1

skogen är full av livBERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG

SKOGEN ÄR FULL AV LIVDen här boken är en bearbetad version av Skogen är full av liv (2004). Den andra utgåvan (2011) gav vi ut endast på svenska och med stöd av Finlands Skogsstiftelse. Den nya utgå-van (2012) omfattar böcker både på finska och svenska och utgivningen sker med stöd av Svenska Kulturfonden och stiftelsen Metsämiesten Säätiö.

Utgiven2012Finlands skogscentralOffentliga tjänsterKustens regionenhetTextFinlands skogscentralFotoSkogscentralens bildarkiv, om inget annat anges.IllustrationerTorolf FinnbäckOmbrytningAnn-Mari Snickars och Ville PuirasTryckWaasa GraphicsBeställningar och informationFinlands skogscentralOffentliga tjänster Kustens regionenhet

MILJÖMÄRKT

441 822Trycksak

skogen är full av livBERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG

4

5

Efter istiden kom skogen och livet 8Skogstyperna ser olika ut 11 Lavmo 12 Karg mo 12 Torr mo 13 Frisk mo 13 Lundartad mo 14 Lund 14Vem äger skogen? 18Lagar och certifiering styr skogsbruket 20Trä används till mycket 22Vad gör skogsbrukaren – och varför? 27 Ny skog genom plantering och sådd 30 Gräsbekämpning och röjning ger skogen en bra start 31 Gallring – koncentrera tillväxten på färre stammar 32 Slutavverkning – dags att skörda 33Miljöfrågor inom skogsbruket 36Tips på skogliga aktiviteter 38 Skogsvimplar 38 Måla med skogens färgpalett 39 Klädnypor i skogen 39 Beräkna trädets ålder 40 Beräkna skogens areal 42 Beräkna antalet träd per hektar 43 Beräkna skogens medelhöjd 44 Beräkna skogens grundyta 46 Beräkna skogens volym 48 Beräkna trädens ekonomiska värde 49Ute i skogen 50 Allemansrätten 50 Vad ska du göra om du går vilse 52Kontakter till skogen på internet 54

InforutorMarken myllrar av liv 10Skogarna växer så det knakar 15Dikade torvmarker 16 Träden är syrefabriker 19Trä överallt 25Trä i kubik 26 Skogsbrukets olika skeden 28Skogen tar inte slut 33Skogsbruket förr 34METSO 37Skogens jättar 44

Innehåll

6

7

Skogen är full av livDen här boken berättar om vår största naturtillgång – skogen.

Finland är ett land rikt på skog. Skogen är full av liv som härstammar från naturen själv och människors arbete. Skogarna bjuder på upptäcktsfärder, äventyr, lekplatser och stimulans för alla sinnen. Allt detta kan vi tack vare vår unika allemansrätt ta del av, men med ansvar. Skogen är också en av grundstenarna i Finlands ekonomi och direkt eller indirekt arbetsplats för cirka 200 000 människor i vårt land.

Skogen lever och förändras hela tiden, oberoende av den står orörd eller nyttjas för skogsbruk. Vi hoppas att du med hjälp av den här boken får veta mera om livet i skogen. Därtill önskar vi att boken ska fungera som en idébank för lärare som vill visa sina elever vad skogen har att bjuda på.

Vi tackar å det varmaste våra sponsorer Svenska Kulturfonden och stiftelsen Metsämiesten Säätiö, som gjort det möjligt att utarbeta och trycka denna upplaga av boken Skogen är full av liv. Tack även till författarna till den ursprungliga boken, Ralf Böling och Lars Ekman, för grundmaterialet.

November 2012

Finlands skogscentralOffentliga tjänsterKustens regionenhet

8

Efter istiden kom skogen och livet

Under senaste istid låg ett upp till tre kilometer tjockt istäcke över Finland. Isen rörde på sig hela tiden och under den kros-

sades, slipades och hyvlades allt som kom i dess väg. Istiden upp-hörde för 7 000 år sedan. Klimatet blev då allt varmare och inlandsisen började smälta. Smältvatten täckte en stor del av vårt land. Som högst stod vattnet 300 meter över havets nuvarande nivå.

Isen var mycket tung och tryckte därför ner jordskorpan. När den smälte började landet stiga ur havet och samma fenomen fortgår än idag. I Kvarken är landhöjningen un-gefär 85 cm på 100 år och i södra Finland något mindre. För varje år blir Finland alltså lite större.

Under isen kunde inget växa. Då isen och vattnet drog sig tillbaka spred sig björken till Finland som första trädslag. Den följdes av andra lövträd och tall. Granen anlände sist av alla. Idag har vi mer än tjugo naturligt förekommande trädslag i Finland, fyra av dem är barr-

träd och resten lövträd. Tallen är det vanligaste trädslaget, följt av granen och björken. Översvämningar, stormar, bränder samt vissa skadliga insekter och svampar går nu som då hårt åt våra skogar. Samtidigt är de här fenomenen något som hör till skogens naturliga kretslopp. Det finns alltid träd som klarar sig.

>> Strax efter istiden såg Finlands

skogar ut som dagens fjällbjörk-

skogar.

I skogen finns ett stort antal arter, som sinsemellan är beroende av varandra. De kan bilda långa näringskedjor. Kedjan kan börja med renlav, som äts av renen. Renen i sin tur kan bli uppäten av en varg. Vargen dör och bryts då ner av små organismer i marken. Slutresultatet är näringsämnen som ny renlav kan ha nytta av. I ett naturligt kretslopp går ingenting förlorat, det finns alltid använd-ning för det som finns i naturen.

9

10

Marken myllrar av livUnder en yta stor som en sko-sula av storlek 44 kan det finnas 120000 olika levande arter. De flesta är mycket små. Det kan vara fråga om svampar, bakterier, mas-kar, spindlar och skalbaggar och de har en väldigt viktig uppgift i skogen. De bryter ner förnan, det vill säga alla barr, kottar, blad och kvistar som hamnat på marken. Också döda djur bryts ned.

Av allt detta ”skräp” blir det nä-ringsrik jord. Om inte dessa små nedbrytare fanns skulle vi ha ett åtta meter tjockt lager av döda djur och växter ovanpå marken! Eftersom klimatet i Finland är rätt kallt är inte nedbrytningen full-ständig. Resterna bildar det vi kal- lar humus.

11

Skogstyperna ser olika utHar du tänkt på att skogarna kan se ut på flera olika sätt? Ibland växer skogen på berg, träden är små och knotiga och på marken hittar du mest lavar. På vissa ställen är träden stora och ståtliga och marken är täckt av blåbärsris. Olikheterna beror på markens näringshalt och fuk-tighet samt platsernas tempera-tur- och ljusförhållanden. Till-sammans brukar det här kallas markens bördighet. Olika träd-slag och växter har också olika krav och egenskaper. Tallarna tål till exempel torka bra, medan granarna inte gör det.

Utgående från markens bör-dighet har man i Finland delat in skogarna i olika skogstyper. Markens bördighet avspeglas i de träd och växter som växer på platserna och därför ser skogsty-perna lite olika ut. Våra skogstyper, med början från den kargaste, det vill säga den mest näringsfattiga och torra, presenteras på de följande uppslagen.

>> Skogstypernas fördelning (%) i Finland.

0 10 20 30 40 50 60

Lund 2,5%

Lundartad mo 15,5%

Frisk mo 51%

Torr mo 26,8%

Karg mo 3,9%

Lavmo 0,3%

%

LavmoEn lavmo, även kallad lavtyp, finns på näringsfattig och torr mark, ofta på berg. Marken är täckt av lavar och en del kråkbär och ljung kan förekomma. Tallen tål torka och är det domine-rande trädet. Träden på en lavmo är ofta små och knotiga. De kan ändå vara riktigt gamla, för skogen växer mycket långsamt på en torr backe.

Karg moEn karg mo, även kallad ljungtyp, finns ofta på sand eller grus och är därför både torr och näringsfattig. Här finns både lavar, mossor och ris såsom ljung, kråkris och lingon. Den torktåliga tallen är det vanligaste trädslaget och träden växer nöjaktigt.

12

Torr moPå en torr mo, även kallad lingontyp, finns mycket mossor och lingon är vanliga. Man kan även hitta blåbär, skogsstjärna, ekorrbär och vårfryle. Tallen är det vanligaste trädslaget, men även gran och lövträd förekommer. De torra moarna är redan så pass bra växtplatser att trädens tillväxt är fullgod.

Frisk moPå en frisk mo, även kallad blåbärstyp, växer ofta ståtlig gran-skog. Även tall och björk förekommer. På marken finns rikligt med mossor och blåbär. Ofta hittar du också lingon, skogsfrä-ken, ekbräken eller hallon.

13

Lundartad moDen lundartade mon, även kallad harsyre-blåbärstyp, har en rik ört- och gräsvegetation. Harsyran är typisk. Granen dominerar men även lövträd förekommer. Den här skogstypen är den bör-digaste vi kan idka skogsbruk på och träden växer snabbt.

LundLundarna är riktigt bördiga och artrika växtplatser. På marken finns storväxta örter, gräs och ormbunkar samt en hel del krä-vande buskar som olvon, tibast och skogstry. De flesta av våra lundar är röjda till odlingsmark. Därför är lundskogarna sällsyn-ta och många av de som finns kvar är skyddade.

14

15

Skogarna växer så det knakarSkogarna i Finland växer långsamt i jämförelse med varmare länder. Tillväxten under en enda finsk sommardag är ändå imponerande. Den motsvaras av en virkestrave som är 1 meter hög, 1 meter bred och 1 000 kilometer lång. En sådan trave skulle nå från Helsingfors till Enare.

Träden växer på höjden, på bredden och neråt un-der marken genom rötterna. Varje år får trädet nya knoppar och ur dem växer det nya skott som gör att trädet blir högre. Tillväxten på bredden sker under trädets bark, där ny ved bildas. Varje år växer det ut ett nytt skikt av ved liksom en strut ovanpå tidiga-re skikt. På våren bildas mycket ny ved men under sommaren går det långsammare. När man fällt ett träd ser man årsringarna i stubben och trädstam-men. Årsringarna består av två delar: en ljus och en mörk. Den ljusa kallas vårved och den mörka sommarved. Om du räknar antingen de ljusa eller de mörka ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det fälldes. I marken växer trädets rötter både neråt och åt sidorna. De förser trädet med vatten och näring samtidigt som de håller trädet på plats.

Tillväxtperioden, det vill säga våren och sommaren, är bara 80 dagar lång i Finland. Efter tillväxtperioden använder träden energi för fröpro-duktion och för nästa års blad- och blomknoppar. Årsskotten förvedas under hösten för att tåla vinterkyla.

Dikade torvmarkerMed torvmarker avser vi mossar, myrar och kärr som har ett torvskikt som är minst 30 centimeter tjockt. Torv är del-vis nedbrutna växtdelar. Marken i mos-sarna, myrarna och kärren är våt och därmed också syrefattig, varför de döda växterna bryts ned bara delvis.

Torvmarkerna är väldigt värdefulla för mångfalden i skogsnaturen. På kärren växer gran och glasbjörk. På myrar växer främst tall och du kan också hitta myck-et starr, vitmossa, hjortron, tranbär och getpors. Öppna mossar är nästan träd-lösa. I naturtillstånd är torvmarkerna så våta att skogen växer väldigt dåligt, där-för bedriver man inte skogsbruk där.

Under 1960 - 1980-talen dikades drygt häften av Finlands torvmarker för att

<< Torvmarker är alltför våta växtplatser för ekonomiskogsbruk, men väldigt viktiga för skogens mångfald.

16

skapa mer skogsmark. Målet upp-nåddes på de flesta ställen. Skogarna som idag växer på dikade torvmar-ker kallar vi torvmoar. Skogstyperna kallas lavtorvmo, ristorvmo, lingon-torvmo, blåbärstorvmo och örttorv-mo. Idag sköter vi dikena och skogen på de torvmarker som dikats tidiga-re, men de orörda torvmarker som finns kvar i vårt land ska sparas för de växter och djur som behöver dem.

Torvmarksskogar skiljer sig på många sätt från momarksskogar, vilka växer på fast mark. Torvmarksskogarna växer ofta dåligt då marken fortfa-rande är rätt våt och inte innehåller tillräckligt av vissa näringsämnen. Det är också svårare att sköta dem eftersom marken är mjuk. De stora skogsmaskinerna kan köra där bara under vintern då marken är frusen.

>> På dikade torvmarker kan man bedriva skogsbruk och

skogarna kallas torvmoar.

17

18

Vem äger skogen?Närmare 86 procent av Finland är täckt av skog och tre fjär-dedelar av skogsmarken är lämplig för produktion av virke. Sko-garna ägs av närmare 740 000 skogsägare. I genomsnitt äger en finsk skogsägare 30 hektar skog. En hektar motsvarar 10 000 kva-dratmeter eller knappt en och en halv fotbollsplan.

Merparten av skogsområdena, cirka 52 procent, ägs av privat-personer. Var sjätte grundskolelev kommer någon gång under sitt liv att vara skogsägare. Var fjärde skogsägare är kvinna. Över häften av skogsägarna är äldre än 60 år, och pensionärer utgör idag den största skogsägargruppen. I Finland och övriga Norden är familjeskogsbruket dominerande, i andra delar av världen är statens eller bolagens andel större. Finska staten äger 35 procent av Finlands skogar och de sköts av Forststyrelsen. Våra skogsbo-lag äger 8 procent av skogsmarken. Den sista 5 procent av våra

skogar ägs av kommuner, församlingar, samfund och dylika.

Om man fördelar skogsmarken jämnt mellan alla finländare blir arealen knappt fyra hektar per person. Det motsvarar nästan sex fotbollsplaner skog per person! Det är tio gånger mer per person än genomsnittet för EU-länderna. Samma värde gäller för Kanada, medan man i USA har 0,78 hek-tar skog per person och i Danmark endast 0,009 hektar.

Visste du att...

Nästan var sjunde finländare är skogs-ägare.

19

Träden är syrefabrikerAv luftens koldioxid och vattnet i marken framställer träden livsviktigt syre och sockerarter, bland annat glukos, som trä-det behöver för att växa . Det här sker genom en process som kallas fotosyn-tes. Fotosyntesen sker i barren och löven med hjälp av det klorofyll som också gör dem gröna. Solen är motorn som ger trä-den energi att utföra fotosyntesen.

Inne i trädstammen, nära barken, finns ett system av smala rör i vilka vatten, näring och sockerarter transporteras. Transporten av vatten och näring sker från rötterna upp till grenarna och bla-den, medan sockerarter transporteras från bladen ner till rotsystemet. Avdunstningen från bladen och barren skapar ett undertryck i rören vilket gör att vattnet dras uppåt längs transportrörens väggar.

Vattenupptagningen i marken underlättas av svamptrådar (så kallad mykorrhiza) som lever på trädens rotspetsar. Som tack för hjälpen får svampen näring av träden. Träd och svamparna har ett nyttigt samar-bete, som kallas symbios.

20

Lagar och certifiering styr skogsbruketSkogsägaren får i hög grad själv välja hur han eller hon sköter sin skog, men det finns vissa regler och begränsningar. Orsaken till det är att skogen är viktig också för många andra än skogsäga-ren. Skogarnas användning regleras av flera lagar, förordningar och andra bestämmelser.

Finlands första lag om skogar stiftades år 1886. Den nuva-rande skogslagen trädde i kraft år 1997. Skogslagen ger ramar för hur Finlands skogar får användas. Skogslagen innehåller till exempel bestämmelser om hur och när skogsägarna får avverka sin skog och om att de måste se till att ny skog växer upp efter en slutavverkning. Undersökningar visar att de flesta skogsägare sköter sig bra.

Lagen om bekämpning av insekt- och svampskador finns till för att förebygga angrepp av svampar och insekter som kan skada de levande träden. Naturvårdslagen, som omfattar naturskydd och artskydd, påverkar också skogsägaren. Ifall det i skogen finns flygekorrar som är en skyddad art enligt naturvårdslagen, måste skogsägaren vara extra försiktig. Vattenlagen är aktuell då man jobbar med till exempel diken, bäckar eller skogstjärnar.

Nästan 95 procent av våra ekonomiskogar omfattas av Fin-lands skogscertifiering FFCS (Finnish Forest Certification Sys-tem). Skogscertifieringen ger en slags miljöstämpel på det skogs-

bruk som skogsbrukaren bedriver och på virket som kommer från skogen. Det betyder att skogsvården och slutprodukterna är ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. Skogscertifieringen började år 1999 och certifieringskriterierna granskas med fem års mellanrum.

21

22

Trä används till mycket

Skogen har alltid varit viktig för oss i Finland. Ur sko-gen har man tagit mat, ved och virke till arbetsredskap och byggnader. Idag kan hundratusentals finländare promene-ra, åka skidor, orientera, jaga och plocka bär och svamp i skogarna. Samtidigt brukas skogen ekonomiskt genom ett stort virkesuttag. I skogen avverkar vi träden för att till-verka produkter vi behöver. Du har säkert sett stora högar med virke invid vägkanterna eller lastbilar fullastade med virke. Virket används till väldigt många saker och träpro-dukter finns nästan överallt omkring dig.

Olika delar av trädet används till olika saker. Stam-mens nedre del är oftast tjock, rak och saknar kvistar. Den här stamdelen kallas ofta för stock eller timmer och den används till sågade produkter som plankor och bräder. Ungefär hälften av de

sågade trävarorna används i Finland, resten exporteras. Den avsmalnande, övre delen av stammen som är för klen för att göra sågvaror av kallas massaved, och den kokas eller slipas ned till massa för tillverkning av papper och kartong. En stor del av dessa produkter exporteras till andra länder. Även tjocka stammar kan bli massaved ifall de till exempel är krokiga eller rötskadade. Mer än hälften av allt virke som avverkas går till massavedsfabriker. Trädets topp och grenarna, vilka tillsammans kallas grot (grenar och toppar), samlas ibland ihop och används som biobränsle i värmeverk. Även stubbarna kan bli biobränsle. I Finland värms många skolor och hem med biobränsle.

23

24

Trä överalltAv träden får vi material till att bygga allt från hus till möbler och dessutom papper i alla dess former: ritpapper, toalettpapper, tidningspapper och mjölkförpackningar. Sågspånet i hamsterbu-ren och träet i din skateboard eller gitarr kommer också från skogen.

Men visste du att man kan göra tyg av trä? Ma-terialet viskos är gjort av träfibrer. Vissa ämnen i träet kan göra vätskor tjockare och de används som förtjockningsmedel i till exempel ketchup och målarfärg. Tycker du om vaniljglass? Ofta är vaniljglass smaksatt med ämnet vanillin, som görs av granved. Xylitolet i ditt favorittuggummi är ock-så en träprodukt eftersom det fås från björkved.

25

26

Trä i kubikVirke mäts och prissätts alltid i kubikmeter. En ku-bikmeter motsvarar 1 000 liter. En virkestrave som är en meter hög, en meter bred och en meter lång motsvarar en kubikmeter virke. Ett enda stort stock-träd kan ge en kubikmeter virke, likaså en gallringsyta som är lika stor som en tennisplan.

En kubikmeter virke räcker till:• 60 000 ark ritpapper

av storlek A4• Toalett- och hushålls-

papper som räcker för 12 personer i ett år.• 1 400 dagstidningar med 50 sidor• Över 10 000 chokladaskar• Biodiesel som räcker för att köra 1 250 kilometer

27

Skogsbruket kan jämföras med jordbruket. Jordbrukaren odlar säd och potatis som vi kan äta, medan skogsbrukaren odlar träd som vi kan bygga hus och göra papper av. Skogsbruk betyder att skogsägaren sköter om skogen och använder den. Den skog som är påverkad av människan, kallas ekonomiskog eller kulturskog. Den skog som växer upp utan att människan någonsin har påverkat den kallas naturskog.

All skog är i förändring; den föds, växer och dör. Det naturliga kretsloppet går långsamt. Trä-den i skogen är av olika art och ålder och mäng-den död ved är stor. I naturskogen är det bränder eller stormar som sätter igång förnyelsen. I eko-nomiskogen skyndar man på kretsloppet. Man anpassar sig till skogens naturliga kretslopp men genom skogsvård försöker man skynda på och styra utvecklingen i önskad riktning. Man satsar på de trädslag som passar på växtplatsen och man röjer, gallrar och avverkar innan träden dör en na-turlig död på grund av ålderdom eller sjukdom. Sedan planterar eller sår man ny skog. Vanligtvis är nästan alla träd av samma ålder och det finns få döda träd.

Vad gör skogsbrukaren – och varför?

>>>> >>

>>>>>>>>

>>

>>...och väntar invid vägen på

vidare transport.Virket körs ut ur skogen med en skotare...

Skogen växer till sig och är lätt att röra sig i.

Träden har igen tillräckligt med utrymme, ljus och näring.

När skogen är 30-40 år är det trångt igen och dags för gallring.

I gallringarna tas virket tillvara.

Avverkning med skördare då skogen är ca 100 år.

Skogsbrukets olika skeden

28

Markberedning ger plantorna en bra växtplats.

>>

>>

>>>>

>>

>>

>>>>

På kalhygget sparas död ved och naturvårdsträd.

Plantorna är 2-3 år vid plan-

tering.

Då ungskogen är 15-20 år börjar det bli trångt.

Efter några år är plat-sen full av träd.

Plantering är ett bra sätt att anlägga ny skog.

Skogen röjs med röjsåg.

Skogsbrukets olika skeden

29

30

Ny skog genom plantering och såddEfter slutavverkningen av den gamla skogen vill skogsägaren att ny skog snabbt ska växa upp. Det är skogsägaren också skyl-dig till enligt skogslagen, som säger att man måste se till att ny skog växer upp i tillräcklig omfattning och inom en viss tid efter slutavverkningen.

För att den nya skogen ska få bästa möjliga start brukar skogs-ägaren börja med att bearbeta marken. Detta kallas markbered-ning och innebär att mossa och andra växter delvis skalas bort och jorden luckras upp så att de små plantorna trivs. Markberedning-en i skogen sköts med grävskopa eller med en skogsharv efter traktor. Markberedning ökar näringstillgången, höjer marktempe-raturen och skyddar de små plantorna mot insektangrepp. På be-arbetad mark växer det inte upp gräs lika fort som på obearbetad mark och plantorna får ett bra försprång över det kvävande gräset.

Skogsägaren kan välja mellan tre metoder för att starta den nya skogen: naturlig förnyelse, sådd eller plantering. Naturlig förnyelse eller sådd är möjligt på torra och karga marker. Här vet skogsäga-ren att tall är det lämpligaste huvudträdslaget. Vid naturlig förny-else låter man fröträd själva sprida sina frön. Fröträden är fina tallar som står kvar efter slutavverkningen. Sådd utförs ofta så, att ma-skinen som markbereder ytan samtidigt sprider frön ur en behål-lare. Skogsägaren kan också själv gå runt och sprida tallfrön. På bördigare marker väljer skogsägaren att plantera gran. Plantorna kommer i kruka från en plantskola och är oftast två år gamla när de planteras med planteringsrör.

Visste du att...

• Tallen trivs på torra och karga marker.

• Gran planteras på bördigare marker.

• Björken tar sig oftast in i sko-garna på egen hand eftersom dess frön sprids långt.

Snytbaggen är en illa omtyckt skal-bagge. Den gnagar bark av små plantor och kan på så sätt ta livet av dem.

31

Gräsbekämpning och röjning ger skogen en bra startDe små plantorna kvävs lätt av gräs som växer mycket snabbt och skuggar på sommaren, för att sedan på hösten dö och lägga sig över plantorna. Därför är det viktigt att trampa ner gräset runt de små plantorna. Om marken har blivit markberedd får plantorna ett stort försprång över gräset.

När plantorna i skogen småningom växer till sig börjar en hård kamp om utrymme, vatten, näring och ljus. Det är inte säkert att de trädslag som ägaren önskar ha i sin skog utgår som segrare. Skogsägaren börjar därför sköta plantskogen i ett tidigt skede. I början är det barrträden som behöver hjälp för att klara sig mot de snabbt växande lövträdskronorna. Lövträden piskar ofta med vindens hjälp sönder topparna på både gran och tall som då inte kan växa ordentligt. Därför tar skogsägaren bort lövträdsplantor som står för nära barrträdsplantorna.

När plantorna är ungefär 15 år eller mellan fyra och åtta meter höga är det dags att röja. Det är nu den framtida skogen formas, genom att man med röjsåg tar bort träd som står för tätt. Små träd som fälls lämnas kvar på marken. Efter röjningen ska det i skogen finnas mest av det trädslag som lämpar sig bäst på platsen. Sko-gen ska ändå helst vara en blandskog, vilket betyder att där ska finnas både barrträd och lövträd.

Visste du att...

Efter röjningen ska det vara drygt två meter mellan varje litet träd, så att du i princip ska kunna röra dig med ut-sträckta armar mel-lan dem.

Mjölkört, hallon och olika gräs älskar ljus och kväve och är därför snabba att kolonisera kalhyg-gen. De kallas pion-järväxter.

32

Gallring – koncentrera tillväxten på färre stammarNär skogen är mellan 30 och 40 år gammal har den vuxit sig tät igen och det är dags för gallring. Vid gallring avverkas klena, sjuka och krokiga träd för att de kvarstående träden ska få mer utrymme, ljus, vatten och näring. Förr utfördes gallringen med yxa och såg. I dag utförs avverkningen främst med skogsmaskin men i vissa fall med motorsåg. Skogen gallras vanligen två eller tre gånger. Efter den första gallringen ska avståndet mellan träden vara ungefär tre meter. De stammar man fäller i den första gallringen är ganska kle-na men kan säljas som energived eller massaved. I de senare gall-ringarna är målet ett avstånd mellan träden på fyra till fem meter. Nu har träden hunnit bli grova, vilket gör att de fällda stammarna lämpar sig som energived, massaved och sågtimmer.

Om skogsägaren önskar få lite extra avkastning kan gödsling i samband med någon av gallringarna vara ett alternativ.

Då skötselåtgärderna i ett skogsbestånd är avslutade återstår det att vänta på en stor och värdefull virkesskörd. Skogen får växa till sig för att producera mesta möjliga timmer. De här skogarna är ofta goda svamp- och bärmarker som det är lätt att röra sig i.

Visste du att...

I Finland finns cirka 500 ätbara svamparter, varav runt 200 arter an-ses duga som mat-svamp.

I våra skogar mog-nar varje år i medel-tal 23 kg blåbär per hektar, variationen mellan orter och år är stor.

33

Visste du att...

En modern avverk-ningsmaskin är lika effektiv som tjugo skogshuggare till-sammans.

Skogen tar inte slutUnder de senaste 50 åren har skogsvården och utdikningen av torv-marker nästan fördubblat tillväxten i de finländska skogarna. Det är den snabbaste tillväxtökningen i hela västra Europa. Endast skogarna i Nor-ge, Italien och Sverige har nått ungefär samma tillväxtökning. Tillväx-ten i våra skogar är idag nästan 100 miljoner kubikmeter per år. Detta motsvarar 100 miljarder mjölkförpackningar på en liter som fyllts med virke, eller en virkestrave som är en meter hög och en meter bred och räcker två varv runt jorden. För närvarande avverkar vi i Finland ungefär 70 procent av tillväxten per år. Det betyder att virkesförrådet ökar för varje år och nu uppgår till 2 284 miljoner kubikmeter.

Slutavverkning – dags att skörda Vanligen är det dags att avverka skogen när träden närmar sig 100 år. Då börjar trädens livskraft avta och de lider ofta av insektangrepp och svampsjukdomar. Avverkningen sker med skogsmaskiner.

Alla träd får inte huggas bort utan några lämnas kvar som natur-vårdsträd. Dessa naturvårdsträd eller evighetsträd ska helst lämnas i grupp. Tanken är att de ska stå kvar och småningom bli död ved i den nya skogen. Alla träd som redan är döda, antingen stående eller lig-gande, ska också lämnas kvar på kalytan. De här bestämmelserna finns till för att bland annat tickor och småkryp som har svårt att förflytta sig långa sträckor ska klara sig efter avverkningen.

Det mesta gjordes med mänsklig kraft men vid transport kunde man ha hjälp av hästar eller ib-land till och med oxar. Foto: Forststyrelsen

Djuren hölls på bete i utmarkernas skogar, där fick de röra sig fritt. Inägorna, alltså åkrarna och ängarna, var inhägnade. Idag är det tvärtom! Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Met-sätaloudellinen valistustoimisto

Vattendrag användes förr som transport-leder. Man flottade virke från skogarna till gruvor nerströms och till skogsindustrin vid kusten. Foto: Forststyrelsen

Skogsbruket förr

Förr använde man såg och yxa för att fälla träd.Foto: Forststyrelsen

34

Diken grävdes för hand. Foto: Lusto-Forststyrelsens samling, H. Borg

Tjära, skogarnas svarta guld, blev Finlands främsta exportvara i slutet av 1500-talet och under 1600-talet svarade vi för största delen av världsproduktionen. På vissa håll var tjärbrän-ningen så omfattande att den ledde till skogs-skövling. Tjära består av tallkåda. Barkade träd-stammar övertäcktes av torv och sedan fick tjärdalen sakta brinna tills tallkådan rann ut i form av tjära. Till en tunna tjära behövdes hela 50 tallstammar. Tjäran användes för att skydda träprodukter, till exempel fartygsskrov, mot vä-der och vind. De sista tjärdalarna slocknade i början av 1900-talet när metall ersatte trä i far-tygen och efterfrågan på tjära minskade.Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Met-sätaloudellinen valistustoimisto

Svedjebruket innebar att skogen brändes för att se-dan odlas med säd och rotfrukter under några år. Ko-let gjorde marken näringsrik. Normalt tog man tre skördar från en sved, sedan slog man gräs till boska-pen ytterligare några år innan platsen igen blev skog. Efter ungefär 25 år kunde skogen återigen brännas, men den andra sveden blev sällan lika bra som den första. Svedjebruket fortgick långt in på 1800-talet.Foto: Seppo Remes

35

Miljöfrågor inom skogsbruketMånga specialiserade djur och växter, till exempel sådana som behöver döda träd, kan ha svårt att överleva i ekonomiskog. Ge-nom skogslagen och skogscertifieringen har man ställt upp vissa så kallade minimikrav på miljöhänsyn i skogsbruket. Med mil-jöhänsyn avses sådant som att lämna döda träd, gamla träd och en del lövträd som sälg och rönn orörda vid avverkning samt att spara ett skogsbryn invid åkrar, bäckar och skogstjärnar.

Enligt skogslagen måste skogsägaren lämna så kallade särskilt viktiga livsmiljöer orörda vid alla skogsarbeten. De viktiga livs-miljöerna är platser i skogsnaturen som skiljer sig från det normala skogslandskapet och därför ökar områdets mångfald. Exempel på sådana livsmiljöer är orörda små berg, myrar, lundar och skogskan-ter intill skogstjärnar och bäckar. Fler skyddsbestämmelser gäller i skog som har certifierats. Genom naturvårdslagen skyddas hotade arter, till exempel havsörnen och flygekorren. Särskilda regler finns för skogsarbeten på områden där sådana arter förekommer.

Skogsbruket påverkar inte vattenkvaliteten i våra vattendrag speciellt mycket. Det är främst vid slutavverkning, markbered-ning, iståndsättningsdikning och gödsling som fasta partiklar och näringsämnen sköljs ut i vattendragen. De kan orsaka övergöd-ning och igenväxning av bäckar och små träsk. Med hjälp av översilningsområden, våtmarker, grävavbrott, slamgropar och se-dimenteringsbassänger kan vi minska problemen.

36

METSODen biologiska mångfalden i Finlands skogar skyddas med olika skyddsprogram och avtal. Åtgärdsprogrammet METSO, som fortgår fram till 2020, är ett program där skogsägaren frivilligt kan bjuda ut skyddsvärda områden och få ersättning för dem. En skogsägare kan, om han eller hon så vill, välja att skydda ett skogsområde för en viss tid eller permanent.

37

Tips på skogliga aktiviteterPå internet hittar du tips och idéer om vad du som lärare kan göra med dina elever kring temat skog. Längst bak i den här bo-ken finns en lista med intressanta webblänkar. Då det gäller fär-digt material, pyssel och lekar rekommenderar vi Skogsreflexens webbsida. Gå in och titta där!

Nedan ett urval andra aktiviteter du kan göra i skogen.

Skogsvimplar med skogstryckDu behöver:• Tyg, gamla lakan går bra• Sax• Hammare och en bräda• Gröna växter • Pinnar

Klipp tyget i trianglar, så att de får formen av vimplar. Placera din vimpel ovanpå brädan och lägg ut de gröna växterna på tyget. Slå med hammaren på växterna så att den gröna färgen överförs till tyget (björkblad och ormbunkar fungerar riktigt bra). Då ditt skogstryck är klart kan du klippa en rad små hål i vimpelns kant och trä vimpeln på en käpp, så är vimpeln klar. Du kan också fästa tyget kring käppen med en häftapparat.

38

39

Måla med skogens färgpalettDu behöver:• Små burkar• Papper

Alla barn får en egen burk och ett papper. Låt dem gå omkring i skogen i lugn och ro och göra egna färger av det vad skogen har att bjuda och göra en målning med färgerna. De kan blanda färgerna och måla med fingrar-na. Krossade blåbär ger en vacker lila färg, lingon ljust rosa, björkblad grönt, mull ger brunt och så vidare. Om du vill kan du be barnen måla något speciellt, ett utma-nande tema är att måla vindens sus i trädkronorna.

Hitta klädnypor i skogenDu behöver:• Klädnypor, gärna träfärgade• Fiberband eller liknande

Medan barnen inte ser på märker du ut en ruta i skogen, till ex-empel 10 m x 10 m. Ju större ruta desto svårare blir det. I rutan gömmer du dina klädnypor. Lägg dem på marken och knip fast dem i grenar. Träfärgade klädnypor är naturligtvis svårare att hit-ta än färgglada sådana. Kom ihåg hur många klädnypor du place-rat ut och försök också minnas var du gömt dem. Låt barnen söka klädnyporna i rutan. Om du vill kan du dela in barnen i lag, som får tävla om vilket lag som hittar flest klädnypor.

Beräkna trädets ålderÅldern på ett träd kan du räkna dig fram till genom att räkna årsringarna. Det här fungerar förstås bara på fällda träd och stubbar. Vårveden är ljus i färgen och sommarveden mörk. Om du räknar antingen de ljusa eller de mörka ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det fälldes. Om skogsägaren tillåter kan du åldersbestämma stående stammar genom att borra i stammen med en tillväxtborr och räkna årsringarna i borrspånet.

40

41

Unga tallar är mycket lätta att åldersbestämma. Tallen får näm-ligen ett nytt kvistvarv varje år. Räkna antalet kvistvarv och lägg till ett par år för plantans första år. Lite äldre tallar tappar de nedersta kvistarna, du måste då uppskatta hur många kvistvarv som saknas.

Även när det gäller gran ger kvistvarven en ganska god uppskatt-ning av åldern. Räkna bara de kvistvarv som har lite tjockare kvis-tar. Granen kan nämligen producera flera kvistvarv vissa år, men de flesta kvistarna är då tunna.

<< Tallen får ett nytt kvistvarv varje år.

42

Beräkna skogens arealDet vanligaste måttet på arealen eller ytan på ett skogsområde är hektar (ha). Säkrast mäts ytan genom att med ett långt mått-band mäta längd och bredd. Låt oss anta att ytan är 25 meter bred och 415 meter lång. Arealen är då 25 meter x 415 meter = 10 375 m2 eller 1,04 ha.

Om du har en karta över området är räkneövningen lättare. Rita in kanterna av ditt skogsområde på kartan och mät längden och bredden med en linjal. På kartan finns en skala angiven. Oftast finns den på kartans nedre del. Där kan det stå 1:20 000. Det betyder att 1 centimeter på kartan motsvarar 20 000 centimeter (200 meter) i verkligheten.

Ibland är figuren som du vill mäta oregelbunden och då kan det vara nästan omöjligt att mäta den med linjal. Skaffa då ett ge-nomskinligt rutnät där rutorna är 1 millimeter x 1 millimeter. Sätt rutnätet över kartan, där du ritat in figuren. Räkna in alla rutor som täcker figuren och ta reda på hur många kva-dratmeter rutorna mot-svarar i verkligheten.

>> Arealmätning med millimeterpapper

Visste du att...

En hektar är 100 meter x 100 meter. Det betyder att en hektar är 10 000 kvadratmeter (m2).

43

Beräkna antalet träd per hektarIbland behöver man känna till antalet träd i en skog. I de flesta fall handlar det om plantskog, men samma teknik kan också an-vändas i äldre skog. Det är nästan omöjligt att räkna alla träd på ett större område. Man använder i stället en metod med provy-tor jämnt spridda över ytan.

Det är vanligt att man mäter cirkelprovytor med radien fyra me-ter. Ta till exempel ett fyra meter långt metspö och snurra ett varv runt samtidigt som du räknar alla träd som faller innanför cirkeln. Det tal du kom fram till motsvarar antalet stammar på 50 m2 skogsyta. Multiplicera trädantalet med 200 så får du antalet träd per hektar. Gör flera provytor för att få ett pålitligt medeltal. Medeltalet får du genom att addera resultatet från provytorna och sedan dividera med antalet provytor.

Radien 4 m Radien 4 m

<< Tätheten mäts enklast med en käpp som är 4 meter. Varje träd i cirkeln motsvaras av 200 träd per hektar.

44

Skogens jättarDet är inte lätt att mäta höjden på ett verkligt högt träd, varför många gamla mätningar är kraftigt överdrivna. Det finns helt enkelt inte några träd som är 150 meter höga. Tack vare nya mätmetoder med laser är de flesta forskare nu överens om att världens fem högsta trädarter är de nordamerikanska barrträden amerikansk sekvoja, douglasgran, sitkagran och mammutträd samt jätteeukalyptus som växer i Tasmanien. Dessa träd kan bli omkring 100 meter höga.

Världens högsta träd är en amerikans sekvoja som växer i Redwood National Park i den amerikanska delstaten Kalifornien. När trädet senast mättes år 2007 var det 115,56 meter högt.

Finlands högsta träd är en europeisk lärk som växer i Skogsforsk-ningsinstitutets trädslagspark i Punkaharju. Trädet är 46,3 meter högt och 130 år gammalt.

Beräkna skogens medelhöjd Det enklaste sättet att mäta trädens höjd är med hjälp av en käpp. Sök reda på en rak käpp som är cirka 1 meter lång. Håll käppen upprätt i handen och sträck ut armen framför dig. För att vara säker på att käppens längd ovanför din knytnäve är den rätta kan du, med armen fortfarande utsträckt, föra käppens övre ända mot din kind. Om ändan vilar mot kinden när käppen ligger vågrätt har käppen rätt längd.

Med käppen lodrätt i handen och armen utsträckt framför dig ska du sikta mot trädet du vill mäta. Då du tittar mot trädet ska det se ut som att din knytnäve ligger vid trädets rot. Flytta dig därefter framåt eller bakåt tills du hittar ett ställe där trädet du mäter ser precis lika långt ut som käppen i din hand. Från den här punkten stegar du upp avståndet till trädet så att varje steg du tar är en meter långt. Om du tog 16 steg är trädet 16 meter högt.

Mät höjden på några träd och beräkna ett medeltal för att få ett säkert värde. Vid noggranna mätningar mäter man varje trädslag för sig med en speciell höjdmätare.

45

46

Beräkna skogens grundytaGrundytan är ett mått på hur tät skogen är. Grundytan beräknas med relaskop. Relaskopet är ett enkelt instru-ment som består av en 1 centimeter bred spalt som sit-ter fast i en 50 centimeter lång kedja eller käpp. Du kan själv tillverka ett relaskop med hjälp av ett styvt pap-per eller en fanerbit och en käpp eller ett snöre som är 50 centimeter långt. Det är viktigt är att förhållandet mellan spalten och käppen är exakt 1 centimeter : 50 centimeter.

Att använda relaskopet är enkelt. Ställ dig i skogen och håll ändan av snöret/käppen mot kinden och spalten bort från dig. Snurra långsamt ett helt varv på stället och kika samtidigt genom spalten mot alla träd runt-omkring dig. Räkna in och anteckna alla stammar som ser ut att vara större än spalten. Observera att stam-marna kan skymma varandra från utsiktspunkten, så du kanske måste luta dig lite för att se alla träd. Spalten ska riktas på träden ungefär 1,3 meter över markytan.

Relaskopet fungerar så att antalet träd man räknar in motsvaras av samma antal kvadratmeter träd per hek-tar (m2/ha). Låt oss anta att du räknade in 20 stammar, då är skogens täthet 20 m2/ha. Är man noggrann kan antalet inräknade stammar delas upp enligt trädslag. Ju större grundyta du uppnår desto tätare och grövre är skogen.

Räkna rättFör att få ett säkrare grundytevärde för din skog kan du göra minst tre relaskopmätningar på olika plat-ser och därefter räkna ut ett medeltal. Addera alla mätningar och dela resultatet med antalet mätning-ar. Om relaskopmätningarna har gett grundytorna 10, 15, 21 och 27 träd ska du addera 10+15+21+27 = 73, som delas med fyra (du gjorde fyra mätning-ar). Medeltalet av alla mätningar blir då 18,25 eller avrundat 18. Skogens grundyta är 18 m2/ha.

47

Beräkna skogens volymSkogsägarnas inkomster beror på hur många kubikmeter virke de kan avverka i skogen. Med stöd av relaskopmätningarna och höjdmätningarna som beskrivits tidigare är det lätt att beräkna trädens volym. Med relaskopet har du mätt skogens grundyta. Multiplicera grundytan med medelhöjden så får du fram vo-lymen per hektar. Eftersom trädens form är avsmalnande mot toppen är det erhållna värdet dubbelt för stort. Minska till halva värdet så får du rätt volym. Ifall du beräknat grundytan till 18 m2/ha och medelhöjden är 17 m blir virkesvolymen då 18 m2/ha x 17 m = 306 m3/ha och detta värde ska du ännu dela på hälften. I skogen finns då 153 m3 virke/ha.

Det är enkelt att räkna ut värden för ytor som är större eller min-dre än en hektar. Du multiplicerar bara hektarvärdet med areal-värdet. Om det finns 153 m3 virke per hektar i din skog och skogs-figuren är 0,8 hektar så beräknar du 153 m3/ha x 0,8 ha = 122,4 m3 virke på din skogsfigur.

48

49

Beräkna trädens ekonomiska värdeFör att kunna beräkna virkets värde måste du veta virkesvolymen (grundyta x medelhöjd) särskilt för tall, gran och björk. Kom ihåg att mätvärdena har beräknats per hektar och att du behöver räk-na om dem för att passa just din skogsfigur genom att multiplice-ra mätvärdena med figurens areal. Du behöver också uppskatta ungefär hur stor del av virket som kommer att bli massa och hur stor del som kommer att bli timmer. Priset på virke för varje sor-timent och trädslag hittar du till exempel i skogstidningar eller på internet. Volymen x priset per kubikmeter ger skogens pris.

I skogen finns: Inköparen betalar: Du får:70 m3 granstock 58,2 €/m3 4 074 €153 m3 granmassaved 27,7 €/m3 4 238 €97 m3 björkmassaved 18,5 €/m3 1 795 € Totalt 10 107 €

50

Ute i skogen AllemansrättenI största delen av Europa får man inte röra sig fritt i skogen utan man får bara använda vissa speciella områden. Ofta kostar det till och med att besöka dessa platser. I Finland och övriga Nor-den har vi något som kallas allemansrätten. Den erbjuder oss alla möjlighet att röra oss ganska fritt i naturen, helt gratis. Men frihet och ansvar går alltid hand i hand, även i naturen.

51

Kom ihåg följande:• Du får promenera, gå, cykla och ta en paus på annans mark men

kom ihåg att det inte gäller gårdsplaner eller planteringar och åkrar sommartid. På vissa platser har rörelsefriheten begränsats under delar av året, till exempel vid känsliga fåglarnas häckningsplatser.

• Det är förbjudet att färdas med motorfordon på annans mark utan markägarens tillstånd.

• Undvika att tälta i närheten av någons hus eller simstränder.• På annans mark får man inte göra upp eld. På friluftsområden

finns det särskilda eldstäder, dessa kan du använda. Ifall det är risk för skogsbrand får du inte göra upp eld ens på egen mark.

• Det är förbjudet att skräpa ner. • Djurens bon och deras ungar får inte störas. Växande träd får inte

skadas eller fällas och du får inte heller ta lavar eller mossa.• Du får plocka sådana blommor, bär och svampar som inte är frid-

lysta.• Det är tillåtet att meta eller pilka i hela landet. Alla som är 18-64

år gamla måste betala fiskevårdsavgift för att få fiska med andra redskap.

Vad ska du göra om du går vilse?Det är lätt att för ett ögonblick tappa orienteringen i skogen. Om panikkänslorna hotar att ta överhanden, sätt dig på en stubbe och börja med att lugna ner dig själv. Under tiden kan du lyssna efter ljud som kanske kan leda dig på rätt väg. Tänk på att det oftast lönar sig att stanna kvar på den plats där man tappade bort sig. Krama ett träd och stå eller sitt på en bädd av granris under väntetiden, kylan kommer ofta från marken. Någon vuxen kom-mer förr eller senare och letar efter dig! Ropa för att höras. Har du en mobiltelefon kan du ringa och be om hjälp.

Det är också viktigt att du håller dig torr, annars kommer du att frysa. Det gäller att inte bli svettig eller ramla i ett dike. Gå i den riktning som känns rätt, och placera ut mossa på trädgre-nar vartefter du går. Då vet du själv var du gått och de som söker dig hittar dig lättare. Följ ett dike eller en körväg, de leder alltid någonstans. Kom ihåg att solen står i söder då klockar är 12 och att träden ofta har grövre kvistar på södra sidan av stammen. Också my-rorna bygger sina stackar mot söder. Vila ofta, då fungerar hjärnan bra och du fattar kloka beslut.

Kom ihåg att det alltid är någon som letar efter dig!

52

53

54

För lärare och elever Skogsreflexen www.skogsreflexen.net Finska forstföreningen www.smy.fi www.oppimispolku.fiSkogen i skolan www.skogeniskolan.seSkoven i skolen www.skoveniskolen.dkNaturskolorna www.metsavastaa.net/naturskolor-1Föreningen för Skogskultur www.skogskultur.fiFinlands skogsstiftelse www.metsasaatio.fi

Om skogsbrukSkogsFinland www.forest.fiSkogsSverige www.skogssverige.se

OrganisationerFinlands skogscentral www.skogscentralen.fiSkogsvårdsföreningar & skogsrevir www.mhy.fiTapio www.tapio.fiSkogsforskningsinstitutet www.metla.fiForststyrelsen www.metsa.fi www.utinaturen.fiJägarnas centralorganisation www.riista.fi www.suurpedot.fiVilt- och fiskeriforskningsinstitutet www.rktl.fiFinlands Svenska 4H www.fs4h.fi/start/Suomen 4H-liitto www.4h.fiSkogsindustrin rf. www.metsateollisuus.fiMetsäGroup www.metsagroup.fiUPM www.upm.comStora Enso www.storaenso.com

Kontakter till skogen på internet Internet vimlar också av skog – Här exempel på några adresser.