Norconsult idag #1 2012

I dagNorcoNsult

EN tIdNINg FrÅN saMHÄllsBYggarEN MEd HElHEtssYN #1 2012

HelHet ger mervärdeHur nås bästa resultat på ett övergripande plan? Tre exper- ter diskuterar helhetssyn

SId 10

FISk kräver omSorgVid kraftverk behövs fiskvägar så att fisken kan vandra. Norcon-sult tar fram olika lösningar.

SId 14

vårt daglIga polarbrödPolarbröd har skapat en speciell relation till många svenskar. Norconsult har varit med under resan.

SId 6

vägeN tIll trIvSel– så bygger vi en sträcka för alla sinnen

2 ledare //

När är en lösning en hållbar lösning? Det är själv-

klart en definitionsfråga där olika mått tas fram

under olika perioder. De mål på en energisnål

byggnad som var svåra att uppnå för några år

sedan har vi sedan länge överträffat. I dag har vi lösningar

på energiförbrukning som är mindre än hälften av vad vi

definierade som ett passivhus för några år sedan. Morgon-

dagens lösningar kommer att vara ännu mer hållbara än

dagens.

Teknikutvecklingen drivs numera av ingenjörer och

arkitekter snarare än av verk och myndigheters krav och

rekommendationer. Ska man attrahera köpare är det en

konkurrensfaktor att ha det energisnålaste huset, delvis av

ekonomiska skäl men kanske ännu mer för att skapa en po-

sitiv och framåtblickande image. Vad är möjligt att uppnå?

Ett ExEmpEl på intressant teknikutveckling är system

som tar tillvara på överskottsenergi, vare sig den genereras

av människor, solen eller någon annan energikälla. Denna

överskottsenergi kan ”plockas upp” och användas vid

behov, antingen för extra uppvärmning eller för att kyla. Ett

mycket intressant exempel är energisystemet ASES – Active

Solar Energy Storage – som går ut på att man tillvaratar,

säsongslagrar och återvinner solens energi i byggnader

från sommar till vinter. Norconsult och Svenskt Klimat-

neutralt Boende, som ligger bakom ASES, har nyligen vunnit

det första gemensamma uppdraget med denna teknik.

En annan intressant teknikutveckling är BIM – Building

Information Modeling. Det är något helt annat än energilag-

ring men även det ett mycket intressant verktyg för att skapa

hållbara lösningar. Användandet av BIM leder till effektivare

och mer tidsbesparande projektering, men viktigast av allt

är att vi påtagligt reducerar avfall och spill på våra

byggarbetsplatser. I-et i BIM innebär att egenskaperna till

de element (delar) som ingår i byggnaden beskrivs på ett

kvalitativt sätt så att underhåll och återinvesteringar sker

med minsta möjliga resursutnyttjande samt att nedmonte-

ringen ger återvinningsbara byggdelar. BIM är definitivt

en teknikutveckling som skapar hållbara lösningar för

framtiden.

tEknikutvEckling drivEr utvecklingen mot ännu

mer hållbara lösningar – och teknikutveckling drivs av män-

niskor med engagemang för smarta, billigare, mer driftsäkra

och miljövänliga lösningar. Hållbara lösningar, helt enkelt.

Sådana människor har vi på Norconsult – samhällsbyg-

garen med helhetssyn. På sidorna 10-14 kan du läsa mer

om just helhetssyn och hur några av våra konsulter ser på

framtidens utmaningar.

SommarEn närmar sig och med det tid för sol och bad.

Glöm inte att äta en glass och njuta av solen (med måtta).

Även det är hållbart, åtminstone för själen. Jag önskar er

alla en skön sommar och trevlig läsning.

Ljot StrömsengVD

Hållbarhet drivs av teknikutveckling

NORCONSULT I DAG # 1 2012

SAmHäLLSbyGGAReN meD HeLHeTSSyN

tExt Förnamn EFtErnamn Foto Förnamn EFtErnamn // vinjett


// innehåll

POSTADReSSBox 8774, 402 76 GöteborgbeSökSADReSStheres Svenssons gata 11,417 55 Göteborg

TeLefON+46 31 50 70 00Webbnorconsult.se

ANSVARIG UTGIVAReLjot Strö[email protected]

PROjekT- LeDAReKatharina [email protected]

PRODUkTIONrubrik aB Gö[email protected]

OmSLAGSbILDJohannes Bernerbernerfoto.se

TRyCkeRIElanders Sverige aB,mölnlyckePAPPeROmslag Profisilk 250gInlaga Profimatt120g

ADReSS- [email protected]

Norconsult I DAG – en tidning från oss på Norconsult

miljömärkt trycksak 341 123. Vi bidrar till en miljömedveten tryckprocess genom att använda ett tryckeri som uppfyller kriterier inom val av papper, färg och kemikalier samt rutiner kring produktion och avfallshantering.

Norconsult Ab ingår i Norconsultkoncernen som är en av Nordens ledande flerfackliga rådgivare inom samhällsplanering och projektering. Tillsammans är vi 2 250 medarbetare varav 350 arbetar i Sverige.

24

10

3

Prisbelönt formTvå nya byggnader, nya funktioner och nya

entréer. Norconsult har förändrat mycket på Varlaskolan i kungsbacka.

17 14

Samhällsbyggande kräver helhetssynGårdagens lösningar räcker inte för att möta framtidens utmaningar vad gäller samhällsbyggande. för att få med sig hela spektrat av viktiga frågor krävs helhetssyn.

med fiskens bästa för ögonen kunskapen om olika fiskarters ekosystem har ökat. När Norconsult arbetar med vattenkraftverk vägs fiskarnas möjligheter att vandra alltid in.

Sara djupdykermarinbiologen Sara Rydbeck

är hängiven dykare – och har medverkat till att

Norconsult nu erbjuder dyktjänster.

20

Skapar upplevelserNorconsult arbetar med ombyggnationen av

e 20 utanför Alingsås – och teamet tänker inte

enbart funktio-nalitet.


4 händer på Norconsult // tExt InGrId hELLGrEn SJöBErG

Visste du att... Norconsult ägs till hundra procent av medarbetarna. Detta

betyder att du som kund garanteras ett helhjärtat engagemang av våra

konsulter. Hos oss har både kunder och medarbetare lika mycket att vinna

på bra genomförda projekt och långsiktiga relationer.

Hur kommEr dEt Sig att dåliga

idéer ofta är lika värdefulla som de

bra? Är det möjligt att träna upp sitt

kreativa tänkande? Hur gör man för att

vända motgångar till något positivt?

På Norconsults Öppet Hus den 23

augusti får ni svaret på dessa frågor av

multikonstnären och tv-profilen johan Rheborg.

Under ett par inspirerande timmar

får vi lyssna på hur Johans Rheborgs

många motgångar i unga år resulte-

rade i en strävan att få jobba med film

och teater. Ur viljan att motbevisa män-

niskor föddes en kreativitet som gett

oss odödliga karaktärer som Percy

energifylld samling i GävleMissa inte att notera den 15-16 november i almanackan.

Då bjuder Norconsult i Gävle på temadagar kring energibygg-

nad, dammsäkerhet, teknik och miljö. Vid förra årets Energi-

dagar deltog ett sjuttiotal intresserade från Sverige och Norge.

– dEt är alltid

smickrande att få

en fint erbjudande

och Norconsult hade

medarbetare med hög

kompetens inom Energi.

Det känns spännande att

få jobba tillsammans med

dem, konstaterar jan Deborg, ny affärsområ-

deschef för Energi.

Deborg har arbetat

större delen av sitt yrkes-

liv inom olika delar av

Vattenfall, inte minst på

konsultsidan där han

verkat i 19 år. I sin nya roll

på Norconsult ansvarar

han för att förstärka och

utveckla erbjudandet

inom Energi, tillsammans

med affärsområdets 93

konsulter.

– Vi vet att vattenkrafts-

branschen har en mogen

teknik, men också att det

finns ett stort återinveste-

ringsbehov. De flesta av

de svenska vattenkraft-

verken byggdes under

1950-, 60- och 70-talen

och nu är det dags att

antingen renovera eller

återinvestera i dessa

anläggningar. Här är

vår höga kompetens en

styrka som kan hjälpa till i

den här fasen, säger Jan

Deborg.

En annan fråga som

är högaktuell för En-

ergi finns på elnätssidan,

bland annat när det gäl-

ler vindkraft. Eftersom

vindkraften generar kraft

ojämnt fördelat finns ett

behov av att säkerställa

att elnätens kapacitet är

stabila. Här fyller vatten-

kraften en viktig roll som

nätstabilisator.

fAkTA jAN DebORG Ålder 60 år. familj hustru Eva, två vuxna barn. fritid Familjen och naturen. Åker gärna långfärdskridskor, paddlar kajak eller spelar golf.

Ledare med mycket energi

Ny teamledare för byggkonstruktion

Alla idéer är bra – även de dåligaNilegård, Kenny Starfighter och

Farbror Barbro.

Förutom möjligheten att dra nytta

av Johans lärdomar i ditt eget arbete

får du ta del av aktuella branschfrågor,

knyta nya affärskontakter och mingla

i trevligt sällskap.

norconSultS ÖppEt HuS startar

på Lindholmens Science Park och

fortsätter efter Johan Rehborgs före-

drag på Norconsults kontor strax intill

för trivsamt mingel och en matbit.

johan Rheborg


Håll utkik! Inbjudan kommer med posten.

100%

ida SundStEdt är sedan den 1 april

ny teamledare för Byggkonstruktion. Hon

kommer närmast från NCC i Göteborg

där hon varit verksam i flera roller inom

husproduktion, bland annat som plats-

chef, inköpare, projekteringsledare och

senast i rollen som entreprenadchef.

– Det känns spännande att få jobba

i en annan del av branschen där jag kan

dra nytta av mina tidigare erfarenheter.

Jag trivs med en befattning där jag ena

stunden får vara verksam i projekt och

andra stunden jobba i en ledande roll.


5

Att kunna ta vara på andras er-

farenheter och testa egna idéer

på andra i samma situation är värdefullt

i de flesta yrkesroller. På Norconsult vill

vi gärna vara delaktiga i våra kunders

utveckling och därför arrangerar vi

regelbundet nätverksträffar för ledande

tjänstemän inom olika områden.

Träffarna är ett bra sätt att möta kolle-

gor, vara med i intressanta diskussioner

och utbyta erfarenheter. I dag ordnar

vi regelbundet Fastighetsträffar, Stads-

mats lund Ludvika. Projekterings-ledare för vattenkrafts-projekt inom affärs- område energi.

– Jag började på Nor-

consult eftersom det är

ett av de mest välrenom-

merade företagen i energi- och vattenkraftsbran-

schen. Det jag gillar med jobbet är de tekniska

utmaningarna man ställs inför, att man får jobba

nära kunden och hitta lösningar tillsammans. Det

är korta beslutsvägar i företaget.

peder ColfachStockholm. 3D laserscanning inom affärs- området Väg och bana.

– Jag fick ett erbjudande

att börja jobba på Nor-

consult när jag skrev min

uppsats om 3D-scan-

ning. Nu har jag jobbat här sedan augusti 2011. Det

är kul att komma nära inpå platser och byggnader

som annars inte är tillgängliga. Vi har också möjlig-

heten att komma in och jobba inom alla affärsområ-

den på Norconsult, vilket är utvecklande.

lena gustafsson Teamledare för projekt och byggledning för affärsområdet energi.

– Jag började på Nor-

consult i första hand för

att de valde att satsa på

affärsområdet Energi.

Det är roligt att få vara med och utveckla detta.

Att jobba i uppdrag med kunder och nå resultat

tycker jag är utvecklande. Vi har frihet att skapa

egna arbetssätt internt och hitta lösningar på

uppgifter, både inom affärsområdet och gentemot

kunder.

Norconsult har flyttat till nya fräscha

lokaler på Köpmansgatan i Ludvika. Den

30 augusti är alla gamla och nya kunder

och samarbetspartners välkomna på

invigning under en Öppet Hus-dag.

Vill du veta mer? Gå in på Norconsult.se under fliken kurser och seminiarier. Här hittar du också kontaktpersoner för respektive nätverk.

Ny adress i Ludvika

Varför har du valt att jobba på Norconsult?

arkitektträffar, Husbyggnads-träffar,

Stadsträdgårdsmästarträffar samt VA-

träffar. Till träffarna bjuder vi in berörda

personer inom stat och kommun samt

representanter från högskolor och

näringsliv.

Vilka ämnen som tas upp på träf-

farna avgörs av respektive nätverk. Vi

på Norconsult fungerar som värdar för

mötesdagarna och tar ansvar för att

samordna programinnehåll, bokningar,

förtäring och administration.

Utvecklas i nätverk

Visste du att…

... produktionen av ett kilo nötkött i Sverige generar 32 kilo

växthusgaser. Hos Norconsult i Göteborg drar man sitt strå till stacken

för att minska utsläppen genom projektet Lunch*Utmaningen.

Läs mer på sidan 16

köpmansgatan 28, 771 32 LudvikaTel: +46 240 66 07 00


6

Fruset bröd med mycket värmeHistorien om Polarbröd är en norrländsk framgångssaga. det började med en inflyt-tad bagargesäll som fann kärleken, för att i dag omfatta stora bagerier av modern-aste snitt och vara ett nationellt välkänt varumärke som förvaltas i femte gene-rationen. Från lilla Älvsbyn har de platta brödkakorna i decennier vandrat sin frusna väg söderut i landet.

a lla har väl någon form av relation till de plast-förpackade renklämmorna. Ni vet hur det är: man står där på macken med kurr i magen, ögonen fastnar på den svarta renen under midnattssolen, och plötsligt har man en bit av

Norrland inom sig.Det är på sätt och vis renklämmans förtjänst att Polar-

bröd heter som det gör – och att de traditionella, tunna,

hällbakade norrländska mjukkakorna har spridit sig över världen. Men det började med att en ung bagargesäll från Örgryte vid namn Johan Nilsson år 1879 träffade kärleken Hilda i Pite älvdal och började arbeta utanför Älvsbyn på ett bageri som sonen sedermera tog över.

Familjetraditionen fortsatte och Johan Nilssons sonson Gösta med hustrun Greta startade på 1950-talet ett kafé och bageri inne i orten. Det traditionella tunna brödet, som här kallades för Älvsbykaka, blev omåttligt populärt och paret ville satsa på produktion i stor skala. Men distribution ut i landet från avlägsna Norrbotten krävde någon form av konserveringsmetod. Nedfrysning blev lösningen och fort-sätter att vara det än i dag.

Men hur var det nu med renklämman och namnet Polar-bröd? Jo, Greta fick den strålande idén att frysa in färdiga smörgåsar för att få ner svinnet i kaféet och makens frysvän-liga Älvsbykaka passade utmärkt. Rökt renstek blev påläg-get och succén, under namnet Polar Sandwich, var given. Älvsbykakan fick sedermera namnet Polarkaka och så små-ningom fick hela företaget heta Polarbröd.


7

Fruset bröd med mycket värme– Renklämman var visionen, kan man säga, men det var

Polarkakan som blev den riktiga storsäljaren, berättar Jens Hardegård, före detta platschef i Älvsbyn och numera chef för produktion och logistik.

1977 öppnades portarna till dagens bageri och den enda bagerilinjen byggdes med tiden ut till fyra. Två bagerier i Bredbyn och Omne införlivades med koncernen och de två produkterna som var med från start har i dagsläget kom-pletterats med ytterligare ett tjugotal.

Polarbröd betyder naturligtvis en hel del för bygden. En snabb sökning på ”polarbröd” på Piteå-Tidningens hemsida gav 115 träffar. Polarbröd är en av de största arbetsgivarna i Älvsbyn, med cirka 200 anställda på orten. Det är en be-tydande del av den totala befolkningen på 8 000 invånare.

Tillväxten var under många år konstant, men i mitten av 00-talet började försäljningen dippa, bland annat för att vitt bröd plötsligt fick en dålig stämpel på sig. Men nu är lönsamheten tillbaka.

– Vi har jobbat hårt med varumärket, städat upp i före-taget och anpassat kostnaderna, investerat hårt för att öka

effektiviteten och lyckats få upp volymen ordentligt de två senaste åren. Ägarna har en långsiktig tro på det vi gör, säger Jens Hardegård.

Från några Hundra grader i ugnarna till minus 35 i fry-sen. Kontrasterna är stora i Polarbröds bageri. Det man först slås av när man kommer in i bageriet i Älvsbyn är vilket oerhört flöde som pågår. Bara i den här anläggningen pro-duceras omkring tre miljoner brödskivor varje dag. Ändå råder det ett anmärkningsvärt lugn hos de anställda. Pro-duktionsmaskinen är uppenbarligen väl fungerande och optimerad. Personalen arbetar i treskift och produktionen löper dygnet runt.

Det är fräscht och rent inne i lokalerna, och kraven på hygien är oerhört stora. Till allra största delen är proces-sen automatiserad, till exempel i paketeringen där ingen mänsklig inblandning alls förekommer.

– Vi har väldigt hårda krav på klädsel och även på vilka som får komma in i tillverkningen. Har man nyligen varit utomlands och det finns minsta risk att man tagit med sig

polarbrödAffärsidé Att med ursprung i norrländsk kultur baka och mark-nadsföra goda brödprodukter till alla man kan nå på ett hållbart sätt. Antal anställda omkring 400.Produktion 36 955 ton bröd (2010).Omsättning 734 miljoner kronor (2010).

elisabet och Greta Nilsson när de demonstrerar Polar Sandwich på Norrlands-center 1971. Smörgåsens pappask ska påminna om en kåta.

tExt ChrIStIan tarraS ErICSSOn Foto matS FJELLStröm // polarbröd


8

Detta är PolarbrödHuvudbageriet ligger i Älvsbyn, med

mindre anläggningar i Bredbyn och Omne.

Därifrån fraktas de frusna bröden via distributions-

kanalen Polfärskt till 31 fryslager i Sverige. Under

utkörningen till butik tinas brödet. Omkring arton

procent av produktionen går på export, främst till

Norge och Frankrike.

någon sjukdom tillbaka får man stanna utanför. Det gäller såväl anställda som besökare. Vi har också ett totalförbud mot nötter i byggnaden, säger Jens Hardegård.

råvarorna lEvErEraS i bulk via järnväg rakt till bage-riet. Vetemjöl, rågmjöl, sirap, jäst, margarin – allt blåses in i stora cisterner. Ett datorstyrt system styr in råvarorna i blandningsstationer och vidare ut på linjens rullband. Efter kavling stansas kakorna ut och gräddas i bandugnar, för att därefter fortsätta till avsvalning, räkning och stapling.

Sedan kommer det moment som gör polarbröden unika: snabbfrysningen. Kakorna förs på metallband i en spiral genom ett stort rum på åtta gånger åtta meter, och kom-mer ut genomfrysta på toppen. Därefter paketeras bröden i påse, kartong och på pall, för att sedan föras vidare till ett enormt fryslager med 5 000 pallplatser och sedan distribu-eras ut i landet. Upptiningen börjar inte förrän lastbilarna rullar från något av de 31 fryslagren i landet ut till butikerna. Frysprocessen bryter den naturliga åldringsprocessen och

brödet är med andra ord färskt när det når butiken.

– En kort tid efter att brödet läm-nar ugnen ska det vara djupfryst. Ett litet tips är att leta efter en påse som fortfarande är kall i butiken, då är det så färskt som möjligt, be-rättar Anders Stenberg, fastighets-chef vid anläggningen i Älvsbyn.

tillvErkningSprocESSEn för-finas ständigt. Norconsult började jobba med Polarbröd i början av 1990-talet, i samband med att den fjärde och senaste produktions-linjen byggdes. Ägarna investerar kontinuerligt för att utveckla verk-samheten, och det har blivit många projekt tillsammans med Norcon-sult genom åren. Engagemanget har hela tiden ökat, och numera har Norconsult ofta hand om såväl projektledning och projektering som upphandlingar, besiktningar, byggmöten och kalkyler.

Ofta handlar projekten om ökad produktion och optimeringar av tillverkningsprocessen.

– Jag brukar säga att vi flyttar

flaskhalsar. När man ändrar på ett ställe uppstår problem någon annanstans. Ett exempel kan vara att vi ökar kapaciteten i produktionen men får problem i pack-ningen. Det handlar mycket om att fin-slipa processen, säger Anders Stenberg.

Vid större ombyggnader måste man ta särskild hänsyn, eftersom renhetskraven är höga och produktionen helst fortfa-rande ska pågå. När en av produktionslin-jerna byttes ut för några år sedan fick man sätta upp en vägg som skiljde av linjen

från resten av anläggningen. Dessutom ställdes ventilatio-nen om så att det inte skulle bli övertryck från byggsidan till produktionssidan. En ombyggnad av en sådan omfattning krävde naturligtvis en hel del logistik.

– Förberedelserna gick i små, små steg. Ett år innan bör-jade vi till exempel bygga om ventilationen. När själva bytet väl gjordes tog det bara runt sex veckor, tack vare att vi hade förberett allt så väl. Och på de andra linjerna bakades det precis som vanligt.

Nästa steg blir att bygga ut paketeringen och fryslagret. Några fler linjer är inte planerade i dagsläget.

– Produktionshallen ligger liksom mitt i byggnaden, så den är svår att bygga ut mer, säger Anders Stenberg.

Efter närmare tjugo års arbete tillsammans känner Nor-consult och Polarbröd varandra ganska väl – och samarbetet fortsätter.

– Det går bra för oss. Vi är välmående och expanderar på marknaden. Planen just nu är att fortsätta att investera i pro-duktionsanläggningarna så att vi ska vara välmående under lång tid framåt, säger Jens Hardegård.

polarbröd & Norconsult Norconsults roll i samarbetet med Polarbröd har genom åren ändrats från ren projek-tering till att hjälpa företaget inom alla aspekter av byggprocesserna och effektiviseringen av tillverk-ningsprocessen. Det kommer sig av ett ömsesidigt förtroende som byggts upp under de många årens samarbete. I de flesta fall agerar Norconsult projektledare för att sedan köpa de konsulttjänster som behövs. Norconsult utför självt en stor del av arbetena, till exempel projektering av värme, kyla, ven-tilation, styr- och reglerteknik och även på marksidan. Annat som ingår i samarbetet är till exempel framtagande av handlingar, besikt-ningar, byggmöten, klimat- och en-ergiutredningar samt kalkyler och upphandlingar.

polarbröd //

jens Hardegård

Anders Stenberg

FOtO

: Ka

rO

LIn

a Lu

nd

Str

öm


J ämfört med traditionella mätme-

toder är laserscanning överlägset

när det gäller att snabbt och

säkert göra fullständiga uppmät-

ningar i 3D. Principen är densamma

som vid mätning med så kallad

totalstation, men i stället för att mäta

en punkt i taget låter man en laser-

stråle svepa över hela mätområdet och

snabbt bygga upp ett punktmoln med

miljontals mätpunkter.

Norconsult använder laserscanning

inom många olika teknikområden. En

vanlig tillämpning är uppmätning av

befintliga byggnader inför om- eller

tillbyggnad. Då byggs en digital 3D-

modell av byggnaden med metoden

BIM (Building information modeling).

Den baseras på punktmolnet för att

sedan sedan användas av olika

konsultgrupper vid projektering.

Fördelen med att basera projekte-

ringen på ett uppmätt underlag är att

exaktheten minimerar risken för bygg-

fel. Lasertekniken används framför allt

inom energisektorn, processindustrin,

infrastruktur, mark och akustik – men

det är ofta bara fantasin som sätter be-

gränsningarna. Dokumentation av kul-

turarv är till exempel ett intressant och

spännande område där laserscanning

används flitigt.

En fördel med tekniken är att den är

användbar även i svåråtkomliga eller

farliga områden, till exempel vid mät-

ningar i kärnkraftverk under drift.

Modellbygge med laserteknikFakta om 3d-scannern• 980 000 mätpunk-ter per sekund.• mätnoggrannhe-ten är plus/minus 5 millimeter.• miljontals mät-punkter, alla med x-, y- och z-koor-dinat.• mer information finns på http://bit.ly/k8Urje

Gasklocka 2 i det som kommer att bli Stockholms moder-naste stadsdel, Norra Djurgårdsstaden. bygg-naden var en del av det numera nedlagda Värtagasverket, ritat av arkitekt ferdinand boberg, och stod färdig år 1900.

modellen av gas-klockan innehåller 126 miljoner mätpunkter. Det tog Norconsult ungefär en halv dag att scanna byggnaden såväl invändigt som utvändigt.

De gula siffrorna visar var referens-punkterna är satta.

Skugg-bilder av träd som kommit ilaserstrålarnas väg.

När gasklockan bygg-des var den världens största i sitt slag med en invändig höjd på 43 meter och en diameter på 59 meter. byggna-den kunde lagra 65 000 kubikmeter gas.

tExt ChrIStIan tarraS ErICSSOn Foto nOrCOnSuLt // så funkar det 9


Framtidenssamhällsplanering

– ett samarbete över gränserna

10


11

Framtidens samhällsbyggnad ställer nya krav på alla inblandade. För att möta utmaningarna krävs helhetssyn. Norconsult i dag satte sig ner för att prata framtid med kulturgeografen Emmali Jansson, ingenjören Kurt lundberg och biologen calle Bergil.

Vilka frågor inom samhällsbyggnad kommer att vara viktiga i framtiden?

callE: Historien kan lära oss att vi sällan kan lära av historien för att spå framtiden. Men det är nödvändigt att utgå från begreppet hållbarhet för att få med sig hela spek-trat av viktiga frågor. Klimatfrågan är minst lika viktig som när den debatterades som mest för ett par år sedan, men det handlar inte ”bara” om den. Samhällsbygget måste vila på tre ben och vara hållbart ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv.

Emmali: Social hållbarhet är något som behöver ana-lyseras på en samhällsnivå. Det kan vara så att en individ trivs med att bo väldigt homogent och bara träffa människor med samma bakgrund och intressen, men det skapar inte ett socialt hållbart samhälle. För att nå dit gäller det att männis-kor i olika åldrar och från olika sociala och etniska grupper träffas. Att de lär känna och lär sig lita på varandra. Då gäller det att planera in naturliga mötesplatser i samhället.

callE: Vad gäller det ekologiska perspektivet finns flera aspekter. En av dem handlar om att bevara arter och eko-system för att trygga jordens mångfald för dess egen skull. Sedan får vi aldrig glömma allt som handlar om naturens betydelse för oss människor, det vi med ett modernt ord kallar ekosystemtjänsterna. Det kan till exempel vara pol-linerande insekter eller det faktum att vatten renas i våtmar-ker. Sedan ska man inte glömma naturens betydelse för att människan ska må bra. Vi vill kunna uppleva naturen och känna förankring i vårt ursprung.

Emmali: Och det handlar inte bara om heldagar i natu-ren utan även om stadsmiljöer. Att ta vara på eller skapa gröna stråk blir extra viktigt när städer förtätas. I Göteborg finns till exempel tanken på ett sådant stråk från Frihamnen utmed stadsdelen Kvillebäcken och de nya områdena där och ut till hästhagarna på Hisingen.

kurt: När vi sedan pratar om ekonomisk hållbarhet får

man inte glömma bort nyttan av en investering. Även om något kan kännas dyrt är det kanske så att det faktiskt är värt pengarna.

callE: Absolut! Dessutom kan det bli långsiktigt dyrt att inte göra något. Om man försämrar naturens förutsätt-ningar att rena vatten kan det kosta mycket i framtiden. Det sociala och det ekologiska perspektivet är ofta intimt för-knippat med det ekonomiska. Det handlar egentligen bara om hur och när man värderar.

Emmali: Om man missar samhällseffekterna kan det bli dyrt någon annanstans, någon annan gång.

Ni lyfter fram det ekonomiska, det ekologiska och det sociala perspektivet. Vilka faktorer skulle kunna hota god samverkan mellan dem?

callE: Jag skulle säga enögdhet, alltså att en lösning är bra ur ett snävt perspektiv men inte för helheten. Subopti-mering, med andra ord.

Emmali: Ett klassiskt dilemma är ju att det kan bli pro-blem med att ha träd ovanför VA-ledningar, att rötterna kan förstöra dem. Samtidigt är det trevligt med träd vid gator. Har man helhetssyn och tänker ett steg längre går det ofta att hitta lösningar, till exempel genom öppen dagvattenhan-tering. Ska man prata rent generellt är det så att samhället är komplext vilket kräver komplexa lösningar.

kurt: Nyckeln är att hitta framtidens lösningar. Utgår man från gårdagens problem och använder standardlös-ningar når man aldrig ända fram.

callE: Samtidigt är det viktigt att blicka bakåt och se vad ny teknik har inneburit för samhället på olika håll i världen.

Emmali: Ja, då kan man se vilka strukturer som har fung-erat. Täta stadskärnor har funnits sedan väldigt lång tid och är nog en struktur som är hållbar även i framtiden.

callE: Precis. Det underlättar dessutom ett bra resurs-utnyttjande. Jag ser en fara i att bygga ett samhälle som blir

tExt GuStaF hööK Foto GuStaF hööK / ShuttErStOCK // helhetssyn


Helhetssyn bygger man till exempel en bro räcker

det inte med att räkna på hur många for-don den ska kunna transportera,

utan även hur den uppfattas fysiskt och estetiskt samt den påverkan

den har på hur människor rör sig i samhället.

komplexitet Alla aspekter av byggnadsprojekt

vävs in i och påverkar varandra. en väl fungerande dialog mellan alla inblandade parter är nödvän-

dig för att slutresultatet ska bli väl fungerande.

estetik Gröna stråk blir extra viktiga när städer förtätas. Om en plats inte upplevs som trevlig kommer män-niskor sannolikt att välja bort den, oavsett hur funktionell den är.

Social hållbarhet Naturliga mötesplat-ser behöver planeras in i samhället, där människor i alla åldrar och från olika sociala och etniska grupper kan träffas och lära känna varandra. ekologisk hållbarhet

Naturen har stor betydelse för oss männis-kor, inte bara estetiskt utan även rent funk-tionellt. Det kan handla om allt från vatten-rening till att pollinerande insekter trivs.

12

ekonomisk hållbarhet ekologisk och social hållbarhet medför även ekonomisk hållbar-het. Tänker man fel från början kan de framtida kostnaderna bli stora.


13

för beroende av drivmedel, oavsett om det handlar om ben-sin eller biobränsle. Det kan vara värt att tänka på när man pratar om regionförstoring och pendling.

Emmali: En rent praktisk risk är att man i för hög grad betraktar samhällsbyggande som projekt med en början och ett slut. Då kan man tappa dynamiken. Samhällsbyg-gande är något som ständigt pågår.

callE: Jag har funderat på samverkan mellan politik och specialister. För att ta tillvara på all kunskap som finns i nä-ringslivet och hos forskare gäller det att skapa bra dynamik mellan människorna och politikerna.

kurt: Och så måste det finnas förmåga och mod att se till helheten även om en enskild fråga får stor uppmärksam-het i media.

Vi kan alltså räkna med att samhället blir alltmer komplext. Vad är viktigt i planeringen av ett hållbart samhälle?

kurt: Det är svårt att veta exakt hur framtidens lösning-ar ser ut, men vi kan slå fast att de förutsätter samverkan.

callE: Samverkan och nyfikenhet. Det finns inga renäs-sansmänniskor som kan allt, men jobbar man inom sam-hällsbyggnad måste man vara intresserad och öppen för olika perspektiv.

Emmali: Det gäller att alltid se helheten. Bygger man en bro handlar det inte bara om att x antal fordon ska kunna ta

sig över utan även om hur bron uppfattas rent fysiskt och es-tetiskt och hur den påverkar hur människor rör sig i staden. Med helhetssyn kan man undvika potentiella problem. Om en beställare vill bygga ett hus eller ett bostadsområde utan att sätta sig in i hur det kommer att påverka hur männis-kor rör sig och vill leva kan det uppstå sociala problem. På samma sätt kan naturen ta skada om man glömmer miljö-frågorna.

callE: I en stad kan det gälla att se hur grönområden

hänger ihop både ekologiskt och socialt. Hur påverkar ett ingrepp djurlivet och därmed vegetationen på sikt – och hur påverkar detta i sin tur människorna i staden? Det estetiska är en aspekt som ibland glöms bort, men om en plats inte upplevs som trevlig är det sannolikt att människor väljer bort den – oavsett hur bra den är i övrigt. Det estetiska kan avgöra om funktionen blir den tänkta eller inte.

Emmali: Tittar man på praktiskt projektarbete är det jätteviktigt med dialog mellan de inblandade. Om alla sitter på sitt rum och jobbar med bara sin lilla del är det lätt att slutresultatet spretar. Man måste prata med varandra och utnyttja varandras kompetenser för att nå synergieffekter och bästa helheten.

callE: Budgeten i projektet tillåter kanske inte alltid att man tar in precis alla specialister man skulle önska, men det är viktigt att stämma av med kollegor så att man inte glömmer någon aspekt.

kurt: Mycket handlar om att få möjlighet att komma in tidigt i processen. Om uppdraget redan är snävt avgränsat, till exempel att vi ska konstruera en stomme till ett hus, har vi inte samma möjlighet att påverka som om vi är enga-gerade i diskussionen om markanvändningen i ett område.

Emmali: Vi som jobbar i projekt ska veta vilka specialis-ter som har relevant kunskap och involvera dem i ett tidigt skede. Vi ska aktivt söka upp kunskap som kan skapa större

bredd. Sedan gäller det såklart att samordna och inte fastna i ”stup-rör”, så att olika specialister kom-mer fram till lösningar som inte kan haka i varandra.

callE: Och vad gäller olika kompetenser bör man inte tänka bara på det som konkret efterfrå-

gas. Det kan finnas aspekter som beställaren inte har tänkt på. Vi vill leverera det beställaren önskar sig, men även till-föra nya möjligheter.

kurt: Det handlar om att vi måste ha kunderna med oss när vi utvecklar uppdragen.

callE: Som en sammanfattning behöver ökade krav på samhällsbyggandet inte innebära begränsningar. Jag skulle säga att det blir mer spännande – och bättre – när man får söka nya och dynamiska lösningar.

»jobbar man inom samhällsbyggnad måste man ha vara intresserad och öppen för olika perspektiv.«

Calle bergilBiolog. Ekologiskt inriktad med naturvård som specialitet. På Norconsult sedan 2002.

emmali janssonKulturgeograf. Bakgrund som statsvetare. Arbetar mycket med strategisk samhällspla-nering, till exempel med frågor som rör förhållandet mellan människor och den fysiska omgivningen. På Norconsult sedan 2011.

kurt LundbergCivilingenjör. Arbetar generellt med trafik- och miljöfrågor, sär-skilt i tidiga planeringsskeden. På Norconsult sedan 2007.

// helhetssyn


14

Eu har ett ramdirektiv för vatten som ställer krav på god ekologisk status i de flesta vatten. Detta påverkar inte minst vattenkraften. Grundprinci-

pen är att statusen aldrig får försämras vid ombyggnad eller nyanläggning av vattenkraftverk.

– Ramdirektivet kan vara lite trubbigt och det finns en tendens att dra alla vatten över en kam, säger Johan Lind, miljöutredare på Norconsult.

– Det råder ofta kunskapsbrist om till exempel fisk-bestånd, vilket leder till att man inte tar hänsyn till lokala förutsättningar. Men trots sina brister fungerar systemet bra och i takt med att det samlas in mer vattendata kom-mer bedömningar och åtgärdsplaner att förfinas.

Johan Lind anser att det i Sverige tas stor hänsyn till EU:s ramdirektiv för vatten. Det innebär till exempel höga krav på miljökonsekvensbeskrivningar för att hålla sjöar och vattendrag levande.

– Det finns ett antal anläggningar med ålderdomliga vattendomar där det inte tagits någon större hänsyn till miljön, säger Johan Lind. I Örebro län är det till exempel bara runt sex procent av vattendragen som inte har någon form av störning för fiskarnas vandringar. Många av de

Myndigheternas miljökrav blir allt mer omfattande. Vid ny-, om- och tillbyggnader av vattenkraftverk innebär det bland annat större hänsyn till fiskbestånden. att ignorera miljöaspekterna kan medföra långa och kostsamma domstolsförhandlingar.

svenska kraftverken är byggda under tidigt 1900-tal och då hade man inte samma syn på miljöfrågor som vi har i dag. Numera kan vi ta större grepp och åstadkomma hel-hetslösningar. Dessutom har kraven ökat hos domstolarna, bland annat vad gäller miljökonsekvensbeskrivningar och skyddsvillkor för flora och fauna.

När man söker tillstånd är det med andra ord väldigt viktigt att genomföra miljöundersökningar som styrker argumentationen. Har man inte gjort det kan domstols-processen bli långdragen och därmed kostsam.

– Det gäller att i ett tidigt skede ta hänsyn till de här frågorna och utreda konsekvenserna vid byggen. Ibland får jag som miljökonsult komma in alldeles för sent i pro-jekten, när allt redan är planerat. Man har mycket att vinna på att ta in en konsult med helhetssyn tidigare i processen.

En allt viktigarE aspekt att väga in vid om- och nybygg-nationer är fiskvägar. Många arter är fullständigt beroende av att kunna vandra uppströms vid lek.

– Numera har vi lärt oss en hel del om hur fiskarternas ekosystem fungerar. Att ål, lax och öring vandrar när de ska leka har varit uppenbart för de flesta. Men det har visat sig att många andra fiskarter också vandrar, till exempel nors,

Bana väg för fisken


15tExt ChrIStIan tarraS ErICSSOn Foto ShuttErStOCK // miljö

mört, gös och benlöja. Man har även kunnat visa att asp, som är en hotad art, har vandrat upp till sexton mil.

Att bygga fiskvägar som underlättar fiskarnas vandringar är fullt möjligt med dagens teknik – och det finns många alternativ. Ligger kraftverket i en naturmiljö kan bästa lös-ningen vara att helt enkelt bygga en bäckfåra förbi verket, ett så kallat omlöp. Kraftverk som ligger bland bebyggelse kan utnyttja mer tekniska lösningar som slitsrännor eller kammartrappor.

– Jag brukar rekommendera naturlösningar, där sådana är möjliga. Att bygga så naturlika passager som möjligt kräver mer utrymme och vatten. Dessutom fungerar de bättre.

Varje vattendrag har sitt eget fiskbestånd och behöver en skräddarsydd lösning baserad på arternas behov. Lax och öring är på många sätt lättare att arbeta med än vitfiskar. De kan hoppa, har uthållighet och klarar strida strömmar i långa distanser, medan till exempel mört bara klarar korta strömmar och behöver viloplatser längs vägen. En fisk som asp har ingen möjlighet alls att hoppa, utan behöver en jämn ström som den snabbt kan rusa upp för.

Något som lätt kan glömmas bort är att fiskarna måste kunna ta sig nerför strömmen igen. Det gäller såväl de fär-diglekta vuxna fiskarna som de nykläckta småttingarna.

Helhets- perspektivNorconsult kan genom sin bredd i teknik- och miljö-kompetens på ett bra sätt utforma helhetslösningar vid nya eller be-fintliga vattenkraft-verk, men också bidra till att rätt åtgärder genom-förs på rätt platser. ett brett perspektiv skapar utrymme för mer hållbar vattenkraft och en mer konstruktiv tillståndsprocess.

johan Lindmiljöutredare

man vet egentligen inte mycket om ålens liv, mer än att det är komplicerat. Den stöter på många hinder under sin levnads-vandring från Sargasso-havet upp i bland annat svenska vattendrag och sjöar och tillbaka igen, inte minst vattenkraftverk. även laxtrappor utgör vandringshinder för de unga ålarna. Det komplice-rade lekbeteendet omöjlig-gör dessutom odling. I Artdatabanken är ålen listad som akut hotad.

efter ett till fyra år i havet vandrar den könsmogna laxen tillbaka till sitt födelsevatten för att leka. Resan uppströms vatten-dragen är ofta strapatsrik, genom starka forsar. efter leken är laxen utmärglad och utmattad och när-mast driver ut till havs under vinter och tidig vår. kraftverksdammar kan utgöra vandringshinder till de viktiga reproduk-tionsområdena. Lax odlas för att kompensera för förlusterna.

laXSalmo salar

ålAnguilla anguilla

örINgSalmo trutta

aSpAspius aspius

FlodNeJoNöga Lampetra fluviatilis

öringen leker över grus-bottnar i strömmande vatten under hösten. efter något eller några år vandrar den ut i sjöar eller havet, för att vid könsmogen ålder ta sig tillbaka till det vattendrag där den föddes. öringen påverkas mycket negativt av vandringshinder. Arten är även mycket känslig för försurning.

flodnejonögat och det besläktade bäcknejon-ögat har blivit hotade arter. Till största delen beror minskningen på vandringshinder i form av dammar och kraftverk som hindrar lekvand-ringarna. Vandringarna sker delvis genom att nejonögat äter sig fast i andra fiskar och ”liftar” med dem. Larverna kallas för linålar och förvandlas efter två till tre år till köns-mogna nejonögon, som dör efter leken.

I Sverige finns asp huvud- sakligen i Vänern, Hjälma-ren och mälaren och i vattendrag som mynnar ut i dessa. Det finns även några mindre bestånd på andra ställen. Aspen vandrar upp i forsande vattendrag för att leka under april-maj. Vand-ringshinder kan utgöra ett problem, men det blir kritiskt bara om det inte finns lämpliga leklokaler nedströms om hindret. Aspen är listad som nära hotad i Artdatabanken.

– Laxsmolt kan få stora skador när de går in i vatteninta-gen och genom turbinen. På senare tid har vi börjat jobba med galler med tätare spalter framför intagen, och även med att luta gallren så att fisken inte fastnar i strömmen mot gallret.

Ålar möter andra hinder men ofta räcker det med ganska enkla åtgärder för att hjälpa de unga glasålarna uppströms. De kan nämligen röra sig över fuktig mark.

– Då kan det räcka med att lägga ut rör med granris i. Där-emot får de vuxna ålarna stora problem när de ska ta sig nedströms förbi kraftverk. De är simsvaga och löper stor risk att sugas fast mot galler vid intag. När man testade en ny typ av lutande galler i Ätran sjönk dödligheten bland ålarna kraftigt.

Johan Lind trycker än en gång på vikten av att titta på miljö- aspekterna i ett tidigt skede vid byggnationer av kraftverk.

– Förbättrande åtgärder kostar pengar, men det måste ställas i relation till faktorer som nytta, livslängd och de kostnader som följer om man motsätter sig myndighetskra-ven. Dessutom är det alltid viktigt att göra en grundlig miljö- konsekvensbeskrivning. Väljer kraftverksägarna att argu-mentera för att det inte behövs några åtgärder så måste de ha ordentligt på fötterna för att övertyga myndigheterna.


16 ansvar // tExt InGrId hELLGrEn SJöBErG Foto ShuttErStOCK

l unch*utmaningen handlar

om att få så många norcon-

sultare som möjligt att ta ett

aktivt beslut att välja bort kötträtterna

på lunchmenyn. Utgångspunkten är

att köttproduktionen påverkar använd-

ningen av jordens resurser negativt.

För varje kilo kött som produceras

i Sverige bildas 32 kilo växthusgaser.

Motsvarande siffra för exempelvis ett

kilo odlad norsk lax är 3,2 kilo växt-

husgaser.

Idén till Lunch*Utmaningen kom

under ett möte kring Norconsults

miljöpolicy. Arkitekten Cecilia Guthed eduards och akustikern mats Olsson

funderade på vad Norconsult kunde

bidra med för att minska koldioxid-

utsläppen.

– Vi gick igenom tänkbara åtgärder,

till exempel att välja telefonmöten

i stället för att träffas, välja tåg för

långa resor och cykel för korta i stäl-

let för bil. Men sedan tänkte vi att det

måste finnas något mer, något som

alla gör varje dag som kan påverka

miljön i en positiv riktning. Då kom vi

på att lunch ju är något som alla äter

den goda utmaningenvarje dag och som faktiskt påverkar

miljön mer än vi tror, säger Cecilia

Guthed Eduards.

– Produktionen av ett kilo nötkött

motsvarar till exempel 250 kilometers

bilåkning.

dEt är numEra inte helt ovanligt att

företag och även privatpersoner hakar

på uppropet ”köttfria måndagar”, men

Cecilia och Mats ville att deras utma-

ning skulle handla om att göra ett aktivt

val, inte bara att personalrestaurangen

skulle låta bli att servera kött en dag

i veckan.

– Det vegetariska alternativen har

funnits på de flesta lunchrestauranger

länge, men målet är att fler ska upp-

täcka alternativen till kött och aktivt

välja dem i stället.

Samtliga kollegor på göteborgskon-

toret bjöds i början på året in att delta

i utmaningen, antingen individuellt eller

i lag. Lunch*Utmaningen startade den

1 februari och pågår fram till midsom-

mar. Hur det går för lagen kan man

följa på en lång almanackslista utanför

matsalen där varje deltagare sätter ett

kryss på de datum då de valt ett köttfritt

lunchalternativ. Antalet köttfria luncher

räknas sedan samman i slutet av varje

månad och resultatet rapporteras ut till

alla lag. I potten ligger både ett lagpris

och ett individuellt pris.

– Förutom att ett lag vinner så kommer

vi att lotta ut en fin restaurangmiddag

för två till en av deltagarna i utmaning-

en. På så vis undviker vi att de som re-

dan i dag väljer att äta vegetariskt med

automatik vinner hela tävlingen, säger

Mats Olsson.

i SkrivandE Stund har de två första

månaderna på Lunch*Utmaningen

summerats. De drygt 90 deltagarna har

redan kryssat i 2 150 köttfria luncher.

Med hjälp av en omräkningsmodell

som används i projektet kan man kon-

statera att Lunch*Utmaningen på bara

två månader minskat koldioxidutsläp-

pen motsvarande 3 400 mils bilkörning,

eller 0,85 varv runt jorden.

genom att välja bort kött och kyckling på lunchen har Norconsults medarbetare i göteborg under våren minskat utsläppen av koldioxid motsvarande en dryg bilresa runt jorden. – Vi ville hitta ett sätt för oss själva och våra kollegor att ta ställning för miljön varje dag, säger cecilia guthed Eduards och Mats olsson, initiativtagare till lunch*utmaningen,

I Sverige står köt-tet för 20 procent av växthusgaser-na, enligt forskare på SIk, Institutet för livsmedel och bioteknik. fors-karnas slutsats är att om vi vill ha en hållbar klimatut-veckling måste vi äta mindre kött. ett kilo nötkött mot-svarar 250 kilome-ters bilåkning.

* med kött avses i första hand av rött kött, fläsk, få-gel och lamm.

mer information finns på facebook:www.facebook.com/ Lunch*utmaningen

20%

Varför inte anta utmaningen du också?


v arlaskolan i Kungsbacka

byggdes på sextiotalet och

hade sett sina bästa dagar.

Norconsult fick, efter ett vunnet paral-

lellt uppdrag, i uppgift att omforma

den till en tidsenlig skola för modern

pedagogik.

Två nya byggnader har dockats till

den befintliga aulan. Tack vare den

nya matsalsbyggnaden och ett nytt

välkomnande skoltorg mot Kungs-

gatan knyts skolan ihop med sta-

den. Torget har upplyfta ovaler med

planteringar, vilka även fungerar som

sittplatser, och bussar stannar alldeles

intill. Den andra och mycket större ny-

byggda delen ligger längs Varlavägen

och består av fyra våningar.

HEla Skolan är vit ut mot staden,

förutom entréfasaden mot Kungsgatan

som är klädd med ljust trä. Skolgården

vetter mot väster och har fått en något

mörkare fasad.

– Tanken är att ha en ljus och väl-

komnande sida mot staden medan

skolgården är mer intim, säger arkitekt

Christer Håkansson.

– Tidigare låg matsalen under aulan,

men nu är den delen ombyggd till

bibliotek, grupprum och datasal. Väg-

garna har mycket fönster för att synlig-

göra biblioteket, locka till besök och

sätta fokus på kunskap.

Från den nya entrén går en arkad

längs skolgården fram till elevkaféet.

Det utgör skolans centralpunkt och är

ett högt, uppglasat rum i fyra våningar

med trappa och bryggor som leder in

till de olika arbetslagen.

Ett slående och trevligt yttre inslag

är trappan från aulan till entrétorget.

– Här kommer eleverna ut vid skol-

avslutningar och tas emot av släkt

och vänner.

Pedagogisk estetik

den goda utmaningen

prisad skolaArkitekten Christer Håkansson belönades (för tredje

gången) med kungs-backa arkitekturpris och motiveringen avslutades så här:

”Varlaskolan har blivit högre och mer stadslik och följer väl kommunens vision om framtiden: ’våra skolor ska vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funk-tionalitet, modernitet och miljö’.”

tExt GuStaF hööK Foto mattIaS dELLmO // kreativ form 17

18 projekt // tExt GuStaF hööK Foto ShuttErStOCK


Våra marknadsområdenNorconsult erbjuder kommuner, statliga verk och privat näringsliv konsulttjänster

inom arkitektur, bygg, samhällsplanering, infrastruktur och transport, vatten och miljö,

energi, industri och data. Vi är med våra kunder hela vägen – från vision till verklighet.

Norconsult genomför alla uppdrag med en tydlig miljöprofil.

våra gEotEknikEr har fått

ny kompetens i form av berg-

geologer. En har redan börjat och

i sommar kommer ytterligare en med-

arbetare. Berggeologerna kommer

väl till pass vid Fellesprosjektet

(motorväg och dubbelspår, bland

annat i flera bergtunnlar, norr om

Oslo) samt projektet Förbifart

Stockholm.

Ny kompetensvimmErby Ener-

gi & Miljö håller på

att bygga ett kraft-

värmeverk som

ska eldas med fast

biobränsle – och har anlitat Norconsult för att

göra en riskanalys. Det handlar bland annat

om att utreda hur riskerna för självantändning

av biobränslet kan minskas.

– Fliset och barken kan fatta eld om man

lagrar det på fel sätt, säger Herman Heij-mans, samordnare i Norconsults marknads-

område Risk och säkerhet.

Norconsult tittar även på hur eldningsolja,

ammoniak och lut ska hanteras på ett säkert

sätt för både människor och miljö.

– Det gäller att vår kund bygger så att even-

tuella bränder kan bekämpas på ett bra sätt,

och att man har en bra dialog med Rädd-

ningstjänsten, säger Herman Heijmans.

Norconsult minskar riskerna vid kraftvärmeverk

I takt med att allt fler dator- och

mobilanvändare väljer kol-

lektiv lagring ökar behovet av

lagringshallar. Många aktörer väljer

att bygga i norra Europa, som bland

annat erbjuder tillförlitliga elleveranser

i form av miljövänlig vattenkraft, och

just nu bygger Facebook den första

av totalt tre hallar i sitt nya datacenter

i Luleå.

– Bravida ansvarar för installationerna

och har anlitat oss för att projektleda el-

och kraftbiten, säger Robert bengts-son, biträdande chef för affärsområde

Energi på Norconsult i Luleå.

– Dessutom stöttar vi under projek-

teringen, hjälper till med kvalitets- och

miljösamordning samt koordinerar

drifttagningen.

Anläggningen tas i drift strax före

årsskiftet och kommer, tillsammans

med Facebooks två datacenter i USA,

att vara en av världens mest energi-

effektiva.

Facebook bygger Europas största datacenter någonsin – i luleå. Norconsult står för samordning av el och kraft.

Iskalltför att välkomna face-book till Luleå har man i stadsparken skulpterat ett gigantiskt ”Like”-tecken av is. Coolare än så blir det inte.TH

e N

OD

ePO

Le

Facebook likes luleå

arkitektur& Bygg samhällsplanering

Infrastruktur Vatten och avlopp

olja & gas Miljö

risk och säkerhet Energi

Industri

fastigheter hyresgästanpassasNorconsults arkitekter arbetar med hyresgäst-

anpassning av fastigheter i Mölndal för Fastpartners räkning.

Utredningarna spänner från anpassning av befintliga lokaler

till förtätning av fastigheter och nybyggnad av lokaler.

dElar av brottkärr

har flera gånger drabbats

av översvämningar. När det nu

ska byggas nya bostäder i Göte-

borgsförorten, vilket kommer att

leda till fler hårdgjorda ytor och

snabbare avrinning, görs en över-

syn av dagvattensystemet. På

uppdrag av Göteborg Vatten har

Norconsult utrett såväl det befint-

liga systemet som framtida behov.

– Brottkärr är ett ganska utsatt

område när det kommer till vatten,

säger VA-utredaren emma Nils-son keskitalo.

– Det faller mycket nederbörd

och så är det kuperat med mycket

skogs- och myrmark.

För att analysera dagvatten-

system och avrinning har

Norconsult skapat en hydrau-

lisk ledningsnäts- och ytmodell.

Med hjälp av ny programvara

har man sedan simulerat avrin-

ning – under olika typer av regn

– både i nuvarande och framtida

dagvattensystem. Utifrån dessa

kunskaper har problemområden

identifierats och förslag till åtgär-

der tagits fram.

– Det här är första gången vi

använder metoden och den

erbjuder nya möjligheter, säger

Emma Nilsson Keskitalo. Beräk-

ningarna blir bättre och så kan vi

visualisera resultaten på kartor.

På så sätt blir det lättare för all-

mänheten att sätta sig in

i frågorna när planen ställs ut.

I området Södra Brottkärr pla-

neras cirka sjuttio småhus, fem-

tio lägenheter samt ombyggnad

av Brottskärrsvägen. Norconsult

arbetar, utöver dagvattendelen,

även med infrastruktur för hela

området.

Norconsult har

många års

erfarenhet på

vindkraftsområdet och

kan bistå med kompetens

och erfarenhet i alla steg.

Lite förenklat innehåller

processen fyra steg: planläggning, tillstånd, pro-

jektering och byggande. Norconsult kan genom-

föra vindkraftsprojekt från början till slut men

också bidra med specialkompetens inom ett

avgränsat område.

– Det kan till exempel handla om fladdermus-

inventeringar eller elnätsutredningar, säger Patrik Alm, affärsområdeschef Mark och vatten.

– Sådana tjänster är efterfrågade men det är få

som kan tillhandahålla dem.

De flesta uppdrag Norconsult genomför i nulä-

get ligger inom tillståndsområdet.

– Här ligger till exempel miljökonsekvensbeskriv-

ning, som är en stor och viktig bit. Dessutom

utför vi bland annat vägförstudier för att utreda

om det går att komma fram med de långa trans-

portfordon som behöver användas när det byggs

vindkraftverk.

19

Torrt i Brottkärr Spets och bredd inom vindkraft

förstudie vid Alelyckans vattenverk Norconsult har vunnit uppdraget att tillsam-

mans med Higabgruppen ta fram en förstudie för

samlokalisering av lokaler för Göteborg Vatten

i anslutning till Alelyckans vattenverk.

a/S EidEFoSS ska bygga ett

vattenkraftverk i Lom kommune i

Oppland. Norconsult har fått i uppdrag

att ta fram komplett förfrågningsunder-

lag samt detaljprojektera vad gäller

bygg, mekanik, el och VVS. Arbetet

innebär ett antal betong- och berg-

mekaniska utmaningar och utförs av

Norconsults kontor i Ludvika.

kraftverk i Norge projekteras

utbyggnad av vindkraft är en stor frå-ga för både företag och kommuner. Norconsult kan hjälpa till med såväl enskilda steg som med helheten.


våra kompetenser inom vindkraft

• Planläggning av vindkraftverk

• Miljökonsekvensbeskrivningar

• Tillståndsärenden

• Elnät

• Landskapsanalys

• Grundläggning

• Konstruktionslösningar

emma Nilsson keskitalo


Vägen till upplevelsenKan en väg vara trevlig? utan tvekan, anser Norconsult-teamet som jobbar med ombyggnationen av E 20 i och utanför alingsås. – Vi vill vara med och skapa vägar som gör att man upplever sverige, säger landskapsarkitekten Åsa Erkman.

d et blåser ljumma vindar. Om våren kommit någon vecka längre hade man hört lövrassel från trädkro-norna de korta stunder trafikbru-set avtar. Dungar och korridorer av lövträd blandas upp med enstaka

granar på de mjukt böljande fälten.– Jag ska ta fram underlag så man vet vilka naturvärden

det ska tas hänsyn till här, säger Petra Halvarsson, land-skapsarkitekt på Norconsult.

Hon pekar snett över vägen.– Det där skogsbrynet är till exempel väldigt fint. Om

man bevarar träden bildar de en naturlig ridå.

Vi befinner oss intill E 20 vid Toke-backa, strax nordost om Alingsås. Detta är ena änden av en tre kilometer lång sträcka – från Kristineholm till Bälinge – som ska byggas om till fyrfältig motorväg. Den ska vara säkrare och mer framkom-

lig än dagens landsväg och Norconsult har fått i uppdrag att ta fram arbetsplan.

– Det är den handling som krävs för att Trafikverket ska få bygga väg, förklarar Elisabeth Setterstig, vägprojektör och uppdragsledare.

– Vi ska definiera möjligheter och risker ur olika aspekter.Vid sidan av arbetsplanen är Norconsult inblandat även

vad gäller ombyggnationen av E 20 genom Alingsås. Här är processen inne i ett tidigare skede och Norconsult står för gestaltningsbiten av vägutredningen.

– Att vi är inne i olika faser av två delprojekt innebär en utmaning, säger Elisabeth Setterstig. Dessutom ska det byg-

20 tExt GuStaF hööK Foto JOhannES BErnEr


21

Vägen till upplevelsengas ett verksamhetsområde nära sträckan Kristineholm– Bälinge och kommunen jobbar med detaljplanen.

norconSult-gruppEn omfattar totalt cirka 25 personer och rymmer ett brett spektra av egna kompetenser och är även förstärkt av några underkonsulter. I början av mars var alla medarbetare, tillsammans med företrädare för Tra-fikverket och kommunen, på plats i Alingsås för startmöte för Kristineholm-Bälinge-projektet.

– Trafikverket gjorde en dragning av projektet och or-ganisationen, säger Elisabeth Setterstig. Det är viktigt att skapa en gemensam bild av uppdraget och få ansikten på alla inblandade.

Vid det första projekteringsmötet presenterades en för-sta analys av sträckan. Petra Halvarsson och kollegan Åsa Erkman – även hon landskapsarkitekt och dessutom team-ledare för landskapsarkitekterna – hade gjort en så kallad landskapskaraktärisering.

– Den är ett viktigt underlag för hela uppdraget, säger Åsa Erkman. Vi har belyst till exempel landskapsbilden, natur-

och kulturvärden och markens beskaffenhet, så att alla in-blandade har förutsättningarna klara för sig. Det ska klart och tydligt framgå om det till exempel finns geotekniska problem på något ställe.

Petra Halvarsson fyller i:– Det handlar om att tänka efter före. Då kan man arbeta

snabbare i senare skeden och slipper göra om. Bra land-skapskaraktärisering sparar tid och pengar och ger ett bättre slutresultat.

gEStaltningSFrågor har på senare år fått större tyngd i svenska infrastrukturprojekt. Enkelt uttryckt går gestalt-ning ut på att funktion och estetik ska samspela.

– Det handlar om att se vägar som byggnadsverk, på sam-ma sätt som man tänker kring arkitektur, säger Åsa Erkman, som är gestaltningsansvarig i projektet.

– En väg ska faktiskt kunna vara vacker och arkitektonisk samtidigt som den fyller sitt syfte. Har man ett strikt tek-niskt perspektiv skulle den kunna vara spikrak och sakna nivåskillnader, men hur roligt skulle det vara? Vi vill att

I nuläget är alla trafikanter hänvisade till e 20. När vägen byggs om kommer cyklister att kunna cykla på lugnare lokalvägar. Här vid Nygård finns planer på en gång- och cykelbro.

tExt GuStaF hööK Foto JOhannES BErnEr

Petra HalvarssonBiträdande uppdrags-ledare och landskaps-arkitekt.

Åsa erkmanGestaltningsansvarig och teamledare

elisabeth Setterstig Uppdragsledare och vägprojektör


22 följ med //

Preliminär tidplanjUNI 2012 gestaltningsprogrammet ska vara klart.

SePTembeR 2012 sakägarsammanträde.

HöSTeN 2012 arbete med bland annat MKB, fortsatt gestaltning och projektering.

DeCembeR 2012 MKB lämnas till länsstyrelsen

jANUARI 2013 arbetsplanen ställs ut.

febRUARI–mARS 2013 allt material, inklusive synpunkter, till länsstyrelsen för godkännande. Lämnas därefter till Trafikverket för fastställelse.

bilister ska uppleva landskapet de kör genom, att vägarna vi arbetar med ska ge olika upplevelser av Sverige.

Petra Halvarsson nickar och för över resonemanget på den del av E 20 som går genom Alingsås.

– I dag känns vägen väldigt splittrad, med två rondel-ler och två korsningar. Det saknas flyt och man får ingen uppfattning om var i Alingsås man befinner sig.

gEStaltningSprogrammEt, både för genomfarten och sträckan Kristineholm-Bälinge, ska vara klart före somma-ren. Det har hållits en inledande workshop som väckte en mängd tankar.

– I synnerhet vad gäller genomfarten är den stora utma-ningen att skapa något som är bra ur både trafikant- och stadsbildsperspektiv, säger Åsa Erkman.

Inriktningen är att genomfarten ska sänkas ner och att korsningar och cirkulationer ersätts av planskilda kors-ningar. Det ökar trafiksäkerheten och minskar buller för de boende – och ger Norconsult möjlighet att vara extra kreativ.

– En av bristerna med dagens väg är att staden saknar tydliga entréer, säger Petra Halvarsson. En bro över motor-vägen kan exempelvis utformas som en entré. Den skulle signalera att det är just Alingsås man passerar och kan kanske till och med locka in i staden. En bättre genomfart gagnar handlarna och besöksnäringen.

Åsa Erkman nämner även väggarna intill den nedsänkta vägen.

– Sådana väggar konstrueras oftast av betong, säger hon. Men det finns sätt att skapa behagligare känsla. Väggarna skulle kunna ”trappas” eller kläs med något material. Vi tittar på om det finns något som förknippas med Alingsås identitet som vi kan ”plocka upp”.

dEt lär bli SmärrE förändringar av vägens sträckning mellan Kristine-holm och Bälinge. Det måste till ex-empel tas hänsyn till Säveån, som på ett ställe löper alldeles intill vägen, och här undersöker Norconsult förutsätt-ningarna för en god passage.

– Sedan kommer vägen att behöva anpassas till den högre hastigheten, säger Elisabeth Setterstig. Vid Nygård är det kuperat och lite kurvigt och där måste man både räta ut vägen och minska nivåskillnaderna.

En annan aspekt som vägs in är hur vägen påverkar växt- och djurliv.

– Vi utgår från Trafikverkets handböcker som visar hur djur kan passera olika hinder, säger Petra Halvarsson. I det här projektet kan det bli aktuellt med passager under vägen, i form av trummor, där småvilt och grodor kan passera.

Vad gäller gestaltning finns konkreta tankar.– Vi vill ta vara på rytmen i landskapet, säger Åsa Erkman.

Hur landskapet har olika ”rum” som avlöser varandra och liksom öppnar sig eller sluter sig längs vägen. På den här sträckan finns inga tydliga landmärken, men på ett ställe står till exempel tre vackra lindar nära vägen. Att sätta belys-ning på dem skulle kunna bli effektfullt.

För att motorvägen inte ska blir en barriär för männis-kor kommer det att byggas en trafikplats i norra delen av sträckan. Den ska binda ihop Bälinge och Olstorp med det nya verksamhetsområdet.

– Dessutom finns planer på att ytterligare knyta ihop de båda sidorna med en gång- och cykelbro, säger Elisabeth Setterstig. Som det är nu måste till exempel ridskoleelever som ska ta bussen gå över E 20.

Gestaltningsprogrammet ska alltså vara klart till som-maren, men gestaltningsfrågorna lever vidare under hela projektet. Arbetet med miljökonsekvensbeskrivning har in-letts och det ska skissas på trafikplats samt tas geotekniska prover. Det återstår mycket jobb innan arbetsplanen är klar, preliminärt i mars nästa år.

– Kommunikationen mellan de olika kompetenserna är mycket viktig, säger Elisabeth Setterstig. Alla ska veta vad som hänt och vad som ska hända, då löper projektet bra och vägen blir både funktionell och vacker.

Alingsås

Projekt e20Norconsult ska upprätta ar-

betsplan och bygghandling

för E 20, delen Kristineholm-

Bälinge, samt gestaltnings-

program för genomfart

Alingsås.


23

göteborgTheres Svenssons gata 11, 402 76 GÖTEBORG

StoCkHolmHornsbruksgatan 19, 117 34 STOCKHOLM

UppSalaBangårdsgatan 13, 753 20 UPPSALA

lUdvIkaKöpmansgatan 28, 771 32 LUDVIKA

SUNdSvallStorgatan 50, 852 30 SUNDSVALL

SolleFteåNipan 163, 881 52 SOLLEFTEÅ

pIteåKarl Grankvist väg 1A, 941 52 PITEÅ

lUleåStorgatan 35, 972 31 LULEÅ

väXJöStorgatan 42, 352 32 VÄxJÖ

väSteråSKopparbergsvägen 6, 722 13 VÄSTERÅS

lUNdScheelevägen 17, 223 70 LUND

krIStINeHamNDoktor Enwalls väg 14, 681 37 KRISTINEHAMN

älvkarlebyUppsalavägen 3, 814 70 ÄLVKARLEBY

öSterSUNd

Kunskapens väg 6, 831 40 Östersund

UmeåUmestan hus 2, 903 47 UMEÅ

örebroKlostergatan 3, 703 61 ÖREBRO

örNSköldSvIkStrandgatan 21, 223 33 ÖRNSKÖLDSVIK

// visste du att?

Prisad hoppbacke Norconsult har tilldelats Europas finaste stålpris,

ECCS European Steel Design Awards 2011, för sitt

arbete som stålkonstruktör av Holmenkollens nya stor-

backe K120. Juryn såg i arbetet en unik

symbios mellan form och konstruktiv utformning.

när nybyggda arEnan Gamla

Ullevi togs i bruk 2009 uppstod ett

oväntat problem. Hoppande publik på

ståplatsläktarna orsakade störande

vibrationer i de närliggande bostads-

husen. Norconsult tog fram den unika

lösningen, ett system för aktiv vibra-

tionskontroll i själva arenan.

Samtliga 16 pelare, som bär upp

ståplatsläktaren, har nu försetts med

en fyra ton tung seismisk motvikt som

tillsammans i Nor-consultkoncernern är vi 2 250 med-arbetare med kontor och uppdrag världen över. Norconsult aB har huvudkontor i göteborg och vi har distriktskontor över hela sverige.

Vi finns på 17 orter i Sverige

Norconsult i världen

körs upp och ner, i mottakt till de hop-

pande fansen, för att minska vibratio-

nerna. Sedan tekniken installerades

har den modifierats och förbättrats

flera gånger. Systemet körs nu, före

den slutliga intrimningen, på cirka

sjuttiofem procent av sin kapacitet,

och ger då cirka sjuttio procents

dämpning. Målet är en dämpning på

ungefär åttio procent när ståplatsläk-

taren är utsåld.

Vi fixade det rätta gunget

alltId Nära

Norge

DANMArK

LAoS

FiLippiNerNA

peru

MoÇAMbique

SyDAFriKA

CHiLe

Sara villgå på djupetHon är marinbiologen som fick jobb som vanlig biolog på Norconsult. Men snart är det dags för Sara Rydbeck attåter dra på sig torrdräkten när hon ska genomföra en stor kartläggning under vattnet utanför Norges kust.

S ara Rydbeck har jobbat på Norconsult sedan 1998

– med några uppehåll för forskningsresor för att

hjälpa vänner med deras marina forskning. Oftast

har det då gällt dykningar och hon har hittills loggat

omkring 700 dyk.

– Mitt första ’’dykcert’’ tog jag i Thailand när jag var

ute och ryggsäcksluffade. Sen tog jag min divemaster

i Australien och dök vid Stora barriärrevet.

Så mycket dykning har det ännu inte blivit inom ramen

för jobbet på Norconsult.

– Jag har mest arbetat som ”vanlig” biolog. Varit ute

i skogen och tittat på träd, säger hon och skrattar.

– Fast det är ett otroligt utvecklande jobb. Jag lär mig så

mycket nya saker hela tiden! Några små dykjobb har det

också blivit. Bland annat har jag varit med och inventerat

musselbankar i Nordre älvs mynning.

Sara Har varit mEd och drivit att Norconsult ska kun-

na erbjuda dyktjänster i egen regi, och snart är det första

stora jobbet på gång. Hon ska delta i en kartläggning av

flora och fauna utanför kusten vid norska Ålesund, något

som görs vart tionde år för att se vilken inverkan avlopps-

verket där har på havslivet. Växter och djur på ett djup ner

till 30 meter ska dokumenteras av ett stort team vid 19

dyk som ska genomföras på nio dagar i början av juni. Ett

ganska svårt jobb, låter det som.

– Jag behöver ett yrkescertifikat jag saknar, så det ska

jag iväg och ta vid en kurs i Stockholms skärgård. Bland

annat ska vi få lära oss att dyka med helmask, så att vi

kan ha radiokontakt med varandra under vattnet.

Det ska bli kul!

Sara rydbeCk – marinbiolog hos Norconsult

ÅLDeR 42 år. bOR Hus i billdal. fAmILj Gift och två söner (3 och 6 år gamla). fRITID Reser mycket och är gympa- och spinninginstruktör.DeT bäSTA meD mITT jObb Det är så varierat, och man får arbeta tillsammans med en massa härliga människor med olika kompetenser.

avsändare: Norconsult aB, Box 8774, 402 76 göteborg

tExt ChrIStIan tarraS ErICSSOn Foto anna SIGvardSSOn

Documents

Norconsult idag #1 2012