Upload
karlstads-bostads-ab
View
229
Download
0
Embed Size (px)
DESCRIPTION
Berättelsen om ett garage som fylls med kultur och upplevelser – och hur engagemang och delaktighet kan höja värdet på en hel stadsdel. Inspireras av Orrholmen!
Citation preview
MU
SIK
OC
H M
OS
AIK
.
Förord.
Garagegruppen på Orrholmen i Karlstad är en riktigt god förebild. Med en sinnrik metod,
och genom delaktighet och engagemang, har man med kulturens hjälp på ett unikt sätt
skapat mervärden i boendemiljön som gett oanade effekter.
Vi hoppas att många andra runt om i vårt land – och över hela världen – ska inspireras
av det positiva arbete som pågår i Orrholmsgaraget.
Claes Wallenius
Styrelseordförande Karlstads Bostads AB, juni 2008.
Förord.
Garagegruppen på Orrholmen i Karlstad är en riktigt god förebild. Med en sinnrik metod,
och genom delaktighet och engagemang, har man med kulturens hjälp på ett unikt sätt
skapat mervärden i boendemiljön som gett oanade effekter.
Vi hoppas att många andra runt om i vårt land – och över hela världen – ska inspireras
av det positiva arbete som pågår i Orrholmsgaraget.
Claes Wallenius
Styrelseordförande Karlstads Bostads AB, juni 2008.
ISBN 00000000000
Ansvarig utgivare: Mats Enmark, Karlstads Bostads AB. Projektledare: Torbjörn Eriksson, Orrholmens Garagegrupp.
Form och produktion: Motherland Branding & Design. Skribent: Katarina Averås. Fotograf: Johan Eklund.
Denna bok har producerats med hjälp av bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur och Sparbanksstiftelsen Alfa.
Tryckt hos Knappen 2008.
Berättelsen om hur ett garage som fylls med kultur och
upplevelser – och hur engagemang och delaktighet kan
höja värdet på en hel stadsdel. Inspireras av Orrholmen!
MUSIK OCH MOSAIK.
ISBN 00000000000
Ansvarig utgivare: Mats Enmark, Karlstads Bostads AB. Projektledare: Torbjörn Eriksson, Orrholmens Garagegrupp.
Form och produktion: Motherland Branding & Design. Skribent: Katarina Averås. Fotograf: Johan Eklund.
Denna bok har producerats med hjälp av bidrag från Stiftelsen Framtidens kultur och Sparbanksstiftelsen Alfa.
Tryckt hos Knappen 2008.
Berättelsen om hur ett garage som fylls med kultur och
upplevelser – och hur engagemang och delaktighet kan
höja värdet på en hel stadsdel. Inspireras av Orrholmen!
MUSIK OCH MOSAIK.
Från många av de 800 lägenheterna på
Orrholmen i Karlstad är utsikten en dröm –
Vänerns vidsträckta och glittrande innan-
hav. Under bostadsområdet finns en helt
annan värld. Detta underjordiska garage
var länge en plats mest känd för sin dunkla
miljö, avgaser, råkall luft, skadegörelse och
otrygghet.
Det som har hänt sedan dess är något
av ett underverk! Karlstads Bostads AB,
eldsjälar, konstnärer och de boende har
förvandlat Orrholmsgaraget till en trivsam
mötesplats där man gärna dröjer sig kvar.
Betongen har fått nya färger. Husen känns
gladare. Här är tryggt att vara.
I den här boken berättar vi hur det gick till.
Med erfarenheterna från Orrholmen är
det lätt att dra slutsatsen att de så kallade
Miljonprogrammen mår bra av kultur och
kan utvecklas.Stadsdelen Orrholmen har fått en egen personlighet och tydlig identitet.
Från många av de 800 lägenheterna på
Orrholmen i Karlstad är utsikten en dröm –
Vänerns vidsträckta och glittrande innan-
hav. Under bostadsområdet finns en helt
annan värld. Detta underjordiska garage
var länge en plats mest känd för sin dunkla
miljö, avgaser, råkall luft, skadegörelse och
otrygghet.
Det som har hänt sedan dess är något
av ett underverk! Karlstads Bostads AB,
eldsjälar, konstnärer och de boende har
förvandlat Orrholmsgaraget till en trivsam
mötesplats där man gärna dröjer sig kvar.
Betongen har fått nya färger. Husen känns
gladare. Här är tryggt att vara.
I den här boken berättar vi hur det gick till.
Med erfarenheterna från Orrholmen är
det lätt att dra slutsatsen att de så kallade
Miljonprogrammen mår bra av kultur och
kan utvecklas.Stadsdelen Orrholmen har fått en egen personlighet och tydlig identitet.
Bostadsområdet som växte fram på Orrholmen i Karlstad i mitten av 1960-talet var
något utöver det vanliga. Moderna lägenheter med direkt vattenläge och natursköna
omgivningar. Utsikten från de höga husen är milsvid och sträcker sig ända till
Vänerns horisontlinje i söder.
Bostadsområdet som växte fram på Orrholmen i Karlstad i mitten av 1960-talet var
något utöver det vanliga. Moderna lägenheter med direkt vattenläge och natursköna
omgivningar. Utsikten från de höga husen är milsvid och sträcker sig ända till
Vänerns horisontlinje i söder.
Smeknamnet ”Den vita staden” etablerade sig snabbt.
Martin Edman kom till Karlstads kommun 1965 och
jobbade med stadsplanering i olika former under
mer än 30 år. I stadsplanen heter området formellt
Kvarteret Seglet.
– År 1968 utsågs Karlstad till Årets stad, mycket
på grund av det uppmärksammade bostadsområdet
Orrholmen, berättar han. Höghusens och radhusens
placering i en skeppsform ansågs som mycket speciell.
– Och namnet ”Den vita staden” klingade som
kristall!
Det mest säregna var ändå den unika trafiklösning-
en där både en allmän väg och p-platser placerades
under jord med ett stort grönområde på taket, mellan
höghusen.
– Det var ett tufft grepp som vi idag kanske inte hö-
jer på ögonbrynen åt, konstaterar Martin Edman. Men
då var det en mycket spännande lösning. De boende
kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen. Orr-
holmen uppmärksammades långt utanför Värmlands
gränser. Politiker på alla nivåer, kommunala tjänste-
män, byggherrar och socialarbetare kom på studie-
besök. År 1968 gav Expressen ut en hel extrabilaga om
bostadsområdet och alla dess moderniteter.
På Orrholmen fanns från början tio höghus med
åtta våningar vardera och 42 radhus längs den västra
stranden och låga hyreshus mot öster. Arkitekterna
fanns hos J Wästlunds Arkitektbyrå. Algurén & Troeds-
son Ingenjörsbyrå ansvarade för konstuktionsarbetet
och Rundbloms Konstruktionsbyrå för VVS. Stadsdelen
bredde även ut sig norrut med två större kvarter fler-
familjshus med bostadsrätter.
Fler och fler vill nu bo på Orrholmen. Karlstads
Bostads AB äger och förvaltar idag 800 bostäder i om-
rådet. Så sent som år 2007 invigdes ytterligare ett hög-
hus med attraktiva och extremt energisnåla bostäder.
Även denna satsning har rönt stor uppmärksamhet
nationellt och internationellt.
På Orrholmen finns idag även egna hem i form av
friköpta helt nybyggda radhus vid den östra stranden.
EXPRESSEN-BILAGA
”... då var det en mycketspännande lösning. De boende kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen.”
Orrholmen, ”Den vita staden”, fick stor uppmärksamhet.
Stadsplanen vann laga kraft i november 1964. På den tiden var Per Lagergren
stadsarkitekt i Karlstad och Torbjörn Ärfström stadsträdgårdsmästare.
Smeknamnet ”Den vita staden” etablerade sig snabbt.
Martin Edman kom till Karlstads kommun 1965 och
jobbade med stadsplanering i olika former under
mer än 30 år. I stadsplanen heter området formellt
Kvarteret Seglet.
– År 1968 utsågs Karlstad till Årets stad, mycket
på grund av det uppmärksammade bostadsområdet
Orrholmen, berättar han. Höghusens och radhusens
placering i en skeppsform ansågs som mycket speciell.
– Och namnet ”Den vita staden” klingade som
kristall!
Det mest säregna var ändå den unika trafiklösning-
en där både en allmän väg och p-platser placerades
under jord med ett stort grönområde på taket, mellan
höghusen.
– Det var ett tufft grepp som vi idag kanske inte hö-
jer på ögonbrynen åt, konstaterar Martin Edman. Men
då var det en mycket spännande lösning. De boende
kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen. Orr-
holmen uppmärksammades långt utanför Värmlands
gränser. Politiker på alla nivåer, kommunala tjänste-
män, byggherrar och socialarbetare kom på studie-
besök. År 1968 gav Expressen ut en hel extrabilaga om
bostadsområdet och alla dess moderniteter.
På Orrholmen fanns från början tio höghus med
åtta våningar vardera och 42 radhus längs den västra
stranden och låga hyreshus mot öster. Arkitekterna
fanns hos J Wästlunds Arkitektbyrå. Algurén & Troeds-
son Ingenjörsbyrå ansvarade för konstuktionsarbetet
och Rundbloms Konstruktionsbyrå för VVS. Stadsdelen
bredde även ut sig norrut med två större kvarter fler-
familjshus med bostadsrätter.
Fler och fler vill nu bo på Orrholmen. Karlstads
Bostads AB äger och förvaltar idag 800 bostäder i om-
rådet. Så sent som år 2007 invigdes ytterligare ett hög-
hus med attraktiva och extremt energisnåla bostäder.
Även denna satsning har rönt stor uppmärksamhet
nationellt och internationellt.
På Orrholmen finns idag även egna hem i form av
friköpta helt nybyggda radhus vid den östra stranden.
EXPRESSEN-BILAGA
”... då var det en mycketspännande lösning. De boende kunde gå direkt från bussen och in i trapphusen.”
Orrholmen, ”Den vita staden”, fick stor uppmärksamhet.
Stadsplanen vann laga kraft i november 1964. På den tiden var Per Lagergren
stadsarkitekt i Karlstad och Torbjörn Ärfström stadsträdgårdsmästare.
Syftet var att en gång för alla få bukt med den bostads-
brist som rådde i slutet av 1950- och in på 1960-talet.
Det fanns också ett stort behov av att höja standarden
på bostäderna. Folk bodde trångt, det var slitet och
obekvämt.
Den svenska lösningen blev det som senare och
alltjämt benämns som Miljonprogrammet. 1964 tog
riksdagen ett beslut om att det under den närmaste
tioårsperioden skulle byggas en miljon nya bostäder.
Den som byggde fick en statlig räntesubvention. Och
ännu bättre ekonomiska villkor fick den som planera-
de och byggde minst tusen bostäder på en och samma
gång.
Siffrorna i statistiken varierar, men totalt byggdes
under perioden 1965 – 1975 nära 600 000 bostäder i
flerbostadshus och 350 000 i småhus. Rufft räknat bor
idag en fjärdedel av Sveriges befolkning i bostäder som
kom till med uppmuntran av Miljonprogrammet.
Rationellt var den allmänna inställningen. Nya
byggmetoder utvecklades snabbt för att kunna bygga
många bostäder på kort tid till en billig penning. Både
mindre och större kommuner satsade.
De ekonomiska fördelarna fick styra. I kombination
med tidens något brutalistiska arkitektoniska ideal
– med oputsade och råa fasader – blev känslan ofta
fyrkantig, stel och grå. Inuti erbjöds alla modernite-
ter man kunde tänka sig. På utsidan blev områdena
sterila, människorna anonyma.
Ofta var det markområden utanför städerna som
exploaterades. Många har ställt sig frågan vilken mål-
grupp bostäderna egentligen vände sig till. Här finns
en inbyggd paradox: Den som vill bo naturskönt och
lantligt söker sig hellre till mer enskilda och rofyllda
områden. Och den som gillar stadens puls vill hellre
bo närmare stadskärnan.
Bostadsområdena planerades på ett nytt sätt. Istäl-
let för traditionella rutnätsstäder bebyggdes större
områden för att ge mycket ljusinsläpp i lägenheterna,
stora rekreationsytor skapades runtomkring och kom-
munikationer och serviceinrättningar placerades på
strategiska platser i förhållande till bostadshusen. Bil-
trafik och gångtrafik skulle hållas åtskilda.
År 1964 tog Sverige ett målmedvetet beslut: En miljon nya sunda och moderna bostäder på tio år.
Orrholmen i Karlstad planerades under 1960-talet och
stod klart för successiv inflyttning under åren 1966
till 1967. Ett stort garage byggdes in under de tio hög-
husen. På så sätt kunde 689 p-platser gömmas undan.
Kollektivtrafiken gjordes extra tillgänglig genom att
man dessutom drog busslinjen runt i garaget och
erbjöd tre hållplatser inomhus. Både bilister och buss-
resenärer kunde sedan ta hissen direkt upp till rätt
våning.
Syftet var att en gång för alla få bukt med den bostads-
brist som rådde i slutet av 1950- och in på 1960-talet.
Det fanns också ett stort behov av att höja standarden
på bostäderna. Folk bodde trångt, det var slitet och
obekvämt.
Den svenska lösningen blev det som senare och
alltjämt benämns som Miljonprogrammet. 1964 tog
riksdagen ett beslut om att det under den närmaste
tioårsperioden skulle byggas en miljon nya bostäder.
Den som byggde fick en statlig räntesubvention. Och
ännu bättre ekonomiska villkor fick den som planera-
de och byggde minst tusen bostäder på en och samma
gång.
Siffrorna i statistiken varierar, men totalt byggdes
under perioden 1965 – 1975 nära 600 000 bostäder i
flerbostadshus och 350 000 i småhus. Rufft räknat bor
idag en fjärdedel av Sveriges befolkning i bostäder som
kom till med uppmuntran av Miljonprogrammet.
Rationellt var den allmänna inställningen. Nya
byggmetoder utvecklades snabbt för att kunna bygga
många bostäder på kort tid till en billig penning. Både
mindre och större kommuner satsade.
De ekonomiska fördelarna fick styra. I kombination
med tidens något brutalistiska arkitektoniska ideal
– med oputsade och råa fasader – blev känslan ofta
fyrkantig, stel och grå. Inuti erbjöds alla modernite-
ter man kunde tänka sig. På utsidan blev områdena
sterila, människorna anonyma.
Ofta var det markområden utanför städerna som
exploaterades. Många har ställt sig frågan vilken mål-
grupp bostäderna egentligen vände sig till. Här finns
en inbyggd paradox: Den som vill bo naturskönt och
lantligt söker sig hellre till mer enskilda och rofyllda
områden. Och den som gillar stadens puls vill hellre
bo närmare stadskärnan.
Bostadsområdena planerades på ett nytt sätt. Istäl-
let för traditionella rutnätsstäder bebyggdes större
områden för att ge mycket ljusinsläpp i lägenheterna,
stora rekreationsytor skapades runtomkring och kom-
munikationer och serviceinrättningar placerades på
strategiska platser i förhållande till bostadshusen. Bil-
trafik och gångtrafik skulle hållas åtskilda.
År 1964 tog Sverige ett målmedvetet beslut: En miljon nya sunda och moderna bostäder på tio år.
Orrholmen i Karlstad planerades under 1960-talet och
stod klart för successiv inflyttning under åren 1966
till 1967. Ett stort garage byggdes in under de tio hög-
husen. På så sätt kunde 689 p-platser gömmas undan.
Kollektivtrafiken gjordes extra tillgänglig genom att
man dessutom drog busslinjen runt i garaget och
erbjöd tre hållplatser inomhus. Både bilister och buss-
resenärer kunde sedan ta hissen direkt upp till rätt
våning.
Kultur är i grunden kravlös och kommer till dig för att
väcka tankar. Den aktiverar alla möjliga sinnen. Vi ser,
hör och känner. Kulturen ger oss spännande upplevel-
ser och lär oss nya saker om oss själva. Effekterna är
ofta oväntade.
Boel: Det är svårt att formulera vilken roll kulturen
har rent allmänt. Jag har funderat mycket på det.
Men kulturens främsta värde är kanske att man lär
känna sig själv lite bättre. Den hjälper till att vidga
den egna världen. Vi ser och upplever sånt som ger oss
andra perspektiv än de vi hade tidigare. Det är mycket
värdefullt.
Mats: Kultur ska beröra och uppröra, den behöver inte
alltid vara så väntad.
Boel: Ja, till exempel ett konstverk kan gärna få skaka
om lite, väcka tankar. Jag ser kultur som en form av
kommunikation. Den är en medveten handling av en
person, som sedan andra får ta del av. Kultur är ett sätt
att mötas som ger andra dimensioner.
Mats: Människor i svåra situationer vittnar ofta om hur
kulturen kittar ihop och ger sammanhållning. Kultur
kan vara ett sätt att överleva.
Boel: Vi skulle ha oerhört fattiga liv om vi inte hade
dessa uttrycksmedel. Kultur är ju dessutom kontakt-
skapande. Den leder till samtal. Den som har fått en
kulturell erfarenhet och bas i sitt liv, har troligtvis
också lättare att ta till sig andra kulturer. Och att
acceptera dem.
Mats: Det finns undersökningar som tydligt visar att
den som tar till sig kultur i någon form känner ett
stort välbefinnande. Kultur påverkar hälsotalen posi-
tivt. Idrottsutövande, till exempel, kommer längre ned
på listan. Kanske beror det på att kultur inte ställer
några krav, medan sporten ofta fordrar en prestation.
Boel: Det är viktigt att vi inte kräver att kulturen i
samhället ska fylla en nyttig funktion. Kultur ska inte
räknas hem i ekonomiska kalkyler. Då tappar vi bort
kärnan – att det handlar om kommunikation och att
medvetandegöra de egna tankarna.
Mats: Jag har sett flera exempel på hur människors
beteende förändras när de får synliga bevis på att
någon bryr sig om den miljö de vistas i. Samma sak
händer naturligtvis i ett bostadsområde. När det bjuds
på kultur i olika former kommer den positiva känslan
automatiskt. Att få kultur är detsamma som att få
respekt.
Boel: Kultur ger helt enkelt livet mervärden!
Mats: Det är bra när olika kulturella uttrycksformer
ges utrymme på oväntade platser.
Kultur som värdeskapare.
Boel Henckel, boende på Orrholmen.
”Kultur ska inte räknas hKultur ska inte räknas hem i ekonomiska kalkyler.
Då tappar vi bort kärnan...”
”Kultur berör och uppKultur berör och upprör. Den kan dyka upp på de
Mats Ahrén, kultur- och fritidsdirektör i Karlstads kommun.
mest oväntade platser.”
Kultur är i grunden kravlös och kommer till dig för att
väcka tankar. Den aktiverar alla möjliga sinnen. Vi ser,
hör och känner. Kulturen ger oss spännande upplevel-
ser och lär oss nya saker om oss själva. Effekterna är
ofta oväntade.
Boel: Det är svårt att formulera vilken roll kulturen
har rent allmänt. Jag har funderat mycket på det.
Men kulturens främsta värde är kanske att man lär
känna sig själv lite bättre. Den hjälper till att vidga
den egna världen. Vi ser och upplever sånt som ger oss
andra perspektiv än de vi hade tidigare. Det är mycket
värdefullt.
Mats: Kultur ska beröra och uppröra, den behöver inte
alltid vara så väntad.
Boel: Ja, till exempel ett konstverk kan gärna få skaka
om lite, väcka tankar. Jag ser kultur som en form av
kommunikation. Den är en medveten handling av en
person, som sedan andra får ta del av. Kultur är ett sätt
att mötas som ger andra dimensioner.
Mats: Människor i svåra situationer vittnar ofta om hur
kulturen kittar ihop och ger sammanhållning. Kultur
kan vara ett sätt att överleva.
Boel: Vi skulle ha oerhört fattiga liv om vi inte hade
dessa uttrycksmedel. Kultur är ju dessutom kontakt-
skapande. Den leder till samtal. Den som har fått en
kulturell erfarenhet och bas i sitt liv, har troligtvis
också lättare att ta till sig andra kulturer. Och att
acceptera dem.
Mats: Det finns undersökningar som tydligt visar att
den som tar till sig kultur i någon form känner ett
stort välbefinnande. Kultur påverkar hälsotalen posi-
tivt. Idrottsutövande, till exempel, kommer längre ned
på listan. Kanske beror det på att kultur inte ställer
några krav, medan sporten ofta fordrar en prestation.
Boel: Det är viktigt att vi inte kräver att kulturen i
samhället ska fylla en nyttig funktion. Kultur ska inte
räknas hem i ekonomiska kalkyler. Då tappar vi bort
kärnan – att det handlar om kommunikation och att
medvetandegöra de egna tankarna.
Mats: Jag har sett flera exempel på hur människors
beteende förändras när de får synliga bevis på att
någon bryr sig om den miljö de vistas i. Samma sak
händer naturligtvis i ett bostadsområde. När det bjuds
på kultur i olika former kommer den positiva känslan
automatiskt. Att få kultur är detsamma som att få
respekt.
Boel: Kultur ger helt enkelt livet mervärden!
Mats: Det är bra när olika kulturella uttrycksformer
ges utrymme på oväntade platser.
Kultur som värdeskapare.
Boel Henckel, boende på Orrholmen.
”Kultur ska inte räknas hKultur ska inte räknas hem i ekonomiska kalkyler.
Då tappar vi bort kärnan...”
”Kultur berör och uppKultur berör och upprör. Den kan dyka upp på de
Mats Ahrén, kultur- och fritidsdirektör i Karlstads kommun.
mest oväntade platser.”
”Garagegruppen är en ny typ av
hembygdsförening.”hembygdsförening.”hembygdsförening.
Torbjörn Eriksson bor på Orrholmen sedan många år
och jobbar idag på uppdrag av Karlstads Bostads AB
med att samordna de kulturyttringar och aktiviteter
som sker i garaget och andra delar av bostadsområdet.
Kanske kan han kallas projektledare. En del anser
säkert att det är han som driver processen framåt. Men
varken han själv eller Karlstads Bostads AB:s vd Mats
Enmark håller med om det.
De är istället rörande överens om att alla satsade
pengar, arbetstimmar och alla idéer skulle ha varit
bortkastade resurser om det inte varit för att delaktig-
het hela tiden varit en naturlig ingrediens i arbetet.
– Våra medarbete och Garagegruppen har stor hand-
lingsfrihet, säger Mats Enmark. Idéer måste komma
inifrån och sedan förvaltas på alla nivåer. Det är ett
tillåtande ledarskap. Att låta andra delta, hitta på och
genomföra.
– För oss som företag är det naturligtvis viktigt att
ha en vision i botten, att följa en röd tråd. Men på den
praktiska operativa nivån är det nödvändigt att vara
mycket konkret, fortsätter han.
De kommunala bostadsbolagen behöver liksom
andra aktörer på bostadsmarknaden vara konkur-
renskraftiga. Det betyder att bostadsområden måste
vara attraktiva och efterfrågade. Det kan de bli på
olika sätt. Ett bra läge, ett fungerande underhåll, rätt
prisnivå – och genom att addera mervärden.
– Idag är jag glad över att det här arbetet kom igång
på Orrholmen i ett så tidigt skede, konstaterar Mats
Enmark. Området har fått en egen mycket tydligare
identitet. Fler vill bo här. Orrholmen är oftare ett för-
stahandsval bland våra lägenhetssökande.
Den satsning på hyresrätter som Miljonprogrammet
innebar har gjort hyresrätten och de stora bostadsom-
rådena till en hembygdsmiljö för allt fler. Idag är defi-
nitionen på barndomshem oftare höghus än faluröda
hus på landet.
– Jag tycker att man kan likna oss i Garagegruppen
på Orrholmen vid en ny typ av hembygdsförening,
säger Torbjörn Eriksson. Vi tycker om vårt bostadsom-
råde, vi värnar om våra hus och omgivningarna.
– Denna unika miljö berikar vi nu med massor av
kultur och aktiviteter. Här uppstår spontana spännan-
de möten, konstverken ger oss trevliga samtalsämnen
och anonymiteten mellan människor motverkas.
Det allra första som hände när Garagegruppen bil-
Det fanns ingen projektplan. Inga fint formulerade strategier eller mål. Men det
fanns en stark vilja att förändra, förbättra och försköna. Det fanns en enighet som
förenade hyresgäster och Karlstads Bostads AB.
Istället för att hålla formella sammanträden och prata om fina planer såg man till
att arbetet kom igång.
Konkret – på riktigt och synligt.
”700 000 tillfällen per år! Så ofta är det någon som väntar på något i Orrholmsgaraget. Färdtjänst, bussen, vänner, bilen som ska igång.”Torbjörn Eriksson, boende på Orrholmen och entusiast i Garagegruppen.
”Garagegruppen är en ny typ av
hembygdsförening.”hembygdsförening.”hembygdsförening.
Torbjörn Eriksson bor på Orrholmen sedan många år
och jobbar idag på uppdrag av Karlstads Bostads AB
med att samordna de kulturyttringar och aktiviteter
som sker i garaget och andra delar av bostadsområdet.
Kanske kan han kallas projektledare. En del anser
säkert att det är han som driver processen framåt. Men
varken han själv eller Karlstads Bostads AB:s vd Mats
Enmark håller med om det.
De är istället rörande överens om att alla satsade
pengar, arbetstimmar och alla idéer skulle ha varit
bortkastade resurser om det inte varit för att delaktig-
het hela tiden varit en naturlig ingrediens i arbetet.
– Våra medarbete och Garagegruppen har stor hand-
lingsfrihet, säger Mats Enmark. Idéer måste komma
inifrån och sedan förvaltas på alla nivåer. Det är ett
tillåtande ledarskap. Att låta andra delta, hitta på och
genomföra.
– För oss som företag är det naturligtvis viktigt att
ha en vision i botten, att följa en röd tråd. Men på den
praktiska operativa nivån är det nödvändigt att vara
mycket konkret, fortsätter han.
De kommunala bostadsbolagen behöver liksom
andra aktörer på bostadsmarknaden vara konkur-
renskraftiga. Det betyder att bostadsområden måste
vara attraktiva och efterfrågade. Det kan de bli på
olika sätt. Ett bra läge, ett fungerande underhåll, rätt
prisnivå – och genom att addera mervärden.
– Idag är jag glad över att det här arbetet kom igång
på Orrholmen i ett så tidigt skede, konstaterar Mats
Enmark. Området har fått en egen mycket tydligare
identitet. Fler vill bo här. Orrholmen är oftare ett för-
stahandsval bland våra lägenhetssökande.
Den satsning på hyresrätter som Miljonprogrammet
innebar har gjort hyresrätten och de stora bostadsom-
rådena till en hembygdsmiljö för allt fler. Idag är defi-
nitionen på barndomshem oftare höghus än faluröda
hus på landet.
– Jag tycker att man kan likna oss i Garagegruppen
på Orrholmen vid en ny typ av hembygdsförening,
säger Torbjörn Eriksson. Vi tycker om vårt bostadsom-
råde, vi värnar om våra hus och omgivningarna.
– Denna unika miljö berikar vi nu med massor av
kultur och aktiviteter. Här uppstår spontana spännan-
de möten, konstverken ger oss trevliga samtalsämnen
och anonymiteten mellan människor motverkas.
Det allra första som hände när Garagegruppen bil-
Det fanns ingen projektplan. Inga fint formulerade strategier eller mål. Men det
fanns en stark vilja att förändra, förbättra och försköna. Det fanns en enighet som
förenade hyresgäster och Karlstads Bostads AB.
Istället för att hålla formella sammanträden och prata om fina planer såg man till
att arbetet kom igång.
Konkret – på riktigt och synligt.
”700 000 tillfällen per år! Så ofta är det någon som väntar på något i Orrholmsgaraget. Färdtjänst, bussen, vänner, bilen som ska igång.”Torbjörn Eriksson, boende på Orrholmen och entusiast i Garagegruppen.
”... jag anade att här fanns möjligheter att skapa mervärden
som skulle ge området en egen identitet – som skulle göra det
spännande och attraktivt ...”Mats Enmark, vd Karlstads Bostads AB.
dats var att alla boende fick fylla i en enkel enkät. Syf-
tet var att direkt fånga upp idéer, behov och önskemål.
– Hur kan det bli trevligare i vårt garage?
– Vad ska vi göra med det stora grönområdet mellan
husen?
För garaget strömmade det in förslag av varierande
karaktär. För grönområdet var beskedet entydigt och
klart: Låt vår gröna oas vara precis som den är. Gör
ingenting!
– Responsen på den första enkäten var större än
vi kunnat drömma om, säger Torbjörn Eriksson. De
projekt som kom igång låg självklart också i linje med
de svar som lämnades in.
Att fylla Orrholmsgaragets väggar med konst var
ett återkommande förslag. Och även om det har varit
enskilda konstnärer som uppfört verken så har delak-
tighet även här varit ett naturligt inslag. De boende
har fått vara med och välja bland konstnärernas idéer
och de har engagerat följt arbetet på plats i garaget.
Konstverkens namn har varit föremål för tävlingar av
olika slag.
– Vi har aldrig varit närmare våra kunder än vi är
idag här på Orrholmen, konstaterar Mats Enmark.
En annan framgångsfaktor är tempot. Utvecklingen
har skett i en takt som tillåter att människor hinner
bidra med sitt engagemang. Allt behöver och kan inte
vara klart på en och samma gång. Istället har konsten
och aktiviteterna fått sätta igång en kedjereaktion
som i mångt och mycket nu lever sitt eget liv.
– Ett ställe där människor bor och lever måste
utvecklas i lagom takt, fortsätter Mats Enmark. Men
bevisen på handlingskraft måste vara konkreta. Sam-
hället tyngs av en visionströtthet. Fina ord – men
sedan händer det ingenting.
– På Orrholmen händer det hela tiden!
Delaktighet handlar också om att få in andra aktör-
er i processen. Att skapa samarbeten som kan bära
frukt på lång sikt, eller för ett specifikt tillfälle. På
Orrholmen finns exempel på både och. Dessutom har
garaget blivit en arena som konstnärer och andra, på
egen hand, söker upp för att få delta på.
Uppmärksamhet kommer både från lokalt och na-
tionellt håll. Politiker kommer till garaget på studie-
besök eller för att möta sina väljare. Konstskolor och
designelever ser oanade möjligheter och erbjuds att
medverka.
Nu när berättelsen om Orrholmsgaraget sprids till
fler är det på sin plats med goda råd till andra som
vill få igång liknande processer. Mats Enmark och
Torbjörn Eriksson är övertygade om att kultur kan
skapa mervärden i många bostadsområden runt om i
Sverige, Europa och världen.
– Våga lita på människor, säger Mats Enmark spon-
tant. Kräv inte komplicerade projektbeskrivningar,
utan pröva och kom igång direkt. Ta vara på energin
när den finns, det betalar sig alltid på olika sätt fram-
över.
– Var väldigt konkret och nästan övertydlig, fyller
Torbjörn Eriksson i. Skillnaden måste höras, synas,
doftas, kännas och upplevas. Annars kommer kritiken
direkt.
– Löpande kommunikation! Hitta de bästa kanal-
erna och använd dem, fortsätter Mats Enmark. Agera
med öppenhet och ge svar på alla frågor: Vad, varför,
hur, för vem och när?
”... jag anade att här fanns möjligheter att skapa mervärden
som skulle ge området en egen identitet – som skulle göra det
spännande och attraktivt ...”Mats Enmark, vd Karlstads Bostads AB.
dats var att alla boende fick fylla i en enkel enkät. Syf-
tet var att direkt fånga upp idéer, behov och önskemål.
– Hur kan det bli trevligare i vårt garage?
– Vad ska vi göra med det stora grönområdet mellan
husen?
För garaget strömmade det in förslag av varierande
karaktär. För grönområdet var beskedet entydigt och
klart: Låt vår gröna oas vara precis som den är. Gör
ingenting!
– Responsen på den första enkäten var större än
vi kunnat drömma om, säger Torbjörn Eriksson. De
projekt som kom igång låg självklart också i linje med
de svar som lämnades in.
Att fylla Orrholmsgaragets väggar med konst var
ett återkommande förslag. Och även om det har varit
enskilda konstnärer som uppfört verken så har delak-
tighet även här varit ett naturligt inslag. De boende
har fått vara med och välja bland konstnärernas idéer
och de har engagerat följt arbetet på plats i garaget.
Konstverkens namn har varit föremål för tävlingar av
olika slag.
– Vi har aldrig varit närmare våra kunder än vi är
idag här på Orrholmen, konstaterar Mats Enmark.
En annan framgångsfaktor är tempot. Utvecklingen
har skett i en takt som tillåter att människor hinner
bidra med sitt engagemang. Allt behöver och kan inte
vara klart på en och samma gång. Istället har konsten
och aktiviteterna fått sätta igång en kedjereaktion
som i mångt och mycket nu lever sitt eget liv.
– Ett ställe där människor bor och lever måste
utvecklas i lagom takt, fortsätter Mats Enmark. Men
bevisen på handlingskraft måste vara konkreta. Sam-
hället tyngs av en visionströtthet. Fina ord – men
sedan händer det ingenting.
– På Orrholmen händer det hela tiden!
Delaktighet handlar också om att få in andra aktör-
er i processen. Att skapa samarbeten som kan bära
frukt på lång sikt, eller för ett specifikt tillfälle. På
Orrholmen finns exempel på både och. Dessutom har
garaget blivit en arena som konstnärer och andra, på
egen hand, söker upp för att få delta på.
Uppmärksamhet kommer både från lokalt och na-
tionellt håll. Politiker kommer till garaget på studie-
besök eller för att möta sina väljare. Konstskolor och
designelever ser oanade möjligheter och erbjuds att
medverka.
Nu när berättelsen om Orrholmsgaraget sprids till
fler är det på sin plats med goda råd till andra som
vill få igång liknande processer. Mats Enmark och
Torbjörn Eriksson är övertygade om att kultur kan
skapa mervärden i många bostadsområden runt om i
Sverige, Europa och världen.
– Våga lita på människor, säger Mats Enmark spon-
tant. Kräv inte komplicerade projektbeskrivningar,
utan pröva och kom igång direkt. Ta vara på energin
när den finns, det betalar sig alltid på olika sätt fram-
över.
– Var väldigt konkret och nästan övertydlig, fyller
Torbjörn Eriksson i. Skillnaden måste höras, synas,
doftas, kännas och upplevas. Annars kommer kritiken
direkt.
– Löpande kommunikation! Hitta de bästa kanal-
erna och använd dem, fortsätter Mats Enmark. Agera
med öppenhet och ge svar på alla frågor: Vad, varför,
hur, för vem och när?
De flyttade till Karlstad 1978 i samband med att dåvarande
Civilförsvarsstyrelsen utlokaliserades från Stockholm.
– Karlstad ordnade PR-resor för att visa upp sig för oss
som skulle ta beslut om att flytta med, berättar Sven
Westring. Höghusen på Orrholmen var vid den tiden av-
skräckande, där ville vi inte bo. Men under en resa fick vi
titta närmare på radhusen på Västra Raden och där var det
ju toppen!
– Det passade oss perfekt att hyra bostad i Karlstad
eftersom vi också har en sommarstuga utanför Leksand,
fortsätter han.
Idag bor Gunn och Sven Westring högst upp på sjunde
våningen med balkong i väster och en vidsträckt vacker
utsikt. De har omvärderat höghusen och tycker att det är
ett mycket trivsamt boende.
– Det bästa med Orrholmen är tillgång till fina prome-
nadvägar, konstaterar Sven Westring. Här finns många
varianter på vilken slinga man kan ta. Terrasserna i solen
är också fina – vi brukar kalla dem för pensionärshyllan.
Kulturen i garaget uppskattar de mycket.
– Vi var med och tittade på skisser och var sedan med
och lämnade förslag på vad konstverket med fisken skulle
heta. Och så njuter vi naturligtvis av allt annat som finns
där nere. Vi har aldrig varit med om något bus. Orrholmen
är ett tryggt och bra område att bo på.
”Orrholmen är toppen!Orrholmen är toppen!”
De flyttade till Karlstad 1978 i samband med att dåvarande
Civilförsvarsstyrelsen utlokaliserades från Stockholm.
– Karlstad ordnade PR-resor för att visa upp sig för oss
som skulle ta beslut om att flytta med, berättar Sven
Westring. Höghusen på Orrholmen var vid den tiden av-
skräckande, där ville vi inte bo. Men under en resa fick vi
titta närmare på radhusen på Västra Raden och där var det
ju toppen!
– Det passade oss perfekt att hyra bostad i Karlstad
eftersom vi också har en sommarstuga utanför Leksand,
fortsätter han.
Idag bor Gunn och Sven Westring högst upp på sjunde
våningen med balkong i väster och en vidsträckt vacker
utsikt. De har omvärderat höghusen och tycker att det är
ett mycket trivsamt boende.
– Det bästa med Orrholmen är tillgång till fina prome-
nadvägar, konstaterar Sven Westring. Här finns många
varianter på vilken slinga man kan ta. Terrasserna i solen
är också fina – vi brukar kalla dem för pensionärshyllan.
Kulturen i garaget uppskattar de mycket.
– Vi var med och tittade på skisser och var sedan med
och lämnade förslag på vad konstverket med fisken skulle
heta. Och så njuter vi naturligtvis av allt annat som finns
där nere. Vi har aldrig varit med om något bus. Orrholmen
är ett tryggt och bra område att bo på.
”Orrholmen är toppen!Orrholmen är toppen!”
Orrholmsgaraget uppmuntrar till kreativ-
itet. Musik, konst, poesi, möten – och en
hälsning till framtiden. Det är bara några
konkreta exempel på allt det som har hänt
sedan Garagegruppen bestämde sig för
att förbättra miljön.
En arena för den som har idéer.
Orrholmsgaraget uppmuntrar till kreativ-
itet. Musik, konst, poesi, möten – och en
hälsning till framtiden. Det är bara några
konkreta exempel på allt det som har hänt
sedan Garagegruppen bestämde sig för
att förbättra miljön.
En arena för den som har idéer.
Klassisk metod med lugnande verkan.
Inspirationen kom från Los Angeles till Orrholmen: Klassisk musik
har en påtagligt dämpande effekt på skadegörelse och brott.
– Det verkar inte som om man kan göra brott spontant när man
hör klassisk musik, konstaterar bovärden Gunnar Breitkreuz. Den
planerade brottsligheten kommer vi dock inte undan.
Den vackra musiken strömmar ut ur hög-talarna och fyller Orrholmsgaraget dygnet runt. Den som behöver vänta här dröjer sig gärna kvar en extra stund för att njuta.
Bland de allra första åtgärderna för att öka trivseln i Orrholmsgaraget var att byta lampor för att få ett skönare ljus. Målning och omedelbar klottersanering gav också en positiv effekt.
Under hösten 2003 monterade Karlstads Bostads AB upp högtalare
runt om i Orrholmsgaraget och släppte ut de klassiska tonerna för
första gången. En knäpp och dyr idé tyckte en och annan.
Men effekterna lät inte vänta på sig. En trivsam känsla spred sig i
garaget. Problemen med skadegörelse på bilar och fastigheter upp-
hörde helt. Från ett år till nästa sjönk kostnaderna från cirka 125 000
till 25 000 kronor.
Klassisk musik har en lugnande effekt på människor. Nu är det
bevisat en gång till!
Klassisk metod med lugnande verkan.
Inspirationen kom från Los Angeles till Orrholmen: Klassisk musik
har en påtagligt dämpande effekt på skadegörelse och brott.
– Det verkar inte som om man kan göra brott spontant när man
hör klassisk musik, konstaterar bovärden Gunnar Breitkreuz. Den
planerade brottsligheten kommer vi dock inte undan.
Den vackra musiken strömmar ut ur hög-talarna och fyller Orrholmsgaraget dygnet runt. Den som behöver vänta här dröjer sig gärna kvar en extra stund för att njuta.
Bland de allra första åtgärderna för att öka trivseln i Orrholmsgaraget var att byta lampor för att få ett skönare ljus. Målning och omedelbar klottersanering gav också en positiv effekt.
Under hösten 2003 monterade Karlstads Bostads AB upp högtalare
runt om i Orrholmsgaraget och släppte ut de klassiska tonerna för
första gången. En knäpp och dyr idé tyckte en och annan.
Men effekterna lät inte vänta på sig. En trivsam känsla spred sig i
garaget. Problemen med skadegörelse på bilar och fastigheter upp-
hörde helt. Från ett år till nästa sjönk kostnaderna från cirka 125 000
till 25 000 kronor.
Klassisk musik har en lugnande effekt på människor. Nu är det
bevisat en gång till!
Orrholmsgaraget är med sina 20 625 kvadratmeter Karlstads största offentliga rum. Här såg
de flesta bara stora tråkiga betongytor och skumma hörn. Konstnärsögon har upptäckt något
helt annat. En efter en tar de för sig av de tomma väggarna och uppför verk som nu successivt
förvandlar garaget till ett permanent galleri.
Konstnärernas arbete väcker alltid stort engagemang bland de boende. En del nöjer sig med
att notera den förändring som skett sedan de senast passerade. Andra kommer med egna idéer
och framför sina synpunkter direkt till konstnärerna. Bland konstnärerna är känslan av att de
gör något tillsammans med de boende tydlig. Kontakterna är positiva och leder till spännande
samtal och oväntade möten under arbetets gång.
Med rum för världens konstnärer.
”Orr-Corrallen”, konstverk av Osmar Dias.
T.v. Lennart Berg bor på Orrholmen och har marmorerat kring Skymningsbubblan.
T.h. ”Skymningsbubblan” av Ijaz Aamir.
Orrholmsgaraget är med sina 20 625 kvadratmeter Karlstads största offentliga rum. Här såg
de flesta bara stora tråkiga betongytor och skumma hörn. Konstnärsögon har upptäckt något
helt annat. En efter en tar de för sig av de tomma väggarna och uppför verk som nu successivt
förvandlar garaget till ett permanent galleri.
Konstnärernas arbete väcker alltid stort engagemang bland de boende. En del nöjer sig med
att notera den förändring som skett sedan de senast passerade. Andra kommer med egna idéer
och framför sina synpunkter direkt till konstnärerna. Bland konstnärerna är känslan av att de
gör något tillsammans med de boende tydlig. Kontakterna är positiva och leder till spännande
samtal och oväntade möten under arbetets gång.
Med rum för världens konstnärer.
”Orr-Corrallen”, konstverk av Osmar Dias.
T.v. Lennart Berg bor på Orrholmen och har marmorerat kring Skymningsbubblan.
T.h. ”Skymningsbubblan” av Ijaz Aamir.
”...
Flöjtmusik ... hopp, längtanDet känns tryggt härEnsam i underjorden
Här är det inte längre fart och fläktmen flöjt och fläkt låter ihop
Cyklande man med plastask på pakethållarenBusschaufför i uniform med liten ryggsäck
Två fnissande tonårskillar
Kl är 18.30Reser mig
Tar min cykel och åker ut i den ljumma vinternatten”
[Utdrag ur ”Blue Corner” av Carina Ekman,ur boken Orrholmen/Garagepoesi.]
Innehållsförteckningen längst bak i poesiboken bygger upp förvänt-
ningarna. Bland namnen finns en biskop, barn från Orrholmsskolan,
en präst, flera musiker, en chefredaktör, en landshövding, filmfolk och
många andra berättare. Och slutligen faktiskt också en poet: Bengt Berg.
Tillsammans har de gett sina ord till Orrholmsgaraget och alla andra
som vill lyssna.
Boken är utgiven av Heidruns förlag och har rönt mycket uppskatt-
ning sedan släppet i maj år 2006. Idag finns den även inläst på CD av
syskonen Carina Ekman och Leif Persson.
Carina Ekman medverkar i Garagepoesi med en dikt som hon kort
och gott kallar Blue Corner. Det var i denna del av Orrholmsgaraget hon
tillbringade några timmar på en stol för att iaktta, känna och lyssna.
Under tiden förde hon enklare anteckningar som stöd för minnet.
– När jag sedan kom hem igen upptäckte jag att det redan var en dikt
där på mitt papper, berättar hon. Jag behövde bara rensa en aning och
förhöja språket.
Carina Ekman arbetar idag till vardags på Film i Värmland. Kultur är
för henne ett måste. Tidigare har hon även jobbat professionellt med
teater under 20 år.
– Jag fick med mig kulturen redan från barnsben. Det lästes mycket
hemma eftersom bygdens bibliotek låg i samma hus där vi bodde. Vi
lekte teater och jag fick tidigt vara med i Värmlänningarna i Ransäter.
88 sidor Garagepoesi.
T.v. Carina Ekman, en av garagepoeterna.
T.h. ”Blue Corner”, konstverk av Björn Wilde.
”...
Flöjtmusik ... hopp, längtanDet känns tryggt härEnsam i underjorden
Här är det inte längre fart och fläktmen flöjt och fläkt låter ihop
Cyklande man med plastask på pakethållarenBusschaufför i uniform med liten ryggsäck
Två fnissande tonårskillar
Kl är 18.30Reser mig
Tar min cykel och åker ut i den ljumma vinternatten”
[Utdrag ur ”Blue Corner” av Carina Ekman,ur boken Orrholmen/Garagepoesi.]
Innehållsförteckningen längst bak i poesiboken bygger upp förvänt-
ningarna. Bland namnen finns en biskop, barn från Orrholmsskolan,
en präst, flera musiker, en chefredaktör, en landshövding, filmfolk och
många andra berättare. Och slutligen faktiskt också en poet: Bengt Berg.
Tillsammans har de gett sina ord till Orrholmsgaraget och alla andra
som vill lyssna.
Boken är utgiven av Heidruns förlag och har rönt mycket uppskatt-
ning sedan släppet i maj år 2006. Idag finns den även inläst på CD av
syskonen Carina Ekman och Leif Persson.
Carina Ekman medverkar i Garagepoesi med en dikt som hon kort
och gott kallar Blue Corner. Det var i denna del av Orrholmsgaraget hon
tillbringade några timmar på en stol för att iaktta, känna och lyssna.
Under tiden förde hon enklare anteckningar som stöd för minnet.
– När jag sedan kom hem igen upptäckte jag att det redan var en dikt
där på mitt papper, berättar hon. Jag behövde bara rensa en aning och
förhöja språket.
Carina Ekman arbetar idag till vardags på Film i Värmland. Kultur är
för henne ett måste. Tidigare har hon även jobbat professionellt med
teater under 20 år.
– Jag fick med mig kulturen redan från barnsben. Det lästes mycket
hemma eftersom bygdens bibliotek låg i samma hus där vi bodde. Vi
lekte teater och jag fick tidigt vara med i Värmlänningarna i Ransäter.
88 sidor Garagepoesi.
T.v. Carina Ekman, en av garagepoeterna.
T.h. ”Blue Corner”, konstverk av Björn Wilde.
Musik komponerad speciellt för Orrholmsgaraget. Steg för steg växer den fram som resultatet av ett grupp-
arbete mellan professionella musiker som representerar olika stilar. Sju musikstycken finns klara för pro-
duktion av en CD. Dessutom finns embryon till ytterligare tio stycken av olika karaktär.
– Målet är att till slut få till en fullskalig produktion och att kanske också jobba tillsammans med Värm-
lands Sinfonietta för ett uppförande på plats i garaget, berättar Leif Nahnfeldt som medverkar i projektet.
Idén till musikprojektet föddes som en följd av boken Garagepoesi. Tänk om man skulle kunna tonsätta
några av texterna? De musikstycken som nu finns är en mix av tonsatt poesi och andra texter som har
skapats tillsammans med musiken.
Under arbetets gång har det fötts många nya idéer som kan få projektet att leva vidare under lång tid och
engagera fler kreatörer och musiker.
– Nu har vi öppnat tankeproppen, konstaterar Leif Nahnfeldt. Här finns en lekplats för tanken och den
– Om man skapar en kulturarena i ett oväntat rum så uppstår också oväntade idéer, säger Leif Nahnfeldt som jobbar med musik-projektet för Orrholmsgaraget.
Patric Karlsson från Sven-Ingvars är en av de professionella musiker som jobbar med garagemusiken.
Barnkören fick uppleva några spännande timmar i studion när några av sångerna spelades in.
Experiment: Garagemusik i olika former.
musikaliska inspirationen. Garaget är en fri arena – det är det mest spännande!
Boken Garagepoesi finns med under skapandet som inspirationskälla. Det är en av de ingredienser i
projektet som Berit Norberg, musiker och lektor i sång vid Ingesunds musikhögskola tycker är extra roligt.
– Det är också mycket givande att få jobba tillsammans med likasinnade, säger hon. Här möts flera
olika musikgenrer och det är spännande att få se vad det blir i slutändan.
Själv jobbar Berit Norberg bland annat med ett instrumentalt stycke, helt utan ord, samt ett solostycke
för flöjt.
Mona Nylin komponerar och turnérar i vanliga fall på egen hand med sin musik. Genom musikprojek-
tet i Orrholmsgaraget har hon fått chansen att jobba tillsammans med andra musiker.
– Det är härligt att få vara med och berika en miljö med musik, säger hon. Här får många människor ta
del av det vi gör på ett naturligt sätt. Hoppas att vi kan inspirera andra att göra något liknande!
Musik komponerad speciellt för Orrholmsgaraget. Steg för steg växer den fram som resultatet av ett grupp-
arbete mellan professionella musiker som representerar olika stilar. Sju musikstycken finns klara för pro-
duktion av en CD. Dessutom finns embryon till ytterligare tio stycken av olika karaktär.
– Målet är att till slut få till en fullskalig produktion och att kanske också jobba tillsammans med Värm-
lands Sinfonietta för ett uppförande på plats i garaget, berättar Leif Nahnfeldt som medverkar i projektet.
Idén till musikprojektet föddes som en följd av boken Garagepoesi. Tänk om man skulle kunna tonsätta
några av texterna? De musikstycken som nu finns är en mix av tonsatt poesi och andra texter som har
skapats tillsammans med musiken.
Under arbetets gång har det fötts många nya idéer som kan få projektet att leva vidare under lång tid och
engagera fler kreatörer och musiker.
– Nu har vi öppnat tankeproppen, konstaterar Leif Nahnfeldt. Här finns en lekplats för tanken och den
– Om man skapar en kulturarena i ett oväntat rum så uppstår också oväntade idéer, säger Leif Nahnfeldt som jobbar med musik-projektet för Orrholmsgaraget.
Patric Karlsson från Sven-Ingvars är en av de professionella musiker som jobbar med garagemusiken.
Barnkören fick uppleva några spännande timmar i studion när några av sångerna spelades in.
Experiment: Garagemusik i olika former.
musikaliska inspirationen. Garaget är en fri arena – det är det mest spännande!
Boken Garagepoesi finns med under skapandet som inspirationskälla. Det är en av de ingredienser i
projektet som Berit Norberg, musiker och lektor i sång vid Ingesunds musikhögskola tycker är extra roligt.
– Det är också mycket givande att få jobba tillsammans med likasinnade, säger hon. Här möts flera
olika musikgenrer och det är spännande att få se vad det blir i slutändan.
Själv jobbar Berit Norberg bland annat med ett instrumentalt stycke, helt utan ord, samt ett solostycke
för flöjt.
Mona Nylin komponerar och turnérar i vanliga fall på egen hand med sin musik. Genom musikprojek-
tet i Orrholmsgaraget har hon fått chansen att jobba tillsammans med andra musiker.
– Det är härligt att få vara med och berika en miljö med musik, säger hon. Här får många människor ta
del av det vi gör på ett naturligt sätt. Hoppas att vi kan inspirera andra att göra något liknande!
Kanske var det första gången någonsin som tre samfund tillsammans
bjöd in till en multireligiös vandring. Ingen på Orrholmen hade i alla
fall varit med om något liknande. Men garaget är inte någon sakral plats
– här fanns därför oprövade möjligheter för olika religioner att mötas,
som Svenska kyrkan, katolska församlingen och muslimska föreningen.
Inbjudan anslogs i trappuppgångar och lokaltidningarna skrev en
liten förhandsnotis. Nyfikenheten fick 150 personer att ansluta till vand-
ringen som domprost Staffan Kvassman inledde med sina välkomnande
ord från en röd flakmoppe vid garageinfarten.
Sedan förflyttade sig följet bit för bit genom garaget sjungandes en
stämningsfull vandringssång, sprungen ur garagemusikprojektet (se för-
ra uppslaget). Stoppen gjordes vid de olika konstverken och den religiösa
vandringen fick sin inramning av musik under ledning av domkyrko-
organist Hans Nordenborg.
Reflektioner kring möten mellan människor, integration och glädje
över den spännande kulturella plats som Orrholmsgaraget har blivit, fick
deltagarna även från biskop Esbjörn Hagberg och fader Kristoffer Wrona.
Tre präster. Hundrafemtio personer. Promenad genom garaget. Musik. Förvåning. Skratt. Predikan. Kaffe och saft.
Kanske var det första gången någonsin som tre samfund tillsammans
bjöd in till en multireligiös vandring. Ingen på Orrholmen hade i alla
fall varit med om något liknande. Men garaget är inte någon sakral plats
– här fanns därför oprövade möjligheter för olika religioner att mötas,
som Svenska kyrkan, katolska församlingen och muslimska föreningen.
Inbjudan anslogs i trappuppgångar och lokaltidningarna skrev en
liten förhandsnotis. Nyfikenheten fick 150 personer att ansluta till vand-
ringen som domprost Staffan Kvassman inledde med sina välkomnande
ord från en röd flakmoppe vid garageinfarten.
Sedan förflyttade sig följet bit för bit genom garaget sjungandes en
stämningsfull vandringssång, sprungen ur garagemusikprojektet (se för-
ra uppslaget). Stoppen gjordes vid de olika konstverken och den religiösa
vandringen fick sin inramning av musik under ledning av domkyrko-
organist Hans Nordenborg.
Reflektioner kring möten mellan människor, integration och glädje
över den spännande kulturella plats som Orrholmsgaraget har blivit, fick
deltagarna även från biskop Esbjörn Hagberg och fader Kristoffer Wrona.
Tre präster. Hundrafemtio personer. Promenad genom garaget. Musik. Förvåning. Skratt. Predikan. Kaffe och saft.
En hälsning till framtiden från år 2008.Låt oss flyga in i framtiden. Vi befinner oss på en udde i
Klarälvens delta. Invånarna i staden Karlstad vid Vänerns
norra strand väntar med spänning på det som ska ske se-
nare på dagen. Det är år 2208. Det är dags att dyrka fram
och öppna den tidskapsel som de människor som levde
här i början av 2000-talet förseglade i Orrholmsgaraget.
Tillbaka i nutid.
– Det här är väl en tokig idé, men vi vill ge männis-
korna på Orrholmen, i Karlstad och i Värmland chansen
att få skicka en hälsning till framtiden, berättar garage-
gruppens Torbjörn Eriksson. Vi laddar tidskapseln med
material som kan vara intressant att studera i framtiden.
Garagegruppen har tagit experter på långtidsförvaring
till hjälp för att konstruera en behållare som med säker-
het kan bevara sitt innehåll i minst 200 år.
– Vi är övertygade om att innehållet kommer att ge
våra nästkommande spännande, berikande och fantasi-
eggande kunskaper och upplevelser rörande vår nutid,
fortsätter han.
Tidskapseln är två våningar hög med sex fack på varje våning. Den är tillverkad vid Lernias svetsutbildning. Yttermaterialet är rostfri plåt och inredningen gjord av trä, på inrådan av konservatorer.
Tidskapseln som ska öppnas nästa gång år 2208 innehåller:
• Specialskrivna texter på temat ”Samtal med framtiden” av kända och okända värmlänningar, politiker, kultur-personligheter, biskopen, barn och ungdomar
• Material från Värmlands museum på temat ”Så levdevärmlänningarna år 2008” – t ex snabbmatskartonger, Björn Borg-kalsonger, jeans, iPod
• Boken ”Buffalo Bengt” av författarna Inger och Lasse Sandberg (som utspelar sig på Orrholmen)
• Två böcker om Karlstad av författaren Per Berggrén
• Foton från Orrholmen på DVD
• Elevkataloger från Orrholmsskolan
• Hemliga grejer från barnen på Orrleken
• Flera böcker donerade av Karlstads kommuns förre kulturchef Kjell Fredriksson
• Filmdokumentation från Orrholmens musikprojekt ochden multireligiösa vandringen av Jonas Bergergård
• En flaska Skogsstjärnan från Systembolaget tillsam-mans med en prislista
• Boken Garagepoesi och en CD med inläst material
• Listor på alla KBAB:s hyresgäster på Orrholmen just nu
• Personligt brev från KBAB:s vd Mats Enmark
• KBAB:s aktuella årsredovisning
• Ett Bankkort från Swedbank, nutida mynt och sedlar, samt ett bankkonto med en insättning på 10 000 kr
• En veckas upplaga av Nya Wermlands-Tidningen
• Den här boken ...och en hel del annat.
En hälsning till framtiden från år 2008.Låt oss flyga in i framtiden. Vi befinner oss på en udde i
Klarälvens delta. Invånarna i staden Karlstad vid Vänerns
norra strand väntar med spänning på det som ska ske se-
nare på dagen. Det är år 2208. Det är dags att dyrka fram
och öppna den tidskapsel som de människor som levde
här i början av 2000-talet förseglade i Orrholmsgaraget.
Tillbaka i nutid.
– Det här är väl en tokig idé, men vi vill ge männis-
korna på Orrholmen, i Karlstad och i Värmland chansen
att få skicka en hälsning till framtiden, berättar garage-
gruppens Torbjörn Eriksson. Vi laddar tidskapseln med
material som kan vara intressant att studera i framtiden.
Garagegruppen har tagit experter på långtidsförvaring
till hjälp för att konstruera en behållare som med säker-
het kan bevara sitt innehåll i minst 200 år.
– Vi är övertygade om att innehållet kommer att ge
våra nästkommande spännande, berikande och fantasi-
eggande kunskaper och upplevelser rörande vår nutid,
fortsätter han.
Tidskapseln är två våningar hög med sex fack på varje våning. Den är tillverkad vid Lernias svetsutbildning. Yttermaterialet är rostfri plåt och inredningen gjord av trä, på inrådan av konservatorer.
Tidskapseln som ska öppnas nästa gång år 2208 innehåller:
• Specialskrivna texter på temat ”Samtal med framtiden” av kända och okända värmlänningar, politiker, kultur-personligheter, biskopen, barn och ungdomar
• Material från Värmlands museum på temat ”Så levdevärmlänningarna år 2008” – t ex snabbmatskartonger, Björn Borg-kalsonger, jeans, iPod
• Boken ”Buffalo Bengt” av författarna Inger och Lasse Sandberg (som utspelar sig på Orrholmen)
• Två böcker om Karlstad av författaren Per Berggrén
• Foton från Orrholmen på DVD
• Elevkataloger från Orrholmsskolan
• Hemliga grejer från barnen på Orrleken
• Flera böcker donerade av Karlstads kommuns förre kulturchef Kjell Fredriksson
• Filmdokumentation från Orrholmens musikprojekt ochden multireligiösa vandringen av Jonas Bergergård
• En flaska Skogsstjärnan från Systembolaget tillsam-mans med en prislista
• Boken Garagepoesi och en CD med inläst material
• Listor på alla KBAB:s hyresgäster på Orrholmen just nu
• Personligt brev från KBAB:s vd Mats Enmark
• KBAB:s aktuella årsredovisning
• Ett Bankkort från Swedbank, nutida mynt och sedlar, samt ett bankkonto med en insättning på 10 000 kr
• En veckas upplaga av Nya Wermlands-Tidningen
• Den här boken ...och en hel del annat.
Design för väntande.
Författarna Inger och Lasse Sandberg och
Boel Henckel, boende på Orrholmen, var alla med när de
nydesignade busshållplatserna invigdes i juni 2008.
Simvärldsmästaren Anders Olsson, författaren Maj Bylock, skådespelaren Björn Starrin, författarna Inger och Lasse Sandberg och hockeyspelaren Jörgen Jönsson är några av kändisarna som får sitt handavtryck i Orrholmsgaraget.
Det finns tre busshållplatser i Orrholmsgaraget. En
längs Styrbordsgatan, en längst in i svängen och en
längs Babordsgatan.
Förr: En sittbänk, en linjeskylt och en tidtabell.
Nu: Ung spännande design i tre versioner.
Designklassen vid FUGIK-gymnasiet i Karlstad har
fått uppdraget att jobba med innehållet vid de tre
busshållplatserna. Till sin hjälp har de tre professio-
nellt verksamma konstnärer som delar med sig av
all sin erfarenhet och kunskap: Unni Brekke, Steven
Jones och Monica Eliasson. Projektledare är läraren
Kristin Andressen.
Arbetet pågår i sex månader och omfattar alla de
problemställningar och kreativa moment man tar
sig igenom när ett offentligt rum ska utsmyckas.
Det handlar om allt från tillgänglighet och tekniska
begränsningar till att förverkliga sina idéer från start
till mål. Ungefär 2 000 arbetstimmar har lagts ner
totalt.
Projektet är ett samarbete mellan skolan, Karlstads
Bostads AB, Karlstads kommun och Karlstadsbuss. De
annorlunda busshållsplatserna kommer att berika
Orrholmsgaraget med ännu mer spännande konst.
– När vi fick förfrågan om vi ville vara med i detta
spännande projekt så var det självklara svaret ja. En
busshållplats behöver inte se ut på ett traditionellt
sätt, säger Ingela Dahlman, marknadsansvarig hos
Karlstadsbuss. Detta är en bra start för ett fortsatt ar-
bete med trevliga miljöer kring våra busshållplatser.
– Att det dessutom är ungdomar som designar, bygg-
er och utsmyckar hållplatserna är jätteroligt eftersom
de är en av våra stora kundgrupper i kollektivtrafiken,
fortsätter hon.
Inspirerade av ”Walk of Fame” i Hollywood gjuter
eleverna handavtryck av kända värmlänningar. Av-
trycken blir en del av utsmyckningen i denna exklu-
siva busshållplats som även består av antika pelare
med inbyggda sittplatser.
Siluetten av hela bostadsområdet pryder busshåll-
platsen längst in i garaget. Materialet är betong, kom-
pletterat med färg och ljusinstallationer. Idén passar
alla åldersgrupper – något fint att titta och sitta på!
Den sista hållplatsen innan bussen kommer ut ur
garaget får designtemat ”På väg”. På nybyggda bänkar
i betong och trä väntar två figurer som ständigt ger
var och en lite sällskap i väntandet.
Design för väntande.
Författarna Inger och Lasse Sandberg och
Boel Henckel, boende på Orrholmen, var alla med när de
nydesignade busshållplatserna invigdes i juni 2008.
Simvärldsmästaren Anders Olsson, författaren Maj Bylock, skådespelaren Björn Starrin, författarna Inger och Lasse Sandberg och hockeyspelaren Jörgen Jönsson är några av kändisarna som får sitt handavtryck i Orrholmsgaraget.
Det finns tre busshållplatser i Orrholmsgaraget. En
längs Styrbordsgatan, en längst in i svängen och en
längs Babordsgatan.
Förr: En sittbänk, en linjeskylt och en tidtabell.
Nu: Ung spännande design i tre versioner.
Designklassen vid FUGIK-gymnasiet i Karlstad har
fått uppdraget att jobba med innehållet vid de tre
busshållplatserna. Till sin hjälp har de tre professio-
nellt verksamma konstnärer som delar med sig av
all sin erfarenhet och kunskap: Unni Brekke, Steven
Jones och Monica Eliasson. Projektledare är läraren
Kristin Andressen.
Arbetet pågår i sex månader och omfattar alla de
problemställningar och kreativa moment man tar
sig igenom när ett offentligt rum ska utsmyckas.
Det handlar om allt från tillgänglighet och tekniska
begränsningar till att förverkliga sina idéer från start
till mål. Ungefär 2 000 arbetstimmar har lagts ner
totalt.
Projektet är ett samarbete mellan skolan, Karlstads
Bostads AB, Karlstads kommun och Karlstadsbuss. De
annorlunda busshållsplatserna kommer att berika
Orrholmsgaraget med ännu mer spännande konst.
– När vi fick förfrågan om vi ville vara med i detta
spännande projekt så var det självklara svaret ja. En
busshållplats behöver inte se ut på ett traditionellt
sätt, säger Ingela Dahlman, marknadsansvarig hos
Karlstadsbuss. Detta är en bra start för ett fortsatt ar-
bete med trevliga miljöer kring våra busshållplatser.
– Att det dessutom är ungdomar som designar, bygg-
er och utsmyckar hållplatserna är jätteroligt eftersom
de är en av våra stora kundgrupper i kollektivtrafiken,
fortsätter hon.
Inspirerade av ”Walk of Fame” i Hollywood gjuter
eleverna handavtryck av kända värmlänningar. Av-
trycken blir en del av utsmyckningen i denna exklu-
siva busshållplats som även består av antika pelare
med inbyggda sittplatser.
Siluetten av hela bostadsområdet pryder busshåll-
platsen längst in i garaget. Materialet är betong, kom-
pletterat med färg och ljusinstallationer. Idén passar
alla åldersgrupper – något fint att titta och sitta på!
Den sista hållplatsen innan bussen kommer ut ur
garaget får designtemat ”På väg”. På nybyggda bänkar
i betong och trä väntar två figurer som ständigt ger
var och en lite sällskap i väntandet.
Orrholmsgaraget har ett gynnsamt klimat.
På vintern varmt och torrt. På sommaren
svalt och skuggigt. Ytorna är enorma, men
ändå varierande. Den släta asfalten en
dröm för den som åker inlines eller skate-
board. Konstverken, den strömmande klas-
siska musiken och gemenskapen som
uppstått uppmuntrar alla att tillbringa lite
mer tid i garaget än vad som egentligen är
nödvändigt.
På de följande uppslagen möter du män-
niskor och grupper som på sitt eget sätt
utnyttjar Orrholmsgaraget – för nytta och
nöje.
Det finns inga gränser för vad man Det finns inga gränser för vad man kan använda ett garagekan använda ett garage till.
Orrholmsgaraget har ett gynnsamt klimat.
På vintern varmt och torrt. På sommaren
svalt och skuggigt. Ytorna är enorma, men
ändå varierande. Den släta asfalten en
dröm för den som åker inlines eller skate-
board. Konstverken, den strömmande klas-
siska musiken och gemenskapen som
uppstått uppmuntrar alla att tillbringa lite
mer tid i garaget än vad som egentligen är
nödvändigt.
På de följande uppslagen möter du män-
niskor och grupper som på sitt eget sätt
utnyttjar Orrholmsgaraget – för nytta och
nöje.
Det finns inga gränser för vad man Det finns inga gränser för vad man kan använda ett garagekan använda ett garage till.
Fler människor som befolkar en miljö. Som tar vägen
genom istället för förbi. De är närvarande och syns.
De ser och uppmärksammar.
Att skapa trygghet i ett bostadsområde handlar i
mångt och mycket om att bygga bort brottslighet och
att skicka ut signaler som visar att man bryr sig om.
Det är detta som alla kulturyttringar och aktiviteter
i Orrholmsgaraget fört med sig. Här känner man sig
trygg!
Karlstads kommuns trygghetsutvecklare Gunnar
Dahl brukar berätta om Orrholmen och garaget som
ett gott exempel när han föreläser om sitt arbete.
Genom ett stort engagemang bland de boende och
genom att skapa trivsamma miljöer är området idag
ett föredöme.
– Många fler kommuner borde studera det som
gjorts och görs på Orrholmen lite närmare, säger
han. Vi som jobbar efter brottsförebyggande och
trygghetsskapande teorier har här fått ett konkret
exempel att visa upp.
Under 1970- och 1980-talen var Gunnar Dahl polis
i Karlstad. Utryckningar till Orrholmen hörde till
vardagen. Det stora garaget med sin grå, dystra och
ödsliga miljö var något som de flesta helst ville
undvika.
– Jag märker en stor skillnad när jag möter de bo-
ende på Orrholmen idag, konstaterar Gunnar Dahl.
Här hejar man på varandra. Det finns en synbar
gemenskap.
– En pensionär jag pratade med berättade att hon
idag gärna går ner till garaget en god stund innan
färdtjänsttransporten kommer, fortsätter han. Hon
sitter gärna en stund på sin rullator och njuter av
den vackra musiken.
De metoder som garagegruppen på Orrholmen
använt sig av för att skapa trygghet kan med fördel
användas på andra håll än i bostadsområden. Gunnar
Dahl är till exempel med och utvecklar skolmiljöer i
samma anda.
Det handlar om att förändra miljön så att de män-
niskor som vistas här får en känsla av att vara sedda.
På så sätt avskräcker man från brottsliga handlingar.
Trygghet är en känsla.
”Orrholmen är ett mycket bra exempel på hur man kan
bygga bort brottslighet genom att bygga in trygghet.”
Åtgärderna kan vara rent fysiska avseende miljöns
utformning – möjlighet till överblick, växtlighet, gång-
vägar, p-platser, staket, grindar. Eller psykologiska,
som i Orrholmsgaraget. När det är rent och snyggt,
spelas musik och finns vackra konstverk att njuta av,
vill man hellre värna om miljön än förstöra den.
– På Orrholmen finns idag en stolthet bland de
boende, avslutar Gunnar Dahl.
Gunnar Dahl, trygghetsutvecklare för Karlstads kommun.
Fler människor som befolkar en miljö. Som tar vägen
genom istället för förbi. De är närvarande och syns.
De ser och uppmärksammar.
Att skapa trygghet i ett bostadsområde handlar i
mångt och mycket om att bygga bort brottslighet och
att skicka ut signaler som visar att man bryr sig om.
Det är detta som alla kulturyttringar och aktiviteter
i Orrholmsgaraget fört med sig. Här känner man sig
trygg!
Karlstads kommuns trygghetsutvecklare Gunnar
Dahl brukar berätta om Orrholmen och garaget som
ett gott exempel när han föreläser om sitt arbete.
Genom ett stort engagemang bland de boende och
genom att skapa trivsamma miljöer är området idag
ett föredöme.
– Många fler kommuner borde studera det som
gjorts och görs på Orrholmen lite närmare, säger
han. Vi som jobbar efter brottsförebyggande och
trygghetsskapande teorier har här fått ett konkret
exempel att visa upp.
Under 1970- och 1980-talen var Gunnar Dahl polis
i Karlstad. Utryckningar till Orrholmen hörde till
vardagen. Det stora garaget med sin grå, dystra och
ödsliga miljö var något som de flesta helst ville
undvika.
– Jag märker en stor skillnad när jag möter de bo-
ende på Orrholmen idag, konstaterar Gunnar Dahl.
Här hejar man på varandra. Det finns en synbar
gemenskap.
– En pensionär jag pratade med berättade att hon
idag gärna går ner till garaget en god stund innan
färdtjänsttransporten kommer, fortsätter han. Hon
sitter gärna en stund på sin rullator och njuter av
den vackra musiken.
De metoder som garagegruppen på Orrholmen
använt sig av för att skapa trygghet kan med fördel
användas på andra håll än i bostadsområden. Gunnar
Dahl är till exempel med och utvecklar skolmiljöer i
samma anda.
Det handlar om att förändra miljön så att de män-
niskor som vistas här får en känsla av att vara sedda.
På så sätt avskräcker man från brottsliga handlingar.
Trygghet är en känsla.
”Orrholmen är ett mycket bra exempel på hur man kan
bygga bort brottslighet genom att bygga in trygghet.”
Åtgärderna kan vara rent fysiska avseende miljöns
utformning – möjlighet till överblick, växtlighet, gång-
vägar, p-platser, staket, grindar. Eller psykologiska,
som i Orrholmsgaraget. När det är rent och snyggt,
spelas musik och finns vackra konstverk att njuta av,
vill man hellre värna om miljön än förstöra den.
– På Orrholmen finns idag en stolthet bland de
boende, avslutar Gunnar Dahl.
Gunnar Dahl, trygghetsutvecklare för Karlstads kommun.
För Team Rollerblade är Orrholmsgaraget något så
unikt som en varm, torr och perfekt träningsbana. Ett
varv mäter 580 meter. Hela vintern tränar laget teknik
på sina inlines inomhus i garaget. Tidigt varje söndag
morgon.
– Då är det lugnt här. Ingen trafik och bra luft, säger
Lars Klinghagen, tränare och ordförande för klubben.
Garaget är ett fantastiskt ställe. Att få träna till klassisk
musik är både skönt och avkopplande.
Under tävlingssäsongen hittar man Team Rollerblade
bland Sverigeeliten. Några av lagets medlemmar har
även utmärkt sig högt upp i resultatlistorna i större
tävlingar runt om i Europa.
Kontakten med de boende är positiv.
– En del tycker kanske att vi kommer väl fort ibland,
vi är ju ljudlösa, fortsätter Lars Klinghagen. Många stan-
nar till och tittar på oss. Och de äldre frågar och tycker
att vår sport verkar kul.
Unik träningsplats Unik träningsplats för den rullande eliten.
Johan Olsson är ett välkänt ansikte i Karlstad efter många år med företaget Johans Cykelbud. Han är också en av Team Rollerblades elitåkare.
För Team Rollerblade är Orrholmsgaraget något så
unikt som en varm, torr och perfekt träningsbana. Ett
varv mäter 580 meter. Hela vintern tränar laget teknik
på sina inlines inomhus i garaget. Tidigt varje söndag
morgon.
– Då är det lugnt här. Ingen trafik och bra luft, säger
Lars Klinghagen, tränare och ordförande för klubben.
Garaget är ett fantastiskt ställe. Att få träna till klassisk
musik är både skönt och avkopplande.
Under tävlingssäsongen hittar man Team Rollerblade
bland Sverigeeliten. Några av lagets medlemmar har
även utmärkt sig högt upp i resultatlistorna i större
tävlingar runt om i Europa.
Kontakten med de boende är positiv.
– En del tycker kanske att vi kommer väl fort ibland,
vi är ju ljudlösa, fortsätter Lars Klinghagen. Många stan-
nar till och tittar på oss. Och de äldre frågar och tycker
att vår sport verkar kul.
Unik träningsplats Unik träningsplats för den rullande eliten.
Johan Olsson är ett välkänt ansikte i Karlstad efter många år med företaget Johans Cykelbud. Han är också en av Team Rollerblades elitåkare.
En vanlig vecka är det många yrkesgrupper som verkar
i eller passerar Orrholmsgaraget på ett eller annat
sätt. Renhållning och underhåll. Busstrafik, färdtjänst-
transporter och taxiresor. Väktare tar sig en runda för
trygghet och tillsyn. Pizzabud, direktreklamutdelare,
hemtjänstpersonal och brevbärare rör sig mellan de
olika trappuppgångarna och runt omkring i området.
Bovärdarna från Karlstads Bostads AB möter de boende
varje dag. Det var också bland dem som idén till en gara-
gegrupp föddes för många år sedan.
– Det här garaget är en unik plats, konstaterar Gunnar
Breitkreuz. Vi plockade ihop en grupp personer bland
våra hyresgäster och diskuterade med dem för att fånga
upp deras idéer om vad vi skulle kunna använda det till.
Året var 2002 och sedan dess har det som vi vet hänt
en hel del!
Som bovärd är man den som får rycka ut när det är
något som behöver fixas i lägenheterna. Dessutom job-
bas det med kontinuerligt underhåll i området. Men
jobbet och ansvarsområden har förändrats mycket på
senare år.
– Vi är inte längre fastighetsskötare utan tar ett större
ansvar för att våra boende ska känna sig trygga både i
området och hemma i sina lägenheter, säger Gunnar
Breitkreuz.
Det betyder att bovärdarna idag jobbar lika mycket
förebyggande som med att vidta akuta åtgärder. Närkon-
takten med alla som rör sig på Orrholmen och i garaget
är stor. De har en stor del i att stämningen är så trivsam
och hjärtlig!
Kulturaktiviteterna har gett jobbet ytterligare en di-
mension och de leder ofta till spontana samtal när man
möts i garaget.
Orrholmen har blivit ett mycket mer attraktivt område sedan garagegruppens och andra boendes kreativa idéer började förverkligas. Det är Karlstads Bostads AB:s bovärdar överens om.
Sopbilen från Texas Åkeri & Entreprenad har jobbat i Orrholmsgaraget i många år. Sopning en gång i veckan sommartid och två gånger i veckan under vintern. Det blir många mil under ett år!
Mohammed. Peter.
Micke.Gunnar.
Mats.
Göran.
En stor arbetsplats.
En vanlig vecka är det många yrkesgrupper som verkar
i eller passerar Orrholmsgaraget på ett eller annat
sätt. Renhållning och underhåll. Busstrafik, färdtjänst-
transporter och taxiresor. Väktare tar sig en runda för
trygghet och tillsyn. Pizzabud, direktreklamutdelare,
hemtjänstpersonal och brevbärare rör sig mellan de
olika trappuppgångarna och runt omkring i området.
Bovärdarna från Karlstads Bostads AB möter de boende
varje dag. Det var också bland dem som idén till en gara-
gegrupp föddes för många år sedan.
– Det här garaget är en unik plats, konstaterar Gunnar
Breitkreuz. Vi plockade ihop en grupp personer bland
våra hyresgäster och diskuterade med dem för att fånga
upp deras idéer om vad vi skulle kunna använda det till.
Året var 2002 och sedan dess har det som vi vet hänt
en hel del!
Som bovärd är man den som får rycka ut när det är
något som behöver fixas i lägenheterna. Dessutom job-
bas det med kontinuerligt underhåll i området. Men
jobbet och ansvarsområden har förändrats mycket på
senare år.
– Vi är inte längre fastighetsskötare utan tar ett större
ansvar för att våra boende ska känna sig trygga både i
området och hemma i sina lägenheter, säger Gunnar
Breitkreuz.
Det betyder att bovärdarna idag jobbar lika mycket
förebyggande som med att vidta akuta åtgärder. Närkon-
takten med alla som rör sig på Orrholmen och i garaget
är stor. De har en stor del i att stämningen är så trivsam
och hjärtlig!
Kulturaktiviteterna har gett jobbet ytterligare en di-
mension och de leder ofta till spontana samtal när man
möts i garaget.
Orrholmen har blivit ett mycket mer attraktivt område sedan garagegruppens och andra boendes kreativa idéer började förverkligas. Det är Karlstads Bostads AB:s bovärdar överens om.
Sopbilen från Texas Åkeri & Entreprenad har jobbat i Orrholmsgaraget i många år. Sopning en gång i veckan sommartid och två gånger i veckan under vintern. Det blir många mil under ett år!
Mohammed. Peter.
Micke.Gunnar.
Mats.
Göran.
En stor arbetsplats.
Köp och sälj. Loppmarknaden i Orrholmsgaraget lock-
ar varje vår och höst hundratals hugade spekulanter.
Här blir prylen som kasseras av den ena ett värdefullt
fynd för någon annan. Återbruk när det är som bäst!
Träffas och trivs. Loppmarknaden är så mycket mer
än kommers. Här får man sig en pratstund, kaffe och
varm korv. En sådan här dag är det få som kan stanna
hemma och sitta inne!
En bättre marknadsplats är svår att hitta. Garaget
erbjuder perfekt klimat för både försäljare och speku-
lanter – oavsett årstid!
Marknadsplats! Här blir prylen som kasseras av den ena ett värdefullt fynd för någon annan.
Köp och sälj. Loppmarknaden i Orrholmsgaraget lock-
ar varje vår och höst hundratals hugade spekulanter.
Här blir prylen som kasseras av den ena ett värdefullt
fynd för någon annan. Återbruk när det är som bäst!
Träffas och trivs. Loppmarknaden är så mycket mer
än kommers. Här får man sig en pratstund, kaffe och
varm korv. En sådan här dag är det få som kan stanna
hemma och sitta inne!
En bättre marknadsplats är svår att hitta. Garaget
erbjuder perfekt klimat för både försäljare och speku-
lanter – oavsett årstid!
Marknadsplats! Här blir prylen som kasseras av den ena ett värdefullt fynd för någon annan.
...gör det attraktivt och får högre status...
...ger området en egen identitet och image...
...leder till omsorg och egenvård...
...skapar trivsel och trygghet...
...blir bevis på att området är värt att bry sig om...
...föder engagemang och stolthet...
Upplevelser i form av kultur för olika sinnen och aktiviteter...
En känsla av trygghetDet är inte längre otäckt att vistas i Orrholmsgaraget.
Det betyder att fler är i rörelse i garaget. De både ser
andra och blir sedda.
Omsorg om boendemiljönDet är många som bryr sig om att Orrholmen är ett
fint område att bo i. Budgeten för skadegörelse ligger
på en mycket låg nivå.
Ett område med stolthetOrrholmen har fått en egen stark identitet. Här
finns en känsla av att alla kan och får vara med och
påverka.
Värdefulla effekter.Satsa mycket pengar på ett projekt och du får en viss effekt på kort
sikt. Eller gör som i Orrholmsgaraget: Lägg en mindre pott med
pengar och ta tillvara massor av engagemang och tankar om en
positiv utveckling. Effekten blir större – och dessutom bestående.
Attraktivt – fler vill bo härFler än tidigare söker i första hand boende på
Orrholmen.
En arena för konstnärerNya idéer föds hela tiden och konstnärer från när och
fjärran söker sig till gargaget.
Verklig miljö för design- och konststuderandeFlera samarbeten på både gymnasie- och universitets-
nivå pågår.
Trevlig arbetsplatsMöten mellan människor i området är positiva.
Karlstads Bostads AB:s logotype
...skapar trivsel och trygghet...
...gör det attraktivt och får högre status...
Kedjereaktion!
kaklas upp på väggen av Arne Carlsson.
...gör det attraktivt och får högre status...
...ger området en egen identitet och image...
...leder till omsorg och egenvård...
...skapar trivsel och trygghet...
...blir bevis på att området är värt att bry sig om...
...föder engagemang och stolthet...
Upplevelser i form av kultur för olika sinnen och aktiviteter...
En känsla av trygghetDet är inte längre otäckt att vistas i Orrholmsgaraget.
Det betyder att fler är i rörelse i garaget. De både ser
andra och blir sedda.
Omsorg om boendemiljönDet är många som bryr sig om att Orrholmen är ett
fint område att bo i. Budgeten för skadegörelse ligger
på en mycket låg nivå.
Ett område med stolthetOrrholmen har fått en egen stark identitet. Här
finns en känsla av att alla kan och får vara med och
påverka.
Värdefulla effekter.Satsa mycket pengar på ett projekt och du får en viss effekt på kort
sikt. Eller gör som i Orrholmsgaraget: Lägg en mindre pott med
pengar och ta tillvara massor av engagemang och tankar om en
positiv utveckling. Effekten blir större – och dessutom bestående.
Attraktivt – fler vill bo härFler än tidigare söker i första hand boende på
Orrholmen.
En arena för konstnärerNya idéer föds hela tiden och konstnärer från när och
fjärran söker sig till gargaget.
Verklig miljö för design- och konststuderandeFlera samarbeten på både gymnasie- och universitets-
nivå pågår.
Trevlig arbetsplatsMöten mellan människor i området är positiva.
Karlstads Bostads AB:s logotype
...skapar trivsel och trygghet...
...gör det attraktivt och får högre status...
Kedjereaktion!
kaklas upp på väggen av Arne Carlsson.
Konsten flyttar in på fler bostadsområden. Nu kommer även smittoeffekterna: Engagemanget,
kulturen och alla aktiviteter i Orrholmsgaraget är så
värdefulla att Karlstads Bostads AB redan är igång med
nya projekt i andra bostadsområden.
För att utveckla boendemiljön på Våxnäs och Rud
har man inlett ett samarbete med konsthögskolan
HDK Steneby i Dals Långed som hör till Göteborgs
universitetet. Arbetet leds av Liss Annika Söderström,
professor på avdelningen Järn & Stål /offentlig gestalt-
ning. Här får hennes studenter möjlighet att utveckla
sina färdigheter och skaffa sig kunskaper genom att
skapa för en verklig miljö.
– Det är viktigt för studenterna att få träffa brukar-
grupperna. Vi är ju en utbildning och jag vill ge dem
erfarenheter som de har behov av i det senare praktis-
ka arbetslivet, konstaterar Liss Annika Söderström. De
behöver träffa många människor i olika sammanhang.
I ett första skede ska Steneby-studenterna formge
och tillverka vägbommar och grindar som genom sin
funktion förbättrar för gångtrafikanter inom bostads-
områdena. Samtidigt kan de upplevas som konstverk
som bidrar till en mer attraktiv miljö.
Kontakten med Karlstads Bostads AB och garage-
gruppen på Orrholmen uppstod när skolan bjöd in till
Öppet Hus för att visa upp sin verksamhet. Båda parter
insåg att ett samarbete skulle vara fruktbart.
Samarbetet innehåller också gestaltning av om-
rådesentréer, det vill säga konst med uppgift att ge
både Våxnäs och Rud egna identiteter och signalera
vilket område man har kommit till.
– Här kan det vara lämpligt att studenterna får
arbeta i tävlingsform, säger Liss Annika Söderström.
Det öppnar också upp för att bjuda in de boende att
få rösta mellan de olika alternativen, komma med
synpunkter, känna efter och påverka hur de vill att
boendemiljön ska utvecklas. Delaktighet är viktigt.
HDK Steneby hoppas att samarbetet med Karlstads
Bostads AB blir långsiktigt. Bostadsbolaget ser med
spänning fram emot att ta del av studenternas skapar-
förmåga.
– Vi ser ju vilka positiva effekter kulturen och aktivi-
teterna har fört med sig på Orrholmen, säger vd Mats
Enmark. Nu vill vi föra alla goda erfarenheter vidare
till våra andra områden.
Richard Wennberg jobbar med sitt konstverk som beskriver evolutionen.
”Vi är ju en utbildning och jag vill ge dem erfarenheter som de har behov av
i det senare praktiska arbetslivet.”Liss Annika Söderström, professor på
HDK Steneby, Dals Långed.
Konsten flyttar in på fler bostadsområden. Nu kommer även smittoeffekterna: Engagemanget,
kulturen och alla aktiviteter i Orrholmsgaraget är så
värdefulla att Karlstads Bostads AB redan är igång med
nya projekt i andra bostadsområden.
För att utveckla boendemiljön på Våxnäs och Rud
har man inlett ett samarbete med konsthögskolan
HDK Steneby i Dals Långed som hör till Göteborgs
universitetet. Arbetet leds av Liss Annika Söderström,
professor på avdelningen Järn & Stål /offentlig gestalt-
ning. Här får hennes studenter möjlighet att utveckla
sina färdigheter och skaffa sig kunskaper genom att
skapa för en verklig miljö.
– Det är viktigt för studenterna att få träffa brukar-
grupperna. Vi är ju en utbildning och jag vill ge dem
erfarenheter som de har behov av i det senare praktis-
ka arbetslivet, konstaterar Liss Annika Söderström. De
behöver träffa många människor i olika sammanhang.
I ett första skede ska Steneby-studenterna formge
och tillverka vägbommar och grindar som genom sin
funktion förbättrar för gångtrafikanter inom bostads-
områdena. Samtidigt kan de upplevas som konstverk
som bidrar till en mer attraktiv miljö.
Kontakten med Karlstads Bostads AB och garage-
gruppen på Orrholmen uppstod när skolan bjöd in till
Öppet Hus för att visa upp sin verksamhet. Båda parter
insåg att ett samarbete skulle vara fruktbart.
Samarbetet innehåller också gestaltning av om-
rådesentréer, det vill säga konst med uppgift att ge
både Våxnäs och Rud egna identiteter och signalera
vilket område man har kommit till.
– Här kan det vara lämpligt att studenterna får
arbeta i tävlingsform, säger Liss Annika Söderström.
Det öppnar också upp för att bjuda in de boende att
få rösta mellan de olika alternativen, komma med
synpunkter, känna efter och påverka hur de vill att
boendemiljön ska utvecklas. Delaktighet är viktigt.
HDK Steneby hoppas att samarbetet med Karlstads
Bostads AB blir långsiktigt. Bostadsbolaget ser med
spänning fram emot att ta del av studenternas skapar-
förmåga.
– Vi ser ju vilka positiva effekter kulturen och aktivi-
teterna har fört med sig på Orrholmen, säger vd Mats
Enmark. Nu vill vi föra alla goda erfarenheter vidare
till våra andra områden.
Richard Wennberg jobbar med sitt konstverk som beskriver evolutionen.
”Vi är ju en utbildning och jag vill ge dem erfarenheter som de har behov av
i det senare praktiska arbetslivet.”Liss Annika Söderström, professor på
HDK Steneby, Dals Långed.
En gedigen klippbok.
Orrholmen är återigen intressant för media. Lokal- och regionalpress rapporterar löpande om
den nya kultur som flyttar in i garaget och de aktiviteter som arrangeras. Nationell press och
fackpress söker sig hit för att berätta om hur kulturen bidragit till en positiv utveckling av
boendemiljön. Något liknande hittar de inte någon annanstans.
– Den här processen har fått stor uppmärksamhet i media, konstaterar garagegruppens
Torbjörn Eriksson. Och det är viktigt att synas. Vi vill sprida inspiration till andra.
– Dessutom har även medias uppmärksamhet bidragit till att skapa en stolthet hos oss som
bor här på Orrholmen, fortsätter han. Vi får hela tiden stärkande bevis på att vi är på rätt väg.
Garagegruppens klippbok växer hela tiden!
En gedigen klippbok.
Orrholmen är återigen intressant för media. Lokal- och regionalpress rapporterar löpande om
den nya kultur som flyttar in i garaget och de aktiviteter som arrangeras. Nationell press och
fackpress söker sig hit för att berätta om hur kulturen bidragit till en positiv utveckling av
boendemiljön. Något liknande hittar de inte någon annanstans.
– Den här processen har fått stor uppmärksamhet i media, konstaterar garagegruppens
Torbjörn Eriksson. Och det är viktigt att synas. Vi vill sprida inspiration till andra.
– Dessutom har även medias uppmärksamhet bidragit till att skapa en stolthet hos oss som
bor här på Orrholmen, fortsätter han. Vi får hela tiden stärkande bevis på att vi är på rätt väg.
Garagegruppens klippbok växer hela tiden!
Anteckningar.
Anteckningar.
Orrholmsgaraget är ett gott exempel på vilken
kraft kulturen kan visa upp i de mest oväntade
miljöer. Med den här boken vill vi inspirera dig
och andra att få igång liknande kedjereaktioner
på platser som du bryr dig om.
Välkommen hit till Karlstad och Orrholmen!
www.orrholmen.nu
www.kbab.se/orrholmen
Vi berättar gärna mer!
Orrholmsgaraget är ett gott exempel på vilken
kraft kulturen kan visa upp i de mest oväntade
miljöer. Med den här boken vill vi inspirera dig
och andra att få igång liknande kedjereaktioner
på platser som du bryr dig om.
Välkommen hit till Karlstad och Orrholmen!
www.orrholmen.nu
www.kbab.se/orrholmen
Vi berättar gärna mer!
Orrholmsgaraget med sina 20 625 kvadratmeter är Karlstads
största offentliga rum. Länge var denna underjordiska värld en
plats mest känd för sin dunkla miljö, avgaser, råkall luft, skade-
görelse och otrygghet.
Det som har hänt sedan dess är något av ett underverk!
Karlstads Bostads AB, eldsjälar, konstnärer och de boende har
förvandlat Orrholmsgaraget till en trivsam mötesplats. Betongen
har fått nya färger, husen känns gladare och de boende pratar om
sin hembygd med stolthet. Med erfarenheterna från Orrholmen är
det lätt att dra slutsatsen att de så kallade Miljonprogrammen mår
bra av kultur och kan utvecklas.
Det har inte funnits någon särskild budget för aktiviteterna
i garaget. Resurserna som satsats handlar till största delen om
människors engagemang och idéer.
I den här boken berättar vi hur det gick till. Välkommen att
inspireras till förvandling!
Processen pågår. Besök Orrholmsgaraget på www.orrholmen.nu