Hur används vatten? Mätning av kall- och varmvattenanvändning i hushåll

Linn Stengård Energimyndigheten

Hearing 30 september 2009

Förbättrad energistatistik i bebyggelsen och industrin

Syfte med mätningarna

•Bättre underlag om hushållens kall- och varmvattenanvändning

•Bättre kunskap om hur mycket energi som används för uppvärmning av vatten

Exempel på frågor

– Hur mycket kall- och varmvatten förbrukas totalt?

– Hur ser fördelningen ut mellan hushållens olika tappställen?

– Skiljer sig förbrukningen åt mellan hushåll i småhus respektive lägenheter?

– Hur mycket energi används för uppvärmning av varmvatten?

– Stämmer de schabloner som används?

Varför mätningar?

• Kravet på detaljerad statistik över energianvändning ökar

• Övrig statistik (från leverantörer och användarna) ger endast information om totalt inkommande kallvatten

• Varmvattenanvändning måste mätas

Tre delarDel 1• Mätningar okt 2006 – juni 2007• 4 småhus + 4 lägenheter• Detaljerade mätningar vid varje tappställeDel 2• Mätningar juli 2007 – februari 2008• 2 småhus• Detaljerade mätningar vid varje tappställeDel 3• Mätningar november 2007 – juni 2008• 35 småhus + 9 lägenheter• Totalt inkommande kall- och varmvatten

Hur?• Genomförs av SP Sveriges

Tekniska Forskningsinstitut• Del 1 och 2

Minst 6 mätpunkter– Diskho (kök)– Tvättställ– Dusch/badkar– Ev extra badrum/tvättrum– WC i del 2

• Del 3Totalt inkommande kall- och varmvatten

• Temperaturen på vattnet mäts

Flödesmätare Macnaught M4ARP-1 Logger Tinytag Plus

Resultat del 1 och 2 Slutrapport klar!

ER 2008:14 www.energimyndigheten.se

Fördelning mellan tappställen

Lägenheter Småhus

Tvättställvarmvatten

10%

Tvättställkallvatten

8%

Dusch/badvarmvatten

26%

Dusch/badkallvatten

13%

Kökvarmvatten

26%

Kökkallvatten

17%

Kökkallvatten

18%

Kökvarmvatten

21%

Dusch/badkallvatten

13%

Dusch/badvarmvatten

28%

Tvättställkallvatten

9%

Tvättställvarmvatten

12%

Sammanfattning del 1-2

• Mätvärdena lägre än schablonvärden

• Förbrukningen högre i lägenheter än i småhus

• Användning i kök lika stor som i dusch

• Fördelningen mellan tappställen överensstämmer mellan småhus och lägenheter

Del 3 Slutrapport klar!

ER 2009:26 www.energimyndigheten.se

• Mätningar på totalt inkommande för att kunna mäta i större antal hushåll

– Detaljeringsnivå kontra kostnad

• Total kall- och varmvattenanvändning mätt i småhusen

• Total varmvattenanvändning mätt i lägenheterna

• Total kall- och varmvattenanvändning mätt i undercentral till lägenheterna (Brf)

Mätningar i 44 hushåll

Jämförelse småhus del 1-3

Del 1-2 Del 3

Total vattenanv liter/person, dygn 58-139 (100) 53-235 (130)

Varmvatten liter/pers, dygn 15-43 (32) 17-77 (42)

Andel varmvatten, % 26-36 (33) 14-58 (33)

Total vattenanv. m3/pers, år 21-51 (36) 19-86 (48)

Energi uppv. vatten, kWh/pers, år 360-1070 (720) 328-1524 (781)

Jämförelse småhus med schablon

Del 1-2 Del 3 Schablon

Total vattenanv liter/person, dygn 58-139 (100) 53-235 (130) 140-250 (200)

Varmvatten liter/pers, dygn 15-43 (32) 17-77 (42) 70-100

Andel varmvatten, % 26-36 (33) 14-58 (33) 35-50

Total vattenanv. m3/pers, år 21-51 (36) 19-86 (48) 50-90 (70)

Energi uppv. vatten, kWh/pers, år 360-1070 (720) 328-1524 (781) 1095-1825

Jämförelse lägenheter del 1-3

Del 1-2 Del 3 Brf

Total vattenanv liter/person, dygn 96-156 (118) 73-245 (157) 184

Varmvatten liter/pers, dygn 33-69 (45) 23-78 (50) 58

Andel varmvatten, % 35-45 (39) - 32

Total vattenanv. m3/pers, år 35-57 (43) 27-89 (57) 67

Energi uppv. vatten, kWh/pers, år 700-1300 (885) 455-1527 (979) 1149

Jämförelse lägenheter med schablon

Del 1-2 Del 3 Brf Schablon

Total vattenanv liter/person, dygn 96-156 (118) 73-245 (157) 184

140-250 (200)

Varmvatten liter/pers, dygn 33-69 (45) 23-78 (50) 58 70-100

Andel varmvatten, % 35-45 (39) - 32 35-50

Total vattenanv. m3/pers, år 35-57 (43) 27-89 (57) 67 50-90 (70)

Energi uppv. vatten, kWh/pers, år 700-1300 (885) 455-1527 (979) 1149 1095-1825

Uppmätt genomsnittlig vattenanvändning [liter/person, dygn]

0

50

100

150

200

250

35 småhus 9 lägenheter Brf Schablon

Lite

r/per

son,

dyg

n

Kallvatten

Varmvatten

Energianvändning för uppvärmning av vatten [kWh/hushåll, år]

0

1000

2000

3000

4000

5000

6000

7000

8000

0 1 2 3 4 5 6 7Antal boende

Ene

rgia

nvän

dnin

g til

l var

mva

ttenu

pvär

mni

ng (k

Wh)

LGHVillaLinjär (Villa)Linjär (LGH)

Genomsnittlig vattenanvändning per veckodag i 35 småhus [liter/dygn, hushåll]

0

100

200

300

400

500

600

700

Månda

g Tisd

agOns

dag

Torsda

gFred

agLö

rdag

Sönda

g

Lite

r/dyg

n, h

ushå

ll

KallvattenVarmvatten

Genomsnittlig vattenanvändning per veckodag i 9 lägenheter [liter/dygn, hushåll]

0

50

100

150

200

250

300

350

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag

Lite

r/dyg

n, h

ushå

ll

KallvattenVarmvatten

Jämförelse med andra mätningar

0 10 20 30 40

Schablon

Wahlström 2000 lgh

MEBY 2002 lgh

Boström 2003 småhus

Hultström m.fl 2005 lgh

Energim. -08 lgh

Energim. -08 småhus

Energim. -09 brf

Energim. -09 lgh

Energim. -09 småhus

m3/person, år

Sammanfattning del 3

• Alla värden högre än i del 1-2, utom andel varmv.

• Samma andel varmvatten småhus i del 3 som i del 1-2

• Alla värden lägre än schabloner

• Mycket stora variationer mellan hushållen Beteende och vanor stor betydelse

• Lägre vattenanvändning i de uppmätta hushållen än i Brf totalt (men osäkerhet kring antal boende!)

Erfarenheter och funderingar

• Det finns få studier gjorda på vattenanvändning i småhus

• Alla studier har olika utformning, vilket innebär att jämförelser är svåra att göra

• Svårt att hitta en ”normalmånad”• Påverkas hushållens vattenförbrukning av

att mätare är monterade?• Är urvalet representativt?

Frågor att diskutera (1)Hur ska vi gå vidare med data från våramätningar?• I vilka sammanhang kan de komma till

användning?• Fler analyser som är intressanta att göra?• Säsongsvariation?• Uppräkning till årlig basis samt riksnivå?• Hur räknar man på energi till varmvatten,

endast baserat på tappvattenanvändning eller inkl. förluster?

Frågor att diskutera (2)Behövs nya nyckeltal förvattenanvändning?• Minskar vattenanvändningen i samhället?

Vad får det för effekter? • Vad baseras dagens schabloner på? Är det

viktigt att de är riktiga? Bör de justeras? • Olika schabloner för lägenheter och småhus?• Hur bör vattenanvändning redovisas (och

debiteras)? Per person, hushåll eller m2?

Tack för mig!För ytterligare information samt synpunkter:

Linn.Stengard@energimyndigheten.sewww.energimyndigheten.se

Slutrapporter: ER 2008:14, ER 2009:26

Användning av vatten under en vecka – par, lägenhet

0

20

40

60

80

100

120

140

160

liter

tvättställ_kv 0,9 2,7 1,8 0,9 5,4 15,3 1,8tvättställ_vv 1,8 5,5 6,4 3,7 13,7 28,4 2,7dusch_kv 0,0 0,0 22,6 0,0 0,0 17,1 16,2dusch_vv 0,0 0,0 48,5 0,0 0,0 35,7 33,9kök_kv 4,5 2,7 10,8 2,7 13,6 13,6 11,8kök_vv 11,0 3,7 5,5 0,9 5,5 23,8 18,3

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag

Ex på genomsnittlig vattenanvändning olika månader (barnfamilj i villa) (1)

0

50

100

150

200

250

300

350

400

450

juli september och oktober december

liter

per

dyg

n

kallvatten totaltvarmvatten totalt

Ex på genomsnittlig vattenanvändning olika månader (barnfamilj i villa) (2)

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

juli september och oktober december

liter

per

dyg

n

kallvatten totaltvarmvatten totalt

Jämförelse två duschsekvenser

0

1

2

3

4

5

6

7

8

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14minuter

liter

per

min

ut

varmvatten duschkallvatten dusch

42 liter

25 liter

0

1

2

3

4

5

6

7

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

minuter

liter

per

min

ut

varmvattenkallvatten

24 liter

49 liter

16 liter