NOLLSVÄLT - MP · 2012. 10. 30. · 7 FAO 2004. The state of Food Insecurity in the World 2004. 8 Arcand, Jean-Louis 2001. Undernourishment and economic growth. The efﬁciency cost

NOLLSVÄLT

Rap

port

nr

2-20

05

Nollsvält 1

INNEHÅLL1. INLEDNING - VARFÖR NOLLSVÄLT? 32. SVÄLTEN I VÄRLDEN 43. VAD HAR GJORTS? 74. VAD TYCKER MILJÖPARTIET? 105. MAT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHET 126. VATTEN SOM MÄNSKLIG RÄTTIGHET 157. JÄMSTÄLLDHET 188. BRISTEN PÅ EKONOMISKA RESURSER PÅ MAKRONIVÅ 219. VAPENEXPORT 2310. LIVSMEDELSSUVERÄNITET 2511. ETT UTHÅLLIGT JORDBRUK 2712. I-LÄNDERNAS HANDELS- OCH JORDBRUKSPOLITIK 30LITTERATURFÖRTECKNING 32LÄSTIPS 33SPEL FÖR SKOLOR 34WEBBTIPS 34

2 Miljöpartiet de Gröna

Nollsvält 3

1. INLEDNING - VARFÖR NOLLSVÄLT?Miljöpartiet de Grönas vision är långsik-tigt hållbara, demokratiska samhällen som lever och verkar inom de ramar naturen sätter, både lokalt och globalt. Dessa samhällen lever i fredlig samex-istens och jämlikt samarbete. Vår poli-tik vilar på tre solidariteter:

- solidaritet med djur, natur och det ekologiska systemet

- solidaritet med kommande genera-tioner

- solidaritet med världens alla män-niskor1

Vill vi leva i verklig solidaritet med alla världens människor kan vi inte, som idag, tillåta att stora delar av mänsk-ligheten svälter.

Ett nytt ord, ”nollsvält”, har för första gången införts i vårt partiprogram: Vi vill internationellt sätta upp ett globalt

mål för nollsvält, ingen människa ska behöva svälta.

Anledningen till att detta nya ord lanseras är att det hittills har saknats ett positivt ord för att beskriva det vi vill uppnå: En värld utan svält.

I Brasilien prioriterar president Lula kampen mot hunger med kampanjen Fome Zero. I Italien finns det motsva-rande uttrycket Fame Zero, och på European Social Forum i Rom hösten 2003 talades det om Zero Hunger. Den svenska avdelningen av FIAN (Food First Information and Action Network) har börjat använda begreppet nollhunger. Vi har valt att använda begreppet nollsvält som nu också finns med i Miljöpartiets partiprogram: Nollsvält!

1 Miljöpartiet de Gröna, partiprogram antaget 2005.


2. SVÄLTEN I VÄRLDENUnder de senaste 35 åren har andelen svältande i världen minskat från 34 procent till 17 procent. Mäter man på det viset kan man hävda att hungern har halverats. Men eftersom världens befolkning under samma tidsperiod har fördubblats har under samma tid antalet svältande varit ungefär kon-stant. Mer än hälften av de svältande är barn.2

De allra senaste åren har till och med antalet svältande människor ökat. FAO3

angav hösten 2004 att antalet svältande 2001 hade ökat med 18 miljoner jäm-fört med antalet fem år tidigare 1996, då man satte som målsättning att halvera antalet. I stället för att sjunka hade siff-rorna ökat till 852 miljoner.4

Långt fler människor dör av svält och fattigdom än i krig och terrorattacker.

Ungefär sju miljoner barn under fem års ålder dör varje år i världen på grund av kronisk undernäring orsakad av brist på mat och i diarréer orsakade av brist på rent vatten. Det innebär ofattbara ett barn var femte sekund.

Undernäring uppkommer när man inte kan inta tillräckligt med näring för att täcka det dagliga energi- och prote-inbehovet, och inte heller behovet av vi-taminer och mineraler. Barn är särskilt utsatta för undernäring. Undernäring kan vara akut eller kronisk.5 Den kro-niska undernäringen innebär konstant eller återkommande brist på mat. Den akuta undernäringen är den som inträf-far vid katastrofer av olika slag.

Den akuta undernäringen, orsakad av krig och katastrofer, står i dag för ungefär 10 procent av svältdöden. 90

2 Nauckhoff, Eva 2004. Fattigdom utan människor - en biståndsdiskurs i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie UD 2004. 3 FAO, FN:s organisation för livsmedel och jordbruk, bildades 1945 med uppgiften att tillförsäkra alla jordens människor tillräckligt med mat. FAO har sitt säte i Rom och 140 medlemsländer.4 FAO 2004. The state of Food Insecurity in the World 2004.5 Det finns även dold undernäring, vilket innebär att individen inte lider brist på kalorier, däremot på vitaminer och mineraler. Denna behandlas dock inte här.

Nollsvält 5

procent av svältdöden är en följd av kronisk undernäring och sker under helt vardagliga förhållanden.6 Under-närda mammor föder undernärda barn. Många mammor med små barn är så fattiga att de inte har råd att köpa mat eller har tillgång till mark att odla på.

Det finns naturligtvis en rad olika orsaker, såväl direkta som indirekta, till att svält uppkommer. Svältproble-matiken är dessutom ytterst komplex. Många andra orsaker samverkar och både förstärker och förstärks av svält och undernäring, och skapar i värsta fall onda cirklar. Exempelvis får den som är undernärd sämre immunförsvar och blir därför hårdare drabbad av aids – som i sin tur kan orsaka undernäring då den drabbade, kanske utan tillgång till bromsmediciner, inte har möjlighet att försörja sig. Den som är undernärd kan inte fullt ut tillgodogöra sig en ut-bildning – och den som är utbildad sväl-ter i mindre utsträckning. Den som le-ver på svältgränsen tvingas överutnyttja naturresurser, vilket försämrar möjlig-heterna till framtida försörjning.

Av grundläggande betydelse är de systemfel som finns i världen. Detta gäller i synnerhet de orättvisa handels-regler som idag främst gynnar de rika länderna.

Det allra starkaste sambandet finns mellan fattigdom och undernäring. De flesta är medvetna om den fundamen-tala betydelse fattigdom har för under-

näring. Mat kan finnas i överflöd på en marknad, men den som är fattig har ändå inte råd a tt betala. Men det finns också ett samband som går i motsatt riktning: nämligen att hunger och un-dernäring i sin tur orsakar fattigdom. Människans ork och produktionsför-måga minskar, både direkt och fysiskt och genom att hälsan och den mentala förmågan påverkas, och kraften att ändra sin situation eller tillsammans med andra arbeta för bättre villkor för-svagas. En hungerfälla skapas där un-dernäringen går i arv i generationer.

Att utrota svälten är, utöver de up-penbara mänskliga vinsterna, lönsamt rent samhällsekonomiskt. Kostnaden för att utrota kalori- och proteinbrist ger mer än sjufalt igen i ökade inkom-ster för samhället, det har FAO med flera räknat ut. Att råda bot på järn- och jodbrist ger en vinst på mellan 10 och 20 gånger. Att utrota svält är lönsamt för samhället.7

Hungern kostar miljarder dollar årli-gen i förlorad produktivitet. Den franske forskaren Jean-Louis Arcand har visat att den ekonomiska tillväxten i länderna söder om Sahara skulle öka med 1-2 procent per år, det vill säga en fördubb-ling av BNP på 35 år, om människorna kom upp i 2 770 kilokalorier per dag.8 Med mat i magen går det att tänka kloka tankar och bygga upp en framtid.

Svälten bland människor drabbar inte heller bara dem som lider brist på

6 Globkomutredningen 2002. En rättvisare värld utan fattigdom.7 FAO 2004. The state of Food Insecurity in the World 2004.8 Arcand, Jean-Louis 2001. Undernourishment and economic growth. The efficiency cost of hunger. I FAO Economic and social deve-lopment paper 147.


mat, den drabbar hela mänskligheten. Hungriga människor kan lätt bli des-perata och ta till våld. Exempelvis kan kvinnor utan andra försörjningsmöjlig-heter tvingas in i prostitution och ar-betslösa unga män rekryteras lättare som legosoldater. Vi kan inte skapa en fredlig värld så länge extrem hunger och fattigdom tillåts bestå.

Nollsvält 7

3. VAD HAR GJORTS?mål (Millennium Development Goals)9, varav det första och övergripande är att utrota extrem fattigdom och hunger.10

Ett av delmålen till detta första mål är att halvera andelen svältande fram till 2015, med 1990 som basår. Detta innebär en ännu lägre målsättning än tidigare, eftersom andelen halverar sig själv när befolkningen fördubblas. Men troligen kommer inte ens denna mål-sättning att uppnås.11

Den ekonomiska globaliseringen har gjort det uppenbart för många männis-kor att vinsterna av densamma fördelas synnerligen orättvist och att klyftorna mellan de som har och de som inte har ökar dramatiskt. 2001 började den glo-bala rättviserörelsen samlas till årliga möten – World Social Forum – i Porto Alegre i Brasilien. Människor över hela världen samlas i massor – år 2003 del-tog exempelvis 140 000 personer – för

FN och dess olika underorganisationer har under flera decennier i en rad olika toppmöten beslutat att halvera och till och med utradera hunger och svält.

Redan vid World Food Conference 1974 beslöt FN:s medlemsländer att helt utrota hungern. Då trodde man att det skulle ta tio år. Det föreslogs att ett World Food Council, en sorts säkerhets-råd för matförsörjning skulle inrättas. Det förslaget genomfördes aldrig. 1996 anordnades World Food Summit. Där förpliktigade sig FAO:s medlemsländer att på 20 år halvera antalet svältande människor på jorden: från 800 miljoner till 400 miljoner. Fortfarande skulle allt-så 400 miljoner människor svälta.

Förpliktelsen från World Food Summit upprepades vid FN:s så kallade Millennietoppmöte i september 2000. Vid detta antogs en millenniedeklara-tion och ett antal millennieutvecklings-

9 De övriga millenniemålen handlar om utbildning, jämställdhet, minskad barnadödlighet och förbättrad mödrahälsa, kamp mot hiv/aids, malaria och andra sjukdomar, miljöåtgärder samt åtgärder den rika delen av världen har att uppfylla. Denna agenda ger uttryck för en helhetssyn på utveckling.10 Förenta Nationernas Millenniedeklaration antagen vid Millennietoppmötet 6-8 september 2000.11 FAO 2004. The State of Food Insecurity in the World 2004.


att diskutera globaliseringen och fattig-domen. Kritiken är stark mot de rådan-de orättvisorna. Och några av världens ledare börjar agera.

I FN hösten 2004 lanserade Brasiliens president Luiz Inácio Lula da Silva och Frankrikes president Jacques Chirac en kampanj för att finansiera kampen mot världshungern. Målet är att samla in 50 miljarder dollar per år, bland an-nat genom globala skatter på koldioxid, vapenhandel, flygresor, kreditkortsköp och valutatransaktioner.

I anslutning till öppnandet av FN:s generalförsamling i september 2004 anordnade också Lula och Chirac en kon- ferens där de slog fast att ”Hungern är vår tids mest grymma mass- förstörelsevapen. Hungern dödar 24 000 människor om dagen”. En handlings-plan Action Against Hunger and Poverty antogs. I konferensens slutdeklaration, undertecknad av ett hundratal nationer, däribland Sverige, konstateras:

”Den största skandalen är inte att hunger existerar utan att den tillåts fortgå, trots att vi har alla möjligheter att utrota den.” Det finns således ett internationellt åtagande om att utrota svälten, och det finns också en plan för hur detta ska ge-nomföras. I början av 2005 lade FN:s Mil-lennieprojekt fram rapporten Investing in Development - A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. I denna ges tio huvudrekom-mendationer för att uppnå målen, vilka

spänner från ökat bistånd till specifika strategier för att bekämpa fattigdom.12

Som underlag till denna plan lades en rad rapporter fram. En av dessa rappor-ter (UN Millennium Project 2005 Halving Hunger: It Can Be Done) behandlar spe-cifikt problemställningen om hur hung-ern i världen ska halveras.

Miljöpartiet välkomnar varmt båda rapporterna. Rapporten Halving hunger tar ett brett och samlat grepp om frågan hur hungern ska halveras. En rad åtgär-der föreslås, med rekommendationer om vad som ska göras på såväl global som nationell nivå. På den globala nivån betonas främst vikten av att det inter-nationella samfundet – i synnerhet de rika länderna – går från ord till handling och verkligen fullföljer sina åtaganden om ökat bistånd, skuldavskrivningar och avveckling av sina egna handels-subventioner.13

Opinionen bland engagerade män-niskor växer och organisationer bildas. Under början av 2005 lanserades den internationella kampanjen Global Call to Action Against Poverty, vars svenska avdelning heter utrotafattigdomen.nu. Över hela världen sprids nu det sym-boliska tecknet: Ett vitt band om hand-leden. Kampanjen driver frågor om ökat och bättre bistånd, rättvisa handelsreg-ler och skuldavskrivningar.

I Skottland träffades i juli 2005 de ri-kaste ländernas ledare i den så kallade G8-gruppen.14

Mötet föregicks av stora demonstra-

12 UN Millennium Project 2005. Investing in Development: A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. 13 UN Millennium Project 2005. Halving Hunger: It Can Be Done. 14 G8-länderna är Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland, Storbritannien och USA.

Nollsvält 9

tioner och konserter där G8-gruppen uppmanades att gå från ord till handling. G8-mötet tog ett steg framåt genom be-slut om en typ av skuldavskrivningar för de fattigaste länderna. Finansieringen kommer dock de fattiga länderna hu-vudsakligen att få bära själva genom uteblivna biståndsmedel.

I september 2005 höll FN ett topp-möte, bland annat för att skynda på arbetet med millenniemålen och att avskaffa fattigdomen i världen. Tyvärr togs det knappast några steg framåt trots att det är uppenbart att utrotandet av svälten inte bara är det övergripande målet bland millenniemålen, utan även utgör nyckeln för att de andra ska kun-na uppnås.


4. VAD TYCKER MILJÖPARTIET?Att så många svälter är djupt upp-

rörande och fullkomligt oacceptabelt. Miljöpartiet har den politiska viljan att arbeta för en värld fri från svält. Det är därför vi prioriterar och driver kravet om nollsvält.

Vi menar att det krävs en dubbel strategi för att utrota svälten. Dels mås-te hungern angripas direkt, för att öka produktiviteten och förmågan hos dem som är drabbade av den, dels måste också den långsiktiga jordbruks- och landsbygdsutvecklingen stimuleras för att säkra utvecklingen på sikt.

Vidare anser vi att svälten inte kan be-traktas som en isolerad företeelse, och det är bland annat därför Miljöpartiet helhjärtat stöder arbetet med millen-nieutvecklingsmålen. Det krävs en hel-hetssyn som sätter problemet med un-dernäring i ett brett sammanhang, med lösningar på många olika nivåer, från det personliga planet till det globala.

Att utrota extrem fattigdom och hunger är naturligtvis en svår uppgift, men den är inte omöjlig. Det finns faktiskt, en-ligt FAO, tillräckligt med mat på jorden för att alla ska kunna äta sig mätta. Tillgången till föda i världen har aldrig varit större än idag. Skulle världens to-tala matproduktion fördelas lika mellan alla på jorden skulle det räcka till 2 760 kilokalorier per person och dag.15 Na-turligtvis varierar kaloribehovet mellan olika individer, men uppskattningsvis behöver en vuxen ungefär 2 200 kilo kalorier per dag.

Det borde alltså inte saknas något för att alla som svälter ska kunna få tillräckligt med mat, ändå gör det det. Det som saknas är helt enkelt politisk vilja. Även om en del har gjorts, så är det bevisligen långt ifrån tillräckligt. Den livsstil vi i västvärlden har, och vår jakt på tillväxt, bidrar dessutom till svält och fattigdom i världen.

15 De Vylder, Stefan 2002. Utvecklingens drivkrafter.

Nollsvält 11

Dagens internationella handelsregler, som exploaterar fattiga människor och utarmar deras jordbruk, måste ersät-tas av en rättvis handel. Rättvisemärkta varor garanterar skäligt betalt för pro-dukterna, värnar miljön och ger fattiga arbetare makt över sin produktion.

I det följande presenterar vi de för-slag vi menar att Sverige bör verka för i arbetet med att uppnå nollsvält.


5. MAT ÄR EN MÄNSKLIG RÄTTIGHETatt dess invånare kan försörja sig. Man måste till exempel i vissa fall skydda småjordbrukares rätt till mark eller ge dem en annan utkomstmöjlighet.

Men mat är också en vara. Ur ett handelsperspektiv säljs varor på en marknad och i teorin är det köpkraft och behov som styr efterfrågan. Om köp-kraften saknas fungerar inte markna-den som effektiv fördelare av varor till dem som behöver, det vill säga till dem som hungrar. Om den mänskliga rät-tigheten till mat ska tillgodoses måste fattiga människors brist på köpkraft tillgodoses på annat sätt. I Sverige har vi till exempel ett socialförsäkringssys-tem som omfattar ekonomiskt bistånd.

Trots att mat är en mänsklig rät-tighet svälter många människor och de har ingen möjlighet att klaga inom FN-systemet, så som man kan om ens politiska och medborgerliga rättigheter kränks. Det beror på att det inte finns någon uppföljningsmekanism, ett så

Mänskliga rättigheter är ett begrepp som ibland används på ett slarvigt sätt och därför måste man vara noggrann och varsam när man hävdar att något är en mänsklig rättighet. Inom FN-sys-temet är mänskliga rättigheter juridiskt bindande för de stater som skrivit under, och rättigheterna reglerar förhållandet mellan individen och staten. Staten har skyldighet att respektera, skydda och uppfylla sina invånares mänskliga rät-tigheter.

Mat är en mänsklig rättighet. Denna rättighet regleras i flera av de stora mänskliga rättighetskonventionerna, till exempel i barnkonventionen, i kvin-nokonventionen och i konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, den så kallade ESK-kon-ventionen.

Att mat är en mänsklig rättighet innebär inte att staten ska dela ut mat för att uppfylla sina förpliktelser, utan att staten har en skyldighet att se till

Nollsvält 13

som behandlar frågan om ett tilläggs-protokoll för ESK-konventionen.

Möjligheten för medborgare att stäl-la sin regering till svars är lättast i en demokrati. Den indiske ekonomen och nobelpristagaren Amartya Sen har i sin forskning visat att det finns ett klart samband mellan politiska och ekono-miska rättigheter. En slutsats Sen drar är att stora svältkatastrofer inte före-kommer i demokratiska stater. Makt-havarna i en demokrati är helt enkelt mer beroende av medborgarnas god-kännande.17

Den svenska regeringen bekräftar i sin politik för mänskliga rättigheter att dessa är odelbara och att alla rättighe-ter är viktiga och ömsesidigt samver-kande. Sveriges nya politik för global utveckling, som antogs av riksdagen hösten 2003, betonar två centrala ut-gångspunkter för politiken gentemot utvecklingsländer: ett rättighetsper-spektiv och ett fattigdomsperspektiv.18 Att arbeta med mänskliga rättigheter som utgångspunkt innebär att man arbetar med grundläggande principer om alla människors inneboende vär-dighet och lika värde, statens ansvar och skyldigheter samt människors rätt till deltagande i sin egen och samhäl-lets utveckling. Att arbeta mot fattig-dom och hunger blir då inte ett uttryck för välgörenhet utan ett sätt att stärka människors självklara rätt att försörja sig.

kallat tilläggsprotokoll, till ESK-kon-ventionen. Det är den enda av de sex stora konventionerna om mänskliga rättigheter som saknar ett tilläggspro-tokoll. Orsakerna till det har sin grund bland annat i den gamla öst-västkon-flikten, med olika synsätt hos blocken: inom västblocket rådde uppfattningen att de politiska rättigheterna var vikti-gast, medan östblocket prioriterade de ekonomiska rättigheterna.

Troligen har bristen på ett tilläggs-protokoll bidragit till att fattiga männis-kor vänder sig till utländska bistånds-givare i stället för att kräva reformer och mer rättvis fördelning av den egna regeringen. Men bistånd utifrån kan aldrig ersätta en bra regerings egna reformer. Ökade kunskaper hos fattiga människor om deras mänskliga rättig-heter och regeringarnas ansvar skulle ge dem ett bra redskap i den dagliga kampen mot hunger och orättvisor.

ECOSOC, FN:s ekonomiska och so-ciala råd ger ut kommentarer för att närmare definiera de ekonomiska och sociala rättigheterna. 1999 gav man ut den så kallade General comment 12 om rätten till adekvat föda (The right to adequate food).16 Många organisationer, bland annat FAO, som tidigare arbetade utifrån ett mer tekniskt och produk-tionsbaserat synsätt, har nu börjat ta till sig ett rättighetsperspektiv. Idag finns det en arbetsgrupp inom FN:s kom-mission för de mänskliga rättigheterna

16 UN CESCR, 1999. The right to adequate food, General comment 12. 17 Sen, Amartya 1981. Poverty and famines: An essay on Entitlement and Deprivation.18 Utrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3. Sveriges politik för global utveckling.


MILJÖPARTIETS FÖRSLAG:

• Att Sverige aktivt och konstruktivt, i alla internationella fora, ska arbeta för att det ska tas fram ett tilläggs-protokoll till konventionen om de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, för att kränkningar av rätten till vatten och mat ska kunna överklagas individuellt.

Nollsvält 15

6. VATTEN SOM MÄNSKLIG RÄTTIGHETtag, ofta europeiska, ger sig allt oftare in i vattensektorn för att på kommer-siell bas distribuera och rena vatten. Genom WTO:s tjänstehandelsavtal, GATS (General Agreement on Trade in Services), har EU ställt hårda krav på att u-länder ska öppna upp sin vatten-distribution för EU-företag som kan konkurrera ut inhemsk service. Även om GATS-avtalet inte formellt tvingar något land till avregleringar och priva-tiseringar innebär dess blotta existens en press på enskilda länder att öppna sin tjänstesektor. Sådana liberalise-ringar i u-länderna har i många fall fått katastrofala effekter för de fattigaste.20

År 2003 dominerades den globala vattenmarknaden av två franska gigan-ter, Vivendi Universal och Suez, som till-sammans kontrollerade 70 procent21 av världens marknad för vattentjänster.22 Men över hela världen dyker det upp nya

Vi står inför en global kris där över en miljard människor, en sjättedel av jor-dens befolkning, saknar tillgång till rent vatten.19 Marginaliserade och utsatta grupper saknar vatten. Anledningen till detta är exempelvis diskriminering, stigande priser, föroreningar från stor-skaligt jordbruk och industri, samt bris-tande saneringsmöjligheter.

Internationell rätt erkänner vatten inte bara som ett mänskligt behov utan också som en grundläggande mänsklig rättighet, enligt samma konventioner som behandlar rätten till mat. Med ett människorättsperspektiv är det också möjligt att fånga problemets kärna. Det finns nämligen tillräckligt med vatten på vår jord för att täcka allas behov. Men fattiga människor får ofta betala mycket mer för sitt vatten än medelklassen, ibland trettio gånger mer.

Vatten är också en vara som säljs på en marknad och privata storföre-

19 WHO och UNICEF 2000 Report. Global Water Supply and Sanitation Assessment. 20 Miljöpartiet de gröna, 2004. WTO, Rapport nr 2-2004.21 Polaris Institute, 2003. Global Water Grab.22 Med ”vattentjänster” avses produktion och distribution av dricksvatten samt avloppsvattnets rening.


städernas och industrins behov och dra ner på vattnet till jordbruket och i stället importera mer spannmål. Det är helt enkelt mer ekonomiskt lönsamt att göra så. För att producera ett ton spannmål går det åt 1000 ton vatten, så det effektivaste sättet att importera vatten är att importera spannmål och andra jordbruksprodukter. Så gör t ex Kina där 4/5 av jordbruksmarken tidi-gare var konstbevattnad, något som inte är möjligt i längden.

I kampen om vattnet förlorar jord-bruket till industrin även av andra skäl. Eftersom det går åt lika mycket vatten för att producera ett ton spannmål som för att producera industriprodukter som är värda 70 gånger så mycket, är det kanske inte så konstigt att man priori-terar den ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen.25 Resulta-tet är att Kinas import av mat ökar och priserna stiger över hela världen.

Bristen på vatten är också stor i söd-ra Afrika och där satsar man dessvärre också på jordbruksexport till nord. Detta är inte så lämpligt. Nederbörden är för liten och avdunstningen för stor. Vatt-net räcker inte till ett jordbruk som ska kunna försörja den egna befolkningen med baslivsmedel och de ekonomiska möjligheterna att importera livsmedel är små.

Småbönder har ofta varit tvungna att förlita sig på att regn ska bevattna jorden. Malin Falkenmark har visat på några lösningar för att hjälpa småbön-

folkrörelser till försvar för vatten som en allmän nyttighet.

Det är dock inte bara dricksvattnet det är strid om. Av allt sötvatten som används går nästan 70 procent till jord-bruket, vilket visar på vilken enorm betydelse vattnet har för matproduk-tionen. Industrin använder 23 procent och hushållen 8 procent.23 Kampen om vattnet ökar. Industrins och hushållens krav på mer vatten gör att jordbrukets vattenanvändning minskar.

Bristen på vatten är ganska osynlig för oss i Sverige som är helt vattenblin-da, för att använda ett uttryck av Malin Falkenmark, FN:s tidigare expert på vattenfrågor. Men problemet har blivit allt mer uppenbart. Ett av de synligaste bevisen är att många stora floder inte längre når fram till havet på grund av de stora uttagen till konstbevattning. Det gäller exempelvis Coloradofloden i USA och Gula floden i Kina. Även Nilen, Indus och Ganges är hårt drabbade.

Sambandet mellan vatten och mat är mycket starkt. Vi människor behöver konsumera i genomsnitt 4 liter dricks-vatten varje dag. Men det går åt mycket mer vatten för att producera vår mat, åtminstone 2 000 liter per dag. Och det gäller om vi är vegetarianer. För dem som äter kött kan det gå åt dubbelt så mycket, cirka 4 000 liter per dag, om köttet kommer från djur som föds upp på spannmål.24

Länder som drabbas av vattenbrist tenderar att i första hand tillgodose

23 Unesco 2003. UN World Water Development Report.24 Brown, Lester R. 2003. Plan B, Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble. 25 Brown, Lester R. 2003. Plan B, Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble.

Nollsvält 17

der att ta vara på regnvatten och använ-da det på effektivast möjliga sätt. Men hon drar också den dystra slutsatsen att vissa områden kanske helt enkelt är för torra för att klara av att föda en växande befolkning.26


• Att Sverige arbetar för att tydliggöra att tillgången till rent vatten är en ut-talad mänsklig rättighet.

• Att Sverige i internationellt samar-bete kraftfullt engagerar sig mot privatisering av vattentjänster.

• Att det svenska biståndet i större ut-sträckning fokuserar på att tillgodo-se kvinnors tillgång till rent vatten.

26 Falkenmark, Malin Water security and crop production, difficulties in Subsaharan Africa, tal vid Seminar on Global food Security i Stockholm 3 juni 1996.


7. JÄMSTÄLLDHETbristen på könsuppdelning av fattigdo-mens uttryck avseende hunger – efter-som hungern är svårare för kvinnor i de många kulturer där kvinnor äter sist och sämst.

Kvinnor världen över tillhör de fatti-gaste därför att de – även i jämförelse med fattiga män – ofta saknar egen in-komst, resurser i form av mark, kapital, utbildning och för att de på grund av sitt kön ofta är uteslutna från beslutande församlingar, även på lokal nivå. Samti-digt visar många erfarenheter hittills att kvinnor prioriterar annorlunda än män och att om mammorna har tillgång till resurser kommer det hela familjen till godo. Ett exempel är Grameen bank29 som arbetar med mikrokrediter och har varit särskilt framgångsrik i Bang-ladesh.

Ytterligare några intressanta iaktta-gelser som kan tjäna som grund för att

27 Världsbanken 2000. Voices of the poor.28 Johnsson-Latham, Gerd 2004. Ecce homo? En könsmaktsanalys av Världsbanksstudien ”De fattigas röst” i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD 2004.29 Mer information finns på www.grameen-info.org.

Lyssna på kvinnorna! 60 000 fat-tiga människor har djupintervjuats av Världsbanken och svaren redovisas i rapporten Voices of the Poor (”De fat-tigas röst”) som kom år 2000. På frågan om vad som är värst med fattigdom sva-rade män maktlösheten. Kvinnor sva-rade: Att inte ha mat till barnen.27

Rapporten visar på ofattbara skill-nader i levnadsvillkor mellan fattiga och rika världen över; med människor som tvingas gå till sängs utan att kunna ge sina barn annat än en mugg vatten. Rapporten visar också hur svårt det har varit för regeringar och det internatio-nella samfundet att nå de fattiga – och hur få försök som gjorts för att syste-matiskt ta reda på hur fattiga själva de-finierar sin fattigdom och sina behov.

En könsmaktsanalys av rapporten ”De fattigas röst”, gjord av Gerd Johns-son-Latham28, pekar till exempel på

Nollsvält 19

hitta effektivare åtgärder för att bekäm-pa fattigdom och hunger är till exempel att hushåll ledda av kvinnor har bättre välfärd och livskvalitet än manligt ledda hushåll, även om de kvinnoledda har lägre inkomster. Kvinnors nätverk är ofta starka men det stora flertalet kvin-nor saknar kunskaper om sina formella rättigheter och behöver utbildning och kunskaper om dessa. Ett stort problem för många kvinnor är att de ses som avhängiga av män och förnekas egna identitetsdokument och liknande som kunde ge dem rätt till matransoner, vård med mera.30

När omvärlden, exempelvis via Världsbankens bistånd och lån, har försökt hjälpa fattiga människor har det ofta blivit fel. Världsbanken har haft mål och krav som varit helt könsblinda. Ofta har kraven gällt en förändrad politik i nyliberal riktning där man inriktar sig på bättre makroekonomiska siffror för landet utan att se till de fördelnings-politiska effekterna. Ett av målen är att BNP ska öka och att den offentliga sektorn ska minska. Nästan alltid krävs också att jordbruksproduktionen ska inriktas på export.

När tillväxten ökar händer det ofta att svälten bland barnen ökar. Satsningen på exportgrödor gör att kvinnor, som utgör 70 procent av världens bönder, trängs undan och därmed försvinner även livsmedelsproduktionen för famil-jens behov. Pengarna för exporten går

sällan till kvinnor och sällan till fattiga män. De går till transnationella företag som inte i första hand är intresserade av att bidra till utvecklingen i ett u-land utan av att tjäna pengar.

Alla rättsliga hinder för kvinnor som markägare och kredittagare är ett be-tydligt större problem för svältande kvinnor och barn än makroekonomiska förhållanden. Kvinnor får sällan glädje av sina stora arbetsinsatser och inves-teringar. 300 miljoner kvinnor världen över driver småföretag. Mindre än två procent av dem har tillgång till krediter från formella kreditkällor. Alla de träd som nu planteras av kvinnor i Kenya ägs inte av dem, utan av den person – en man – som har lagfart på marken.31 Kvinnor måste helt enkelt få lika rätt att äga och ärva mark!

Gängse ekonomisk teori är övervä-gande könsblind, till och med på hus-hållsnivå. Bytesförhållandena inom familjen återspeglar i allmänhet makt-förhållandena mellan makar, vilket ofta innebär sämre villkor för kvinnorna. Många fattiga kvinnor och barn vand-rar fortfarande varje dag i timmar för att hämta vatten och ved. 40 miljarder arbetstimmar om året går åt bara till att hämta och bära hem dricksvatten i Afrika.32

Av kvinnors samlade arbetstid utgör den avlönade bara omkring en fjärde-del. Grundläggande infrastruktur för vatten och energi måste därför utfor-

30 Johnsson-Latham, Gerd 2004. Ecce homo? En könsmaktsanalys av Världsbanksstudien ”De fattigas röst” i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD 2004.31 De Vylder 2004. Jämställdhet och fattigdomsstrategier i Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie, UD 2004.32 Göteborgsposten 27 augusti 2004. En miljard människor saknar dricksvatten.


mas efter kvinnors och barns behov och förutsättningar, minst lika mycket som efter mäns.

Mat på bordet är en förutsättning för demokratisk utveckling. Nya kreativa lösningar behövs för att bistå kvinnor med kontanter. En möjlighet som dis-kuteras är att införa ett ”globalt barnbi-drag”, finansierat av en avgift på valuta-transaktioner (se följande avsnitt).

Miljöpartiets förslag:• Sverige ska i sitt internationella

samarbete arbeta för ekonomisk resursöverföring till förbättrade so-ciala skyddsnät.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ökat stöd till mikrolånskrediter och andra former av krediter till kvinnor.

• Sverige ska i sitt internationella sam-arbete arbeta för ökat stöd till kvin-nors lagliga rättigheter att äga mark, kapital och identitetshandlingar.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete arbeta för ökat stöd till utbildning för flickor och kvinnor om deras mänskliga rättigheter.

33 I syfte att uppbringa medel för utveckling är det den första nivån som är mest intressant, och det är därför den som behandlas här.

Nollsvält 21

8. BRISTEN PÅ EKONOMISKA RESURSER PÅ MAKRONIVÅ

En skatt på valutatransaktioner är nödvändig för att finansiera de åtta mil-lennieutvecklingsmål som FN:s med-lemsstater ställt sig bakom.

En valutaskatt har två syften, dels att stabilisera valutamarknaden, dels att dra in inkomster för att finansiera utveckling. De mest aktuella förslagen utgår från ”a two-tier tax”, en skatt i två nivåer.33 Förslagets upphovsman är den tyske professorn Paul Bernhard Spahn. I normalfallet tas en liten skattesats ut, i storleksordningen 0,005 procent. Ni-vån är satt så att det kostar mindre att betala avgiften än att försöka undvika den. Den låga nivån ska också bidra till att kapitalströmmar inte tar sig andra vägar. För att skatten ska bli effektiv räcker det att fem av världens stora fi-nanscentra ansluter sig. USA behöver alltså inte vara med – och ingenting hindrar heller att man startar i mindre skala. Nya beräkningar visar att skat-ten, trots sin litenhet, skulle generera

Det fattas ca 50 miljarder dollar per år för att finansiera millennieutvecklings-målen. Ett stort toppmöte, Financing for Development, hölls i Monterrey i Mexico 2002 för att hitta lösningar på finansieringsproblemet, men resulta-tet blev magert.

I handlingsplanen Action Against Hunger and Poverty nämns flera nya möjligheter, bland annat skatt på flyg-bränsle, vapenhandel och valutatrans-aktioner. Den svenska regeringen har ställt sig positiv till en form av avgift på flygbiljetter men utan uttalat syfte att det specifikt skulle gå till utvecklings-finansiering. Förslaget om en valuta-skatt har regeringen avvisat. Miljöpar-tiet är däremot en stark förespråkare för en avgift på valutatransaktioner. Flera missuppfattningar ligger troligen bakom regeringens avvisande inställ-ning. Vi utvecklar därför argumenten nedan.


Ja. Alla länder är inte lika negativa som Sverige hittills har varit. I juli 2004 föreslog Indiens finansminister en så kallad Security Transaction Tax på de indiska finansiella marknaderna.

I det belgiska parlamentet antogs un-gefär samtidigt ett förslag om att införa en valutaskatt som bygger på Spahns idé om en avgift i två nivåer. Frankrike godkände redan i januari 2003 ett till-lägg i sin statsbudget som möjliggör in-förandet av en skatt eller avgift på valu-tatransaktioner under förutsättning att lagstiftningen ändras inom EU.

Miljöpartiets förslag:• En avgift på valutatransaktioner bör

införas och Sverige bör arbeta för att detta sker samordnat inom EU.

• Sverige bör ställa sig positivt till att pröva de alternativa finansierings-mekanismer som identifierats, för att finansiera millennieutvecklings-målen.

34 SIPRI 2005, SIPRI Yearbook 2005.

ungefär 10-15 miljarder dollar – pengar som alltså skulle utgöra ett betydande bidrag till finansiering av Millenniemå-len.

Kostnaderna för den första nivån är jämförbar med de försäkringsavgifter, ”security transaction taxes”, som redan idag är vanliga.

En annan viktig aspekt med Spahns förslag är att det blir möjligt att få ett rättvisare skatteuttag. Eftersom kapi-talskatt idag är svårt att ta ut på na-tionell nivå har regeringarna i världen tvingats beskatta arbetskraft alldeles för högt. En skatteväxling från arbete till kapital är nödvändig för att det globala samhället ska få tillräckliga inkomster för att kunna finansiera ett globalt väl-färdssystem.

Att kunna stabilisera valutan är oer-hört viktigt för ett lands utveckling. Där-för läggs i dag stora resurser i länders valutareserver, som säkerhet mot valu-taspekulationer. Men det är en mycket olönsam ”investering”. Skulle länderna istället kunna använda pengarna i verk-liga investeringar skulle de ge betydligt högre avkastning – och nytta. Indien har till exempel över 100 miljarder dollar i valutareserv, huvudsakligen i ameri-kanska statspapper, som bara ger 1-2 procents avkastning per år.

En skatt på valutatransaktioner be-hövs alltså. Dels som direkt finansie-ring för utveckling, dels som stabili-seringsfaktor för att länder ska slippa spekulationsattacker och slippa hålla stora valutareserver. Är den då möjlig?

Nollsvält 23

9. VAPENEXPORTbekämpning, enligt de internationella förpliktelser Sverige ingått, in i beslu-ten om att exportera krigsmateriel. Det anses vara varje regims suveräna rät-tighet att köpa hur mycket krigsmate-riel som helst, oavsett fattigdom. Om nu landet är så rikt att det kan spendera enorma summor på krigsmateriel så blir frågan om varför vi samtidigt skän-ker bistånd relevant.

Sverige ökar sina andelar på den in-ternationella vapenexportmarknaden, vilket är en oroande utveckling. Den internationella vapenhandeln måste snarare begränsas. Sverige bör därför verka för en minskning av både pro-duktion och export av krigsmateriel. Dessutom måste de svenska export-stödjande verksamheterna avskaffas. Istället för att bidra till att öka kapp-rustningen i världen borde Sverige öka satsningarna på hållbar och demokra-tisk utveckling.

Världens samlade militärutgifter upp-gick 2004 till mer än 1000 miljarder dol-lar.34 Det totala biståndet däremot upp-gick till knappt 50 miljarder dollar. Och det är inte bara rika länder som lägger ut mycket pengar på försvaret. Enligt FAO lägger länder med stor livsmed-elsbrist två till tre gånger så mycket på försvar som på jordbruket, och de små investeringar de gör i jordbruket mins-kar dessutom.

I Sveriges nya politik för global ut-veckling fastslås att politiken gentemot omvärlden ska inriktas på fattigdoms-bekämpning och att politiken ska vara samstämmig, ”koherent”. Vårt politiska agerande på ett område får inte mot-verka vår strävan på andra områden. Det finns naturligtvis flera målkonflik-ter. En av de grövsta är vår vapenexport-politik.

2004 uppgick Sveriges vapenexport till mer än 7,2 miljarder kronor. Det var tredje året i rad som vapenexpor-ten ökade. Idag vägs inte fattigdoms-


Sverige bör inte exportera vapen, i synnerhet inte till länder där människor svälter. Särskilt är exporten av strids-flygplanet JAS Gripen oacceptabel. Syd-afrika har köpt ett antal plan som finan-sierats med svenska biståndskrediter, vilket inneburit att Sydafrika har fått en ökad skuldbörda med samma belopp. Andra länder med hungerproblem, ex-empelvis Brasilien, utsätts också för direkta påtryckningar att köpa. Detta motverkar på ett mycket allvarligt sätt trovärdigheten och effektiviteten i den fattigdomsbekämpning som vi lovat stödja i vårt globala samarbete.

Naturligtvis är det inte bara själva inköpen av försvarsmaterial som är hämmande för utvecklingen. Bland allt det lidande väpnade konflikter orsakar återfinns även den ökande risken för svältkatastrofer. Och svält är dessutom en konfliktorsak i sig.

Miljöpartiets förslag: • Att Sverige avvecklar sin vapenex-

port.• Att Sverige omedelbart stoppar all

vapenexport till länder där svält rå-der.

Nollsvält 25

ma vad de äter och hur och av vem detta ska produceras. Vidare måste länder ha rätt att skydda sig själva från import av jordbruks- och livsmedelsprodukter som är för lågt prissatta, det vill säga mot dumpning. Det pris som sätts på importerade jordbruksprodukter måste vara direkt kopplat till kostnaden för att producera dessa och inte skapa illojal konkurrens som slår ut lokala produ-center.

I en situation med fungerande livs-medelssuveränitet ingår även att lokal-befolkningen ska vara delaktig i de be-slut som fattas om jordbrukspolitiken. De kvinnliga böndernas rättigheter bör betonas, inte minst för den avgörande roll de spelar för jordbruks- och livs-medelsproduktionen.

Varje land behöver ha ett eget poli-tiskt manöverutrymme för att kunna fatta de beslut som behövs för att den egna befolkningen ska ha tillgång till mat och försörjningsmöjligheter.

10. LIVSMEDELSSUVERÄNITET

35 Livsmedelssäkerhet, food safety, är trygg och säker mat, medan tillgång på mat och livsmedel över huvud taget brukar betecknas food security.

Begreppet livsmedelssuveränitet, food sovereignty, innebär ett folks, fattiga enskilda länders och regionala unio-ners rätt att definiera sin egen jord-bruks- och livsmedelspolitik35.

För att säkra tillgången på mat mås-te det lokala jordbruket prioriteras och i första hand inriktas på att livnära den egna befolkningen. Bönder och jordlösa måste få tillräcklig tillgång till jord, vat-ten, utsäde och krediter. För detta be-hövs jordreformer, kamp mot storska-liga ”agribusiness” och GMO-grödor samt tillgång till bra och billigt utsäde, utan att detta förhindras av exempelvis skeva patenträttigheter. Vidare ska vat-ten betraktas som en allmän nyttighet och förvaltas och distribueras under demokratisk kontroll på ett sätt som är hållbart på sikt.

Bönder och lantarbetare ska ha rätt och möjlighet att producera livsmedel småskaligt, och konsumenter ska ha rätt att själva ha möjlighet att bestäm-


Den nationella regeringen ska med andra ord inte kringskäras av krav på makroekonomiska reformer som kan ställas av handelsvillkor, långivare el-ler biståndsgivare. Det kan gälla såväl rätten att använda sig av skyddstullar, som möjligheten att lagra spannmål för framtida försörjning eller att vid behov skydda den inhemska produktionen.

De krav som idag ställs av Internatio-nella valutafonden (IMF) och Världsban-ken på de länder som vill låna pengar innebär att de främst ska satsa på att öka exporten, det vill säga odla export-grödor som exempelvis kaffe, bomull och kakao. Men länder förlorar sin su-veräna självbestämmanderätt och sitt handlingsutrymme om de styr över sin jordbruksproduktion till exportgrödor, eftersom de inte själva kan sätta världs-marknadspriserna. Samtidigt gör de sig beroende av livsmedelsimport till höga konsumentpriser som de inte heller har någon kontroll över. I många u-länder är till och med betalningen för export-grödor lägre än kostnaden för den nöd-vändiga livsmedelsimporten. Resulta-tet blir att de förser västvärlden med allt mer exotisk mat som vi här betalar allt mindre för, samtidigt som svälten består i deras egna länder.

Livsmedelssuveränitet för ett fattigt land är således av avgörande betydelse för att målet om nollsvält ska uppnås.

Miljöpartiets förslag: • Sverige ska i sitt internationella

samarbete verka för livsmedels- suveränitet som målsättning för jord-brukspolitiken och handelspolitiken såväl i EU som i världen i övrigt.

Nollsvält 27

11. ETT UTHÅLLIGT JORDBRUKSom tidigare angivits finns det alltså egentligen tillräckligt med livsmedel för att förse alla människor på jorden med mat för dagen. Men i vissa regio-ner, främst i Afrika söder om Sahara, är även tillgången till föda ett problem i sig och uthålligheten i konventionella odlingssystem har inte varit tillfreds-ställande, vare sig ekonomiskt, socialt eller ekologiskt. Dessa odlingssystem har visat sig vara särskilt olämpliga för småbrukare i lågproduktiva områden.

Faktum är att cirka tre fjärdedelar av de fattiga i världen är bosatta på lands-bygden. Trots att man räknar med att en majoritet av världens befolkning kommer att vara bosatt i städer år 2020 kommer fortfarande 60 procent av de fattiga att leva på landsbygden.

Mycket talar därför för behovet av ett landsbygdsutvecklingsfokus för att minska fattigdomen. Fattiga människor lämnar sina hem på landsbygden för att flytta in till städer, bara för att där upp-leva en annan slags fattigdom. Minskar

fattigdomen på landsbygden ökar inte fattigdomen i städerna, utan tvärtom. FAO visar att landsbygdsutvecklings-program gynnar både stad och land, till skillnad från fattigdomsbekämpning i städerna, som enbart visat sig gynna städernas utveckling.

Det räcker inte att konstatera att det finns tillräckligt med mat för al-las behov idag. Det jordbruk som be-drivs måste också vara uthålligt, för att garantera livsmedelsförsörjningen på sikt. Ekologiskt lantbruk kan bidra till ekonomisk utveckling med sin mi-nimerade inverkan på miljön, naturre-surserna och människors hälsa, med miljödriven affärsutveckling, minskning av användandet av fossila bränslen, di-versifiering av energikällor, bevarande av biologisk mångfald och en minskning av fattiga människors exponering för farliga kemikalier.

Det ekologiska jordbruket har ofta stora likheter med ett traditionellt och ur många generationers erfarenhet


framsprungna odlingsformer: ett ut-nyttjande av lokala resurser med liten insats av inköpta produktionshjälpme-del. Man använder organiska gödsel-medel vilket har positiv inverkan på markstruktur och vattenhushållning. Själva odlingen baseras till stor del på kvävefixerande växter, vilket gör att det inte blir några kostnader för konstgöd-sel. Det minskar också den kemiska belastningen på miljön av skadliga, na-turfrämmande ämnen och den biolo-giska mångfalden kan bevaras. Likaså förbättrar det arbetsmiljön för dem som arbetar i jordbruket och minskar kostnaderna för hälsovård. Som ett an-märkningsvärt exempel kan nämnas att antalet dödsfall av kemiska bekämp-ningsmedel i jordbruket av Världshäl-soorganisationen (WHO) uppskattas till mellan 20 000 och 200 000 årligen.

Slutligen ryms inom ekologisk odling även energigrödor som kan ersätta fos-sila, dyra bränslen till fromma för både mikroekonomin och makroklimatet. Den internationella marknaden för eko-logiska produkter ökar gradvis. Ekolo-gisk, småskalig odling ger outnyttjade möjligheter till ett merpris på mark-naden som utvecklar landsbygden och minskar fattigdomen. Export av eko-logiskt producerade livsmedel skulle kunna vara ett sätt för länder i tredje världen att få tillgång till nya markna-der i Nord.

Således behövs en ny, verkligt grön revolution, som till skillnad från den ti-digare vägleds av uthållighet och lokal anpassning. Den tidigare gröna revolu-tionen var alltför fokuserad på industri-

ella produktionssätt med monokulturer, storskaliga bevattningssystem, genför-ändrade grödor och saknade långsiktig hänsyn till miljön. Omställning måste också inkludera de idag landlösa och de småskaliga bönderna och priori-tera ett diversifierat jordbruk som ut-går från de lokala villkoren, lokala odlingsförutsättningar, traditioner och sociala sammanhang samt inte minst – från de lokala behoven. Lösningar som kommer uppifrån och utifrån tar för det mesta inte tillvara den kunskap och det engagemang som finns i byar, utan tillfredsställer i bästa fall en tänkt konsumentnytta på en fjärran marknad. Ökad lokal demokrati och folkligt del-tagande i utvecklingsprocesser är där-för en förutsättning. Fokus måste ligga på de fattigaste, och till dessa hör de kvinnliga jordbrukarna.

Det krävs ökade direkta investering-ar i jordbruket för att öka tillgången på livsmedel och förbättra fördelningen, bland annat i forskning, infrastruktur och utbildning. En annan slags inves-tering som spelar stor roll är investe-ringar i förbättrad nutrition. Detta är ett mycket kostnadseffektivt sätt att be-kämpa svälten. I investeringssamman-hang kan också mikrolån, små summor till låg ränta, spela en avgörande stor roll för utvecklingskraften på en ort och dessutom vara ett effektivt sätt att kanalisera biståndspengar. Genom sin småskalighet innebär mikrofinanser-na dessutom att risken för korruption minskar betydligt. I samband med detta kan också skolmatsprogram vara väl värt att omnämnas. Skolmat med lokala

Nollsvält 29

biståndsarbetet så att kreativitet, kunskaper och innovationsförmåga tas tillvara.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökad satsning på program för att åtgärda mineral- och vitaminbrist.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökat stöd till skolmatsprogram med lokalt produ-cerade livsmedel.

livsmedel ger betydande synergieffek-ter och rekommenderas i FN:s rapport om hur millenniemålen ska uppnås som en enkel lösning med snabba vinster på vägen till minskad fattigdom. Fler barn får utbildning och kan bättre tillgodo-göra sig undervisningen, samtidigt som det lokala jordbruket stimuleras.

Klimatförändringar utgör också ett hot mot jordbruket. Som en följd av kli-matförändringarna, med bland annat torka och ändrade nederbördsmönster, riskerar produktiviteten inom jordbru-ket i Afrika och Latinamerika att falla med 30 procent under det här århund-radet. Effekterna av klimatförändring-arna kommer att bli värst i de fattiga länderna. Kampen mot klimatföränd-ringar innebär alltså även en kamp för livsmedelsförsörjningen, och det krävs en ökad hållbar odling av energigrö-dor, både för att diversifiera bondens inkomstkällor och för att minska den globala klimatbelastningen. Miljöpartiets förslag:• Sverige ska i sitt internationella

samarbete verka för ökat stöd till mikrolånskrediter och andra kredi-ter speciellt riktade till kvinnor för investeringar i lokala jordbrukspro-gram och landsbygdsutveckling.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ett ökat stöd till ekologisk odling och hållbar odling av energigrödor.

• Sverige ska i sitt internationella samarbete verka för ökat deltagande av lokala folkrörelser i det svenska


12. I-LÄNDERNAS HANDELS- OCH JORDBRUKSPOLITIKI begreppet livsmedelssuveränitet ingår alltså bland annat rätten att skydda sig mot dumpning och vid behov skydda sina egna marknader. De rika länder-nas exportsubventioner är onekligen ett stort problem och måste bort. Fat-tiga länder har inga möjligheter att in-föra motsvarande subventioner för att skydda sig och måste därför få använda sig av de medel som står dem till buds. Utöver detta måste också de rika län-derna ta bort sina tullar för förädlade produkter – länderna i Syd exporterar idag i stor utsträckning råvaror, som sedan förädlas i Nord. Dessutom måste preferenssystemet för de fattigaste län-derna förbättras och förstärkas för att dessa ska kunna gagnas av den inter-nationella handeln.

I WTO:s pågående Doha-runda, vars ambition sägs vara att komma fram till en rättvis och hållbar ordning för

världshandeln, är jordbruksavtalet, Agreement on Agriculture, liksom reglerna för Special and Different Treatment, det vill säga gynnsammare villkor för de fattigaste länderna, helt centrala. Dessa ansträngningar gröps dock ur av så kallade europeiska part-nerskapsavtal, som EU förhandlar med länder i Afrika, Västindien och Stilla ha-vet. Trots att dessa avtal ursprungligen hade utvecklingspolitik som uttalat syfte används de nu för att genomdriva Singaporefrågorna bakvägen.36 Stabila och rättvisa regler för världshandeln, med särskilt hänsynstagande till fat-tiga länders behov av skydd av sin eko-nomi under ett uppbyggnadsskede, är ett måste om fattigdomsbekämpning och utrotandet av hungern ska kunna bli verklighet.

36 Singaporefrågorna omfattar investeringsavtal, konkurrens, offentlig upphandling och handelsprocedurer

Nollsvält 31


• Att effektiv fattigdomsbekämpning och utrotande av hunger ska vara utgångspunkten för nya stabila och rättvisa handelsregler inom WTO-systemet.

• Att exportsubventionerna till jord-bruket avskaffas i EU.

• Att Sverige arbetar för att rätten till mat garanteras i alla relevanta inter-nationella överenskommelser.


LITTERATURFÖRTECKNINGBrown, Lester R. (2003). Plan B, Rescuing a Planet under Stress and a Civilization in Trouble. New York: W.W. Norton & Company.de Vylder, Stefan (2002). Utvecklingens drivkrafter: om fattigdom, rikedom och rättvisa i världen. Stockholm: Forum Syds förlag.FAO (2001). The efficiency cost of hunger, FAO Economic and social development paper 147. Rom: Food and Agriculture Organization of the United Nations. http://www.fao.org/documents/show_cdr.asp?url_file=/DOCREP/003/X9280E/X9280E00.HTMFAO (2004). The State of Food Insecurity in the World 2004. Rom: Food and Agri-culture Organization of the United Nations. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/007/y5650e/y5650e00.pdfFörenta nationerna (2000). Millenniedeklarationen. Köpenhamn: FN:s informa-tionskontor. http://www.sfn.se/svefn/files/Milledekl.pdfGöteborgsposten 27/8 2004. En miljard människor saknar dricksvatten.Kommittén om Sveriges politik för global utveckling (2001). En rättvisare värld utan fattigdom. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2001:96).Miljöpartiet de Gröna (2004). WTO, Rapport nr 2 2004. http://www.mp.seMiljöpartiet de Gröna (2005). Partiprogram. http://www.mp.sePolaris Institute (2003). Global Water Grab. Ottawa: Polaris Institute. http://www.polarisinstitute.org/pubs/pubs_pdfs/gwg_english.pdf Sen, Amartya (1981). Poverty and famines: An essay on Entitlement and Deprivation. Oxford: Clarendon.SIPRI (2005). SIPRI yearbook: armaments, disarmament and international security. 2005. Oxford: Oxford University Press.UN Committee on Economic and Social Rights (1999). The right to adequate food, General comment 12. Geneva: UNHCR. http://www.unhchr.ch/tbs/doc.nsf/0/3d02758c707031d58025677f003b73b9?OpenDocument

Nollsvält 33

UN Millennium Project (2005). Halving Hunger: It Can Be Done. New York: Mil-lennium Project. http://www.unmillenniumproject.org/documents/Hunger-lowres-complete.pdfUN Millennium Project (2005). Investing in Development: A Practical Plan to Achieve the Millennium Development Goals. New York: Millennium Project. http://www.unmillenniumproject.org/documents/MainReportChapter0Frontmatter-lowres.pdfUtrikesdepartementet (2004). Makt och privilegier - om könsdiskriminering och fattigdom, delstudie. Stockholm: Regeringskansliet. http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/10/03/70116dda.pdfUtrikesutskottets betänkande 2003/04:UU3. Sveriges politik för global utveckling. Stockholm: Sveriges riksdag. http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3325&dok_id=GR01UU3WHO/UNICEF (2000) Global Water Supply and Sanitation Assessment 2000 report. Geneva: Office of Publications, World Health Organization. http://www.who.int/water_sanitation_health/monitoring/jmp2000.pdf

LÄSTIPSFAO (2002). Reducing Poverty and Hunger: The Critical Role of Financing for Food, Agriculture and Rural Development. Rom: Food and Agriculture Organiza-tion of the United Nations. ftp://ftp.fao.org/docrep/fao/003/Y6265E/Y6265E.pdfGeorge, Susan (1991). How the other half dies: the real reasons for world hunger. London: Penguin. Kjörling, Lennart (2004). Så länge det finns hunger: de jordlösas rörelse i Brasilien. Stockholm: Ordfront.Kommittén för förberedelserna inför FAO:s världslivsmedelstoppmöte (2002). Utrota svälten, Livsmedelssäkerhet, ett nationellt och globalt ansvar. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. (Statens offentliga utredningar (SOU), 2002:75). http://www.regeringen.se/content/1/c6/01/21/37/1a65d075.pdfUN Secretariat (2005). The World’s Women: trends and statistics. New York: United Nations.Världsbanken (2000). Voices of the poor. Oxford: Oxford University Press. http://www1.worldbank.org/prem/poverty/voices/


SPEL FÖR SKOLORThe Food Game, Spelet om maten www.foodgame.nu

WEBBTIPSFIAN, Food First Information and Action Network www.fian.orgFocus on the global south www.focusweb.orgForum Syd www.forumsyd.orgHungerprojektet www.hungerprojektet.seInstitute for Agriculture and Trade Policy IATP www.iatp.orgInternational Food Policy Research Institute www.ifpri.orgLutherhjälpen www.lutherhjalpen.svenskakyrkan.seMR-fonden www.humanrights.seMRforum www.mrforum.seNordbruk www.nordbruk.orgSvenska Naturskyddsföreningen www.snf.seVia campesina www.viacampesina.org Förenta Nationerna www.un.orgFAO www.fao.orgSvenska FN-förbundet www.fn.seMiljöpartiet de Gröna www.mp.seRiksdagen www.riksdagen.seUtrotafattigdomen.nu www.utrotafattigdomen.nu

ISSN 1103-5145 ISRN MP-R--05/2-SEMAX-tryck, Lund januari 2006, 1000 ex uppl 1

Rapporter utges fortlöpande i aktuella frågor efter godkännande av Miljöpartiet de Grönas partistyrelse. Rapporterna kan beställas till självkostnadspris från partiets materialexpedition i Lund: MAX, Box 1244, 221 05 Lund. Tel 046-16 22 40, e-post [email protected]ök vår hemsida www.mp.se eller ring 020-94 20 00 för mer information eller för att bli medlem.

Documents

NOLLSVÄLT - MP · 2012. 10. 30. · 7 FAO 2004. The state of Food Insecurity in the World 2004. 8 Arcand, Jean-Louis 2001. Undernourishment and economic growth. The efﬁciency cost