Tegelbyggandets ursprung och utveckling

Murverk-

Material, konstruktion, hantverk

Illustration: Brick – a world history,

Campbell, Pryce

• Mellanöstern, ca 10 000 år sedan

• Dålig tillgång på trä och natursten,

• Rikliga lertillgångar

• Soltorkat tegel, murat med lerbruk

De äldsta funna lämningarna av tegel

Handformat, slaget, bränt tegel

• Handformat tegel, ”Adobe”

- soltorkat, flat undersida, kullrig ovansida

• Från ca 5900 – 5300 f Kr slaget tegel

• Ungefär 3500 f Kr bränt tegel, Mesopotamien

- keramik hade bränts redan 7000-8000 f Kr

´

7600-6600 f Kr 8300-7600 f Kr

Illustrationer: Brick – a world

history, Campbell, Pryce

Tempel i Uruk-Warka

(Mesopotamien), 3500 f Kr

Tegelkupol av

spiralliknande skift, Kafaje,

ca 2000 f Kr

Bild och illustration: Byggnadstekniken, E. Cornell

Zigguratet i Al-Untesh-Napirisha ,

1260-1235 f Kr, Mesopotamien

Basen är en kvadrat med 67 m längd,

höjd på kvarvarande byggnad 28 m.

Bilder: Campbell, Pryce, Brick – a world history

Babylon, 604-562 f Kr, Processional Way, Pergamon Museum, Berlin

Egypten

Foglösa naturstensblock

Cheops pyramid

ca 2500 f.Kr.

Bild: Byggnadstekniken, E Cornell

Thebe, Egypten, ca 1450 f Kr

Exempel på tidig

valvmurning, utan

form

Illustrationer: Campbell, Pryce, Brick – a world history

Väggmålningar, Tomb of Rekh-mi-Re

Tidigt tegelvalv – Egypten

De understa

skiften har

svängda tegel,

de övriga raka

1300 f Kr

Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell

Grekiskt tempel Arkaisk tid 800-480 f Kr

Romarriket: Stark utveckling av tegelbyggandet

• Utveckling av valvbyggandet

• Gjutteknik, tegelmurverk användes som

”kvarsittande form”, kärnan fylldes med

gjutmassa, concretum

Bilder, illustration: Brick – a world history, Campbell, Pryce

Romerskt murverk, Herculaneum

Foto:

Jens Lindhe

Svagt bruk, svaga

stenar, svagt bruk,

starka stenar, svagt

bruk, svaga

stenar…

Medvetet satt i

system?

Handelshus, Ostia, Rom

Bild: Brick – a world history, Campbell, Pryce

Pont du Gard Nuvarande södra Frankrike, byggd första århundradet e Kr

Bild: Byggnadstekniken, E Cornell

Pantheon Rom, 120 f Kr

TEKNIK OCH MATERIAL

Illustrationer: Byggnadstekniken, E Cornell

Romansk byggnad (basilika) från ca 490 e.Kr, Ravenna, Italien

Romanskt - relativt små fönster, sluten volym

Tegelhantverket spreds vidare i Europa

Bild: A history of western

architecture, D Watkin

Romanskt valv, halvcirkulär form

Hagia Sofia, Istanbul

Ca 537 e Kr

Bilder: Furneaux Jordan, Western Architecture

Gotiskt kyrkobyggande

Gotisk katedralarkitektur

• Högt och ljust

• Ribbvalv

• Högt mittskepp

• Stora fönster

• System av strävpelare och

strävbågar

Illustration: NE

Gotiskt valv

Pontigny, Frankrike sent 1200-tal

De första dokumenterade

hållfasthetstekniska

beräkningarna i

Västerlandet gjordes ca

1500 av Leonardo da Vinci

Som vetenskaplig disciplin

anses hållfasthetslära ha

införts av Galilei i boken

”Samtal och matematiska

bevis rörande två nya

vetenskaper”, 1638

Illustration: NE

Renovering av Peterskyrkans kupol Rom 1742

Trycklinjen analyserades genom att den ritades som en spegelbild av en hängande kedja.

Punktvis belastning av kedjan motsvarande kupolens tyngd gav formen.

Elias Cornell: ”Det första handgripliga byggnadsarbete där man systematiskt utnyttjade

tidens samlade byggnadsteoretiska vetande”

Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell

Polenis tillämpning av kedjekurvan

Lübeck, tegel 1120-

1140

Foto: Björn Magnusson

Staaf

Äldsta tegel som hittats i

sekulär byggnad i

Nordeuropa, utgrävning

2014

• Infördes med klosterordnar

• Anammades först av kyrka och kungamakt, senare även adeln

• Tegelslagning/bränning utfördes normalt vid byggnadsplats, främst

slott, kyrkor

Tegel har använts i Sverige sedan medeltiden

Gumlösa kyrka, norr om Hässleholm,

invigd 1191

Mariakyrkan, Sigtuna, uppfördes med

början 1221 eller 1237

Bild: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige

Reformationen medförde avbräck för tegelhantverket i Sverige

under 1500-talet

Under 1600-1700-talen förekom t.ex. betydande import av taktegel,

från Nederländerna och Schleswig Holstein

Tillbakagång efter reformationen

Kv Kirsten Munck, Halmstad

Vid 1800-talets inledning:

• Små, godsanknutna tegelbruk, kort säsong

• Hantverksbaserat, ofta tegel endast för godsets behov

1800-talet:

Marknad för tegelindustri växer fram

Förändringar inom jordbruket

• Täckdikning

• Konstgödsel

Växande städer under 1800-talet:

• Oro för stadsbränder

• Kontinentala städer förebild

• Ökat behov av bostäder, pga industrialisering, inflyttning till städerna

Godstegelbruken kunde utvecklas till tegelindustrier för öppen marknad

Från 1850-1900 fanns ca 500 tegelbruk i Sverige

1800-talet:

Ny teknik tillgänglig för tegelproduktionen

• Ångmaskiner infördes i produktionen, ersatte vattenkraft och

kreatursvandring, från1860-talet

• Ringugnar, första i Sverige 1872 (Lomma)

• Från 1870-talet utbyggnad av järnvägarna, tegelbruk utanför

vattenleder kunde expandera

• Resultat: kraftig produktionsökning, 1905 tillverkades mer än 400

mil sten

Bilder:

Modernismens

tegelfasader, T

Tägil, m fl

• Fältugnar, äldsta typen, råteglet staplades i stor hög, kanaler

för rökgaser, täcks med lera, jord och sten, revs efter

bränningen, förekom in på 1930-talet

• Små, periodiska ugnar, mer permanent, eldades från sidan,

bränning ca 3 veckor, skiftande kvalitet

• Flamugn, eldades uppifrån, med ved, för tunnväggigt gods

som taktegel och rör, stort bränslebehov, Horns tegelbruk

• Ringugnar, ved, torv eller stenkol, första 1872 i Sverige, först

cirkulär, senare oval, gav kontinuerlig drift, Bältarbo tegelbruk

• Tunnelugn, första i Frankrike 1751, första i Sverige i Uppsala-

Ekeby 1922, första för tegel 1948, Brillinge, jämnare bränning,

mekanisering, bättre arbetsmiljö

Ugnarna

Källa: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige

Yrkeskategorier vid tegelbruk:

• Pressmatare, inblandning råvaror

• Avskärare

• Framtagare, lyfte råteglet från avskärnings-

bordet

• Rumsskjutare, förde råteglet till torklada

• Inskjutare

• Utskjutare

Ett normalt tegelbruk kunde i

slutet av 1800-talet sysselsätta

25 man och tillverka 1.5 milj tegel

Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad, Svedala

• Utvecklade maskiner för

tegelbruk

• Nya ugnstyper

• Fadder för

Tegelmästarskola i Svedala

• Nedlagt 1970

Svedalasystemet; torkning i högbyggnad ovan ugnen,

automatiserad hantering av råteglet

Tidigare torkade man råteglet i genomluftade lador

1800-talet:

Fullmurade murverkskonstruktioner blev

vanliga

• Handslagning

• Ny formningsmetod, strängpressning

• Förbländertegel, 1890-talet,

• Runt 1900 slog nationalromantiken

igenom, åter handslaget

Illustration: Så byggdes husen 1880-1980, C.

Björk, P Kallstenius, L. Reppen

Förbländertegel

• Stor måttnoggrannhet

• Hårdbränt

• Smala fogar

Traditionellt tegelmurverk, fullmurar

Stark sten, tegel

+

Svag fog, kalkbruk

Viktig kombination

Fogens uppgift:

• Kompensera för variation i stenstorlek

• Låser teglet i konstruktionen

• Förmedla kraft från tegel till tegel

Förbandsmurning

Traditionellt tegelmurverk:

• Stötfogar i intilliggande skift förskjuts i sidled

• Fogen är den svaga länken i kedjan

• Koppstenarna fungerar som bindare- dom ger konstruktiv

(”statisk”) samverkan i tvärsnittet

stötfog

liggfog

Löpskift/löpstenar

Koppskift/koppstenar

svenskt NF: danskt NF:

Bredd 120 mm 108

Längd 250 228

Höjd 62 54

Normalformat

Tegelstenens mått väljs så att två koppstenar +

mellanliggande fog är lika lång som en löpsten

1 ½ sten

½ sten

1-sten

”Skalmur”

”Fullmur”

”Fullmur”

Tjockleken benämns efter hela och halva sten

Traditionell indelning av murförband:

• Egentliga förband

• Beklädnadsförband

Egentliga förband

Användes traditionellt till väggar som skulle putsas, men även

i oputsat murverk, om man eftersträvade just det aktuella utseendet

• Kryssförband

• Blockförband

• Amerikanskt förband

Kryssförband

Vartannat skift koppar, löpytor förskjuts 1/2-sten i längsriktning

Vartannat skift koppar, löpstenar rakt ovanför varandra

Blockförband

Amerikanskt förband

• Vart 5:e skift bindare

• Minsta mängd bindare, ekonomiskt

Beklädnadsförband

• Användes främst till oputsat tegelmurverk

• Fasadtegel brändes hårdare, dyrare än murtegel

• Man ville minimera åtgången av fasadtegel, så få

koppar som möjligt

Munkförband

2 löp + 1 kopp i varje skift

Krav på antal koppstenar vid förbandsmurning

av fullmurar :

• Minst var 5:e sten ska vara bindare

• Högst 4 skift i följd får vara utan bindare

• För att erhålla tillräcklig sammanbindning i tvärsnittet

Detta är en traditionell regel i murningssammanhang, som

fortfarande är tillämplig

Kan frångås om t.ex. armering ersätter den sammanhållande

funktionen

Krav på bindare i fullmurar

Årsproduktion av murtegel

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

1913

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

År

Mil

jon

er

ste

n

Årsproduktion av fasadtegel

0

50

100

150

200

250

300

1913

1915

1920

1925

1930

1935

1940

1945

1950

1955

1960

1965

1970

1975

År

Mil

jon

er

ste

n

19

05

> 4

00 m

ilj s

ten

574 tegelbruk i Sverige sedan 1850

Tegel i konstruktioner fram till 1930:

• Murstensproduktionen normerades på 1930-talet till nuvarande

svenskt normalformat; 120 x 250 x 62

• Tidigare: varierande format i olika landsdelar

Kalkbruk

Bindsten

Romerskt murverk Nordvästra Europa,

medeltid

Nordvästra

Europa, 1800-tal

Skalmurar ersatte fullmurar

Fullmur:

Bjälklagen är upplagda på och

förankrade i ytterväggarna - därför

behövs inte kramlor:

Skalmurar kräver

särskild förankring till

inre väggdel/stomme:

- Från 1940-talet och framåt -

• Bättre värmeisolering

eftersträvades

• Rationellare murning

Kanalmur;

½-sten +

isolering +

½-sten

½-sten

fasadmur +

träregelvägg/

isolering

½-sten

fasadmur +

bakmur av

lättbetong

Normalt 1,5 stens djup i ytterväggar,

Även 1 stens och 2-stens förekommer

• Helt dominerande fram till 1930

• Relativt vanlig under 1940-talet

• Försvann helt i bostadshus under 1950-talet, i

övriga byggnadstyper under 1960-talet

Fullmurar

Illustrationer: H Ericson, Testbedstudio

Skalmur med bakmur av lättbetong

• Produktion av lättbetong i Sverige startade 1929

• Förekommer från 1930-talet

• Vanlig 1940 - 1970 i bostadshus

Kanalvägg med två halvstens tegelmurar

Ytterväggar med halvstens tegel utvändigt, luftspalt och halvstens

bakmur, putsad invändigt

• Ökade starkt i betydelse på 1950-talet

• Relativt ovanlig från slutet av 1960-talet

Skalmur + isolering +

enstens bakmur förekom

också (1950-tal)

Skalmur med bakmur av gjuten betong

Vanlig från mitten av 1960-talet

Ofta gavelväggar, med utfackning av träreglar på

långsidorna

Skalmur med träregelvägg

Första huset med tegel- och regelvägg 1948, villa i Sävedalen

Relativt ovanlig under 1950-talet

Stark ökning under 1960-talet, framförallt från mitten av årtiondet

Under 1970-talet helt dominerande för tegelfasader

58

Är hantverksbetonat, murat byggande

rimligt på 2000-talet?

• Anses dyrt

• Längre byggtider

• Väderberoende arbetsmoment

• Föga lämpat för prefabrikation

• Låg industrialiseringspotential

• Enkel byggnadsteknik - få komponenter

• Stombyggnadskostnaden - idag liten andel av

byggkostnad

• Lång livslängd, låga underhållskostnader

• Robust teknik, förutsättningar för sund inomhusmiljö

• Murade fasader, särskilt tegel, åldras ofta med patina

Faktorer som ändå kan anses tala för

murat byggande:

Foto: Jens Lindhe

2000-talet: Radikal ökning i utbud av tegel

• Europeisk integration, Öresundsbron

• Idag finns ett större utbud av tegel på mycket länge

Nutida väggtyper med murverk:

• Skalmur utanpå regelstomme

• Skalmur utanpå gjuten betongvägg

• Skalmur utanpå bakmur av sten

• Homogena blockmurverk

Skalmur utanpå regelstomme

Tegelskalet kramlas till

regelstommen

Armering behövs normalt inte ur

konstruktiv synpunkt

Tegelskalet yttre beklädnad,

träffas av nederbörd

Tegel, isolering, gjuten, armerad betong

Skalmur utanpå betongvägg

Tegelskalet kramlas till betongen

Betongen står för den helt dominerande lastkapaciteten

Tegel, isolering, tegel, puts Tegel, isolering, murblock, puts

Skalmur utanpå bakmur

• Skalmur kramlas till bakmur

• Skalmurens styvhet kan tillgodoräknas om

bakmuren är bärande

Kanalmur halvstens tegelskal: Kanalmur med bakmur av block:

Homogena, putsade blockmurverk:

Bärande, klimatavskiljande, kan vara

relativt bra värmeisolerande

Isoblock, Ergotherm (leca)

Termoblock (lättbetong)

Med rötterna i forntiden …

Soltorkat tegel och lerbruk

har blivit

bränt tegel, lättklinker, lättbetong, betong och

kalk-, cement- eller KC-bruk

Materialen och hjälpmedlen har ändrats

men metoden att foga sten och sten till ett

murverk är i grunden oförändrad.