Embed Size (px)
Citation preview
Nr 3
Tranor åter i Träne
En flock med hundratals tranor har under början av septembervarit synliga morgnar och kvällar på åkrarna mellan Träne ochKorsagrabacken i VenestadOrtnamnet Träne härstammar(Foto: T. Fröjd)
2011
Tranor åter i Träne
En flock med hundratals tranor har under början av septembervarit synliga morgnar och kvällar på åkrarna mellan Träne och
Venestad.ne härstammar just från fågeln trana.
Årg 22
Tranor åter i Träne
Wenestadsbladet nr
Utkommer med 4 nummer årligen
Forum förWenestads Byalag
Nygrundat 1988Årsavgift för familj: 100 kr
Pg: 53 26 39 - 2E-post: [email protected]
Byalagets hemsida:http://wenestadsbyalag.webs.com/
Redaktion: Tommie Fröjd, Börje och UrsulaKarlstedt, Lennart och Sonja Thiman.
Obs! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta iinsända bidrag.
Byalagets samlingslokal:Venestads Idrottsplats from 1/10 2011
Ordförande: Lars-Göran BergsjöKlårrödsvägen 11291 92 KristianstadTel: 044 - 24 57 81
Sekreterare: Marcus GlantzKlårrödsv 99291 92 KristianstadTel 044 – 21 93 93
Kassör: Susanne NilssonVenestads Byväg 109291 92 KristianstadTel: 044-1402525
2
Wenestadsbladet 3-11
Hänt i byn:*Kubbturnering / Familjedag den 18 juni, ca 75stdeltagare (2st från Djurröd). Vinnare blev LillaLadies bestående av Yvette Bergsjö, Emilie, Ville.*3st grillkvällar vid Vävablegan med varierandeantal deltagare (10-25st).* Svampplockning den 21 augusti vididrottsplatsen under ledning av Anna Lena Nilsson.Vi var strax över 30st.* 4 sep Brännbollsmatch mot Djurröd på Venestadsidrottsplats, Venestad vann med 122deltagare. Vill tacka all som ställde upp ochspelade och från sidan alla våra supportrar utan erhade det varit svårt.
**SvampdagSöndagen den 21 aug anordnade Venestads Byalagen Svampdag på IP.Under ledning av Anna-Lena och Lennart fick ca25 bybor information om goda matsvampar, t.ex.Trattkantarell, Taggsvamp och Björksopp samt omgiftsvampar.
Tillsammans gick vi sedan ut i skogen och letadealla sorters svamp i ca en timme. Gikantareller som alla hoppades på att hitta, men deallra flesta fick nog upp ögonen för flera andra
Wenestadsbladet nr 3-11
Utkommer med 4 nummer årligen
Årsavgift för familj: 100 kr
http://wenestadsbyalag.webs.com/
Tommie Fröjd, Börje och UrsulaKarlstedt, Lennart och Sonja Thiman.
Obs! Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i
Byalagets samlingslokal:1/10 2011
Venestads Byväg 109-66
Kalendarium:*Lördag 19/11 ByalagetsVenestads Idrottsplats.*Lördag 26/11 kl 11.00på Venestads idrottsplats*Lördag 10/12 kl. 18:0Venestads idrottsplats
Kubbturnering / Familjedag den 18 juni, ca 75stdeltagare (2st från Djurröd). Vinnare blev LillaLadies bestående av Yvette Bergsjö, Emilie, Ville.3st grillkvällar vid Vävablegan med varierande
25st).g den 21 augusti vid
ledning av Anna Lena Nilsson.
Brännbollsmatch mot Djurröd på Venestadsidrottsplats, Venestad vann med 122-94. Ca 35st
Vill tacka all som ställde upp ochsidan alla våra supportrar utan er
Red
**
den 21 aug anordnade Venestads Byalag
Lena och Lennart fick ca25 bybor information om goda matsvampar, t.ex.
svamp och Björksopp samt om
Tillsammans gick vi sedan ut i skogen och letadealla sorters svamp i ca en timme. Givetvis var detkantareller som alla hoppades på att hitta, men deallra flesta fick nog upp ögonen för flera andra
Byalagets Julpysseldag,.
26/11 kl 11.00-16.00 VIF:s Julloppispå Venestads idrottsplats.
kl. 18:00 Byalagets Julbord på
3
Wenestadsbladet 3-11
goda matsvampar den här vackra dagen. I skogenstrålade solen in på ett magiskt sätt. Efterskogspromenaden bjöds vi på en fantastiskt godKarl Johan svampsoppa. Vi fick även smaka en rättmed svart trumpetsvamp och ett alternativ medkantareller. När alla var mätta och belåtna såavslutades dagen med önskemål från deltagarnaom att detta kunde bli ett återkommande inslag iByalagets aktivitetsprogram.
Anette Adamsson
Karl-Johanssoppa50 gr torkad svamp, eller 1 l hackad färsk2 st schalottenlökar, finhackade1 klyfta vitlök, finhackad2 msk smör4 msk torrt vitt vin5 dl kycklingbuljong4 dl vispgrädde3 msk sherrySalt och vitpepparGör så här:1. Lägg den torkade svampen i blöt så att denmjuknar, låt rinna av.2. Stek svamp och lök, vitlök i smör, bryn inte!3. Häll på vin, buljong och grädde och koka ihopca 10 minuter.4. Mixa med stavmixer, sila igenom grov sil.
**Byalagets nya lokalStyrelsen i byalaget har nu träffat Venetads IFstyrelse och kommit fram till ett avtal som båda ärnöjda med, vi har även pratat med Peter Mogensenoch Monica Johannesson om att byalaget säger uppden överrenskommelsen som varit mellan oss ochvi skall lämna skollokalen den sista september.Och därmed så börjar vi som nya hyresgäster hosVenestads IF. Vi vill Tacka Peter och Monica föralla år som vi har varit i skolan och bedrivit vårverksamhet med möten, kulturkvällar och julbord.Mer om byalagets nya lokal i nästa nummer.
Byalagets styrelse
**Kinaresan (sista delen)
På hemfärden gjorde vi ett besök vid ett annatberömt byggnadsverk men från en helt annan tidnämligen det berömda OS stadion fågelboet, ettotroligt virrvarr av metallbalkar. Ett imponerande
bygge. När vi var tillbaka vid hotellet var vi någrastycken som behövde ta ut mer pengar, det fannsen bank runt hörnet och Leif skulle hjälpa oss,bankomaterna var inte riktigt likadana somvåra, men tyvärr pengarna var slut. Vi fickgöra ett nytt försök på morgonen men därfanns fortfarande inte pengar i bankomaten ochbanken var ännu inte öppen. En av oss fick dåsyn på en person inne i banken och knackade påfönstret mannen i banken öppnade, förstod vårtproblem och släppte in oss i banken där det ocksåfanns en bankomat. Jag och någon till hann ta utpengar in vi vänligt ombads att gå ut en liten stund,en penningtransportbil hade anlänt, ut hoppadeglada vakter med k-pistar och stålhjälmar ställdesig på post runt bilen och kvickt var leveransenutförd och vi kunde fortsätta våra uttag.Mannen som hade knackat på fönstret var självf.d. banktjänsteman och jag frågade honom omman hade kunnat få lika bra service hemma, hanvar lite tveksam till det.
Denna dag som var den 29 åkte vi till Zoo där vibesökte pandorna. I hela världen finns ca 1400pandor varav ca 1 100 lever fritt i Kina de övrigafinns i olika djurparker. Pandan är ett lugnt ochfridfullt djur som lever av en viss sorts bambusom inte finns på så många platser, dettatillsammans med att pandan är en enstöring ochinte så särskilt attraherad av det motsatta könetgör att pandorna är ett av de mestutrotningshotade djur som finns. De har ett trögtmatsmältningssystem som gör att de måste ätaen stor del av sin tid. Vi såg dem hämtaknippen med bambukvistar sen la de sig bekvämtpå rygg och åt. Annars lufsade de iväg och sattesig och stirrade filosofiskt på en punkt högt uppepå en vägg och tänkte väl att där uppe skulle manvarit, men nej det är nog allt för ansträngande attta sig dit. Kineserna älskar sina pandor och görallt vad de kan för att de ska överleva och förökasig men det är svårt att få dem till det. Vi blev allaförtjusta i de charmiga pandorna och det såldesmånga suvenirer i butiken. Vi åkte sedan till enKejsarinnas sommarpalats. Hon hade som Leiuttryckte det haft en snäll son som hade getthenne denna magnifika anläggning i 60årspresent. Han hade låtit trehundratusen böndergräva en sjö på 200 hektar som var 2 m djup. Enkonstruktör hade fått i uppdrag att bygga en båtsom inte kunde sjunka, för att inte riskera atthamna i säcken gjorde han det på så vis att båtenbyggdes av marmor och låg direkt mot botten
4
Wenestadsbladet 3-11
och kunde alltså inte röra sig från platsen där denlåg. Men det hände att Kejsarinnan drack teombord på båten. Av jordmassorna frånsjögrävningen hade man byggt upp ett högt berg.Här fanns många vackra byggnader men mestimponerande var den 727 meter långa korridordär Kejsarinnan skulle gå när hon gick mellan deolika husen för att inte bli våt när det regnade,Korridoren var hela vägen bemålad med vackramotiv i tak och på sidostolparna. Underkulturrevolutionen ville rödgardisterna förstörahela anläggningen på grund av dess påminnelseom det kapitalistiska och förtryckandekejsardömet. En mäktig man lyckades avstyradetta genom att han i stället föreslog att alltskulle målas över med vit färg, därmed räddadeskonstverken åt eftervärlden. Vi besökte sedan enmarknad som kallades pärlmarknaden med likaglada och efterhängsna försäljare som på dentidigare besökta marknaden. Vi var sedan på enakrobatisk föreställning där vi fick se heltotroliga konster utföras man kunde gott tro attaktörerna var helt utan ben i kroppen och demänskliga pyramiderna som byggdes varimponerande. Efter akrobatiken var det dags attäta middag det gjorde vi på ett ställe där mangrillade själv. Det fanns ett håll i bordet där hängdeman en korg med glöder som man sen placerade ettgaller över. Vi fick in fat med olika kött och senvar det bara att grilla allt efter behag till dettafick vi ris. Innan vi lämnade bussen den kvällenmeddelade Leif oss att i morgon får ni självahålla reda på när ni ska gå på toaletten. Nästadag den 30 skulle vi nämligen klara oss på egenhand. Han var väldigt duktig på att på de olikaställen vi besökte att berätta var toaletten fannsoch sa också samtidigt hur lång tid det tog tillnästa gång vi hade chans att besöka en toalett,ingen behövde vara onödigt nödig. Det var alltidspännande att besöka toaletterna ibland var det enpå vårt sätt att se det en ganska normal toalettstolmen det kunde också vara en ränna i golvet medspolning i, ofta fanns båda varianterna vårt val vardå enkelt. Hygienen kunde också variera frän ställetill ställe. Vi bestämde oss för att på vår fria dagbesöka ett varuhuscentrum som låg inomgångavstånd från vart hotell. Vi gick genom ettområde med många små affärer och andrarörelser det finns plats även för det lilla i dennastora stad. Vi köpte te i en liten affär som vanligtmöttes vi av stor vänlighet och en skylt plockadesfram där priserna på de olika tesorterna fanns
uppskrivna, te var förhållandevis dyrt och vi komoss inte för att pruta kanske hade det blivitbilligare då, men vi köpte i alla fall en liten påsejasminete. Varuhusen var enorma vi åkterulltrappa från den ena våningen efter den andra,massor med kläder av alla tänkbara märken fannsatt titta på. Vi försökte hitta en barnbok påkinesiska men det fanns inte, alla var på engelska.Vi handlade lite sedan promenerade vi en annanväg tillbaka. Mitt emot hotellet fanns en litenfruktaffär som säg dubbelt så stor ut eftersom denena vägen var en spegel. Där fanns mängder avmed frukt och eftersom vi blivit sugna på någotgott stegade vi in. Vilken service vi fick allaexpediterna hjälptes åt att leta upp de finasteapelsinerna och klementinerna åt oss. På kvällenvar Leif tillbaka och följde med oss till enrestaurang där vi skulle äta pekinganka. Kockenkom in med ankan som han skar upp i tunnaskivor som vi sedan rullade in i tunnapannkakor, det var mycket gott.
Så var då hemresedagen inne, men vi hannockså med besöket i buddistklostret som vi intehade hunnit med dagen då vi kom till Kina.Där fanns många vackra hus där de olikabuddorna satt på sina troner och doften av rökelsefanns överallt. Efter detta var vi på ett ställe därdet fanns helt underbara vaser och andra föremålutställda, där fanns även mattor. Man kunde ävenhär köpa saker.
Så anlände vi åter till Beijings flygplats gickigenom kontrollerna strosade sedan i affärernadär och försökte göra av med de sista kinesiskaslantarna på choklad, parfym m.m. Planet avgicksom beräknat, vi fick bra platser i mitten av planetjust där det övergår från andra till första klass. Iförsta klass är det bara tre platser i bredd i mittenav planet och i andra fyra. I skarven där vi sattvar det extra gott om benutrymme, mycket bra.Vi åkte åter igen över Kina och det väldigaRyssland nu lite nordligare än på ditresan. Vilandade på Kastrup som beräknat och tog tågethem till ett ännu snöigare Kristianstad. Vi drogvåra väskor genom snön, stannade på bron överjärnvägen och tog kort på varandra och vid halvtio tiden var vi hemma. Detta var en minnesvärdresa som vi varmt rekommenderar. Vi fick ocksåköpa filmen som Li Li hade spelat in och togockså många egna kort så vi kan tänka tillbakaoch uppleva lite av resan på nytt.
Lars Johansson
Rickard Johanssons RörTanken med att starta upp en rörfirma har funnitslänge hos mig. I mars detta året blev idénverklighet.Jag tyckte helt enkelt att jag började få denerfarenhet av branschen som krävs, för att kunnabedriva verksamhet själv.För att nå dit har jag givetvis gåttEnergiprogrammet med inriktning VVS, igymnasiet. Därefter påbörjade jaglärlingsanställning på Pe-Pe Rör / TollarpsLäcksökning AB, där jag sedan arbetade i ca 3,5 år.Dessa år sysslade jag mycket med mindreservicejobb och installationer, såsom badrumsrenoveringar, pann- och värmepumpsinstallationer.Men även lite större entreprenader som stambyten,tillbyggnader och nyproduktion.Efter det arbetade jag ca 2 år på Vatten & Värme iLund AB, där jag jobbade mestadels med vvsservice till Lundafastigheter.Efter att jag nu jobbat mycket i stadsmiljö, ochsjälv kommer ifrån Venestad, har jag framför allttänkt satsa på landsbygden, med Tollarp ochVenestad som utgångspunkter.Ni är varmt välkomna att höra av er medförfrågningar. Rickard
Utför och säljer det mesta inom områdetvärme och sanitet vid nybyggnationer ochrenoveringar, såsom:*Badrums/köks renoveringar*Värmepumpar, pannor*Vattenpumpar*Rörledningar*Yttre VA
Rickard Johanssons Rö[email protected] F-skatt och VVS-certifikat.
5
Wenestadsbladet 3-11
Tanken med att starta upp en rörfirma har funnitsI mars detta året blev idén
Jag tyckte helt enkelt att jag började få denerfarenhet av branschen som krävs, för att kunna
Energiprogrammet med inriktning VVS, i
Pe Rör / TollarpsLäcksökning AB, där jag sedan arbetade i ca 3,5 år.Dessa år sysslade jag mycket med mindreservicejobb och installationer, såsom badrums-
och värmepumpsinstallationer.lite större entreprenader som stambyten,
Efter det arbetade jag ca 2 år på Vatten & Värme iLund AB, där jag jobbade mestadels med vvs-
smiljö, ochenestad, har jag framför allt
å landsbygden, med Tollarp och
Ni är varmt välkomna att höra av er medRickard
Utför och säljer det mesta inom områdeth sanitet vid nybyggnationer och
Vallhunden i VenestadHundar har jag hållt på med senbrukshundsklubben med en schäfer, bytte ras för12 år sen då jag importerade min förstabordercollie Pace från Skottland, nu har jagytterligare en till vid namnet Ecapska nu berätta lite om Ecaps arbete här i byn.har ju själva lite får och de flyttar vi mellanhagarna med hjälp av Ecap o Pace och hundarnaälskar detta arbete.
Jag har även tränat mycket på kor med minahundar och vid en nyårsafton vid klockornafrågade jag Nisse ifall jag inte kunde få valla påhans djur, tja det fick jag väl sa han men kossornavar ej vana vid hund så han trodde nog inte såmycket på detta (tror jag ). Jag hade ju nu ställt upppå några tävlingar med Ecap och jag tyckte att jaghade honom i min hand.
(Ecap vallar kvigor)
Och en dag när jag cyklar förbi hagen så tänkte jagatt nu så måste jag prova, lite rädd själv så jag stårutanför hagen när jag skickar in hunden på etthöger, Ecap seglar fint ut i hagen rör sig mjukt osmidigt tar det mycket försiktigprecis som han känner att de ej är vana. Kvigornaär nyfikna, vill fram, Ecap låter deen liten bit, sen säger han stoppmot dem lite. Kvigorna vänder o springer litestannar upp för att se vart han tog vägenEcap lungt kvar men börjar röra på sig igen tills derör på sig. Så här får vi nu göra ett par gånger ikorta pass så att kvigorna vänjer sig och det tar inteså lång tid innan kvigorna är fullt invallade, vivisar nu upp detta för Nisse och så klart tyckte handet var helt fantastiskt. Nisse visar nu in oss i enstörre hage med fler oinvallade kvigoroch ser hur jag skickar ut min hund och hur enstörre kviga försöker bryta ut sig från flocken menEcap säger nej, genom att springa o stoppa he
Vallhunden i VenestadHundar har jag hållt på med sen -81, började påbrukshundsklubben med en schäfer, bytte ras för12 år sen då jag importerade min förstabordercollie Pace från Skottland, nu har jag
en till vid namnet Ecap som är 3år. Jaglite om Ecaps arbete här i byn. Vi
har ju själva lite får och de flyttar vi mellanhagarna med hjälp av Ecap o Pace och hundarna
Jag har även tränat mycket på kor med minaar och vid en nyårsafton vid klockorna
frågade jag Nisse ifall jag inte kunde få valla påhans djur, tja det fick jag väl sa han men kossornavar ej vana vid hund så han trodde nog inte såmycket på detta (tror jag ). Jag hade ju nu ställt upp
med Ecap och jag tyckte att jag
(Ecap vallar kvigor)
Och en dag när jag cyklar förbi hagen så tänkte jagatt nu så måste jag prova, lite rädd själv så jag stårutanför hagen när jag skickar in hunden på ett
seglar fint ut i hagen rör sig mjukt osmidigt tar det mycket försiktigt mot kvigorna,precis som han känner att de ej är vana. Kvigorna
vill fram, Ecap låter dem gå mot honomsen säger han stopp genom att röra sig
vigorna vänder o springer lite,stannar upp för att se vart han tog vägen, då liggerEcap lungt kvar men börjar röra på sig igen tills derör på sig. Så här får vi nu göra ett par gånger ikorta pass så att kvigorna vänjer sig och det tar inte
innan kvigorna är fullt invallade, vivisar nu upp detta för Nisse och så klart tyckte handet var helt fantastiskt. Nisse visar nu in oss i en
hage med fler oinvallade kvigor, han är medoch ser hur jag skickar ut min hund och hur en
örsöker bryta ut sig från flocken menEcap säger nej, genom att springa o stoppa henne,
6
Wenestadsbladet 3-11
Nisse blir ju imponerad och tycker det även är heltotroligt hur lugna kvigorna är mot Ecap. De härkvigorna var lite äldre, om det är det som äranledningen till att det gick lite fortare att valla invet jag ej, men jag fick verkligen ett braförhållande med dessa djur, från att varit lite vildablev de helt tama med mig o min hund och det varen härlig känsla måste jag säga.Jag brukar säga till mina vallhundskompisar att jagnu är säsongsanställd hos bonden i byn, men görbara det roliga arbetet, vallar in hans djur. Och somen annan bonde sa till mig att detta är ju perfekt attha någon som kan sköta om vallningen av djuren.För hur det än är så spar man oerhört mycket tid påen vallhund, förra hösten när Nisse skulle ha hemdjuren så hjälpte vi till så klart och det tog ingentid förrän de stod i fållan.
Denna vår har Ecap haft det lite tufft medinvallningen, en del djur blev sjuka på betet ochdet innan de blev färdiginvallade så de skulle hemigen, och vi fick bygga om fållan några gånger,kröp de inte ut, så sprängde de fållan, men till slutså fick vi dem till att vara kvar där de skulle vara.Sammanlagt höll vi till i tre hagar o vallade. Menjag måste nog säga att det varit väldigt roligt olärorikt för både mig o Ecap. Så tack Nisse för attjag o Ecap får valla på dina djur.
Tävlat har vi oxå gjort, vunnit en tävling och viligger bra till poängmässigt tycker jag men harmycket kvar att lära oss så klart. Detta är mitt storaintresse här i livet och min livskvalité, vad är din ?Aili Bergsjö med vallhundarna Ecap o Pace
**Ola SvenssonI min barndom på 40-talet, brukade vi barn när detvar fest och lekarna var över, sitta tysta och lyssnapå de äldre. Det var särskilt roligt att höra när detberättades om roliga händelser med lite humor i.ett namn som ofta nämndes i dessa sammanhangvar Ola Svensson i Venestad, i bygden känd somen godhjärtad man med ett humoristiskt sinnelag,lite ”slagfärdig” var han också där det passade in.Ola Svensson var min farfar.Han var född 1870 i Bröd, och var äldst i ensyskonskara på sex barn.föräldrarna hette Elna och Sven Olsson och varlantbrukare.År 1895 ingick Ola äktenskap med Bengta Nilssonfrån Nöbbelöv, som var dotter till Elna Nilsson.
Farfar hade samma år på våren tillträtt Venestad nr30:6, 29:10 och 31:2, en arrendegård underOvesholms gods. Han brukade denna gården tillsin pensionering i början av 30-talet. Det ärhärifrån och under den tiden mina kommandeberättelser kommer att handla om.
Försäljning av utsädesrågI början av 1900-talet levererades ett partiutsädesråg från Venestad nr 30 till en gård iVillands härad. (Plats och namn obekant)Betalning skulle ske på avtalad plats i Kristianstad.När dom båda träffades på den avtalade platsensäger köparen till Ola: Jag har ställt inbetalningarna så du kan inte få några pengar avmej, men eftersom det är middagsdags så vill jagbjuda på en bit mat nu. Kommentaren kom direkt:Jag tackar för inbjudan, men jag tror bestämt attjag miste matlusten.Han gick lite bedrövad därifrån, tog sej hem tillVenestad med den dåliga nyheten med sej för att fåtröst av ”Bengta lilla” som han för det mesta sadeom sin fru.En tid efteråt kom ett meddelande frånmyndigheten där det stod ungefär så här:Er fordran ang utsädesråg har förmånsrätt vidutbetalning av tillgängliga medel. Likvidenkommer snarast att utbetalas till er. Han satt påkontoret och läste den goda nyheten. FarmorBengta som befann sig i rummet bredvid, hade lagtmärke till hans plötsliga glada uppsyn, och hördehur han muttrade lite halvhögt: Hade ja nu bara tademod den där middan i stan hade ju öllting vadbra!Återkommer med flera liknande om red. och läsareär intresserade.Venestad 30 den 3/9-2011 Bo Svensson
