26
Moment 8 - Endokrinologi

Moment 8 - Endokrinologi

Embed Size (px)

DESCRIPTION

Läran om hormonsystemet, körtlarna och dess sjukdomar och behandling

Citation preview

Page 1: Moment 8 - Endokrinologi

Moment 8 - Endokrinologi

Page 2: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Vad är Endokrinologi?

• Läran om hormonerna och hormonsystemet

Hormoner används, liksom nervsystemet, av kroppen för att skicka meddelanden till varandra. Hormonerna binder till receptorer, på precis samma sätt som transmittorsubstanserna i nervsystemets synapser. När ett hormon binder till en receptor på en cell så triggar det en reaktion i cellen.

Det kan handla om att producera nya hormoner (exempelvis GH), att öppna kanaler för att släppa in sockermolekyler (exempelvis insulin) men också för att säga åt cellen att börja dela på sig (exempelvis östrogen).

Page 3: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Endokrinologi - KörtlarNorrköping

Lärare: Andreas Roupé

Vad är en körtel?

• Dessa har till uppgift att producera hormoner

Kroppens 6 stora hormon-producerande organ är hypofysen (i hjärnan), sköldkörteln (under strup-huvudet), binjurarna (ovanpå njurarna), bukspottkörteln (bredvid tolvfingertarmen) och gonadkörtlarna (delar av testiklarna eller äggstockarna).

Alla dessa körtlar kommunicerar med varandra med hjälp av hormoner, och de styr kroppens aktivet med hjälp av hormoner.

De flesta körtlar producerar hormoner som transporteras runt i blodkärlen tillsammans med blodet för att nå sina organ. Vissa körtlar producerar dock även hormoner som åker utanför blodbanan.

Page 4: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Endokrinologi – Hormonernas Fysiologi

Page 5: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Ett exempel på detta är GH-hormonerna som styr tillväxten. Har man för lite GH i blodet så växer man inte tillräckligt, detta kan resultera i dvärgväxt i extrema fall. Har man för mycket kan det i stället leda till att man blir för lång.

Som farmakologi?

Precis som med farmakologi och principen bakom ”Terapeutiskt fönster” så funkar även hormoner på samma sätt.

Du måste ha en viss mängd hormoner i blodet och tillräckligt många receptorer på cellerna stimulerade för att hormonerna ska utöva rätt effekt på organet. Är det för få hormoner i blodet och därmed för få receptorer stimulerade så blir det ingen effekt eller för liten effekt. På samma sätt om det är för många av samma hormoner i blodet blir för många receptorer stimulerade och oönskade effekter uppstår. I vissa fall kan det vara farligt för människan att ha för många eller för få hormoner i kroppen.

Endokrinologi – Hormonnivåer och effekt

Page 6: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Hypofysen funkar också som ett kontrollcentrum. Den läser av vilka hormoner som för tillfället finns i blodet och rapporterar detta till hypotalamus. Hypotalamus kan därför då bestämma vad som ska göras. Man kan se hypofysen som ett slags kroppens egna FRA och hypotalamus som kroppens kontrollcentrum för hormonsystemet

The BIG boss!

Hypofysen är hormonsystemets chef kan man säga. Den ligger strax under talamus, centret i hjärnan som styr hormonernas och körtlarnas aktivitet.

Hypotalamus skickar signaler till hypofysen med hjälp av vanliga nervsignaler, som bossar över hypofysens aktivitet. Hypofysen tolkar sedan signalerna från hypotalamus och skickar sedan ut hormoner till körtlar och organ och säger åt dem vad de ska göra och vilka hormoner som ska produceras, exempelvis könshormoner. Det är därmed hypotalamus som bestämmer över pubertetens intåg och avslut!

Endokrinologi – Hypofysen och hypotalamus

Page 7: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 10

2014-01-13

Endokrinologi – Hormonernas Fysiologi

Hypotalamus

Page 8: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé 2014-01-13

Hur Hypofysen och hypotalamus bossar över andra

När hypotalamus säger åt hypofysen att producera ett hormon som ska meddela en körtel något så gör den detta. Vi kallar det hormonet för Hormon-H (HH i bilden). HH kommer ut i blodet och när blodet med HH kommer till sin körtel så tar körteln emot detta hormon. Samtidigt kommer blod med HH tillbaka till hypotalamus när det åkt runt i kroppen en sväng. Då vet hypotalamus att hypofysen gjort sitt jobb. Då säger hypotalamus till hypofysen att det inte behöver producera mer HH. Detta kallas för den korta slingan.

När körteln tagit emot HH så läser cellerna av detta på sin receptor och i brevet står det att den ska producera ett annat hormon (H i bilden). Då gör den detta och när H kommer ut i blodet kommer den att utöva sin effekt. Samtidigt får hypofysen och hypotalamus reda på detta genom att blodet med H når dem i hjärnan och då vet dem att de inte längre behöver producera HH mera och därmed slutar de helt. Detta kallas för Långa slingan

Feedback- och kontroll-system

Page 9: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Alltså, ju mer T3 ju mer GH, högre temp och högre puls.

T4 är ett hormon som främst styr ämnesomsättningen och framförallt fettförbränningen. 80 % av sköldkörtelns aktivitet styr T4-aktiviteterna och höga nivåer av T4 leder till att kroppen bryter ner mer fett för att utvinna energi än när man har låga halter av T4.

Bossar över ämnesomsättningen

Sköldkörteln producerar en mängd olika hormoner. Den sitter på framsidan av luftstrupen strax under struphuvudet och kan kännas med fingrarna. Denna körtel får sina order från hypofysen via hormonet TSH. När TSH-receptorerna stimuleras får den sköldkörteln att producera tyrosin, T3 och T4.

Tyrosinet är byggstenar av T3 och T4 men en viss mängd kommer ut i blodet. Detta påverkar nivåerna av transmittorsubstansöverföringen i hjärnan såsom dopamin, melanin och noradrenalin. T3 styr produktion av GH, tillväxt-hormonet, kroppstemperatur, och pulsen på ett ökande sätt.

Endokrinologi – Sköldkörteln

Page 10: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Hypotyreos (hormonellt låg ämnesomsättning)Denna sjukdom är tvärt emot giftstruma. Detta uppstår när sköldkörteln producerar för lite hormoner och påverkar kroppen på det sättet i stället. Diagnos på samma sätt som giftstruma.

Symptomen är först och främst viktökning till följd av att kroppen inte använder sig av energin och näringen som tar från vår föda (låg ämnesomsättning). Vanligtvis förekommer även trötthet, försämrat närtidsminne, intellektuell tröghet och förvirring, som oftast brukar misstas för åldersförändringar. Muskelvärk och stelhet är också vanliga samt låg puls och blodtryck, rikliga och förlängda menstruationer samt svårare att bli fertil. Sänkt libido förekommer hos män och båda könen blir lättare påverkade av känslor och får lätt att gråta.

Behandling: Livslång hormonbehandling (levaxin), grishormoner och ev. kombinationsbehandling.

Patologi – Sköldkörteln

Hypertyreos (giftstruma)Detta är en sjukdom som innebär att sköldkörteln är överaktiv och producerar alltför mycket hormoner.

Symptomen kan vara svettningar, värmekänsla, trötthet, irritation, mensrubbningar, hjärtklappning, hög puls och blodtryck samt viktnedgång. Symptomen kan variera beroende på vilka hormon som överproduceras och oftast är det alla hormoner som det blidas för mycket av. I svåra fall kan ångest och psykoser förekomma (dopamin-systemet).

Diagnos: Blodprov TSH, T3, T4

Behandling mot detta är betablockerare (om högt blodtryck) och tyroestatika. Ibland avlägsnar man en del av körteln kirurgiskt.

Page 11: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Struma (förstorad sköldkörtel)Körteln är normalt 2-3 cm lång. Är den större än så kan det bero på antingen föregående sjukdom, tumörer eller giftstruma. Jodbrist kan också orsaka struma.

Symptomen är först och främst smärta men om körteln blir för stor kan den trycka mot luftstrupen och orsaka andningsbesvär och smärta. Det kan också vara en estetisk nackdel. Om struman beror på tumör, inflammation eller giftstruma kan symptom relaterat till detta uppstå. Därför brukar man säga att symptomen på struma är diffusa och att differentialdiagnoser ofta ligger bakom.

Diagnos: Palpation, TSH, T3, T4 & CRP

Behandling: Beroende på genes (orsak) så ser behandlingarna olika ut. Om inga besvär uppstått så kan man låta det vara, annars är kirurgi oftast det man använder sig av.

Patologi – Sköldkörteln

SköldkörtelinflammationBakterier och virus kan infektera sköldkörteln, som leder till en rad konsekvenser. Svullnaden som uppstår av inflammationen är oftast kännbar och smärtsam förstoring av körteln.

Symptomen Feber, trötthet och övriga symptom på giftstruma. Detta eftersom inflammationen ofta leder till att ovanligt mycket hormoner kommer ut i blodet.

Diagnos: Blodprov TSH, T3, T4, CRP (immunsvar) och palpation av körteln.

Behandling antibiotika + paracetamol (vid bakterieinfektion). Antivirala + paracetamol (vid virusinfektion). Paracetamol + NSAID (vid inflammation utan infektion). Tyreo-statika + NSAID vid kronisk inflammation.

Page 12: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Därefter fastnar insulinet på receptorer i kroppens celler som då öppnar kanaler för att ta in glukos (blodsocker) in i cellen så att cellerna kan omvandla glukos till energi.

Mer av hormonet insulin resulterar alltså i mer energi till cellerna och minskat blodsocker, medan lågt insulin resulterar i mindre energi och högre blodsocker. Det är därför högt blodsocker är tecken på lågt insulin i blodet.

Insulinets produktionsorgan

Bukspottkörteln har både en endokrin och en exokrin del. Den exokrina delen producerar enzymer till matspjälkningen som sker i tunntarmarna men en del celler i bukspottkörteln producerar hormonet insulin. Cellklumparna som producerar insulin kallas de Langerhanska öarna, efter tysken Langerhans som upptäckte dem.

Insulinet produceras INTE på order från hypofysen utan är helt självständig. Genom att öarna känner av hur mycket socker som finns i blodet produceras olika mycket insulin som sedan frisätts i blodet.

Endokrinologi – Bukspottkörteln

Page 13: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Diabetes Mellitus Typ 2 Kallas också för åldersdiabetes. Orsaken till varför sjukdomen uppstår är okänd. Det man vet är att det finns en ärftlig faktor och en livsstilsfaktor som gör att cellernas insulinrecptorer inte är lika känsliga för insulin än normalt. Uppstår oftast sent i livet. Här kan patienterna ha lätt eller svår diabetes beroende på hurpass känsliga receptorerna är. I svåra fall kan de Langerhanska öarna ha slutat producera insulin helt.

Symptomen är oftast likadana som vid typ 1-diabetes men vid lätt diabetes är oftast riklig urin och trötthet centralt. Övriga symptom förekommer mer vid svår diabetes.

Diagnos: Blodprov plasmaglukos & insulin samt uringlukos & anamnes.

Behandling: Motion och god kost brukar räcka vid lätt diabetes, alternativt tabletter som ökar känsligheten för insulin. Vid svår diabetes, se Typ 1.

Patologi – Diabetes Mellitus

Diabetes Mellitus (sockersjuka) Typ 1Typ 1-diabetes uppkommer på grund av att immunförsvaret attackerar de Langerhanska öarna. I många fall förstörs cellerna helt. Detta kallas för en autoimmun sjukdom. Typ 1-diabetes uppstår oftast i tonåren när patienten når puberteten.

Symptomen är typiska; rikliga urinmängder, törst, trötthet, illamående, magont, munodör och viktnedgång (till följd av att organen inte kan ta in energi, så allt blodsocker kissas ut).

Diagnos: Blodprov plasmaglukos & insulin samt anamnes (patientberättelse).

Behandling insulin korttidsverkande och långtidsverkande hela livet genom injektioner eller pump.

Page 14: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

När insulinet fastnar på sin hormonreceptor så öppnas kanalen där glukoset kan åka in i cellerna. Vid Typ 2-diabetes förekommer det att fosfatgrupperna ej aktiverar denna glukos-kanal i varje fall och det är just varför detta inte händer som man inte vet ännu! O.o

Page 15: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Vid hypoglukemi har patienten för lite socker i blodet och organen får då inte den energi den behöver. Symptomen är kraftiga humörsvängningar, huvudvärk, blekhet, svettningar, hunger, synstörningar, yrsel och ångest/oro. Se till att patienten får något att äta, gärna rent druvsocker som höjer blodsockret snabbt, alternativt ett glas mjölk eller blanda vatten med socker. En ostsmörgås är också ett bra alternativ, helst vitt bröd.

Viktigt vid diabetesvård!Diabetes är en mycket vanlig folksjukdom i dagens samhälle. Det finns symptom som man som vårdutbildad ska hålla koll på, inte bara inom vårdarbetet men även i samhället när det gäller vänner, kollegor och familj. Får inte patienten rätt hjälp kan denne svimma, hamna i koma (diabeteskoma) eller dö.

Vid hyperglykemi innebär det att patienten har för högt blodsocker. Symptomen är sömnighet, trötthet, muntorrhet, ofta kissnödig och stora mängder urin och extrem törst.

Se till att patienten tar ett blodsockerprov och om värdet överstiger 8 bör du uppmana patienten att ta insulin, det korttidsverkande.

Endokrinologi – Bukspottkörteln

Page 16: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Att mäta blodsockret är viktigt för en diabetiker. Att hålla koll på sitt värde och föra blodsockerdagbok är grunden till bra diabetesbehandling.

Detta ska vi öva på under kommande färdighetsträning!

Kliniska värden av blodsocker (mmol)0,1 -> 4,9 = Lågt blodsocker5,0 -> 7,0 = Normalt blodsocker7,1 -> 30+ = Högt blodsocker

Page 17: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Det är viktigt att man ger injektionen på korrekt sätt. Har man en för lång kanyl och sticker rakt in så kan man råka injicera insulinet in i muskeln och då kommer insulinet in i blodet snabbare och kan leda till förödande konsekvenser, en stark dos insulin rakt in i muskeln kan vara leda till att patienten avlider. Därför ska vi öva på subkutana injektioner på laborationen!

Page 18: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Insulinpumpen har en kanyl som ligger subkutant hela tiden och ger doser kontinuerligt efter inställningarna. Oftast kan man också ge en manuell snabbdos av korttidsverkande insulin vid behov

Page 19: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Kortisol är ett annat hormon som produceras och kallas för stresshormonet. Det aktiverar sympaticus och hämmar inflammationsprocesser genom att binda till receptorer i vita blodkroppars kortisonreceptorer. Detta är varför man använder kortison i krämer för att behandla eksem och psoriasis samt kortison i astmamediciner.

De Androgena hormoner som binjurarna producerar verkar som aktivera och byggstenar till testosteron, progesteron och östrogen som gonaderna producerar.

Mångfacetterad körtel

Binjurarna sitter ovanpå njurarna och ser ut som lila hattar. De styrs av hypofysen genom att ta emot ACTH som säger åt körteln att producera mer eller mindre hormoner. Binjurarna producerar hormoner som rör stress och aktivering av sympatiska nervsystemet men också hormoner som direkt påverkar njurarnas urinproduktion och delvis androgener.

Aldosteron är ett hormon som produceras och detta är en den av renin-angiotensinsystemet som förhindrar lågt blodtryck genom att bidra till att små blodkärl kontraheras (dras ihop). Det får också njurarna att behålla mer natrium i urinproduktionen och leder till ökad blodvolym.

Endokrinologi – Binjurarna

Page 20: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Kortisol-värdet. Behandlingen är enkel och innebär att man ger patienten tabletter med hormonerna som han eller hon saknar eller har för lite av. Dessvärre ser man sällan att patienter blir helt friska.

Kallas också för binjureinsufficiens. Denna sjukdom innebär att patientens binjurar producerar för lite hormoner och resulterar i en rad konsekvenser. Orsaken är en autoimmun reaktion och är oftast ärftlig. Ibland kan virus och bakterier ligga bakom.

Symptomen här är ofta diffusa. Patienten söker ofta på grund av trötthet, muskel-svaghet och viktnedgång. Ofta misstänker man först att det är sköldkörteln det är fel på men när man testat för sköldkörtel-hormon går man vidare och testar för Addison. Vid obehandlad Addison förekommer gråbrun pigmentering. Om sjukdomen pågår länge kan blodtrycksfall förekomma.

Diagnosen får man fram genom att testa Natrium, Kalium, kortisol och ACTH i blod. Samtliga värden förväntas vara höga utom

Addisons sjukdom

Page 21: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Behandlingen är komplex. Om det är hypofysen som det är fel på är hypofyskirurgi vanlig, annars förekommer strålning eller binjurestatiska läkemedel. Ett antisvampmedel; ketokonazol har visat sig ha en viss kortisolhämmande effekt.

Kallas också för hyperkortisolism. Denna sjukdom innebär att patientens binjurar producerar för mycket kortisol och orsakas oftast av cancer, infektion eller tumörer på hypofysen (som leder till ökat ACTH).

Symptomen för Cushings är mycket typiska. Kortisol leder i höga doser till att det samlas vätska i vävnaderna och ger ett svullet intryck. Bukfetma förekommer också då kortisol leder till att cellerna binder mer fett och lokaliserar detta på buken men också armarna. Benskörhet, depression, ångest och panikattacker är också vanliga men även irritabilitet, minnesstörningar och paranoia.

Diagnosen får man fram genom att testa urin för kortisol men också dexametason-testet som kan indikera på om det är hypofysen som orsaken till sjukdomen ligger bakom.

Cushings Syndrom

Kortisol

Page 22: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 10

2014-01-13

Yttre symptom: SystemiskaYtliga blodkärlHudbristningarTunn hudLätt för skada & blåmärken

Huvud/NackeMånansikteBuffalo Hump

ToraxBrösttillväxtBukfetmaFörstorad rumpa

Ben, fötter, armar och händerSvullnader till följd av ödemMuskelnedbrytningDallrande hud

Page 23: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Östrogen produceras när hypofysen skickar LH till gonad-erna. De står för de feminina egenskaperna såsom bröst-utveckling, livmoderbildning, fettsamling kring höft och lår med mera. Hög östrogenhalt i blodet skapar ägglossning.

Progesteron produceras när östrogennivån är tillräckligt hög; då insöndrar hypofysen FSH till blodet och när det når gonaden påbörjas utvecklingen. Hormonet påverkar hjärnan och gör oss mer sentimentala och ökar inlärningsförmågan. Det förhindrar även ny ägglossning.

Könsgonadernas hormoner

Våra könsgonader (pungkulor och äggstockar) producerar olika hormoner. Dessa är viktiga och styr inte bara vår förmåga att fortplanta oss utan även en rad andra funktioner. Det är alltså dessa organ som har körtelvävnad som producerar våra könshormoner.

Testosteron är det könshormon som styr vår tillväxt på höjden samt krävs för att våra muskelceller ska dela på sig samt de maskulina egenskaperna, såsom mörk röst, kroppsbehåring, benväxt, penisutveckling med mera. Produktionen av testosteron styrs av hypofysen genom hormonet GH och ju mer GH desto mer Testosteron.

Endokrinologi – Bitestiklarna & Ovariet

Ovarium

Äggledare

Page 24: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Denna bild visar hermafro-ditism. En hormonsjukdom där det oftast inneburit att fostret producerat både östrogen och testosteron och inneburit att dubbla könsorgan bildas.

För mycket eller för lite av olika könshormoner leder till en uppsjö av konsekvenser. Dessa varierar beroende på för mycket eller för lite av respektive könshormon.

Testosteron för mycket testosteron kan leda till för hög tillväxt hos patienten. Världens längsta man har denna sjukdom och konsevenserna blir att benen och musklerna växer för mycket så att benskörhet uppstår och patienten får svårt att gå. För lite testosteron innebär att patienten blir kortväxt, minskad libido, uteblivna orgasmer och kan sakna flera maskulina egenskaper.

Östrogen för lite östrogen gör att man kan missa feminina egenskaper såsom utebliven brösttillväxt, infertilitet, uteblivna menstruationer och uteblivna former. För mycket östrogen leder till buk- och bakfetma, överdrivet stora bröst och mensrubbningar.

Progesteron för lite kan leda till infertilitet och minskad libido hos kvinnor. Låga halter av hormonet associeras även till benskörhet. För höga halter kan också leda till infertilitet och associeras till omfattande problem med irritabilitet och affektiva symptom.

Andronerga hormonsjukdomar

Page 25: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Vår inbyggda klocka

Epifysen ligger i anslutningen till syncentra och alla signaler till och från våra ögon passerar denna körtel. Epifysens funktion är att hålla koll på vår sömn kort och gott. När dagsljuset sjunker undan börjar den producera hormonet melatonin.

Detta hormon åker ut i blodbanan och när den träffar sina receptorer i det centrala nervsystemet så kopplas det parasympatiska nervsystemet på och vi blir lugnare och tröttare. Ju mer melatonin desto tröttare blir vi.

Forskningen har visat att av någon underlig anledning så funkar inte syntetiskt ljus epifysen från att producera melatonin i samma utsträckning som solljus. Man vet också att epifysen på något sätt håller koll på hur många timmar vi gått med lite eller inget melatonin i kroppen så den kan börja producera mer efter ett antal timmar. Mycket kring det här är ett mysterium än idag!

Endokrinologi – Epifysen (Tallkottkörteln)

Page 26: Moment 8 - Endokrinologi

Skydd, omsorg & säkerhet – Block I – Moment 8

Endokrinologi

Norrköping

Lärare: Andreas Roupé

Skydd, omsorg & säkerhet – Vårdblock 3, Moment 10

2014-01-13

Endokrinologi – Hormonernas Fysiologi