HANDLINGAR

MST RIKSÅRSMÖTE 2015

2

MST Riksårsmöte 2015, Handlingar2015-04-02Version 1.0

Layout: Henrik Berg, Moderata Ungdomsförbundet

3

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

RAMPROGRAM 5FÖREDRAGNINGSLISTA 6PROCEDURREGLER 7VERKSAMHETSBERÄTTELSE 8VERKSAMHETSREVISORNS BERÄTTELSE 13VALBEREDNINGENS FÖRSLAG 14OMBUDSFÖRDELNING 15PROPOSITIONER 17MOTIONER 29

4

5

RAMPROGRAM

Lördag den 18 april

12.00 - 13.00 Registrering till Riksårsmötet

13.00 Stämmans öppnande

15.30 Personval

18:30 Förhandlingarna ajourneras

19:30 Middag

Söndag den 19 april

09.00 Förhandlingarna återupptas

13:00 Stämmans avslutande

6

FÖREDRAGNINGSLISTAFörslag till föredragningslista vid riksårsmötet 2015

§ 1. Riksårsmötets öppnande

§ 2. Val av ordförande och vice ordförande att leda förhandlingarna

§ 3. Val av sekreterare och vice sekreterare för riksårsmötets protokoll

§ 4. Val av två justerare tillika rösträknare

§ 5. Godkännande av föredragningslistan

§ 6. Upprop och fastställande av röstlängd

§ 7. Fastställande av riksårsmötets stadgeenliga utlysande

§ 8. Godkännande av procedurregler

§ 9. Riksstyrelsens verksamhetsberättelse

§ 10. Revisorernas berättelse

§ 11. Frågan om ansvarsfrihet för riksstyrelsen

§ 12. Behandling av förslag från riksstyrelsen (propositioner)

§ 13. Behandling av övriga förslag (motioner)

§ 14. Val av riksordförande i riksstyrelsen för tiden intill nästa ordinarie riksår-smöte

§ 15. Val av förste vice riksordförande för tiden intill nästa ordinarie riksårs-möte

§ 16. Val av andre vice riksordförande för tiden intill nästa ordinarie riksårs-möte

§ 17. Val av ytterligare fyra ledamöter i riksstyrelsen för tiden intill nästa riksårsmöte

§ 18. Val av en ordförande och fyra ledamöter i valberedningen för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte

§ 19. Val av en verksamhetsrevisor samt ersättare för denne för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte

§ 20. Val av en ekonomisk revisor samt ersättare för denne för tiden intill nästa ordinarie riksårsmöte

§ 21. Övriga frågor

§ 22. Riksårsmötets avslutande

7

PROCEDURREGLERFörslag till procedurregler för Moderata Studenters Riksårsmöte 2015

§ 1. Yttranderätt tillkommer alla medlemmar anslutna till en MST-Förening som anmält sig till riksårsmötet och erlagt medlemsavgift för 2015 samt av riksstyrelsen särskilt inbjudna gäster.

§ 2. Begäran om ordet sker skriftligen hos fungerande ordförande eller sekreterare.

§ 3. Motionären eller motionärens förening har rätt att föredra motionen först i talarordningen, därefter föredrar riksstyrelsen sitt förslag, varefter talarlistan tar vid.

§ 4. Yrkanderätt tillkommer riksstyrelsen samt de av föreningarna valda ombuden.

§ 5. Yrkande skall omedelbart lämnas till fungerande ordförande eller se-kreterare.

§ 6. Riksstyrelsens yrkande är alltid huvudproposition.

§ 7. Yrkande i plenum har alltid karaktären av kontraproposition eller förslag till kontraproposition

§ 8. Föreligger flera skilda förslag som inte kan sammanjämkas, tar riksår-smötet i votering först ställning till vilket förslag som skall gälla som kontraproposition till huvudproposition. Därefter ställs huvudproposi-tionen (riksstyrelsen) mot kontrapropositionen. Innebär propositionen som därigenom erhållit majoritet förslag till uttalande eller åtgärd, ställs slutligen proposition på förslaget. Detta blir då ja-proposition. Vinner nej har frågan fallit.

§ 9. Begärd votering sker i första hand genom handuppräckning. Om så be-gärs skall rösträkning genomföras. Votering som gäller personval skall alltid ske med slutna röstsedlar. Röstsedeln skall då uppta exakt det antal namn som valet avser, annars förklaras röstsedeln som ogiltig.

§ 10. Fri talartid gäller. Replik får inte beviljas längre än 1 minut.

§ 11. Reservation eller anmälan om avvikande mening mot fattade beslut i plenum måste anmälas omedelbart efter det att beslut fattats samt inlämnas skriftligen till sekreteraren eller ordförande före riksårsmötets avslutande.

8

VERKSAMHETSBERÄTTELSERiksstyrelsen för Moderata Studenter avger nedan till Riksårsmötet på Clarion Gillet 18-19 april 2015, berättelse över verksamheten för perioden 25-26 januari 2014 till dags datum.

INLEDNINGRiksstyrelsen blev för drygt ett år sedan vald för att bedriva Moderata Ungdomsförbundets differentiera-de verksamhet mot studenter. Förväntningarna under det så kallade supervalåret, med kårval, EU-val och allmänna val till riksdag, landsting och kommun var med rätta höga. Vi skulle vinna val åt Nya Moderater-na men samtidigt utveckla MST som organisation.

Organisationen har idag fler aktiva, vilket inte minst avspeglas i hur många deltagare som närvarade på de större evenemangen. Under valrörelserna arrangerade vi en längre turné än något annat student-förbund och vi var dessutom ute längre än både MSU och MUF. Moderata Studenter är idag bättre än någonsin tidigare.

RIKSSTYRELSENVid Riksårsmötet i Västerås den 25-26 januari valdes följande styrelse:

Riksordförande Benjamin Dousa, MST Handelshögskolan

1:e vice riksordförande Armend Dushica, MST Lund (Avsade sig sitt uppdrag 2/3-14)

2:e vice riksordförande Annie Widerberg, MST Linköpings Universitet

Ledamöter Caroline Jarbratt, MST Linköpings Universitet Denice Sigvardsson, MST Växjö Jesper Skalberg Karlsson, MST KTH Mikael Persson, MST Halmstad

Till revisor att granska verksamheten valdes Edvin Alam till ordinarie samt Rasmus Möller till ersättare.

SAMMANTRÄDENRiksstyrelsen har under perioden haft 7 protokollförda sammanträden.

Styrelsesammanträde 2014-02-03

Styrelsesammanträde 2014-02-15

Styrelsesammanträde 2014-04-03

Styrelsesammanträde 2014-06-15

Styrelsesammanträde 2014-09-21

Styrelsesammanträde 2015-02-08

Styrelsesammanträde 2015-03-21

9

VERKSAMHETSOMRÅDEEnligt §7, Mom. 4 i Moderata Ungdomsförbundets stadga åligger det riksstyrelsen att;

1. i överensstämmelse med antagna program, stadgar samt förbunds-stämmans, arbetsstämmans och riksårsmötets beslut planlägga, leda och samordna den politiska, ekonomiska och organisatoriska verksam-heten inom Moderata Studenter,

2. handlägga organisatoriska ärenden som särskilt berör förbundets verk-samhet inom Moderata Studenter,

3. årligen anordna riksårsmöte,

4. bevaka frågor om högre utbildning och andra studentfrågor och,

5. bistå distrikt och föreningar i deras verksamhet inom Moderata Studen-ter och därvid inspirera till, sprida kunskap om och initiera kampanjer gentemot målgruppen som är studenter vid universitet, högskolor och andra eftergymnasiala lärosäten.

Baserat på dessa syften inskrivet i MUF:s viktigaste dokument, gjorde riksstyrelsen tolkningen att bedriva relevant verksamhet av och för studenter.

Kvantitativa mål

• Vinna valet åt en alliansregering

• Moderaterna ska bli största parti bland studenter

• Vid årsskiftet ha 3.500 medlemmar

• Ha 25 levande föreningar

• Ställa upp i fler kårval

• Anordna en sommarutbildning med minst 40 deltagare

• Anordna en höstutbildning med minst 60 deltagare

• Vara mer aktiva i sociala medier

- Få minst 1400 följare på Twitter

- Öka antalet likes på Facebook

• Arrangera en fem veckor lång valturné

• Arrangera minst 8 turnéer under året

Kvalitativa mål

• Göra MST mer studentikost

• Minska tröskeln mellan MSU och MST

• Skapa mervärde för medlemmar

• Öka kunskapen om kårval och varför det är viktigt

• Sätta politiken i centrum

• Förstärka MSTs varumärke internt och externt

10

POLITIK OCH POLITISKT LANDSKAPDet politiska arbetet har varit i ständig fokus under verksamhetsåret, med särskilt fokus på kvalitet i den högre utbildningen och reformer för en friare bostadsmarknad. Detta har yttrat sig i över 50 pressklipp runt om i landet, bland annat genom debattartiklar i SvD, debatt i Sve-riges Radio, medverkande i SVT aktuellt och en rad artiklar i lokalmedia. När Moderata Studen-ter tryckte upp nytt kampanjmaterial i form av tygpåsar så var de tryckta med ”Det ska löna sig att plugga”.

Kontakten och påverkanspotentialen gentemot Nya Moderaterna upplevs som god. Riksstyrel-sen har utöver sina uppdrag i Moderata Studen-ter under verksamhetsåret också varit repre-senterade i Moderaternas Riksorganisation, i Nya Moderaternas jobb- och ekonomipolitiska arbetsgrupp, samt haft uppdrag i kommun, landsting och riksdag.

Kontakten med de andra studentförbunden inom Alliansen har vårdats och upprätthållits. Bland annat har Moderata Studenter haft representanter på Liberala Studenters årsmöte, skrivit gemensamma artiklar och deltagit i en roast av de andra studentförbunden under Almedalsveckan i Visby.

KAMPANJRiksstyrelsen arrangerade under verksamhetsåret totalt 8 kampanjturnéer varav 5 veckor under valrörel-sen. De andra turnéerna var Smålandsturnén, EU-valsturné samt en kampanjturné i samarbete med MUF Västerbotten. Vi har under året gjort 143 kampanjbesök i föreningarna (diff +42 jmf 2014) och fram till december låg nyvärvningen på 2014 års siffror.

Under valrörelsen kombinerades värvningsarbete med politiska utspel, engagemangslyft och uppbygg-nad av nya föreningar. Dessutom trycktes ett nytt kampanjmaterial för att ytterligare differentiera bud-skapet mellan lejonparten av medlemmar i MUF och studenter.

DISTRIKTSFORUMUnder verksamhetsåret har förbundet samlats till Distriktsforum två gånger, en gång under våren 2014 och en gång under våren 2015. Vid Distriktsforum 2014 var fokus på att hålla breda diskussioner och göra relevanta nedslag i nischade ämnen. Som exempel kan nämnas ett anordnat panelsamtal med SSU, SFS och Alice Teodorescu. Andra exempel är Carolina Lindholm, politiskt sakkunnig på Finansdepartementet, som höll en dragning om avancerade skattefrågor och Bodil Sidén från Moderaternas Riksorganisation som höll ett uppskattat pass om mediahantering. Detta renderade sammantaget höga betyg från delta-garna, där de MST-specifika passen fick 4.7 i snittbetyg (på en femgradig skala).

MOMENTUMDen 14-15 juni 2015 hölls en valutbildning på Barnens Ö i Stockholm med namnet Momentum. 57 deltaga-re från hela landet samlades för en helg med politiska diskussioner, talarpass och workshops. Allt skedde i skärgårdsmiljö, och boendet var förlagt i stugor avsedda för kolloverksamhet. Även maten tillagades av deltagarna. Bland talarna syntes riksdagsledamoten Hanif Bali, Visita’s kampanjchef Liselotte Florén, MUF’s vice förbundsordförande Rasmus Törnblom och många fler. Det sammanlagda betyget från delta-garna var 4.8 på en femgradig skala.

11

ULTIMATUMDen 1-2 november 2015 hölls en höstutbildning i Sollentuna i Stockholm med namnet Ultimatum. 116 deltagare från hela landet samlades för två dagars utbildning och studentikos sittning, vilket gör detta till den största utbildningen i Moderata Studenters historia. Under helgen bjöds på talarpass av bland annat Moderaternas kommunikationschef Per Nilsson, Mattias Svensson från Magasinet Neo, Patrick Krassén från Svenskt näringsliv och Rola Brentlin från tankesmedjan Migro. Deltagarnas betyg på utbildningen var i snitt 4.8 på en femgradig skala.

Ultimatum var också plats för lanseringen av Moderata Studenters nya kampanjjackor, vilka såldes till det förmånliga priset 50 kronor. Middagen, där Gustaf Göthberg var toastmaster, var också premiären för Moderata Studenters sångbok 2.0, som är en reviderad och förbättrad version av 2013 års sångbok.

TWITTERI arbetet med sociala medier har Twitter varit i fokus för de dagliga uppdateringarna, där det redan etablerade kontot @moderatstudent använts flitigt. Vid verksamhetsårets början fanns cirka 1100 följare, vid verksamhetsårets slut cirka 1560. Detta anses vara ett gott betyg för riksstyrelsens ofta kreativa och humoristiska uppdateringar.

Med fler följare har twitterkontot kommit att spela en större roll eftersom att räckvidden ökat, och det som tidigare beskrivits som ”ett bra verktyg” är idag att betrakta som en given informationskanal i Moderata Studenters verksamhet. Antalet tweets per dag har konstant legat över 1,5. En särskilt lyckad kampanj var under Pride-veckan då kontot bytte profilbild och omslagsbild till en LGBT-flagga, något som senare plockades upp även av Moderat Skolungdom.

FACEBOOKFacebooksidan Moderata Studenter har vid verksamhetsårets slut cirka 1200 människor som gillar, vilket är cirka 400 fler än vid verk-samhetsårets början. Den ökade räckvidden och genomslagskraften som detta medför syns bland annat när man tittar på kampanjbilder, där det snarare är regel än undantag att antal likes överstiger 100 till antalet. Facebooksidan har också varit ett viktigt verktyg i flera projekt som startats under året, bland annat MST GPS. Jämte denna verksamhet är Facebooksidan också huvudkanal för att sprida information om Moderata Studenters event, utbildningar och kampanjer.

Under valrörelsen satte riksstyrelsen extra stort fokus på digitalt material genom att tillsätta posten grafisk designer, vilken fylldes av Markus Konow (MST Linköpings Universitet). Han kom att spela en viktig roll i att ta fram nytt och nischat material under de intensiva valveckorna, och har varit en tillgång även efter valdagen.

Parallellt med sidan Moderata Studenter bedrivs viss verksamhet genom en ordförandegrupp där landets föreningsordförande kan dela med sig av information och sådant som rör studentförbundet. Denna grupp är enbart till för sittande föreningsordförande, och uppdateras löpande.

12

INTERNATIONELLT ARBETEUnder den senare delen av verksamhetsåret startades en internationell arbetsgrupp. Denna syftar till att samla medlemmar med utrikespolitiskt intresse där de bland annat kan diskutera aktuella ämnen. Arbetet har även börjat med att ta fram olika rapporter samt ett utrikespolitiskt program för Moderata Studenter.

Gruppen är fortfarande i ett tidigt stadie, som har till mål att under året 2015 producera nämnda rappor-ter och politiska programmet men också anordna en Brysselresa. Det finns också förhoppningar om att hjälpa våra systerföreningar i andra länder inom Europa i deras valarbete under året.

Gruppen syftar även till att lyfta och uppmuntra medlemmar att ta en större och aktivare roll inom Mo-derata Studenter. I gruppens olika delmoment kommer därför, (för de som vill) ha hand om olika projekt. För närvarande har två medlemmar fått ta ett ansvar. Målet är att till andra projekt ska andra personer inom gruppen leda arbetet.

Intresset var stort för gruppen där stor potential finns inför nästkommande verksamhetsår.

FÖRENINGSVERKSAMHET

Det viktigaste Moderata Studenter har är levande och aktiva föreningar ute på våra lärosäten. Under året har flertalet föreningar startats upp och fler har gått från vilande till aktiva föreningar.

Riksstyrelsen har arbetat med insatser till föreningar där stöd behövts. Vissa föreningar har varit i en upp-startfas där tips och råd behövs, medan självgående föreningar har fått stöd i form av till exempel talare. Riksstyrelsen har varit i alla föreningar som önskat hjälp, både under valet och före/efter.

MST GPSMST GPS var riksstyrelsens nya projekt för att minska glappet mellan MSU och MST. Genom insamling av information från sociala medier och mail lyckades riksstyrelsen sammankoppla 43 nyblivna MST:are med deras nya föreningsordföranden. Dessutom skickades ett välkomstpaket beståendes av ett personligt brev med kontaktuppgifter till föreningsordföranden och några studentrelaterade giveaways till de vi lyckades hitta adressen till.

MST PAGES I MODERATA UNGDOMSFÖRBUNDETS TIDNING BLÅTTI medlemstidningen Blått har MST fått eget ansvar över ett par sidor i varje nummer. Lucas Kramer, MST Uppsala, har varit chefredaktör för dessa sidor. Syftet har varit att lägga grund för en intern idédebatt, informera och MSTs verksamhet och lyfta upp goda föreningsexempel.

KÅRENGAGEMANGRiksstyrelsen har under året inlett en bred kårvalssatsning för att på kortsikt få upp engagemanget i föreningarna och på längre sikt vinna ökat inflytande i Sveriges Förenade Studentkårer. Arbetsgruppen Operation: Kårval tillsattes under Carl Göranssons ledarskap av medlemmar med erfarenheter från kårval runtom hela landet. På exempelvis Linköpings Universitet och Umeå Universitet ställde vi upp för första gången någonsin.

MODERATA EKONOMER & MODERATA LÄRAREDessa två pilotprojekt har för avsikt att skapa mervärde för de enskilda studiegrupperna. De nya arbets-grupperna tillsattes under början av 2015 och kommer arbeta med frågor relevanta för studenter inom ekonom- och lärarkåren. Potentiella evenemang skulle kunna vara seminarium, talarkvällar och konferen-ser.

13

VERKSAMHETSREVISORNS BERÄTTELSE

Under riksårsmötet 2014 valdes undertecknad till verksamhetsrevisor för Moderata Studenter. Det är riksstyrelsen som har ansvaret för den förvaltning som enligt stadgarna ankommer på denna, mitt ansvar är att utöver den revision som omfattar räkenskaperna, granska övrig verksamhet som faller inom detta område. Denna rapport är grundad på de protokoll och handlingar upprättade av Moderata Studenters riksstyrelse, vilka jag tagit del av.

Riksstyrelsen har trots högt tempo, med anledning valet till Europaparlamentet och de allmänna valen i september 2014, lyckats bedriva verksamhet med stor bredd. Riksstyrelsen har bland annat anordnat två mycket välbesökta utbildningar, varit synlig i den politiska debatten och påbörjat ett mycket ambitiöst arbete om att vinna olika kårval. Styrelsen har dock inte uppfyllt samtliga mål i verksamhetsplanen, det är i sig inget konstigt men viktigt att ha med sig i kommande styrelsens utvecklingsarbete. Trots två styck-en nationella valrörelser backade Moderata studenter i medlemsantal, det är viktigt att nästkommande riksstyrelse lägger en god grund för medlemsvärvning inför och under ett valår.

Styrelsen har under det gångna verksamhetsåret påbörjat intressanta projekt för att minska trösklarna mellan MSU och MST och för att skapa ett mervärde för medlemmarna. MST GPS och satsningen på nätverk för lärarstudenter, ekonomstudenter och juridikstudenter är några exempel. Trots att MUF är Sveriges största partipolitiska ungdomsförbund väljer allt för många att vara medlemmar under kort tid och få väljer att gå med efter 20-årsstrecket. För att ha en bredd av medlemmar med erfarenheter från högre utbildning är det viktigt att dels behålla medlemmar från MSU och kunna locka till nya medlemmar genom att ha ett mervärde i medlemskapet. MST GPS och nätverken kan, om projekten används rätt, göra det enklare för MUF i helhet att behålla medlemmar och skapa ett mervärde i medlemskapet. I övrigt är min bedömning att riksstyrelsen på ett seriöst sätt arbetat med uppgifter som omfattas av min revision.

Med ovanstående i beaktande kan jag inte göra annat än att föreslå följande till riksårsmötet: Bevilja riksstyrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2014/2015.

Edvin Alam

Verksamhetsrevisor för Moderata Studenter

14

VALBEREDNINGENS FÖRSLAG

Valberedningens förslag till riksstyrelse för Moderata Studenter verksamhetsåret 2015-2016Till Moderata Studenters riksårsmöte i Uppsala den 18-19 april föreslår valberedningen följande personer till riksstyrelse. Förslaget är baserat på intressenternas egna kandidaturer, våra intervjuer av kandidaterna samt nomineringar från MST-föreningarna. Valberedningen är helt enig i sitt förslag

RIKSSTYRELSEN Riksordförande Benjamin Dousa, omval

Förste vice riksordförande Sofia Axelsson, nyval

Andre vice riksordförande John Eklöf, nyval

Ledamot Denice Sigvardsson, omval Ina Djurestål, nyval Jonas Jesslén, nyval Sara Elingfors, nyval

VERKSAMHETSREVISORER Revisor Edvin Alam Revisorsersättare Annie Widerberg

Valberedningen har bestått av:

Oliver Rosengren, sammankallandeDan IshaqJohan BjenningMichael HoltorfStina Follin

15

OMBUDSFÖRDELNINGMODERATA STUDENTERS RIKSÅRSMÖTE 2015

Distrikt/Förening Medlemsantal Antal ombud MST CH 9 0MST Dalarna 20 0MST Försvarshögskolan 41 1MST Göteborg 259 6MST Halmstad 71 2MST Handelshögskolan 112 2MST Juridicum/EHL 39 1MST Jönköping 101 2MST Kalmar 42 1MST Karlstad 79 2MST KTH 56 1MST Linköping 300 7MST LU 420 9MST Luleå 31 1MST Malmö 36 1MST Mälardalens Högskola 15 0MST Skövde 59* 0MST Stockholms län 106 2MST SU 169 4MST Södertörn 58 1MST Umeå 27 1MST Uppsala 124 3MST Väst 5 0MST Växjö 83 2MST Örebro 52 1MST Östersund 6 0Totalt antal 2261 50 *MST Skövde har inte fullföljt de obligatoriska moment som krävs för att bli tilldelade mandat.

16

17

PROPOSITIONERTILL MODERATA STUDENTERS RIKSÅRSMÖTE

18

PROPOSITION 1ETT MODERAT REFORMPAKET FÖR HÖGRE STUDIER

Sveriges ekonomi och samhälle förändras i spåren av globaliseringen. Varvsindustrin har förvandlats till högteknologiska automationsrobotar, nya branscher som 3D-printing har växt fram och programmerare är i flera storstadsregioner det vanligaste yrket. Svenska universitet och högskolor måste stå rustade för att möta denna snabba förändring eftersom vi idag inte är ett land som konkurrerar med låga löner. Kun-skap, innovation och högre studier är en central del i ett Sverige som även fortsättningsvis ska förbli rikt.

Trots att världen i allmänhet och den svenska arbetsmarknaden i synnerhet har förändrats i rasande fart sedan industri – och 90-talskrisen har inte en större universitetsreform genomförts sedan 90-talet. Kritiken mot nuvarande system har ofta riktats mot den ledande, liberala organisationsteorin på 90-talet, nämligen New Public Management. Det är samma kritik som även riktas mot det fria skolvalet. Vi menar att det grundläggande valfrihetssystemet inte är problemet, men att det måste korrigeras för att driva på kvalité och harmoniseras till den globala marknaden.

Utbildningskvalitet och studenternas kunskaper har sjunkit över tid och tyvärr är trenden även fortsätt-ningsvis negativa. Samtidigt har diskussionen om antalet platser fullständigt dominerat den utbildnings-politiska agendan från höger till vänster. I vissa fall har antalet platser och etablering av nya lärosäten både explicit och implicit använts som en arbetslöshetsregulator. En student som inte söker jobb, räknas heller inte som arbetslös enligt varken SCBs eller Eurostats definitioner.

ResurstilldelningVi tror inte resurserna i sig är det fundamentala problemet utan snarare hur de används. Exempelvis ligger Sverige på tolfteplats bland OECD länderna när det kommer till utbildningskostnader och vi lägger 6.3 procent av BNP på utbildningb. Nuvarande resurstilldelning baseras på helårsstudenter och helårspre-stationer. Kort sagt kan man säga att varje lärosäte får ett utbildningsuppdrag från regeringen, ett tak, och att lärosätena inom denna ram får betalt per antalet studenter. Läser en student på deltid eller en enskild kurs, räknas denna som andel av heltidsstudier. Helårsstudent är en student som är registrerad till helårsstudier och helårsprestation är en student som avklarat helårsstudier. Högskolor och universitet får således betalt av regeringen per antalet registrerade och avklarade högskolepoäng.

Incitamenten för en rektor som vill behålla sitt prestigefyllda jobb i sann public choice anda blir således att ha så många registrerade och avklarade högskolepoäng som möjligt. Ska man dessutom vara pessi-mist innebär nuvarande system att lärosätena har ett intresse av att år efter år sänka kunskapsribban för att fler ska klara studierna och därför bidra till universitetskassan. Även urvalet, det vill säga vilka program och kurser som erbjuds, påverkas av finansieringsmodellen.

När ett sjukhus privatiseras eller kollektivtrafiken läggs ut för upphandling används nästan alltid en finansieringsmodell som baseras på en rad parametrar. Om bussarna går i tid, kundnöjdheten är hög och investeringar i miljöfordon görs kan exempelvis entreprenören få mer pengar. Ett liknande system föreslår vi även för lärosätena där vi styr om incitamenten mot kvalité istället för endast antalet platser. Självklart borde en högskola med 10.000 elever få mer resurser än en högskola med en elev, men en högskola med högt förädlingsvärde per elev bör även få mer resurser än en högskola med lågt förädlingsvärde per elev. Så är det dock inte idag. Vi föreslår därför att HÅP/HÅS-systemet reformeras till att inkludera fler delar än antal, men för att detta ska kunna göras på ett rättssäkert och trovärdigt sätt bör även externa examina-torer införas. Externa examinatorer finns exempelvis redan idag i Norge och Danmark.

Pro marketUtöver Sveriges universitets och högskolors incitament, är även marknadsmekanismen för studenter satt ur spel. Man uppfattar utbildningen som gratis, trots att den i allra högsta kostar både för samhället och individen. Ofta glöms alternativkostnaden helt, det vill säga, vad studenten hade kunnat göra istället för att studera. På många utbildningsprogram överstiger alternativkostnaden den faktiska avkastningen på utbildningen. Det betyder att en student går back på att studera.

1 2 3 4 5

6 7 8 9 10 11

12 13 14 15 16

17

18 19 20 21 22 23 24 25

26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36 37 38 39

40

41 42 43 44 45

aUniversitetsreform! av A. Björnsson, P. Engellau m.fl, Samhällsförlaget, Jan 2015bhttp://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Utbildning-och-forskning/Befolkningens-utbildning/Kostnader-for-utbild-ningsvasendet/9905/9912/Behallare-for-Press/Kostnader-for-utbildningsvasendet-2011-367412/ (2015-02-17)

19

För att hjälpa studenter och blivande studenter att fatta mer medvetna val föreslås därför lärosäten ta ut mindre ansökningsavgifter. På det sättet ska fler tänka efter ytterligare en gång innan de slänger iväg en ansökan. Beslutet spelar stor roll och måste behandlas därefter. Vi tror även bidragsdelen i CSN skapar långsiktiga problem för vårt utbildningssystem. Tas studiebidraget bort borde studenter få tjäna hur mycket som helst utan att studielånet ska påverkas. Därmed skulle fribeloppet kunna avskaffas samtidig som bidragsdelen tas bort.

KvalitetsutvärderingDen kvalitetsutvärdering som sker idag togs fram av den före detta universitetskanslern Lars Haikola och avsåg gälla perioden 2011-2014. Givet ovanstående text om resurstilldelning och studenters utspelade val skapar gällande utvärdering av UK-ämbetet en nedre gräns för hur illa ett lärosäte kan sköta sin utbild-ning. För att dra upp ett exempel riskerade 2012 Stockholms Universitet att förlora sitt examenstillstånd på juristprogrammet som en konsekvens av låg kvalitéc. Granskningen innefattar bland annat studenters uppsatser och enkäter till alumner som bedömningsgrund. Det nya utvärderingssystemet som skulle börja gälla från årsskiftet men som nu väntas implementeras till 2016 kommer inte ha UK-ämbetet som huvudman utan lärosätena förväntas granska sig själva. Vi ser stor risk i detta system där utvärdering inte kan anses ske på rättssäker grund. Därför föreslår vi att detta arbete även fortsättningsvis sker av obero-ende myndighet som i sin tur ges muskler att stänga ner underpresterande kurser, program och utbild-ningar.

HarmoniseringI en internationell kontext är inte svenska universitet toppuniversitet. Karolinska Institutet är det enda lärosätet i Sverige som räknas till de bästa 100 universiteten i världen enligt prestigefyllda Time’s higher educationd. För att dra nytta av kompetensen och erfarenheterna globalt, bör därför utländska filialer lättare kunna etablera sig i Sverige. Tyvärr står idag ett omfattande regelkrångel som minimuminveste-ringar och krav på studentunderlag i vägen för detta idag. För att lättare kunna tillgodoräkna sig poäng, åka på utbytestermin och jämföra nationella med internationella alternativ bör även ramverken harmo-niseras. G-VG skalan är svår att sätta i en global situation. Många länder använder dessutom ett så kallat treterminssystem där meningsfulla sommarkurser erbjuds, och studenter skulle kunna välja att snabbare bli klar med sin utbildning.

Lärosätenas autonomiVi människor hör till de mest komplexa djur i världen och är fantastiskt mångsidiga. Däremot är det svårt att vara bäst på precis allt, varför specialister av olika slag används. Företagare är bäst på företag och bör därför i största möjliga mån få lämnas ifred och likaså bör gälla akademien. Ansvaret för akademien bör ligga hos just akademien – inte utbildningsministern. Det finns många riktlinjer, regler och lagar som idag begränsar denna autonomi och vi har för avsikt att på sikt bli av med en del. Inflödet av nya studenter är en del av verksamheten där högskolor och universitet bör få fullt självbestämmande, både vad gäller val av bedömningsgrunder och hur dessa värderas. Vidare bör även det statliga Högskoleprovet läggas ned och ersättas av en fri marknad för antagningsprov eftersom det statliga provet nödvändigtvis inte är optimalt för samtliga utbildningar i Sverige. Detta är inget radikalt då andra länder, t.ex. USA använder sig av två olika privata antagningsprov: SAT och ACT. Där får sedan skolorna bestämma huruvida något eller båda testen accepteras. Vid en fri marknad kan helt nya tester specialanpassas för utbildningar och lärosäten, exempelvis SAT erbjuder så kallade subject tests, vilket är ämnesspecifika högskoleprove. I praktiken skulle då en ekonomiutbildning kunna lägga större vikt vid ett ämnesspecifikt högskoleprov i ekonomi, än vad en potentiellt blivande student presterar på en orddel i svenska.

För att förbli ett rikt land med stark konkurrenskraft måste vi även fortsättningsvis konkurrera med nya idéer och innovativa lösningar. Det möjliggörs i sin tur av ett paket av reformer för högre studier.

1 2 3 4 5 6

7

8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18

19

20 21 22 23 24 25 26 27 28

29

30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43

44 45

c Dagens Juridik, 2012-09-06d http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2013-14/world-ranking (2015-03-08)e https://sat.collegeboard.org/about-tests/sat-subject-tests (2015-03-08)

20

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet att besluta:

att1 propositionen antas

att2 verka för att resurstilldelningssystemet ska inkludera fler parametrar

att3 verka för att resurstilldelningssystemet ska ta hänsyn till parametrar som uppsatsers kvalitet, betyg, antal studenter och framtida förankring på arbetsmarknaden

att4 verka för att tentamina samt examensarbete ska rättas av externa exa-minatorer

att5 verka för att fribeloppet avskaffas

att6 verka för att bidragsdelen av studiemedlet tas bort

att7 verkar för att lärosäten tillåts ta ut ansökningsavgifter om max 1 procent av prisbasbeloppet

att8 verka för att kvalitetsutvärdering ska ske av oberoende myndighet

att9 verka för att Universitetskanslerämbetet ska stänga ner undermåliga utbildningar

att10 verka för att samtliga högskolor och universitet ska anpassas efter Bolognaprocessen

att11 verka för att betygssystemet ska vara A-F

att12 verka för att det ska gå snabbare att tillgodoräkna sig en internationell utbildning i Sverige

att13 verka för att utländska filialer ska ha lättare att etablera sig i Sverige

att14 verka för att utländska filialer ska få ta betalt för sin utbildning

att15 verka för att icke EU- och EES-medborgare ska finansiera sin egen utbildning i Sverige

att16 verka för att samtliga lärosäten erbjuder treterminssystem

att17 verka för att Högskoleprovet läggs ner

att18 verka för en fri marknad för antagningsprov för högre studier

att19 verka för att lärosäten ska styra sina egna antagningsprocesser

att20 verka för att högskolor och universitet ej ska drivas i myndighetsform

att21 propositionen skickas vidare till MUFs arbetsstämma

att22 propositionen skickas vidare till Nya Moderaternas partistämma

21

22

PROPOSITION 2MER MARKNAD PÅ BOSTADSMARKNADEN

Den som vill köpa en ny bil kan välja på flera olika märken och modeller. När man väl bestämt sig för det kan man sedan välja färg, växellåda och inredningsdetaljer. Samma sak gäller för den som vill köpa bröd. Med frön, fullkorn eller polarbröd. Dessutom är det ofta nybakat, eftersom att bagerierna har möjlighet att baka precis så mycket de förutspår att marknaden kan sluka. Detta beror på att dessa marknader i allt väsentligt är fria och inte reglerade, vilket ger producenterna möjlighet att ge människor det de behöver. Den som däremot vill köpa en bostad möts av en djungel, både av regleringar och skatter – men också av undermålig kvalitet till skenande priser. Det är tydligt att marknaden för bostäder är allt för hårt reglerad, vilket måste förändras.

I Boverkets Byggregler finns många regler, varav flera kallas för normer. Det kan handla om allt ifrån parkeringsnormer till cykelnormer, som reglerar hur många parkeringar eller cykelställ som skall tilldelas ett nytt bostadsområde när detta planeras. Regler och normer som dessa gentrifierar boendet eftersom att en student sällan köper bostadsrätt och bil samtidigt. Istället vore det välkommet att till exempel de med lägre inkomst kan köpa bostäder utan parkeringsplats. Detta tillåter en större spridning och därmed anpassning av boendet till de som skall köpa bostäderna. Därför borde byggnormerna göras mer flexibla.

Den tekniska utvecklingen går snabbt, så även på marknaden för byggprodukter och heminredning. Det som tidigare bara var lyxvaror för få utvalda är idag norm, till följd av konkurrens och tillväxt som tillåter högre levnadsstandard. Tyvärr följer inte lagstiftningen med, vilket lett till att bostäder som byggs 2015 följer regler som är anpassade för 80-talshus. Ett tydligt exempel på detta är de så kallade bullerkraven som reglerar hur många fönster som får vara riktade mot en trafikerad väg. Detta gör att i trafikerade om-råden kan bara större lägenheter med många fönster byggas, trots att en mindre lägenhet med, treglas-fönster som stänger ute bullret, är möjlig. För att göra lagstiftningen nutidsenlig och möjliggöra fler små bostäder måste bullerkraven slopas.

Det är tydligt att bostadsmarknaden behöver fler inslag av en verklig marknad. Något som är väldigt på-tagligt i anslutning till detta är hyresregleringen. Med de harmoniserade hyror som är praxis i Sverige blir utfallet i praktiken att hyrorna är samma för den som bor långt ifrån stadskärnan, och den som bor precis vid stadskärnan. De som bor utanför stadskärnan subventionerar alltså de centrala lägenheterna, lägen-heter de endast förvärvat genom ködagar. Det straffar studenter och andra med låg inkomst, eftersom att de betalar hyran för attraktiva lägenheter de inte har tillgång till – pengar de skulle kunna lägga på annat. Att hyressättningen behöver följa marknadskrafterna är ett steg i rätt mot en mer rättvis bostadsmark-nad.

Mycket av det som är problem på hyresmarknaden följer med till andrahandsmarknaden. Här har ett skralt utbud lett till ockerpriser och stora summor för att överta kontrakt, till följd av att de som har för-stahandskontrakt sitter i säkert bo. När det gäller uthyrning av tomma bostadsrätter har Alliansregeringen gjort vissa justeringar, men ännu inte kommit i hamn med generella marknadshyror. När gapet av regle-ringar mellan hyresmarknaden och andrahandsmarknaden sluts kan vi få ökat rörlighet på bostadsmark-naden, vilket är positivt. Därför behöver även andrahandsmarknaden fler inslag av marknadsekonomi.

För många människor är en bostadsaffär den största affären man gör under sin livstid. Det kan verka skrämmande, men är för många självklart. Något som inte är lika självklart är att man senare också flyttar. Det kan bero på många saker, men något som är tydligt är att det är väldigt kostsamt att flytta. Förutom flyttgubbar betalar man också reavinstskatt (även kallad flyttskatt) på 30 procent av vinsten man gör på sin fastighet. Därutöver tillkommer dessutom en stämpelskatt på 1.5 procent för fysiska personer som för-värvar en fastighet. Dessa skatter är svårmotiverade, eftersom att de varken är pigouvianska eller särskilt allmännyttiga. De är tvärtom skatt på att flytta, vilket motverkar rörlighet på bostadsmarknaden. Därför är det också rimligt att de avskaffas.

Kommunalt självstyre är i många avseenden något vi ska värna och vara stolta över. Det är den poli-tik som ligger närmast människor, och för många människor är en lokal kommunpolitiker mer känd än till exempel en landstingspolitiker. Men i universitetsstäder och städer med närbelägna högskolor kan kommunpolitiker sätta käppar i hjulen, trots att högre utbildning är ett riksintresse. Att det byggs fler studentbostäder i närheten av Kungliga Tekniska Högskolan är inte bara en fråga för Stockholm stad, utan för alla de människor från hela Sverige som skall komma att studera där. Det är därför beklämmande

1 2 3 4 5 6 7 8

9 10 11 12 13 14

15 16 17 18 19 20 21 22

23 24 25 26 27 28 29 30

31 32 33 34 35 36

37 38 39 40 41 42 43 44

45 46 47 48 49 50

23

att kommunpolitiker kan fördröja planprocessen, vilket i allt väsentligt måste motverkas. Rentav borde kommunpolitiker inte ha monopol över planprocessen.

Den kommunala bostadsförsörjningslagen har som huvudsyfte att säkerställa att kommuner tillhandahål-ler ett bostadsutbud som motsvarar befolkningen. Detta gäller även i tider av befolkningsökning. Trots detta ligger många kommuner lågt, och skjuter sitt bostadsbyggande på framtiden. Att bostadsförsörj-ningslagen inte har några kännbara påföljder innebär i praktiken att den inte efterlevs. Möjligheten att belägga kommuner med vite då de inte följer lagen borde vara en självklarhet.

En viktig utgångspunkt när man talar om bristen på bostäder är att det helt enkelt byggs för lite. På en marknad där bostadsbyggandet motsvarar befolkningstillväxten finns inga bostadsbubblor eller överpri-ser för fastigheter. Ser vi på problemet genom en kommuninvånares ögon kan det te sig som att byg-gandet av fastigheter borde vara relativt lika i hela landet. Ändå finns fördyrande och försvårande kom-munala normer, något som snarare är regel än undantag. Detta måste motverkas. Sverige behöver mer marknad på bostadsmarknaden, inte 290 små marknader med fördyrande handelshinder sinsemellan.

Medborgarinflytande är i mångt och mycket något vi ska vara stolta över. Att kunna göra sin röst hörd, och att påverka politiken även mellan de allmänna valen, är en rättighet som Moderata Studenter värnar. Men denna rättighet ska inte förväxlas med att en boende ska kunna sätta sig över närbelägna markäga-res intressen av att bebygga sin egen mark. Att som boende hävda sin rätt till kommunalt sanktionerad havsutsikt eller avsaknad av grannar, över någon annans rätt att bruka sin mark, är inte rimligt. Överkla-gansprocesser kan idag dra ut på tiden mellan idé och färdigställt hus, med flera år, även i de fall där den överklagande redan från början uppenbart kommer förlora i alla instanser. Det är ett slöseri med både tid och resurser, något vi inte kan se mellan fingrarna med.

I alla valrörelser, och de flesta debatter, pratar politiker om att de vill göra processer kortare och förenkla regler. När man tittar över tid verkar det däremot som att de misslyckats gång på gång. För varje regel som försvinner tillkommer två nya. Det finns därför goda skäl att precisera hur man vill korta planpro-cessen och göra tiden mellan idé och färdigställt hus kortare. Moderata Studenter ser i detta ett särskilt behov av att korta ned tiden för byråkrati ute i kommunerna. En tydlig åtgärd är att tillåta byggnads-nämnden ta beslut om nya detaljplaner, istället för att som idag skicka alla detaljplaner till kommunfull-mäktige. Att byggnadsnämnden är den nämnd som besitter kompetensen är tydligt, samtidigt som de ofta sammanträder mer frekvent än kommunfullmäktige.

I mångt och mycket är det viktigt och givande att medborgare får ge sin syn på olika byggprojekt i deras närområde. Detta ska dock inte förväxlas med att medborgare på eget bevåg får sätta kommunens och stadens behov åt sidan för egen vinning. Att som boende hävda sin rätt till kommunalt finansierad natur över någon annans behov av bostad är moraliskt förkastligt. Att nya bostäder dessutom stimulerar ut-veckling utan att göra ingrepp på någon annans frihet bör ses som något vackert. Det är därför rimligt att medborgarinflytandet över planprocesser minskar, och ersätts med öppna medborgardialoger.

Det generella strandskyddet har som syfte att överallt i Sverige bevara allmänhetens friluftsliv och goda livsvillkor för djur och växter. Skyddet omfattar land- och vattenområden 100 meter från strandlinjen vid hav, sjöar och vattendrag. Efter beslut hos Länsstyrelse kan detta utökas till 300 meter. Detta omöjliggör att stora arealer bebyggs, allra helst i kommuner med flera vattendrag och sjöar – trots att stränder är helt vanlig mark med extra mycket sand. Moderata Studenter ser, hellre än ett generellt strandskydd, att Länsstyrelser pekar ut särskilt skyddsvärda områden – för att möjliggöra bostäder i samtliga kommuner med närhet till vatten, och mota bostadsbristen i hela Sverige.

Det finns många hinder på bostadsmarknaden, men ett av de tydligaste är bristen på mark. Markpriserna i tätbebyggda områden har ökat oerhört de senaste åren, och är tillsammans med skenande råvarupriser en av huvudorsakerna till att bostadspriserna på nybyggen ökar. Att staten måste upplåta mer mark till byggande har Moderata Samlingspartiet redan uppmärksammat, under parollen ”Sverigebygget”. Men det finns också andra intressenter som behöver dra sitt strå till stacken. Till exempel är Carl XVI Gustaf ägare till stora arealer i Stockholm innerstad, nämligen Kungliga Nationalstadsparken. Till ytan är parken sex gånger större än Bromma Flygplats, och bebyggelse skulle kunna göra uppemot 150 000 bostäder möjliga. Det är centralt för bl.a. Stockholms Universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Handelshögsko-lan att bostäder säkerställs i närområdet, varför också kungen bör uppmanas upplåta marken.

Många av Sveriges universitet och högskolor har anor som sträcker sig hundratals år bakåt i tiden. Det är i många fall något vi ska värna och vara stolta över. Samtidigt är det viktigt att universitet och högskolor inte blir muséer, som monument över det som varit utan kontakt med samtiden. Att flera campus ligger

1 2

3 4 5 6 7

8 9 10 11 12 13

14 15 16 17 18 19 20 21

22 23 24 25 26 27 28 29

30 31 32 33 34 35

36 37 38 39 40 41 42

43 44 45 46 47 48 49 50 51

52 53 54

24

avskilt från övriga samhället är en bidragande faktor. För att skapa mer av levande campus, som inte bara är en plats för lärandet utan också för livet, borde campusområden runtom i Sverige kompletteras med närbelägna studentbostäder, flexibel infrastruktur och mataffärer. Moderatstyrda kommuner har redan gått före, bland annat i Stockholm och Växjö, men mer kan göras.

Ibland pratar man om att arbetslösheten är 8 procent. Det är dock en klen tröst för den som är arbetslös, eftersom att man i praktiken är 100 procent arbetslös. Problemformuleringen när det gäller arbetslöshet är däremot att den är ett stort samhällsproblem, som riskerar både individers välmående och framtidstro, men framförallt en faktor som hindrar möjlig tillväxt. Samma problembeskrivning gäller ännu inte angå-ende bostadsbristen, där många påtalar att det är individens ansvar att skaffa sig bostad. Det kan inte accepteras. Bostadsbristen hindrar viktig kompetensförsöjning och rörlighet, samt hindrar människor från att skapa sig en bättre framtid i en annan stad. Bostadsbristen är en samhällsutmaning, inte ett problem på individnivå.

Alliansregeringen gjorde mycket som är lovvärt. Lägre skatt på arbete, en öppen migrationspolitik och ökat byggande är några av de arv Sverige har att förvalta. Men ännu finns spår av socialism runtom i vårt avlånga land. Till exempel känner de flesta någon som bor i en bostadsrätt, en av de sista kvarlevorna från socialismen. Den som köper en bostadsrätt äger nämligen inte lägenheten, utan enbart rätten att bruka den – på flera sätt likt en hyresrätt. Att den som köper en bostadsrätt dessutom per tvång ingår i en bo-stadsrättsförening är förkastligt. Denna form av socialism måste på sikt avskaffas, och bostadsmarknaden reformeras för att tillåta mer av privat ägande genom ägarlägenheter.

På många platser där bostadsbrist råder finns redan ett betydande fastighetsbestånd. Ett stort bestånd betyder däremot inte att byggandet bör upphöra helt. På många platser finns möjlighet till förtätning, vil-ket bidrar till förnyelse och utveckling. Vissa byggregler måste åsidosättas, bland annat riktlinjerna för hur långt ifrån tomtgränsen man får bygga, men alternativet med glesare städer lockar föga eftersom att det är ineffektivt och kräver fler transporter. En förtätning, både på bredden och höjden, innebär dessutom att man kan undvika exploatering av skogsområden och åkermark, som också erbjuder viktiga värden.

1 2 3 4

5 6 7 8 9 10 11 12

13 14 15 16 17 18 19

20 21 22 23 24 25

25

Med anledning av ovanstående föreslås riksårsmötet att besluta:

att1 propositionen antas

att2 Moderata Studenter verkar för att regleringarna på bostadsmarknaden minskar

att3 Moderata Studenter verkar för flexiblare byggnormer som tillåter mer kundanpassade bostäder

att4 Moderata Studenter verkar för slopade bullerkrav vilket möjliggör fler små lägenheter

att5 Moderata Studenter verkar för marknadshyror på hyresmarknaden

att6 Moderata Studenter verkar för marknadshyror på andrahandsmarkna-den

att7 Moderata Studenter verkar för att slopa flyttskatten och stämpelskatten

att8 Moderata Studenter verkar för att avskaffa planmonopolet

att9 Moderata Studenter verkar för att brott mot bostadsförsörjningslagen kan bestraffas genom vite

att10 Moderata Studenter verkar för att begränsa kommuners möjlighet att ställa egna krav i detaljplanerna

att11 Moderata Studenter verkar för att begränsa rätten att överklaga byggen på annans mark

att12 Moderata Studenter verkar för att detaljplaner kan godkännas av andra instanser än kommunfullmäktige

att13 Moderata Studenter verkar för att slopa det generella strandskyddet

att14 Moderata Studenter tillskriver och vädjar till Carl XVI Gustaf att upplåta sin mark på Gärdet och i Nationalstadsparken för att möjliggöra fler studentbostäder i Sveriges största studentsstad

att15 Moderata Studenter uttalar att förtätning och vertikal förtätning kan möjliggöra bostadsbyggande där marktillgången är begränsad

att16 Moderata Studenter uttalar att studentbostäder bör byggas närbeläget lärosätena, med kompletterande infrastruktur, för att skapa levande campusområden

att17 Moderata Studenter uttalar att bostadsbristen är en samhällsutmaning och inte enbart ett problem på individnivå

att18 Moderata Studenter uttalar att bostadsrätter är en form av socialism, och verkar för ett ökat byggande av ägarlägenheter

att19 Moderata Studenter verkar för att kommuner ska ersätta medborgarin-flytandet över planprocessen med öppna medborgardialoger

26

PROPOSITION 3INNOVATION FÖR HÅLLBAR TILLVÄXT

Det svenska samhället vi ser idag byggdes av handlingskraftiga individer med idéer som har satt Sverige på världskartan och byggt upp ett rikt land där människor kan utvecklas och leva gott. Under 1900-talet arbetade samhället och staten aktivt med att sprida vinsterna från de forskningsresultat som produce-rades ut till samhällets medborgare i olika sociala åtgärder och fördelningspolitiska medel. Ett naturligt led av en sådan utveckling är att incitamenten till att starta företag med innovativa idéer har minskat i Sverige och uppsjön av regelverk och system har gjort företagande till ett omständligt och otryggt sätt att leva. Vad vi dock vet är att ett samhälle som vill ha fortsatt tillväxt och framförallt hållbar tillväxt är ett samhälle som klarar av att utveckla nya idéer och innovationer, men också ett samhälle som har förmågan att ta dessa innovationer ut på marknaden där de kan generera intäkter till både innovatören men också finansiären, som ofta använder pengarna för att återinvestera i nya innovativa projekt. Kommersialisering av idéer kort sagt. Det som skett de senaste åren och även sker just nu kallas den svenska paradoxen och påverkar oss negativt. Paradoxenf innebär att Sverige är ett av de länder i världen som spenderar mest offentliga medel på forskning i förhållande till BNP, men får fårhållandevis ut väldigt då kommersiella produkter.

Källa: European Innovation Scoreboard, 2008.

En stor skillnad mellan Sverige och övriga länder på området är det som kallas för lärarundantaget och som ger svenska lärare och forskare rätten till sina forskningsresultat och till sitt utbildningsmaterial. Detta kan vid en första anblick framstå som rättvist, men som i själva verket är förödande för svensk innovationskraft. Till skillnad från när ett företag investerat pengar i forskning och själva äger rättigheter-na till patenten på forskningsresultaten, är det inte finansiären utan den anställda som äger resultaten. Finansiären, som här är våra universitet och högskolor, står helt utan vinning. Det här till trots att det är våra skattepengar som använts till att finansiera forskningen. Förutom ur ett rent rättviseperspektiv är

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

15 16 17 18 19 20 21

fhttp://www.ekonomifakta.se/sv/Artiklar/2009/Oktober/Den-svenska-paradoxen/

27

lärarundantaget en av de stora anledningarna till varför svenska universitet och högskolor är undermåliga på att kommersialisera forskning. För en stor mängd forskare är den stora drivkraften till att forska inte möjligheten att skapa en innovation och sedan kommersialisera produkten eller tjänsten, utan snara-re är drivkraften forskningen i sig och möjligheten att publiceras i betydelsefulla tidsskrifter. Av denna anledning ser vi tyvärr istället att många framgångsrika patent, snarare än att hamna på marknaden och generera tillväxt till Sverige, hamnar i skrivbordslådan hos forskaren medan denne har börjat forska i nya projekt. Hade istället universitetet eller högskolan varit ägare av patenten som de själva investerat sina resurser i hade vi fått se ett långt mycket mer omfattande arbete för att kommersialisera patenten och aktivt sälja dem till företag och på så sätt de egna intäkterna, och på sikt kunna investera mer pengar i forskning och utveckling, men även undervisning på grundnivå.

När lärosätena har getts rättigheten till forskningsresultaten, är det dock viktigt att låta lärosätena själva få disponera de nya resurserna, och inte tvinga dem vara utsatt för politisk. Vad som krävs är mindre politisk styrning inom området för innovation, och en långt mer utsträckt autonomi för våra lärosäten. För att ytterligare stärka den svenska innovationskraften krävs det starkare incitament för företag att inves-tera i nya forskningsprojekt, och trots att en hel del gjordes på området under alliansregeringens tid vid makten krävs mer omfattande åtgärder för att stärka den svenska innovationskraften. En av de åtgärder som genomfördes var att företag som satsade på forskning och utveckling skulle ges möjligheten att göra ett avdrag på sina arbetsgivaravgifter, dock upp till ett visst fast belopp, vilket i praktiken innebar att avdraget främst riktades till småföretag. Att vi i Sverige idag behöver göra avdrag för att gynna viss sorts verksamhet är ett systemfel och det är och bör vara i tiden att avskaffa alla sorters skatter och avgifter som hämmar företagandet, med undantag för skatter som utfästs för att komma runt problematiken med negativa externaliteter. En skatt som direkt skadar de svenska företagen är bolagsskatten som enbart hämmar svensk innovationskraft och företagande. Förutom att stärka incitamenten för, måste incitamen-ten för människor med kapital att investera i bolag stärkas och även om det nuvarande investeraravdraget som låter investeraren dra av halva investeringen om den sker i ett mindre bolag är bra och har effekt, är det i grund och botten själva skatten på kapitalvinster som behöver åtgärdas. Att kunna göra rikligt med vinst på det kapital som investeras är en förutsättning för att våga ta risken att investera kapital. Genom att avskaffa vinsterna på kapital skulle investerare vara mer benägna att investera sitt kapital i nya och innovativa idéer. En grundförutsättning för att alla incitament till att investera kapital i innovativa idéer och att lärosätena skall kunna kommersialisera forskning är att framgångsrika forskare skall välja att studera i Sverige, men också stanna efter sin disputation. Genom att erbjuda elever på forskarutbild-ning svenskt medborgarskap vid disputation skulle vi öka chanserna att forskarna väljer att stanna kvar i landet även efter sin utbildning.

Att förflytta ägarskapet av patenten från forskarnas skrivbordslådor, till autonoma universitet och hög-skolor kan patenten säljas vidare till företag som med tydliga incitament i form av avskaffad bolagsskatt kan utveckla patenten i företaget och därmed generera vinst. Dessa vinster skall sedan utan att beskattas, kunna användas för att investera i nya små och innovativa företag. Detta är en proposition för svensk forskning och utveckling, och således en proposition för hela Sveriges fortsatta tillväxt.

Med anledning av ovanstående yrkar moderata studenters riksstyrelse:

att1 Moderata Studenter uttalar att svenska innovationer och världsledande forskning krävs för att säkra Sveriges fortsatta tillväxt och välfärd

att2 Moderata Studenter verkar för att svensk forskningspolitik lyfts upp på agendan i den moderata partiorganisationen

att3 Moderata Studenter verkar för att lärarundantaget avskaffas

att4 Moderata Studenter verkar för att bolagsskatten avskaffas

att5 Moderata Studenter verkar för att samtliga skatter på kapitalvinster avskaffas

att5 Moderata Studenter verkar för att de statliga lärosätena ges full autonomi

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33

34 35 36 37 38

28

29

MOTIONER TILL MODERATA STUDENTERS RIKSÅRSMÖTE

30

MOTION 1 ANGÅENDE STUDIEAVGIFTER

Axel Strandborg – MST LundDen högre utbildningen i Sverige är sedan länge skattefinansierad. Det finns anledning att ifrågasätta om statliga anslag är det bästa sättet att finansiera denna viktiga sektor. Studier är huvudsakligen en investe-ring i humankapital. Svenska studenter lånar i dag till levnadsomkostnader under studietiden och betalar tillbaka när de går in i yrkeslivet och investeringen börjar ge avkastning. Studenter bör rimligtvis även kunna låna till studieavgifter och därigenom betala en del av sin egen utbildning.

De statliga subventionerna till högskolan når till största delen medelklassen och inte alls i lika hög grad lägre socioekonomiska grupper. Barn till föräldrar med lång högskoleutbildning använder högre utbild-ning till ett värde av 18 200 kr per år, medan barn till gymnasieutbildade bara utnyttjar utbildning för 6 500 kr per år och barn till grundskoleutbildade för 2 900 kr per år. Den rikaste femtedelen tjänar dubbelt så mycket på att högre utbildning är gratis som den fattigaste femtedelenf.

Studieavgifter är därmed en reform med gynnsam fördelningspolitisk profil. En del är dock rädda för att studieavgifter skulle avskräcka ungdomar med arbetarbakgrund från att studera vidare. Det finns dock inte mycket som tyder på detta. Trots att den stora expansionen av högskolan och studiemedlet började 1965 har den sociala snedrekryteringen i Sverige varit konstant sedan början av 1970-talet. Storbritan-niens Labourregering införde studieavgifter 1998 och Australiens Laborregering 1989. Antalet studenter har ändå ökatg.

USA har höga avgifter i internationell jämförelse. Trots det har landet, tillsammans med Kanada och Japan (som också har avgifter), högst andel högskoleutbildade i arbetskraften av alla OECD-länder. Den sociala snedrekryteringen är liten i internationell jämförelse – mindre än i Sverigeh. Den högre utbildning-en i USA är också som bekant av mycket hög kvalitet, mycket tack vare att landet satsar 3,1 procent av BNP på högre utbildning – Sverige satsar 1,6 procent enligt OECD. Per student blir det 220 000 kr i USA och 90 000 kr i Sverige.

Farhågorna om avgifternas avskräckande effekt ter sig därför överdrivna. Det är den totala avkastningen på utbildning som spelar roll, inte avgifter i sig. Den viktigaste faktorn som avgör avkastningen på utbild-ning är lönen efter skatt som studenten får när han eller hon är klar.

Resurserna per student har minskat de senaste tjugo åren i takt med att antalet studenter ökat. Samtidigt vittnar många om sämre kvalitet på utbildningen, lägre undervisningstid och sjunkande kunskapsnivå. De negativa effekterna av detta kommer inte att synas förrän om några decennier, men problemet är icke desto mindre mycket allvarligt. Det är tydligt att Sverige måste satsa mer på högre utbildning om vi ska ha en konkurrenskraftig ekonomi i framtiden. Det är också allvarligt att många svenska studenter åker utomlands och betalar avgifter hellre än att studera vid svenska lärosäten. Studieavgifter kan vara ett sätt att öka högskolans resurser.

Studieavgifterna bör kopplas till CSN:s merkostnadslån för studieavgifter. I dag får studerande utomlands låna 54 000 kr per läsår till studieavgifter. Den möjligheten skulle även kunna ges till svenska studenter. Studenten skulle troligtvis aldrig se pengarna, utan de skulle betalas direkt från CSN till lärosätet. Precis som i dag skulle studenten börja betala tillbaka kostnaden för sin utbildning när han eller hon börjar tjäna pengar. Enda skillnaden skulle vara att studenten betalar för sin utbildning genom en avgift i stället för genom en skatt. Kopplingen mellan mängden utbildningstjänster studenten utnyttjade och hur mycket man betalar skulle vara tydligare. Men precis som i dag skulle familjens ekonomi inte att ha någon bety-delse för möjligheten att studera vidare.

Ett stort tack ska framföras till Jacob Lundberg, vars arbete ligger till grund för denna motion. Tack Ja-cob! Även Erik Raita ska ha ett tack, vars övertygelse har hållit motionen vid liv. Tack Erik!

f Myndigheten för yrkeshögskolan, Studerandes sysselsättning 2014g ibid.h ibid.

31

Jag föreslår

att1 Moderata studenter verkar för att lärosätena tillåts införa studieavgifter som högst får uppgå till CSN:s merkostnadslån för undervisningsavgift

att2 Moderata studenter verkar för att CSN:s merkostnadslån för undervis-ningsavgift ska kunna användas till att betala avgift till svenskt lärosäte.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill tacka motionären för en välskriven motion med ett ytterst aktuellt ämne. Motionä-ren belyser många utmaningar och problemställningar kritiker till studieavgifter argumenterar för, men dementerar desamma med saklig argumentation med grunden i forskning. I motionen får vi ta del av att studieavgifter inte har en negativ socioekonomisk påverkan, där argumentationen belyser de positiva incitament att investera i sin framtid.

Sverige är beroende av omvärlden, både av import, men också export av tjänster och varor. För att svenskar och Sverige ska stå sig konkurrenskraftiga i världen kräver det god utbildning som är högt an-sedd internationellt. Det når man inte med kvantitet av studieplatser, utan kvalité genom god utbildning, bra lärare och där studenten har ett mervärde att slutföra utbildningen. Detta mervärde skapas i investe-ringen av både tid, men också finansiellt.

Motionen innefattar pragmatiska förslag till en reell politik. Riksstyrelsen anser att motionen i sin argu-mentation och att-satser är helt i linje med Moderata Studenters utveckling.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet:

att bifalla att-satserna 1 och 2

32

MOTION 2

ANGÅENDE HÖGRE UTBILDNING, HÖGRE KREDITVÄRDE

MUF Norrbotten (antagen på distriktsstämma)Att läsa utbilda sig på högre fakulteter är inte en rättighet, det är en skyldighet. Att utbilda sig på säten för högre studier är förenat med mycket ansvar och kostnader, och utfallet av studierna är mycket olika. Det finns kurser på universitet och högre studier som är mycket relevanta för att utbilda arbetskraft, sen finns det kurser som är mer lämpade att titulera som bildande. Kurser som egentligen inte leder till att man bli mer lämpad som arbetskraft men som kan läsas på svenska universitet är t.ex. kurser i genus-vetenskap, ekonomisk-historia eller idé-historia. Man ska inte underskatta värdet av att läsa kurser man blir lärd av men man ska inte värdera dem på samma sätt som kurser som leder till en examen i ekonomi eller gymnasielärare. Alla kurser som kan läsas på sveriges instutioner för högre studier är finansierade av skattebetalare och det är inte mer än rätt att de som betalat för någons utbildning också ska få något tillbaka för det, genom att man går ut i arbetslivet efter avslutade studier.

För att förhindra att människor läser massa flumkurser istället för att läsa något som faktiskt leder till jobb föreslår jag att man tillsätter en utredning för att ta fram en värderingsmall (”KREDITVÄRDE”) för kurserna som finns att läsa på våra universitet och högskolor. Genom att värdera kurserna och deras rele-vans i att utbilda arbetkraft ska man sedan tillämpa detta i hur mycket lån/bidrag man kan söka ifrån CSN för sin utbildning. Väljer man utbildning av lägre värde/relevans får man också ett lägre ”kreditvärde” när man söker CSN-medel. Man ska alltså få låna/bidrag utifrån relevansen på det man läser.

Med häsyn till ovanstående vill jag:

att1 Moderata Studenter verkar för att man ska genomföra en utredning för att värdera kurser utifrån samhällsnytta/arbetsmarkandsnytta.

att2 Moderata Studenter verkar för att man ska få CSN-låna/bidrag utifrån ”kreditvärdet” på kurserna man läser.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en motion lyfter problematiken med att många utbildningar varken håller kvaliteten, samt framstår som helt avskärmade från den arbetsmarknad som pågår utanför lärosätets väggar. Tyvärr tycker vi dock att motionären landar något snett i sina förslag till hur detta problem skall åtgärdas. Till att börja mer ser vi problematik i att någon, antingen från tjänste-mannahåll eller politiskt håll skall ge sig in i träsket att bedöma utbildningar i förhållande till dess värde för samhället och för arbetsmarknaden. Ett bättre sätt att styra utbildningsutbudet på är genom ett refor-merat resurstilldelningssystem och starkare incitament för den enskilde att välja rätt.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att avslå att-satserna 1 och 2

33

MOTION 3 ANGÅENDE FOKUS PÅ KVALITET OCH INTE BYRÅKRATI

Sofia Axelsson, Fanny Westlund – MST JönköpingYrkeshögskolan erbjuder en kombination av praktik och teori. Detta medför en stor fördel när studenter efter examen ska matchas på arbetsmarknaden, då de redan har den praktiska erfarenhet som arbets-givare efterfrågar. Av de som examinerades från en yrkeshögskoleutbildning år 2013 hade hela 87 % fått jobb inom ett år efter exameni. Detta bevisar vikten på att satsa ytterligare och utveckla den här typen av utbildning.

Dessvärre är det svårt för yrkeshögskolorna att kunna jobba långsiktigt, då utbildningen bara beviljas för två år i taget. För att yrkeshögskolorna ska kunna hålla den kvalitet som näringslivet efterfrågar, måste de kunna jobba mer långsiktigt än idag. Allt för mycket tid, fokus och pengar läggs på att fylla i blanketter som ska in till ansvarig myndighet, i stället för att erbjuda studenterna en utbildning med goda förutsätt-ningar.

Sverige måste satsa mer på utbildningar av den typ som yrkeshögskolan erbjuder, och skolorna måste kunna sätta upp planer och mål för en längre tid framöver.

Med anledning av ovanstående föreslår vi Moderata Studenter:

att1 uttala att fokus inom yrkeshögskolan ska ligga på kvalitet och inte byrå-krati

att2 verka för att införa möjlighet att bli beviljad yrkeshögskoleutbildning för en längre tid än två år

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen tackar motionärerna för en intressant motion om yrkeshögskolans kvalité. Vi håller med om att kvalité är något som är grundläggande för bra utbildning och något som alltid borde prioriteras. Skriv-ningen ’’… ska ligga på kvalitet och inte byråkrati’’ faller sig dock märklig då utbildningens fokus bör ligga på själva utbildandet och lärandet. Att yrkeshögskolans utbildningar endast kan bli beviljade två år i taget tycker riksstyrelsen till skillnad från motionären är bra och något som bör behållas eftersom det upprätt-håller ständigt kvalitetsarbete. Vi håller med om att det gör det svårare för yrkeshögskolorna att bedriva ett långsiktigt arbete med vissa utbildningsprogram, men bristande kvalitet är avsevärt värre.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att besvara att sats 1

Samt

att avslå att sats 2

i Myndigheten för yrkeshögskolan, Studerandes sysselsättning 2014

34

MOTION 4

ANGÅENDE ÖKAD STUDIETAKT MINSKAD STUDIESKULD

MUF Norrbotten (antagen på distriktsstämma)När man studerar på universitet/högskola så gör man det (förhoppningsvis) för att ta en examen och sedan stå till arbetsmarkandens förfogande, men det tar sin lilla tid att ta en examen.

Exempel:

Sjuksköterska 3år

Civilekonom 4år

Civilingenjör 5år

Läkare ca6år-10år

Har man otur så tar det ännu längre tid eftersom det är svårt att hinna med att studera och klara tentor mellan alla fester och kår-engagemang. Samhället skulle tjäna på att få ut dessa människor snabbare igenom universitets-apparaten, eftersom det är brist på högutbildade människor i Sverige idag.

För att motivera att fokusera mer på studier och mindre på studentpuben ska man kunna (valfritt såklart) få sina studieskulder avskrivna om man lyckas ta en examen på kortare tid än utbildningsplanen bestämt. Om man studerar på en takt av 150% av sin utbildning, alltså tar en sjuksköterskaexamen på 2år istället för 3år så får man 50% av sina studieskulder avskrivna (betalda av skattebetalarna).

Om man skulle vara riktigt ambitiös och läsa 200% av sin utbildning, dvs en civilingenjörsexamen på 2.5år istället för 5år så får man 100% av sina studieskulder avskrivna.

Detta skulle motivera människor att genomföra studier effektivare och komma ut i arbete snabbare.

Med hänsyn till ovanstående menar jag;

att1 Moderata Studenter ska verka för att de som genomför en utbildning (examen) på 150% studietakt ska få 50% av studieskulden avskriven.

att2 Moderata Studenter ska verka för att de som genomför en utbildning (examen) på 200% studietakt ska få 100% av studieskulden avskriven.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka för en motion med goda intentioner. I brödtexten beskriver motio-nären en upplevd problematik kring tiden det vanligtvis tar att examineras från olika utbildningar. Den tidsram som sätts upp för utbildningsprogram på full studiefart är dock beräknade utifrån att studen-terna studerar på heltid. Har man dock förutsättningarna att avancera till en ännu högra studietakt än heltid anser vi absolut att möjligheten ska finnas. Huruvida man ska premieras för det i form av avskrivna studielån, som attsats 1 och attsats 2 fokuserar på, ställer vi oss dock skeptiska till. Attsatserna belyser för det första bara avskrivningar av studielånet om man uppnått en studietakt på 150% och 200%. Om man studerar 175%, skulle man då inte få rätt till avskrivning om 75%? Överlag anser dock riksstyrelsen att alla som valt att låna en viss summa pengar också ska betala tillbaka den och inte är något som ska bero på hur snabbt man klarar av att ta examen. Bara för att en person lyckades att ta sin ekonomikandidat på ett och ett halvt år betyder inte att den personen är en bättre ekonom än den som tog sin examen efter de sedvanliga tre åren. Till sista måste man ju alltid få pengar någonstans ifrån och till de här avskrivningarna är det skattebetalarna som får ta smällen, vilket vi inte anser vara rimligt.

Med anledning av ovanstående förslår riksstyrelsen riksårsmötet

att avslå att-satserna 1 och 2

35

36

MOTION 5 ANGÅENDE EN ANSVARSFULL BUDGET

Anton Karlsson – MST Lund Infrastrukturskulden

Sverige är i mångt och mycket ett land som har skött sin ekonomi med bravur. Vi är en av de länder i Europa som har lägst statsskuld och en av de länder som har klarat av finanskrisen bäst. Allt är dock inte så bra som vissa vill ge sken av. Sanningen är, dessvärre, att våra siffror ser så bra ut för att vi har sopat en del utgifter under mattan.

Det är nämligen så att vi sedan 60-talet minskatt våra infrastrukturssatsningar markant. Konsekvensen av detta är att vi idag har färre jobb och lägre BNP än vad vi kunnat ha med en annan och bättre finanspoli-tik. Detta gap kallas bland annat av näringslivet för ”infrastrukturskulden”. En del beräkningar visar på att den är så hög som 300 miljarder kronor.

Detta är givetvis ingen skuld i ordets rätta bemärkelse, men den pekar på problematiken vi står inför. Skulle vi höja andelen investeringar på infrastruktur som andel av BNP så skulle vi kunna stänga gapet och få vår ekonomi att prestera bättre. Det här en reform som skulle skapa större tillväxt och fler jobb.

Denna insikt är heller ingen ny sådan. Till exempel har företagare sedan en lång tid tillbaka gjort av-skrivningar på sina inventarier. Det vet att maskinerna de använder slits ut, och därför måste man varje räkenskapsår investera en visst belopp för att åtminstone upprätthålla sin produktionskapacitet. Exakt samma logik gäller för Sverige, vars uppgift är att se till att företagare kan forsla ut sina produkter och att medborgare ska kunna förflytta sig på ett smidigt sätt. Vi kan inte heller upprätthålla vår produktionska-pacitet, eller konkurrenskraft, om inte gör viktiga investeringar.

Överskottsmålet

Självfallet blir då frågan hur vi ska finansiera en högre grad av investeringar. Det är en svåravvägd fråga som lätt kan bli skatteteknisk. Ett första steg, som många i expertisen är eniga om, är att ändra över-skottsmålet från 1% till 0%.

Detta är ett mycket rimligt förhållningssätt. Den Keynesianska teorin som ligger till bakgrund till över-skottsmålet är att vi spenderar mer i lågkonjunktur och håller tillbaka våra utgifter i högkonjunkturer. Nettot av detta blir i slutändan 0%. Anledningen till att regeringen Persson lade till 1% var för att detta överskott skulle gå till att betala av på statsskulden.

Numera är den avbetalad och det finns ingen som helst anledning att staten tar in för mycket skatt än nödvändigt från ett av världens mest beskattade folk. Framför allt inte när konsekvensen av detta är färre jobb och en sämre tillväxt i ekonomin.

Viktigt att notera är att i och med att vi har ekonomisk tillväxt så kommer skulderna minska i alla fall. Dessutom så kommer det rigorösa ramverket och budgetprocessen som är förknippat med 1%- målet fortfarande gälla, även fast målet nu är 1% lägre. Penningpolitiken har dessutom blivit uttömd, vilket inne-bär att finanspolitiken måste ta en större plats.

Jag yrkar...

att1 Moderata Studenter uttalar sig om att Sverige har en infrastrukturskuld som måste betalas av.

att2 Moderata Studenter verkar för att andelen infrastrukturinvesteringar ökar som andel av BNP i Sverige.

att3 Moderata Studenter verkar för att överskottsmålet ändras från 1% till 0%.

37

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen tackar motionären för motionen som ämnar till att stärka den svenska infrastrukturen.

Riksstyrelsen ställer sig skeptiska till formuleringen infrastrukturskuld och att denna ”måste” betalas av. Precis som motionären skriver i sin brödtext är begreppet skuld något missvisande då det i själva verket inte är en skuld, utan snarare en önskan från vissa intressegrupper om statliga investeringar i infrastruk-turen likt nivåer som dem under mitten av 1900-talet. Någon faktisk skuld finns förstås inte. Att då uttala att denna skuld som inte existerar ”måste” betalas av, blir då än mer bakvänt då det hela enbart resulterar i att moderata studenter skall uttala att vi skall betala tillbaka på en skuld som inte finns. I frågan om att ta bort överskottsmålet är Riksstyrelsen än mer skeptiskt inställda då det är tydligt att överskottsmålet har tjänat och tjänar Sverige väl i form av stabilitet och trygghet för näringsliv och befolkning. Snarare är problemet att Sverige de senaste åren har misslyckats med att uppnå överskott i budgeten, och att över-skottsmålet börjar tappa legitimitet.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att avslå att-satserna 1, 2 och 3

38

MOTION 6 ANGÅENDE ÖVERSKOTTSMÅLET

MST HandelshögskolanI kölvattnet efter 90-talskrisen orsakad av 80-talets överbudspolitik införde den socialdemokratiska regeringen ett överskottsmål 1997j. Målet innebär att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till i genomsnitt en procent av BNP under en konjunkturcykelk. Överskottsmålet har tjänat Sverige väl; i en tid när i princip alla andra EU-länder har ökat sin skuldsättning har Sverige fått ner den till cirka 35 procent av BNP vid årsskiftet 2013/14l. Under åren har också Sveriges finansiella anseende i världen höjts avse-värt. Ett uttryck för detta är att statslåneräntan per den 30 november förra året uppgick till blygsamma 0,90 procentm. Till viss del har vi överskottsmålet att tacka för att det har bedrivits en ansvarsfull eko-nomisk politik under snart 20 år, varigenom vi har förtjänat omvärldens beröm. Det är av yttersta vikt att vi behåller denna ställning och därför vore det oklokt att kasta överskottsmålet över ända. Av samma anledning är det viktigt att vi moderater, som har ett stort förtroende bland väljarna när det gäller ekono-min, håller fast vid den linjen genom att aldrig ge vika för dem som önskar föra en mer utgiftsorienterad politik. För fallet är ingalunda sådant att Socialdemokraterna genom att avskaffa överskottsmålet ämnar sänka diverse skatter. Däremot kommer de att vilja höja de statliga utgifterna vilket inte är positivt i ett land med en redan ofantlig offentlig sektor. Det är därför inte konstigt att LO och Vänsterpartiet länge har varit de starkaste kritikerna till överskottsmålet. Moderaternas uppgift är att begränsa statens roll i samhället, inte minst på det ekonomiska planet, och ett avskaffat överskottsmål verkar i motsatt riktning.

Ordning och reda i ekonomin är nog det begrepp som har kommit att bli starkast förknippat med Anders Borg. Det tycks däremot inte vara ett honnörsord för Magdalena Andersson. Från att under valrörelsen ha försvarat överskottsmålet och till och med anklagat Borg för att inte leva upp till det har hon nu, blott ett halvår senare, gjort gällande att överskottsmålet inte längre behövs. Detta var också vad Alliansen varna-de för; med föresatsen att infria alla löften som Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har ställt ut, innebärande höjda utgifter om tiotals miljarder kronor, fordras både betydande skattehöjningar och att överskottsmålet överges. Anderssons försvar av överskottsmålet före valet tycks endast ha varit ett spel för gallerierna och det låg antagligen redan då i korten att målet skulle förkastas efter valet. Att hon dessutom anför, som en anledning att släppa överskottsmålet, att regeringen inte skulle kunna uppnå det är olyckligt i sammanhanget. Ska man överge ett mål är det för att det finns goda argument för det – inte att man inte kommer att kunna uppnå målet.

Det har under senare år framförts från ett flertal ekonomer att överskottsmålet bör avskaffas. Vad de verkar missa är emellertid vilken logik som finns på vänsterkanten av det politiska spektrumet. Vore deras politik i övrigt i linje med vad ekonomerna förespråkar kanske det skulle vara tillräckligt med ett balans-mål. Med ett Miljöparti och framför allt ett Vänsterparti som tycks ta ännu lättare på en budget i balans än vad Socialdemokraterna gör ligger det emellertid i farans riktning att vi under de kommande åren kommer att få bevittna en kraftig ökning av statsskulden. Det behöver knappast tilläggas att de exempel vi har sett på detta i Europa de senaste åren förskräcker.

Så länge staten har en betydande skuld bör målet vara att trycka ner den till lägre nivåer. Särskilt i det rådande lågränteklimatet och med någorlunda goda konjunktursutsikter är det rimligt att se till att vi bemöter nästa kris bättre rustade än den senaste. I det hänseendet skiljer det sig föga från rekommenda-tionerna till hushåll att amortera sina bostadslån medan det ännu finns goda marginaler i syfte att kunna klara sig när räntorna väl stiger. Överskottsmålet har tjänat Sverige väl och kommer även att göra det framöver. Därför är det viktigt att vi med kraft försvarar det när det nu finns en överhängande risk att det förpassas till historien.

j http://www.tv4.se/nyheterna/klipp/nyheterna-f%C3%B6rklarar-%C3%B6verskottsm%C3%A5let-3075203, 2015-03-09k http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Offentlig-ekonomi/Statsbudget/Statsbudgetens-ramverk/, 2015-03-09l https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/statsskulden/Fakta_om_statsskulden/, 2015-03-09m http://www.skatteverket.se/privat/sjalvservice/svarpavanligafragor/beloppprocentsatser/privatbeloppfaq/hurhogarstatslaneran-tan.5.10010ec103545f243e8000355.html, 2015-03-09

39

Vi yrkar:

att1 Moderata studenter uttalar att överskottsmålet bör behållas.

att2 Moderata studenter verkar för att överskottsmålet behålls.

att3 Moderata studenter, i det fall överskottsmålet avskaffas, verkar för att Moderaterna i nästkommande valrörelse driver frågan om att det ska återinföras.

att4 Moderata studenter uttalar att överskottsmålet har tjänat Sverige väl.

att5 Moderata studenter uttalar att överskottsmålet har en återhållande effekt på statens utgifter.

att6 Moderata studenter uttalar att det offentligas del av ekonomin bör begränsas.

att7 Motionen vidaresänds till Moderata ungdomsförbundets arbetsstämma.

att8 Motionen vidaresänds till Moderata samlingspartiets partistämma.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill tacka motionären för en välskriven motion som belyser ett aktuellt ämne. Det kan inte nog understrykas vikten av att hålla hårt i de offentliga utgifterna, då varje förslösad skattekrona är att betrakta som en stöld från folket. Här spelar budgetdisciplin och tydliga ramverk en viktig roll, både i att ge medborgarna möjlighet att utvärdera regeringen men också för att internationellt visa hur ordning och reda är en framgångsfaktor.

Riksstyrelsen instämmer i att överskottsmålet, definierat som en procents överskott i de offentliga utgif-terna över en konjunkturcykel, bör behållas och även i fortsättningen vara en viktig grundbult i det finans-politiska ramverket. Riksstyrelsen instämmer också i att det offentligas del av ekonomin bör begränsas och bör vara begränsat. Detta stämmer väl överens med tidigare uttalanden från riksstyrelsen om att marknaden är överlägsen staten i att tillgodose människors behov.

Riksstyrelsen vill däremot mena att överskottsmålet inte bör föras in som en evig lag, eller att Moderata Studenter vid ett eventuellt avskaffande skall verka för att överskottsmålet återinförs. När statens skuld når 0 kr finns liten eller ingen anledning att bygga upp en större nettoförmögenhet i staten, eftersom att dessa pengar gör större skillnad och nytta hos de människor som arbetar ihop dem.

På samma sätt är det riksstyrelsens mening att överskottsmålet inte bara tjänat Sverige väl, utan också tjänar, och kan komma att tjäna Sverige väl i framtiden. Riksstyrelsen anför som sin mening att över-skottsmålet i sig självt inte är det överordnade målet – utan snarare god budgetdisciplin och tydliga ramverk för statens utgifter.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet:

att bifalla att-satserna 1, 2 och 6

att besvara att-satserna 3 och 5

Samt

att avslå att-satserna 4, 7 och 8

40

MOTION 7 ANGÅENDE MST BEHÖVER EN STARKARE UTRIKESPOLITISK FOKUS

Asbjörn Thunborg – MST LuleåUnder åren har Moderata studenter gjort en rad framsteg på många politiska områden. Vi har utvecklat vår utbildnings-, jobb- och bostadspolitik som har haft stor relevans för många studenter. Ett politikom-råde som blivit lite eftersatt de senaste åren är utrikespolitiken som är ett väldigt relevant område för många studenter. Föreläsningar som Utrikespolitiska Föreningen erbjuder på Sveriges campus har stor popularitet och det finns ett genuint och stort intresse för utrikespolitik bland Sveriges studenter.

Konflikter som Ukraina, Irak, Mali, Nigeria och Syrien väcker starka känslor och är väldigt relevanta för många studenter, då vi lever i ett mångkulturellt samhälle. Dessutom är det extremt viktigt att det även finns en borgerlig och frihetlig röst i debatten och att debatten inte endast behärskas av socialister och andra bakåtsträvare.

Förutom konflikter är även EU politik ett område där Moderata studenter behövs i debatten. EU berör extremt många av de beslut som fattas i Sverige och då vi dessutom som starka anhängare av marknads-ekonomin bör opinionsmässigt försvara denna mot detaljregleringar och vansinniga subventioner. EU är dessutom ett starkt verktyg för utrikespolitik jämfört med FN, som allt mer tagit en formell och stel roll utan någon form av hård makt.

Ett annat område där vi även måste ta debatten är miljöfrågor som är en extremt uppmärksammad och viktig fråga för många studenter. Moderata studenter måste leverera borgerliga och frihetliga lösningar för de enorma utmaningar klimatförändringarna ställer vår globala värld inför.

Med tanke på att många andra studentförbund, som S- och Vänsterstudenter sedan länge vågat ut sig i den utrikespolitiska debatten, är det nu även hög tid för MST att göra det. Vi skall leverera bättre, konkre-tare och framförallt frihetlige svar på dagens utrikespolitiska utmaningar. Det är dags att ta debatten från Socialisterna!

Med ovanstående resonemang yrkar jag härmed på:

att1 Moderata Studenter utvecklar ett utrikespolitiskt principprogram.

att2 Moderata Studenter ger gruppen för internationellt arbete i uppdrag att utveckla Moderata Studenters utrikespolitiska principprogram.

att3 Moderata Studenter som riksorganisation främjar utrikespolitisk debatt och information inom MUF.

att4 Moderata Studenter arbetar mot att bli en självständig debattkraft inom Svensk utrikespolitik.

41

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill tacka motionär för en välskriven motion som tar upp ett intressant ämne. Världen ser allt fler och komplicerade konflikter. Vi ser också utmaningar i miljöfrågor och detaljstyrningar från EU där Sverige måste gå i framkant. Både när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter i konflikter, men också sätta hårdare krav på miljöarbetet i andra länder och se till att EU ska ägna sig åt väsentlig politik och inte beslut vi i Sverige kan ta.

Internationell politik intresserar många, då olika aspekter kan inkluderas i området. Det sagt så konkurre-rar vi med många föreningar om att få engagerade medlemmar till MST. Här ska MST ta en större roll och kunna erbjuda föreläsningar, aktiviteter, utbildningar och studiebesök relaterade till internationell politik. Riksstyrelsen ser positivt på att fler lokalföreningar anordnar aktiviteter kopplade till ämnet.

Dock delar inte riksstyrelsen motionärens åsikt om att riksårsmötet ska detaljstyra verksamhetsåret. Riks-styrelser ser dock inga hinder att den redan aktiva gruppen för internationell politik tar fram ett utrikes-politiskt principprogram om denna grupp har det som mål. MST har under de senaste åren breddats och skapat relevant politik på fler områden. Att MST ska bli vara en del av den utrikespolitiska debatten ses som positivt, även där om det är den internationella gruppens mening att vilja så. Med fler medlemmar engagerade på fler politiska områden breddar vi vår organisation och skapar relevant politik för fler.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet:

att avslå att-sats 1 och 2

Samt

att besvara att-sats 3 och 4

42

MOTION 8

ANGÅENDE SVERIGES FRAMTIDA KOMPETENSFÖRSÖRJNING.

Klas Vestergren – MST Handelshögskolan

Svensk högre utbildning står de närmaste åren inför en rad stora utmaningar om Sverige i framtiden ska vara en konkurrenskraftigt land som klarar av den allt hårdare internationella konkurrensen. Genom-snittsåldern för när man tar examen är 29 år i Sverige, vilket kan jämföras mot att snittet i OECD är 26 år. Bara Brasilien och Island har ett högre snittn.

Internränta för högre utbildning ligger i Sverige en bra bit under snittet i OECD. För män är internräntan 7,4 procent och snittet i OECD är13,9 procent. Internränta kvinnor är 7,1% snittet i OECD är 13,2%o.

Statistiska Centralbyrån har varnat för att det år 2020 kommer finnas ett underskott på över 20 000 in-genjörer i Sverige. Det kan jämföras mot att man i Kina varje år utbildar över 300 000 ingenjörer. Frågan man bör ställa sig är då vart multinationella företag kommer etablera sin verksamhet och vart ifrån de kommer vilja anställa ifrån. Sverige, där det är brist på rätt arbetskraft eller i ett land som Kina som där det finns ingenjörer med samma kunskap som svenska ingenjörer, de har samma datorer som svenska ingenjörer, de har samma kurslitteratur dom svenska ingenjörer och utför samma arbete som svenska ingenjörer, fast för en bråkdel i lön jämfört mot en svenska ingenjör. Att Sverige skulle bli ett land som konkurrerar med låga löner är knappast en utveckling någon vill se och det är inte heller så troligt att vi kommer bli ett skatteparadis, utan vår konkurrensfördel kommer vara kunskap och inovation.

Den svenska högskoledebatten har nästintill uteslutande handlat om vem som satsar mest pengar och utökar antalet platser mest. Att satsa på högre utbildning är givetvis bra och är det som bygger länder starka, givet att de människor utbildas till svarar upp mot vad som efterfrågas på en allt mer global ar-betsmarknad. Så är inte fallet idag.

Den högre utbildningen i Sverige skulle man som kunna beskriva som ett typexempel på moral hazard. Staten bekostar utbildningen i tron om att när studenterna utbildat sig klart kan de få jobb som skapar tillväxt och skatteintäkter, eller andra mervärden till samhället. Men statistiken talar sitt tydliga språk att så inte är fallet utan istället väljer många studenter utbildningar där förutsättningarna för jobb inom det man utbildat sig till är dåliga. Enligt siffror från Svenskt Näringsliv är det uppemot 30 procent av de som tar examen som inte jobbar inom områden med koppling till deras utbildning.

Båda dessa problem hör ihop och kommer i kombination med varandra leda till icke-önskvärda scenarion. Att det inte lönar sig att utbilda sig och att studenter inte har incitament att göra rationella val gör att riskera stagnera. Det är verklighet som ett relevant ungdomsförbund måste våga ta sig an.

Genom att slopa samtliga statliga inkomstskatter skulle det löna sig betydligt mer att utbilda sig och faktiskt offra både tid och höga studielån.

Samtidigt räcker inte det. För att få studenter att ta större ansvar och minska den asymmetri som idag finns borde det göras möjligt att för lärosätena att ta ut studieavgifter. Den relevanta frågan är egentligen inte hur höga avgifterna är utan poängen med att inför studieavgifter skulle helt enkelt vara att i större utsträckning få studenter att nyttomaximera sitt val av utbildning och hur man sedan lägger upp sin studietakt. Genom att införa studieavgifter tvingas även lärosätena att höja kvaliteten på utbildningarna genom i och med att det som student skulle bli möjligt att faktiskt reklamera sin utbildning.

Dessutom borde PPM-valet utökas. På så vis blir mindre del av pensionen allmän pension och man får istället behålla och förvalta mer av sin framtida försörjning. Utbildar man sig ska det givetvis även synas på pensionen i större utsträckning.

Samtidigt måste det ställas större krav på lärosätena och nytt resurstilldelningssystem måste komma på plats. Idag får lärosäten ersättning av staten i princip enbart baserat på hur hur stora kvantiteter man utbildar. Ett system som i större utsträckning tar hänsyn till huruvida examinerade studenter etablerar sig på arbetsmarknaden, i vilket utsträckning utbildningarna leder till examen och vilken utvärderad kvalitet som utbildningarna håller skulle skapa viktiga incitament för lärosätena att vara med och öka kompetens-försörjningen.

n http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Utbildningsniva/Examensalder/o http://www.oecd.org/edu/Education-at-a-Glance-2014.pdf

43

Mot bakgrund av detta yrkar jag på:

att1 Moderata Studenter verkar för plattskatt.

att2 Moderata Studenter verkar för att det blir möjligt för lärosätena att in-föra studieavgifter samt att dessa max får till CSN:s merkostnadslån för undervisningsavgift

att3 Moderata Studenter verkar för att PPM-valet utökas

att4 Moderata Studenter verkar för att det nuvarande resurstilldelningssys-temet ses över.

att5 motionen skickas vidare till MUF:s arbetsstämma 2015

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka motionären för en intressant motion som tar upp ett viktigt ämne. Kompetensförsörjning är idag ett mycket stort problem för flertalet företag och hotar därmed landets framtida tillväxt. För att skapa bättre förutsättningar för kompetensförsörjning, måste det mycket rik-tigt bli mer lönsamt att studera och den så kallade utbildningspremien måste öka. Avskaffade statliga inkomstskatter dit även värnskatten hänförs skulle vara ett stort steg i rätt riktning. Utan statliga in-komstskatter skulle skatten per definition bli platt. Progressivitet i skatteskalan slår direkt på utbildning, talang och entreprenörskap och även ett litet PPM-val innebär stor sådan i och med pensionssystemets uppbyggnad. Däremot är att-satsen om resurstilldelningssystemet både otydlig och oklar i och med att systemet redan idag ’’ses över’’ av makthavare, UK-ämbetet och för den delen Moderata Studenter.

Med anledning av ovanstående yrkar riksstyrelsen

att bifalla att-satserna 1,2 och 3

att besvara att-sats 4

Samt

att avslå att-sats 5

44

MOTION 9 ANGÅENDE MÖJLIGGÖRANDET AV FLER STUDENTBOSTÄDER

Sara Elingfors, Lucas Kramer – MST UppsalaBostadskrisen för studenter är ett faktum. På de håll i landet där bostadssituationen är som värst möts vi ständigt av skräckexempel om vänner och studiekamrater som fått tacka nej till en studieplats på grund av brist på boende eller spenderat sitt första halvår som student sovandes på en väns soffa.

Det byggs för lite av den typen av bostäder som studenter har råd med. Medan vänstern skriker sig hesa efter statliga subventioner vill vi gå till botten med problemet och möjliggöra ökat byggande, utan att behöva pumpa ut pengar från statskassan. Den nuvarande regeringen har inte gett några klara besked och med tanke på bostadsministerns partis ovilja att låta städer och ekonomier växa, ser det mörkt ut för den hemlöse studenten under kommande år.

Problemet idag grundas till stor del på att det är för dyrt att bygga studentbostäder av den standard lagen och byggnormerna förordar. Att vi som studenter liksom alla andra eftersträvar en hög standard på vårt boende är självklart. Problemet är dock idag att vi ha skapat byggnormer och regler för en standard som är så pass dyr att bygga att den inte motsvarar vad de flesta studenter har råd med. Resultatet blir att det byggs allt för lite och första flytten hemifrån går istället för till en egen bostad, till kompisens soffa.

Att se över bullerkraven och minskad boarea för studentbostäder är två konkreta förslag som skulle kun-na möjliggöra betydligt fler studentbostäder och få fart på byggandet. En relativt sett marginell höjning av dagens bullerkrav skulle möjliggöra både nybyggnation och ombyggnation av bostäder i centrala delar av många av våra städer. Dagens riktvärden måste ses över. En lägre moms vid byggande av just student-bostäder är även något som skulle gynna nybyggnation.

Moderata Studenter ska bli ännu tydligare i bostadsfrågan med konkreta förslag för att se till att alla stu-denter har ett hem under tiden man förbereder sig inför yrkeslivet.

Vi vill därför föreslå riksårsmötet

att1 Moderata Studenter verkar för att studentbostäder med mindre boarea får byggas

att2 Moderata Studenter verkar för sänkt byggmoms på studentbostäder

att3 Moderata Studenter verkar för att höja riktvärdet för buller

att4 Moderata Studenter verkar för att längden på tidsbegränsade bygglov förlängs för att möjliggöra exempelvis fler modulbostäder

45

Riksstyrelsens svar:Först och främst vill vi tacka motionärerna för att beröra ett viktigt politiskt ämne och göra så på ett välformulerat sätt. Bostadsfrågan är oerhört viktig för oss studenter och tyvärr har det byggts alldeles för lite över tid i Sverige. Bostadsmarknaden hör till bland de mest reglerade marknaderna i landet, och vi ligger sämst till i OECD-området. För att det ska byggas mer, måste vi avreglera. Motionärerna nämner i sin motion ett par viktiga avregleringar som tillåtande av mindre boarea, en höjning av riktvärdet för bul-ler samt möjliggörande av modulbostäder. Dessa förslag är både riktiga och riktiga steg på vägen. Dock anser riksstyrelsen att sänkt byggmoms för studentbostäder – allt annat lika – inte är ett bra förslag då enhetlig moms är att föredra. Genom olika momssatser säger politikerna att vissa saker skulle vara bättre än andra, och styr därigenom köpmönster och beteenden. Byggande är viktigt, men om det är viktigare än mat, TV-spel eller en ny tröja för individen bestämma.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet:

att bifalla att-satserna 1, 3 och 4

Samt

att avslå att-sats 2

Reservation: Denice Sigvardsson

En av Sverige mest reglerade marknader är bostadsmarknaden. I alla lägen är det viktigt att förenkla pro-cessen, allt från effektivisering av bygglovshandläggning till färre regleringar såsom buller. Däremot anser jag inte att det är rätt väg att förlänga tiden på redan tidsbegränsade bygglov.

Jag anser det finnas två problem i argumentationen. Om tidsaspekten förlängs på ett redan tidsbegränsat bygglov, vad är då anledningen till att ha ett tidsbegränsat bygglov? Härmed anser jag att istället slopa tidsbegränsade bygglov än att förlänga desamma skulle vara en bättre lösning.

Jag ser även ett annat problem med att nämnt bygglov. De finns där av en anledning, att en långsiktig lösning inte finns utan endast är hållbar i cirka 10-15 år. Dessa bygglov är inte lika hårt reglerade utan undkommer vissa lagar och regler och gör det därmed billigare och enklare att bygga. Vid en förlängning av ett tidsbegränsat kan det bygglovet konkurrera på samma marknad som ett ordinarie, vilket gör att de inte konkurrerar på lika villkor. Det tidsbegränsade kan även uppehålla mark, där ett ordinarie bygglov möjligen skulle vilja bygga. I längden anser jag det alltid bättre att förorda ett ordinarie bygglov framför ett tidsbegränsat, då det ordinarie investerar i framtiden med bättre lösningar och kvalité.

Med anledning av ovanstående vill jag reservera mig till förmån för avslag på att-sats 4.

46

MOTION 10 ANGÅENDE DIGITALISERA HÖGRE UTBILDNING

Ina Djurestål, Mattias Askerson – MST KTHVår omvärld är i ständig förändring och vår vardag blir allt mer digital. Vi ser hur företag digitaliserar sina organisationer genom att använda sig mer och mer av digitala kanaler där möten hålls via t.ex. Skype. Den här utvecklingen kommer att fortsätta och snabbas på i takt med den ökande globaliseringen. Det är därför viktigt att högre utbildning följer med i den utvecklingen för att förbereda studenterna för vad som komma skall. Meningen med varje utbildning är att förberedas inför kommande yrkesliv och om univer-sitet och högskolor inte lyckas upprätthålla det kommer de snart tappa relevans. I och med den ökande kunskapsspridningen på Internet behöver universiteten utvecklas.

En digitaliserad högre utbildning skulle kunna erbjuda fler distanskurser med inspelade videoföreläsning-ar. Detta skulle leda till en rad positiva effekter som att studenter får möjligheten att bo kvar i sin hemort och samtidigt gå sin drömutbildning. Det skulle minska bostadsbristen i universitetsstäder och skuldsätt-ningsgraden hos studenter då de inte behöver belåna sig för boende. Utbildningen skulle också kunna göras billigare eftersom skolan inte behöver anställa lika många lärare då mycket av undervisningen skul-le vara förinspelad. Dessutom skulle skolorna inte behöva erbjuda fysiska platser för studenterna. Genom att utbildningen blir mindre kostsam spar staten resurser som kan läggas på t.ex. fler skattesänkningar.

En uppfattning om digitaliseringen är att skolors status kan sjunka, i de fall man misstänker att kvalitén på utbildningen påverkas negativt av det. Det finns däremot mycket som tyder på att det påståendet inte stämmer då både Harvard University och The Massachusetts Institute of Technology (MIT) erbjuder en rad olika program och kurser på distansp . Båda universiteten toppar dessutom alla mätningar över världens bästa universitetq.

Med en mer digitaliserad utbildning får studenter dessutom en mer flexibel vardag. Exempelvis kan en student se föreläsningen på morgonen innan sitt deltidsjobb medan en annan kan se den efter kvällens träningspass. Detta underlättar för studenter att arbeta och tjäna pengar vid sidan om studierna och därmed minska deras beroende till CSN. Deltidsarbete i sin tur leder också till förbättrade möjligheter för studenter att tidigt knyta kontakt med framtida arbetsgivare och få jobb efter avslutade studier.

Därför yrkar vi på

att1 Moderata Studenter uttalar att digitalisering inom högre utbildning är positiv

att2 Moderata Studenter verkar för att högre utbildning digitaliseras

att3 Moderata Studenter uttalar att digitalisering ökar lönsamheten att plug-ga

p http://www.extension.harvard.edu/distance-education, http://www.harvard.edu/faqs/distance-learningq http://www.timeshighereducation.co.uk/world-university-rankings/2014-15/world-ranking/range/001-200/page/1/order/rank%7Casc

47

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka för en välskriven motion som handlar om ett mycket aktuellt ämne inom utbildning. Vi håller med om att digitalisering är något som absolut är eftersträvansvärt i olika fall och gör högre utbildning enklare och mer tillgänglig på många sätt. Vi vill dock inte gå så långt som att uttala att all digitalisering inom högre utbildning är positiv då det är dels väldigt svårt att utvärdera hur det skulle te sig i alla olika utbildningsmoment. Även om vi upplever att digitalisering är bra på många sätt inom utbildning så tycker vi att det borde vara upp till varje lärosäte att bestämma hur de vill utfor-ma sin utbildning själva utefter vad som fungerar bäst för deras program, kurser och studenter. Vare sig digitalisering i högre utbildning ökar lönsamheten att plugga är något vi anser att vi varken kan eller ska ta ställning till.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att avslå attsats 1 och 3

Samt

att besvara attsats 2

Reservation:Denice Sigvardsson, Jesper Skalberg Karlsson

Sverige är bland de bästa på att dela ut datorer i skolan men bland de sämsta på att använda dem. Det konstaterade Digitaliseringskommissionen i sin rapport redan 2013. När vi skriver 2015 i kalendern så är det OECD som pekar på att svensk skola är alldeles för dålig på att använda digitala verktyg. Det är problematiskt.

Man ska också vara ärlig med att det inte finns något egenvärde i att flytta skolan till internet. Det finns heller ingen kausalitet som säger att en ökad eller fullständig digitalisering leder till höjda studieresultat för breda grupper.

Det man däremot kan säga är att när elever har långt större kunnande om det digitala än vad lärarna har så urholkar det förtroendet för professionen. På Stockholms Universitets lärarutbildning finns bara en kurs som kan anses digitaliserad: PowerPoint för lärare. Det menar vi är problematiskt.

Så, även om digitalisering inte är någon helhetslösning, och även om MOOC:s inte kommer att leda till att Sverige får världens bästa ingenjörer – så är det önskvärt att skolan anpassar sig till den verklighet vi lever i 2015 och börjar arbeta med digitaliseringen. Framtiden väntar inte, och skolan skall inte vara avskärmad från densamma.

Med anledning av ovanstående vill vi reservera oss till förmån för bifall på att-sats 1 och 2.

48

MOTION 11 ANGÅENDE ATT AVSKAFFA PUBLIC SERVICE.

Jonas Jesslén, Alexander Torin – MST KarlstadMånga förslag om hur en framtid med public service kan se ut har presenterats på senare tid. Förslagen har varit allt ifrån att lägga TV- och radioavgiften på skattsedeln till att införa abonnemang liknande de internetbaserade musik- och TV-tjänster som Spotify och Netflix.

Vi menar dock att många av dessa förslag bara skjuter problemet framför sig utan att ta tag i grundpro-blemet. För problemet är att det är staten som leker företag. Till skillnad från vanliga företag så tvingas medborgare i Sverige att köpa statens TV- och radiotjänster.

TV- och radioavgiften har dessutom varit ett ekonomiskt problem för många studenter på grund av att kostnaden uppgår till totalt 2076 kronor per år. Pengar som kunde gått till hyra eller näringsrikare mat. För även om en person äger en TV och inte kollar på sändningar från SVT så måste denne betala TV-av-gift. Detta för att personen har möjlighet att titta på statliga sändningar med sin TV. Vi har många möjlig-heter att ta del av tjänster och avtal, och sällan tvingas vi att betala för dessa trots att vi inte vill använda dem. Nu ska det sista sovjetfästet rivas, ner med statens radio och television. Låt människan välja själv.

Med anledning av ovanstående så föreslår vi riksårsmötet besluta:

att1 Moderata studenter verkar för att avskaffa public service i Sverige.

att2 skicka vidare motionen till Moderata ungdomsförbundets arbetsstäm-ma 2015.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven motion kring ett alltid aktuellt ämne. Riksstyrelsen delar motionärernas syn om att public service i dagens form bör göras något åt. Vi delar även motionärernas syn om att staten ej ska agera som ett företag samt att avgiften idag drabbar stu-denter och andra låginkomsttagare hårt. Att staten ska kontrollera programutbudet för att ge samhället berikande programutbud är något som vi inte ser som nödvändigt.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att bifalla att-sats 1

Samt

att avslå att-sats 2

49

50

MOTION 12

ANGÅENDE YTTRANDEFRIHET PÅ RIKTIGT

MUF Halland (antagen på distriktsstämma)Yttrandefriheten är den enskilt viktigaste friheten vi har i samhället. En absolut yttrandefrihet är en grundpelare vars existens möjliggör samtliga andra rättigheter vi har i samhället. Att säga att man har yttrandefrihet samtidigt som man säger att vissa yttranden inte är önskvärda och än värre illegala, är nog det enskilt största hyckleriet i dagens svenska lagstiftning. Vi anser att en människas rätt att tänka och uttrycka sig fritt och oinskränkt måste vara en absolut rättighet för att skydda den mot enskilda politiker eller partipolitiska angendor.

Yttrandefriheten som koncept är, och i verkligheten, bör bli en absolut rättighet utan rum för tolkning eller subjektiv påverkan.

I yttrandefrihetens namn föreslår därför motionärerna för stämman:

att1 Moderata Studenter uttalar att yttrandefriheten är en absolut frihet och fråntas sin legitimitet vid minsta inskränkning

att2 Moderata Studenter verkar för en absolut och oinskränkt yttrandefrihet.

Distriktsstyrelsens svar

Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att yttrandefriheten är en grundbult i demokratin. Den yttrandefrihet vi har idag får aldrig tas för given, utan måste försvaras i varje läge. Det finns dock gränser för vad som kan anses vara försvarbart att skydda inom ramen för yttrandefrihetsgrundlagen. Uppvigling till grov brottslighet eller konkreta hotelser mot grupper och individer är bara ett par exempel på situatio-ner där samhället bör dra en tydlig gräns. Distriktsstyrelsen vill inte se ett samhälle där intoleranta krafter tillåts att oemotsagda uppvigla till hot, våld och förföljelse av grupper eller individer. Därför menar vi att det finns gränser även för vad som ryms inom ramen för yttrandefriheten.

Med anledning av detta, föreslår distriktsstyrelsen stämman

att besvara att-satserna 1 & 2

51

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill tacka motionärerna för en riktigt ideologisk motion som riksstyrelsen delar andemening-en i då vi värnar för en stark yttrandefrihet. Så som riksstyrelsen tolkar motionärernas att-satser innebär en absolut och oinskränkt yttrandefrihet att en person kan och skall få säga exakt vad som helst utan att någon rättslig påföljd skall kunna förekomma. Till en början framstår inställningen som hedervärd och ett naturligt liberalt inslag, men vid närmare granskning av innebörden framkommer problematiska inslag ur en liberal synvinkel. Att vara liberal innebär en önskan om människors frihet till den grad att de till-låts att göra vad de vill med sina liv och handla på de sätt de önskar, så länge de inte begränsar någon annans frihet eller skadar någon annan. Det är känt att man med ordets makt kan driva människor till den gräns att personen ifråga skadar sig själv, alternativt känner sig hotad och rädd, och att detta skulle vara en rättighet som omfattas av yttrandefriheten är för riksstyrelsen oförsvarbart. Trots att riksstyrelsen är starka företrädare för yttrandefrihet, är vi inte fullt lika förtjusta i tanken om att en individ skall ha rätt att begränsa medmänniskors frihet eller psykiskt skada dem genom exempelvis hot och förföljelse.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen stämman att

att avslå att-satserna 1 och 2

Reservation:Benjamin Dousa, Jesper Skalberg Karlsson

Om man på allvar vill kalla sig frihetlig eller liberal så är det också ett löfte om att stå upp för frihetliga och liberala principer. Det är inte moraliskt att kalla sig liberal, för att i nästa andetag rada upp de undan-tag man vill göra från dessa principer. Frihet är definitionsmässigt avsaknaden av tvång, och staten bör inte lägga sig i vad man får och inte får säga.

Yttrandefriheten är en av våra mest grundläggande friheter. Tillsammans med rätten till liv, rätten till sin kropp och rätten att äga frukten av sitt arbete är det en grundläggande negativ rättighet som måste för-svaras. Försvaras mot angrepp från allehanda socialister, förbudsivrare, glädjedödare och förmyndare.

Vi ser att yttrandefriheten angrips från flera håll. Det senaste året har attackerna mot det fria ordet in-tensifierats, både ute i Europa men också i vårt närområde. Samtidigt har Sverige en längre historia med den problematiska HMF-lagstiftningen, där intentionen om att stoppa rasistiska trakasserier idag leder till censur av skämtsamma T-shirts och domar som hämtar moraliska riktlinjer från den medeltida hädelsepa-ragrafen.

Yttrandefriheten är oändligt viktigt. Fortsätter vi göra dumma uttalanden till en polissak är snart religi-onskritik och mörk humor ett minne blott. Därför menar vi att yttrandefriheten ska ses som absolut, och att dagens bör inskränkningar tas bort.

Med anledning av ovanstående vill vi reservera oss till förmån för bifall på att-satserna 1 och 2.

52

MOTION 13 ANGÅENDE HÖGSKOLEMONOPOLET

MST VäxjöPå Linnéuniversitetet idag kostar en liten kopp kaffe 17 kronor. Med en studentbudget och krävande sche-man som i många fall inte bara fylls av studier, utan extrajobb och ideellt arbete, är en kopp kaffe då och då nödvändigt. Dock finns det inte rum för detta dyra kaffe i studentbudgeten. För att ett rimligare pris ska kunna existera krävs det vissa åtgärder.

Idag ägs restaurangen av Stockholms universitets studentkår som varje år plockar ut 2 miljoner i vinst. Att det idag inte finns någon konkurrens beror på att det kommunala bolaget Videum som äger fastigheterna har bestämt att det inte får finnas något annat företag som serverar förtäring än just högskolerestaurang-en. Detta tycker vi är helt absurt.

Vi i MST Växjö vill verka för att konkurrensutsätta högskolerestaurangen i Växjö, men vi behöver ert stöd. Det ska kunna vara möjligt för en student att driva ett fik på campusområdet, det ska finnas möjlighet för andra företag att etablera sig, och det ska finnas möjlighet för kaffesugna studenter att välja. Detta är en frihetsfråga, och borde vara en hjärtefråga för MST nationellt.

Vi ber er därför

att1 MST verkar för att konkurrensutsätta högskolerestaurangen i Växjö

att2 MST uttalar sig positivt angående att konkurrensutsätta högskoleres-taurangen i Växjö.

Riksstyrelsens svar:Riksstyrelsen vill börja med att tacka motionärerna för en välskriven motion. Riksstyrelsen har förståelse för motionärernas oro. Aktörer ska inte ha monopol på marknaden. Samtidigt är vi inte insatta i det en-skilda ärendet och kan därmed ej ta ställning till motionen i nuläget. Riksstyrelsen anser sig inte heller ha rätt att detaljstyra ett enskilt universitets verksamhet.

Att verksamheter konkurrens upphandlas är oerhört viktigt även när det kommer till aktörer ute på uni-versiteten.

Med anledning av ovanstående föreslår riksstyrelsen riksårsmötet

att besvara att-sats 1 & 2

53