ett historiska perspektiv. Landskapsarkitekt Perry Sörensen berättar och visar bilder. Eftersits där vi bjuder på kaffe och ni på Järnaminnen

LÖRDAGEN DEN 3 DECEMBER Julmarknad vid smedjan.

ALLA GAMLA OCH NYA MEDLEMMAR HÄLSAS HJÄRTLIGT VÄLKOMNA!!

6

AKTIVITETER I SAMARETE MED VUXENSKOLAN

7

STUDIECIRKEL KULTURMILJÖVÅRD I SKOGEN Kulturminnen i skog och mark. Vi vänder oss till alla kultur– och skogsintresserade. Lokal: Biblioteket och Järnas omgivningar. 6x3 studietimmar. kostnad 150 kronor Ledare: Boris Wredenmark Anmälning till studiecirkeln sker hos Studieförbundet Vuxen– skolan tel . 08-551 719 33

FÖRELÄSNING KULTURMILJÖVÅRD I SKOGEN Om kulturminnen som döljer sig i de Svenska skogarna och land- skapet i övrigt föreläser Boris Wredenmark. Torsdag den 6 oktober på bibliote- ket i Järna. Vi vänder oss särskilt till skogs- folk och alla kultur– och skogs intresserade. Samarrangemang mellan Järna Hembygdsförening, Studieför- bundet Vuxenskolan och bibliote- ket i Järna.

8

REGISTER FÖR JÄRNINGEN. 1986-1993

9

…Torparkonferens från sid 5… vara från en bedömning utifrån miljö-och upplevelsevärde. Dessutom finns förslag på att skydda kulturla-ger på fortfarande bebyggd gårds– och bytomt på samma sätt som stä-dernaskulturlager. Han påpekade även vikten av att registrera fortfa-rande levande dragträd då dessa mås-te ses som fast fornlämning ( forna tiders bruk, varaktigt övergiven).

Ivar Högström berättade om Hembygdsrörelsens syn på torpens registrering och redogjorde för be-tydelsen av torpinventering. Speci-ellt påpekade han torpen som kul-turförmedlare då de, efter den egentliga torpartiden, ofta tjänade som bostäder till mindre bemedla-de författare och konstnärer. Han gav också ett antal exempel på detta från Hölöbygden.

Slutligen blev det debatt om ifall

torplämningar. Ska de markeras på ekonomiska kartbladen och om skall dessa då redovisas som fornlämning-ar? Hembygdsrörelsen förefaller enig om att torpen måste få ett bätt-re skydd och att detta knappast går att genomföra utan att markeringar införs på ekonomiska kartan. Det förslogs en annan typ av marke-ring för att särskilja toplämningar

från andra fornlämningar. RAÄ an-såg det orimligt att alla lämningar som uppfyller fornlämningskriteriet skulle registreras och märkas ut på ekonomiska kartan. Ett exempel som anfördes var kolbottnar vilka väl uppfyller kraven för fornlämning.

Mina slutsatser blev attHembygds-

föreningen har en viktigarbetsuppgift i att beskriva och registrera byg- dens torpbebyggelse, speciellt vik- tig är då den äldsta bebyggelsen. Dessutom bör vi lägga mera vikt vid att beskriva historia och utveck- ling för hela miljöer och vilken roll torpen spelat i kulturmiljön som helhet. Möjligheten till studiecirk- lar med olika teman vad gäller kul-turmiljö är i stort sett obegränsad. Alla medlemmar är mycket välkom-na med idéer och förslag. Hem-bygdsföreningen har mycket källma-terial i samlingarna.

I höst startar vi en cirkel i samar-

bete med Studieförbundet Vuxen-skolan om ” Kulturmiljövård i sko-gen”. Det är en allmän introduktion till kulturminnen och kultur-minnesvård. Ledare blir Boris Wredenmark. Alla är välkomna med anmälan till Studieförbundet Vuxenskolan.

Johan P

Har Du missat något tidigare num-mer? Vi har fortfarande kvar äldre nummer (inte alla) av Järningen. Pris per styck 5 kronor eller en hel årgång för 10 kronor.

Varje årgång omfattar 40-50 sidor så vi har ungefär 300 sidor Järna-historia att erbjuda för 70 kronor!

Artiklar förutom ordförande– och styrelsespalten, några rader om…, och program, vilka alltid återkom-mer. 1986, (1) Hjulåkersstugan 1986, (2) Järnvägshistoria 1986, (3) Hembygdsforskare går under jorden. Nedstigning i St Vattgruvan 1986, (3) Järna för 78 år sedan. Av Sofia le Moine 1986, (3) Våra gatunamn- En bakgrund till urvalet 1987, (1) Ljungbacken, ett 50- årsminne 1987, (1) Järna samhälle– så här började det. 1987, (2) Den gamla landsvägen och den nya. Av Eric Wirén. 1987, (3) Odlarflit, Lars Johan Johansson, Frustugan, 15/1 1904)

1987, (3) Sorunda bassar, Grö- dinge tassar. Om öknamn i våra trakter. 1987, (3) På upptäcktsfärd i mik- rofilm. ”Kommendanten” Jonas Jansson på Brandalsund. 1987, (3) Ur skolornas historia 1988, (1) En nedlagd handelsbod. Säbylunds handel 1988, (1) Järna för mig. Johan Pettersons lovsång till hembyg- den 1988, (1) Ulfsunds färja. Taxa 1904 1988, (2) C J Wadström, ett hundraårs minne 1988, (2) Tavesta i nytt ljus, om Tavesta bytomt. 1988, (3) En skidfärd genom Järnasocknarna skildrad av Sixten, 1908. 1988, (3) Järnabygd, dikt av E Svedbjär 1988, (3) Våra rötter i Enebacken, om utgrävningarna vid Enbäret 1988, (3) En borrning genom de postglaciala sedimenten i Logsjö mossen. 1989, (1) Ett fall för mjölnare, om bron vid Nykvarn. 1989, (1) Axel Karlsson till minne

11

1989, (1) låsgräs öppnade hagen för NOLA; om floran i Orrsättrahagen. 1989, (2) Åsens geologi 1989, (2) Vinande väckte växter, om humle och bolmört vid Tavesta bytomt 1989, (2) Med Folke Thörn vid Kvarnsjöns stränder på 1920– talet. 1989, (3) Orrsättratrampen 1989, (3 Torpkonferens 89-09-30 1989, (3) En färd genom Järnasocknarna Sommarmöte med Öknebo hushållningssäll- skap 1917 1989, (3) Vargplågan, Eric Virén, 1920 1989, (3) tillstånd att färdas med bil, 1916 1990, (1) Från järnvägsbygget 1910 1990, (1) Brev från Järna 1911 1990, (1) Gissel, skomakare vid Ene 1825 1990, (2) Pilkrog flyttat 1990, (2) Med Järna i huvudet, Järnastiftelsen 1990, (3) Klockarfar, Noack Rein-hold le Moine 1990, (3) Kvarteret Futurum, en tillbakablick 1990, (3) Vita hästen på Linga hed 1990, (3) Älgpussens hemlighet 1991, (1) Per Erik Wadholm 1991, (1) Slottenstorp 1991, (1) Hålvägar 1991, (2) Unik gåva till hembygdsföreningen, första Järnadräkten 1991, (2) Kalkbruk, kalk- trasporter och kalkugnen vid Vreten

1991, (3) Ytterjärna kyrkorgel 1991, (3) Kartomani, första Sverigekartan med Järna namn- givet 1991, (3) Den nya tiden, Stor- gatans förvandling 1991, (3) Ortnamnsfunderingar 1992, (1) Pilkrogsskåpet 1992, (2) Kvickrot, en kulturhisto-risk beskrivning 1992, (2) Floran på Dåderö 1992, (2) Från Ytterjärna, ur sockenstämmeprotokoll 1992, (3) En 300-årig värsting, från domboken 1693 1992, (3) Något om Vaskhus 1992, (3) En Ytterjärnabo yttrar sig, kommentarer till ”Järna som det var” 1992, (3) Torget 1992, (3) Fåglar från fönstret, fågelliv i centrala Järna 1992, (3) Kallfors kvarn 1993, (2) Elevarbete, uppsatser från en historievandring kring Ene 1993, (2) Bakom regnvåta rutor, funderingar kring getingar 1993, (2) Vad Svensken bör veta om Järna 1993, (3) Järnasmycke av Lingaristningen 1993, (3) Manormar man mött 1993, (3) Två bilder, om egnahem-men i Billstadalen 1993, (3) Stridberg i Järna, Hushållsskolan vid Norrbyvälle 1993, (3) Breven från hushållssko lan 1993, (3) Tillbaka till Norrbyvälle 1993, (3) Historia kring Ulvsundet

10

TILL SALU

Järnaskeppet. Hällristningskeppet från Linga som silverbrosch eller häng-smycke.

Brosch. Pris 240:-

Hängsmycke med kedja. Pris 285:-

Hängsmycke utan kedja. Pris 225:-

Lingasvärdet. hembygdsföreningens symbol som slipsnål i silver. Pris ej klart 1/12.

Färgvykort, detalj ur Lingaristningen. Pris 4:-

Järna som det var. Hembygdsboken med gamla bilder från bygden. Pris 125:-

Tavesta, en bys tusenåriga historia. Uppsats av Johan Pettersson. Pris 20:-. Uppsats+appendix med kyrkoboksutdrag, bouppteckningar m.m. 40:-

Färg och målare i Södertälje. Eva Silven Garnerts bok som bl.a. behandlar målare Sandholm från Höjden i Järna. Vårt pris 40:- (ord. 50:-).

Vykort med gamla Järnamotiv, 1,50:- /st.

Hällristningen vid Linga, dubbelt kort med kuvert. Pris 2,50:- /st.

Ritningssats i full skala till Pilkrogsskåpet. Pris 25:-

Runristningar i Järnasocknarna, bygdensrunstenar i ord och teckningar. Pris 10:-

Äldre årgångar av JÄRNINGEN. Pris 10:- årgång (3 nr) eller 5:- för enstaka nummer.

Skrifter och kort finns till salu hos Boktjänst och vid våra träffar. Köp förmedlas även av Johan Pettersson, tel. 551 707 90.