Nr 5/2008 - sjofart.ax · sakna en strategi för hur man skall attrahera ... alla parter och bidrar till att skapa långa och lojala band. – Vi är visserligen ett stort rederi,

29 OKTOBEr – 11 DECEMBEr

Nr 5/2008

Wallenius är föregångare

inom IT ombord

Stort test av rederiernas

hemsidor

Kryssnings- trafiken till Marie-

hamn minskar

Från signalf aggor

till bredband!

Ålands Sjöfart & Handel nr 5/2008

Personligt engagemang inom Walleniusfamiljen ..................................................................... sid 4

Carus bokningssystem i hela världen ................................. sid 8

Bore prioriterar besättning och bredband ..................... sid 11

Så gjorde Bore ........................................................................ sid 13

Wärtsilä utvecklar ny teknik ................................................ sid 14

EKG via satellit ....................................................................... sid 15

SAJ – Åländsk dynamik på export ..................................... sid 17

Granskning av rederiernas hemsidor .............................. sid 18

Finland vill säkra handelsfottan ...................................... sid 23

Kunskap om sjöfarten är låg .............................................. sid 25

Nya rederiföreningen enar en splittrad bransch ............................................................. sid 27

Östersjökryssningar ökar varje år .................................... sid 28

Samordna miljölagstiftning ............................................... sid 32

Maskiner och pappersjobb för maskinchefer ............... sid 34

Segelpraktik 2008 ................................................................ sid 36

S/S Penelope & S/S Brettenham ....................................... sid 38

14

36

28

Nästa nummer av Ålands Sjöfart & Handel

kommer den 12 december.

Då fokuserar vi på kvinnor i det maritima klustret!

Ledaren

”I wish to communicate”

Foto

: Dan

iel E

riks

son

Visst finns det en nostalgisk tjus-ning över signalflaggor? Men hur många kan egentligen använda och tolka flag-gorna utan en ”signalbok” idag? ”Handboken i signalflaggslära” är idag ersatt av en manual för IT-användning ombord, där frågor om bred-bandshastigheter och val av satelliter varvas med handledning för hur man fjärrövervakar motorer, sköter akut sjukvård via tv-monitorer och bokningssystem on-line. Fartyg är idag tek- nologiska högborgar.

Det har varit intressant att arbeta med det här numret som tar fokus på IT, kommunika-tion och teknik ombord. Vi har insett att det som är senaste nytt idag kan vara skåpmat imorgon, och det som alla anser att borde fungera, inte alltid fungerar i verkligheten. Konkurrensen bland leverantörer av system är hård, och det är inte lätt som kund att veta vad man skall köpa och vad man behöver.

Vi har träffat ett av de rederier, som anses ligga långt framme avseende teknisk utveck-ling ombord, svenska Wallenius Marine. De har strategiskt arbetat med att utveckla och installera IT på alla sina fartyg. Man nöjer sig inte med att det fungerar idag, utan man vill ytterligare utveckla och applicera tekniken på fler områden.

Till syvende och sist handlar den tekniska utvecklingen om att effektivisera och långsik-tigt reducera kostnader samt skapa en attrak-tiv arbetsplats där personal vill stanna. Obe-roende av hur långt de enskilda rederierna har hunnit avseende teknisk installation, är det inget rederi som kan ställa sig vid sidan om denna utveckling. Man kanske kan likna det vid skiftet från segelfartyg till maskindrivna fartyg? Segelfartygen finns idag kvar mest som museiföremål och av sentimentala skäl. Så signalflaggan har mött sitt öde.

Glädjande är att vi i detta nummer kan presentera två åländska företag som har tagit tillvara det åländska sjöfartskunnandet och traditionen och utvecklat framgångsrika, världs- ledande företag inom det maritima klustret.

Kryssningsfartygen har svikit Marie-hamn den senaste säsongen. Förklar-ingarna är många. Ingen är tillfredsställande. Fakta talar – kryssningstrafiken på Östersjön har ökat i genomsnitt 12 % under de senaste åren. Den internationella kryssningsindustrin

utsåg förra året Östersjön till ”Destination of the year”, baserat på den tillväxtpotential som finns. Förstahandsdestinationerna är självk-lart Helsingfors, Stockholm, Tallinn och St Petersburg, men kryssningsfartygen vill också göra kortare besök i mindre hamnar längs vä-gen runt Östersjön, och man söker därför ak-tivt efter alternativ.

Så långt är allt bra och man kan lätt föreställa sig att Åland skulle kunna konkur-rera med hamnar som Karlskrona, Visby, Umeå och Björneborg i jakten på dessa kräsna resenärer. Förra året besökte 19 kryssnings-fartyg Mariehamn, men denna säsong hittade endast nio fartyg till Västra Hamnen. Då är det inte bra längre. Mariehamns Stad verkar sakna en strategi för hur man skall attrahera och arbeta med kryssningsrederierna.

Att den reguljära trafiken prioriteras i Mariehamn får väl ses som både självklart och nödvändigt. Men hindrar det att en par-allell strategi införs för hanteringen av och marknadsföringen till kryssningsrederier? Troligtvis inte. Ett av de skäl som framförts till att kryssningsbesöken minskat i antal är att de ibland tvingas byta kajplats inom Västra Hamnen, vilket upplevs som dålig service och irriterande. Om kryssningsfartygen kommer tidigt på morgonen, vilket de oftast gör, får de angöra en tillfällig plats för att sedan flytta till den kajplats där M/S Birger Jarl ligger på morgonen.

M/S Birger Jarl är en trogen kund i hamnen och förtjänar all respekt, men skulle det kan-ske vara möjligt att M/S Birger Jarl lade sig vid en annan kajplats, vid de tillfällen ett större kryssningsfartyg anländer? M/S Birger Jarl brukar ibland byta kajplats även i Stockholm, och där verkar det fungera bra. Kanske detta går att lösa med ett telefonsamtal till ansvarig person inom M/S Birger Jarl?

Det är dags att Mariehamns stad, tillsam-mans med andra involverade, börjar behandla kryssningstrafiken som den potentiella PR- och inkomstskälla den kan vara för hela Åland.

Ålands Redarförening r.f. har gått i graven. Visst finns det, i likhet med exem-plet om signalflaggor en viss nostalgisk sorg över det. Vem ska nu föra den åländska redar-traditionen vidare på ett övergripande plan? Ålands redarförenings verksamhet har dock

”återuppstått” i det nybildade rederierna i Fin-land. Ett strategiskt riktigt drag för de tre olika rederiföreningarna i Finland som nu kan sam-la sina resurser och tala med en gemensam tydlig röst gentemot politiker och allmänhet. ”Äntligen!” kanske man kan få utbrista dessa höstdagar.

Östersjön är ett ständigt aktuellt ämne. En av Ålands politiker, Veronica Thörn- roos har deltagit i en parlamentarisk östersjö- konferens i Visby, vilket hon skriver om i detta nummer. Inom EU pågår också förberedelser för att ta fram en ny östersjöstrategi avseende bland annat tillväxt, miljö, transporter och säk-erhet. Den ska arbetas fram innevarande och nästa år, och antas av EU nästa höst.

Gotlands tidningar och Gotlands lands-hövding har redan tagit detta ett steg längre. Med största sannolikhet, menar de, kommer det att behövas ett EU-kontor för att sam-ordna denna strategi och det kontoret borde ligga i Visby. Gotlands tidningar anser att det neutrala Gotland borde ha en bra chans att få detta kontor, men konstaterar att det troligtvis blir en dragkamp mellan östersjöländerna att få EU-kontoret.

Vad säger ni om det, åländska politiker? Ska vi låta gotlänningar-na lobba för detta kontor alldeles ensamma? Eller ska vi visa att Åland egentligen är den naturligt perfekta, neutrala platsen mitt i Östersjön för detta EU-kontor?

Hissa signalflaggan – Let´s communicate!

Erica Norman Chefredaktör (vik)[email protected]

23

FOT

O: H

anne

s V

icto

rszo

n

4 Ålands sjöfart & Handel 5/2008

Personligt enGAGeMANG

är ”Walleniusfamiljens” motto

”Det är Wallenius jag vill jobba på när jag är klar”, sa en ung maskin-elev till Ålands Sjöfart & Handel när vi talade om olika arbetsplat-ser inom rederinäringen. ”De tar hand om sin personal, det har jag hört”, sa han med emfas. Den bäs-ta PR ett rederi kan få är att sjöfolk pratar positivt om företaget. Det är det goda ryktet som gäller för Wallenius, och utmaningen är att leva upp till dessa förväntningar.

– Ägarstrukturen och en välgrundad policy är viktiga bakgrundsfaktorer. Wal-lenius är ett familjeägt rederi med tydli-ga värderingar och honnörsord som pi-onjärskap, tradition, långsiktighet, kva-litet samt miljö och socialt ansvar. Det är självklart lätt att säga och nästan alla företag säger det numera, men här inom Wallenius har man alltid ansträngt sig att leva upp till detta, berättar Wallenius Marines VD Per Croner.

Ägarfamiljen är engagerad i besätt-ningens villkor och välbefinnande och man utgår ifrån att fartyget är besätt-ningens hem och det skall vara lika fint, trevligt och bra där som det är hemma på land.

– Jag tror att det är precis det som ma-skineleven refererar till när hans säger att besättningen blir väl omhändertagen, man känner helt enkelt den omvårdna-den, säger Per Croner.

Nu när ett nytt fartyg skall levere-ras, åker Margareta Wallenius Kleberg till varvet i Korea med tavlor av svenska konstnärer i bagaget. Tillsammans med fartygets besättning väljs tavlor till hyt-ter och allmänna utrymmen. Detta ska-par en personlig relation mellan ägarna och besättningen, vilket uppskattas av alla parter och bidrar till att skapa långa och lojala band.

– Vi är visserligen ett stort rederi, men det är korta och personliga beslutsvä-gar som skapar familjär stämning, säger han och tillägger, att det familjära sättet präglar hela ledningen och vi vet precis i vilken ordning vi ska prioritera saker. Det är individen som gäller först. Last och fartyg kommer sedan.

Händer det en naturkatastrof någon-stans i världen skickar ägarna omgående ett sms till ledningen, med frågan om det finns några fartyg i närheten och vad man kan göra för besättningen.

Föregångare inom ITModern teknik ger nya möjligheter och Wallenius satsar stort på IT. Att ge be-sättningen möjlighet att kommunicera

via mejl och web precis som hemma, upp-skattas av ombordanställda. Förhopp-ningen är att det kan locka unga männis-kor, och även behålla de unga personerna ombord, när de blir småbarnsföräldrar.

– Finns det teknik som fungerar, är det självklart den ska användas för kom-munikation med fartygen. IT-tekniken minskar avståndet, till kontoret och till familjerna därhemma. När man är borta skall man fortfarande ha bredbandsupp-koppling, kunna göra bankaffärer, skriva mejl, titta på foton på barnen, och kanske man kan vara med och stötta sin partner hemma i olika avseenden, menar Per.

Ett exempel som nämns, är en befäl-havare som hjälper sin son med läxorna där hemma, via en chatfunktion från bå-ten, vilket skapar en närvaro i varandras vardag.

Svårt i börjanWallenius är en föregångare, men det är inte alltid lätt. Det första försöket gjor-des för några år sedan. Systemet funge-rade på Östersjön och Nordsjön men när man kom längre bort och behövde byta satellitlänk uppstod problem.

Ny teknik bjuder på utmaningar, och det är först nu det faktiskt fungerar. Tho-mas Bergefall, chef för IT-avdelningen, berättar att vissa problem finns kvar.

– Asien är ett av de områden där det fortfarande finns problem med satelli-tomkopplingar. Vissa zoner är värre än andra, säger Thomas. Tekniken utveck-las snabbt och det gäller att finna nya lös-ningar och förstå vad som fungerar och

vad som inte fungerar.

Fartyget som en del av kontoretWallenius strävan är att varje fartyg skall vara en förlängd arm av kontoret på land där fartygen skall ha direkt tillgång till kontorets information. På samma sätt som de landanställda, ska ombordan-ställda kunna hålla kontakten med fa-miljen. Nu är fokus på att få tekniken så bra som möjligt och Thomas är med på alla befälsmöten för att ta emot synpunk-ter och önskemål.

Mobiltelefoni ombord fungerar inte, eftersom täckningsområdena är för be-gränsade. Man är hänvisad till satellit-telefoni via IP-uppkoppling, vilket idag fungerar mycket bra, enligt Thomas Ber-gefall.

IT-systemen ska även i framtiden an-vändas för att underlätta underhållet om-bord. Leverantörerna av motorer skulle, från sina landbaserade kontor, kunna gå in och läsa av data på maskinerna om-bord. Reparationer skulle därför kunna förberedas på land och onödiga uttryck-ningar undvikas, vilket självklart sparar kostnader.

– Vi drivs av pionjärskapet och vill in-te stoppa utvecklingen – tvärtom vill vi fortsätta utveckla, säger Per Croner.

Hastigheten på bredbanden upplevs som långsammare om man jämför med bredband på land, och det är ett område som man fortsätter att arbeta med. Det faktiska satellitbytet mellan satellitzoner-na sker idag till viss del manuellt, ibland kan det kräva två personer för att ändra frekvens. Även detta problem är fokus för utveckling så att det ska kunna ske auto-matiskt. Förhoppningsvis har man löst det före årsskiftet.

Kostnader tjänas inWallenius investerar mycket i installatio-nen och driften av systemen. Wallenius räknar dock med att spara in detta ge-nom minskade kostnader för nyrekryte-ring och bättre trivsel hos den befintliga personalen, samt minskade resekostna-der vid reparationer.

– Vi hoppas att vår personal, när de är ute på sjön och ändå kan hjälpa sina barn med läxor hemma, blir lyckligare och därigenom ännu mer ”sjösäkra” ef-tersom de slipper oroa sig för familjen, filosoferar Per Croner.

Om det blir datorproblem ombord idag, kan man i många fall reparera det fjärrstyrt. Förr var man tvungen att vän-ta tills fartyget nått sin destination. Det

Per Croner är VD på Wallenius – rederiet som satsar på IT och miljö.

”Vi drivs av pionjärskapet och vill inte stoppa

utvecklingen – tvärtom vill vi fortsätta utveckla,

säger Per Croner”.

FOT

O: W

alle

nius

Mar

ine


populärDANSbAND proGrAm freDAGAr–lörDAGAr

NOVA 24–25 oktoberCHIQUITA 31 oktober–1 novemberGIDEONS 7–8 novemberMICKE AHLGRENS 14–15 novemberSANDINS 21–22 novemberLOOKING BACK BAND “Retrokryssning” 28–29 novemberMARTINEZ 5–6 decemberNORRSKEN “Lucia dans” 12–13 december

moGeNDANS “seniordans” måNDAGAr–tiSDAGAr

LEIF HERMANSSONS 22–23 septemberBBK 29–30 septemberBBK 6–7 oktoberJANSSON FRESTELSE 13–14 oktoberBBK 20–21 oktoberBBK 27–28 oktoberJANSSONS FRESTELSE 3–4 novemberBBK 10–11 novemberJANSSONS FRESTELSE 17–18 novemberLEIF HERMANSSONS 24–25 novemberJANSSONS FRESTELSE 1–2 decemberBBK 8–9 decemberJANSSONS FRESTELSE 15–16 december

ArtiSter vArje torSDAG

SYSTRARNA K 25 septemberTINA AHLIN 2 oktoberJANNE KRANTZ 9 oktoberHANS MARTIN 16 oktoberROT HARRYS 23 oktoberROLAND CEDERMARK 30 oktoberJANNE KRANTZ 6 novemberÖSTEN ERIKSSON 13 novemberSYSTRARNA K 20 novemberÖSTEN ERIKSSON 27 novemberSYSTRARNA K 4 decemberÖSTEN ERIKSSON 11 december

på tolvtureN fråN KApellSKär tur och returMåndagar: Allsång med kryssningsvärden Dans till mogendansbandTisdagar: Bingokryssning Dans till mogendansbandOnsdagar: På begäran med kryssningsvärden Mogendans till kryssningsvärdenTorsdagar: Artister på Ålands hav Mogendans till kryssningsvärdenFredagar & lördagar: Dans till populära svenska dansbandSöndagar: Musikfrågesport. Musik med kryssningsvärden

OBS! Med reservation för programändringar.

Rosella bjuder upp till dans i höst

Tel. 018-26 211

MARIEHAMN–KAPELLSKÄR Måndag–lördag

Mariehamn Kapellskär Stockholm Fartyg

08.00 � 09.15 ca 10.45 C Rosella

16.00 � 17.30 ca 19.00 C Rosella

15.30 � 12.00 10.10 C Rosella

22.00 � 19.00 17.10 C Rosella

MARIEHAMN–KAPELLSKÄR Söndagar

Mariehamn Kapellskär Stockholm Fartyg

12.00 � 13.15 ca 14.45 C Rosella

18.30 � 19.30 ca 21.00 C Rosella

17.30 � 14.00 12.10 C Rosella

23.00 � 20.00 18.10 C Rosella

här underlättar och sparar mycket tid och pengar, och en försiktig bedömning ger att sju av tio reparationsresor inte behö-ver genomföras. En 70 % besparing på resekostnader gör därför att man snabbt hämtar hem driftkostnaderna för IT-sys-temet.

Frihet under ansvarFinns det inga nackdelar då? Ja, ett sce-nario kan vara att man blir mer invol-verad i de bekymmer som alltid pågår hemma och att besättningens tankar för mycket rör sig kring de orosmomenten. Det absoluta skräckscenariot skulle vara om någon sitter uppe på bryggan och surfar. Vilket är något som absolut in-te får ske.

– Det är frihet under ansvar som gäl-ler ombord, fastslår Per.

Både positivt och negativt är att be-sättningarna ombord nu kräver svar på si-na frågor med vändande mejl – vilket inte alltid har varit möjligt. Wallenius beman-nar sin IT avdelning på ett nytt sätt nu och skapar arbetsprocesser som gör att besättningarnas frågor bemöts snabbt.

Besättningen kan idag få kontinuer-lig information från land för att bedö-ma motorkonditioner, inställningar och tankvolym. På sikt innebär denna ut-veckling att fartygens bemanning kan minskas något.

– Något Orwell-samhälle vill vi defini-tivt inte ha och inte heller automatstyrda

fartyg, säger Per med ett leende. Det som driver oss är omtanken om personalen, ökad kvalitet och säkerhet.

IT policy finnsEn av de största utmaningarna har va-rit att finna en bra och fungerande IT- policy. När det gäller det privata nätver-ket för besättningen står man inför det faktum, att de är både på jobb och är lediga ombord, och rederiet kan inte på-ta sig ansvaret att agera förmyndare för sin personal.

Eftersom rederiet ansvarar för kopp-lingen till fartyget, filtreras en del illegala sajter, precis som man gör på det landba-serade kontoret. Samma policy följs till sjöss och på land.

Miljön ändå högst på agendanIT ligger högt upp på Wallenius agen-da för utveckling, men frågan är om in-te miljöfrågor ligger högst. Wallenius är djupt engagerade i miljöfrågor - från re-ning av ballastvatten till att utnyttja våg-rörelser som energikälla. Per Croners en-tusiasm går inte att ta miste på när han kommer in på miljöfrågor. Och jag kon-staterar snabbt att Wallenius miljöarbete är ett ämne som definitivt förtjänar en egen artikel.

Erica Norman [email protected]

IT-FAKTA•Tvånätverkinstalleraspåvarje fartyg,ettförfartygsadministra- tionochettförbesättningens privatabehov•HuvudleverantöreravVSaTär TelemarochVisada

PåWalleniusfartygbörman kunna:•Ringafartygetnärsomhelst viaIP-telefoni,därsamtals- taxanäristortsettsomden landbaserade•Kommuniceraviachat,skype ellermsn•Surfapånätettrådlöstfrån hytternamedprivatalaptops•Entilltvåstationäradatorer finnsombordförbesättningen

FAKTA OM WALLENIUS

•Walleniusärprivatägt•Denegnaflottanbestårav22 svenskflaggadefartygoch 13Singaporeregistreradefartyg•WalleniusMarinehar70an- ställda,varav50iStockholmoch 20iSingapore•Besättningenpåegnafartygupp- gårtill1000personer•Räknarmaninoperationella, delägdabolagärantaletanställda 11.000personer• Isegmentetbiltransporteroch rullandegods,oceangående transporterärWalleniusstörsti världen,medräknatallakommer- siellabolagsomingårisfären

FOT

O: W

alle

nius

Mar

ine

M/V Aniara är världens största och mest miljöanpassade fartyg för biltransporter.

8 Ålands sjöfart & Handel 5/2008 9Ålands sjöfart & Handel 5/2008

Carus bokningssystem används både i Australien och på Hawaii

Vad har åländska Birka Cruises ge-mensamt med danska Bornholms-trafikken, Hawaii Superferry på andra sidan jordklotet och Speed-Ferries med trafik på Engelska ka-nalen?

Åtminstone en sak - samtliga rederi-er använder bokningssystemet CarRes som utvecklats av det åländska datafö-retaget Carus. En av fördelarna är auto-matisk incheckning som redan används på Bornholm.

Efter knappt åtta år som ett dotterbo-lag till det börsnoterade företaget Anite med huvudkontor i London står data-företaget Carus åter på egna ben. Ani-te, som tidigare var återförsäljare av Ca-rus bokningsprogram CarRes, köpte det åländska bolaget i slutet av år 2000 och i februari i år köpte personalen tillbaka bolaget.

– Anite ändrade inriktningen på sin verksamhet och vi blev en bit som inte riktigt passade in, säger Carus grundare och vd Anders Rundberg.

Han och Mats Olsson, som är vice vd, är bolagets huvudägare. Ett flertal av de anställda – i dag jobbar 19 personer vid företaget – gick också in som delägare när bolaget köptes tillbaka.

Ångrar inteAnders Rundberg säger att Carus tid som en del av Anite Travel Systems gav båda bolagen fördelar och han ångrar in-te försäljningen för åtta år sedan.

– När Anite tog över var vi ett bolag med fyra anställda och då är det oerhört svårt att betraktas som trovärdiga och seriösa på världsmarknaden. Utan Ani-te hade vi fått kämpa mer, haft en dyra-re startfas och knappast uppnått samma lönsamhet som i dag. Tack vare Anite har

vi kunnat växa snabbare och är i dag en av de största leverantörerna inom detta område, säger han.

Carus har från början haft en klar linje – att skapa ett komplett bokningssystem för färje- och kryssningsrederier – och företaget har i dag ett 15-tal kunder runt om i världen, bland annat i Danmark, på Hawaii, i Australien och Holland. På Åland använder Birka Cruises CarRes system men inte de övriga rederierna.

– Det är svårt att bli profet i sitt eget land, ler Anders Rundberg.

Allt kan bokasCarRes passar alla rederier som har för-handsbokning och tanken är att man ska kunna boka allt med systemet – från re-sebiljetter till måltider, konferensutrym-men med önskad extra utrustning och även champagneflaskan vid poolkanten efter spa-behandlingen som givetvis ock-så förhandsbokats.

– Systemet är flexibelt och uppbyggt så att det utan tidskrävande omprogram-mering kan anpassas för användare med olika behov, säger Anders Rundberg.

Carus har fem-sex konkurrenter på världsmarknaden men det är, säger Rundberg, ingen tillfällighet att ett åländskt bolag klarar sig bra i den här konkurrensen.

– Vi på Åland ligger långt framme när det gäller färje- och kryssningstrafik. Det finns en gedigen kunskap om branschen på den här ön, vi vet vad det handlar om i praktiken och det är självklart till stor nytta när man ska skapa fungerande bok-ningssystem.

En del av dem som arbetar vid Ca-rus har också ett förflutet i rederibran-schen, de har till exempel arbetat med incheckning eller någon annan form av kundservice.

Snabbt och smidigtBokningssystemet utvecklas hela ti-

den. En viktig funktion, som används av det danska rederiet Bornholmstrafik-ken, är den automatiska incheckning som sparar både tid och pengar. Resenären har ett eget kundkort där nödvändig in-formation samt fingeravtryck är lagrade. När man kommer till automaten läser den av kortet, som kan ligga exempelvis i fickan, och så bekräftar man sin identitet med ett fingertryck på en display. I sam-ma ögonblick skapas bokningen och man får sitt boardingkort. Systemet fungerar även för bilpassagerare.

– Det går snabbt och passar speciellt bra för rederier som har korta färjepass, korta hamntider och många stamresenä-rer, säger Rundberg.

Givetvis kan alla resenärer använda in-checkningsautomaterna, även de som in-te är registrerade som kunder sedan tidi-gare. Automatincheckningen är en helå-ländsk produkt så till vida att även själva höljet till automaten byggs på Åland.

Med kontrollCarus har som mål att ”växa kontrol-

lerat” med tio procent per år. Men det är ännu viktigare att ta hand om dagens kunder och expansionen får inte ske på deras bekostnad.

– Något som tyvärr är alltför vanligt då leverantörer ofta koncentrerar sig på tillväxt framom god service och det of-ta finns mer pengar att hämta i nya af-färer.

Varje år samlar Carus alla kunder till en gemensam användarkonferens där man utbyter erfarenheter. Årets konfe-rens hålls i Holland.

Nya kunder får man kontakt med bland annat via mässor och konferen-ser och nyligen var Carus guldsponsor för InterFerrys årliga konferens som i år hölls i Hong Kong där de högsta led-ningarna för världens färje- och kryss-ningsrederier var samlade. Samtidigt var bolagets vice vd Mats Olsson på resande fot – först till USA, sedan till Japan med ett stopp på konferensen i Hong Kong och sedan till Australien innan han åter-vände till kontoret.

– Man lär sig en del om olika kulturer på vägen, säger Anders Rundberg.

Carus har inte haft några problem att få tag i lämplig personal och det dagliga arbetet går ut på kundsupport och ut-veckling av systemet. Carus europeiska kunder nyttjar Carus Managed Service där Carus i sin datorhall sköter driften av kundernas system. Det här är troligen den anläggning i Europa som hanterar mest bokningar och incheckningar per år för färjebranschen. Exakt var på Åland den finns avslöjas dock inte.

På olika språkMånga funderar på namnet Carus och tror att det är ett hopkok av företags-grundarnas namn. Men icke.

–Det är namnet på en romersk kejsare och vi valde det för att det är gångbart på olika språk, förklarar Anders Rundberg.

Helena Forsgård [email protected]

Anders Rundberg är grundare och VD på det framgångsrika IT-företaget Carus.

FOT

O: H

elen

a Fo

rsgå

rd

”Vi på Åland ligger långt framme när det gäller färje- och kryssningstrafik.

Det finns en gedigen kunskap om branschen på den här ön,

vi vet vad det handlar om i praktiken och det är självklart till stor nytta när man ska

skapa fungerande bokningssystem”.


Bore prioriterar besättning och bredband

Bore Rettigs uppköp av Rederi AB Engship och BHC (Bror Husell Chartering), och den efterföljande fusionen mellan bolagen är inne på sitt andra år. Att fusionera kan, förutom de finansiella fördelarna, ge bolagen en möjlighet att ut-veckla olika operativa områden.

I sammanslagningen mellan rederierna har man valt att bl.a. prioritera utveck-lingen av HR funktionen och IT om-bord. Katarina Hildén är Bores chef för Human Resource och kommunikation.

Katarina Hildén, med en 20-årig

Besättningsmän ombord på Bores M/V Borden.

bakgrund inom Rettig bolagen, deltog i due-diligence processen både i förvärvet av Engship och BHC. Förutom att göra den vanliga ”företagsbesiktningen” som en due-diligence-process i princip syftar till, valde man att också göra en HR-au-dit. En ”HR-audit” innebär att man på olika sätt mäter och bedömer hur organi-sationen arbetar med personalen som re-surs, med administrativa frågor och med personalvård, samt vad man kan göra för att förbättra olika delar inom HR-funk-tionen.

– Min bakgrund är i huvudsak från den finansiella delen av bolaget, och jag har jobbat med olika bitar inom Rettig, allt från business control till kundfokus

grupper, men Human Resource frågan var mycket intressant och aktuell att ta itu med. Och företaget vill på det här sät-tet poängtera att vi fokuserar och lyfter upp HR frågorna till att bli en mer dri-vande del i organisationens utveckling, fastslår Katarina Hildén.

Innan Katarina Hildén accepterade er-bjudandet att bli HR chef inom Bore, ha-de hon en diskussion med VD Thomas Franck om personalens betydelse i före-tagets tillväxt. Hon fick hans bekräftelse på att personalfrågor är bland det vik-tigaste företaget har på sin agenda och att HR avdelningens roll skall utvecklas därefter.

It’s about leadership

Our purpose is to safeguard life, property, and the environment. DNV provides a number of services that address shipping’s environmental impact – so that you can go ahead with confi-dence.

• Classification • Certification • Statutory Services • Maritime Consulting

Det Norske Veritas Oy/AbKeilasatama 5, 02150 EspooAurakatu 18, 20100 TurkuTel. +358 9 681 691www.dnv.fi

Semesterkänsla i paradiset.Alldeles under solen på däck 10 finns alla ingre-

dienser du kan önska dig för en skön och välgö-

rande cocktail; pool med garanterad sol, bubb-

lande jacuzzis och bastu, en lounge med tropiska

drinkar, en Spa-avdelning fylld med lyx och sköna

behandlingar. Allt som finns ombord handlar om

avkoppling, sol, värme och fest. Ge dig själv en

bra start på hösten. Ge vardagen en paus.

Pris från

20 euro/person

Årets Rederi 2008

Ge vardagen

Kryssningar med Birka Paradise bokas hos Ålandsresor Resebyrå tel 28 040

en paus

FOT

O: B

ore


– När ryktet började gå i branschen om att vi skulle installera it-kom-munikation på våra fartyg, blev vi nedringda av olika leverantörer. Vi beslöt då att samarbeta med en person som fick bli vår kontaktyta utåt mot de olika leverantörerna. Det var ett beslut som visade sig fungera jättebra.

Det berättar Marcus Strand, projekt-ledare för Bores satsning på ”IT om-bord”, som är mitt uppe i arbetet med att leda och övervaka installeringen av it-kommunikation på samtliga Bores 22 fartyg. Arbetet med att installera tekni-ken inleddes i juni 2008 och det sista fartyget väntas vara klart i maj 2009. Ar-betet går enligt planerna, och idag är sex fartyg klara. Det sjunde fartyget, M/S Belgrad har precis kommit in till Marie-hamn, där installationen kommer att ske denna gång.

– Mellan 200-250 timmar per far-tyg tar hela installationen av maskiner, antenner, routrar samt kablage, berät-

Från beslut till handling – så gjorde Bore

FOT

O: E

rica

Nor

man

Bores projektledare för IT-satsningen, Marcus Strand framför M/S Belgard i Mariehamn.

tar Marcus, så det gäller att få tag på så många installatörer som möjligt som kan arbeta parallellt.

Mycket arbete ligger bakomRedan i slutet av år 2007 började de för-sta sonderingarna efter vilka IT-lösning-ar som fungerar ombord. Att det skulle vara en satellitbaserad lösning stod gan-ska klart från början. Marcus har, efter flera år i branschen, goda kontakter med andra rederier och kunde ringa till kol-leger på bland annat svenska Rederi AB Transatlantic för att höra vilka system de kunde rekommendera, vilket var mycket värdefullt.

– Vi visste vad vi ville erbjuda som standard på alla fartyg, det vill säga att man skulle kunna ringa, surfa och se på satellit-tv, oberoende av var man befann sig. Dessutom skulle vi, vid behov, kunna fjärrstyra en dator ombord, säger Mar-cus, så det var bra att kunna rådgöra med någon som redan gjort det.

I början av 2008 började den intensiva arbetsprocess, vilket ledde till att ett kon-trakt skrevs i maj med det danska företa-get Emperion, som valdes till Danmarks bästa telekomföretag 2008.

– Vi träffade initialt flera olika leve-rantörer för att bilda oss en uppfattning om vad marknaden erbjöd. Ganska snart kunde vi begära offert från ett tio-tal fö-retag och börja jämföra dessa offerter – vilket var betydligt svårare än vad vi hade trott, berättar Marcus.

Fråga, fråga och fråga igenOfferterna innehöll olika specifikationer, med olika bokstavskombinationer, som inte gick att jämföra i praktiken. Marcus började därför ytterligare läsa på tekniska lösningar för att – i princip – försöka vara lika påläst som leverantörernas säljare.

– Man måste fråga exakt vad de här bokstavskombinationerna står för, och säljaren måste kunna förklara produk-terna så att det är begripligt för en kö-pare. Man ska helt enkelt ställa saker på sin ända, rekommenderar Marcus andra rederier.

Bore arbetade fram en specificerad kravlista, som alla potentiella leverantö-

Ungdomarna är ju uppkopplande hela ti-den, och det måste finnas möjlighet för det även ombord.

Bore arbetar med att utrusta alla sina 22 fartyg med satellitförbindelser, vilket kommer att ta en viss tid att installera.

– Det viktiga är att de anställda kan va-ra ombord och ändå ha kontakta med sin familj, släkt och vänner. Och kan vi inte erbjuda detta till yngre sjömän, kommer de att välja andra fartyg som ger den möj-ligheten, avslutar Katarina Hildén.


rer måste utgå ifrån om de ville lämna offert. Vid detta skede var Bores inhyrda konsult, Gunnar Jansson från Alandia Engineering av stort värde. Alla säljsam-tal slussades via honom och han kunde förmedla de specifikationer som Bore ha-de arbetat fram.

Tre likvärdiga leverantörer fanns kvar på slutet. De erbjöd liknande teknik, kompetens och pris, men Emperion kun-de garantera bättre täckningsgrad, varför valet föll på dem. Bore har valt att göra avtal för fem år i gången, för att därefter kunna utvärdera hur det har fungerat.


stabilitet, skulle fartygsdriften fortsätta utan störningar. En målsättning var att företaget skulle ha hittat sin grund under innevarande år. Katarina Hildén berättar att man är på god väg, även fast en 100 % stabilitet ännu inte finns.

VärdegrundNär man arbetar med att forma den nya företagskulturen inom Bore, har man ut-gått ifrån Rettigs grundläggande värde-ringar, som innefattar ”Öppenhet, Rätt-visa, Anspråkslöshet, Förtroende och Respekt”. Dessa värderingar gäller såväl internt som externt till kunder och före-tagspartners.

För att börja arbetet med att införa dessa värden genomförde man två be-sättningsmöten i början av 2007, där al-la fartygens kaptener, förste styrmän och maskinchefer deltog. På mötets agenda stod bland annat att sammanföra alla far-tygens kvalitets- och säkerhetsmanualer till en ny, gemensam manual. Alla del-tagarna i mötet fick, indelade i grupper, arbeta med den nya manualen, baserat på den samlade erfarenheten och önskemå-len. Dylika befälsmöten hålls nu årligen med olika teman.

Stora möjligheterI och med att Bore nu har en större flot-ta så kan man erbjuda sina kunder större utbud och fler rutter – vilket självklart erbjuder nya affärsmöjligheter.

Den största möjligheten är ändå, me-nar Katarina, att lära av varandra och ut-byta erfarenheter.

– Man slår ihop allas erfarenhet och tar det gånger antalet personer som finns med på till exempel befälsmötena, så har vi flera hundra års erfarenhet av samlad kunskap att ta del av, säger hon glatt.

Och nästa steg för Bore är att systema-tisera personalens önskemål som kom-mer fram på mötena. Som ett led i detta har man via mejl, kommunicerat med alla fartyg och bett dem skicka önskemål och synpunkter – anonymt om man vill – som Katarina Hildén samlar in.

”motherhood and applepie”Ett av de mera återkommande önskemå-len från personalen är att kunna vara ”i kontakt”, det vill säga ha möjlighet att vara uppkopplade på internet. Det är tro-ligtvis, enligt Katarina Hildén, det vikti-gaste i dagens läge.

– Om vi inte gör satsningarna på in-ternet nu, menar Katarina Hildén, när det ännu är ett begynnande behov, så kommer ändå nästa generations sjömän, att kräva det likt ”motherhood and appl-epie”. När vi gör det här för personalen nu, så erbjuder vi något nytt, men nästa generation kommer att ta det för givet.

En ny funktionI den mer traditionella roll som personal-avdelningar på rederier ofta har, arbetar man med frågor avseende den operativa bemanningen på fartygen. Men idag ta-lar man inom Bores HR-enhet mer om strategiska frågor såsom hur Bore vill uppfattas som bolag och vad Bore kan göra för sin personal.

– När folk ser Bore framför sig, vill vi att de ska se ett attraktivt bolag där man vill arbeta för att vi gör något gott för vår personal på lång sikt. Tidigare var fokus på att bemanna fartygen, men nu vill vi även arbeta strategiskt med HR frågor-na, säger hon.

Och redan nu börjar detta arbete ge resultat. Bore får allt oftare förfrågning-ar från potentiell personal, som ringer och säger att de vill arbeta på just Bore. Vilket är helt i linje med vad Katarina Hildén och hennes personal har velat åstadkomma.

Utveckla företagskulturMen faktum kvarstår. Tre olika rederi-er, med tre olika företagskulturer, skulle fusioneras. Likheterna avseende fartygs-typer fanns och nya affärsområden kom till. Bore utformades som ett enda bolag med två legala enheter, ett i Finland och ett i Holland. Personalen skulle däremot vara kvar i de olika enheterna i Helsing-fors, Åbo, Mariehamn och i Rotterdam. Hela tiden betonades dock att man arbe-tar som ett enda bolag.

–När vi lanserade detta sätt att arbe-ta, började de olika företagskulturerna komma fram. Både Engships och BHC:s personal, var ju vana med en liten orga-nisation, där besluten fattades ”runt kaf-febordet”. Och även Bores anställda ha-de vana att fatta beslut lokalt i Åbo och Rotterdam. Så det blev en förändring för alla, berättar Katarina och tillägger, att det första året var turbulent med myck-et förändringar. Nya människor började och andra slutade.

Under den här tiden var det viktigt för Bore, att fartygen skulle få det stöd och den hjälp de behövde. Så medan den landbaserade delen av rederiet sökte sin

”Det viktiga är att de anställda kan vara ombord och ändå ha

kontakta med sin familj, släkt och vänner”.

Katarina Hildén är Bores chef för Human Resource & kommunikation

FAKTA:Detta är Bore:

•Boregrundasår1897 •BHCochRederiABEngship förenadesiBore2007 •22fartygingåriflottan •2nybyggenförleverans2011 •Flaggarfinsktochholländskt

TIPS:Bores tips för upphandling

av ”IT ombord” •Pratamedandrarederiersom harerfarenhet • Specificerabaskraven • Sonderamarknadenavseende leverantörer • Kontrolleraleverantörernas referenser • Användenkontaktpersonsom allaleverantörerpratarmed • Läspåtekniken • Specificerakriterierinför offert • Beleverantörernaförklaraallt idetalj • Läsofferternaordentligt • Fråga,fråga,fråga

FOT

O: P

riva

t


Vid akut sjukdomsfall ombord på ett fartyg kan den medicinska hjäl-pen vara långt borta. Med dagens teknik kan man genom satellit-förbindelse förkorta avståndet till sjukhuset och få nödvändig vård i tid. Det handlar om telemedicin, ett område som ännu inte reali-serats i någon större utsträckning inom sjöfarten.

– Vi hoppas på att myndigheterna ska vakna och inse att det i dataålderns tide-varv är lite 1800-tal över att prata i tele-fon med en läkare och berätta hur patien-ten mår. Man behöver bedriva lite mo-dernare sjukvård ombord på fartygen.

Det säger Lars Dahl, befälhavare om-bord på M/S Stena Germanica. Fram till senaste år kunde fartyget koppla upp sig till Östra Sjukhuset i Göteborg, men samarbetet med sjukhuset är nu avslutat. M/S Stena Germanica var bas för Hec-tor, ett EU-projekt med målsättning att förbättra vården på platser med långt av-stånd till medicinsk hjälp. Projektet vi-sade att det gick att överföra medicinsk data, såsom EKG- och blodtrycksvärden, och rörliga bilder på patienten via satel-litförbindelse till sjukhuset, för att un-derlätta för den konsulterade läkaren att bedöma patientens tillstånd.

– Vi har haft patienter med begynnan-de hjärtinfarkter som vi skickat i land och vi har fått hjälp att dra armar och ben rätt igen. Det går inte att göra det via telefon, utan läkaren måste se patienten genom en kameralins.

Lars Dahl är övertygad om att det finns en potential för telemedicinen om-bord på fartyg. Han anser att den är vik-tig både för passagerare och besättning.

– Som sjöman är jag naturligtvis tack-sam om det någon gång kan bli verklig-het, så att det kan hjälpa sjöfolk runt i världen att få bättre sjukvård.

Tekniskt möjligtFörbindelsen mellan fartyg och sjukhus öppnar ett så kallat säkerhetshål i det in-terna nätverket ombord på fartyget, en säkerhetsfråga för IT-avdelningen. En annan aspekt är prestandan som behövs för att överföra rörliga bilder av god kva-

EKG via satellit

litet. Det skapar frågor om hur man ska prioritera trafiken i nätverket, men tek-niken för att göra det finns.

– Man måste göra om den tekniska lösningen som finns ombord idag, men det är möjligt, säger Raimo Varkki på Stena Lines IT-avdelning. Allting går att lösa med teknik, men det gäller att få alla intressenter med.

”Som sjöman är jag naturligtvis tacksam

om det någon gång kan bli verklighet, så att det kan

hjälpa sjöfolk runt i världen att få bättre

sjukvård”

Krävs ett incitamentChalmers Tekniska högskola i Göteborg medverkade i Hector-projektet och hög-skolan har även varit med och utveck-lat den medicinska utrustningen Mobi-

Risken föR hjäRtinfaRktMobimed är en utrustning som används i ambulanser. Den kan skicka medicinsk data till sjukhuset för att läkare ska kunna bedöma statusen på en patients hjärtrytm och bedöma risken för hjärtinfarkt. Den mäter även syresättning av blodet och blodtryck.

med. Ants Silberberg, universitetslektor i Medicinska signaler och system, anser att det bör finnas ett incitament att skaffa sig ett system för medicinsk support.

– Det är inte tekniken som sätter stopp för att ta systemet i bruk ombord på far-tyg. Rederierna uppfyller regelverken som anger vilken typ av medicinsk sup-port sjöfarten måste tillhandahålla, men inte mer. Ska man få fart på det här, då måste kraven på rederierna öka.

Ann-Sofi Sund [email protected]

I sjukhytten ser den sjukvårdansvarige styrmannen till att patienten kopplas till den medicinska utrustningen.

– Satellitkommunikationen har utvecklats och i stället för att ut-värderingen av fartygets kondition sker ombord, så finns idag infra-strukturen för att kunna göra den på land. Redan på 1980-talet hade Wärtsilä utvecklat ett system för att samla in data och sända den vidare till huvudkontoret i Vasa för diagnosticering.

Ingmar Ahlqvist, General Manager på Wärtsilä Services, sitter med som deras representant i Flagship, ett EU-projekt som fokuserar på att förbättra säkerhe-ten, miljövänligheten och konkurrens-kraften för europeisk shipping. Projek-tet undersöker bland annat hur man med hjälp av ny teknologi och bättre kommu-nikationsmöjligheter kan öka den land-baserade tekniska supporten till fartyg.

– 1990-talet var mer teknikorienterat och man utvecklade ny teknik mer för den nya teknikens skull. Inom Flagship fokuserar man enbart på den teknik som hjälper och det är en mer sund utgångs-

Wärtsilä utvecklar ny teknikpunkt.

Wärtsilä medverkar i en projektgrupp som undersöker hur man ska åstadkom-ma förbättringar rent tekniskt. Men Ing-mar Ahlqvist följer även diskussionerna i de andra grupperna där man bland annat ventilerat rekryteringsfrågor.

– Vi måste göra miljön ombord, men också på rederikontoren i land, mer in-tressant. Det kan man göra genom att introducera ny teknik. Många ungdomar vill arbeta i en högteknologisk miljö.

Motorer är som datorerI stort sett alla Wärtsiläs motorer kan idag betraktas som datorer med en in-byggd centralenhet som styr och sam-lar in data. Wärtsiläs servicecenter (CBM center) samlar in signaler som kan sändas vidare till en expertgrupp för utvärde-ring. Den landbaserade expertisens kun-nande finns även registrerat i databaser som kan installeras ombord.

Det är idag tekniskt fullt möjligt att uppdatera en motor från land och skicka ny programvara som sedan installeras au-tomatiskt i motorn från land. Signaler från fartyget kan utvärderas på land och

servicetekniker kan sända arbetslistor till fartyget. Man kan även gå in och justera fartygsmotorn från land.

– Men det finns många säkerhetsfak-torer som måste utredas innan man kan tillämpa tekniken på det viset, säger Ing-mar Ahlqvist. Det råder lite delade me-ningar ännu och vissa rederier anser fort-farande att kompetensen ska finnas om-bord på fartyget.

Videokonferens ombordInom kraftverksindustrin används video-konferensutrustning för att från huvud-kontor och servicecenter styra och assis-tera personal ute i olika anläggningar. Trots att satellitkommunikationssyste-men idag har en större kapacitet än tidi-gare och överföring av rörliga bilder bli-vit både enklare och billigare, används inte tekniken idag ombord på fartyg

– Det har inte ansetts vara lönsamt, men det är på kommande, förutspår Ing-mar Ahlqvist.


FINNPILOT – PÅ STADIG KURSLotsverket | PB 520, 00101 Helsingforstfn 0207 54 611 | luotsausliikelaitos@fi nnpilot.fi www.fi nnpilot.fi

Varje år guidar Finnpilots lotsar tiotusentals fartyg till och från Finlands kusthamnar och Saimen.

I egenskap av lotsningsexpert säkerställer Finnpilot för sin del att fartygs-trafi ken löper säkert med tanke på såväl människorna, fartygen som miljön.

FINNPILOTS LOTS OMBORD. FARTYGET SÄKERT I FARLEDEN.

PROFFS INOM SÄKER SJÖFART

FOT

O: S

tena

Lin

e

17Ålands sjöfart & Handel 5/2008

ww

w.m

pl.f

i

Hogia Ferry Systems ABVallonvägen 1 B, FIN-65610 Korsholm, Finland

Tel. +358-6-319 2800Fax +358-6-319 [email protected] • bookit.hogia.fi

BOOKITONE PORT OF CALL FORONLY YOU NEED

RESERVATIONS SYSTEM.A RESERVATIONS SYSTEM

BOOKIT WITH 20 YEARS

OF EXPERIENCE

BOOKIT

❉ BRANDBEVAKNING • Garanteradsäkerhet, yrkeskunnig erfaren personal, brand-container med full släcknings- och rökdykar-utrustning, löstagbar från lastbilen

❉ RENGÖRING • Fartyg, cisterner, industrihal-lar m.m. med högtryckstvättning och ADR-sugbil

❉ BRANDSANERING • Restvärdesrädd-ning, rengöring, luktsanering, återuppbyggnad

Alandia Easy Wash AbStig-Erik Herrgård, tel. +358 500 166 263,

Fax +358 6 321 8201, www.easywash.fiE-mail: [email protected]

Åländsk dynamik på export

Medan många företag stramar åt inför stundande kristider ser det åländska företaget SAJ Instrument Ab en potential att öka. Företaget planerar att expandera och nyan-ställningar är på gång. De första oljekriserna var upptakten till fö-retaget och där ligger kanske för-klaringen till framgången.

– Kostnaderna för bunker har stigit och det är en väckarklocka för rederi-näringen att se om sitt hus och instal-lera bättre utrustning i båtarna när det blir hårdare tidare. Att köra bort tiotals ton för mycket bunker per dygn, det är direkt ett energiproblem - och även ett miljöproblem. Miljömedvetenheten ökar ju hela tiden, säger Dick Jansson, VD på SAJ Instruments.

SAJ Instrument Ab har utvecklat ett dynamiskt system för mätning av far-tygsdynamik i realtid. Ett fartyg förbru-kar energi när det sätter fart och det är många faktorer såsom djup, vind, sjöför-hållanden och fartygets kondition som påverkar dess fart genom vattnet. Genom att övervaka hur de dynamiska krafterna påverkar fartyget kan man anpassa trim-met närmare det optimala dynamiska lä-get för minsta möjliga bunkerförbruk-ning.

– Det handlar om att hitta det opti-mala läget att köra ekonomiskt och det gäller att mäta det på ett sådant vis att man får tillförlitlig information, förkla-rar Dick Jansson deras koncept.

Support via internetSAJ-DMS, som systemet heter, består av sensorer som monteras på fartygsskrovet och en programvara som analyserar alla parametrar. Sensorerna avläser fartygets trim, krängning, djupgående och skro-vets deformering. På bryggan finns en bildskärm som förser besättningen med information under lasthantering, stabili-tetsverifiering och sjöresa.

– Hur du ska ligga för att köra opti-malt är en ganska svår skola i fartygshy-drodynamik. Sjöfolket känner bra till de generella störningarna men har inte all-tid helheten. Tekniken kommer här till hjälp. Kan du förlita dig på den, då får du också verifierat hur fartyget borde ligga.

När fartyget går in på grunt vatten kommer säkerhetsaspekter som squat-effekten in och systemet visar då bland annat hur fartyget interagerar med bot-ten. Farten kan anpassas i tid vilket spa-rar bunker.

– De statiska mätsystemen som rederi-erna låter installera på grund av gammal vana uppvisar stora fel. Det är förvånans-värt att man på grund av konservatism håller kvar vid konventionella lösningar

som inte fungerar tillfredsställande, sä-ger Dick Jansson.

Företaget kan ge support och service till fartyg via internet. Från kontoret i Mariehamn kan man via satellitförbin-delse eller mobilt nätverk till exempel göra en uppdatering av systemet ombord eller hjälpa fartyget kontrollera systemet efter dockning.

SAJ är världsledandeSAJ Instrument Ab är idag världsledande på marknaden inom sitt specialområde. Deras dynamiska mätsystem skräddarsys enligt behov för alla fartygstyper, även privata yachter och flytdockor. De har utrustat över sjuttio kryssningsfartyg, se-nast Oasis of the Sea, Royal Caribbean Cruise Lines nya fartyg som byggs i Åbo. Bland företagets kunder finns många av de stora rederierna i världen.

Dick Jansson berättar att deras företag var det enda åländska företaget på SMM-mässan i Hamburg i år och han konstate-rar att det inte finns speciellt många tek-nikföretag med anknytning till sjöfarten på Åland. Företaget har fem anställda, men håller nu på att rekrytera fler i och med att man utökar verksamheten.


VD Dick Jansson och Dan-Erik Jansson, teknisk chef, demonstrerar SAJ-DMS i företa-gets monter på SMM 2008- mässan i Hamburg.

FOT

O: S

AJ

Inst

rum

ent


Visst vore det väl härligt om man kunde ta sig till varmare bredd-grader med sol, bad och mysiga restauranger? Men har vi tid och tillåter vår plånbok sådana utsväv-ningar? Kanske behöver man inte åka så långt och inte vara borta så länge! En del av tjusningen med att resa är just att resa.

Betyg av hemsida 1 till 5 A – LayoutB – Överskådlighet – startsidanC – Lätt att navigeraD – Lättåtkomlig information E – Lätt att boka onlineF – Lätt att avboka online G – Specialerbjudanden

A B C D E F G Total

Eckerö Linjen 5 3 5 5 5 5 2 30 Birka Line 2 4 5 4 5 5 2 27 Viking Line 3 4 4 3 5 5 3 27Tallink Silja Line 4 4 4 3 2 3 2 22

BIRKA PARADISE – www.birkacruises.com

Kanske inte så ”paradisisk” som man skulle önska utan lite tråkig och tom. Å andra sidan väldigt lättöverskådlig just på grund av detta. Med lätthet klickar man sig vidare och informationen man söker hittar man direkt. Jag hittar endast ett par specialerbju-danden. Boka och avboka är däremot lätt.

Trevligt med ”rundtur ombord” som hemsidan bjuder på i filmformat – det ger ett extraplus! Men, kanske ger hemsidan ändå en något för stor ”partykänsla” genom de bildval man har på första sidan, för att jag tycker det ska vara lockande att åka med två barn.

I förra numret av Ålands Sjöfart & Handel testade vi smörgåsborden på Ålands Hav. I det här IT-foku-serade numret gör vi detsamma med rederiernas hemsidor.

En person har bedömt fraktfartygens hemsidor ur ett business-to-business per-spektiv och en annan har studerat pas-sagerarfartygens sidor med konsument-glasögon på. Vi konstaterar att det finns viss potential i utvecklingen av rederier-nas hemsidor, speciellt fraktfartygens.

I dessa dagar då alla rederier efter-lyser personal, var vi också nyfikna på hur fraktrederierna bemöter frågor från sjöintresserade personer som kontaktar dem. Utanför våra bedömningsgrunder mejlade vi en fråga till samtliga frakt- rederier, som gällde en i allra högsta grad verklig ung man, med intresse för att praktisera på lastfartyg.

Till vår glädje kom svar från nästan

Rederiernas hemsidor under granskning

Mamma som jag är till två barn, in-ser jag att en liten lyckoinjektion är vad vi behöver, för att orka med den långa vin-tern. Som på beställning dimper en tju-sig trycksak ned med morgontidningen, som presenterar ett rederi. Hoppet vak-nar, och jag inser att en resa till Åland är precis vad vi ska göra!

Mot denna bakgrund ger jag mej på jakt efter det perfekta Östersjörederiet. Och det är hemsidorna som får avgöra vilket rederi jag ska åka med. Jag börjar min upptäcktsresa på Tallink Silja Line, Eckerö Linjen, Birka Line och Viking Lines hemsidor.

Så här skrev Martina Björnstjerna:

Visst längtar man redan bort…

ECKERÖ LINJEN – www.eckerolinjen.se eller .ax

Trevlig, färgglad och inbjudande blir mitt spontana intryck, även fast den ger ett för-sta känsla av att vara lite stökig. Inspirerande bilder ger lust att resa. Man tar sig utan svårigheter vidare och informationen är klar och tydlig. Med lätthet bokar och av-bokar man. Listan med valmöjligheter finns horisontellt på hemsidan, vilket gör det lätt att navigera vidare. Eftersom resan enbart varar i två timmar är utbudet ombord inte så stort, däremot erbjuder hemsidan en hel del tips om vad man kan göra i land på Åland, vilket är bra.

BÄST I TEST!

alla rederier… Till och med några med vändande post! Många utfylliga, vänliga och tillmötesgående svar, som alla upp-muntrade den unge mannen att skaffa sig en grundbehörighet med hopp om att han sedan skulle återkomma. Så även

fast hemsidorna i sig har vissa luckor att fylla, är ansatsen att bemöta potentiella sjöfolk bra. Det känns positivt! I testet på sidorna 20–21 har de rederier som sva-rat på Martinas mejl fått en extra ”guld-stjärna”.


Text & bedömning: Martina Björnstjerna

VIKING LINE – www.vikingline.se eller .ax

Det blir lite mycket på en gång på hemsidan, och det frestar inte riktigt till utforsk-ning. Det känns lite som, ”oj, var ska jag börja någonstans?”. Men när man provar sig fram bland de många valmöjligheterna, så hittar man rätt. Lätt att boka och avboka – ett extra plus för ”snabb-boknings-alternativet”. Viking Line erbjuder något olika hemsidor beroende på vilken landskod man går in via, där den svenska sidan ger en mer allmän orientering om vilka aktiviteter det finns ombord. Den åländska har en mer praktisk profil, tydligt adresserad till ålänningar till exempel med angivande av trafikavvikelser och fokus på Rosella. Viking Net Shop blir en trevlig bekant på den åländska hemsidan.

SILJA LINE – www.tallinksilja.com

Snygg och ren med lättöverskådligt upplägg – när jag väl har hittat hemsidans adress. Man tar sig vidare utan problem fast texten känns lite svårläst, eftersom man lagt in text i bilder. Men - bokningen är svåröverskådlig och krånglig, där olika alternativ dyker upp i små rutor, vilket till slut gör mej förvirrad.

När jag till slut trycker på FAQ-rutan vid Hjälpfunktionen står det att sidan inte kan hittas. Där försvann den resan. Endast ett par specialerbjudanden erbjuds. En idé om storleken av de båda fartygen Symphony och Serenade och en trevlig förevisning om placering av hytter, restauranger mm får man genom att klicka på ”Välkommen ombord!”, vilket är bra.

Valet är inte lätt, alla har något positivt att erbjuda och en uppsjö av specialerbju-danden, val av hytt, lunch och middags-meny, med bil eller utan bil etc. Men det är hemsidans totala betyg som får avgöra vårt resval denna gång.

Jag förutsätter att samtliga rederier ar-betar för en renare miljö men uppgifter om detta kunde jag bara hitta på Birka Cruises och Viking Lines hemsidor. Hos Birka Cruises kan jag dessutom som rese-när vid bokningstillfället välja att lämna ett bidrag direkt till en organisation som jobbar för att minska global uppvärm-ning. Det känns framåt och positivt.


ASP MANAGEMENT SCANDINAVIA AB – www.aspships.com

Asp Ship management erbjuder avancerade tjänster i form av personal och tekniska lösningar till rederier världen över. På hemsidan råder ingen tvekan om att företa-get är globalt och erbjuder avancerade arbeten inom alla sorters marina verksamhe-ter. Detta är ett företag i framkant inom sitt område. Men av det syns inte mycket på hemsidan.

Design och plattform känns inte uppdaterad, bilderna är för få och innehållet be-står mest av information om ASP:s utbud av tjänster. Dessutom är sidan svårnavigerad, det är inte helt lätt att klicka sig fram till den information man söker. Den som redan arbetar på sjön kan säkert se möjligheterna hos denna megastora arbetsgivare. Men 20-åringen med frågor om en möjlig framtid på sjön känner sig nog lite liten…ASP:s hemsida marknadsför sig mest mot kund. Den som söker finansiell information och miljö- och säkerhetspolicys letar förgäves. Ett plus får de dock för log in-funktionen för kunder och personal. Den tyder på att ASP ändå hänger med.

LUNDqVIST REDERIERNA – www.lundqvist.aland.fi

Opererar man oljetankers är säkerhet och miljö de två viktigaste frågorna att kommu-nicera med. Och det gör Lundqvist Rederiernas hemsida. Får vi gnälla måste vi ändå be om mer. Hur jobbar man i detalj med miljöcertifiering och säkerhet (just den län-ken fungerar inte)? Hur ser alkohol- och personalpolicyn ut i detalj? Man undrar också vem hemsidan vänder sig till. Den kan knappast vara tänkt för marknadsföring och re-krytering och lugnar nog inte heller oroliga miljöaktivister. Ett plus dock för att sidan är lättnavigerad och det marina temat som är ganska snyggt, om än lite mossigt.

Hårsalonger har det. Snickare också. Numera satsar alla företag på webben för att nå kunder, per-sonal och eventuella investerare. Men har de traditionstyngda ship-pingrederierna insett nätets möj-ligheter?

Finns du inte på nätet – så finns du in-te alls. På bara tio år har en hemsida bli-vit företagens främsta kommunikations-, informations- och säljverktyg. Börsbo-lagen har inget val; det är transparens och information till ägare och investera-re som gäller. Men framför allt har ut-

Innehåll Design Navigation Upp- Miljö & Rekrytering Totalt datering Säkerhet

Birka Cargo 2 4 4 2 1 2 15

ASP Management 3 3 2 1 1 3 13 Godby Shipping 3 3 3 2 4 2 17Lillgaard 1 2 3 1 1 1 9Gustaf Erikson 1 2 2 1 1 1 8Lundqvist Rederierna 2 3 3 2 3 1 14Bore 4 3 4 2 3 3 19

vecklingen pushats på av konsumtions-branschen, e-handeln har äntligen blivit den succé man visionerade om under 90- talets IT-yra.

Sist ut på nätet är branscher inom bu-siness to business. Sent omsider har även dessa insett de möjligheter nätet ger in-om marknadsföring och PR mot kunder, finansiell information till investerare och rekrytering av kvalificerad personal. Och bland de allra sista att kliva i startblocken är de privatägda fraktrederierna.

Möjligheterna är uppenbara; på nätet kan företagen inte bara informera om vad de gör och vilka de är, utan också bygga image och varumärke genom att berätta om företagets stolta traditioner och my-ter och legender från förr, och om da-gens moderna sjöfart och dess nya kar-riärmöjligheter för ungdomar som söker

ett annorlunda yrke. En möjlighet som kan tyckas uppenbar med tanke på bris-ten på personal.

Men tar fraktrederierna tillvara på möjligheterna? Svaret måste tyvärr bli - nej. De Ålandsbaserade privatägda rede-rierna tycks mest se webben som ett al-ternativ till Gula Sidorna för att kommu-nicera att och var man finns, gärna med en karta till Åland. De stora har visserli-gen förstått vikten av att lägga ut visio-ner kring den allt viktigare miljöcertifie-ringen samt investor relations-relaterad information. Men inte ens de vänder sig till nyfikna 20-åringar med drömmar om en framtid på sjön. Ungdomar som sedan barnsben är vana vid att hitta all informa-tion de behöver på nätet. Och frågan är – när ska fraktrederierna ge dem det?

Ett nät kommer lastat...Text & bedömning: Kim Wadström

REDERI AB LILLGAARD – www.lillgaard.aland.fi

Mer basic än så här blir det inte. Det börjar bra med en snygg start och bra upplagd sida om rederiet. Men där tar det stopp. Inte ett ord om vad företaget vill och står för och sparsmakat med information även i övrigt.

Ambitionerna sträcker sig helt enkelt inte längre än Gula Sidorna, det vill säga att berätta att och var man finns. Inklusive den obligatoriska Ålandskartan.

GoDBy ShIPPING AB – www.godbyshipping.fi

Nu börjar det likna något. Godbys hemsida är designad av en webbyrå och har till och med en webbmaster.

Den är lättnavigerad, tydlig och enkel och här finns detaljerad information om hur Godby arbetar med miljö- och säkerhetsfrågor, vilket höjer betyget väsentligt.

Men designen känns trist, innehållet lämnar en del i övrigt att önska, och det är oklart vem man vänder sig till, förutom miljömedvetna kunder. Men ändå; ett gott första försök.

RETTIG GRoUP LTD BoRE – www.bore.eu

En oklanderlig hemsida. Lättnavigerad, korrekt, stram och proper. Och tja, kanske lite tråkig. Här finns det mest väsentliga av det man behöver veta om fartygen, säkerhet, miljöarbete, rekrytering, finansiell information, visioner och till och med företagets värdegrund. I marint och finskt blåvitt så klart!

Men kanske skulle rederiet tjäna på att våga ta ut svängarna och bygga varumärke och image. Varför inte en särskild flik som berättar om arbetet ombord, vilka yrken som eftersöks mest, vilka utbildningar som krävs och var skolorna finns.

Krydda sedan med bilder på livet ombord och till sjöss. Det finns ju faktiskt en stor chans att nyutbildade sjömän sedan minns rederiet som fick dem att söka sig till sjöfarten.

BÄST I TEST!

BIRKA CARGo AB LTD – www.birkacargo.com

Visst känner vi igen loggan. Men där tar alla likheter slut mellan Birka Cruises och Birka Cargos respektive hemsidor. Där kryssningsrederiet vill locka resenärer, vill fraktrederiet mest berätta att man finns. Visserligen är Cargos hemsida lättnavigerad och tydlig i sin enkelhet, vilket de ska ha en eloge för. Snygg är den också, med bilder på vackra fartyg, och genomfört finskt och marint färgtema i blått och vitt.

Men här finns inget att hämta för den som vill veta lite mer än tonnage, rutter, te-lefonnummer och var Åland ligger. Inte ett ord om miljöcertifiering, säkerhet, finan-siell information, rekrytering och Östersjöns stolta sjöfarartraditioner. Birka Cargo förutsätter kanske att alla redan vet? Och visst finns ett ansökningsformulär (bra!), men nog behöver väl även Birka Cargo tänka på att nyrekrytera nyfikna rookies? Med tanke på den sparsmakade informationen är det oklart vem hemsidan vänder sig till. Kanske har man bara yrvaket upptäckt att ”det där med webben verkar vara nåt”…

REDERI AB GUSTAF ERIKSoN – www.geson.ax

”Studera det förflutna, om du vill erövra framtiden”. Med det Confucius-citatet vill rederiet beskriva sin företagsfilosofi. På hemsidan syns dock inte mycket av vare sig det förflutna eller framtiden. Hemsidan är under konstruktion, vilket innebär att Gustaf Erikson nyligen upptäckt webben.

Därför är sajten kanske mest av intresse för de ägare och den kontorspersonal som syns på bild (deras skrivbord också, varför inte bilder på fartygsinteriörer och salt-stänkta besättningar?). Någon information av intresse för investerare, nya kunder och nyrekryteringar finns inte. Ännu. Får vi ge ett tips; spinn vidare på de spännande

bilderna på grundaren Gustaf Erikson och de vackra segelfartygen. Ge i uppdrag åt en byrå att skriva livfulla berättelser om det äventyrliga livet på Östersjön förr och nu. Bygg image och varumärke genom att våga sticka ut.


Vi fi nansierar fartyg

När det gäller fartygsfinansiering vänder du dig till Ålandsbanken, en liten fl exibel bank med stor erfarenhet. Vi har varit på sjön sedan 1919.

tfn 29 011 - [email protected]

För Åland, som Finlands sjöfarts-samhälle par excellens, för mig som Ålandsminister och för mig som sfp:are är sjöfartspolitiken och havspolitiken väldigt viktiga. Därför har vi målmedvetet verkat för att regeringen skall föra en am-bitiös sjöfartspolitik.

Målet för den sittande regeringens sjö-fartspolitik är att säkerställa en gynnsam utveckling av vår handelsflotta, syssel-sättningen av finländska sjöfarare samt landets försörjningsberedskap.

I likhet med Åland är Finland logis-tiskt sett en ö. Varje ö behöver för sin överlevnad egna fartyg, en sjömanskår som kan segla dem och varv som kan bygga och underhålla flottan. I annat fall blir vi beroende av andras välvilja.

Utrikeshandel via sjötransporterVår utrikeshandel, både exporten och importen, sker huvudsakligen med sjö-transporter över Östersjön. Därför är det viktigt att vi har en egen handelsflotta under finsk/åländsk flagg som tryggar dessa sjötransporter även under sämre tider. Vår försörjningsberedskap förut-sätter en tillräckligt stor egen handels-flotta. De myndigheter som ansvarar för försörjningsberedskapen har ansett, att vår handelsflotta måste växa, annars ris-kerar vi försörjningsberedskapen.

Vi behöver en egen handelsflotta för att vi skall kunna bibehålla sjöfartskom-petensen på Åland och fastlandet. Sjö-fartskompetensen är inte bara viktig för en säker drift av fartygen både ombord och i rederierna, utan är viktig även för att kunna upprätthålla isbrytningen, lotsningen, sjömätningen, hamnverk-samheten och varvsindustrin i landet .

En ökad rekrytering av ungdomar till våra sjöfartskolor är därför av stor bety-delse för att säkerställa en framtida sjö-fartskompetens. Om detta har jag tidi-gare skrivit i denna tidning. Vår sjöfarts-utbildning måste locka både åländska, finländska och nordiska ungdomar men också ungdomar längre ifrån som vill ut-bilda sig för våra farvatten.

handelsflottan ekonomisk tillgångEn egen handelsflotta under finländsk/åländsk flagg är även en ekonomisk till-gång för landet. De fraktinkomster som betalas för sjötransporterna kommer hem om fartygen seglar under inhemsk flagg. År 2006 var bruttoinkomsterna av utrikessjöfarten 2035 miljoner eu-ro. De finländskt eller åländskt flag-gade fartygens andel av denna summa var 56% eller 1139 miljoner euro. De EU-förankrade statliga stöden till re-derierna i Finland/Åland för beman-ningskostnaderna utgör inte mer än 7-8% av fraktinkomsterna.

Vår rederinäring är av stor bety-delse även för våra varv, maritima industri, underleverantörer, finans-institut och försäkringsbolag och andra delar av landets maritima kluster. Detta kluster sysselsätter omkring 43.000 människor i di-rekt anslutning till sjöfartssektorn. En fråga som är väldigt aktuell är också reglerna för lotsningen i fram-tiden – skall all lotsning vara öppen för konkurrens? Det utreds som bäst i en arbetsgrupp vid trafikministeriet.

Sjöfart på lika villkorMin uppfattning är att vi måste se till, att våra rederier kan arbeta på samma villkor som rederierna i våra viktigas-te konkurrentländer. Och den synen omfattas av allt flere.

Regeringen arbetar därför med en helhetslösning som gäller åtgärder för att förbättra den finländska och åländska sjöfartens konkurrenskraft. Med en helhetslösning avser regering-en dels stöd till bemanningskostnader-na, dels en revidering av tonnageskatte-lagstiftningen.

Den första delen av förslaget till en sjö-fartspolitisk helhetslösning är nu fram-tagen och behandlas i riksdagen denna höst. Förslaget gäller bemanningskost-naderna och innebär tre saker: för det första, de källskatteskyldiga ombordan-ställda på passagerarfartygen föreslås bli omfattade av stödet för bemanningskost-naderna. Hitintills har färjanställda som bor exempelvis i Sverige fallit utanför stödarrangemangen.

Finland vill säkra handelsfottan

FOTO: Johan Ahlroth

BOKA REDAN NU!

Sjöfartens Dag

Sjöfartens Dag

med rekryteringsmässa och seminarier den 2 april 2009

i Alandica kultur och kongress, Mariehamn

Ur programmet:

Rekryteringsmässa, Nordiskt sjöfartspolitiskt seminarium,

Rederi- och skolpresentationer, Alandia-Bolagens sjöförsäkringsseminarium,

Save the Baltic – miljöseminarium och Det Norske Veritas seminarium.

Vill du vara utställare?

Kontakta Eva Mikkola-Karlström, Godby Shipping Ab,

eva.mikkola@godbyshipping. , telefon +358 18 528 284

Arrangörer:Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.

Alandia Bolagen och Ålands Landskapsregering


Denna diskiminering av EU/EES-med-borgare på sjöarbetsmarknaden avveck-las således. För det andra, lastfartyg i ö- och kustcabotagetrafik, exempelvis mel-lan Åland och fastlandet, har inte omfat-tats av stödet för bemanningskostnader-na trots att vissa inrikesgående lastfartyg konkurrerar med utrikesgående trafik. Dessa enstaka lastfartyg i inrikestrafik som är utsatta för internationell konkur-rens föreslås nu inbegripas i stödet för bemanningskostnaderna. Även detta har varit en konkurrenssnedvridning som nu rättas till.

Det tredje konkurrensutjämnande förslaget som regeringen lagt fram gäller kostnaderna för besättningsbyten i ut-ländsk hamn och berör fartyg som är i crosstradetrafik och inte anlöper Finland regelbundet Finland. På grund av 1:1-av-lösningen byts besättningarna på dessa fartyg regelbundet. Detta medför mer-kostnader för finländska fartyg då kon-kurrenterna kör fartygen med färre be-sättningsbyten.

Regeringen föreslår därför, att kost-naderna för besättningsbyten skall stö-das till 50%.

Den andra delen av regeringens kon-kurrenspaket för sjöfarten gäller rederi-beskattningen. En av de stora konkur-rensnackdelarna för vår handelsflotta är dess höga medelålder. Medelåldern är närmare 20 år och vår flotta tillhör där-med EU:s äldsta. Därför skall regeringen lägga fram ett förslag till revidering av tonnageskattelagen som skall gynna en modernisering av fartygsbeståndet och främja tillväxten inom sjöfarten.

Under hösten förs diskussioner i olika fora om hur sjöfarten skall ta sitt ansvar för klimatåtgärderna. Som vanligt gäller bl a frågan om avgörandena skall träffas inom IMO eller om sjöfarten borde in-begripas i EU:s system för utsläppshan-del. Vidare ser jag fram emot att vi får fart på utredningar om hur farledsavgif-terna kan graderas utgående från miljö-hänsyn – en fråga som jag initierat i re-geringen – därtill inspirerad av diskus-sioner på Åland.

Astrid Thors Migrations- och Europaminister

FURUNO FINLAND OYPL 74Niittyrinne 702271 Espoo

Phone: +358 9 43 55 670Fax: +358 9 43 55 67 10E-mail: [email protected]

Kontakta oss för mer information.

Creating Blue Solutions

www.furuno.fi

FAR-28x7

FEA-28x7

Upplev den tekniska utvecklingen…FURUNO Voyager skall upplevas!

Huvudbeståndsdelarna i FURUNO Voyager är den nya radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7. Därtill kommer en genomtänkt

konsoldesign som inte bara ser bra ut, utan också ger en platsbesparande och optimal lösning.

Det hela är integrerat i ett 100 Base TX Ethernet nätverk med tillräcklig kraft att interswitcha

upp till fyra radar eller mixa två radarantenner i en och samma bild. Därutöver - en ytterst driftsäker lösning.

Naturligtvis uppfyller Voyager alla relevanta godkännanden för SOLAS fartyg.

Radarserien FAR-28x7 och ECDIS serien FEA-28x7 kan naturligtvis levereras som fristående radar- och ECDIS system.

Båda systemen kan dessutom levereras i bordsutförande eller som black box lösningar med separat handhavandepanel, skärm och processorenhet - eller välj en fristående konsol i Voyager designen (se ovan).

Ny radar, ECDIS och INS från Furuno

Kunskap om sjöfarten är låg– Sjöfarten erbjuder världens ro-ligaste jobb, men ungdomar idag vet inte om det. Sjöfartssektorn måste paketera budskapet i en ge-nomtänkt kommunikationsstrate-gi och föra ut det till allmänheten! Det säger Jan Edshage, konsult vid en av Nordens ledande kommuni-kationsbyråer JKL.

Jan Edshage är managementkonsult vid JKL:s Göteborgskontor i Sverige, och har under många år arbetat med sjöfarts- och logistikfrågor för sjöfarts-klustret i Sverige. Jan menar att sjöfarten står inför ett klassiskt kommunikations-problem – man har inte på tillräckligt tydligt sätt berättat för allmänhet och politiker varför sjöfarten behövs och vil-ket behov vi har av denna näring.

– Som svensk i allmänhet känner man inte att man har ett behov av näringen idag och därför har man heller inget in-tresse för sjöfart, säger han.

hitta gemensam nämnareBranschen har inte enhetligt talat om varför sjöfarten finns och varför nationer som Finland och Sverige är helt beroen-de av en fungerande sjöfart. Jan Edshage menar att man har låtit enskilda intressen styra vilka budskap som har framförts till politiker och media. Vill man åstadkom-ma förändring måste man först hitta och definiera de gemensamma nämnare som kan föra sjöfarten framåt.

– Om man inte hittar den minsta ge-mensamma nämnaren, utan bara foku-serar egna intressen kan man inte åstad-komma långsiktig förändring i attityden gentemot näringen, säger Jan. Man ris-kerar dessutom att hamna i en situation där andra intressen driver frågor och man själv får reagera på uppkomna si-tuationer.

Som ett exempel på detta, nämner Jan miljöfrågan i Östersjön. Sjöfarten identi-fierade inte detta som ett angeläget om-

råde och kunde därför inte vara med och påverka agendan för hur frågan ska han-teras. Det är inte för sent att göra det, men, man måste agera snabbt och ta fram en strategi för ett gemensamt agerande.

Lyft fram historierDet räcker däremot inte att hjärnan får ta in information, utan man måste hitta argumenten som appellerar till magen och hjärtat. Människan tänker inte all-tid logiskt, varför de emotionella skälen måste lyftas fram. Som bra exempel på historier som kan fängsla allmänheten är de tv-serier som har fokuserat sjöfar-ten på ett populärt sätt, såsom Rederiet och Kustbevakarna. De skapar ”snacki-sar” som folk pratar om, och som man kan identifiera sig med. Men det är inte alltid en ”snackis” är bra.

– Den dokumentärserie som visas på tv nu och som utspelar sig på Cinderella, är ett sätt att göra detta på, men frågan är om det ger rätt framtoning, och rätt be-tonar det positiva man vill visa med sjö-farten? Risken är att det bekräftar fördo-mar, och att media tar fasta på vinklar som inte är så roliga, menar Jan.

SjöfartskaravanenEtt positivt exempel är ”Sjöfartska-ravanen”, där den svenska isbryta-ren Ymer under sommaren gick in i hamnar längs den svenska kusten för att göra PR för sjöfartsyrket (läs arti-kel i Ålands Sjöfart & Handel, nr. 4 2008). Det var ett bra initiativ, me-nar Jan Edshage, som kan ut-vecklas mer. Arrangörernas hemsida noterade drygt 12 000 besök på cirka en må-nad. Ett bra resultat, men troligtvis lockade hemsi-dan de redan sjöfartsfräl-sta, där 70 % var över 30 år. Så grundproblemet kvarstår. Ungdomar har svårt att hitta till bran-schen och kunskapen är låg. Ungdomar tenderar

dessutom att associera sjöfart med något gammalmodigt.

I en tidigare undersökning som JKL har gjort i Sverige, förknippar svenska ungdomar sjöfarten med en oviktig nä-ring som är utflaggad och utdöende. Den står för en stor del av utsläppen och nedsmutsningen och vidare är den byrå-kratisk och konjunkturkänslig. Ett an-nat ord man förknippar med sjöfart är tax free.

– Resultaten innehöll även positi-va ord som spännande, dynamisk och ansvarsfull, berättar Jan, men man mås-te paketera ett erbjudande riktat till ung-domar, som har en gemensam avsändare i branschen. Man måste förklara att sjöfar-ten erbjuder världens roligaste jobb!

Finland och Sverige är likaDanmark och Norge arbetar på ett helt annat sätt i Norden avseende sjöfartsfrå-gor, påpekar Jan Edshage. Finland och Sverige har en likartad struktur och det gäller att få politiker att förstå att man

måste skapa goda betingel-ser för branschen. Och

branschen måste, i sin tur, bli tydligare och ha en gemensam strategisk kommuni-

kation riktad både till allmänhet och till po-litiker.


Jan Edshage är konsult och kundansvarig för sjöfarts-klustret inom JKL i Sverige.

FOT

O: j

kl


Rederierna i Finland rf inledde sin verksamhet 1.6.2008 och över-tog samtidigt den närings- och arbetsmarknadspolitiska intresse-bevakningen från de tidigare för-eningarna Finlands Rederifören-ing, Fraktfartygsföreningen och Ålands Redarförening. Under sina fyra första verksamhetsmånader har antalet medlemsrederier och – fartyg i den nya föreningen ökat.

För tillfället re-presenterar vi 110 av totalt 119 fartyg under finsk flagg i ut-rikestrafik. Jämför vi fartygens bruttodräk-tighet och antalet sjö-farare så representerar vi drygt 98 % av han-dels-flottan.

Administrationen är klarEnandet av en splittrad sjöfartsbransch har löpt enligt planerna, nästan över förväntan. Under de två första månaderna var sammanslagningsagendan visserligen längre än själva sakagendan. Huvudorsaken var den rent fysiska flyt-ten in i två gemensamma kontorslägen-heter, en i Mariehamn på Hamngatan 8 och en i Helsingfors på Hamngatan 4.

De tekniska och förvaltningsmässiga utmaningarna har också varit betydande. E-post-, telefon- och arkiveringsfunktio-ner har moderniserats för att fungera on-line. I skrivande stund börjar kontors-tekniken vara på plats, eller vi vet åtmins-tone hur den borde fungera.

Så småningom skall de kontorsanställ-da inte märka någon större skillnad om de sitter vid sin arbetsstation i Marie-hamn eller i Helsingfors.

Sakfrågorna tar vidVi har ändå all orsak att vara nöjda. Sam-manslagningsagendan har krympt ihop

samtidigt som sakagendan blivit allt längre. Inom vissa områden har vi redan kunnat notera slagkraften i den nya or-ganisationen.

I mitten på augusti startade Rederierna i Finland upp sin nya hem-sida www.shipowners.fi. Där finns information på svenska, finska och eng-elska om vår verksam-het, medlemsrederier

och kontorsper-sonal. Vårt beslut om en dyna-misk hemsida innebär att den ständigt skall hållas uppdaterad. Som alla erfarit är det oerhört frustrerande med hemsi-dor som innehåller föråldrad informa-tion. För tillfället håller vi på och utar-betar diverse policydokument för hemsi-dan gällande miljö, rekrytering, utbild-ning, etc.

Rekrytering högprioriterasI och med att det sjöfartspolitiska kon-kurrenspaketet börjar anta sin slutliga skepnad, förutom tonnageskatteförsla-

get, vars beredning torde dröja till må-nadsskiftet oktober/november, kommer vi mer och mer att kunna koncentrera oss på renodlade sjöfartsfrågor. För in-kommande år har styrelsen beslutat att föreningens högprioriterade områden är rekrytering, utbildning, miljövård och tryggandet av tillgången på sjöfarare.

Den mest oroväckande och hämman-de faktorn för sjöfartens tillväxt är bris-ten på kvalificerat sjöfolk. Enligt EU- kommissionens utredning har dagens ungdom en föråldrad eller för liten kun-skap om sjöfartsyrket och söker sig av den orsaken inte till sjöss. Denna kun-skapsbrist vill Rederierna i Finland nu åtgärda genom att poängtera sjöfartsyr-kets internationella karaktär samt att en sjöfarare är kvalificerad för hela den glo-

bala sjöarbetsmarknaden. För perso-ner som vill bo kvar på orter med begränsade arbetstillfällen, som t.ex. skärgårdskommuner, erbju-der sjöfartsyrket en bred arbets-marknad.

Tydlig sjöfartsprofilDet utbildas alldeles för lite sjöfa-rare. För att råda bot på detta fö-respråkar Rederierna i Finland ut-bildningsenheter med tydlig sjöfarts-profil. Det är viktigt att utbildningen från manskap till högsta befäl sker i ett sammanhängande utbildningspro-gram, utan inbyggda byråkratiska bar-riärer. Därför bör organisationen för maritima utbildningsenheter vila på föl-jande fyra hörnstenar:

• Gemensamledning •Gemensamlärarkår •Gemensamutrustning • Gemensamtkvalitets- säkringssystem.Det har frågats vad Rederierna i Fin-

lands nya ”logotype” egentligen symbo-liserar. Svaret är en roterande propeller, en förening av tre parter, vågor, rörelse och framtidsvision. Vår målsättning är, att den finskflaggade handelsflottan skall fördubblas under de närmaste tio åren. För att detta skall vara möjligt förutsätts dock en kraftigt utökad rekrytering.

Olof Widén rederierna i Finland rf

Nya rederiföreningen enar en splittrad bransch

FOT

O: E

rica

Nor

man


Kryssningar till Östersjön ökar varje år

men Mariehamn tappar taktenText: Ann-Sofi Sund

Kryssningstraf iken på Öster-sjön har ökat stadigt under hela 2000-talet. Fram till 2006 hade man en ökning på i genomsnitt tolv procent per år. Enligt prelimi-nära siffror kommer 2008 att visa minst åtta procents ökning.

USA, Tyskland och Storbritannien är fortfarande de största kryssningsmarkna-derna. Från Sydeuropa, främst Spanien och Italien, kommer allt fler passagerare. Medelåldern på passagerarna ligger idag på knappt 52 år och de är som regel be-resta. De har upplevt mycket och kräver hög kvalitet. Vanligtvis har de också gott om pengar.

Medan huvudstäderna i östersjöområ-det mer eller mindre kan räkna med att de stora kryssningsfartygen lägger till i deras hamnar, är konkurrensen mellan de mindre destinationerna hård. Marie-hamn ligger strategiskt på vägen mellan Helsingfors och Stockholm. Skärgård, historia, konsthantverk – det finns myck-et som kan locka, men det gäller att få in fartygen till hamnen. Kryssningsrederi-erna söker exotiska destinationer, men för att de verkligen ska komma krävs bra service både i ankomstskedet och i de föl-jande landarrangemangen.

Ålands Sjöfart & Handel har tittat närmare på hur det fungerar i Marie-hamn och i några andra kryssningsham-nar idag.

man kunde utöka utbudet av aktiviteter i land och nämner vikten av att lyfta fram det som är genuint och speciellt.

– Vi har ju så många olika aktiviteter att erbjuda, framför allt i skärgården. Det skulle vara underbart att få passagerarna ut till Kobba Klintar eller Rödhamn. Vi behöver jobba mer med själva aktiviteter-na och koordineringen på land.

Hon tror att en av orsakerna till var-för anlöpen kanske kommer att minska är problemen i hamnen.

– Vi har ju diskuterat det med ham-nen redan. Men det är mycket upp till beslutsfattarna i staden om man tillsam-mans med hamnen kan se över hur man kan lösa problemet för att få fler kryss-ningsanlöp.

CRUISE BALTICInom Cruise Baltic samarbetar

26 destinationer i 10 länder.

Målsättningen är att öka kryssningspassagerarnas antal på Östersjön och stärka områdets

ställning på den globala kryssningsmarknaden.

Organisationen har sitt huvudkontor i Köpenhamn.

Mariehamns stad hälsar välkommen– Den reguljära trafiken är ryggraden i vår hamntrafik och vi har en begränsning när det gäller storlek och djup i hamnen. Vi måste anpassa oss efter de faciliteter vi har, men så klart anstränger vi oss och vill ha in fler kryssningsfartyg.

Stadsdirektör Bjarne Pettersson be-rättar att man arbetar för att åstadkom-ma en förändring med längre öppethåll-ningstider och mer aktiviteter i stan.

– Det behövs ett fungerande samar-bete mellan köpmännen, staden och tu-ristförbundet så att alla vet om när det kommer ett kryssningsfartyg och försö-ker hålla öppet. Det är viktigt att det inte är en död stad man kommer till.

Från stadens sida är det centralförvalt-ningen och näringsombudet som hand-lägger frågor som berör kryssningstrafi-ken och näringsombudet Emmy Eriks-son sitter med i det lokala kryssnings-nätverket. Mariehamns stad ansvarar för välkomstceremonierna i hamnen.

– Det har varit ansatser till program med musik i hamnen och jag har besökt befälhavaren ombord. Vi vill visa att vi uppskattar att kryssningsfartygen kom-mer hit och vår strävan är att öka anlöpen och ge upplevelser till våra besökare.

Flexibilitet – ett honnörsord– Det är inte för faciliteter som lyxiga kryssningsterminaler man väljer Öster-sjön. Det handlar mer om att rulla ut den röda mattan till välkomst. Det är små sa-ker som till exempel skolbarn som hälsar välkomna med åländsk flagga som gör stor skillnad.

Bo Nylandsted Larsen, som är pro-jektchef för Cruise Baltic, besökte Ma-riehamn i somras. Han anser att staden och hela Åland har mycket att erbjuda internationella kryssningsbesökare. Han nämner som exempel Rödhamn, Kastel-holm och Bomarsund och berättar ly-riskt om sitt besök ute på Kobba Klintar, ”ett fantastiskt fascinerande ställe”.

Kryssningsfartygen besöker i regel storstäderna och plockar sedan in någon eller några av de mindre destinationer-na på vägen. Det finns ett flertal mindre hamnar att välja mellan och konkurren-sen är hård.

– Kryssningsrederierna är vana att få ett bra bemötande och eftersom de har många alternativ tror jag att det är vik-tigt att man får dom att känna sig lite speciella.

Butikerna bör hålla öppetBo Nylandsted Larsen är medveten om att hamnen är en trafikerande linjehamn och att den har sina begränsningar. Han påpekar att det ändå finns saker som man kan påverka såsom välkomstceremonier och öppethållningstider.

– På de mindre destinationerna som Mariehamn är det viktigt att butikerna håller öppet. Det finns många destina-tioner som är 110 procent flexibla när det kommer ett kryssningsfartyg och oavsett om de har två eller fem kryssningsanlöp så ser de till att alla har öppet.

Många av de kryssningsfartyg som byggs idag är för stora för Mariehamns hamn, men det finns rederier som väljer att bygga smått och exklusivt.

– Lyxyachter är små men bidrar posi-tivt till ekonomin. Det måste vara en stor potential för den marknaden på Åland –

Ett större engagemang– Vi jobbar aktivt och försöker göra så mycket vi kan. Vi vill få en långsik-tig ökning, säger Annica Jansson, VD för Ålands Turistförbund som svarar för marknadsföringen av Åland till interna-tionella kryssningsrederier. I år har Ma-riehamn haft nio kryssningsanlöp och inom såväl hamnen som handeln finns det enligt turistförbundet utrymme för förbättringar.

Butikernas öppethållningstider under turistsäsongen är ett problem i Marie-hamn. Det här berör inte bara den inter-nationella kryssningstrafiken, men när ett kryssningsfartyg lägger till en söndag eller annan helgdag då allting är stängt ger det ingen bra bild av staden.

– Det har inte gett positiv feedback och kryssningspassagerare är otroligt känsli-ga. Jag skulle vilja att de flesta köpmän som har den typen av varor som kan in-tressera kryssningsbesökarna höll öppet och gjorde allt för att locka kryssnings-gästerna, säger Annica Jansson.

– Det är inte heller alltid det lättaste för kryssningsrederierna att komma in till hamn de tider de vill till Mariehamn. Skulle vi på turistförbundet kunna påver-ka de här faktorerna skulle det vara be-tydligt lättare. Vi behöver dessutom bli bättre på välkomstarrangemangen med tanke på konkurrensen med de andra hamnarna.

Mariehamn Cruise NetworkMariehamn har liksom alla hamnar inom Cruise Baltic ett lokalt nätverk, Marie-hamn Cruise Network. Ålands Turist-förbund fungerar som koordinator för nätverket som består av representanter för bland andra Mariehamn stad, han-deln och turoperatörerna.

Jana Lemberg, ekonomichef och pro-jektansvarig på Ålands Turistförbund, är ordförande i nätverket. Hon anser att

Enligt en undersökning utförd 2007 i Helsingfors av TNS Gal-lup spenderar en kryssningsbe-sökare i snitt 128 euro under ett dagsbesök. Någon under-sökning av den internationella kryssningstrafikens ekonomis-ka betydelse för Åland har in-te gjorts.

Kryssningsfartyg i Mariehamn År Anlöp Passagerare2005 13 37642006 12 33662007 19 49342008 9 2174

FOT

O: C

hris

tian

Lag

erek

e, S

tock

holm

s ha

mna

r

FOT

O: J

acob

Sau

rén

M/S Jewel of the Seas på väg ut ur Stockholms hamn.

det är ju fantastiskt vackert att segla runt i området.

Åländska barn hälsar kryssningsfartyget M/S Prinsendam välkommen till Mariehamn.

30 Ålands sjöfart & Handel 5/2008 Ålands sjöfart & Handel 5/2008 31

Bottenviken tar upp konkurrensen– Ett nytt område lockar alltid. De ame-rikanska rederierna har många återkom-mande passagerare och har man varit i Helsingfors tidigare är det kanske inte lika intressant. Den vilda naturen är ett säljande argument.

Det säger Max Karlström, tidiga-re marknadsföringsansvarig för Marie-hamns hamn och en av initiativtagarna till Bothnia Cruise Ports, ett samarbets-projekt för kryssningshamnar i Botten-havet och Bottniska viken.

– Vi känner rederierna relativt väl och vet att de alla letar efter nya destinatio-ner. Då vi startade år 2004 rörde sig cir-ka 300 kryssningsfartyg i Östersjön men i princip ingen gick norr om Åland. Av ett 40-tal kryssningsrederier som är rele-vanta för oss, har vi fått hit 15.

I år har man haft totalt 17 anlöp på de sex olika hamnarna Luleå, Umeå, Sunds-vall, Hudiksvall, Raumo och Björne- borg.

– Huvudstäderna drar och St. Peters-burg har varit ett måste för kryssnings-rederierna. En östersjökryssning är van-ligtvis tio till tolv dagar och om fartygen går upp till Bottniska viken, då måste nå-got annat stryka på foten.

Karlskrona i 1700-talsstil– Ju fler fartyg, desto större chans att vi alla får en släng av det. Storstäder som Stockholm och St. Petersburg drar hela tiden och då får vi som mindre ort se till att erbjuda något helt annat, säger Malin Hagberg-Andersson, kryssningsansvarig i Karlskrona.

En välkomstkommitté med bland andra medlemmar från 1700-talsfören-ingen Carlscrona Rediviva möter far-tyget i hamnen. De minglar och pratar med kryssningsgästerna och en kammar-orkester bjuder på musik, allt för att gäs-terna ska få den rätta känslan redan när de kommer i land. Hela besöket genom-syras av ett 1700-talstema.

Malin Hagberg-Andersson berättar att de har haft endel kryssningsanlöp på helgdagar, bl a på Sveriges nationaldag.

– Vi har ett väldigt tajt nätverk där vi samarbetar med de olika besöksmå-len och handeln. Tillsammans med cen-trumföreningen uppmanade vi handlar-na att hålla öppet medan kryssningsfar-tyget var här.

Rutin i planeringenIn till Handelshamnen i centrum går

en smal inseglingsränna som kan för-orsaka problem om det blåser hårt och fartyget hänvisas då till den andra ham-nen.

– Vi får göra om hela planeringen, men det får man rutin på. Vi har ett bra sam-arbete med alla aktörer och en organisa-tion som reder detta ganska så bra.

Stockholm slog rekordStockholm hade sitt sista kryssningsbe-sök för säsongen den 24 september och har räknat in totalt 265 anlöp och över 365.000 passagerare. Det är en ökning med trettio procent i antalet passagera-re.

– Vi har haft en fantastisk säsong och det ser bra ut framöver, säger Josefin Ha-raldsson, kryssningsansvarig och projekt-ledare för Stockholm Cruise Network.

– Som huvudstad har man alltid en plats i besökslistan, men ju fler fartyg de-sto fler destinationer behöver de besöka. Det tror jag verkligen talar för de mindre destinationerna.

Hamnen har haft problem på grund av brist på lotsar och det har framförts krav på att Sjöfartsverket ska släppa monopolet. Nästa år kan det enligt Jose- fin Haraldsson bli stora problem med lotsningen.

En hamn för reguljär trafik – Vi måste prioritera den reguljära tra-fiken och kryssningsfartygen kommer i andra hand. Tyvärr blir det ju så när vi inte har någon egen tillräckligt lång kryssningskaj, säger hamndirektör Jan Sundström.

Hamnen har sina begränsningar, far-tyget får vara högst 238 meter och endast den nya kajen längst i syd vid reningsver-ket kan ta in fartyg med djupgående 8,2 meter. M/S Birger Jarl som normalt lig-ger vid kajplats 6 avgår enligt tidtabell senast 9.15 på morgonen.

– Ibland vill kryssningsfartygen kom-ma in tidigt på morgonen och beroende på längd och djup får man då ta in dem till de andra kajerna. Sedan händer det ju också att fartygen måste flytta kajplats och de vill de inte gärna göra.

Jan Sundström säger att Mariehamn inte kan konkurrera med de stora ham-narna, men anser att det finns möjlighet att ta emot fler kryssningsfartyg.

– Vi har möjlighet att ta emot betyd-ligt många fler kryssningsfartyg, men allt beror på hur det passar med den regul-jära trafiken.

KRySSNINGSPASSAGERARE I SIFFRoR 2005 2006 2007 2008

Stockholm 250000 287000 281000 365000helsingfors 240000 270000 260000 353000Visby 113387 77578 62263 64300 Karlskrona 1350 2460 3100 5200Åbo 9700 3273 2372 2600*

Mariehamn 3764 3366 4934 2174

Källa: Cruise Baltic och respektive hamn (*preliminära siffror)

TEL växel 6360 • FAX 636 608E-POST [email protected] www.posten.ax

Snabb!Anlita Posten Åland för transporter till och från fastlandet, Europa och världen.

Intresserad? Ring oss idag!

SALT säljer– Kryssningsgästerna är inte prismedvet-na, de köper det de vill ha. Det är en väl-digt bra kundgrupp med god ekonomi, säger Titti Sundblom, en av delägarna i butiken SALT i Sjökvarteret som säljer åländskt konsthantverk.

– De vill ofta höra historien bakom produkten och är intresserade av hur vi lever. Många kryssningsbesökare som vi har träffat har släktanor i Norden och vi har sökt tillsammans i telefonkatalogen efter namn de frågat efter.

Hon nämner att det kan vara ett pro-blem att få kryssningsgästerna till buti-ken om de är bokade för utflykter, men då brukar de be turoperatören köra via butiken.

Titti Sundblom, som är medlem i det lokala kryssningsnätverket, anser att det lönar sig för vissa butiker att hålla öppet. Hon föreslår att det sys ihop en speciell shoppingtur och att man förser besökar-na med en karta som visar vilka typer av butiker som finns.

helsingfors tar miljöpoängHelsingfors redovisar en ökning i an-talet passagerare från 260.000 ifjol till 353.000 för 2008. Totalt har hamnen 269 internationella kryssningsanlöp i år. Största ökningen står de spanska kryss-ningsbesökarna för.

– Vi hoppas att det fortsätter att växa. Det blir kanske inte fler fartyg, men ef-tersom fartygen blir större så ökar anta-let passagerare. När godshamnen med alla sina containers flyttar till Nordsjö blir det mer utrymme och framför allt en vackrare omgivning, säger Tuija Aavik-ko, kryssningskoordinator för Helsinki Cruise Network.

I somras inkluderade Helsingfors hamn tömning av avloppsvatten i hamn-avgiften. Det här fick enligt Tuija Aavik-ko ett positivt bemötande hos rederierna och gav god PR för Helsingfors.

SALT i Sjökvarteret håller öppet för kryssningsgästerna.

FOT

O: P

riva

t

FOT

O: S

imon

Lin

ney

Karlskrona har haft en ökning i antalet anlöp från cirka tre per år till elva i år. Vi-sionen är 25, högst 30 anlöp per år.

– Lotsarna gör ju ingen skillnad på far-tyg och det blir ju lite snett för oss då. Vi jobbar på att få hit kryssningsfartygen och det här är ett problem vi måste ta tag i, annars kan vi förlora på det.

Kryssningsfartyg på besök i Mariehamn.


Resor med Eckerö Linjen bokar du hos Ålandsresor Resebyrå Torggatan 2, telefon 28 040, www.resebyran.ax

Härligt viltbord på M/S Eckerö!Fram till 20/11 står vårt viltbord uppdukat i Buffet Bornholm med läckerheter som hjort, älg, and, nyskördade rotfrukter, svamp, bär och mycket annat.

Tips! Hos oss kan du boka hotell runt om i hela Sverige. Vi bokar även badpaket till Örebro och Uppsala. I samband med din hotellbokning hjälper vi dig också med teater- och evenemangsbiljetter om du så önskar. Hotell från 33 €/person!

FÖR DEN GODA SMAKENS SKULL

20,95Viltbord

€/person

Turlista t.o.m. 11/1 2009Från Eckerö dagligen 13.30 och 18.30, fredag–måndag även 8.30Från Grisslehamn dagligen 10.00, 15.00, torsdag–söndag även 20.00(alla tider är lokala).

WÄ

RTS

ILÄ

® is

a r

egis

tere

d t

rad

emar

k.

EVERY SECOND SHIP YOU SEE IS SERVICED BY US.

The reason isn’t just our solutions, excellent though they are. Just as

important is the around-the-clock lifecycle care offered by 15,000 of us

all across the globe. This is the kind of simple, practical thinking that

will give a better return on your investment, whether you need it on

land or at sea. Learn more of what we can do for you at wartsila.com.

Gamla synder kastar långa skug-gor - ett gammalt ordspråk som mer än väl beskriver Östersjöns status. Samtidigt står vi inför nya utmaningar. Lasttransporterna på Östersjön har ökat med 64 % se-dan 2003, varav den enskilt största sektorn är oljetransporter. Hur på-verkar det miljön i Östersjön?

Den 17:de parlamentariska Östersjökon-ferensen hölls i Visby 1-2 September.

Sjöfartsrelaterade frågor väckte som vanligt ett stort intresse. Det finns en stark vilja hos parlamentariker att utveck-la Östersjöregionen. Den naturliga län-ken är naturligtvis på köl. Samtidigt kan man inte frånse att ökad trafik medför ökade miljörisker. Konkreta förslag som debatterades omfattande allt från utöka-de trafiksepareringszoner till intensifie-rad satellitövervakning.

Samordnad lagstiftning behövsUnder debatten lyfte jag åter igen fram behovet av samordnad lagstiftning. Med andra ord, nationell miljölagstiftning får inte divergera 180 grader från interna-tionell miljölagstiftning. Tyvärr är det den verklighet vi har idag. Det är inte bara förkastligt ut miljöhänseende ut-an även ur ett pedagogiskt och rättvise- perspektiv.

Ändra lagstiftningTrots att sjöfartens del av totala BNP på Åland har minskat de senaste åren står näringen ännu för den största andelen av BNP. Sjöfarten är idag och även i fram-tiden, en för Åland viktig näringsgren. Därtill finns en beställning från EU - sjö-transporter är förhållandevis miljövän-liga och därför bör andelen transporter på köl öka. Och sjötransporterna ökar. Varje månad trafikerar 3500-5000 far-tyg i Östersjön. Verksamhetsförutsätt-ningarna styrs främst genom internatio-nella regelverk. Anmärkningsvärt är att det fortsättningsvis är tillåtet att töm-ma tankarna, svart- och gråvatten, på internationellt vatten. Det må vara lag-ligt men moraliskt är det helt förkastligt. Självklart utnyttjar inte alla möjligheten. Men redan det, att det är tillåtet, ger helt fel signaler.

Likhet inför lagenDen internationella lagstiftningen til-låter alltså att 42-60 tusen fartyg årli-gen helt lagligt kan släppa grå- och svart vatten fritt i Östersjön, enda kravet är att fartyget befinner sig på internatio-nellt vatten. Samtidigt försöker vi här på Åland göra vad vi kan. Landskapsreger-ingen har beslutat att ca 13000 enskil-da avlopp skall byggas om, för att däri-genom minska direktutsläppen av fosfor och kväve. Det är bra, men uppfattas av många som orättvist främst med beak-tande av det ovansagda. Silar vi mygg och sväljer elefanter? Kanske, men å andra sidan måste vi börja någonstans, annars händer ingenting. Vad gäller Östersjön har vi alla ett ansvar, vare sig vi vill det eller inte. Det gäller enskilda individer likväl som företag. Helt klart är det dock att miljöarbetet, känslan av att den egna insatsen betydelse, försvåras av att vi inte alla är lika inför lagen.

Bjud in IMoMiljöföroreningar känner inga grän-ser. Det är därför fullständigt ovidkom-mande huruvida utsläppen sker på na-tionellt alternativt internationellt vatten. Däri ligger också incitamentet att natio-nell och internationell lagstiftning måste samordnas. Endast då kan vi nå konkreta miljöresultat.

Från att idag vara ett av världens mest nedsmutsade hav skall Östersjön återfå liv. Svårt? Svar ja, men inte omöjligt om vi alla hjälps åt och riktar lobbyinsatserna mot de organ som kan stifta internatio-nella beslut. I frågan om Östersjön hand-lar det i först hand om IMO, Internatio-nal Maritime Organisation.

Jag vill därför föreslå, att vi på Åland bjuder in representanter från IMO, till en konferens som behandlar detta ämne om avfallsutsläpp – så angeläget för hela Östersjöområdet.

Veronica Thörnroos av BSPC utsedd observatör i Helcom

lagtingsledamot, partiledare Åländsk Center

Samordna nationell - och internationell miljölagstiftning!

Parlamentariska Östersjökonferensen (Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC) grun-dades 1991 och består av 28 nationella - och lokala parlament samt parlamentariska sam-manslutningar. Målsättningen är bl a att öka samarbetet mellan de olika parlamenten. Varje år anordnas en konferens som utmynnar i en gemensam resolution. År 2006 bildades en ar-betsgrupp som explicit arbetade med övergödn-ingsproblematiken i Östersjön. Som representant för Ålands lagting deltog Veronica Thörnroos. Arbetsgruppens rapport presenterades och god-kändes vid konferensen i Berlin augusti 2007. För närvarande arbetar två grupper med energi och klimatfrågor samt arbetsmarknad och social välfärd. Läs mer på www.bspc.net

Veronica Thörnroos navigerar i den åländska skärgården.

Foto

: Tor

björ

n E

liass

on


MisanaTvå huvudmotorer á 7 500 kW, Wärtsilä, totalt 15 000 kW. Tre hjälpmotorer, en axelgenerator.Toppfart: 20 knop.Fyra anställda i maskinavdelningen per arbetspass.

Birka ParadiseFyra huvudmotorer á 5 850 kW, totalt 23 400 kW. Fyra hjälpmotorer á 2 760 kW, totalt 11 040 kW.Toppfart: 21 knop.16 anställda i maskinavdelningen per arbetspass.

När Birka Cargo byggde Birka Carrier i Norge var Malmberg övervakare och se-dan seglade han på den i sex år innan han övergick till Birka Paradise 2004.

Inte för nöjes skullAnders Blomberg blev färdig maskinist 1990 och började till sjöss på tankrede-riet ATC:s fartyg som gick runt praktiskt taget hela världen. 1999 började han vid Godby Shipping.

– När jag är ombord jobbar jag i stort sett från åtta till fem alla dagar under de fyra veckorna. Det är okej, man blir van, och det skulle ju vara rätt trist att vara ombord utan att jobba. Men när jag väl är i land vill jag vara där, jag skulle ald-rig åka ut på en kryssning för nöjes skull, säger han.

Vill inte bytaBåde Malmberg och Blomberg trivs med sina nuvarande jobb och har inga planer på att byta – även om arbetsmarknaden är god både till sjöss och på landbacken.

Många undrar varför inte Malmberg som skärgårdsbo jobbar på skärgårdsfär-jorna men det känner han sig inte redo för ännu. Och Blomberg å sin sida – han vill inte jobba på ett passagerarfartyg där man kör med ”verkligt farlig last” även om lönerna är högre.

– Högre löner för oss på lastfartygen skulle säkert vara ett sätt att locka fler sö-kande till jobben, säger han.

Bra systemJan Malmberg jobbar två veckor och är två veckor ledig. Anders Blomberg job-bar fyra veckor och är lika länge ledig. Systemet är mycket bra – det är båda överens om.

– Ledigheterna är bland det bästa med jobbet och det känns tryggt att ar-beta under finsk flagg, säger de.

Ett liv till sjöss innebär också vissa uppoffringar – i synnerhet om man har familj. Jans barn är i dag 18 och 13 år gamla och när han gick till sjöss var frun införstådd med läget. Men här tycks en förändring ha skett.

– Jag har hört många gånger att flick-vänner och fruar inte finner sig i att deras män är till sjöss. Det ställs tydligen andra krav i dag, säger Jan Malmberg och An-ders Blomberg är inne på samma linje:

– De fruar som accepterar att ha män till sjöss kanske håller på att ta slut.

Den förändrade inställningen kan må-hända också bero på att männen i dag vill vara hemma mer med sina familjer.

– Visst, man var borta en hel del när barnen var små men då tyckte jag inte att

Horse-eye jacks following leading fish. One suggested benefit of shoaling is increased hydrodynamic efficiency.Services are provided by members of the Lloyd’s Register Group. Lloyd’s Register is an exempt charity under the UK Charities Act 1993.

LEADERSHIP – FOR US IT’S NATURAL

OUR ENVIRONMENTAL SOLUTIONS HELP YOU LEAD THE WAY TO CLEANER, SAFER SHIPS.

www.lr.org/marine

LA97 Alands Sjofort_Leadership 13/8/08 11:44 Page 1

de hade samma behov av en som de har i dag när de är större, säger Jan Malmberg som har ett råd till dem som funderar på en bana till sjöss:

– Man kan åka ut på långfart när man är yngre, när man bildat familj kan man jobba i hemmavattnen!

Helena Forsgård [email protected]

Jan Malmberg och Anders Blom-berg tillhör en eftertraktad yrkes-kår till sjöss och båda började sina karriärer med tre år vid yrkessko-lans verkstadsmekaniska linje.

I dag seglar de som maskinchefer och på frågan om vad som är det bästa med jobbet svarar båda glatt: – Ledigheten!

Hur ska man få fler unga att satsa på en karriär till sjöss som maskinbefäl? Det är en angelägen fråga i dag när rapporterna är samstämmiga – det råder brist på kom-petent sjöfolk i hela världen och i första hand söks utbildat maskinfolk.

Två som valt branschen är Jan Malm-berg, boende på Enklinge i Kumlinge och maskinchef på kryssningsfartyget Birka Paradise samt Anders Blomberg som bor i Jomala Vestansunda och som är maskinchef på lastfartyget Misana som ingår i Godby Shippings flotta.

Liknande bakgrundBåda kom in i jobbet på liknande sätt.

De gillade att skruva som unga pojkar – först på cyklar, sedan på mopeder och bi-lar och efter grundskolan fortsatte de vid Ålands yrkesskola och verkstadsmekanis-ka linjen och praktiserade på Algots varv för att sedan gå vidare till Ålands teknis-ka skola som det hette på den tiden.

– Ett genuint intresse för motorer är nog den vanligaste inkörsporten till job-bet. Som maskinchef har man mest pap-persarbete i dag men fortfarande är det viktigt att man har det tekniska kunnan-det, att man förstår hur de olika systemen fungerar, säger de.

hade en dröm1981 åkte Jan Malmberg ut som motor-elev på Gustaf Eriksons torrlastare Ger-mundö som gick mellan Kanada och Sydamerika. Det var tidvis tufft – hett och smutsigt – men han fick ändå smak för sjölivet och på den tiden hann man även se en del av världen eftersom man kunde ligga flera dagar i hamn.

En dag när han stod på däck någon-stans i Karibien drömde han om fram-

tiden.– Jag såg de fina vita kryssningsfarty-

gen och tänkte att där skulle man vara. Där är det säkert rent och fint och man får gå omkring i en vit kostym!

Han hann dock jobba fem år på Lund-qvistrederiernas Camilla, som för det mesta körde papper mellan Finland och kontinenten, innan drömmen om jobbet på ett kryssningsfartyg kunde förverkli-gas. 1992 fick han jobb på Birka Queen som kryssade en sommar mellan Stock-holm och St Petersburg och som därefter chartrades ut och gick som Golden Prin-cess runt världen med i huvudsak ameri-kanska gäster ombord. Då följde Malm-berg med som junior chief och var på jobb tre månader i taget.

– Det var både jobbigt och intressant. Maskinerna var inte i så bra skick och vi arbetade som trälar för att få dem att gå. Men man skulle också umgås med passa-gerarna och äta middagar med dem. Jag lärde mig bra engelska på köpet men när fartyget såldes 1997 kände jag mig färdig med det livet, säger han.

Maskiner och pappersjobb föreftertraktade maskinchefer

Jan Malmberg ombord på Birka Paradise och Anders Blomberg, fotograferad i hemmiljö. De arbetar båda som maskinchefer och rekommenderar yrket till unga.

FOT

O: H

elen

a Fo

rsgå

rd

FOT

O: P

riva

t


MÅNDAG 15.9.2008Vi började dagen i Sjökvarteret med att lasta ombord mat och packning. Vid 10- tiden kastade Nordboen, Albanus och Linden loss och styrde kosan mot Lappo. Michael Sars startade från sjösäkerhets-hamnen efter lunch.

Vädret var inte det bästa tänkbara, knappt 10°C, mulet och svaga vindar.

Vi fick göra en massa intressanta saker som t.ex. hissa segel, navigera, laga kno-par och knyta lusplatting med Jouni Lah-denperä, klättra i masten, måla och göra mindre roliga saker som att skala potatis och skrapa gammal målfärg.

På grund av dåliga vindar blev vi tvungna att köra för maskin på efter-middagen.

Mellan 19.30 och 21.00 anlöpte vi Lappo gästhamn, först Albanus, sedan Nordboen och sist Linden. Alla hjälpte till med förtöjningsarbete på fartygen.

På Linden gick vi nattvakt 1 timme som innebar att man kollade förtöjning-en och temperaturen i maskinrummet.

På däck på Michael Sars fick vi knacka och skrapa rost och måla medan andra navigerade eller var nere i maskinrum-met. När vi anlände till Lappo kunde vi inte gå i land, Sars ligger för djupt så vi låg för ankar. På Sars går vi nattvakt i 4 timmar.

Sjömansskolans segelpraktik 2008

TISDAG 16.09.2008Dagen började med ett besök på sköt-båtsmuseét. Allan Palmer berättade om museéts olika föremål och tillkomst. Av-gång mot Enskär ca. 11.00 för motor, det blev aldrig någon riktig segelvind. Idag var Jouni Lahdenperä som är knopexpert med på Nordboen och lärde Jocke, Ro-bin, Jonathan, Jonas, Rasmus och An-dreas att laga apnäve och splits m.m. Vi kom till Enskär ca 16.00.

När vi var klara med förtöjningen kal-lade kaptenen på Linden, Jussi Sopanen, alle man på däck. Han ville ha åtta fri-villiga, då ställde Jim, Walter, Henri, Ni-ro, Kim, Jonas, Tony och Ida upp. Han plockade fram räddningsdräkten som de skulle ta på sig och hoppa i sjön.

Det såg väldigt roligt ut när de flöt om-kring i sina dräkter. När alla båtar kommit i land gick alla till Enskärs fyr och klättrade upp i tornet. Michael Sars ank-rade utanför Enskär men kom i land med Mobbåten för att besöka Enskärs fyr.

oNSDAG 17.09.2008Väckning 05.30, beräknad avgång från Enskär 06.00.

Vi var morgontrötta och det var kallt ute, endast 6°C. Vi fick navigera i mörkret med hjälp av blinkade fyrar. Vår beräk-nade ankomsttid till Raumo var 11.30, vilket stämde bra.

När alla förtöjningar var klara gick vi upp till Raumo sjömansskola där vi åt lunch. Efter lunchen promenerade vi till Raumo sjöfartsmuseum.

På grund av missförstånd fick vi vänta 45 minuter.

När besöket var avklarat gick vi tillba-ka till fartygen och där väntade en buss som skulle köra oss till ett av Godby Shippings fartyg, M/S Misida av Brän-dö. Besöket på Misida var intressant, vi fick se bryggan, däck, byssan och last-kontoret med övervakningsdatorer.

När vi kom tillbaka från fartygsbesö-ket bytte Linden och Sars elever båtar, för att alla skulle få segla.

ToRSDAG 18.09.2008Frukost klockan 07.30 och avgång cirka 08.30 mot Katanpää.

Först gick det ganska bra att segla men efter hand blev det nästan spegelblankt, så det blev motor igen. Viktor Lönnblad blev upphissad i masten, det var något som hade lossnat.

Vi anlände till Katanpää vid 16-tiden, vi åt middag och sedan hade Linda rädd-ningsövning med de nya eleverna. Sedan var det rundvandring på gamla militär-förläggningen, vi tittade på artilleripjäser som fanns kvar.

På kvällen var det fotbollsmatch och dragkampstävling mellan båtarna. Det blev korvgrillning runt brasan, mysigt men mycket myggor. Efter det tog Pon-tus, Tobias, Benjamin, Walter och Ceci-lia ett dopp. Walter och Cecilia rutschade ner för aktern på Sars. Det såg kallt ut.

LÖRDAG 20.09.2008Avgång från Degerby klockan 09.00, först maskin men sedan lite segel.

Det blev mycket städande. Alla hytter, toaletter, gångar, salonger, däck, och där emellan skulle vi navigera.

Första gången vi hade mer sol än en timme, så det blev en underbar avslut-ning på vår resa. Alla var på toppenhu-mör då vi snart var hemma. När vi kom till Sjökvarteret och tagit i land med allt vad det innebär, bar vi all mat som var över till Albanus, soporna och tvätten bars i land. Vi tackade besättningen och gick i land.

Henri Pettersson klättrar i masten.

Kim och Niro skalar potatis.

Kim, Viktor och Ida jobbar med segel.

Carl-Johan Wetterström putsar mässing.

Tony, Niro, Jim, Henri klär på sig räddningsdräkter.

Jouni lär Viktor, Andreas och Kim att laga apnäve.

Skymningsnavigering.

Emma och Lukas sopar på däck.

Där guppar alla åtta.

FREDAG 19.09.2008Albanus hade efter frukost roddtävling innan de kastade loss från Katanpää för segling. Nordboen, Linden och Sars kas-tade loss lite tidigare.

På Nordboen började vi städa lite i matsalen och på däck.

På Linden putsade, putsade och åter putsade vi mässing (det blev snyggt). Dessutom gjordes de vanliga sysslorna: navigeringen, upp med seglen och upp i masten.

På Albanus hade de ett litet äventyr med en tappad sko i sjön, så de fick gö-ra en 360° sväng och fiska upp den med en båtshake. Efter klockan 21.00 skulle alla vara på bryggan, för då var det mör-kersegling med kompass och sjökort ef-ter blinkande fyrar. Varma smörgåsar var uppskattade på kvällen fast Lindens smör-gåsar såg ut som en ”jordbävning”, kock-en Matilda tappade formen så allt blev huller om buller men de blev goda ändå. Vi kom fram till Degerby ungefär 23.00- tiden. Efter att alla hade förtöjt klart kom de från Albanus till Linden och ville du-scha, sedan var det dags att sova.

Text & foto: elever vid Sjömansskolan


På minnets redd

S/S Penelope & S/S BrettenhamnTvå åländska ångare med ett för-flutet som engelska krigsbyggen för Ministry of War Transport London var de Lundqvist ägda Penelope och Brettenham. Ång-arna levererades med de mäktiga namnen Empire Carey och Em-pire Bard åren 1941 och 1942.

Empire Carey byggd 1941 av W Grey & Co Ltd, West Hartlepool var på 4670 dödviktton med dimensionerna 99 x 14 x 6,4m. Maskin var en trippelång-

maskin tillverkad av Central Marine Engine Works, West Hartlepool och var på 1490 indikerade hästkrafter.

Farten var ca 10 knop. Fartyget le-vererades i december till Ministry of War Transport London. Redan året ef-ter överfördes hon till den Norske Stat (The Norwegian Shipping & Trade Mis-sion) Oslo där hon fick namnet Ragn-hild. År 1946 såldes hon vidare till John Wilsons Rederi A/S Oslo och döptes om till Penelope. Överfördes år 1950 till ett dotterbolag John Wilson & Hijo och fick nu Panama flagg.

Ersättning från statenRederi AB Pandia inom Lundqvist Rederierna hade ända sedan krigsslutet förhandlat om ersättning för den av amerikanska staten år 1941 beslagtagna ångaren Pandia. Efter långa och svåra förhandlingar betalades den 20 oktober 1949 en summa på 59 827 430 mk ut.

Nu hade rederiet kapital att köpa ett annat fartyg. Valet föll på Penelope och efter återigen långa förhandlingar kunde i februari år 1950 köpebrev undertecknas för en summa på dryga 71 miljoner finska mark. Fartyget var nu rederiets största fartyg.

S/S Brettenham i full last med toppade bommar. Notera att hennes midskepp är av mera modernt snitt än Penelelopes.

FOT

O: p

riva

t

Om du vill kontakta skri benten, skriv till: Lars-Erik Eriks son, Grundsunda, FIN-22550 Vårdö. Tel. +358 (0)18 47626. Email: [email protected]

Övertagandet skedde i Houston i Tex-as dit kapten ”Kåge” Svensson, maskin-chef Ivar Troberg samt stuert David Er-iksson (min far) reste. Köpet var förknip-pat med att slutföra några ingångna char-ters som gällde sockertransporter mellan Cuba och USA:s sydstater.

Ingen bra besättningResorna var korta och arbetsamma och besättningen var inte av bästa kvalitet. Fylla och arbetsvägran var vanligt och vid ett tillfälle var endast tre man av manskapet på jobb, en på däck och två i maskin.

I maj månad var chartern klar och Penelope lastade pappersved i Lockers Bay på New Foundland för Cardiff i England. Befälet ombord var glada när resan till Europa började och i juli månad visade Penelope upp sig första gången i hemmahamnen Mariehamn.

Året därpå gjorde hon fyra resor med fosfat från Casablanca till England och två kolresor Polen - Finland samt två re-sor med pappersved Finland - Holland. Efter det fick Penelope en lång timechar-ter för tjeckiska staten till en mycket god fraktrat.

Kolpriset var relativt högt i medelhavs-området där Penelope trafikerade så re-deriet beslöt att bygga om hennes pannor för oljedrift vilket så skedde.

39 dygns lossning i TurkietI januari månad år 1954 kom Penelo-pe till Zonguldak i Turkiet för att lossa props. På grund av många väntande far-tyg fick hon lossa sin last på redden vilket tog hela 39 dygn. Vid en resa samma år till Turkiet gick hon på grund i närhe-ten av Dardanellerna. Efter att en del av däckslasten lämpats överbord kom hon loss för egen maskin.

Systerfartyg köptes inVid Hildegaards bolagsstämma år 1955 beslöts att inköpa ett systerfartyg till Penelope. Fartyget var byggt 1942 på varvet Caledon Shipbuilding & Engine-ering Co Ltd i Dundee och hade samma mått och storlek som Penelope.

Ångmaskinen var en trippel tillverkad av Northeastern Marine Engineering. Vid leveransen fick hon namnet Empire Bard och levererades även hon till Mi-nistry of War Transport.

År 1946 såldes hon till Dundee, Perth & London Sh Co Ltd. London där hon

SCAVANGE AIRCOOLERS and HEAT EXCHANGERSfor all major makes of diesel engines.

Åkerivägen 8, S-152 42 SÖDERTÄLJE, SverigeTel: 08-550 858 80, -550 858 81 | Fax: 08-550 809 71

E-mail: [email protected]

fick namnet Angusburn. Efter tio år sål-des hon vidare, ny ägare denna gång var Brebner Shipping Co Ltd London och fartygets nya namn blev Brettenham.

Med Bruno Holmström som befäl- havare och Arthur Larsson som maskin-chef gjorde hon sin jungfruresa för sitt nya rederi från Tyne till Arzew i Algeriet för att lasta esparto-gräs för Skottland.

Penelope blev spannmålsmagasin Båda ångarna seglade för sitt rederi än-da fram till år 1971 då frakterna var väl-digt dåliga och hela fem stycken av Lund-qvists torrlastare var upplagda under en del av året.

Rederiet beslöt att sälja Brettenham till spanska köpare och i april samma år såldes hon till Cartagena för nedskrot-ning. Penelope låg upplagd i Mariehamn och såldes året därpå i augusti månad till svenska köpare för 250 000 kronor. Ägarna Bröderna Krusell AB Göteborg

bogserade Penelope till Nådendal där hon låg som spannmålsmagasin åren 1974 till 75.

I papperen omdöpt till Ingeborg, men detta namn målades dock aldrig på Pene-lope. Året därpå såldes fartyget till dans-ka upphuggare som skrotade henne som-maren 1976 på Masnedsö Danmark.

Idag seglar en ny Penelope för sitt re-deri - en stor tanker på hela 115.090 död-viktton, byggd i Syd Korea för ett dotter-bolag till Rederiaktiebolaget Hildegaard inom Lundqvist Rederierna.

Lars-erik eriksson

S/S Penelopes midskepp med den typiska ångskorstenen. Fotot taget år 1972 under uppläggningen i Mariehamn.

FOT

O: L

ars-

Eri

k E

riks

son


Adresser

Marine CoatingsProteCtive Coatings

Worlds biggestpaint manufacturer

Oy International Paint AbMalmarintie 20 (PL 104)01301 vantaa, Finland

tel. +358 (0)207 501704Fax +358 (0)207 501507

FULLSTÄNDIG SERVICE FÖR SJÖFARARE OCH VARV

• NAVIGATIONSUTRUSTNING• MASKINRUMSUTRUSTNING• RADIOSTATIONER

Försäljning, installering, planering och service:

VANDA: Mesikukantie 16, 01300 VANDA Tel. 09-5494 2600, Fax 09-5494 2700 E-post: [email protected] Service efter arbetstid 040-9000 368

ÅBO: Järnvägsgatan 4, 20200 ÅBO Tel. 0208-353 400, Fax 02-469 2828 E-post: [email protected] Service efter arbetstid 040-9000 370

www.atmarine.fi

● Kommunikationssystem● GMDSS-avtal● Radarsystem● Elektroniska sjökort

TL Sea Electronics OyLaivanrakantajantie 2, lok 51

00980 HELSINKITel. 0400-861 095

Fax 0401-861 095, 0508-066 08 10E-mail: [email protected]

ABB turboladdareFörsäljning Tel. 010-22 2000 Fax 010-22 26379

Service Tel. 010-22 26477

ABB OyTurbochargingBox 2000751 HElSiNgFOrS

Hermanstad strandväg 10 Fi-00580 Helsingfors

Tel. +358 (0)10-830 8630Fax +358 (0)10-830 8690


www.veristar.com

Skeppshandel HelSingfOrSPhone +358 9 758 991Fax +358 9 758 99 200Email [email protected]

• UTRUSTNING OCH TOTAL- LEVERANS INKLUSIVE PLANERING• ÖVER 4000 REFERENSER

NVC air handlingPurokatu 7, 21200 reso

Tel. 02-43 28 500, Fax 02-43 28 [email protected], www.novenco.no

AUTROSAFE OyImport, försäljning och service

AUTRONICA FIRE AND SECURITY AS (Norge)• fartygs brand- och gasalarmsystem• fartygs brandsläckningssystemAIRCHIME (Kanada), pneumatiska tyfonerCAMBRIDGE APPLIED SYSTEMS (USA) • viskosimeter för tung oljaCOLORLIGHT AB (Sverige) • fartygs speciella strålkastareKONGSBERG MARITIME AS (Norge)• temperatur- och tryckgivare (Autronica)• trådlös temperaturmätningssystem för

rörliga maskindelar • maskinrumsalarmsystem• VDR (Voyage Data Recorder Systems)• nivåmätningssystem för tankfartyg• fullständiga lösningar för navigationsbryggaMARTECHNIC GmbH (Tyskland)• testutrustning för bränd- och smörjmedel PFANNENBERG (Tyskland), E2S (England)• elektroniska ljud- och ljusalarmer WIKROLUX OY (Finland), armaturer och centraler till nödbelysningsanläggningar också med ledteknik Siriusstigen 1, FIN-01450 VANDATel. 09-2709 0120 • Fax. 09-2709 0129e-post: [email protected] • www.autrosafe.fi

HELSINGFORS

LLOYD’S REGISTER EMEAtel. 0207-918 300, fax 0207-918 301

LLOyD’S REGISTER QUALITy ASSURANCE

tel. 0207-918 350, fax 0207-918 301

Alexandersg. 48 A, 00100 [email protected] • www.lr.org

Oy Scan-Auto AbStatarvägen 1, 00390 Helsingfors

Tel. 010 555 010

MarinmotorerHolkkitie 14 C 10, 00880 H:forsFörfrågningar: Tel. (09) 6840 700 Fax (09) 6840 7010 • [email protected]

Fartygstyp Flagg Byggn.år GT DWT

Handelsfotta

Borden ro/ro Finland 1977 10.100 6.615 Klenoden container/MPP Finland 1991 3.828 4.455 Trenden container/MPP Finland 1989 3.826 4.402 Najaden container/MPP Finland 1989 3.826 4.402 Ostgard general cargo Holland 2001 2.868 3.777 Westgard general cargo Holland 2000 2.868 3.790 Sydgard general cargo Holland 2000 2.868 3.780 Nordgard general cargo Holland 1999 2.780 3.780 Swegard general cargo Finland 2001 2.997 4.934 Fingard general cargo Finland 2001 2.997 4.934 Nedgard general cargo Finland 1987 2.673 3.004 Belgard general cargo Finland 1986 2.673 2.975 Bravaden bulk Finland 1979 12.691 14.534

Rederi Ab LillgaardMariehamn, tel. +358 (0)18-13 120, fax +358 (0)18-17 220, e-post: [email protected], www.lillgaard.aland.fiKent Explorer torrlastfartyg Holland 1986 7.580 7.875Kent Trader torrlastfartyg Holland 1986 7.580 7.875Tanja torrlastfartyg Holland 1986 3.801 4.636Breant ro/ro England 1979 5.197 3.328Forte ro/ro Holland 1989 3.998 4.001Largo ro/ro Holland 1990 3.998 4.001Fjärdvägen ro/ro Åland 1972 6.040 2.566Wilja torrlastfartyg Åland 1977 2.068 2.189Christa torrlastfartyg Åland 1983 2.795 2.900

Viking Line AbpMariehamn, tel. +358 (0)18-27 000, fax +358 (0)18-16 944, www.vikingline.fiAmorella passagerarbilfärja Finland 1988 34.384 3.690Gabriella passagerarbilfärja Finland 1992 35.492 2.900Isabella passagerarbilfärja Finland 1989 34.384 3.690Mariella passagerarbilfärja Finland 1985 37.799 3.420rosella passagerarbilfärja Sverige 1980 16.850 3.000Cinderella passagerarbilfärja Sverige 1989 46.398 3.600Viking XPrS snabbfärja Sverige 2008 34.000 4.250NEWBUILDING:Viking ADCC passagerarbilfärja – 2009 15.600

Tonnage under finsk/åländsk flagg 51 fartyg Tonnage under annan flagg 31 fartyg

82 fartyg

Ålands landskapsregeringMariehamn, tel. +358 (0)18-25 000, fax +358 (0)18-23 790, www.regeringen.axAlfågeln passagerarfärja Åland 1990 1.469Skiftet passagerarfärja Åland 1985 961Knipan passagerarfärja Åland 1985 854Gudingen passagerarfärja Åland 1980 961Ejdern passagerarfärja Åland 1977 486Grisslan passagerarfärja Åland 1971 272Doppingen passagerarfärja Åland 1984 128Viggen passagerarfärja Åland 1998 1.512Svärtan oljesaneringsfartyg Åland 1992 111NB Föglö passagerarfärja Åland 200810 st fartyg om sammanlagt 6.754

SkolfartygMichael Sars skolfartyg Åland 1979 690

ASP Ship Mangement Scandinavia AbMariehamn, tel. +358 (0)18-620 600, fax +358 (0)18-62 680, www.aspships.comKCL Ballerina torrlastfartyg Finland 1983 3.686 3.683Global Carrier ro/ro Finland 1978 13.117 8.661Global Freighter ro/ro Finland 1977 13.145 8.911

Birka Cargo Ab LtdMariehamn, tel. +358 (0)18-27 320, fax +358 (0)18-23 223, e-post: [email protected], www.birkacargo.com

Birka Carrier ro/ro Finland 1998 12.251 8.853Birka Trader ro/ro Finland 1998 12.251 8.853Birka Express ro/ro Finland 1997 12.251 8.843Birka Shipper ro/ro Finland 1992 6.620 5.755Birka Exporter ro/ro Finland 1991 6.620 5.765Birka Transporter ro/ro Finland 1991 6.620 5.745Baltic Excellent ro/ro Finland 1995 8.407 6.293

Birka Line AbpMariehamn, tel. +358 (0)18-27 027, fax +358 (0)18-15 118 e-post: [email protected], www.birkaline.comBirka Paradise kryssningsfartyg Åland 2004 34.728 3.320

Rederi Ab eckeröMariehamn, tel. +358 (0)18-28 030, fax +358 (0)18-12011 e-post: [email protected], www.eckerolinjen.fi

Eckerö passagerarbilfärja Åland 1979 12.358 2.125 Nordlandia passagerarbilfärja Finland 1981 21.473 2.880 Translandia ropax Finland 1976 13.867 4.113

Rederi Ab Gustaf eriksonMariehamn, tel. +358 (0)18-27 070, fax +358 (0)18-12 670, e-post: [email protected]

Tingö Torrlastfartyg Gibraltar 1991 3.828 4.452Green Selje kylfartyg Bahamas 1989 5.984 6.085Finnoak ro/ro Finland 1991 7.953 6.701Josefine torrlastfartyg Finland 1986 852 1.280Nathalie torrlastfartyg Finland 1989 852 1.260Amore torrlastfartyg Cypern 1988 851 1.280

Godby Shipping AbMariehamn, tel. +358 (0)18-528 282, fax +358 (0)18-528 281, e-post: [email protected], www.godbyshipping.fi

Link Star ro/ro Finland 1989 5.627 4.453Mimer ro/ro Finland 1990 5.873 4.491Midas ro/ro Finland 1990 5.873 4.491Miranda ro/ro Finland 1999 10.471 7.440Mistral ro/ro Finland 1999 10.471 7.438Misana ro/ro Finland 2007 15.586 11.407 Misida ro/ro Finland 2007 15.586 11.407

Lundqvist Rederierna Mariehamn, tel. +358 (0)18 26050, fax +358 (0)18 26 428, www.lundqvist.aland.fi

Alfa Britannia tanker BHS 1998 56.115 99.222Alfa Germania tanker BHS 1998 56.115 99.193Alfa Italia tanker BHS 2002 59.719 105.656Hildegaard tanker BHS 1999 56.115 99.122Katja tanker BHS 1995 52.067 97.220Penelope tanker BHS 2006 63.448 115.091Sarpen tanker BHS 2002 59.719 105.656Thornbury tanker BHS 2001 56.115 98.893

Rettig Group Ltd BoreMariehamn, tel. +358 (0)18-16 766, fax +358 (0)18-12 786,e-post: [email protected], www.bore.euNorking ro/ro Finland 1980 17.884 11.400 Norqueen ro/ro Finland 1980 17.884 11.400 Norstream ro/ro Holland 1999 20.296 11.000 Norsky ro/ro Holland 1999 20.296 11.000 Estraden ro/ro Finland 1999 18.205 9.700 AutoBaltic ro/ro Finland 1996 18.979 6.165 AutoBay ro/ro Finland 1997 19.094 7.620 AutoBank ro/ro Finland 1998 19.107 7.620 Seagard ro/ro Finland 1999 10.488 7.226

Fartygstyp Flagg Byggn.år GT DWT

RÄTTELSEFöljande fel smög sig in i nr. 4 av Ålands Sjöfart & Handel.

Vi beklagar.

Så här ska det stå;Sid. 15 – David Nyberg är maskiningenjörselev på

Högskolan på Åland.Sid. 42 – Om man vill prya på Bore kontaktar man

bemanningsavdelningen i Åbo.


Ivar Lundh & Co. AB• Skeppsmäklare• Tankbefraktning• Finansiering• Klarering även i Södertälje

Box 27177, SE-102 52 StockholmTel. +46 8 555 726 00Fax +46 8 555 726 01E-post: [email protected] • www.ilco.se

Vikingagränd 6Tel. 018-27 011Telefax 018/22200• Transporter, spedition, förtullning

Södragatan 13, AX-22100 Mariehamn, Finland

Tel. +358 18 528 282Fax +358 18 528 281


Skeppsbron 16SE-111 30 Stockholm, Sweden

Phone +46 8 24 03 10, Fax +46 8 20 46 10E-mail: [email protected]

www.simsonship.com

Tel. +358 18 13120 • Fax +358 18 17220E-post: [email protected]

www.lillgaard.aland.fi

Adresser

Prenumerationer/Fakturering Birgitta Andersson Alandia-bolagen PB 121, AX-22101 MArIEHAMN tel. +358 (0)18 29 000 fax +358 (0)18 29 661 [email protected]

Annonser/Advertisements Dan Mikkola tel. +358 (0)18 258 283 [email protected]

Redaktionsadress Ålands Sjöfart & Handel Erica Norman PB 121 AX-22101 MArIEHAMN tel. +358-(0)457 517 4211 [email protected]

Chefredaktör/Editor-in-chief Erica Norman

Tryckeri/Printers Ålandstryckeriet ISSN 0357-3036

Grafisk Design/Layout Maridea reklambyrå

Upplaga 6500 ex, vid temanummer ”Välj sjön” 7000 ex.

omslagsbild Foto: Erica Norman (signalflaggor).

Medarbetare i detta nummer Martina Björnstjerna Lars-Erik Eriksson Helena Forsgård Ann-Sofi Sund Kim Wadström

Utgivare/Publishers • Förbundet för främjandet av Ålands sjöfart r.f.

Dessutom officiellt språkrör för Ålands Nautical Club, Stiftelsen Ålands Sjöfartsmuseum samt Ålands sektion av Kap Horn-föreningen.

• The association for promoting Ålands shipping

Also official publication of the Åland Nautical Club, the Åland Maritime Museum and the Åland Islands Section of the Cape Horner’s Association.

Förbundets styrelse medlemmar Board Members of the Association Ordförande/Chairman: Dan Mikkola, Leif Nordlund, Anders Nordlund, Hanna Hagmark-Cooper, Sven-Erik Johansson, Agneta Karlsson, Daniel Dahlén

Redaktionsråd/Editorial Council rené Engman, Hanna Hagmark-Cooper, Kimo Kostiainen, Jan Limnell, Dan Mikkola, Erica Norman, Olof Widén

Redaktionen ansvarar ej för insända, ej be-ställda texter och bilder. Anonyma insändare publiceras ej.

Eftertryck förbjudes.

Allt skrivet material emottages elektroniskt.

Vill du prenumerera

eller adressändra?

Kontakta Birgitta Andersson kl. 11–15,

tel. +358 (0)18 29 000 fax (0)18 29 661

Adress: PB 121, AX-22101 Mariehamn

e-mail: [email protected]

www.sigmacoatings.com

FartygsmålningRepresenteras av

Tel: 0400-529 377e-mail: [email protected]

www.marmex.ax

SVERIGE

Adresser

NURMINEN SHIp AGENCY OySpeditionsgatan 5Fi-20200 Åbo

Tel. 010-545 4440, fax 010-545 4449e-post: [email protected]

www.johnnurminen.com

ÅBO

Oy Backman - Trummer AbTel. 06-323 9111 – Telex 74228

Fax 06-323 9150industrigatan 1, 65170 VASA


SKEPPSMÄKlArE, SPEDiTÖrErliNJEAgENTEr

VASA

HANGÖ

Oy Axel Liljefors Ab LTDSkeppshandelEsplanaden 134, Box 92, FiN-10901 HANgÖFax 019-24 82 301 • Tel. 019-24 86 495E-post: [email protected]

OY M. RAUANHEIMO ABPB 254, 67101 Karleby

tel. 06-8265 300, fax 06-8265 320

STuVEri, SPEDiTiON SKEPPSMÄKlEri

KARLEBy

Ab Kristinestads Stevedoring OyHamnen, 64100 Kristinestad

Skeppsklarering, Stuveri, Spedition06-2211 196, fax 06-2211 [email protected]

KRISTINESTAd

LIETO

• Släcknings-, räddnings- och dykningsdräkter• Trellchem kemikaliedräkter• Brand- och räddningsredskap

VIKING-livflottar, MES system

Pääskykalliontie 13, 21420 lieto Tel. (0)2 489 500 Fax (0)2 489 5011 [email protected]

• Granskning och service på släckningsanordningar ombord

Vi gör service på Viking och DBS flottar

VIKING LIFE-SaVING EquIpmENT oy

RAuMo

Skeppshandel rAUMOPhone +358 2 273 0580Fax +358 2 822 1433Email [email protected]

LLOYD’S REGISTER EMEATavastgatan 30 D, 20700 Åbo

tel. 0207 918 380, fax 0207 918 [email protected] • www.lr.org

lahelantie 399, FiN-04360 Tuusulatel. (09) 827 4060, fax (09) 827 4061e-post: [email protected]

BjØrge Steinco Moland AS• integrerade automationssystem

HerniS Scan Systems AS• videokameraövervakningssystem

KrOHne Skarpenord• last- och barlastövervakningssystem

MOSer-BAer Ag • centraluranläggningar

SCAnA Mar-el AS• fjärrkontroll- och styrsystem

SCAnA Skarpenord AS• hydrauliska ventilstyrningssystem

SCAnA Volda AS• växellådor och propellersystem

Oy notraco AbSKEPPSMÄKlArEHenry Fords gata 5 C

00150 HElSiNgFOrS, tel. 09-696 2230, fax 09-603 858,

e-post: [email protected]

Oy Hempel (Finland) AbTfn 0207 590 800 Fax 0207 590 801

e-mail: [email protected] www.hempel.fi

Ärttholmskajen 13, 00150 HelsingforsTel. 020 741 8820, Fax 020 741 8821

e-post: [email protected] www.telemar.fi

Inmarsat Point of Service Activation PSA 1130Accounting Authority of FI01 – maritim trafik-

avräkning • Aktivering av satellitterminaler

Försäljning av satellitutrustning,bredband- och TV-lösningar

• Världstäckande serviceavtal

Inmarsat: Vizada,Telecom Italia, Stratos, MVSIridium,Thuraya och Globalstar

SKEPPSFöRNöDENHETERTavastvägen 155 B, FIN-00560 HelsingforsTel. (09) 2727 510, Fax (09) 2727 5151

E-mail: [email protected], www.tecmarin.fi

NAVIDEC OySperry Marine •Decca, Sperry Plath navigationsutrustningSailor •VHF, GMDSS, Satcom, IridiumLeica AP •GPS, DGPSTransas Marine •ECS, ECDISAnritsu •Radars

Försäljning och service:Helsingfors:Tel.020-7418830•Fax020-7418831

email: [email protected]Åbo:Tel.020-7418830•Fax020-7418832

ÅLANd

Alandia-Bolagen, PB 121, AX-22101 Mariehamn, Åland Tel. +358 18 29 000, [email protected]

»Mer information påwww.a land ia .com

KASKO-, INTRESSE-,

TIDSFÖRLUST-, TRANSPORT-,

OLYCKSFALLS-, ANSVARS-, KRIGS- OCH

P&I FÖRSÄKRING M.FL.

Som sjöförsäkringsbolag med rötterna i den åländska sjöfarten talar

vi samma språk som våra kunder. Med ledorden Kompetens, Engagemang, Pålitlighet och Stabilitet tar vi historien in

i framtiden och levererar anpassade försäkringslösningar för kundens

individuella behov..

I dag är vår enhet Alandia Marine specialiserad på sjöförsäkringar för

den kommersiella sjöfarten i främst Östersjöområdet, för framförallt

passagerar- och RoRo sektorn där även bilfärjor ingår, och för tank-, kyl-

och traditionella lastfartyg. Sammanlagt är nära 1500 fartyg helt eller

delvist försäkrade med oss till ett samlat försäkringsvärde om

3280 miljoner euro. Våra resurser räcker för betydligt fl er fartyg.

Kontakta oss för mer information.

Sjöfarten har förändrats sedan 1938 då vi började med

sjöförsäkringar

Documents

Nr 5/2008 - sjofart.ax · sakna en strategi för hur man skall attrahera ... alla parter och bidrar till att skapa långa och lojala band. – Vi är visserligen ett stort rederi,