Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi ... · Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi: En systematisk litteratursammanställning av metaanalyser

Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi: En

systematisk litteratursammanställning av metaanalyser

avseende vetenskaplig evidens för effekt.

Susanna Larsson Tholén

2

Förord

Föreliggande rapport är utförd på uppdrag av Norra Västmanlands samordningsförbund inom ramen

för projektet ”Utvärdering av metod – Lösningsfokus och motiverande samtal”. Norra Västmanlands

samordningsförbund var projektägare och Jonas Wells, samordnare på förbundet, projektledare.

Uppdraget bestod i att inventera befintliga metaanalyser av forskning kring effekter av

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF), och Motiverande samtal (MI) på organisations, grupp- och

individnivå i förhållande till önskvärd utveckling inom rehabilitering mot arbetsliv, och förbättrad

hälsa för individer, samt samverkan mellan myndigheter. Rapportens frågeställningar och

avgränsningar utarbetades i förhållande till uppdragsbeskrivningen, samt i samarbete med Jonas

Wells, Sussan Öster, samt Johanna Gustafsson. Sussan Öster arbetar som metodutvecklare på

Landstinget Västmanland och dess enhet Kompetenscenter för Hälsa (KCH), Johanna Gustafsson,

MSc Psykologi, är doktorand inom handikappvetenskap på Institutionen för Hälsovetenskap och

medicin på Örebro universitet. Jonas Wells och Sussan Öster har gemensamt lång erfarenhet av

metoderna Motiverande samtal och Lösningsfokuserad terapi. Johanna Gustafsson har förutom

frågeställningar och avgränsningar, medverkat i diskussioner avseende sökstrategi, och

resultatrapportering.

Undertecknad har, förutom finansiering av föreliggande rapport, ingen koppling till Norra

Västmanlands samordningsförbund. Det finns ingen tidigare koppling till de undersökta metoderna,

eller metaanalysers och originalartiklarnas författare.

Susanna Larsson Tholén

Falköping

2013-11-20

3

Innehållsförteckning

Introduktion 4-5

Mål 6

Syfte 6

Huvudfrågor 6

Delfrågor 6

Metod 6

Systematiska litteraturöversikter 6

Projektupplägg 6

Litteratur 7

Databaser och sökstrategi 7

Söksträngar 7

Omfattning och inklusionskriterier 8

Exklusion 8

Analys 8

Resultat 9

Inklusion/Exklusion 9

Kvalitetsgranskning 9-11

Effekter 11

Motiverande samtal (MI) 11

Övergripande 11

Enskilda effekter 12

Sammanslagna effekter 12-16

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) 16-18

Slutsatser och diskussion 18-19

Avgränsning och nytta 19

Sammanfattning 20

Referenslista 21

4

Inom hälso- och sjukvård är det viktigt, både för individ, organisation och samhälle, att kunna

bedöma om behandlingar eller interventioner har effekt, alternativt vilken behandlingsmetod eller

intervention som har störst effekt, för ett specifikt problem. (Statens beredning för medicinsk

utvärdering (SBU), 2013b). För att göra välavvägda bedömningar finns kunskap att söka inom det

vetenskapliga området (bästa rådande vetenskaplig evidens), från professionellas erfarenheter samt

brukares erfarenheter och önskemål. Effektutvärdering syftar således till att, från olika perspektiv,

fastställa om en intervention eller behandling fungerar eller inte, och den systematiska

litteraturöversikten erbjuder en metod för att sammanställa och syntetisera studieresultat från flera

effektutvärderingar (Shlonsky, Noonan, Littell, & Montgomery, 2011; Sundell & Ogden, 2012).

Vetenskaplig evidens för att göra uttalanden om effekt kan baseras på olika typer och nivåer av

kunskap. Första nivån avser ofta så kallade enkla orsakssamband, där frågan är om en intervention,

i relation till ett visst utfall eller problem, har effekt. För att nå djupare förståelse om det enkla

orsakssambandet är studier av mekanismer, det vill säga förklaringar till varför ett eventuellt

orsakssamband föreligger, nästa steg. Genom att söka kunskap om den kontext, omgivning och

förutsättningar, i vilken orsakssamband och mekanismer verkar, fördjupas förståelsen ytterligare

då både orsakssamband och dess mekanismer många gånger är kontextberoende. Vetenskaplig

evidensbasering kan ske som ett stegvis förfarande där man startar med frågor om det enkla

orsakssambandet, för att sedan gå vidare och fördjupa kunskapen till mekanismer och kontext.

Metaanalys, där litteraturöversiktens datasyntes sker med statistiska metoder, används oftast när

interventioner utvärderats via kvantitativa randomiserade studier (RCT) (Statens beredning för

medicinsk utvärdering (SBU), 2013b). Vad gäller design så anses, rätt utförd, en systematisk

litteratursammanställning med tillhörande metaanalys av RCT-originalstudier vara det

metodologiska upplägg som ger mest tillförlitliga resultat (Wells & Littell, 2009). Den

experimentella studiedesignen (RCT) anses vara det bästa sättet att besvara frågor om effekt

avseende enkla orsakssamband då studier med sådan design kontrollerar för andra effekter än

interventionseffekterna, samt kräver standardiserade interventions- och jämförelseförhållanden

(Bergmark, 2006; Sundell & Ogden, 2012), liksom att ”… såväl klienter som personal skall vara

ovetande om vad som konstituerar interventionen respektive kontrollinsatsen.” (blindning) (sid.

21) (Bergmark, 2006).

I effektstudier är man intresserad av skillnad i resultat, antingen mellan två

interventions/behandlingsgrupper, eller mellan en grupp som får behandling och en grupp som inte

får någon behandling alls. I metaanalysen räknar man, baserat på inkluderade originalstudiers

resultat, fram effektstorlek (ES) per studie samt, om de ingående studiernas ES är tillräckligt lika

(Socialstyrelsen, 2006), ett sammanvägt medelvärde av de ingående studierna resultat (Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2013b). Metaanalysens fördel är bland annat att den

beräknar dessa sammanvägda effekter, då det ger större statistisk teststyrka eftersom effekten

beräknas på en sammanlagd större undersökningsgrupp. Om en signifikant effektskillnad kan

påvisas till förmån för en intervention, bedöms denna intervention vara överlägsen (Statens

beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2013a).

Effektstorleken kan uttryckas som medelvärdesdifferenser (MD) mellan resultaten i interventions-

och kontrollgrupp, och de är ofta standardiserade (SMD) eftersom olika studier många gånger

mäter resultat på olika sätt (Durlak, 2009). Genom standardiseringen möjliggörs direkta

jämförelser mellan studier (Durlak, ibid.). Hedges´g och Cohen´s d är två typer av SMD-mått som

ofta används, men även riskkvot (riskratio, RR) och oddskvot (oddsratio, OR), liksom

korrelationsmått används (Durlak). Effektstorlekar bör kompletteras med ett konfidensintervall. Ett

95 % konfidensintervall betyder att det sanna värdet med 95 % säkerhet ligger inom intervallet.

Konfidensintervallet anger därmed precisionen i punktestimatet (SMD, RR, OR), det vill säga den

variation i effekt man kan förvänta sig i populationen (Durlak). Ett kortare konfidensintervall

anger en större precision än ett längre konfidensintervall. Om, vid förväntad positiv effekt,

konfidensintervallet omfattar negativa (-) värden betyder det att effektstorleken inte är signifikant.

För att en förväntat positiv effektstorlek skall räknas som signifikant skall således både

punktestimat och konfidensintervall vara positiva. Då konfidensintervallet, till skillnad från

5

punktestimatet, är beroende av undersökningsgruppens storlek är ökad precision att vänta ju större

undersökningsgruppen är.

När det gäller storlek på eventuell effekt påverkas den av studiedesign, målgrupp för

interventionen, hur interventionen genomförs, samt av vilka utfallsvariabler som använts. Den

experimentella designen (RCT) genererar generellt lägre effekter än utvärderingar med en mindre

kontrollerad design (Sundell & Ogden, 2012). Effektstorlek är också beroende av vad

interventionen jämförs med. I allmänhet påvisas större effektstorlekar om jämförelsen

”intervention – ingen/svag intervention” görs, jämfört med om jämförelsen avser ”intervention –

annan aktiv/stark intervention” (Sundell & Ogden, 2012).

Vilken storlek på effekt som uppfattas vara av praktisk betydelse är beroende av ett flertal olika

variabler. Durlak, som refererar till Cohen (1988, Statistical power analysis for the behavioral

sciences (2nd ed.). Hilllsdale, NJ: Erlbaum.), anger tröskelvärden för vad som anses vara låg,

medel och hög effektstorlek:

•d (SMD)< 0.20 indikerar inte någon effekt.

•d (SMD)= 0.20–0.50 betecknas som låg effekt

•d (SMD)= 0.50–0.80 betecknas som medeleffekt

•d (SMD)>0.80 betecknas som hög effekt

Tröskelvärden bör inte ensamma användas för att avgöra grad av evidens (Durlak, 2009). Hänsyn

måste också tas till tidigare kunskap om hur stora effektstorlekar som vanligtvis brukar identifieras

inom området, samt klinisk relevans, studiedesign och studiekvalitet. Med klinisk relevans avses

om de personer eller patienter som deltar i en intervention eller behandling uppfattar den som

värdefull (Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2012). Professionellas erfarenheter

och upplevelse av metoden är också viktigt att förhålla sig till. Vidare, för att kunna fatta beslut om

en behandlingsmetod eller intervention är lämplig, bör utvärderingen inkludera analys av om

eventuella positiva effekter är större än eventuella biverkningar. Det är dock bara undantagsvis

som forskning om psykologiska metoder behandlar eventuella biverkningar (Jonsson, 2012).

Resultat som visar en signifikant försämring för behandlingsgruppen bör man därför vara

uppmärksam på.

Det finns många svårigheter när det gäller att sammanställa vetenskaplig evidens, och

sammanvägning av kunskapsunderlagen utgör den största utmaningen (Bergmark, 2006). Vid

bedömning av omfattande material skall ett stort antal områden evidens graderas, och en

bedömning göras hur motsättning mellan olika områdens evidensgraderingar skall lösas

(Socialstyrelsen, 2006), och det är därför viktigt att göra tydliga avgränsningar. Transparans, det

vill säga att presentera hur den systematiska litteratursammanställningen är genomförd, är

avgörande för att kunna bedöma kvaliteten i sammanställningens resultat (Littell & Shlonsky,

2011). AMSTAR är ett verktyg som används för att bedöma kvalitet avseende metodologisk

transparans (Littell & Shlonsky, ibid.; Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU), 2013b).

En originalstudie som använt design av typen RCT betyder inte automatiskt god kvalitet.

Exempelvis saknas blindning i många RCT-studier (Bergmark, 2006), vilket i studier av

psykosociala interventioner beror på att det inte är möjligt att blinda utförarna av interventionen,

samt i många fall svårt att blinda mottagarna, särskilt om kontrollinterventionen inte är en annan

aktiv intervention (Smedslund et al., 2011). Wells och Littell (2009) hänvisar till att skalor, såsom

den av William Miller med kollegor utvecklade The Methodological Quality Rating Scale

(MQRS), eller det system som utvecklats av the Cochrane Collaboration, bör användas i

metaanalyser för att bedöma originalartiklarnas studiekvalitet. De resultat och de slutsatser som

dras i metaanalyser kan också vara behäftade med systematiska fel. Littell (2008) pekar på att

systematiska litteratursammanställningar ofta har systematiska fel i form av att de resultat som

presenteras bortser från icke signifikanta sådana, samt överdriver positiva resultat. Hur bortfall

hanterats i original studien, liksom i metaanalysen där den är inkluderad, påverkar också resultatet.

I föreliggande studie är inkluderade metaanalyser är bedömda efter AMSTAR, och de

kvalitetsbedömningar som gjorts (av respektive metaanalys författare) avseende originalstudier är

översiktligt presenterade i den mån de är gjorda. För att sortera i ett stort material har avgränsning

avseende kunskapsnivå och frågeställningar gjorts.

6

Mål

Sammanställa rådande vetenskapliga evidens avseende enkla orsakssamband, för

interventionsmetoderna Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF).

Syfte

Utgöra en del i ett bedömningsunderlag för att avgöra om de undersökta interventionsmetoderna

Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) har effekt.

Huvudfrågor

Vilken evidens för effekt avseende enkla orsakssamband finns för metoderna Motiverande samtal

(MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF)?

För vilka användnings/problem-områden finns evidens för sådan effekt?

Delfrågor

Finns signifikanta enskilda effekter?

Finns sammanvägda enskilda effekter?

Hur stora är de?

Hur stor andel enskilda signifikanta effekter har konstaterats?

Skiljer sig andelen, enskilda och sammanvägda, signifikanta effekter åt med avseende på om

jämförelse/kontrollgrupp varit svag eller stark?

Metod

Systematiska litteraturöversikter

Den systematiska litteraturöversikten syftar till att integrera vetenskapliga empiriska fynd och

summera evidens inom ett forskningsområde (Higgins & Green, 2011). Det som karaktäriserar den

systematiska litteraturöversikten som metod är att mål och syften samt inklusionskriterier i förväg

formuleras och bestäms. Metoderna som används skall tydligt beskrivas för att kunna

reproduceras. En systematisk sökning efter relevant litteratur genomförs, ett urval görs, relevans

och kvalitet bedöms, data extraheras och en syntes/sammanvägning av resultaten presenteras samt

en bedömning görs av hur välgrundade resultaten är (Statens beredning för medicinsk utvärdering

(SBU), 2013b). En systematiska litteraturstudie kan, men behöver inte innehålla, metaanalyser.

Projektupplägg

Föreliggande rapport har genomförts enligt följande upplägg:

Samtal med uppdragsgivare för att diskutera: frågeställning(ar), indikatorer, målpopulation,

inklusionskriterier, hur är relevanta studier indexerade och vilka termer som kan

förekomma i titel, abstract och nyckelord/keywords, samt hur stora sökmängder som kan

förväntas.

Samtal med Örebro samt Göteborgs (samhällsvetenskapliga och biomedicinska)

universitetsbibliotek för identifikation av informationskällor och relevanta sökordssträngar.

Upprättande av referenshanteringsbibliotek (EndNote).

Litteratursökning i enlighet med i förväg bestämda frågeställningar, val av databaser och

sök/ämnesordsträngar.

7

Extraktion utifrån sammanfattningar/abstracts, titel och nyckelord/keywords i enlighet med

på förhand bestämda inklusions- och exklusionskriterier.

Evidens-, och kvalitetsbedömning av utvalt material

Sammanställning av resultat i skriftlig rapport.

Litteratur

Litteratursökning gjordes i enlighet med uppdragsgivarens frågeställningar och inkluderade

medicinsk, vårdvetenskaplig, psykologisk, sociologisk och pedagogisk forskningslitteratur.

En förberedande sökning visade att inom båda områdena, Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF)

och Motiverande samtal (MI), fanns ett flertal systematiska litteratursammanställningar.

Sökmängderna var större avseende MI, vilket var väntat.

Databaser och sökstrategi

Ämnesdatabaserna Applied Social Sciences Index and Abstracts (ASSIA), Academic Search Elite,

BIOSYS, Cumulative Index to Nursing and Allied Health (CINAHL), Database of Abstracts of

Reviews of Effects (Cohrane Library), ERIC (Education Resources Information Center), PsycInfo,

PsycArticles, PubMed, Science Citation Index Expanded (SCI), ScienceDirect, Scopus, SweMed+,

Social Sciences citation index (SSCI), Social Services Abstract (SSA), Sociological Abstracts

(SA), The Cochrane Database of Systematic Reviews, och The International Bibliography of the

Social Sciences (IBSS) genomsöktes.

ERIC, PsycInfo, PsycArticles, ASSIA, IBSS, SSA, SA samsöktes via metasöktjänsten ProQuest

Social Sciences. Via EBSCOHost nåddes var för sig databaserna Academic Search Elite och

CINAHL. PubMed söktes via National Library of Medicine (NLM) och SweMed+ via Karolinska

institutet. Databaserna ScienceDirect och Scopus söktes var för sig genom Elsevier´s sökplattform

SciVerse. Thomson Reuters sökplattform, World of Knowledge möjliggör samtidig sökning i Web

of Science och BIOSYS. Web of Science innehåller databaserna Social Sciences Citation Index

samt Science Citation Index.

I ProQuest Social Sciences gjordes särskild sökning på författarna Steve de Shazer, Inso Kim

Berg, Wallace J. Gingerich, Cynthia Franklin, Eve Lipchik, Terry S. Miller, Eric E. McCollum och

Alasdair J. Macdonald (LF). På författarna William R. Miller och Stephen Rollnick gjordes en

liknande sökning avseende MI.

Booleanska operatorer som användes var AND, OR.

För att identifiera relevanta sökordssträngar identifierades först fria sökord tillsammans med

uppdragsgivaren, samt via genomläsning av kärnlitteratur inom varje område (Motiverande samtal

respektive Lösningsfokuserat arbetsätt/terapi). Baserat på det söktes respektive ämnesdatabas

ordlista efter relevanta ämnesord. Söksträngar sammanställdes därefter. Beroende på vilken

ämnesdatabas som söktes bestod söksträngarna av fria sökord samt ämnesord, alternativt enbart

fria sökord. Elsevier´s Science Direct och Scopus, liksom Google Scholar och Web of Knowledge

har inte ämnesordlistor vilket innebar att enbart fria sökord användes. The Cohrane Library liksom

PubMed och SweMed+ söktes med hjälp av MeSH-termer. Då Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi

(LF) inte finns som MeSH term användes fria sökord. Inga utfallsvariabler har använts som

sökord, ämnesord eller i söksträngar då uppdragets övergripande målsättning var att få en bred bild

av forskningsläget inom respektive område.

Söksträngar

Söksträngar utarbetades i relation till den databas som genomsöktes eller sökmotor som användes.

De söksträngar som användes hos metasöktjänsten ProQuest Social Sciences presenteras nedan.

Söksträngar för övriga databaser och sökmotorer kan erhållas via författaren.

(”motivational interviewing” OR ”brief motivational interviewing”) AND (”meta-analysis” OR ”meta

analysis”)

8

(”motivational interviewing” OR ”brief motivational interviewing”) AND ("meta-synthesis" OR

"meta synthesis")

(”motivational interviewing” OR ”brief motivational interviewing”) AND ("review*" OR

”review/reviews” OR "systematic review*" OR "literature review*" OR ”review article*”)

(”solution focus* therapy” OR ”solution-focus* therapy” OR ”solution focus* brief therapy” OR

”solution-focus* brief therapy” OR ”solution-focus*” OR ”solution focus*” OR ”focus* solution” OR

”focus*-solution” OR ”solution* base* brief therapy” OR ”solution*-base* brief therapy”) AND

(”meta-analysis” OR ”meta analysis”)




("meta-synthesis" OR "meta synthesis")




("review*" OR ”review/reviews” OR "systematic review*" OR "literature review*" OR ”review

article*”)

Omfattning och inklusionskriterier

Den insamlade litteraturen omfattade systematiska litteratursammanställningar som publicerats i

engelskspråkiga vetenskapligt granskade artiklar. Tidsperiod som sökning gjordes för var, för både

Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF), 1980-2013.

Systematiska litteratursammanställningar, hädanefter kallade metaanalyser, inkluderades enligt

följande kriterier:

Motiverande samtal (MI) respektive Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) är

huvudintervention

Metaanalys är genomförd

Originalartiklar har en kontrollerad design

Effekt av MI/LF har utvärderats

Målgruppen är i huvudsak vuxna

Exklusion

Vad gäller Motiverande samtal (MI) så har metaanalyser som rapporterat effekter kopplade till

indirekta utfallsmått (exv. blodtryck) exkluderats, liksom metaanalyser där det framgått att

resultaten huvudsakligen (> 50 % av inkluderade originalartiklar) baserats på

undersökningsgruppen ungdomar och/eller barn. En artikel skriven av Burke med kollegor (Burke,

Dunn, Atkins, & Phelps, 2004) exkluderades då den till största delen bygger på artikeln som

publicerades av Burke med kollegor 2003 (Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003), men innehåller

mindre information. Artikeln skriven av Lundahl och Burke (Lundahl & Burke, 2009)

exkluderades då den utgjorde en sammanställning av metaanalyser avseende Motiverande samtal

(MI).

Analys

Från respektive metaanalys har information om enskilda och sammanvägda effektstorlekar och

dess konfidensintervall (95 %) hämtats, liksom information om typ jämförelsegrupp och

problemområde.

9

Resultat

Den sökstrategi som använts i föreliggande studier har följt kriterierna i AMSTAR.

Inklusion/Exklusion

Genomläsning av abstract, titel och nyckelord/keywords för att avgöra inklusion gjordes av två

personer (Larsson Tholén, Gustafsson) oberoende av varandra. Överensstämmelsen var knappt 75

% för MI och 100 % för LF. Där olika resultat erhölls inkluderades alla artiklar för genomläsning

av fulltextartikeln. Genomläsning av fulltextartiklar gjordes av en person (Larsson Tholén), vilket

kan medföra fel i större utsträckning än om två oberoende avgjort inklusion respektive exklusion.

Resultatet av litteratursökningsprocessen avseende Motiverande samtal (MI) samt

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) presenteras i Figur 1 respektive Figur 2.

I bilagorna 1-4 finns referenslistor för inkluderade och exkluderade artiklar efter genomläsning av

fulltext.

Metaanalyserna varierar sinsemellan i hur de sammanställt och rapporterat information och

resultat. Gemensamt för de inkluderade metaanalyserna är att originalartiklarna haft en

kontrollerad design där interventionsgrupp jämförts med antingen ingen intervention alls, eller

annan aktiv intervention, resultat finns rapporterat per problemområde, målgruppen har i huvudsak

varit vuxna personer, och effektstorlekar finns rapporterade. De originalartiklar som inkluderats i

respektive metaanalys har haft stor variation vad gäller interventionens genomförande (vem, var,

hur, dos, typ), målgruppens karaktäristika, val av utfallsvariabler, samt när uppföljning skett, och

till vilken uppföljningstidpunkt (er) beräknade effektmått (ES) är knutna.

Kvalitetsgranskning

De ingående metaanalysernas metodologiska kvalitet granskades med utgångspunkt från Bilaga 6. Mall

för kvalitetsgranskning av systematiska översikter enligt AMSTAR Version 2012:1 (Statens beredning

för medicinsk utvärdering (SBU), 2013b). AMSTAR innehåller elva (11) frågeområden. För att kunna

göra jämförelser mellan inkluderade metaanalyser har i föreliggande rapport varje frågeområde inom

AMSTAR tilldelats antingen 0; 0,5, eller 1 poäng. Elva poäng utgjorde därmed högsta metodologiska

kvalitet. Fördelningen när det gällde inkluderade metaanalyser avseende Motiverande samtal (MI) såg ut

enligt följande;

Burke med kollegor (2003), 7,5 p

Hettema med kollegor (2005), 7,5 p

Vasilaki med kollegor (2006), 7,5 p

Heckman med kollegor (2010), 10 p

Hettema och Hendricks (2010), 9,5 p

Lai med kollegor (2010), 11 p

Lundahl med kollegor (2010), 8 p

Armstrong med kollegor (2011), 11 p

Berg med kollegor (2011), 8,5 p

Smedslund med kollegor (2011), 11 p.

10

Figur 1. Resultat litteratursökningsprocess Motiverande samtal (MI)

Figur 2. Resultat litteratursökningsprocess Lösningsfokuserat arbetsätt/terapi (LF)

Resultaten varierar, men tendensen är att den metodologiska kvaliteten och transparansen ökat

med tiden.

Artikeln som inkluderades avseende Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) bedömdes till 6,5 p.

enligt AMSTAR.

11

Originalartiklarnas kvalitet har skattats av metaanalysernas författare. När det gäller Motiverande

samtal (MI) är den skattad med två olika typer mått, The Methodological Quality Rating Scale

(MQRS), samt skalor med olika skalsteg från The Cochrane Collaboration, vilket gör att det inte är

helt jämförbart metaanalyserna emellan. Den övergripande bilden är dock att metaanalyserna

avseende MI innehåller originalartiklar av låg- till medelhög kvalitet. Originalartiklarna som

inkluderats av Vasilaki, Hosier och Cox (2006) håller en högre kvalitet än övriga, medan artiklarna

som inkluderats av Hettema, Steele och Miller (2005) avseende intima relationer/par håller en

mycket låg kvalitet. I metaanalysen av Lundahl med kollegor (2010) framgår originalartiklarnas

kvalitet inte klart. I ett antal av metaanalyserna har gjorts bedömning av publikationsbias och

resultaten varierar, vilket innebär att det inte går att utesluta sådan bias. Med publikationsbias

menas att det i huvudsak publiceras artiklar som visar på positiva effekter till förmån för undersökt

intervention. Negativa effekter, eller nollresultat publiceras inte vilket betyder att sammanlagda

effektstorlekar kan blåsas upp.

Avseende LF så var originalartiklarnas (22 st.) kvalitet graderade av metaanalysens författare på

en skala från 0-6, där 6 var högsta kvalitet. Nio (9) av artiklarna skattades av metaanalysens

författare ha kvalitet 3, åtta (8) kvalitet 4, fyra (4) kvalitet 5, och en (1) artikel ansågs vara av

högsta kvalitet (6). Medelvärdet var 3,86, vilket bör kunna utgöra en medelhög kvalitet. Elva av

originalartiklarna hade en experimentell design, och den andra hälften en kvasiexperimentell

design. Elva av originalartiklarna bestod av opublicerade avhandlingar, medan de övriga elva var

publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Det gjordes ingen regelrätt analys av publikationsbias av

metaanalysens författare, men eftersom hälften av originalartiklarna bestod av opublicerat material

bör det ha minskat risken för uppkomst av sådan bias. I avhandlingar publiceras i större

utsträckning alla typer av resultat, positiva som negativa.

Effekter

Resultaten, andelen signifikanta och inte signifikanta enskilda effekter, enskilda och

sammanlagda/vägda signifikanta effekter och dess konfidensintervall (95 %), liksom information

om typ jämförelsegrupp, är presenterade i Bilaga 5 samt nedan. De presenteras i relation till

problemområde, och detaljnivån följer den nivå som finns presenterad i respektive metaanalys,

vilket betyder att den varierar i föreliggande studie.

Motiverande samtal (MI)

Övergripande

De tio metaanalyser som inkluderades var publicerade mellan åren 2003-2011. Undersökningsgrupperna

var i huvudsak från USA och Europa. Svenska undersökningsgrupper kunde, med viss osäkerhet,

identifieras i två originalstudier.

Metaanalyserna behandlade sammanlagt 14 problemområden:

Alkohol (5 metaanalyser (MA))

Droger (4 MA)

Rökning/Tobak (6 MA)

HIV riskbeteende (4 MA)

Ätstörningar (3 MA)

Spelande (2 MA)

Matvanor och fysisk aktivitet (4 MA)

Behandlingsföljsamhet (3 MA)

Vattensäkerhet (2 MA)

Intima relationer/Par (1 MA)

12

Föräldraskap (1 MA)

Psykiskt och emotionellt välmående (1MA)

Förändringsvillighet (1 MA)

Förmåga till förändring (1 MA).

Enskilda effekter

Inom nedanstående problemområden fanns signifikanta enskilda effekter rapporterade.

Effektstorlekarnas (punktestimat) variation står inom parentes.

Alkohol (0.15-3.07)

Droger (0.14-1.81)

Rökning/Tobak (0.09-6.25)

HIV riskbeteende - (0.29-3.25)

Spelande (0.30)

Matvanor och fysisk aktivitet (0.06-3.47)

Behandlingsföljsamhet (0.54-3.47)

Vattensäkerhet (0.50-0.94)

Inom följande problemområden identifierades inga signifikanta enskilda effekter:

Ätstörningar

Intima relationer/Par

Föräldraskap

Välmående

Förändringsvillighet

Förmåga till förändring

Sammanslagna/vägda effekter

Vad gäller sammanslagna/vägda effekter rapporterades sådana enligt nedan. Antal

originalartiklar/studier som var inkluderade inom området, konfidensintervall, samt typ av

jämförelsegrupp är angivet inom parentes.

Alkohol

Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003 (15 originalartiklar)

0.25 (0.13-0.37) (Jämförelse: Ingen behandling, Placebo)(Utfallsmått: frekvens)

0.53 (0.20-0.86) (Jämförelse: Ingen behandling, Placebo) (Utfallsmått: intox)

Hettema, Steele, & Miller, 2005 (31 originalartiklar)

0.38 (0.20-0.56) (Jämförelse: Ingen jämförelse)

0.11 (0.05-0.17) (Jämförelse: Annan aktiv behandling)

Vasilaki, Hosier, & Cox, 2006 (15 originalstudier)

13

0.60 (0.36-0.83) (Jämförelse: Ingen behandling) (<=3 mån)

0.43 (0.17-0.70) (Jämförelse: Annan aktiv behandling) (uppfölj-tidpunkt framgår ej)

Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010 (68 originalstudier)

0.20 (0.12-0.27) (Jämförelse: svag jämförelsegrupp)

Droger


0.56 (0.31-0.82) (Jämförelse: Ingen behandling)

Hettema, Steele, & Miller, 2005 (14 originalartiklar)


Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010 (34 originalstudier)

0.30 (0.11-0.49) (Jämförelse: svag jämförelsegrupp) (Marijuana)

0.16 (0.02-0.29) (Jämförelse: svag jämförelsegrupp) (Övriga droger)

Substansanvändning (sammanslaget effektmått inkluderade både alkohol och droger)

Smedslund et al., 2011 (53 originalstudier från 93 originalartiklar

0.79 (0.48-1.09) (Jämförelse: Ingen behandling) (uppf. direkt efter)

0.17 (0.09-0.26) (Jämförelse: Ingen behandling) (uppf. kort efter)

0.15 (0.04-0.25) (Jämförelse: Ingen behandling) (uppf. mellanlångt efter)

0.38 (0.10-0.66) (Jämförelse: Feedback) (uppf. mellanlångt efter)

Rökning/Tobak


Sammanvägda effekter ej signifikanta

(Hettema, Steele, & Miller, 2005) (6 originalartiklar)



(Heckman, Egleston, & Hofmann, 2010) (35 originalstudier från 31 originalartiklar)

1.45 (1.14–1.83) (Oddskvot, OR) (Jämförelse: svag jämförelsegrupp)

(Hettema & Hendricks, 2010) (23 originalstudier, icke gravida; 8 originalstudier, gravida)

0.17 (0.01-0.32) (icke gravid undersökningsgrupp) (lång uppfölj) (Jämförelse: svag

behandlingsgrupp)

(Lai, Cahill, Qin, & Tang, 2010) (14 originalstudier från 14 originalartiklar)

14

1.27 (1.14 to 1.42) (Riskratio, RR; 1.27=liten till medelstor effekt) (Jämförelse: Kort

rådgivning)

(Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) (23 originalstudier)


HIV riskbeteende

(Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) (2 originalartiklar)

Sammanvägda effekter ej signifikanta


0.94 ((0.41-1.46) (Jämförelse: Annan aktiv behandling)


0.15 (0.04-0.26) (svag jämförelsegrupp)

Spelande

(Hettema, Steele, & Miller, 2005) (1 originalstudie från 1 originalartikel)




0.39 (0.06-0.71) (s) (Jämförelse: svag jämförelsegrupp)

Matvanor och fysisk aktivitet

(Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) (4 originalartiklar)

0.53 (0.32-0.74) (Jämförelse: Ingen behandling, standardbehandling)

(Hettema, Steele, & Miller, 2005) (4 originalstudier från 4 originalartiklar)




(Armstrong et al., 2011) (11 originalstudier)

−0.51 (−1.04, 0.01) (ns) (BMI)1 (Jämförelse: Ingen behandling, standardbehandling eller

placebo)

−1.47 (−2.05, −0.88) (s) (kg) (Jämförelse: Ingen behandling, standardbehandling eller placebo)

1 Negativt (-) resultat i Armstrong et al., betydde att MI gav ett bättre resultat än jämförelseinterventionen

15

Behandlingsföljsamhet

(Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) (1 originalartikel)

Sammanslaget/vägt effektmått ej presenterat.


0.80 (0.64-0.97) (otydligt vad som är jämförelsegrupp)

(Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) (34 originalartiklar)


Vattensäkerhet



(Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) (1 originalstudie)


Föräldraskap



Förändringsvillighet



Inom nedanstående problemområden rapporterades inga signifikanta sammanslagna/vägda

effekter från någon metaanalys:

Ätstörningar

(Burke, Arkowitz, & Menchola, 2003) (1 originalartikel)

(Hettema, Steele, & Miller, 2005) (1 originalstudie från 1 originalartikel)

(Lundahl, Kunz, Brownell, Tollefson, & Burke, 2010) (1 originalstudie)

Intima relationer/Par

(Hettema, Steele, & Miller, 2005) (1 originalartikel)

- (fanns ej jämförelsegrupp, gick ej att fastställa eventuell effekt av MI)

Välmående


Förmåga till förändring

16


Resultaten visar följande övergripande mönster:

Det finns signifikanta enskilda effekter (ES), men andelen icke-signifikanta sådana är betydligt större

än andelen signifikanta. Det gäller alla problemområden.

Enskilda signifikanta ES som rapporteras kommer i huvudsak från studier som haft ingen behandling

(IB)/svag behandling som jämförelsegrupp.

Det är en stor variation i storleken på ES.

Andelen sammanslagna/vägda signifikanta effektstorlekar är större än andelen icke-signifikanta

sådana.

Sammanslagna/vägda signifikanta ES som rapporteras kommer i huvudsak från studier som haft ingen

behandling (IB)/svag behandling som jämförelsegrupp.

De sammanslagna/vägda effekterna pekar på att det finns stöd för att Motiverande samtal (MI) är

en effektiv interventionsmetod inom problemområdena Alkohol, Droger, Rökning/Tobak, HIV

riskbeteende, Spelande, Matvanor och fysisk aktivitet, Behandlingsföljsamhet, Vattensäkerhet,

samt Föräldraskap och Förändringsvillighet. Detta gäller i huvudsak i jämförelse med att inte

behandla kontrollgruppen alls, eller att behandling sker med svaga metoder. Det finns signifikanta

sammanslagna/vägda effekter även när jämförelsegruppen deltagit i annan aktiv behandling

(Alkohol, Andel: 2/7, ES: 0.11 respektive 0.43; Rökning/Tobak, Andel 1/8: ES: 0.17; HIV

riskbeteende, Andel: 1/3, ES: 0.94; Spelande, Andel 1/3, ES: 0.24; Matvanor och fysisk aktivitet,

Andel 1/5, ES: 0.78; Vattensäkerhet, Andel ½, ES: 0.30). Vad gäller Ätstörningar, Intima

relationer/Par, samt Välmående och Förmåga till förändring rapporterades inga statistiskt

signifikanta sammanslagna/vägda effekter. Vetenskaplig evidens för att MI skulle vara en effektiv

interventionsmetod för dessa problemområden saknas därmed.

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF)

En (1), (Kim, 2008), metaanalys uppfyllde kriterierna för inklusion. Originalartiklarna som ingick

i metaanalysen var från perioden 1993-2007. De avhandlingar som inkluderats vara alla från

amerikanska universitet, och avhandlingarna inkluderat, rapporterade 18 av 22 originalartiklar

resultat baserat på amerikanska förhållanden.

Resultaten i metaanalysen rapporterades i förhållande till tre problemområden; externt uttryckt

beteendeproblematik (9 studier), internaliserad beteendeproblematik (12 studier), samt familje-

/relationsproblem (8 studier). Med externt uttryckt beteendeproblematik avsågs hyperaktivitet,

uppförandeproblem eller aggression. Internaliserad beteendeproblematik handlade om

ångestrelaterade problem, depression, självkänsla och upplevelse av egen förmåga och person.

Externt uttryckt beteendeproblematik

De beräknade enskilda effektstorlekarna (konfidensintervall, 95 %, inom parentes) avseende

externt uttryckt beteendeproblematik såg ut enligt följande:

0.47 (0.03-0.91)

- 0.14 (- 0.56-0.28)

- 0.43 (- 1.24-0.38)

0.32 (- 0.30-0.94)

- 0.25 (- 0.56-0.06)

0.74 (0.20-1.28)

0.22 (- 0.33-0.77)

17

0.17 (- 0.47-0.81)

0.17 (-0.59-0.93)

Två av dessa; 0.47 (0.03-0.91) samt 0.74 (0.20-1.28), var signifikanta till LF:s förmån.

Den sammanslagna/vägda effekten, som baserades på en undersökningsgrupp som omfattade 512

personer, var inte signifikant.

Internaliserad beteendeproblematik

För internaliserad beteendeproblematik rapporterades följande enskilda effektstorlekar:

0.56 (- 0.01-1.13)

0.28 (- 0.21-0.77)

0.23 (- 0.58-1.04)

0.04 (- 0.45-0.53)

0.06 (-0.24-0.37)

0.74 (0.20-1.28)

– 0.06 (- 0.70- 0.58)

0.57 (- 0.91-2.05)

1.18 (0.48-1.88)

– 0.46 (- 1.23- 0.31)

0.11 (- 0.41-0.63)

0.26 (- 0.24-0.76)

Även här var två signifikanta till fördel för LF, (0.74 (0.20-1.28) samt 1.18 (0.48-1.88).

Baserat på en undersökningsgrupp som omfattade 577 personer var det sammanlagda/vägda

effektmåttet signifikant (0.26 (0.05-0.47)).

Familje- och relationsproblem

Avseende familje- och relationsproblem rapporterades två signifikanta enskilda effektstorlekar till

förmån för LF; 0.70 (0.04-1.36) samt 1.23 (0.30-2.16). Sex stycken var inte signifikanta; 0.52 (-

0.38-1.42), 0.25 (-0.56-1.06), 0.0 (-0.28-0.28), -0.56 (- 1.33–0.21), 0.17 (-0.52-0.86), 0.29 (-0.20-

0.78).

Det sammanslagna/vägda effektmåttet var inte signifikant (undersökningsgrupp 445 personer).

Resultaten visar följande övergripande mönster:

Det finns signifikanta enskilda effekter (ES), men andelen icke-signifikanta sådana är betydligt större

än andelen signifikanta. Det gäller alla problemområden.

Det är en stor variation i storleken på ES.

Andelen icke-signifikanta sammanslagna/vägda effekter är större än andelen signifikanta sådana.

Vilken typ av jämförelsegrupp som använts i de originalstudier som uppvisar signifikanta

effektmått framgick inte tydligt.

De sammanslagna/vägda effekten pekar på att det finns ett visst stöd för att Lösningsfokuserat

arbetssätt/terapi (LF) är en effektiv interventionsmetod inom problemområdet Internaliserad

18

beteendeproblematik. Vetenskaplig evidens för att LF skulle vara en effektiv interventionsmetod

för problemområdena Externt uttryckt beteendeproblematik samt Familje- och relationsproblem

saknas, då de sammanslagna/vägda effekterna inom dessa områden inte var signifikanta.

Diskussion och slutsatser

När det gäller rådande vetenskaplig evidens avseende enkla orsakssamband för

interventionsmetoden Motiverande samtal (MI) ger resultaten ett relativt omfattande stöd för att

MI som interventionsmetod är mer effektiv än andra svaga behandlingsmetoder, eller ingen

behandling alls. Detta inom problemområdena Alkohol, Droger, Rökning/Tobak, HIV

riskbeteende, Spelande, Matvanor och fysisk aktivitet, Behandlingsföljsamhet, Vattensäkerhet,

samt Föräldraskap och Förändringsvillighet. Resultaten stödjer också, om än mer begränsat, att MI

som interventionsmetod är mer effektiv än andra aktiva behandlingsmetoder avseende områdena

Alkohol, Rökning/Tobak, HIV riskbeteende, Spelande, Matvanor och fysisk aktivitet samt

Vattensäkerhet. När det gäller Ätstörningar, Intima relationer/Par, samt Välmående och Förmåga

till förändring saknas i nuläget resultat som ger vetenskaplig evidens, med avseende på enkla

orsakssamband, för att MI skulle vara en mer effektiv interventionsmetod än en

jämförelseintervention, eller ingen intervention alls.

Resultaten avseende Motiverande samtal (MI) baseras på ett relativt brett underlag. Effektmåtten i

de olika metaanalyserna som behandlat MI är dock delvis, och i vissa fall i stora delar, baserade på

samma originalartiklar, vilket innebär att resultaten riskerar att överdrivas då samma

evidensmaterial används gång på gång. Vidare, när det gäller kvalitet, är den övergripande bilden

att metaanalyserna innehåller originalartiklar av låg- till medelhög kvalitet, och att metaanalyserna

höll en medelgod till hög kvalitet avseende metod. Då kvalitetsnivån på framförallt inkluderade

originalartiklar kunder varit högre betyder det att resultaten kan komma att förändras över tid.

Resultaten avseende Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF), vad gäller enkla orsakssamband, ger

ett visst stöd för att LF, jämfört med annan eller ingen intervention, är en mer effektiv

interventionsmetod för Internaliserad beteendeproblematik, dvs. för ångestrelaterade problem,

depression, självkänsla samt upplevelse av egen förmåga och person. Då det inte framgick tydligt

vilka jämförelseinterventionerna var är det inte möjligt att var mer precis i detta avseende.

Resultaten stödjer inte att LF skulle vara en mer effektiv interventionsmetod, jämfört med andra

eller inga behandlingar, för Externt uttryckt beteendeproblematik såsom hyperaktivitet,

uppförandeproblem eller aggression. Inte heller ger resultaten stöd till förmån för LF avseende

Familje- och relationsproblem. Då endast en metaanalys, vars metodologiska kvalitet var relativt

låg (AMSTAR 6,5 av 11 p) och inkluderade originalartiklarnas kvalitet medelhög (medelvärde

3.86 av 6 p), var inkluderad, och storleken på den sammanslagna undersökningsgruppen, i

jämförelse med undersökningsgruppernas storlek i metaanalyserna som utvärderade MI, var

betydligt mindre, kan nya studier komma att ändra resultaten. Dessa kan ändras både till förmån

och till nackdel för LF.

Mönstret inom alla problemområden, för både Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat

arbetssätt/terapi (LF), visade fler icke-signifikanta enskilda effekter än signifikanta sådana. Det

kan betyda att stöd för effekt till förmån för MI respektive LF saknas. Det kan också vara så att

undersökningsgruppens storlek i originalstudierna varit för liten för att fastställa signifikans. I en

kontrollerad design, med stark jämförelsegrupp, är också lägre effektstorlekar att vänta jämfört

med icke kontrollerade designer och svaga jämförelsegrupper. Vad gäller MI är andelen

sammanslagna/vägda signifikanta effektstorlekar större än andelen icke-signifikanta, vilket talar

för att undersökningsgrupperna varit för små i originalstudierna för att fastställa enskild

signifikans. Resultaten avseende MI baserades på undersökningsgrupper som varierade mellan 2

767-13 342 stycken deltagare. När det gäller LF är det statistiska underlaget överlag tunnare. Det

bygger på en (1) metaanalys som analyserat sammanlagt 22 originalartiklar, och de sammanslagna

undersökningsgrupperna bestod av 512, 577, respektive 445 personer. Nya studier kan därför

sannolikt komma att förändra resultaten avseende effekt av LF inom olika problemområden.

19

För Motiverande samtal (MI) var både de enskilda och sammanslagna effekterna som uppvisade

signifikans i huvudsak ett resultat i förhållande till en jämförelsegrupp som inte fått någon behandling

alls, eller en svagare typ av behandling. Det pekar på att MI som intervention ger större effekt inom ett

problemområde jämfört med att inte göra något alls, eller jämfört med att genomföra svagare insatser

såsom att dela ut skrivet material eller ge kortare information. Dock är högre effektstorlekar att förvänta

när designen baseras på en ingen eller svag jämförelseintervention, vilket kan vara en bidragande

förklaring till resultaten. Vidare, då antalet originalstudier som använt aktiv jämförelseintervention var

betydligt färre till antalet än de originalstudier som använt en svagare jämförelsegrupp, försämrar det

sannolikt den statistiska styrkan. Det betyder att ett större statistiskt underlag i form av fler studier med en

aktiv jämförelseintervention kan förändra resultaten. Resultaten kan förändras både till förmån och till

nackdel för starkare jämförelseinterventioner.

Då förekomsten av systematiska fel i form av publikationsbias och rapporteringsbias inte går att

utesluta, framförallt gäller det Motiverande samtal (MI), kan det innebära att resultatet som

presenterats är behäftat med en systematisk skevhet till förmån för MI. Risken för publikationsbias

avseende Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) är mindre då hälften av inkluderade

originalstudier utgjordes av avhandlingar.

När det gäller storleken på effekterna varierade dessa både för Motiverande samtal (MI) och

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF). Det talar för att effektstorleken är kontext- och/eller

mekanismberoende, det vill säga beroende av karaktäristika hos undersökningsgrupp, samt hur

interventionen utförts och vilka förklaringar till sambandet som kan finnas. För att nå djupare

kunskap om det enkla orsakssambandet är studier av mekanismer och kontext nästa steg.

Avgränsning och nytta

Föreliggande systematiska kunskapssammanställning har presenterat rådande vetenskaplig evidens

för Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF). Resultaten har gällt

evidens för den första kunskapsnivån, enkla orsakssamband, via analys av effekter, effektstorlekar

och dess konfidensintervall. Rapporten analyserar inte mekanismer, kontext, eller klinisk relevans

För en fullständig evidensbedömning bör kunskapsnivån omfatta även detta, och professionellas

liksom brukares erfarenheter tas till vara. Rapporten bör inte ensam användas för att avgöra grad

av evidens, för eller emot, de undersökta interventionsmetoderna. Med en kunskapsfördjupning

kan också frågan om resultatens generaliserbarhet till svenska förhållanden förtydligas, vilket är av

vikt då resultaten är baserade på en i huvudsak vuxen målgrupp från USA och övriga Europa.

Rapportens styrkor är dess metodologiska transparens liksom en omfattande sökstrategi. Det talar

för att resultaten avspeglar rådande evidensläge enligt formulerade inklusionskriterier. Resultaten

bygger också på metaanalyser som i sin tur inkluderat originalstudier med kontrollerad design,

vilket anses vara det metodologiska upplägg som ger mest tillförlitliga resultat. Med dessa kriterier

utgör rapportens resultat en tillförlitlig första del i ett bedömningsunderlag för att avgöra grad av

evidens för effekt avseende Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF).

20

Sammanfattning

Inom hälso- och sjukvård är det viktigt, både för individ, organisation och samhälle, att kunna

bedöma om behandlingar eller interventioner har effekt, alternativt vilken behandlingsmetod eller

intervention som har störst effekt, för ett specifikt problem. Vetenskaplig evidens för att göra

uttalanden om effekt kan baseras på olika typer och nivåer av kunskap. Första nivån avser ofta så

kallade enkla orsakssamband, där frågan är om en intervention, i relation till ett visst utfall eller

problem, har effekt. Med syfte att utgöra en del i ett bedömningsunderlag för att avgöra om

metoderna Motiverande samtal (MI) och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) har effekt har

föreliggande studie, avseende enkla orsakssamband, sammanställt rådande vetenskapliga evidens.

En systematisk litteratursammanställning med tillhörande metaanalys av RCT-originalstudier

anses vara det metodologiska upplägg som ger mest tillförlitligt resultat när det gäller att besvara

frågor om enkla orsakssambandseffekter. Föreliggande studie baseras på sådan litteratur. Den

sökstrategi som använts har följt kriterierna i AMSTAR och nitton (19) ämnesdatabaser har sökts

för att identifiera relevant litteratur. Den insamlade litteraturen omfattade systematiska

litteratursammanställningar som publicerats i engelskspråkiga vetenskapligt granskade artiklar.

mellan 1980-2013. De andra kriterierna för inklusion var att Motiverande samtal (MI) respektive

Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) utgjorde huvudintervention, metaanalys var genomförd,

originalartiklar hade en kontrollerad design, effekt hade utvärderats, och att målgruppen

huvudsakligen var vuxna. Sökstrategin resulterade i att tio (10) metaanalyser som behandlade MI,

och en (1) som behandlade LF, inkluderades för analys.

Jämfört med andra svaga behandlingsmetoder, eller ingen behandlingsmetod alls, gav resultaten

ett relativt omfattande stöd för att Motiverande samtal (MI) är en mer effektiv interventionsmetod

inom problemområdena Alkohol, Droger, Rökning/Tobak, HIV riskbeteende, Spelande, Matvanor

och fysisk aktivitet, Behandlingsföljsamhet, Vattensäkerhet, samt Föräldraskap och

Förändringsvillighet gav än. Resultaten gav också stöd, om än mer begränsat, för att MI är mer

effektiv än andra aktiva behandlingsmetoder avseende områdena Alkohol, Rökning/Tobak, HIV

riskbeteende, Spelande, Matvanor och fysisk aktivitet samt Vattensäkerhet. När det gäller

Ätstörningar, Intima relationer/Par, samt Välmående och Förmåga till förändring saknas i nuläget

resultat som ger vetenskaplig evidens för att MI skulle vara en mer effektiv interventionsmetod än

vare sig svaga, starka eller ingen interventionsmetod alls.

Resultaten avseende Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi (LF) gav ett visst stöd för att LF, jämfört

med annan eller ingen intervention, är en mer effektiv interventionsmetod avseende Internaliserad

beteendeproblematik, dvs. ångestrelaterade problem, depression, självkänsla samt upplevelse av

egen förmåga och person. Då det inte framgick tydligt vilka jämförelseinterventionerna var är det

inte möjligt att var mer precis i detta avseende. Resultaten gav inte stöd för att LF skulle vara en

mer effektiv interventionsmetod, jämfört med andra eller inga behandlingar, för Externt uttryckt

beteendeproblematik såsom hyperaktivitet, uppförandeproblem eller aggression. Inte heller gav

resultaten stöd till förmån för LF avseende Familje- och relationsproblem. Då resultaten är

baserade på endast en metaanalys kan nya studier komma att ändra resultaten, både till förmån och

nackdel för LF.

21

Referenslista

Bergmark, A. (2006). Evidensfrågan och kunskapsläget beträffande behandlingsåtgärder för

narkotikaproblem Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

www.socialstyrelsen.se: Socialstyrelsen.

Durlak, J. A. (2009). How to Select, Calculate, and Interpret Effect Sizes. Journal of Pediatric

Psychology, 34(9), 917-928. doi: 10.1093/jpepsy/jsp004

Higgins, J., & Green, S. (Eds.). (2011). Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions

Version 5.1.0 [updated March 2011]. www.cochrane-handbook.org: The Cochrane Collaboration.

Jonsson, U. (2012). Undersök även baksidan av psykologisk behandling. Medicinsk vetenskap & praxis

(Statens beredning för medicinsk utvärdering), 3-4 2012.

Littell, J., & Shlonsky, A. (2011). Making Sense of Meta-Analysis: A Critique of “Effectiveness of Long-

Term Psychodynamic Psychotherapy”. Clinical Social Work Journal, 39(4), 340-346. doi:

10.1007/s10615-010-0308-z

Littell, J. H. (2008). Evidence-based or biased? The quality of published reviews of evidence-based

practices. Children and Youth Services Review, 30(11), 1299-1317. doi:

http://dx.doi.org/10.1016/j.childyouth.2008.04.001

Miller, W. R., & Rollnick, S. (2002). Motivational interviewing: preparing people for change. New York:

Guilford Press.

Shlonsky, A., Noonan, E., Littell, J., & Montgomery, P. (2011). The Role of Systematic Reviews and the

Campbell Collaboration in the Realization of Evidence-Informed Practice. Clinical Social Work

Journal, 39(4), 362-368. doi: 10.1007/s10615-010-0307-0

Smedslund, G., Berg, R. C., Hammerstrøm, K. T., Steiro, A., Leiknes, K. A., Dahl, H. M., & Karlsen, K.

(2011). Motivational interviewing for substance abuse. Cochrane database of systematic reviews

(Online), 5.

Socialstyrelsen. (2006). Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård.

www.socialstyrelsen.se: Socialstyrelsen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2012). Hur liten får en effekt vara? Medicinsk

vetenskap & praxis, 3-4 2012.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2013a). Internetförmedlad psykologisk behandling

vid ångest- och förstämningssyndrom. (sbu alert-rapport nr 2013-02 • 2013-08-28 ). www.sbu.se/alert:

Statens beredning för medicinsk utvärdering.

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). (2013b). Utvärdering av metoder i hälso- och

sjukvården En handbok. Stockholm: SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, Stockholm.

Sundell, K., & Ogden, T. (2012). Introduktion. In K. Sandell (Ed.), Att göra effektutvärderingar.

Stockholm: Socialstyrelsen och Gothia Förlag AB.

Wells, K., & Littell, J. H. (2009). Study Quality Assessment in Systematic Reviews of Research on

Intervention Effects. Research on Social Work Practice, 19(1), 52-62. doi: 10.1177/1049731508317278

Documents

Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi ... · Motiverande samtal och Lösningsfokuserat arbetssätt/terapi: En systematisk litteratursammanställning av metaanalyser