0

Kund: Skellefteå Kraft Elnät Projekt: Ledningsträckning Granfors kraftstation nordlig och ostlig riktning Ärende: Omkoncession av kraftledning

Naturvärdesinventering

Ledningsträckning Granfors 2 alternativ

Omkoncession befintlig ledning samt förslag på ny sträckning

Inventering och rapport av: Skellefteå Kraft AB gm Markingenjör Kanalgatan 71 93180 Skellefteå Fältarbete utförd 2017-09-12 kompletterad 2017-09-20

1

Innehållsförteckning Sammanfattning ................................................................................................................... 2 Bakgrund och syfte .............................................................................................................. 3 Förstudie och inventeringsmetod ...................................................................................... 4 Avgränsning av område ...................................................................................................... 7

Inventeringsområde ............................................................................................................ 7 Nivå och detaljeringsgrad ................................................................................................... 7 Tidpunkt .............................................................................................................................. 7

Förstudiematerial ................................................................................................................. 8 Beskrivning av Granfors med omnejd ................................................................................ 8 Allmän beskrivning av befintlig ledningssträckning .......................................................... 10 Allmän beskrivning, alternativ ledningssträckning ............................................................ 11

Slutsats av förstudie .......................................................................................................... 13 Val av omfattning av fältinventering ................................................................................. 13 Inventerare ....................................................................................................................... 14

Sammanfattning naturvärdesinventering ........................................................................ 15 Naturvärdesobjekt .............................................................................................................. 16

Naturvärdesobjekt 1 – Bäckravin ..................................................................................... 16 Naturvärdesobjekt 2 – Skog och träd ............................................................................... 18 Naturvärdesobjekt 3 – skog och träd................................................................................ 20

Rekommendation ............................................................................................................... 22

2

Sammanfattning Under inventeringen så har 3 stycken områden klassats som naturvärdesobjekt i klasserna 2–4 (se tabell 1). Ett objekt har klassats som naturvärdesklass 4 (visst naturvärde), ett område har klassats som naturvärdesklass 3 (påtagligt naturvärde) och ett område har klassats som naturvärdesklass 2 (höga naturvärden). Områdets främsta naturvärden är naturvårdsobjekt 1 på grund av det unika biotopsvärdet som är en kombination av bäck, djup ravin, kallkällor och hög bonitet. De fridlysta arterna plattlummer (lycopodium complenatum), revlummer (lycopodium annotinum) samt mattlummer(lycopodium clavatum) förekommer allmänt längs hela de inventerade ledningssträckningarna. Dessa bedöms dock inte påverkas av varken befintlig eller alternativ kraftledning om den planerade sträckningarna behålls i nuvarande utförande samt om en eventuell avverkning sker på frusen mark. Baserat vad som framkommit vid denna naturvärdesinventering så görs bedömningen att ur naturvärdessynpunkt så är det bästa att kraftledningen behålls enligt nuvarande sträckning.

3

Bakgrund och syfte Skellefteå Kraft Elnät AB (nedan kallat Skellefteå Kraft) avser att begära omkoncession för den befintliga ledning som sträcker sig från Granforsens kraftstation och ansluter till en kraftledning norr om väg 855 mellan Medle och Finnforsfallet (Skellefteå Kommun). Även en alternativ ledningsträckning som ansluter öster om Granforsens kraftstation redovisas.

Figur 1 - Översiktskarta med området för kraftledningen inringat

I enlighet med den praxis som råder så redovisas i denna rapport de naturvärden som berörs av denna ledningssträckning liksom den alternativa sträckning som också föreslås. I kartan i figur 2 ses den befintliga ledningssträckningen markerad med rött och den alternativa ledningssträckningen markerad med turkost på kartan Syftet med denna Naturvärdesinventering (NVI) är att lokalisera miljöer med förhöjda naturvärden samt förekomster av skyddsvärda arter. NVI:n kommer att utgöra underlag till miljökonsekvensbeskrivningen. Här redogörs för vilka naturvärden som identifierats, vilka naturvärden som skulle kunna påverkas av en ny sträckning på kraftledningen samt en redovisning hur och i vilken omfattning som inventeringen gjorts.

7

Avgränsning av område I ansökningsprocessen har två delområden avgränsats. Dessa består av den nuvarande samt den alternativa ledningssträckningen.

Inventeringsområde Inventeringsområdet är avgränsat av de två sträckningarna samt en buffertkorridor på 100 meter ytterligare åt vardera hållet.

Figur 2 - Översiktskarta av nya föreslagna sträckningar

Nivå och detaljeringsgrad Naturvärdesinventeringen har utförts enligt detaljeringsgrad medel. Detta innebär att inventeringen utförts ner på en nivå där områden ner till 0,1 ha eller ett linjeformat objekt med en längd på > 50 meter och en bredd på > 0,5 m har beaktats och vid funna naturvärden redovisats. Även naturvärdesklass 4 (vissa naturvärden) har definierats i denna inventering. Enligt förstudie och den påverkan som en ledningsdragning har så har inget framkommit som motiverar mer omfattande tillägg

Tidpunkt Området har fältinventerats 20170602 samt 20170720

8

Förstudiematerial Innan fältinventering utförts så har följande kartor, skikt och referenser legat till grund för förstudien

1. Ekonomisk- och ortofotokarta. Ortofotokartan uppdateras löpande av Sokigo AB så att aktuella bilder finns.

2. Skogsstyrelsens olika skikt med biotopskydd, naturvårdsavtal, nyckelbiotop samt

skogshistoria. Uppdateras löpande.

3. Länsstyrelsens skikt över reservat, riksintresse, natura-2000 områden. Uppdateras löpande.

4. Länsantikvariets skikt över kultur och fornlämningar. Uppdateras löpande.

5. Artportalen (www.artportalen.se) – senaste inloggning 20170916

6. Referenslitteratur utgjordes av t.ex. Ingemar Holmåsens böcker om mossor och

lavar, Björn Ursings fältflora, skogsstyrelsens bok om signalarter samt artdatabankens sammanställningar på internet.

Beskrivning av Granfors med omnejd Det avgränsade området som denna NVI utgår ifrån är beläget nord till nordväst om Granforsdammen i Skellefteälven på en sandtallhed som kallas Medleheden i dagligt tal. Denna tallhed sträcker sig längs efter Skellefteälven på dess norra sida, från Byn Medle som ligger en mil väster om Skellefteå till Finnforsfallet som ligger drygt 2 mil längre västerut. Tallheden är mycket lavrik och är ett viktigt renbetesland för Mausjaurs sameby på vintern. Generellt kan man säga att tallheden är relativt mager och mycket påverkad av skogsbruk både modernt och även historiskt då det finns tjärdalar på flera ställen på heden. Här och var så har mindre bäckar skurit ut djupa raviner som genom sin otillgänglighet har skapat miljöer med höga naturvärden. Även älvsbranterna är till stor del orörda och håller hög kvalité ur miljöhänsyn. Genom sitt läge längs Skellefteå älvdal och det goda fisket i älven så har denna hed varit en naturlig vandringsled för människor sen stenålder vilket speglas i ett flertal kända boplatser från före 1000 e kr. Från 1600 talet så finner man även spår av jordbruk och mer bofast befolkning i området. Den mest kända transportleden på heden är den så kallade Nasaleden som gick mellan Nasafjäll och Skellefteå och som användes på sin tid för att transportera malm och silver. I det område som berörs av denna NVI så finns inga kända forn eller kulturlämningar. Strax utanför kan man hitta både gamla boplatser och tjärdalar och den mer kända rövargrottan i Finnfors (känd från gamla rättegångsprotokoll).

9

I öster tangerar området en av skogstyrelsen inventerad ravin med höga naturvärden Skogsstyrelsens Id 65149.

Området för den tänkta ledningsträckningen nyttjas för friluftsliv, jakt, bär och svampplockning främst av de som bor i närområdet. I området finns även flera stigar samt en iordningställd vandringsled den (Nasaleden). Andra stigar nyttjas som tränings- och tävlingsbanor för MTB cykling och löpning.

Figur 3 stig på heden som nyttjas för löpning

10

Allmän beskrivning av befintlig ledningssträckning Den befintliga ledningen börja från ställverket norr om dammen och sträcker sig ca 960 meter norrut tills den ansluter till en tvärgående kraftledning strax norr om vägen mellan Finnfors och Medle. Första biten går den över ett försumpat parti av fattigristyp.

Figur 4 Ställverket i granforsen och början på den befintliga ledningen Karaktärsarter är ljung (calluna vulgaris) och skvattram (skvattram (rhododendron tomentosum), småstarr (carex nigra) och kruståtel (deschampia flexuosa). Efter en brant stigning efter 200 meter så kommer ledning upp på en sandtallhed med genomhuggen och likåldrig äldre Tallskog ca 120 år på båda sidor. Under den intilliggande tallskogen och i ledningsgatan finner man främst grå renlav (Cladonia rangiferina) och Ljung (calluna vulgaris) samt även Plattlummer (lycopodium complenatum)(Fridlyst). Tämligen allmänt med Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart) men efter översiktlig kontroll så har det ej funnits några arter på denna sträcka som motiverar en naturvärdesklassning. I övre delen så korsas ledningsgatan av den så kallade Nasaleden (se figur 5).

Figur 5 Äldre likåldrig sandtallhedskog med nasaleden i förgrunden

11

Allmän beskrivning, alternativ ledningssträckning Den alternativa sträckningen sträcker sig från ställverket och österut ca 1600 m Första 100 metrarna så korsar den ett försumpat part med främst småstarr (carex nigra), skvattram (rhododendron tomentosum) och ljung (calluna vulgaris). Därefter följer den en lågspänningsledning över igenväxta odlingar som är bevuxna med utställda likåldriga björkar i en ålder av ca 35 år. På många ställen finns mattlummer(lycopodium clavatum) i rikliga mängder. Området hyser en stor variation och mångfald på ängsblommor men håller inte naturvärdesklass.

Figur 6-7 Igenväxt gammal odling och mattlummer (lycopodium clavatum) Efter 300 meter så vinklar den tänkta alternativa ledningen av upp mot heden. I denna branta kant finns några äldre granar som är rikligt bevuxna med lavar bl a Garnlav (alectoria samentosa) (NT) se figur 17. Detta område redovisas som NVO 3. Sista biten över heden följer den tänkta ledningen en gammal ledningsgata. Den norra sidan tangerar en äldre sandtallhed med genomhuggen äldre tallskog. Karaktärsväxter är grå renlav (Cladonia rangiferina), ljung (calluna vulgaris) och lingon (vaccinium vitis-idea). Enstaka Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart) finns men det är bara längst i öster mot anslutande kraftledning som det finns Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum)(NT). Detta område redovisas som NVO 2.

12

Södra sidan är mycket påverkad av tidigare gallring och huggning så den behöver inte kommenteras ytterligare ur NVI synpunkt. Bortom anslutningen av den alternativa sträckningen finns en djupravin som håller höga naturvärden. Denna är redovisad som NVO 1.

Figur 8-9 Alternativ ledningsdragning som följer en gammal gata samt en bild av omkringliggande likåldriga sandtallhedskogen.

13

Figur 10 plattlummer (lycopodium complenatum)

Slutsats av förstudie Någon limnologisk undersökning av har ej utförts. Endast en mindre bäck berörs direkt och den är redovisad som en del av naturvårdsobjekt 1 (se nedan). Det finns en känd avsättning som indikerar naturvärdesobjekt eller landskapsobjekt inom inventeringsområdet för denna NVI. Det är ett av skogstyrelsen inventerat område som kallas ID 65154 och som även är utmärkt på deras websida skogens pärlor. Detta berör inventeringsområdets östra kant Flygbilder visar på produktionsskogar där högre naturvärden och landskapsobjekt kan finnas i äldre tallbarrsskogar på heden samt i de branter där terrängen ej medger skogsbruk. Dessa områden inventerades extra noggrant i fält. I mån av att det håller naturvärdesklass 4 och högre har det sedan redovisats i sammanfattningen Artportalen indikerar att inom området så är det observerat Buskskvätta (Saxicola rubetra) (NT), Hussvala (delichon urbicum) (VU)samt Tjäder(tetrao urogallus) (LC) ( Eu artskyddsförordningen). Generellt så visar kartor och flygbilder på stor mänsklig påverkan.

Val av omfattning av fältinventering Att ett område har få kända naturvärdesobjekt är ingen garanti för att det inte finns naturvärden. För att inte vår objektivitet eller ambition att utföra en kvalitativt hög inventering ska ifrågasättas samt det faktum att både de tänkta ledningsgatorna är väl

14

definierade innan fältinventeringen görs så har alla biotoper inventerats som berörs av de olika ledningssträckorna upp till 100 meter på båda sidor.

Inventerare Inventeringen har utförts av markingenjör, Skellefteå Kraft AB. har tidigare gjort naturvärdesinventeringar både åt sin nuvarande arbetsgivare samt sina tidigare arbetsgivare Holmen och Norra Skogsägarna.

15

Sammanfattning naturvärdesinventering Under inventeringen har 3 områden identifierats med naturvärden (Figur 3) som är att betrakta som skyddsvärda och dessa redovisas i detta kapitel. Redovisningen är uppdelad med ett kapitel som beskriver naturvårdsobjekt Dessa Naturvårdsobjekt har klassats enligt följande

- Visst naturvärde klass 4 - Påtagligt naturvärde klass 3 - Höga naturvärden klass 2 - Högsta naturvärde klass 1

Mer ingående om hur naturvärdesklassning har utförts kan läsas i kap ”Förstudie och inventeringsmetod”.

Figur 11 Översiktskarta över funna naturvärden kartan är orienterad i nord-sydlig riktning

16

Naturvärdesobjekt I följande kapitel beskrivs de 3 stycken identifierade naturvärdesobjekten

Naturvärdesobjekt 1 – Bäckravin Klassning: Höga naturvärden

Figur 12 Bäckravin med en nästan övervuxen delvis underjordisk bäck Beskrivning av objektet (NVO1) Detta område domineras av en djup bäckravin som skurit ner i sandtallheden ca 35-40 meter. Längst ner så rinner en bäck som verkar vattenförande året om. Ibland så rinner även bäcken underjordiskt korta bitar. Bäcken har förbindelse med Skellefteälven och man bör nog förutsätta att den är fiskförande åtminstone längre ner. Runt bäcken finns även kallkällor som mynnar ut. Markvegetationen är mycket frodig med högörtväxter som bland annat midsommarblomster (geranium silvaticum), ormbär (paris quadrifolia) och högvuxna ormbunkar som träjon (dryopteris abbreviata). Den skog som växer där är dock inte särskilt gammal ca 60-80 år och ganska likåldrig. Några äldre träd finns inte i området så man kan förmoda att detta varit kalhuggit under flottningsepoken. Generellt ganska lite hänglavar. Död ved förekommer allmänt som självgallrad ganska klen björk. Sparsamt med lågor och då oftast i form av klen björk eller sälg. Området har uppmärksammats av skogsstyrelsen på deras hemsida ”Skogens pärlor” Id 65149 (N 8479-1995) där beskrivs det som bäckmiljö med höga naturvärden. Några arter eller naturvärdeselement redovisas ej. Området uppvisar en stor biologisk mångfald avseende kärlväxter. De som inventerats i denna studie är dock av kategorin (LC) livskraftiga. Mångfalden i sig är dock unik så man klassar detta till ett visst artvärde klass 4 Den djupa bäckravinen, den vindlande bäcken och kallkällorna är dock ett unikt inslag i landskapsbilden och en miljö som man bör ta stor hänsyn till.

17

Även om andra naturvärdeselement fattas som död ved och gamla träd så viktar man de element som finns så högt att biotopsvärdet klassas som höga biotopsvärde klass 2 Sammantaget klassas detta objekt till höga naturvärden klass 2

Figur 13 Kallkälla

18

Naturvärdesobjekt 2 – Skog och träd Klassning: Påtagligt naturvärde klass 3

Figur 14 Äldre skiktad sandtallhedskog med inslag av äldre träd Beskrivning av området (NVO 2) Detta område är en del av en sandtallhed som är typiskt inte bara för inventeringsområdet utan längs hela norra och södra delarna av Skellefteälvens dalgång. Utöver grå renlav (Cladonia rangiferina) och ljung (calluna vulgaris) samt sparsamt med lingon (vaccinium viti-idea) så kan man finna arter som Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart) och plattlummer (lycopodium complenatum). Dessa för sig är inte tillräckligt för att klassa ett område som naturvärde särskilt om tallskogen är gallrad och likåldrig. Detta objekt utmärker sig dock. Förutom den nämnda Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart) så finns även Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum)(NT) vilket tyder på en lång kontinuitet. Detta stöds även av att skogen är mer skiktad med äldre tallar +150 år samt yngre skog som växer i luckor. Det finns dock bara något enstaka döda träd (dödad av törskatesvamp) och inga lågor vilket tyder på att en viss skogsskötsel sker kontinuerligt. Förekomsten av Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart) och Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum)(NT) indikerar ett visst artvärde klass 4. Den skiktade sandtallhedskogen med både äldre och yngre träd tyder på ett visst biotopsvärde klass 4.

19

Sammantaget så klassar man detta som ett påtagligt naturvärde klass 3 enligt anvisning i tabell.

Figur 15 Blå taggsvamp (Hydnellum caeruleum)(NT) och Dropptaggsvamp (Hydnellum ferrugineum)(Signalart)

20

Naturvärdesobjekt 3 – skog och träd Klassning: visst naturvärde (klass 3)

Figur 16 Gammal blåbärsgranskog I branterna ner mot älven på inom och utom inventeringsområdet har ej skogsbruk skett i större omfattning pga tekniska svårigheter. Detta brant sluttande område mot söder består av äldre blåbärsgranskog ca 120 år. Tecken på begynnande röta men överlag är skogen frisk endast några enstaka lågor finns. Det som gör att denna skog utmärker sig är riklig förekomst av garnlav (alectoria samentosa) (NT) och någon violettgrå tagellav (bryoria navornikians)(NT). Den svårtillgängliga lutningen gör att detta kan utvecklas om det får stå till ett område med högre naturvärden. Utifrån riktlinjer klassas artvärdet som ett visst artvärde klass 4 tack vare den rikliga förekomsten av garnlav (alectoria samentosa) (NT). Biotopsvärdet når inte upp till ett visst biotopsvärde idag (obetydligt) men kommer att utveckla mer naturvärden i framtiden. Sammantaget klassas området som ett visst naturvärde klass 4

21

Figur 17 garnlav (alectoria samentosa) (NT)

22

Rekommendation Utifrån vad som framkommit i denna studie så är rekommendationen att den befintliga ledningsdragningen bibehålles. Även om det är möjligt att genom små förändringar dra den alternativa ledningen förbi de naturvärden som finns i dag så är det svårt att motivera en ytterligare ledningsgata i området.