NeuroRörelseSinnePsyke T1

Tentamen med svarNeuro/Rörelse, Sinne/Psyke

Johan ligger på soffan och läser

Johan (52 år) är på semester med vänner i fjällen och vädret är förfärligt. Han är beredd på detta och har tagit med boken ”The Shrinking man” av Richard Matheson. Han lägger sig på den hårda träsoffan i köket och börja läsa. Boken är fängslande och trots att han tidigare onda rygg nu börjar värka alltmer ligger han kvar och läser hela dagen. Vid middagen berättar han för sina vänner om boken och det förfärliga i att krympa ”1/7 inch” per dag. Mest på skämt bestämmer de sig för att det nog är bäst att de nästa dag mäter sig både på morgon och på kvällen för att se hur det står till med dem.

1. Johan och hans kompisar upptäcker att de är något kortare på kvällen. Vad beror denna längdminskning på? (1 poäng)

Svar: Man är längre på morgonen än på kvällen, och detta beror på att mellankotsdiskarna blir tunnare under dagens lopp pga vattenförlust.

2. Vad heter den embryonala struktur som ger upphov till kotpelaren, när ungefär under embryonalutvecklingen börjar utvecklingen av kotpelaren, och ur vilket groddblad uppstår den? (2 poäng)

Svar: Notochord, vecka 3, mesoderm

2

Johan (52 år) är på semester med vänner i fjällen och vädret är förfärligt. Han beredd på detta och har tagit med boken ”The Shrinking man”. Richard Matheson. Han lägger sig på den hårda träsoffan i köket och börja läsa. Boken är fängslande och trots att han tidigare onda rygg nu börjar värka alltmer ligger han kvar och läser hela dagen. Vid middagen berättar han om boken för vännerna och det förfärliga i att krympa ”1/7 inch” per dag. Mest på skämt bestämmer de sig för att det nog är bäst att de nästa dag mäter sig både på morgon och på kvällen för att se hur det står till med dem.

Dagen därpå har Johans ryggbesvär ökat. Han kommer knappt ur sängen och söker akut på vårdcentralen där du som vikarierande läkare träffar honom. Efter att du hört sjukberättelsen undersöker du hans rygg.

3. Kotpelaren har ett antal krökningar. Detta är helt normalt. Vad kallas dessa krökningar, var i kotpelaren finns respektive krökning, och hur skulle du beskriva respektive krökning? (3 poäng)

Svar: Hals- och ländlordos, thorakal- och sakralkyfos; lordos krökning framåt, kyfos: krökning bakåt.

4. Beskriv den anatomiska strukturen för en typisk bröstkota, en typisk halskota, respektive en typisk ländkota. (3 poäng)

Svar: En typisk bröstkota kännetecknas av ett nedåtriktat spinalutskott. Kotkroppen och tvärutskotten har ledytor mot revbenen. Halskotor har i motsats till detta ett horisontaltriktat spinalutskott, saknar ledytor, men har en öppning i tvärutskotten (foramen transversarium för a. vertebralis). Ländkotor är grövre, har ett horisontalriktat spinalutskott, och saknar ledytor.

5. Hur finner du läget för den fjärde ländkotans spinalutskott när du undersöker Johan? (1 poäng)

Svar: Man lägger händerna på höft(tarm)benskammen och går (med tummen) mot kotpelaren.

3

Johan (52 år) är på semester med vänner i fjällen och vädret är förfärligt. Han beredd på detta och har tagit med boken ”The Shrinking man”. Richard Matheson. Han lägger sig på den hårda träsoffan i köket och börja läsa. Boken är fängslande och trots att han tidigare onda rygg nu börjar värka alltmer ligger han kvar och läser hela dagen. Vid middagen berättar han om boken för vännerna och det förfärliga i att krympa ”1/7 inch” per dag. Mest på skämt bestämmer de sig för att det nog är bäst att de nästa dag mäter sig både på morgon och på kvällen för att se hur det står till med dem.

Dagen därpå har Johans ryggbesvär ökat. Han kommer knappt ur sängen och söker akut på vårdcentralen där du har ett sommarvikariat. Efter att du hört hans sjukberättelse undersöker du hans rygg.

6. Smärta förmedlas av särskilda receptorceller. Vad kallas dessa? Beskriv också smärtsignalen väg från receptorcellen till hjärnan. (3 poäng)

Svar: Receptorerna kallas nociceptorer. En somatosensorisk nerv går från nociceptorn in i ryggmärgen (stiger 1-2 segment) (Lissauers trakt) och kopplas om. Nästa nervcell är i tractus spinothalamicus och finns i den kontralaterala sidan av ryggmärgen; stiger upp till thalamus, och kopplas om till en tredje nerv, som går till känselkortex.

7. Sensoriska kortex ligger i en av hjärnans vindlingar. Vad heter denna vindling (gyrus) och hur representeras kroppsytan i vindlingen? (3 poäng)

Svar: Sensoriska kortex ligger i gyrus postcentralis. Den har en somatotopisk organisation och varje kroppsdel motsvaras av en kortikal yta vars storlek korresponderar till receptortätheten i huden.

8. Vindlingen ligger i en av storhjärnans lober. Vilken lob? Vad heter de andra loberna? (2 poäng)

Svar: Gyrus postcentralis ligger i parietalloben (hjässloben). De andra loberna heter frontalloben (pannloben), temporalloben (tinningloben), och occipitalloben (nackloben)

4

Johan (52 år) är på semester med vänner i fjällen och vädret är förfärligt. Han beredd på detta och har tagit med boken ”The Shrinking man”. Richard Matheson. Han lägger sig på den hårda träsoffan i köket och börja läsa. Boken är fängslande och trots att han tidigare onda rygg nu börjar värka alltmer ligger han kvar och läser hela dagen. Vid middagen berättar han om boken för vännerna och det förfärliga i att krympa 1/7 inch per dag. Mest på skämt bestämmer de sig för att det nog är bäst att de nästa dag mäter sig både på morgon och på kvällen för att se hur det står till med dem.

Dagen därpå har Johans ryggbesvär ökat. Han kommer knappt ur sängen och söker akut på vårdcentralen där du har ett sommarvikariat. Efter att du hört hans sjukberättelse undersöker du hans rygg.

Då Johan berättar att det känns som att smärtan ibland strålar från ryggen ner i benen väcker det tanken hos dig att hans ryggproblem skulle kunna beror på en nervpåverkan.

9. Beskriv de somatomotoriska och somatosensoriska nervbanornas anatomiska delar och förlopp i anslutning till ett ryggmärgssegment. (4 poäng)

Svar: Somatomotornervsrötterna (radix) utgår från ryggmärgens framhorn och delar sig i en främre och en bakre gren (ramus anterior resp. posterior) till musklerna på kroppens framsida resp. ryggmusklerna. Somatosensoriska nerver går in i ryggmärgens bakhorn (främre gren från huden på kroppens framsida, bakre gren från huden på ryggen); grenarna går ihop till en nervrot; på denna nervrot, utanför ryggmärgen ligger spinalganglionet.

10. På en röntgenbild av ryggmärgen ser man grå och vit substans. Vad består den grå och vita substansen av? (2 poäng)

Svar: Grå substans består av dendriter, cellkroppar och omyeliniserade axoner, vit substans av myeliniserade axoner.

11. I nivå med vilken kota slutar ryggmärgen hos en vuxen? (1 poäng)

Svar: L1 (L1-L2)

5

Petter har spelat fotboll

Petter, en 20-årig fotbollsspelare,blir tvungen att avbryta mitt i en match då han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. När du som lagläkare träffar honom är han stel i nacken och har ont och svårt att lyfta höger arm.

1. Vilken muskel används huvudsakligen för att vrida huvudet åt vänster? (1 poäng)

Svar: m. sternocleidomastoideus dx (m tarpezius dx, mm scalenii dx)

2. Vilken muskel behövs (huvudsakligen) för att lyft höger arm rakt upp och framåt? (1 poäng)

Svar: m. Deltoideus dx (m pectoralis major, m caracobrachialis, m biceps brachi – alla dx)

3. I vilken led sker rotationen av huvudet? (1 poäng)

Svar: i atlantoaxialleden (mellan C1 och C2)

6

4. Atlantoaxialleden är en synovialled. Beskriv den principiella anatomiska uppbyggnaden av en synovialled. (3 poäng)

Svar: I en synovialled finns normalt två ben-ändar, täckta med ledbrosk. Mellan benen finns en ledhåla, och däri finns ledvätska. Ledhålan begränsas av ledkapseln och innehåller synovialvätska. Ledkapseln förstärks vanligtvis av ligament.

7

Petter en 20-årig fotbollsspelare, är tvungen att avbryta mitt i en match då han blivit kraftigt tacklad, fallit och skadat sig. När du som lagläkare träffar honom är han stel i nacken och har ont och svårt att lyfta höger arm.

Efter att du undersökt Petter blir ni sittande vid sida av planen. Matchen är inte särskilt fängslande och du ser att Petter ser grubblande ut. Han säger några ord som gör att du förstår att han oroar sig för att han nu haft upprepade muskelskador. I lugnande syfta börjar du prata med honom om den normala muskelfunktionen.

5. Skelettmuskelcellen är på mikroskopisk nivå uppbyggda av repeterande enheter. Vad kallas dessa enheter, hur stora är enheterna ungefär? I mikroskopet ser man omväxlande ljusa och mörka band. Förklara varför det ser ut så? (3 poäng)

Svar: Enheterna heter sarkomerer. En sarkomer är omkring 2 µm lång. Sarkomeren avgränsas av två Z-linjer. Från Z-linjerna utgår aktintrådarna, i sarkomerens mitt ligger myosinfilamenten. På ömse sidor om Z-linjen (i sarkomerens periferi) finns således ett område där det bara finns aktin. Detta område kallas I-bandet. I sarkomerens mitt finns ett område där det finns myosin, med eller utan aktin: A-bandet.

6. Skelettmuskelcellen aktiveras av en motorisk nerv. Beskriv hur nervsignalen fortleds från nervcellskroppen till synapsen. Förklara också varför signalen i nerven endast går i en riktning? (4 poäng)

Svar: Nervsignalen är baserad på jonströmmar: inflöde av Na+-joner, utflöde av K+-joner. Detta ger upphov till en aktionspotential (AP) , som ”hoppar” från den ena Ranvierska noden till nästa (saltatorisk fortledning). AP består av en depolarisering, följt av repolarisering och hyperpolarisering. Under slutet av AP har den först en absolut och sedan en relativ refraktärperiod. Under den absoluta refraktärperioden kan ingen ny aktionspotential sättas upp, vilket leder till att AP endast kan spridas till mer distalt belägna Ranvierska noder och därmed endast från nervcellskroppen till den neuromuskulära synapsen.

8


Skelettmuskelcellen består av repeterande enheter, sarkomerer. En sarkomer avgränsas av Z-linjer och innehåller strikt organiserade aktin- och myosinfilament.

Petter som vill utbilda sig till sjukgymnast är intresserad nerv-muskelfunktionen och passar på att fråga dig om hur de två komponenterna samarbetar och ur muskelkraften egentligen uppkommer.

Aktionspotentialen (AP) fortleds i den myeliniserade nerven saltatoriskt, dvs ”hoppar” från nod till nod. AP kan endast gå i riktning från nervcellskroppen till muskeln då den absoluta refraktärperioden omöjliggör att AP aktiverar en nod som den just passerat.

7. Beskriv hur den neuromuskulära synapsen är uppbyggd, och hur signalen överförs från nervcellens ändstycke till muskelcellen. Vilken neurotransmittor ansvarar för överföringen av signalen? (4 poäng)

Svar: En neuromuskulär synaps består av ett presynaptiskt membran (nervcellen), en synaptisk spalt, och en postsynaptisk membran (muskelcellen). När aktionspotentialen når ändstycket leder detta till ett inflöde av Ca2+-joner. Detta inflöde förorsakar att de synaptiska vesiklarna lossnar från cellskelettet och beger sig till det presynaptiska membranet. Där fuserar vesiklarna med membranet, vilket leder till exocytos av neurotransmittorn (acetylkolin). Acetylkolin binder till acetylkolinreceptorer på det postsynaptiska membranet.

8. Beskriv hur exciteringen av muskelcellen leder till kontraktionen. (3 poäng)

Svar: När acetylkolin binder till receptorn, leder detta till depolarisering av muskelcellen (inflöde av Na+-joner). Depolariseringen sprider sig över muskelcellens cellmembran. Detta leder till att Ca2+-joner lämnar det sarkoplasmatiska retikulet. Ca2+ binder till troponin, vilket gör att aktin kan binda till myosin och muskeln kontraherar.

9


Efter att du undersökt Petter blir ni sittande vid sida av planen. Matchen är inte särskilt fängslande och du ser att Petter ser grubblande ut. Han säger några ord som gör att du förstår att han oroar sig för att han nu haft upprepade muskelskador. I lugnande syfta börjar du prata med honom om den normala muskelfunktionen.

Skelettmuskelcellen består av repeterande enheter, sarkomerer. En sarkomer avgränsas av Z-linjer och innehåller strikt organiserade aktin- och myosinfilament.

Aktionspotentialen (AP) fortleds i den myeliniserade nerven saltatoriskt, dvs ”hoppar” från nod till nod. AP kan endast gå i riktning från nervcellskroppen till muskeln då den absoluta refraktärperioden omöjliggör att AP aktiverar en nod som den just passerat.

Den neuromuskulära synapsen består av en pre- och en postsynaptisk del. När AP når den presynaptiska delen (nervändslutet) frisätts acetylkolin som diffunderar till den postsynaptiska delen (muskeländplattan) och aktiverar receptorerna, vilket ger en AP i membranet som i sin tur leder till att de kontraktila elementen aktiveras

9. Beskriv de två mekanismerna för hur kraftutveckling i en muskel ökas. (2 poäng)

Svar: Kraftutvecklingen ökas dels genom ökad fyrningsfrekvens i enskilda motoriska enheter, dels genom rekrytering av nya motoriska enheter.

10. När man kliniskt testar Achillesreflexen genom att slå på senan får man en kontraktion av vadmuskulaturen. Beskriv förloppet från slag till kontraktion. (3 poäng)

Svar: Slaget ger mekanisk utdragning av muskelspolarna i vadmusklerna, vilket leder till ökad fyrningsfrekvens i muskelspolens Ia afferenter. Ia-afferenterna aktiverar sedan monosynaptiskt alfa-motorneuronen som i sin tur ger muskelkontraktionen.

10

Maria tittar på skräckfilm

Efter ytterligare en vecka på läkarutbildningen med basgruppsfall och föreläsningar är det äntligen fredag. Efter att ha varit och tränat och därefter ätit middag så orkar Maria (22 år) inget annat än att sätta på en film. Klockan är redan ganska mycket och Maria har hunnit att bli ganska trött innan filmen sätter igång.

12. Vilket eller vilka områden i hjärnan är inblandade i vakenhetsregleringen? (2 poäng)

Svar: Formatio reticularis i mesencephalon och posteriora delen av hypothalamus ökar vakenheten medan anteriora delen av hypothalamus minskar vakenheten. Nucleus suprachiasmaticus har en central roll i dygnsvariationen via utsöndringen av melatonin från tallkottkörteln (epifysen, corpus pineale).

13. Vilka neurotransmittorer är särskilt viktiga i vakenhetsregleringen? (2 poäng)

Svar: Noradrenalin, serotonin och GABA anses vara viktigast. I regleringen deltar även dopamin och acetylcholin.

11


Tack vare CocaCola kan Maria ändå hålla sig vaken och sätter i gång filmen, som till en början är lugn och stilla. Maria känner sig helt avslappnad men också ganska dåsig, kanske på grund av det sena intaget av mycket mat.

14. Vilken del av det autonoma nervsystemet är inkopplat när vi är avslappnade? Beskriv kortfattat övriga effekter vid en aktivering av denna del av det autonoma nervsystemet. (3 poäng)

Svar: Parasympatiska nervsystemet. Parasympatikus är verksamt efter en stor måltid då energidepåerna skall lagras upp, det vill säga ”rest-and-digest”. Exempel på andra effekter som sker vid en aktivering av det parasympatiska nervsystemet är ökad salivering, kontraktion av pupillen, bronkkonstriktion, minskad hjärtverksamhet, sänkt blodtryck samt en stimulering av matspjälkning och tarmmotorik.

12

15. Beskriv kortfattat uppbyggnaden av det autonoma nervsystemets parasympatiska del med avseende på (a) anatomi (b) receptorer och transmittorsubstanser. (3 poäng)

Svar: a) Parasympatikus har långa preganglionära fibrer och korta postganglionära fibrer. De preganglionära utgår huvudsakligen från medullära (hjärnstammen) och sakrala delar. (b) I synapsen mellan pre- och post-ganglionära fibrer frisätts acetylkolin som binder till nikotinerga receptorer. Från postganglionära fibrer frisätts acetylkolin till målorganens muskarina receptorer.

13


Tack vare CocaCola kan Maria ändå hålla sig vaken och sätter i gång filmen, som till en början är lugn och stilla. Maria känner sig helt avslappnad men också ganska dåsig, kanske på grund av det sena intaget av mat.

Filmen börjar bli alltmera spännande och Marias vakenhetsnivå ökar. Maria tittar nu intensivt på den välregisserade filmen för att kunna ta del av det ganska komplicerade händelseförloppet.

16. Vilka muskler och kranialnerver är associerade med ögat och dess rörelser? (2 poäng)

Svar: N. oculumotorius, n. trochlearis och n. abducens. Rörelser sker genom de raka och sneda extraokulära musklerna.

17. I vilken del av näthinnan finns högsta upplösningen vad avser färger och detaljer. Förklara varför! (2 poäng)

Svar: I makula (gula fläcken) finns färgkänsliga tappar med hög densitet. Tappar är känsliga för röda, gröna eller blå våglängder och ger upphov till dessa kontraster samt till förnimmelser av övriga färgupplevelser.

18. Beskriv synbanorna (med ord eller i figur) och ange i vilken del av cortex som informationen från de båda ögonen sammansmälter och ger upphov till perception. (3 poäng)

Svar: Relevant syninformation omvandlas av fotoreceptorer till elektriska signaler och förs via n. opticus till de latera geniculatkropparna (knäveckskärnor, LGN). Vid chiasmat sker överkorsning av axoner så att varje öga åstadkommer både ipsi- och kontralaterala projektioner (benämns optic tract). I LGN skapas synaptiska kopplingar för första gången utanför ögat till interneuron, vilka i sin tur projicerar upp till cortex. Projektionen kallas optic radiation, vilken är parig (utgår från varsin LGN), och nerver i denna gör synapser i cortexarea V1 (Brodmann’s area). I denna area sammansmälter information från båda ögonen.

19. Med synen vi kan urskilja färg och akromatiska kontraster i omgivningen, det vill säga att upplösningen (acuity) är hög. Graden av upplösning baseras teoretiskt på storleken av en sinnescells receptorfält. Hur påverkas upplösningen av receptorfältens storlek hos sinnescellerna och nämn någon del av kroppen där känselcellernas receptorfält är små? (2 poäng).

14

Svar: Sinnesceller med litet receptorfält ger bättre upplösning. Sådana sinnesceller finns till exempel på fingertopparna och läpparna.

15


Tack vare CocaCola kan Maria ändå hålla sig vaken och sätter i gång filmen, som till en början är lugn och stilla. Maria känner sig helt avslappnad men också ganska dåsig, kanske på grund av det sena intaget av mat.

Filmen börjar bli alltmera spännande och Marias vakenhetsnivå ökar. Maria tittar nu intensivt på den välregisserade filmen för att kunna ta del av det ganska komplicerade händelseförloppet.

Nu börjar filmen bli riktigt otäck och Maria reagerar med hjärtklappning, ökad andningsfrekvens och lätt kallsvettning.

20. Vilken del av det autonoma nervsystemet är det som skapar dessa reaktioner? (1 poäng)

Svar: Sympatiska nervsystemet.

16

21. Det autonoma nervsystemets sympatiska del reglerar bland annat hjärtats aktivitet vid stress. Beskriv denna del med avseende på (a) anatomi (b) receptorer och transmittorsubstanser. (3 poäng)

Svar: (a) Sympatikus har korta preganglionära fibrer, vilka utgår thorakalt och lumbalt samt långa postganglionära fibrer till målorgan. (b) I synaps mellan pre- och post-ganglionära fibrer frisätts acetylkolin som binder till nikotinerga receceptorer. I synaps mellan postganglionära fibrer och målorgan frisätts noradrenalin som binder till adrenerga receptorer.

22. Vilket huvudsakligt hormon frisätts i samband med skräck och hur sker regleringen av denna frisättning? (2 poäng)

Svar: Adrenalin. Frisättning från postganglionära celler i binjuren direkt ut i blodet. Denna frisättning regleras av hypofysen som i sin tur regleras av hypothalamus och amygdala.

17

Nermina åker tåg

Även om det är mycket stimulerande att studera medicin i Örebro, är det trevligt att ibland resa härifrån och hälsa på vänner. Nermina har planerat resan i god tid och fått tag i billiga tågbiljetter, så det är bara att sitta ner och njuta av ledigheten. Det senaste temat handlade om sinnesorganen och hjärnan och Nermina börjar fundera på hur den komplexa neurobiologin kan härledas till vardagliga upplevelser. Till att börja med så känner Nermina accelerationen när tåget startar från stationen.

1. Vilken del av innerörat reagerar på en rätlinjig acceleration? Vilken typ av sinnesceller förmedlar denna acceleration? (2 poäng)

Svar: Hinnsäckarna (otolithorganen utriculus och sacculus) i vestibularorganet. Hårceller som är mekanoreceptorer.

18

2. Hinnsäckarna förmedlar linjär acceleration och är en del av vestibularorganet. Beskriv vestibularorganets uppbyggnad och hur det reagerar på huvudets rörelser. Vilken kranialnerv leder den afferenta informationen? (4 poäng)

Svar: Vestibularorganet är parigt och placerat i höger och vänster tinningsben, och består av de tre båggångarna samt hinnsäckarna (otolithorganen). Båggångarna orienteras i tre riktningar (x-, y- och z-led) och känner av huvudnickningar/rotation. Båggångarna har förtjockningar (ampulla), i vilka sinnescellerna är placerade. Hinnsäckarna, som också innehåller sinnesceller, är blåsaktiga bildningar där båggångarnas ändstycken möts. Både båggångar och hinnsäckarna innehåller vätska (endolymfa) som kan sättas i rörelse, och endolymfan har i uppgift att påverka sinnescellernas (hårcellernas) cilium vid huvudrotation eller acceleration. Afferent information går via kranialnerv VIII (n. vestibulocochlearis).

19


Resan är ganska lång och Nermina vill nu koppla av och läsa romanen ¨På spaning efter den tid som flytt¨ av Marcel Proust. I denna bok beskrivs hur huvudpersonens barndomsminnen kommer upp då han äter Madeleinekakor och dricker te.

3. Var återfinns de sinnesceller som förmedlar lukt- respektive smakförnimmelser? Vilken typ av sinnesceller är detta? Vilka kranialnerver leder den afferenta informationen? Vad kan hända då en kemoreceptor utsätts för stimulering under en längre tid och vilka mekanismer finns som motverkar detta? (4 poäng)

Svar: Sinnescellerna är kemoreceptorer som finns i näshålans tak samt på tungan, ofta grupperade i särskilda strukturer. Kranialnerv I (n. olfactorius), VII (n. facialis) och IX (n. glosso-pharyngeus). Kemoreceptorer kan adaptera på långvarigt stimuli, vilket kan vara skadligt för organismen. Detta undviks genom att luften i näshålan byts ut hela tiden, och att saliven sköljer ut smakmolekyler.

4. Luktförnimmelser är sammankopplade med minnesassociationer och emotioner som kan härstamma från barndomsåren. Ange till vilken del av hjärnan som den afferenta luktinformationen leds. Vilka övriga delar av hjärnan är inblandade i sådana minnesassociationer och emotioner? (4 poäng)

Svar: Luktinformation leds direkt till frontalloben och till mediala delar av tinningloben. Övriga delar som är inblandade är limbiska systemet med sina huvuddelar hippocampus, fornix och amygdala samt thalamus och hypothalamus.

5. Kemo- och mekanoreceptorer är sinnesceller, och har det gemensamt att de reagerar med en graderad potential (receptorpotential i vissa böcker) på adekvat stimulus. Hur förändras potentialen på ett svagt respektive ett starkt stimuli? (2 poäng)

Svar: Låg amplitud respektive hög amplitud.

20



Tack vare vestibularorganet och hinnsäckarna i synnerhet, så känner Nermina när tåget acceleration då det startar från stationen. Romanpersonen som Nermina läser om får minnesassociationer via luktstimuli, vilka aktiverar kemoreceptorer. Afferent information leds via olfaktorius till limbiska systemet i vilket minnen skapas/lagras.

Nermina är djupt koncentrerad i boken så tiden går snabbt. Efter en längre tids åkande blir Nermina emellertid sugen på fika och beger sig till restaurangvagnen för att köpa kaffe och en kaka.

6. Sockersug är ett uttryck för belöningssystemets funktion. Vad innebär belöning i detta avseende? Beskriv kortfattat hur belöningssystemet fungerar? Vilka är de huvudsakliga strukturer och transmittorer som är inblandade? (4 poäng)

Svar: Belöning syftar på mekanismer som har positiv förstärkning som effekt. Detta kan induceras av endogena faktorer såsom fysisk träning liksom av exogena stimuli såsom läkemedel eller droger. Dessa faktorer frisätter endogena opioider (endorfiner/enkefaliner) som hämmar GABA-neuron som normalt hämmar dopaminerga banor som utgår från ventrala tegmentum och som innerverar nucleus accumbens. Detta resulterar i en dopaminökning i nucleus accumbens vilket skapar eufori och vällust. Därtill finns ett ett annat opioidsystem som via dynorfin skapar motsatt effekt. Normalt befinner sig dessa båda system i balans. Vid drogberoende har detta system kommit i obalans vilket skapar en dysfori som bara kan hävas genom förnyat drogintag.

21



Tack vare vestibularorganet och hinnsäckarna i synnerhet, så känner Nermina när tåget acceleration då det startar från stationen. Romanpersonen som Nermina läser om får minnesassociationer via luktstimuli, vilka aktiverar kemoreceptorer. Afferent information leds via olfaktorius till limbiska systemet i vilket minnen skapas/lagras.

Nermina är djupt koncentrerad i boken så tiden går snabbt. Efter en längre tids åkande blir Nermina emellertid sugen på fika och beger sig till restaurangvagnen för att köpa kaffe och en kaka. Nermina vet att n. accumbens samt att transmittorerna dopamin och GABA är inblandade.

Nermina återvänder till sitt läsande och funderar på om man kan påverkas av en litterär text. Man kan få behagliga känslor såväl som att man kan bli illa berörd. Nermina kommer att tänka på ett PBL-fall som beskrev traumatiska händelser och hur emotionsregleringen påverkar effekten av sådana händelser.

7. Redogör kortfattat för emotionsregleringens struktur och funktion (5 poäng)

Svar: Emotionsreglering syftar på processer för förändring av vårt emotionella tillstånd. Emotioner uttrycks i domänerna upplevelse, beteende och fysiologi. De utlöses genom sinnesinformationer via thalamus till limbiska systemet. Amygdala är särskilt viktigt vid hot. Från limbiska systemet signaleras till autonoma nervsystemet och hormonellt via hypothalamus-hypofys. Dessutom går informationen vidare till kortikala strukturer där exekutiva funktioner och beslutsfattande sker. Här sker en kognitiv tolkning som återkopplas till limbiska systemet där den emotionella reaktionen regleras.

22

Documents

NeuroRörelseSinnePsyke T1