Upload
others
View
2
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Nationalekonomiför tolkar och översättare
13 mars 2012
Den öppna ekonominFörväntningarnas betydelseSveriges ekonomiska utvecklingNationalekonomiska riktningar
Anders Fjellström, Nationalekonomiska institutionen
Den öppna ekonomin
� Vi har hittills inte sagt mycket om utrikeshandeln, trots dess växande betydelse i Sverige och världen.
� Vi ska fokusera på två aspekter:- Valet av växelkurssystem.- Utrikeshandelns betydelse för stabiliseringspolitiken.
� Men vi börjar med två mått som är särskilt viktiga i sammanhanget:- Bytesbalansen- Växelkursen
Den öppna ekonomin
� Repetition från föreläsning 4: Bytesbalansen (current account) visar om ett land har överskott eller under-skott i sina affärer med omvärlden.
� Handelsbalansen+ Tjänstebalansen+ Nettoavkastning på kapital+ Transfereringsnetto= Bytesbalansen
� I Sverige 252 miljarder kr 2011. Drygt 7 procent av BNP.
Den öppna ekonomin
� Offentligt + privat sparande = Investeringar + nettoexport (+lager)
� Överskottet i bytesbalansen innebär att vi ”lever under våra tillgångar”. Vi lånar ut överskottet och skapar därmed fordringar på andra länder.
� Långvariga underskott i bytesbalansen kan bli problematiska, om de inter-nationella finansmarknaderna tappar förtroendet för betalningsförmågan.
Den öppna ekonomin
� Växelkursen (exchange rate) är värdet på en valuta, uttryckt i en annan valuta.
� Exempel: En USA-dollar kostade 6,63 svenska kronor den 1 mars. En krona kostade 0,15 dollar.
� När en valuta ökar i värde säger man att den apprecierar. Om den depreciserar minskar den i värde.
� Skilj på detta och revalvering/devalvering – uppskrivning och nedskrivning av en fast växelkurs.
Den öppna ekonomin
� Växelkursen påverkas av en rad faktorer:- Inflationen. Om priserna ökar snabbare i ett land urholkas penning-värdet. Det försvagar valutan.- Ökad efterfrågan på ett lands varor innebär att köparna behöver mer av landets valuta, som ökar i värde. - Intresse för investeringar från utländska företag.- Värdepappershandeln allt viktigare. Över 95 procent av valutahandeln.
Den öppna ekonomin
� Allt detta gör att växelkurserna kan variera kraftigt. Inte alltid tydligt varför.
� Företag med verksamhet i flera länder kan försäkra sig mot kursförändringar –kurssäkring.
� För finansiella placerare gäller att ta hänsyn till vad som kan tänkas hända med växelkurserna.
� Princip på avreglerade internationella kapitalmarknader: Samma förväntade avkastning överallt (justerat för risk).
Den öppna ekonomin
� Ränteparitetsvillkoret: Inhemsk ränta = utländsk ränta + förväntad förändring av växelkursen + riskpremie
� Exempel: Om räntan är 4 procent i Tyskland och 5 procent i Sverige är det ett tecken på att marknaden räknar med att kronan kommer att försvagas med en procent mot euron.
� Varför så höga räntor i Grekland?
Den öppna ekonomin
� När utrikeshandeln tas med i bilden förändras stabiliseringspolitikens villkor.
� Stimulanspolitik försvagar bytesbalansen. Detta beror på att en del av ökningen av BNP används till import. Detta kallas importläckage.
� Stimulanspolitik kan leda till högre inflation och sämre konkurrenskraft för de inhemska företagen.
� Motsatsen gäller för åtstramningspolitik.
Den öppna ekonomin
� Dessa aspekter har blivit viktigare i takt med globaliseringen.
� Mer handel, fria kapitalrörelser, mer internationella investeringar. 40 procent av Stockholmsbörsen är utlandsägd.
� Starkare konkurrens när hela världen är en marknad.
� Skattesatserna utjämnas. Svårare att avvika för ett land.
� Lönerna påverkas. Avkastningen påproduktionsfaktorerna tenderar att utjämnas.
Den öppna ekonomin
� Valet av växelkurssystem (exchangerate regime) har stor betydelse, för handel och företagande men också för stabiliseringspolitiken.
� I grunden tre alternativ:- Rörlig växelkurs- Fast växelkurs- Valutaunion
� Under 1900-talet var fast växelkurs det vanligaste alternativet. Nu har de flesta länder rörlig växelkurs. Några undantag: Danmark (fast kurs mot euron) och Kina (fast kurs mot USD).
Den öppna ekonomin
Källa: Wikipedia (Creative commons)
Den öppna ekonomin
� En rörlig växelkurs avgörs av utbud och efterfrågan på valutamarknaden. Det händer dock att centralbanker ingriper och handlar för att påverka kursen.
� En fördel med rörlig växelkurs är att landet kan föra en finans- och penning-politik helt anpassad till egna behov.
� Den stora nackdelen är att den rörliga kursen skapar osäkerhet för företagen. Detta kan hämma handel och investeringar mellan länder.
Den öppna ekonomin
� Med fast växelkurs är priset på valutan reglerat av staten. Valutan är då knuten till en eller flera andra valutor.
� Detta ger mer stabilitet än en rörlig växelkurs - så länge växelkursen är trovärdig. Starka spänningar kan dock uppstå om marknaden börjar tro att landet tänker devalvera eller revalvera.
� Landet måste hålla samma inflationstakt som ”ankarlandet” och kan inte fritt använda penningpolitiken.
Den öppna ekonomin
� I en valutaunion har länderna avskaffat de nationella valutorna och antagit en ny gemensam valuta.
� Länderna har en gemensam centralbank och gemensam penningpolitik.
� All osäkerhet om växelkurserna försvinner. Detta gynnar handel och företagande.
� Transaktionskostnaderna minskar.� Lättare jämföra priser -> mer
transparens och ökad konkurrens.
Den öppna ekonomin
� Nackdelen är att den gemensamma penningpolitiken kanske inte passar alla länder. Risk för asymmetriska chocker.
� Ett optimalt valutaområde har relativt homogen ekonomi och rörliga produktionsfaktorer.
� I en valutaunion som inte uppfyller dessa villkor krävs andra medel. Större roll för inhemsk finanspolitik, utrymme för rörlighetsfrämjande åtgärder och en gemensam finanspolitik.
Den öppna ekonomin
� Stabiliseringspolitikens villkor ser alltsåolika ut, beroende på växelkurssystem.
� Penningpolitiken blir mer effektiv i ett system med rörlig växelkurs. En ränte-sänkning försvagar växelkursen efter-som placeringar blir mindre attraktiva. Detta förstärker bytesbalansen.
� En sådan operation fungerar inte vid fast växelkurs, om kapitalflödena är fria. I så fall kan inte räntan sänkas, just för att växelkursen inte får försvagas.
Den öppna ekonomin
� Finanspolitiken får därför en viktigare roll vid fast växelkurs, liksom i en valutaunion.
� I båda fallen kan finanspolitiken ocksåbli mer effektiv, eftersom kopplingen till räntan blir svagare. Ett EMU-land kan föra en expansiv politik utan att det påverkar ECB:s räntesättning.
� Dock risk för högre inflation och högre långräntor. Samt devalveringsoro i fallet med fast växelkurs.
Den öppna ekonomin
� EMU har regler för att förhindra att länder utnyttjar dessa mekanismer.
� Tidigare fick budgetunderskottet inte vara större än 3 procent av BNP, utom vid stora BNP-fall. Fler kryphål infördes dock när länder bröt mot reglerna.
� Den nya finanspakten ställer strängare krav: Budgetunderskottet får vara högst 0,5 procent, justerat för konjunkturen.
� Också ändrad beslutsgång: Starkare roll för EU-domstolen och kommissionen.
Förväntningarnas roll
� Vi har flera gånger talat om förväntningarnas betydelse.
� Till en början räknade ekonomer ofta med adaptiva förväntningar. Förväntad inflationen nästa år = inflationen i år.
� Numera vanligare att anta rationella förväntningar. Individer och företag antas använda all tillgänglig information för att göra rationella förutsägelser om framtiden.
Förväntningarnas roll
� Två exempel på hur förväntningarna kan komplicera stabiliseringspolitiken:
� Lägre styrränta kan leda till att lång-räntorna stiger i stället för att sjunka. Möjlig effekt om sänkningen ses som signal om mjukare syn på inflationen.
� Sänkta skatter kan leda till minskad konsumtion. Möjlig effekt om hushållen räknar med att skattesänkningen leder till statsfinansiella problem i framtiden.
Sveriges ekonomiska utveckling
� Sverige har under 150 år utvecklats från ett fattigt jordbruksland till ett avancerat tjänste- och industrisamhälle.
� Detta är en möjlig epokindelning:� 1870-1910 Snabb industrialisering � 1910-1950 Internationell oro � 1950-1970 Gyllene årtionden� 1970-1992 Kriser och inflation� 1992- Nyorientering
1870-1910
� Sen men snabb industrialisering. Några faktorer:- Ökad produktivitet i jordbruket- Högre utbildningsnivå- Näringsfrihet- Stor utländsk efterfrågan
� I början av 1900-talet var industrin större än jordbruket.
� Viktigast: Massa-, malm- och stål- samt verkstadsindustrin. Företag som Aga, Asea, LM Ericsson, Separator och SKF.
1870-1910
Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�
Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
2,20,91,72,41890-1910
2,00,90,81,01870-1890
USAGBÖvriga Norden
Sverige
1910-1950
� ”Den första globaliseringen” varade till 1914. Fri rörlighet för varor, kapital och arbetskraft.
� Utvecklingen bröts av första världs-kriget (1914-18). Inledningen på lång period av protektionism.
� Kort spekulationsdriven högkonjunktur efter krigsslutet, följd av kris 1921-22.
� Åtstramningspolitik för att återinföra guldmyntfoten, även i andra länder.
1910-1950
� Andra halvan av 1920-talet mer gynnsam.
� Börskraschen i New York 1929 utlöste en finansiell kris. Fallande tillgångs-värden fick banker att gå omkull.
� Detta ledde till 30-talsdepressionen.- Inställda investeringar- Pessimism bland hushållen- Åtstramningspolitik- Handelshinder och regleringar
1910-1950
� Sverige klarade sig bättre än de flesta andra länder. Tre orsaker:- Kraftig depreciering av valutan när guldmyntfoten övergavs 1931.- Relativt starkt näringsliv i spåren av krisen 1921-22. - Aktiv konjunkturpolitik efter riksdagsvalet 1932.
� Trots detta mängder av konkurser (bl.a. Kreugerkraschen). Arbetslösheten 25 procent 1932.
1910-1950
� Samtidigt färre konflikter påarbetsmarknaden.
� Under 1920-talet var Sverige ett av de länder som hade flest strejker och arbetsmarknadskonflikter.
� Saltsjöbadsavtalet 1938 mellan LO och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) om kollektivavtal lade grunden för lång period av arbetsfred.
1910-1950
Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�
Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
1,61,01,82,51910-1950
2,2Drygt 1,0
1,72,41890-1910
USAÖvriga Europa
Övriga Norden
Sverige
1950-1970
� Krigsekonomi och ransoneringar under andra världskriget.
� Stark tillväxt i västvärlden under 1950-och 1960-talen. Några orsaker:- Återuppbyggnad efter kriget- Ny teknik slog igenom på bred front. Bilar och hushållsapparater.- Gradvis minskade handelshinder- Ekonomisk-politisk stabilitet. BrettonWoods-systemet med fasta växelkurser.
1950-1970
� ”Den svenska modellen”: Historisk kompromiss mellan s-styrd stat och det privata näringslivet.- Stor privatägd industrisektor- Stor skattefinansierad offentlig sektor.- Stark fackföreningsrörelse- Aktiv arbetsmarknadspolitik- Höga utjämningsambitioner
1950-1970
� Rehn-Meidnermodellen: En del av den svenska modellen.
� Strävan efter att förena låg inflation, låg arbetslöshet och inkomstutjämning. Fokus på utbudssidan av ekonomin. Skapa omvandlingstryck på företagen.
� Medel:- Solidarisk lönepolitik- Aktiv arbetsmarknadspolitik- Stram stabiliseringspolitik
1950-1970
� Växande problem i världsekonomin mot slutet av 1960-talet.
� Tillväxtboom p.g.a. återuppbyggnad klingar av.
� Dollarkris på grund av hög inflation i USA. Bretton Woods-systemet bryter samman.
� Ökad konkurrens för svenska exportföretag. Sammantaget större krav på omvandling och modernisering.
1950-1970
Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�
Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
7,61,93,93,41950-1975
1,01,61,02,51910-1950
JapanUSAEuropa utanför Norden
Sverige
1970-1992
� Politiska beslut bidrog i stället till att minska omvandlingstrycket och drivkrafterna för arbete och utbildning.- Snabb utbyggnad av offentlig sektor.- Högre skatter och generösare trans-fereringar. - Minskad utbildningspremie. - Regleringar till skydd för företagen.- Företagsbeskattning låste in vinster.- Upprepade devalveringar.
1970-1992
� Oljekrisen 1973 i kombination med inflationsförväntningar orsakade som vi tidigare sett stagflation.
� Sverige och flera andra länder försökte hålla sysselsättningen uppe med hjälp av expansiv finanspolitik. Svenskt försök mer ambitiöst än på många andra håll. ”Överbryggningspolitiken”.
� Löneökningar och höjda arbetsgivar-avgifter ledde till kostnadskris 1976-77. Relativa enhetsarbetskostnaderna (real unit labour cost) steg 20 procent.
1970-1992
PLRAS
P1 B SRAS
P0 A
AD
YY1 Y0
1970-1992
PLRAS
P2 C
P1 B SRAS
P0 A
AD
YY1 Y0
1970-1992
� Minskad efterfrågan på svenska varor. Försvagad bytesbalans och utslagning av industrijobb.
� Nya lösningar: Devalvering av kronan och direktstöd till utsatta branscher (bl.a. varven och tekoindustrin).
� Devalveringar: 3 % 19766+10 % 197710 % 198116 % 1982
1970-1992
� Den sista ”superdevalveringen”genomfördes 1982 av en nytillträdd s-regering.
� Tanken var att detta skulle återställa exportindustrins konkurrenskraft och att inga fler devalveringar skulle behövas.
� Krav för bibehållen konkurrenskraft vid fast växelkurs: Inflation i takt med konkurrentländerna.
1970-1992
� Detta lyckades inte i Sverige. Flera orsaker:- Åtstramningspolitik i andra länder.- Höga löneökningar.- Svagt politiskt stöd för åtstramande finanspolitik. - Avreglering av kreditmarknaden 1985.
� Kraftig expansion av utlåningen och stigande priser på aktier och fastigheter.
1970-1992
Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål
1970-1992
� 90-talskrisen den värsta sedan 30-talsdepressionen. Sveriges BNP föll tre år i rad. Hundratusentals jobb försvann.
� Flera samverkande kriser:- Kostnadskris – Svag konkurrenskraft- Finans- och fastighetskris. - Valutakris – Spekulationer mot kronan- Statsfinansiell kris p.g.a. ovanstående.
� Yttre faktorer: Internationell recession, höga tyska räntor och valutaoro.
� Politiska beslut: Skattereform och slopad valutareglering.
1970-1992
� Bakgrund: Fortsatt högre inflation i Sverige än i konkurrentländerna.
� Överhettning i slutet av 1980-talet. Hög inflation + arbetslöshet under 2 procent.
� ”Stoppaket” fälls i riksdagen våren 1990. Regeringskris.
� Runt 1990 vänder konjunkturen nedåt i Europa och USA. Den svenska exporten drabbas. Bytesbalansen försvagas efter ett antal år i balans.
1970-1992
Källa: EEAG report 2012
1970-1992
� Politiska förändringar 1990/91:� ”Århundradets skattereform” gör det
mindre lönsamt att låna. Ränteavdragen sänks från 50 till 30 procent.
� Valutaregleringen avskaffas. Stora valutaflöden över gränserna tillåts.
� Regeringen förklarar att inflations-bekämpningen är det centrala målet.
� Kronan knyts till ecun (eurons före-gångare) i stället för till valutakorgen.
� Planer på EU-inträde presenteras.
1970-1992
� Misstro mot kronan medför valuta-utflöde och högre räntor.
� Realräntan stiger kraftigt. Hushållen börjar spara. Sparkvoten går på något år från -5 procent av BNP till 7 procent av BNP. Investeringarna faller.
� Fastighetspriserna faller. Högt belånade fastighetsbolag går omkull och drar finansbolag med sig i fallet.
� Stora kreditförluster för bankerna. Staten öppnar ”bankakuten”.
1970-1992
� Fallet i privat efterfrågan drabbar ocksåde offentliga finanserna.
� Budgetunderskottet stiger till 12 procent av BNP.
� Den borgerliga fyrpartiregeringen gör upp med socialdemokraterna om flera sparpaket under hösten 1992.
� Samtliga efterfrågekomponenter faller alltså.
� Y=C+I+G+NX
1970-1992
Källa: Jonung, Från guldmyntfot till inflationsmål
1970-1992
� Valutaoro i Europa under sommaren 1992. Den 8 september låter Finland marken flyta. Storbritannien och Italien följer efter någon vecka senare.
� Svenska riksbanken höjer styrräntan till 500 procent för att försvara kronan. Det fungerar tillfälligt. Räntan kan sänkas.
� Kronförsvar med hjälp av sparpaket och stödköp, men valutautflödet fortsätter.
� Den 19 november ger Sverige upp kronförsvaret och låter kronan flyta.
1970-1992
Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�
Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
3,01,61,81,21971/75-1991/95
7,61,93,93,41950-1975
JapanUSAEuropa utanför Norden
Sverige
1992-2008
� Efter det misslyckade kronförsvaret följde en omorientering av politiken.
� Ny penningpolitik. Flytande växelkurs, inflationsmål på 2 procent och ökad självständighet för riksbanken.
� Saneringsprogram för statsfinanserna.� Nya regler för finanspolitiken. Utgiftstak
läggs fast av riksdagen. Överskottsmålpå 1 procent av BNP över en konjunkturcykel.
1992-2008
Källa: EEAG report 2012
1992-2008
Källa: EEAG report 2012
1992-2008
� 1990-talets u-sväng enligt Eklund:� Nya regler för stabiliseringspolitiken.� Skärpt konkurrens och
omvandlingstryck. - Avregleringar och skärpt konkurrens, delvis p.g.a. medlemskapet i EU. - Konkurrens i den offentliga sektorn.
� Förbättrade drivkrafter för arbete, utbildning och investeringar. - Skattereformen 1990/91. - Sänkta ersättningsnivåer. - Decentraliserad lönebildning
1992-2008
� Över lag bättre ekonomisk utveckling efter 90-talskrisen.
� Högre tillväxt, låg inflation, överskott i bytesbalansen och goda offentliga finanser – men arbetslösheten har legat kvar på en högre nivå än förut.
� Några orsaker:- Förändrad politik (u-svängen)- Kronfallet- Gynnsam teknisk utveckling- Globaliseringen- Industriavtalet 1997
1992-2008
PLRAS
SRAS
P0 A
p1 B AD
p2 YY1 Y2
1992-2008
Genomsnittlig årlig tillväxt i BNP/capita�
Källa: Lennart Schöön: Tillväxt och strukturell omvandling (ur Marknad & politik 2009)
0,92,11,72,41991/95-2001/05
3,01,61,81,21971/75-1991/95
JapanUSAEuropa utanför Norden
Sverige
Nationalekonomiska riktningar
� Keynesianer. Efterfrågepolitik för full sysselsättning.
� Den neoklassiska syntesen. Måttfull kontracyklisk stabiliseringspolitik.
� Monetarister. Normstyrd penningpolitik och avregleringar.
� Nyklassiker. Real business cycle theory= inget produktionsgap.
� Nykeynesianer. Rationella förväntningar och nominella stelheter.
� Den österrikiska skolan. Fokus påentreprenörskap och företagande.
Framåtblick
� Nästa gång (20 mars):- Finanskrisen (Eklund kapitel 21) - Riksbankens penningpolitiska rapport - Repetition Inga instuderingsfrågor. Läs i stället konjunkturrapporten och fundera på hur ni kan använda de teoretiska modellerna.
� Mottagning 15.30-16.45 i A263. � Anmälan till tentan senast 20 mars på
lista i F6. Öppet till 17.30 på tisdagar.