Möt professorn som vill att geologi blir mer ”hett”/good_technology_1_07.pdf · Geologi är som bekant läran om jordens uppbyggnad, sammansättning och utveckling och omfattar

ETT FORSKNINGSMAGASIN FRÅN LULEÅ TEKNISKA UNIVERSITET

1Mars 2007

Möt professorn som vill att geologi

blir mer ”hett”

Kundanpassat byggande – LTU ligger i täten

F Ö R E N K A M P K A N D E T gott liknas vid, det enorma och månghövdade batteri av aktiviteter som just nu, i mitten av mars, når sin kulmen.

Över hela landet, i resten av Europa och på många andra håll i världen, sitter unga människor och funderar som bäst på hur de vill att deras framtid ska gestalta sig, vilken utbildning som lockar mest och förhoppningsvis ger bäst utdelning.

Många tänker traditionellt: ”Pappa var läkare och det verkar ju vara ett intressant arbete”, ”mamma är ju journalist och kommer nästan aldrig hem före sju på kvällen”, ”morbror Sven är advokat och verkar tjäna hur mycket som helst”.

Andra funderar i helt andra banor: ”Studie-tiden ska vara kul, innehålla utmaningar och bli ett minne för livet”, ”jag vill plugga så långt bort som möjligt från min hemstad, ska man ändå flytta hemifrån kan man lika gärna flytta rejält”.

Ytterligare några – och de blir allt fler – vill inte alls börja läsa på universitetet direkt efter gymnasiet, i stället vill de resa, kanske jobba utomlands eller fortsätta bo hemma och försörja sig via ett eller annat korttidsarbete.

Att många unga människor gör uppehåll innan de påbörjar en eventuell högskoleutbild-ning beror självfallet på många faktorer, inte minst det faktum att arbetsmarknaden på många håll i landet välkomnar också unga människor utan högskolebakgrund. Men den högre utbild-ningen blir också allt oftare ifrågasatt, ”den höga akademikerarbetslösheten” används exempelvis som ett argument för att unga människor ska ge sig ut på arbetsmarknaden i stället för att satsa på

högre utbildning. Detta ställer självfallet krav på landets lärosäten att erbjuda utbildningar som präglas både av kvalitet och som dessutom ger den kompetens som arbetsmarknaden söker. Floran av nya utbildningar är rik, vi är som sagt många som är med och ”slåss” om de blivande studenternas gunst.

I det här numret av Good Technology kan du bland annat läsa en intervju med de båda professorerna Lars Stehn och Thomas Olofsson, båda verksamma i en av de mest expansiva branscherna i Sverige just nu, byggbranschen. Den forskning och utveckling som sker inom det området sker till största delen på högskolor och universitet, och Luleå tekniska universitet har intagit en tydlig tätposition när det gäller bland annat kundanpassat byggande.

En annan ”framgångsbransch” är svensk gruvnäring och en annan av våra professorer, geologen Pär Weihed, är tillsammans med sina kolleger i färd med att förbereda det nya svenska gruvforskningsprogrammet.

Men Luleå tekniska universitet är som bekant inte bara ”hård teknik”, vår filosofiska fakultet bidrar bland annat med forskning kring e-hälsa och entreprenörskap. Inger Lindberg, med 18 års erfarenhet som barnmorska, disputerar i juni med en avhandling om tidig hemgång i samband med förlossning och berättar i det här numret bland annat om hur barnmorskornas yrkesroll förändras när den nya familjen bara stannar på BB ett dygn eller kortare.

Välkommen till ett nytt nummer av Good Technology!

A D R E S S Luleå tekniska universitet

Informationsenheten/Good technology

971 87 Luleå

F A X +46 (0)920 49 17 62

E - P O S T [email protected]

R E D A K T Ö R &

A N S V A R I G U T G I V A R E

Lena Edenbrink

+46 (0)920 49 16 22

[email protected]

4– A L L A S O M A N V Ä N D E R S I G A V exempelvis bilar, tåg, flyg,

tunnelbana, smycken, datorer, TV-apparater och stereoanläggningar

borde ägna en tanke åt varifrån de här råvarorna egentligen kommer

och vad vi skulle göra om de inte kunde produceras, säger professor

Pär Weihed.

10M E R P A R T E N A V D E N F O R S K N I N G som sker inom

byggbranschen bedrivs på universitet och högskolor. De båda

professorerna Thomas Olofsson och Lars Stehn har tillsammans med

sina kolleger i Luleå intagit en tätposition i den forskningen, bland

annat inom det område som fått namnet kundanpassat byggande.

14T I D I G H E M G Å N G I S A M B A N D med förlossning får konse-

kvenser för bland annat barnmorskornas yrkesroll, i synnerhet för dem

som inte har hembesök hos de nya familjerna på sitt arbetsschema.

I juni presenterar Inger Lindberg sina forskningsrön.

20AT T A R B E TA M E D P R A K T I K N Ä R A forskning där deltagarnas

och forskarnas erfarenheter och kunskap gemensamt tas till vara, och

utifrån praktiken sedan generera teorier, det är ett arbetssätt som följt

Ewa Gunnarsson, professor i människa och maskin med genusinriktning

vid LTU, under årens lopp.

nr 01Mars 2007

14

4

20

10Kampen om studenterna hårdnar

T E X T Lena Edenbrink (om inget annat anges)

F O R M G I V N I N G Norma Communication AB

O M S L A G S B I L D Nicke Johansson

B I L D Nicke Johansson (om inget annat anges)

Good technology är ett magasin om

forskning vid Luleå tekniska universitet.

Good technology ges ut två till tre gånger

per år, varav ett nummer på engelska.

Denna upplaga trycks i 22.500 exemplar.

Artiklarna arbetas fram i samarbete mellan

forskarna och redaktionen.

I N L Ä M N I N G A V M AT E R I A L

Manus tas helst emot via

e-post. Redaktionen

förbehåller sig rätten att

refusera, korta och redigera

inkommet material.

T R Y C K E R I

GTC Print AB/Tryckpoolen AB

A D R E S S R E G I S T E R

PAR – Postens adressregister

ISSN 1654-093X

2 good technology 01|2007 good technology 01|2007 3

Att gruvnäringen och därmed ämnet geologi dras med en del imageproblem är han väl medveten om, professor Pär Weihed. Och även om han själv använder benämningen ”osexigt” om gruvbranschen tycker han ändå att det är lite märkligt, inte minst med tanke på att exempelvis prospektering är ”hett som bara den just nu”.– Och så finns det finns faktiskt en hel del drag av äventyrlighet i detta med malmgeologi, lite av skattletning faktiskt. Och så hamnar man på så många exotiska ställen runt om i världen, exempelvis de inre delarna av Mongoliet eller högt upp i Anderna – hur många är det som kommer dit?

Hur kul är det med stenar och metaller?

F O T O : N I C K E J O H A N S S O N


Pär Weihed är passionerat intresserad av ämnet geologi – det är väl egentligen bara intresset för det där grön-svarta fotbollslaget i födelsestaden Göteborg som kan konkurrera om intresset. Tillsammans med kollegerna på Institutionen för tillämpad kemi och geovetenskap lägger han just nu sista handen vid Luleå tekniska universitets nya gruvforskningsprogram, ett gruv- och metallurgi-program som ska täcka alla de teknikområden som branscherna har behov av.

V I T A R D E T M E S T G R U N D L Ä G G A N D E F Ö R S T.

Geologi är som bekant läran om jordens uppbyggnad, sammansättning och utveckling och omfattar också de processer som förändrar den. Jordskorpan, jordens skal om man så vill, är sammansatt av olika bergarter som i sin tur är uppbyggda av olika mineral och påverkas och förändras av bland annat vulkanism och plattektonik – kontinenternas långsamma rörelser.

Och vad det egentligen är i allt detta som fascinerar Pär Weihed så till den milda grad, det vet han inte riktigt, bara att det nog alltid varit så.

- Kanske handlar det en del om att geologi är så mycket, från prospekteringen när man på olika sätt

försöker ta reda på vad som egentligen finns där nere och i vilken omfattning, till den efterbehandling som måste till när man slutat bryta för att miljösäkra verksamheten för eftervärlden. Den bredden är också vår styrka här i Luleå, det enda vi saknar i dag är en professur i prospek-teringsgeofysik, men vi är definitivt det enda lärosäte i Europa som kan visa upp den kunskapsbredd som vi gör.

Det var i samband med näringsdepartementets branschsamtal för något år sedan, vars syfte var att stärka svensk forskning inom för landet viktiga branscher (sju är definierade, gruv och metallurgi är en), som tanken på ett gruvforskningsprogram först lanserades. Även Sveriges geologiska undersökning, SGU, fick i uppdrag att fundera över hur den malmgeologiska forskningen ska kunna stärkas och en vecka före valet i september förra året togs beslutet om att ett gruvforskningsprogram skulle inrättas.

SGU har ännu inte fått något beslut om de sju miljoner kronor per år som man vill ha för att stärka den malm-geologiska forskningen, men Pär Weihed är ganska säker på var de pengarna kommer att hamna om eller när de beviljas.

- Ja, de måste hamna här i Luleå, LTU är ju det enda lärosäte som bedriver forskning på området.

När detta skrivs väntar Pär Weihed och hans kolleger också på gruvforskningsprogrammets utlysning inom ett antal områden – det handlar om totalt 100 miljoner kronor där hälften kommer från Vinnova och hälften från industrin.

- Och av dem kommer förhoppningsvis åtminstone 80 till 90 miljoner att landa här på Luleå tekniska uni-versitet, industrin har varit väldigt tydlig och markerat att de satsar på LTU. Under 2007 kommer det sedan att ny- eller ombildas ett antal centrumbildningar här på universitetet, bland annat handlar det om det som fått namnet ”säkrad råvaruförsörjning”, vilket i princip betyder prospektering.

- Ett av de förslag vi tagit fram handlar om att ta fram en tredje dimension av dagens berggrundskartor, det handlar om att titta på hur stora volymerna är av olika bergarter och vi pratar om att få bilder av hur det ser ut två, tre kilometer ner i marken.

- Det finns en rad fakta redan via de borrhål som gjorts tidigare, det vi vill göra nu är att skapa vibrationer i jordskorpan. När de seismiska vågorna stöter mot berg-artsgränser och sprickor, ja då reflekteras de och vi får en bild. Tekniken kallas reflektionsseismik, den är dyr, vi samarbetar med Uppsala universitet och allra helst vill vi göra våra försök på Skelleftefältet, säger Pär Weihed.

Denna seismiska information utgör sedan ryggraden i tredimensionella modeller av berggrunden där annan geologisk, geokemisk och geofysisk information byggs på skelettet av reflektionsseismik.

- Egentligen kan man tala om både en tredje och en fjärde dimension, där den fjärde är tiden. Vi kallar projektet för 4-dimensionellt eftersom vi också vill ta hänsyn till tiden.

FAKTA

Varje människa i västvärlden behöver under sin livstid:

• 14.076 kilo salt

• 9.700 kilo leror

• 350 kilo zink

• 775,5 ton sten, sand och grus

• 350.310 liter petroleumprodukter

• 598 kilo koppar

• 51 gram guld

• 10.628 kilo fosfat

• 267.068 kilo kol

• 387 kilo bly

• 2.710 kilo aluminium (bauxit)

• 14.956 kilo järnmalm

• 22.103 kilo cement

• 163.666 kubikmeter naturgas, samt

• Ytterligare 30.335 kilo andra mineral och metaller.

Totalt 1.700 ton/person

Källa: Mineral Information Institute, www.mii.org

T I D E N , A L LT S Å D E N G E O L O G I S K A tid som gått sedan berggrunden bildades för nästan två miljarder år sedan, åstadkommer deformation av jordskorpan. Nära ytan spricker berggrunden upp sprött, det uppstår för-kastningar och förskjutningar och djupare ner i jordskor-pan deformeras berggrunden plastiskt så veckningar och så kallade skjuvningar uppstår.

Med datorns hjälp kan man sedan ”räta ut” alla rynkor och skrynklor i de bilder man får med hjälp av de tredi-mensionella modellerna och fram växer en bild av hur det såg från allra första början. Och vet vi hur det såg ut från början kan vi lättare spekulera i var det finns ännu oupptäckta malmkroppar, något som självfallet industrin är mycket intresserad av.

Nu handlar det nya gruvforskningsprogrammet givetvis inte bara om 3- och 4-dimensionella modeller utan om väldigt mycket mer. Ett stort antal personer är inblandade och programmet sträcker sig över flera av Luleå tekniska universitets institutioner och ämnesdiscipliner.

Pär Weihed har givetvis haft anledning att fundera en hel del över detta med gruvnäringens relativa imageproblem och han har också skrivit en del populärvetenskapliga artiklar i ämnet. Han tror att mycket av många männis-kors negativa inställning till gruvbrytning och därmed också geologi rent allmänt beror på brist på kunskap.

Och han är övertygad om att bland annat de univer-sitet och högskolor som bedriver forskning och utbild-ning i ämnet har ett viktigt uppdrag – branschen är i stort behov av välutbildad arbetskraft om Sverige också i framtiden ska behålla sin position på världsmarknaden.

- De flesta av dagens människor är mer eller mindre

Ett av de förslag vi

tagit fram handlar

om att ta fram en

tredje dimension av

dagens berggrunds-

kartor, det handlar

om att titta på hur

stora volymerna är

av olika bergarter

och vi pratar om att

få bilder av hur det

ser ut två, tre kilo-

meter ner i marken.

helt beroende av utvinning av metaller, mineral, energi-råvaror som kol, olja och gas samt olika typer av ballast-material som grus, sand och makadam, säger Pär Weihed.

- Trots det är det få verksamheter som kritiserats så hårt som just gruvindustrin och även om kritiken ibland är befogad är den betydligt oftare rent felaktig när den tendentiöst utpekar gruvindustrin som miljöskurken nummer ett.

P Ä R W E I H E D M E N A R AT T få av oss har någon kunskap om hur olika saker runt omkring oss egentligen produceras och vilket ursprung olika produkter har. Mest påtagligt är kanske detta med våra livsmedel, vi vet helt enkelt alltför ofta inte alls varifrån de egentligen kommer eller hur de producerats. På samma sätt är det med vår råvaruförsörj-ning, varken vuxna eller ungdomar kommer i kontakt med gruvor, grustag och stenbrott, utom när de läser om dem i tidningarna eller ser något program på TV.

- Det betyder att inte särskilt många är medvetna om att själva förutsättningen för mänskligt liv faktiskt är att kroppen tillförs en lång rad grundämnen, inklusive me-taller. I dag är medicinsk geologi ett hett forskningsom-råde, det handlar bland annat om den känsliga balansen i kroppen, får vi för lite av vissa viktiga metaller uppstår bristsjukdomar, får vi för mycket blir vi förgiftade.

I dag är det ett faktum att vi människor använder oss av metaller under dygnets alla 24 timmar, men de flesta av oss inser inte hur beroende vi är av dem (se faktaruta). Lika beroende är vi av transporter av olika slag och för oss i västvärlden är bilen i dag ett nästan oumbärligt transporthjälpmedel.


- I TA B E L L E N H Ä R I N T I L L har jag listat de vanligaste metallerna i en bil, 16 stycken, grundämnen som måste utvinnas i gruvor eller återanvändas från skrot. Med tanke på att varje producerad bil väger drygt ett ton och att det produceras över 40 miljoner bilar per år är det lätt att inse att det behövs enorma mängder metaller för att förse världen med nya bilar – och det varje år, säger Pär Weihed.

På samma sätt kan man lista mängden metaller som vi använder i andra sammanhang – som exempelvis under vinter-OS i Turin. Det har USA:s geologiska undersökning gjort, en sammanställning som bland annat konstaterade att de flesta tävlingar genomfördes på kris-tallint vatten, alltså snö och is, som tillverkats artificiellt i maskiner tillverkade av aluminium, koppar, järn och andra metaller.

- Den olympiska facklan innehåller aluminium, koppar, stål och värmetåliga polymerer, medaljerna som delades ut består verkligen av guld, silver och brons men eftersom guld och silver i gedigen form är mjukt så legeras de med kadmium, koppar, indium, kisel, tenn och zink. Dessutom krävdes metaller och byggnadsmaterial för den olympiska byn, för transporter och för datakommu-nikation.

- Alla, inklusive politiker och andra makthavare, som också de använder sig av exempelvis bilar, tåg, flyg, tunnelbana, smycken, datorer, TV-apparater och stereo-

anläggningar, de borde ägna en tanke åt varifrån de här råvarorna egent-ligen kommer och vad vi skulle göra om de inte kunde produceras. Inom EU utvinner

vi tre procent av de metaller som världen konsumerar per år, samtidigt konsumerar vi som bor i EU-länderna över 20 procent av det som utvinns. Om vi dessutom tar med i beräkningen att vi i Västeuropa bara utgör en sex, sju procent av jordens befolkning är det relativt enkelt att konstatera att vi knappast tar ansvar för en hållbar utveckling, eller hur?

Forskningen om ersättningsmaterial (keramer och plaster) är i dag omfattande, liksom återanvändning av metaller. Andra metaller fasas mer eller mindre ut, exem-pelvis bly, som ju tidigare i hög utsträckning använts som tillsatsmedel i bensin och i batterier. Återanvändning sker i dag i stor skala för många metaller, medan andra inte är lika enkla att återanvända.

- Trots detta pekar kurvorna för gruvproduktionen för i stort sett alla metaller uppåt, och med undantag för spekulationsmetaller som guld och platina styrs produk-tionen i princip direkt av efterfrågan.

- Att det krävs ökad kunskap om var metallerna finns är ganska självklart, och det är väl också i ljuset av den utvecklingen man ska se det svenska gruvforskningspro-grammet. 1999 var Sverige EU:s största producent av järn, silver och bly, vi var EU:s näst största producent av koppar och zink och den tredje största guldproducenten.

- Om detta hörs väldigt lite i den offentliga debatten, något som förmodligen beror antingen på att våra politiker och beslutsfattare inte känner till fakta eller så ligger det i deras intresse att inte ”skryta” för mycket om det.

- Tar vi inte ansvar för den inhemska produktionen av metaller bidrar vi till att de globala miljöproblemen växer ytterligare – detta eftersom exploatering i utvecklings-länderna inte står under samma kontroll som den vi i den industrialiserade världen kräver av vår egen industri.

DE VANLIGASTE FÖREKOMMANDE METALLERNA I EN BIL

GRUNDÄMNE BETECKNING BILDEL VIKT I KG

Järn Fe Kaross 1.000

Aluminium Al Kaross 120

Kol C Stål mm 25

Koppar Cu Elektriska kablar, kylare 20

Kisel Si Glas 20

Bly Pb Batteri 10

Zink Zn Rostskydd 10

Mangan Mn Stållegering 8

Krom Cr Kromdetaljer 7

Nickel Ni Plating, rostfritt stål 4

Magnesium Mn Aluminiumlegering 2

Svavel S Stål 1

Molybden Mo Motorsmörjning, stål 0,5

Vanadin V Stål 0,5

Fosfor P Stål 0,5

Niob Nb Höghållfasthetsstål 0,2


Att det byggs så det knakar i stora delar av Sverige och inte minst i Norrbotten – det känner de allra flesta till. Däremot kanske det kommer som en överraskning för många att merparten av den forskning och utveckling som sker inom byggbranschen bedrivs vid landets universitet och högskolor, till skillnad mot många andra branscher har de stora byggföretagen i väldigt låg omfattning egna forskningsavdelningar. Det innebär självfallet en unik möjlighet att vara med och formulera forskningsfrågorna och påverka problemställningarna – något bland andra de båda professorerna Lars Stehn och Thomas Olofsson tar vara på.

Simulerad verklighet

T I L L S A M M A N S M E D ett 50-tal medar-betare på Institutionen för samhällsbygg-nads avdelning för byggkonstruktion har de byggt upp en av LTU:s mest fram-gångsrika forskningsmiljöer. Det handlar dels om kundanpassat byggande, men också om fortbildning av verksamma aktörer på byggmarknaden och om mer traditionell hållfasthet och konstruk-tionsteknik.

I dag går det att simulera i princip allt i våra datorer – ett exempel är hela staden Kiruna som inom kort inleder ett flyttningsäventyr av sällan skådat slag.

Och det är där vi börjar vårt samtal med de båda professorerna Lars Stehn och Thomas Olofsson, i datorsimulering-ens underbara värld och om det som fått namnet kundanpassat byggande.

- Vi kan simulera hur exempelvis en villa kommer att se ut, med hall, sovrum, kök, vardagsrum och alla andra utrym-men. Vi matar in alla kända uppgifter och kan sedan gå omkring i villan och ”upptäcka” sådant som en balk som sitter

fel så man slår huvudet i den när man går i trappan, ledningar som kommer att behövas dras i märkliga vinklar för att de stöter mot en vägg och liknande, säger Thomas Olofsson.

- I dag vet jag att åtminstone ett byggföretag har sådana här försäljnings-modeller när de säljer bostadsrätter, de hugade spekulanterna får en betydligt klarare bild av hur lägenheterna kommer att se ut än vad som framgår av en mer traditionell ritning. Byggnadsritningar måste man ju vara van vid för att kunna översätta dem till egna bilder av hur det verkligen kommer att se ut, men simule-ringar blir det oerhört mycket enklare.

Den här typen av simuleringsmodeller har också andra fördelar.

- En bygglovsansökan kan på sikt komma att behandlas betydligt snabbare än i dag, säger Lars Stehn.

- Med hjälp av simuleringsmodellen kan tjänstemännen som ska utreda ansökan se exakt hur en föreslagen till-, om- eller nybyggnation kommer att se

ut, också i relation till den bebyggelse som kanske redan finns.

Både det faktum att den här typen av visualiseringsteknik redan finns och den ökade kundfokusering som hela byggbranschen satsat på, talar för att den kommer att bli mer regel än undantag bara inom några få år. Tredimensionella så kallad CAD-modeller används redan på många håll i landet, ett exempel är bygget av MK 3, det nya pelletsverket i LKAB:s gruva i Malmberget. Där simulerar man själva byggandet, de olika arbetslagen och entreprenörerna kan via datorn följa bygget, se i vilken ordning man bygger vad och därmed också få veta exakt när den ena eller andra leve-ransen eller arbetsinsatsen måste göras.

I EU-projektet InPro – Information Process – deltar LTU som enda svenska universitet tillsammans med fyra stora byggföretag.

- I projektet integreras design och produktion, vilket bland annat leder till högre effektivitet. Och tid är som bekant



pengar, byggprojekt är kostsamma och att effektivisera betyder i slutändan lägre kostnader för både de som bygger och de som köper.

Avdelningen för byggkonstruktion vid vilken Lars Stehn och Thomas Olofsson är verksamma – Olofsson som avdelningschef och professor i konstruk-tionsteknik och Stehn som forsknings-ledare och professor i träbyggnad – är minst sagt lyckosamma just nu, det mesta går deras väg kan man säga och givetvis blir undertecknad lite nyfiken på vad de själva tror att detta beror på.

- Jag tror att det delvis beror på att vi historiskt sett verkar inom ett etablerat vetenskapsområde, samtidigt som vi nu tagit ett steg till och hamnat delvis utanför de akademiska gränserna. De företag vi samarbetat med i många år vill ha hjälp med olika typer av problem, och vi har kunnat leverera lösningarna, säger Lars Stehn.

- Jag menar så här, vi kanske inleder ett samarbete med ett byggföretag i akt och mening att hjälpa dem med en kon-kret frågeställning och på vägen dyker det upp andra problem som vi också kan ge dem förslag på lösningar till.

E N A N N A N F R A M G Å N G S F A K T O R är att man på de båda avdelningarna ac-cepterat att en stor del av forskningen sker på universiteten, vilket innebär att forskarna måste sätta sig ner tillsammans med företag och kunder och försöka tolka vad det egentligen är de behöver.

- Vi integrerar tekniken med de olika processer som finns i branschen, vilket också innebär att vi gjort en intern resa mot större tvärvetenskaplighet och en yttre tillsammans med företagen, säger Thomas Olofsson.

Dessutom – på de aktuella avdel-ningarna är generationsväxlingen redan genomförd, de flesta forskare är i mitten av sina yrkesverksamma gärningar och tillväxten i form av både studenter och doktorander är god.

När det gäller byggande talas det i dag både om effektivitet, om att åstadkomma något unikt, om kvalitet och inte minst om kostnader. En svårlöst ekvation?

- Nej, inte alls, säger Tomas Olofsson.- Att skapa en känsla av att något är

unikt måste inte betyda att det är dyrare,

- Det här med industriellt byggande är ett begrepp som vi snabbt hakade på och förstod vad det verkligen innebär, inskjuter Lars Stehn.

- Och många av projekten i Lean Wood Engineering (den senaste i raden centrumbildningar vid LTU och en som just Stehn är ansvarig för) handlar just om processer. I Sverige exempelvis ärr byggandet sedan länge politiskt reglerat, via planprocesser, byggnormer och reg-leringar, vilket dessvärre hejdat utveck-lingen. Man har helt enkelt inrättat sig efter bestämmelserna, tänkt att ”bygger vi enligt normen får vi bidrag”, och då utvecklas byggprocesserna självfallet inte, de blir inte en aktiv del i samhällsutveck-lingen.

E T T E X E M P E L Ä R D E T TA att bygga hus av trä, på höjden. Det har vi inte gjort i Sverige på åtminstone 100 år, och förklaringen är givetvis rätt självklar – säg den stad i landet som inte haft sin egen ”stora stadsbrand”. I dag är byggande i trä på väg tillbaka, men det råder stor kun-skapsbrist hos aktörerna på marknaden om att möjligheterna finns.

- Invändningarna finns förstås, trä brinner lätt, det låter och det rör på sig, men i dag vet vi hur vi ska hantera det, vi har lösningarna på problemen och intresset är enormt, säger Lars Stehn.

- Det är motståndet också, men det hindrar inte att det här är ett speciellt och annorlunda uppdrag.

Uppdraget han talar om är ett natio-nellt ansvar som tilldelats just LTU och som i korthet går ut på att fortbilda olika aktörer på byggmarknaden – beställare, akitekter och konstruktörer exempelvis. Lars Stehn har rest runt i hela landet och föreläst om att bygga hus i trä, tusentals personer har kommit och lyssnat, och som sagt, intresset finns där.

T I L L S I S T L A N D A R vårt samtal i fram-tiden och hur den kommer att gestalta sig. Och de båda professorerna Stehn och Olofsson verkar överens.

- Så här lyder frågan: Ska vi slåss om en bit av den lilla kaka som vi verkar inom i dag – eller ska vi se till att kakan blir större?

Svaret verkar tydligt – småkakor verkar ingen av dem särskilt förtjust i ...

– Att skapa en

känsla av att

något är unikt

måste inte betyda

att det är dyrare,

det handlar mer

om att se till

kundens totala

behov.

det handlar mer om att se till kundens totala behov. Ta en list runt en dörr som exempel – är den ditsatt med spik tycker snickaren förmodligen att han varit ef-fektiv medan kunden upplever spikhu-vudena som fula.

good technology 01|2007 1312 good technology 01|2007

Tidig hemgång – frivillig reform eller outtalat ”måste”?

Att få barn för första gången

tillhör de riktigt stora livs- och

utvecklingskriserna – de där

som för all framtid förändrar

livet i grunden. Plötsligt

finns hon bara där, den nya

lilla människa som alla i

omgivningen förväntar sig

att du ska ta ansvar för. Och

oavsett hur väl förberedd du

tror dig vara kommer känslor

av rädsla, oro och kanske

vanmakt att åtminstone vid

något tillfälle drabba dig.

I D A G V Å R D A S nyblivna, friska mammor tillsammans med sina nyfödda friska bebisar i genomsnitt 48 timmar på landets BB-avdelningar. Förändringens vindar har blåst friskt och snabbt, bara för 20 år sedan var vårdtiden mellan fem och sju dagar. Då ansåg man på de flesta håll i landet att det var självklart att mammor och barn skulle stanna så pass länge att BB-personalen verkligen såg att allt fungerade.Inger Lindberg, doktorand vid Institutionen för hälso-

vetenskap, är barnmorska i grunden och hann med 18 års yrkesarbete innan hon inledde sina doktorandstudier. I juni disputerar hon med en avhandling som handlar om tidig hemgång i samband med förlossning och i avhand-lingen ingår en pilotstudie där ett antal nyblivna föräldrar med hjälp av IT fick möjlighet att upprätthålla kontakten med BB-avdelningen på Sunderby sjukhus utanför Luleå i Norrbotten.


Ann-Sofie Mendoza och hennes make Juan

fick sitt första barn, sonen Gabriel, i början av

januari i år. Redan samma eftermiddag lämnade

de BB, något Ann-Sofie så här i efterhand tycker

var skönt - väl hemma är det trots allt lättare att

komma in i de rutiner familjen själv vill ha.


- D E N S V E N S K A S J U K - O C H förlossningsvården var under mitten av 1900-talet och fram till 1970-1980-talet både medikaliserad och teknisk och de strömningar som så småningom ledde till att en rad landsting införde detta med tidig hemgång kom, som så mycket annat, från USA, säger Inger Lindberg.

- Det var bland annat den amerikanska kvinnorörelsen som drev frågan, man ville ha en mer familjefokuserad eftervård eftersom man ansåg att detta med att föda barn inte var något ”sjukt” som behövde vårdas. Under förutsättning att både mamman och den nyfödda bebisen var friska och att det fanns möjlighet till hembesök från legitimerade barnmorskor infördes också tidig hemgång på många håll runt om i USA redan i slutet av 1970-talet.

I dag är detta mer regel än undantag – och det i en sådan omfattning att man i vissa amerikanska delstater fått lagstifta för att nyförlösta kvinnor har laglig rätt att stanna på BB minst 48 timmar efter förlossningen.

Krav från svenska föräldrar om en mer familjecentrerad vård och svensk barnmorskeforskning under 1980-talet påverkade även de svenska sjukvårdshuvudmännen att introducera tidig hemgång vilket gjorde att idén slog riktig rot i många landsting i samband med den svenska babyboomen i mitten av 1980-talet.

- Ja, man kan säga att landstingsledningarna köpte hela idén ganska enkelt, genom att minska vårdtiden radikalt behövde man ju inte bygga ut förlossningsvården för att ta emot den anstormning av födande kvinnor som snart sagt vartenda sjukhus upplevde. Det var helt enkelt ett ganska billigt sätt att lösa ”problemet” på.

– Den svenska sjuk- och förlossningsvården är både medikaliserad och teknisk och de strömningar som så småningom ledde till att en rad landsting införde detta med tidig hemgång kom, som så mycket annat, från USA, säger Inger Lundberg.


M Å N G A N Y F Ö R L Ö S T A M A M M O R välkomnade också reformen, såväl förstagångsföderskor som de som blev mammor för andra, tredje (och så vidare) gången valde i stor omfattning att lämna BB redan två-tre dygn efter förlossningen.

- Då fungerade också detta med hembesöken – de föräldrar som så önskade kunde få besök av barnmorska redan dagen efter de lämnat BB, och samma barnmorska kunde komma på hembesök flera gånger om föräldrar så önskade.

Det som hänt sedan dess är att de flesta landsting dragits med stora sparbeting och en av de saker man på en del håll i landet valt att spara in på är just detta med hembesöken.

- När tidig hemgång infördes sa man också att den skulle vara frivillig, ville man skulle man få stanna längre, men hur frivilligt det egentligen är kan man diskutera. Många nyblivna mammor känner att det förväntas av dem att de går hem inom 48 timmar.

- En nyförlöst förstagångsföderska som får frågan av sin barnmorska hur länge hon tänker stanna svarar ofta ”inte vet jag, hur längre brukar man stanna”? Och om svaret då blir att ”de flesta brukar stanna ett dygn eller två”, då känner man sig givetvis udda om man innerst inne egentligen skulle vilja stanna fler dagar och i det läget kanske det inte är så lätt att stå på sig.

Under sitt avhandlingsarbete har Inger Lindberg intervjuat ett antal nyblivna mammor, liksom ett antal barnmorskor. De sistnämnda beskriver i hög utsträckning sina arbetsuppgifter som fragmentiserade, de kämpar hela tiden mot tiden och det är sällan de får se om de råd de ger verkligen ger resultat.

- Det kan handla om mammans eller barnets hälsotill-stånd, men också om amningen. De hinner väldigt sällan få feedback på de råd de ger när det gäller exempelvis amningen – då har mamman och bebisen redan åkt hem och på något sätt förutsätter man att det fungerar eftersom mamman inte hör av sig igen. När det fungerar som bäst är det samma barnmorska som förlöst mamman eller funnits på BB-avdelningen som också kommer på hembesök, men verkligheten ser som bekant inte alltid likadan ut som de scheman som görs upp.

- Som barnmorska vill man ha möjlighet att vårda den nya familjen under en längre tid, och då menar jag några dagar på BB-avdelningen och därefter om att få möjlighet att träffa dem åtminstone ett par, tre gånger hemma. I dag upplever många en känsla av löpande-band-verksamhet, något som självfallet är frustrerande rent yrkesmässigt.

De barnmorskor som har tjänster där hembesök ingår har givetvis en annan upplevelse eftersom de ser familjen som en helhet och i deras hemmiljö– att bli förälder är en av de största kriser vi människor går igenom i livet, om än en som utvecklar oss enormt.

UTGÅNGSPUNKTEN för Inger Lindbergs forskningsprojekt handlade just om detta med tiden – vad hände egentligen med den när möjligheten att stanna kvar på BB tre, fyra eller kanske fem dygn efter förlossningen försvann?

- När jag började fundera över hur man kunde överbrygga det faktum att en massa vårdtid faktiskt ”försvann” föddes också idén med videokonferenserna. Nyblivna föräldrar utrustades med en videokonferens-anläggning och kunde vid behov ta kontakt med en barnmorska som befann sig på Sunderby sjukhus.

- Tekniskt fungerade det mycket bra, bilden var bra, ljudet likaså och både föräldrar och barnmorskor upplevde att det verkligen blev bra möten, även om det givetvis kändes ovant och lite löjligt i början att sitta där framför en kamera och prata med en person vars ansikte man såg på datorskärmen.

- Barnmorskorna kunde läsa kroppsspråk, de såg hur både mamman och bebisen mådde, de kunde ge direkt respons på eventuella amningsproblem genom att be mamman visa hur hon gjorde när hon ammade och så vidare.

I stort sett var alltså såväl nyblivna mammor som barn-morskor positiva till möjligheten att träffas via videokon-ferens, men ingen av dem som deltog i pilotstudien vill ersätta faktiska hembesök med sådana konferenser.

- Den här tekniken kommer, det är jag övertygad om, men min pilotstudie väcker också frågor. Vad betyder den rumsliga kontakten? Själva det faktum att man sitter i samma rum, att man bokstavligt talar hör varandras andning, att man kan röra vid varandra? Min uppfattning är också att vårdtagarna, mammorna, tar till sig tekniken väldigt snabbt medan det är lite svårare för vårdgivarna, barnmorskorna. De sistnämnda ställer sig också fler frågor när det gäller det här med videokonferenser, bland annat om de eventuella organisationsförändringar som krävs.

Men frågorna handlar också om maktförskjutning och förändrade roller.

- När mötet sker via videokonferens ändras balansen, mamman sitter hemma med sitt barn, makten förskjuts en aning och det kan upplevas som ovant och annorlunda.

Inger Lindbergs undersökning är alltså en pilotstudie, betydligt större och bredare studier krävs givetvis för att få en mer komplex bild av frågeställningarna, något hon hoppas kunna arbeta med efter disputationen.

- Det behövs exempelvis hälsoekonomiska studier, i dag finns få bevis för att telemedicin ger någon ekono-misk vinst, något som beror på att de flesta studier endast tittat på olika IT-applikationer. Men jag skulle också vilja titta närmare på hur tidig hemgång påverkar föräldrarnas upplevelse av att bli föräldrar, och på vilka grunder fattar den nyblivna mamman beslutet att lämna BB inom 48 timmar? En av grundtankarna var ju, förutom frisk mamma och frisk bebis, att hemförhållandena för de nyfödda skulle vara trygga och fungerande.

- I dag tillämpas tidig hemgång i snart sagt alla svenska landsting, också i storstadsregioner med stora sociala pro-blem, och med områden där vi vet att många mammor och barn hamnar i förhållanden som inte kan betraktas som särskilt trygga.

– När tidig hemgång infördes sa man också att den skulle vara frivillig, ville man skulle man få stanna längre, men hur frivilligt det egentligen är kan man diskutera.


R E D A N N Ä R P R O F E S S U R E N i män-niska och maskin med genusinriktning skulle tillsättas första gången fanns Ewa Gunnarsson med bland de sökande. Då rankades hon som tvåa, något som så här i efterhand enligt henne själv egentligen var ganska bra.

- Min dotter var fortfarande liten då, det hade helt enkelt blivit svårt att få våra liv att fungera eftersom jag bor både

i Stockholm och här i Luleå, säger Ewa Gunnarsson när vi träffas dagen efter hennes hemkomst från en tvåveckors vistelse i Indien tillsammans med en rad forskarkolleger.

- Den här gången var det annorlunda, min dotter har hunnit fylla 20 och jag befinner mig i ett skede av livet när jag kan ägna precis så mycket tid åt forskning och annat arbete som jag själv vill.

I botten har Ewa Gunnarsson en utbildning till inredningsarkitekt och en engelsk masterexamen i ergonomi. Och ända sedan slutet av 1970-talet har hon arbetat med det som på svenska kallas interaktiv forskning, forskning som sker tillsammans med och inte ”på” männis-kor, deras vardag och verklighet.

- Det handlar om att arbeta med praktiknära forskning där deltagarnas

Att få möjlighet att kombinera sina kunskaper, intressen och specialiteter i sitt dagliga arbete är inte alla förunnat. De flesta av oss nyttjar ett visst kunnande, en viss kompetens på jobbet och får möjlighet att uttrycka andra kompetenser på vår fritid.Ewa Gunnarsson, professor i människa och maskin med genusinriktning, säger att hon numera får nyttja alla strängar på sin lyra, på arbetstid. Detta bland annat tack vare den tvärvetenskapliga arena som Institutionen för arbetsvetenskap utgör, en öppen miljö som passar henne och hennes bakgrund.

och forskarnas erfarenheter och kunskap gemensamt tas till vara, och utifrån prak-tiken genereras sedan teorier.

Det här sättet att arbeta har som sagt följt Ewa Gunnarsson ända sedan slutet av 1970-talet när hon knöts till Arbetar-skyddsstyrelsen och ingick i ett projekt som handlade om terminalarbete och de förändringar som många kvinnor upplevde när deras arbetsplatser datori-serades. Några år senare involverades hon i ett projekt hos dåvarande Arbetslivs-centrum som handlade om hur grafi-kernas arbete förändrades och hur deras yrkeskunskaper skulle kunna bevaras när tryckeribranchen övergick till ny teknik.

I båda dessa projekt samarbetade man mycket nära med praktikerna, de som utförde arbetet, och med de fackliga organisationerna. Det innebar en ständig förändringsprocess, där resultaten av det som kom fram i samtal, diskussioner och faktiska studier omsattes och provades i verkligheten.

I slutet av 1980-talet flyttades mycket av forskningen in till akademien och Ewa Gunnarsson fick erbjudande om att förlägga sina doktorandstudier till Insti-tutionen för arbetsvetenskap vid LTU. Avhandlingen handlade om kvinnliga brytare på Saabs karossverkstad och tek-niska avdelning på fabriken i Trollhättan. Efter disputationen arbetade Gunnarsson på Stockholms universitets Centrum för genusstudier där hon som biträdande föreståndare ledde ett forskningspro-jekt ”Maskuliniteter i rörelse” där ett av delprojekten handlade om IT, nya organisationsformer och konstruktioner av manlighet.

M E N T I L L B A K A T I L L LT U , Institu-tionen för arbetsvetenskap och den nya avdelningen för genus, teknik och organi-sation som Ewa Gunnarsson ansvarar för och håller på att bygga upp tillsammans med ytterligare en ”genus-professor”, Ulf Mellström.

- Eftersom jag varit adjungerad pro-fessor här i Luleå under många år hade jag redan ett antal doktorander på plats, jag känner institutionen och många av medarbetarna. Och tvärtom givetvis, de

kände till mig, min bakgrund och min forskning. Tanken bakom det nyivigda LTU Designlab tycker jag mycket om, en öppen miljö där man kan bryta tankar och idéer och där ”design” blir så mycket mer än vad ordet kanske först ger sken av. Hur de olika projekten sedan kommer att se ut – ja det får framtiden utvisa.

Ett av de projekt som var igång när Ewa Gunnarsson anställdes drivs av kollegan Maria Udén som arbetat tillsammans med ett kvinnligt samiskt nätverk. Tillsammans har forskarna och de renskötande kvinnorna tagit fram en spännande uppfinning, ett trådlöst nätverk som gör det möjligt för dem att kommunicera via Internet.

- I fjällvärlden är avstånden långa och möjligheten att kommunicera begränsade, och den här uppfinningen kan givetvis fungera också på andra håll i landet och världen. Ann-Christine Haupt som arbetar på universitetsbiblioteket har gjort en film om projektet, och den hade vi med oss när vi var i Indien och visade kvinnorna i den by vi besökte. ”Mycket intressant” tyckte de som till viss del har samma problem med att nå varandra över stora avstånd.

IT for Change heter den organisation som Ewa Gunnarsson och hennes kolleger samarbetar med i Indien, en organisation som arbetar såväl med rena policyfrågor som med praktisk teknikutveckling.

I projektet ”Lyftet” tittar forskarna närmare på svensk innovationspolitik och vem som definierar både den och innovationsbegreppet i sig och i ett annat projekt har Gunnarsson och hennes avdelning fått i uppdrag av Vinnova att granska hur de olika Vinnväxt-projekt som finns runt om i landet lever upp till det genusperspektiv som finansiärerna kräver att de ska ha.

Men Ewa Gunnarssons erfarenheter och kunskaper kring hur vi organiserar vårt arbete används också internt på Luleå tekniska universitet.

Det nyligen bildade Faste-laboratoriet – ett så kallat Excellence Center – har bjudit in Ewa Gunnarsson för att med hennes hjälp försöka få in fler kvinnor i sin verksamhet.

EWA Gunnarsson

– Luleå var som sagt inte helt nytt eftersom jag varit adjungerad under ett antal år, men det faktum att jag nu får möjlighet till ett vardagsliv utan storstadsperspektiv lockade också.



Det nya året har börjat med mycket vinter och kyla. Det biter härligt i kinderna och ger en energi som varar hela dagen.

J A G K O N S TA T E R A R A T T 2 0 0 6 blev ett framgångsrikt år. Vår externfinansiering ökade under året med 36 miljoner kronor till 356 miljoner som motsvaras av en extern-finansieringsgrad om 59 procent. Vi har högt ställda mål avseende externfinansieringen – 500 miljoner kronor vilket motsvarar en externfinansieringsgrad på 65 procent. Naturligtvis är externfinansiering bara ett medel för att kunna bedriva mer forskning.

Under 2006 erhöll Luleå tekniska universitet ett av Vinnovas Vinn Excellence Center, Fastelaboratoriet, som ska vidareutveckla nya affärsmodeller där företagen säljer funktioner och totalerbjudanden i stället för enbart produkter.

LTU fick också en kompetensplattform – Lean wood engineering – även den finansierad av Vinnova, som syftar till att skapa produkter och verkställa ett resurssnålt och kundorienterat värdeflöde för industriellt träbyggande, sågverksindustrins vidare-förädling samt integrerade möbler och snickerier.

Dessa miljöer är två av de sex prioriterade områden som Luleå tekniska universitets styrelse beslutade om i december, sex områden som alla uppfyller ett antal av oss förut-bestämda kriterier. Kriterierna vittnar om starka och större sammanhållna forsknings-miljöer och forskning av hög klass, forskning som ska fortsätta ge LTU gott renommé. Det är också miljöer som kännetecknas av en högkvalitativ utbildning.

Styrelsens beslut är ett viktigt ställningstagande om miljöer som är angelägna för LTU att fortsätta utveckla, miljöer som gör universitetet konkurrenskraftigt.

J A G H A R D E S S U T O M B E S L U T A T om sex utvecklingsområden.De är alla områden som bedöms ha en potential att utvecklas till prioriterade

områden. Min förhoppning är att vi inom ett antal år har tio prioriterade områden.För närvarande planeras för en översyn av resurstilldelningssystemet inom

universitetet. Det görs i syfte att värdera huruvida nuvarande system bidrar till att utveckla LTU:s forskning och utbildning i enlighet med strategiarbetet. Samtidigt pågår ett nationellt arbete med en översyn av forskningsfinansieringen till lärosätena och Högskoleverket har fått ett inofficiellt uppdrag att se över hur resurstilldelningen till utbildning kan kopplas till kvalitet.

Vår översyn kommer att utgöra en bra grund för att kunna införa ett nytt resurstill-delningssystem i enlighet med såväl nationella förändringar som våra egna ambitioner i strategiarbete.

Det nummer av Good Technology som du nu håller i din hand presenterar axplock från två av våra prioriterade områden, Gruvteknik och metallurgi samt Kundanpassat byggande, och dessutom från ett utvecklingsområde, Vård, hälsa och välfärd.

Det är berättelser som beskriver delar av den spännande forskning som pågår inom Luleå tekniska universitet.

Trevlig läsning!

E T T M A G A S I N O M F O R S K N I N G O C H U T B I L D N I N G V I D L U L E Å T E K N I S K A U N I V E R S I T E T

insidornaR E K T O R H A R O R D E T :

P I A S A N D V I K

W I K L U N D

rektor vid Luleå

tekniska universitet

Forskning ska fortsätta ge LTU gott renommé

O R D E T ” D E S I G N ” associerar de allra flesta av oss till utseende på ett eller annat sätt – möbler, kläder och bilar är alla designade och ofta känns designern av den initierade igen på grund av en detalj, något särskilt som han eller hon alltid brukar ha med.

Men design är givetvis mer än så; arbets- miljö, ergonomi och akustik är exempel på sådant som påverkar våra mänskliga behov och därför med tiden blivit allt viktigare för företag och organisationer.

LTU Designlab är i första hand ett forskningslaboratorium för industriella forskningsuppdrag där samverkan mellan

oss människor och framtidens teknik ska stå i fokus. Tanken är att labbet ska driva på utvecklingen av nya lönsamma pro-dukter, produktionsmetoder och tjänster som är bättre anpassade till människan än dagens.

Men LTU Designlab är också en tvärvetenskaplig arena där en rad av Institutionen för arbetsvetenskaps olika ämnesdiscipliner möts i gemensamma projekt, där tankar och idéer möts, stöts och blöts och där resultatet lika gärna kan bli en produkt, en metod eller en tjänst.

Verksamheten baseras på forskning inom ljud och vibrationer, industriell

design, teknisk psykologi, produktion och organisation samt genus. Genom nära samverkan mellan dessa forskningsområ-den har Luleå tekniska universitet och Institutionen för arbetsvetenskap velat skapa ett laboratorium som levererar industriellt användbara forskningsresultat, forskning som dessutom hela tiden utvecklas vidare via ett väl etablerat inter-nationellt samarbete. Samtidigt samverkar fyra av LTU:s prioriterade forskningsom-råden inom ramen för LTU Designlab – produktutveckling, produktions- och organisationsutveckling, process-IT och kundanpassat byggande.

- Det jag kan bidra med är att försöka få dem som arbetar på Faste-laboratoriet att få en helare bild av verkligheten, de bidrar med sina egna erfarenheter och det är de som måste dra, de som måste driva på arbetet. Det finns mycket klokskap i gruppen, och en reell önskan att förändra rådande strukturer vilket är en bra förut-sättning för att arbetet ska bli lyckosamt.

Kvinnors relativa underordning och mäns lika relativa överordning är förvisso ett faktum, samtidigt som det enligt Ewa Gunnarsson är en ordning som ofta skapas i samspel.

- Ibland kan det finnas något att ”vinna” på att medvetet under- eller över-ordna sig, det handlar om att se vad som händer, att bli medveten om det och agera därefter. Att vara den underordnade, den svaga, kan vara en framgångsfaktor i vissa miljöer och situationer, liksom att vara den som tar initiativet och alltid går före.

Efter att i så gott som hela sitt yrkes-verksamma liv befunnit sig i storstads-miljö och nära makten tvekade hon inte att söka professuren när den för drygt 1,5 år sedan utlystes på nytt.

- Luleå var som sagt inte helt nytt eftersom jag varit adjungerad under ett antal år, men det faktum att jag nu får möjlighet till ett vardagsliv utan storstad-sperspektiv lockade också. Visserligen kan de rent geografiska avstånden kännas stora, samtidigt som det är väldigt nära mellan människor på ett sätt som inte finns i stora städer.

- Eftersom jag har en tvärvetenskaplig bakgrund med stark sociologisk inrikt-ning känner jag mig också ”hemma” här på institutionen, här finns det utrymme och jag känner att jag på allvar kan använda alla mina olika kunskaper och på något sätt knyta ihop säcken.

LTU Designlab är Institutionen för arbetsvetenskaps gemensamma tvärvetenskapliga arena för forskning – manifesterad både i en fysik miljö och i ett sätt att tänka.

Det som började som en vision hos en av institutionens professorer har med tiden vuxit och när designlabbet invigdes i mitten av januari kunde besökarna och alla inblandade ämnesdiscipliner konstatera att LTU Designlab kommer att fungera som en plats för kreativt arbete och samverkan mellan fyra av universitetets prioriterade forskningsområden.

LTU Designlab


D I S P U T A T I O N E R avlagda den 1 november 2006-28 februari 2007

TEKNISK FAKULTET

A N D E R S S O N , M I K A E L

– datorstödd maskinkonstruktion

B J Ö R N F O T , A N D E R S – träbyggnad

C A R L S W Ä R D , J O N A S – konstruktionsteknik

D R U G G E , M I K A E L – medieteknik

F R E D R I K S S O N , A N D R E A S – fysikalisk kemi

G R A H N , M A T T I A S – kemisk teknologi

J O M N I , Y A S S I N – industriell elektronik

J O N G E L I N G , R O G I E R – konstruktionsteknik

K R I S T I A N S S O N , J O H A N – medieteknik

L I N D E L Ö F, P E T E R – arbetsvetenskap

M A R J A V A A R A , D A N I E L – strömningsmekanik

M O U Z O N , J O H A N N E - konstruktionsmaterial

N O R D L U N D , M A R K U S – strömningslära

P E T T E R S S O N , A N D E R S – maskinelement

R Ö N N B Ä C K , S V E N – robotik och automation

S Ö D E R B E R G , H A N S – konstruktionsmaterial

T H U N , H Å K A N – konstruktionsteknik

T U O M A S , R O G E R – maskinelement

U S H A K O V A , E L E N A – matematik

Ö S T M A R K , Å K E – datorteknik

F ILOSOFISK FAKULTET

A U G U S T I N S S O N , S Ö R E N – arbetsvetenskap

E L L I N G S E N , K A R L E

– hälsovetenskap och social omsorg

F I S C H L , G É Z A – teknisk psykologi

F O S T E R , T I M – industriell marknadsföring

G R O T H , D E N N I S – pedagogik

H A R N E S K , D A N – data- och systemvetenskap

I L I A C H E N K O , E L E N A Y

– industriell marknadsföring

J A C O B S S O N , I N G E R – sjukgymnastik

M A L M S T R Ö M , M A L I N – företagsekonomi

O P O K U , R O B E R T A – elektronisk handel

S A M T I D I G T S O M D E här e-mötes-tjänsterna har utvecklats och blivit alltmer populära har även nya trådlösa nätverk utvecklats, vilket gjort det möjligt att delta i elektroniska möten även från bärbara terminaler, helt oberoende av var du befinner dig rent geografiskt. En nackdel med denna mångfald av kom-munikationstjänster är dock att använ-darna delvis måste konfigurera tjänsterna själva, i alla fall om de vill använda den tjänst som är bäst för stunden, och just detta faktum kan leda till ökad stress och faktiskt göra det svårare att kom-municera. I en ny doktorsavhandling från Luleå tekniska universitet behandlar Johan Kristiansson en ny teknik som gör det lättare för användare att delta i elek-troniska möten genom att växla mellan olika nätverk och terminaler.

Det finns flera exempel på när detta kan vara användbart.

Om en användare har installerat ett

eget trådlöst nätverk hemma kanske det är bättre att använda det i stället för att koppla upp sig mot ett 3G-nätverk som kan ha mindre kapacitet och är betydligt dyrare att använda.

- Om en användare sitter på ett kontor och jobbar kan det vara bättre att använda den stationära datorn i stället för den bärbara, den sistnämnda har oftast begränsade insatsmöjligheter, säger Johan Kristiansson.

För att verifiera den framtagna tekniken har Johan Kristiansson byggt och testat flera prototyper. Testerna visar att det är fullt möjligt att bygga ett system som kan byta mellan olika terminaler och nätverk, men att användarkrav och fördröjningar i nätverk kan göra det svårt att bygga ett system som är helt automatiskt och som inte stör användaren.

Därför är det viktigt att användaren har kontroll över systemet och kan påverka vilka tjänster som ska användas.

I N O M C O G K N O W U T V E C K L A S var-dagliga hjälpmedel för äldre med mild demens så att de kan klara sig längre på egen hand och få bättre livskvalitet. Tidigare forskning inom kognitiva hjälpmedel visar på stora behov och möjligheter. Hittills har dock få lösningar tagits fram och testats i praktiken.

Projektet ska leda till ett vetenskapligt och tekniskt genombrott genom att ta fram en användartestad ”protes”, en teknisk lösning som ger minnesstöd för att komma ihåg information om sig själv och sin omgivning, kommunikation för att vid behov få hjälp av personal och anhöriga, stöd för vardagliga aktiviteter via till exempel röstpåminnelser samt larm när något oväntat eller allvarligt inträffar.

Det här hjälpmedlet kan få stor be-tydelse vid vård av demens, en kronisk sjukdom som drabbar fem procent av alla över 65 år och 40 procent av alla över 90 år. Förutom de rent mänskliga konse-kvenserna medför demenssjukdomarna mycket stora kostnader för samhället.

CogKnow har vunnits i hård konkur-rens mellan 86 projektansökningar inom EU:s sjätte ramprogram och rankades bland de allra högsta av EU-kommis-sionen. Projektet har även uppmärksam-mats nationellt av Vinnova som tilldelat projektet ytterligare medel.

Projektets svenska del drivs av Luleå tekniska universitet via CDH, Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård. CDH arbetar med tillämpad

forskning och utveckling i projektform, företagsutveckling och avknoppning samt som internationellt kompetenscen-trum inom området distansöverbryggande hälso- och sjukvård.

- Det är viktigt för Luleå tekniska universitet att det regionala samarbetet uppmärksammas internationellt. CogKnow stärker LTU:s position inom EU:s ramprogram som ger stora möjlig-heter till externt finansierat samarbete mellan universitet, näringsliv och samhälle. Centrum för distansöverbryggande hälso- och sjukvård, CDH, har en nyckel- roll på universitetet för att utveckla det tvärvetenskapliga e-hälsaområdet, säger rektor Pia Sandvik Wiklund.

L I C E N T I A T U P P S A T S E R presenterade den 1 november 2006-28 februari 2007

TEKNISK FAKULTET

A D O L F S S O N , D A N I E L – processmetallurgi

A L B I N G , M A L I N – matematisk statistik

A M O F A H , L E A R A S T A S – va-teknik

B E R G S T R Ö M , M A R K U S – konstruktionsteknik

G E L T I N G , J O H A N – tillämpad geologi

H E L L S T R Ö M , G U N N A R – strömningslära

H E R R M A N N , I N G A – avfallsteknik

I S A K S S O N , E R I K – hållfasthetslära

J O H A N S S O N , P E T E R – kvalitetsteknik

K U L I E V , K O M I L – matematik

K U L I E V A , G U L C H E H R A – matematik

K U M A R , S A U R A B H – drift och underhåll

L A R S S O N , A N D E R S – energiteknik

L E I M A L M , U L R I K A - processmetallurgi

L I N D M A R K , J O N A S – kemisk teknologi

L U N D A H L , C A R L G U S T A V – träteknik

L U N D M A R K , M A R T I N – energiteknik

S A N D B E R G , S T E F A N

– datorstödd maskinkonstruktion

S I M U , K A J S A – produktionsledning

S P A R N I N S , E D G A R S

– polymera konstruktionsmaterial

T R A V A R , I G O R – avfallsteknik

F ILOSOFISK FAKULTET

J A N N O K N U T T I , Y L V A – pedagogik

K A R L S S O N , T E D – industriell marknadsföring

K U R K K I O , M O N I K A – företagsekonomi

L I N D S T R Ö M , L I S B E T H – pedagogik

N I L S S O N , J Ö R G E N

– data- och systemvetenskap

S T Å H L B R Ö S T , A N N A – informatik

Q U I S B E R T , H U G O

– data- och systemvetenskap

Kommunikation mellan människor har alltid haft stor inverkan på utveckling, kultur och våra liv. I dag lever vi i ett informationssamhälle där vi använder en rad kommunikationsverktyg för att kommunicera med varandra – exempelvis e-post och mobiltelefoni. Allt eftersom Internet blivit allt populärare har det också blivit möjligt att delta i elektroniska möten via nätet, där användare kan träffas och etablera nya sociala nätverk och med hjälp av nya medier få en rikare kommunikation.

Bättre kommunikation kräver användarkontroll

Luleå tekniska universitet ansvarar för det vetenskapliga arbetet i ett omfattande europeiskt forskningspro-jekt om e-hälsa. Från Sverige deltar även Norrbottens läns landsting som kommer att ansvara för den svenska försöksverksamheten. Det är det starka regionala samarbetet inom e-hälsa som nu ger resultat. Projektet, som fått namnet CogKnow, har en total budget på cirka tre miljoner euro och har elva samarbetsparter i åtta länder.

Framgångar för norrbottnisk forskning om e-hälsa


P R O F E S S O R E R anställda den 1 november 2006-28 februari 2007

D E N S V E N S K A S K O G S I N D U S T R I N var först ut i landet när det gäller använ-dandet av miljöanpassade smörjmedel. Ny lagstiftning och ändrade riktlinjer krävde att den hydraulolja som användes i skogsmaskinerna skulle vara miljöan-passad och från början använde man oljor baserade på olika vegetabiliska oljor.

- De oljorna hade inte de egenskaper som behövdes för att klara påfrestningarna i ett modernt hydraulsystem och orsakade mycket problem för maskinägarna, säger Anders Pettersson som i mitten av december disputerade vid LTU med

sin avhandling Environmentally adapted lubricants – Properties and performance.

- Ett vanligt problem var att oljan bröts ner av den höga driftstemperaturen, något som ledde till att slangar och pack-ningar började läcka och den utläckande oljan smutsade ner maskinerna.

Eftersom behovet av miljöanpassade oljor kvarstod startades ett antal forsk-ningsprojekt för att öka förståelsen för miljöanpassade smörjmedel. Anders Pettersson har undersökt vilka egenskaper och prestanda en viss typ av miljöanpas-sade oljor har, de syntetiska estrarna.

Syntetiska estrar har använts som smörjmedel i liten skala ända sedan andra världskriget, men på senare tid har intresset ökat eftersom det går att framställa mängder av olika estrar som dels har bra egenskaper, dels är miljöanpassade och förnyelsebara.

- En svårighet med att tillverka smörj- medel av syntetiska estrar är att de tillsatser man använder för att exempelvis förhindra nötning inte fungerar lika bra som i mineraloljor. Jag har undersökt alternativa tillsatser som ger god prestanda utan att äventyra miljön, säger Anders Pettersson.

I M I T T E N A V D E C E M B E R presenterade Sven Rönnbäck ny navigeringsmetod som hittar de öppna och fria ytor på vilket ett fordon kan ta sig fram. Dessa fria och öppna ytor används för att skapa en karta som används i samband med navigering och forskningen har resulterat i en rullstolsprototyp som kallas för Mica – Mobile Internet connected assistant.

- Mica är ansluten till Internet och kan både fjärrstyras, köras manuellt och navigera själv. Den nya navigeringsme-toden används för att hitta möjliga vägar för rullstolen, exempelvis förbi olika hinder. En avståndsmätande sensor används för att upptäcka de områden som är

tillgängliga för rullstolen och tekniken kan också användas för att säkerställa att rullstolen används på ett säkert sätt, berättar Sven Rönnbäck.

En tänkbar användargrupp är gravt handikappade personer som annars har svårt att navigera en rullstol. Med hjälp av en mus som styrs med huvudet och en dator kan rullstolen brukas enbart genom huvudrörelser, något som givetvis öppnar nya möjligheter för personer som har råkat ut för exempelvis en ryggmärgs-skada och som fått kraftigt försämrad rörelseförmåga i armar och ben.

- Genom att använda den nya navige-ringsmetoden kan brukaren med hjälp

av huvudrörelser ge kommandon till rullstolen. Exempel på kommandon är ”ta nästa möjliga vänster/höger”, ”följ väggen”, ”sväng höger/vänster”, ”kör rakt fram”, ”kör genom dörröppningen” och så vidare.

Tekniken kan också i förlängningen användas för att vägleda blinda och synskadade som ett komplement till deras käppar. Eftersom tekniken skapar en karta kan den också hjälpa personer som lider av demens och minnesstör-ningar och tekniken ger alltså både ökad frihet för den enskilde brukaren och ett minskat behov av anhöriga och person-liga assistenter.

PROFESSOR/T ILL IKA ÄMNESFÖRETRÄDARE

Ö H M A N , M A R C U S – energiteknik

BEFORDRAD PROFESSOR

B E R G , E L I S A B E T H – sociologi

ADJUNGERAD PROFESSOR

S A N D B E R G , U L F – drift och underhåll

Det globala klimathotet är påtagligt och så gott som dagligen talas det numera om global uppvärmning och kommande brist på olja och andra ändliga naturtillgångar. Med anledning av det såg doktoranden Anders Pettersson det som naturligt att undersöka hur man i större utsträck-ning än tidigare kan använda miljöanpassade smörjmedel också i mer krävande tillämpningar.

Miljöanpassade smörjmedel – bidrag till bättre miljö Ny rullstolsteknik skapar

frihet och oberoendeSven Rönnbäck har i sitt avhandlingsarbete tagit fram en rullstolsprototyp som både kan köras manuellt, fjärrstyras och navigera själv. Det handlar om en ”intelligent” rullstol som ökar den rullstolsburnes frihet och minskar hans eller hennes beroende av anhöriga och personliga assistenter.

Anstränger sig chefer i onödan för att uppnå kontroll?I en doktorsavhandling från LTU konstateras att alla organisationer bör betraktas som organiserad komplexitet, alltså att kontroll och det som är känt existerar parallellt med det icke-kontrollerbara och okända. Det är självfallet inte fel om chefen anstränger sig för att ha tydliga mål och använder olika metoder för att säkra produktionens resultat – men han eller hon borde i högre grad vara medveten och ha kunskap om grundförutsättningarna för att kunna förena kontroll med lärande och utveckling.

AT T S Ä K R A P R O D U K T I O N E N S resultat innebär rutiner som upprepas, medan utveckling däremot innehåller mer av det icke-kontrollerbara och okända. I praktiken kan chefer inte bortse från det icke-kontrollerbara, okända och rutiner samt ett fenomen som kallas för självorganisering. Tillsammans innebär dessa storheter att varje grupp bör ses som unik, oavsett om det är frågan om en lednings- eller produktionsgrupp.

- Sättet att se på organisationer som

organiserad komplexitet får vidare konsekvenser för hur relationen mellan utbildning och arbete uppfattas, säger doktoranden Sören Augustsson.

- Vanligtvis ses relationen mellan utbildning och kunnande som något oproblematiskt, men i avhandlingen visar jag på att det är betydligt mer problema-tiskt än vad som hittills diskuterats.

När chefer försöker få utbildningsin-satser av olika slag till konkret handlande måste å ena sidan kontroll och det kända

och å den andra icke-kontroll och det okända tillsammans med den ständiga strävan till rutiner beaktas. De verktyg och de nya sätt att se på organisationer som presenteras i avhandlingen är att chefer, för att få till stånd utveckling, bättre bör lära sig att hantera paradoxen mellan kontroll och icke-kontroll samt förstå fenomenet självorganisering, alltså ett synsätt som i mycket går tvärtemot rådande praxis i modern organisations-teori.

Mindre kontroll ger bättre resultat


PORTO

BETALTB

D E T H A N D L A R O M E N detaljerad förstudie inför en eventuell ny satellit som ska studera moln bestående av iskristaller, så kallade ismoln, i jordens atmosfär. Rapporten presenterades vid ESA:s (European Space Agency) teknologiska centrum ESTEC i Noordwijk i Holland.

Satelliten ska utforska ismoln på mellan fem och 15 kilometers höjd i det som kallas den övre troposfären. I dag är kunskapen om egenskaperna för dessa ismoln förhållandevis begränsad och i dagens klimatmodeller utgör den kunskapsbristen ett stort hinder.

- Den planerade satelliten använder detektorer i submillimeter-våglängdsområdet för att undersöka iskristallerna, något som inte gjorts tidigare. En liknande mätutrustning fanns på den svensk-fransk-kanadensiska satelliten Odin, men den användes inte till att observera

iskristaller i atmosfären, säger professor Stefan Bühler i en kommentar.

Nästa steg i projektet är att ESA tillverkar en flygburen prototyp och resultaten av den blir avgörande för det som händer sedan – att faktiskt bygga satelliten. Den vetenskapliga ledningen av projektet finns vid IRV i Kiruna och även forskare från Chalmers i Göteborg är involverade i projektet.

LTU:s institution för rymdvetenskap i Kiruna samarbetar inom forskning och utbildning med de två andra stora aktörerna i staden – Institutet för rymd- fysik (IRF) och Esrange. Den så kallade satellitgruppen, SAT, vid institutionen skapades så sent som sommaren 2006 och utgör en del av Luleå tekniska universitets ambitioner att ytterligare stärka den redan starka rymdmiljön i Kiruna.

Strax före jul genomförde Institutionen för rymdvetenskap (IRV) vid Luleå tekniska universitet en förstudie på uppdrag av ESA inför en eventuell ny satellit. Målet med satellitprojektet är att studera så kallade ismoln.

På uppdrag av ESA

Documents

Möt professorn som vill att geologi blir mer ”hett”/good_technology_1_07.pdf · Geologi är som bekant läran om jordens uppbyggnad, sammansättning och utveckling och omfattar