1

2

INNEHÅLL REDAKTIONEN

UTGES AVTeknologföreningen vid

Aalto-universitetet

ANSVARIG UTGIVAREMya Rydman

CHEFREDAKTÖRAlexandra Andersson

REDAKTIONJonas Berg

Andreas HolmEllen Heikkilä

Jenna LehtolaAndreas Nyman

Mya Rydman

GRAFIK OCH LAYOUTMya Rydman

ILLUSTRATIONERMya RydmanEllen Heikkilä

FOTOGRAF

Mingelvingel - Johan RabbPärm - Mya Rydman

TACK TILL Georg Metsalo

KONTAKT Chefredaktören:

chefredaktor@teknolog.fi Redaktionen:

modulen@teknolog.fi

Teknologföreningens nationstidning2/2015

www.teknologforeningen.fi

4 Ledare

5 Styrelsesida

6 Georgs kluriga

7 Joas Joxiga

8 Historie hörnan

9 En dag i Programkommittén

10 En sommar på TF

12 Nyagamla ger goda råd

14 Friska vindar för StipK framåt

16 MUP-Intervju

18 Energidryckestasting

20 Jubileumsspexet Lalli

22 Då när jag var phux...

4 5

LEDARE

Det var en av mina redaktionsmedlemmar som vänligen påpekade åt mig att ledarsidan på sistone följt ganska långt samma mönster: några ursäktande ord om att tidningen än en gång utkommit sent, en halvflummig sammanfattning av tidningens innehåll samt ett tafatt försök att rekrytera nya redaktörer och frilansare. Detta stämmer, måhända, men i och med att just denna ledarsida är chefredaktö-rens främsta kanal för att kommunicera direkt med läsarna kan jag inte låta bli att tidning efter tidning upprepa dessa element. Men vi drar det kort denna gång. Förlåt att ni fick vänta så länge på er tidning. Jag hoppas att dess brokiga innehåll är värt väntan. Om just du vill vara med om att producera följande n tidningar, kontakta mig. Du behövs, påriktigt!

För övrigt kan man väl konstatera att hösten börjat utmärkt. Efter sommarens tom-het ser man återigen Klubben fyllas av nya phuxar som, liksom många phuxkullar före dem, funnit att TF är det självklara valet då man vill läsa läxor och hänga med kompisarna. Dagsen är populärare än någonsin; som om det var evig spaget-tionsdag ringlar kön numera så gott som dagligen ända bort till huvudingången (och förbi den) - en trevlig nyhet som får fossilerna vid Nyagamla mötesbordet att buttert muttra något om gångna tider. TF:s programutbud har fått nya fina tillskott i form av bl.a. extremsporttävlingen TF Xtreme. Kort sammanfattat, nog har vi det ju ganska bra.

Ses nästa nummer,

AlexandraChefredaktör

How to

FNISSFREDAGVakna och konstatera att det är fredag! Fnissa! (eller sätt åtminstone på dej ditt bre-daste leende). Gäller också disponenter:

När du väl är på TF är det dags att sprida lite fniss omkring dig, låt inte din brist på finurlighet utgöra ett hinder; med bara målartejp kommer man långt:

Sätt på bra musik och sjung och dansa. (och fnissa) Styrelsen rekommenderar naturligt-vis Kackel i grönsakslandet som hittas på spotify. Perfekt fnissfredagsunderhållning.

Fredag betyder urdsbjulledag (om man har varit duktig). Om man inte har varit duktig (eller har varit jätteduktig, men ingen bara vet om det) så är det ett perfekt tillfälle att avnjuta en glass. Fnissfredagen till ära rekommenderar styrelsen mycket sparklesparkle (™) på glassen för maximal fnissfredagseffekt.

Till fnissfredagens mer officiella (men mindre tråkiga) program hör högtidligt skålande i skumpa. Skumpan avnjuts med fördel sval och ur glas.

En äkta fnissfredag kan ibland eskalera åt oväntat håll, det är helt normalt och ingenting att vara orolig över.

Njut av fnissfredagen!

♥: Kackel i grönsakslandet

FÖRSLAG PÅ FNISSFREDAGS-UNDERHÅLLNING:• Fnissfredagsphotoshopbattle

(styrelsen approves 5/5)• Fnissfredagskrysset• Hitta på fnissfredagsrebusar• Grupptequila (™) (Mängden fniss

kan öka drastiskt efter intagande av grupptequila)

STYRELSESIDA

6 7

Knatte, Fnatte och Tjatte är på Ankeborgs flygplats. Pga. flygledarstrejk finns det nästan inga resande, så de kan fritt springa omkring. I en lång korridor hittar de två transportband, avsedda att transportera passagerare från ena ändan av korridoren till den andra. Det ena bandet rullar ganska långsamt bort från knattarna, medan det andra bandet rullar snabbare mot dem.

Knattarna börjar diskutera hur man snabbast springer till andra ändan av korridoren och tillbaka. Knatte är av åsikten att snabbast går det om man springer på det långsammare bandet, så man först får skjuts av bandet ochpå tillbakavägen springer mot bandet. Fnatte är av åsikten att det går fortast om man springer på golvet mellan banden och Tjatte menar att det går fortast om man springer på det snabbare bandet, först mot bandets rörelseriktning, men med skjuts från bandet på tillbakavägen.

De springer alla tre med samma hastighet. I vilken ordning kommer de i mål efter sitt tur-och-retur-lopp?

Georg Metsalo

GEORGS KLURIGA JISSA JONAS JÄTTE JOXIGA JUTTU

EJ IN

SPÅSANNO

ENGELSK HERRE, KORT

VIKARE HOJTA

INFRARÖD

BEMEDLADE

FINNS

PROGRAM-SPRÅK

NÄRA PURMO

OKÄND

TON VULKAN TITTA VARGGÖR

HONUNG

VOLYM

PRECISA NORNA

TÄCKTE POMPEJI

SÄLL-SYNT

ILSKT

GODTROG-NAS

LOCKBETE MENFÖR

KRYPTERING

LYXIGYTA VATTEN-

DRAGET

... BATORMADRAS-

SERA

GUNST

LADE KORT

BL.A. TOR

ORT

SEX APPEALPLYWOOD

GIGA

BALJ-VÄXTEN

KAURISMÄKI

JOULEUTAR-MADE MYSTE

VÄXTSAFT

VINYLSKIVA

MIRA-KULÖS

STOR STORLEK

YTTRADE

SVERIGES VR

TERA

NEDERST PÅ BÅT

LÄN .tg

FÄRGHINK

REAUMUR

KRIGSHETS-ARE

LARS VON ...

SNATTA

SKYDDMETER

FINSK FYR-PLATS

SYRE SPÅR

OKÄND HÖGRE

MAKT

BULLER

GEMÅL

HASTIGHET

KURIR

STÄLLA

STUPA

BOSKAP

BAKVÄNT HELIUM

INDUKTANS

VARUMÄRKELUKT

NÄTVERKS-ENHET

RADIEMED TJIM

PORT DEUTERIUM GÖRS PÅKIKÄRTOR

8 9

Ett karakteristiskt drag för TF i början av 70-talet var de stormiga debatterna på månadsmötena. Alla viktiga, och även många mindre viktiga, saker som TF gjorde skulle beslutas av månadsmötet. Debatten hade ofta politisk färg men var samti-digt underhållande med både finess och humor. Valmötena i december då man valde stydelse drog mest deltagare och antalet TF:are var i all-mänhet kring 120.

Den första radikala styrelsen 1971 fick stark kritik från den traditionella linjens TF:are vilka under året även tog upp frågan om misstroende gällan-de styrelsens linje. På månadsmötet september 1971 fördes en livlig debatt som pågick i över fyra timmar och vid midnatt företogs en för-troendeomröstning i vilken rösterna föll 49-49. Styrelsen drog sig tillbaka till en 20 minuters över-läggning varpå ordförande Rofa Hernberg med-delade att styrelsen beslutat sig för att fortsätta.

En färggrann debatt brukade årligen uppstå vid behandlingen av TF:s budget. I budgeten hade styrelsen infört en post som hette ‘’un-derstöd till förtryckta folk’’ och summan som föreslogs var kring 1000 mk. Månadsmötet förde många och långa debatter om vad posten skulle heta - understöd åt förtryckta eller understöd åt nödställda. Och vem skulle få pengarna? Skulle de ges åt behövande i det egna landet eller på andra sidan jordklotet. Understödet gavs 1972 för att stöda byggandet av ett barnsjukhus i

Vietnam, 1973 till tåginsamlingen för Vietnam, följd av en kläm i vilken TF:arna uppmanades att även stöda Luciainsamlingen, och 1974 till Dagsverksinsamlingen.

70-talets TF:are talade om att värna goda rela-tioner till våra grannländer. På månadsmötet i september 1972 diskuterade man Sovjetunionens roll och beslöt att ansluta TF till Samfundet Finland-Sovjetunionen. En månad senare på må-nadsmötet i oktober diskuterade man vikten av relationerna till väst och beslöt sig för att ansluta TF också till Samfundet Pohjola-Norden.

Det hörde till den aktivt samhällstillvända linjens natur att TF skulle ta ställning i olika frågor och försöka påverka. Detta tog sig även uttryck i ställningstaganden och resolutioner com skulle godkännas av månadsmötet. I regel var dessa föremål för långa och intensiva debatter. Under fyraårs perioden 1971-74 antog TF:s månadsmöte totalt 24 olika resolutioner. Av dem behandlades 8 globala frågor som Vietnam, Mellanöstern, Chile, fredsarbete och terrorism, 2 inrikespolitiska frågor som Nestes tankerbeställning och befäst-ningen av Valsörarnan och 13 högskolepolitik.

av Kenneth Holmberg

Utdrag ur “Teknologföreningen 1872-1997”, Teknologföreningen, Esbo, 1997

I år kommer det i varje nummer av Modulen publiceras små, utvalda godbitar ur na-tionens 125-årshistorik från år 1997 - ett

verk som alla TF:are borde bekanta sig med men som alltför många sannolikt inte känner till särdeles väl. Vi hoppas

därför att dessa utdrag väcker läsarnas intresse för att vidare utforska TF:s historia.

Historie Hörnan

De stormiga månadsmötenaHej på er alla! Jag heter Anton Ekman och är Teknologföreningens klubbhövding för det här året. Jag tänkte nu ta tillfälle i akt och berätta åt er lite om vad som händer bakom kulisserna under en vanlig fest på TF. Dessutom vill jag gärna ge ett par tips till de som vill och vågar ordna fester och sitser i fortsättningen.

Det första som sker är förberedelserna inför festen. Då läggs narikkan i skick, borden sätts på rätt plats samt dukas och salen dekoreras. Detta görs några timmar på innan festen börjar eller till och med dagen före. När detta skede är klart så brukar man ta en matpaus där vi går ige-nom praktiska arrangemang inför festen. Det är viktigt att man äter före festen! Det är verkligen tungt att arbeta i köket så se till att ni inte kommer hungriga till festen. Pizza är ett populärt val att äta vid dessa tillfällen.

Under följande skede fixas förrätten, coccarna och inträdet i skick. Det lönar sig förbereda allting så tidigt man kan så att det inte blir kaos och inträdet och coccar-utdelningen sker så effektivt som möjligt. Flaskhalsen är ändå alltid inträdet med namnlistor, stämplar och narikkan.

Sedan börjar festen! Det finns ett uttrycket ”Bästa festen är köket”, vilket är fullstän-digt korrekt. Under festens gång är vi med Programkommittén i köket och äter den mat som blivit över och förbereder nästa rätt som skall ut. Som sagt skall man redan ha förberett så mycket av maten som möj-ligt innan festens början; till exempel är det inte roligt att skala 50 kg potatis mellan förrätten och huvudrätten.

Efter att festligheterna tagit slut så finns det ännu en viktig sak kvar att göra, nämligen städa. Det tar inte länge när alla jobbar tillsammans och om man har städat efter sig under festen så finns det egentligen inte alls så mycket kvar att städa efteråt. Tiden går snabbt när man är i bra sällskap och i ett vips är allt moppat, diskat, taskat, sopat, torkat...

Till slut vill jag ännu säga: att vara medlem i programkommitteén är en av de roligaste grejerna man kan göra på TF. Det är en oförglömlig upplevelse och ingen av oss ångrar att vi kom med. Man behöver inte heller vara någon mästarkock för att delta, för man lär sig snabbt. Det här var i korthet det som programkommitteén gör varje gång vi ordnar fest på TF. Hoppas ni har intresse att komma med och ordna fester redan nästa år!

EN DAG I PROGRAM-KOMMITTEÉN

10 11

Har ni någonsin upplevt en tyst vardags-morgon på TF, då hela Urdsgjallar liksom samlar krafter inför ännu en händelserik dag fylld av restaurangens tusen hungriga lunchgäster, hyllans flitiga studerande, slappa medlemmar kring Nyagamla mötes-bordet och en lång kväll med uppfinnings-rika TFare som förbättrar världen kring Kabinettet? Det förväntansfulla lugnet som råder är för det mesta riktigt mysigt. Men hur är det då detta lugn under en längre tid kulminerar i ett riktigt antiklimax med endast 500 kunder och max tre TFare i hela huset under hela dagen? Det kallas sommar på TF.

Som ekonomichef har jag i princip sut-tit husvakt på Urds i tre månader medan resten av medlemmarna sommarjobbat, rest eller slappat på stugan. Den sida av TF jag fått uppleva under sommaren är en helt annan än den som jag tidigare sett. Sommarvardagen är mycket tystare och konstigt annorlunda: de få TFare som är på plats skriver på sitt kandidatarbete (studerar, wtf!?) vid Nyagamla och dagsens kundkrets består av lägerbarn och Aaltos personal.

Vi är vana vid att de som äter i vår res-taurang är studerande och man märker egentligen inte av kundkretsens icke-stu-derandeandel. På sommaren ersattes dock en stor del av studerandena av universi-tetets personal, lockade till TF med gratis lunchkaffe. I början av juni och i slutet av juli invaderades dagsrestaurangen av små springande fötter och glada utrop i och med barn från sportläger i Otnäs. Dessa små filurer åt sin lunch på TF och piggade upp stämningen bland personalen, men

retade gallfeber på många teknologer då kön gick ut till dörren på grund av dem och ljudnivån blev alltför hög. Fastän många studerande flytt till diverse andra orter, får man inte glömma den egna nischen med studerande som sommarjobbar vid universitetet. Flera av dem brukade börjar sin dag med frukost på TF kl. 11 och sedan dra sig till kontoret för att dricka kaffe (OBS! Min egen tolkning).

Trots några livliga veckor i dagsen har det varit tomt, tyst och tråkigt på TF under sommaren. Flera dagar har jag suttit ensam i kansliet då kanslisten varit på semester och resten av styrelsen varit på jobb inne i Helsingfors, på någon stuga i Ekenäs, på seglats till Tallinn eller på interrail i Storbritannien. Dessa dagar har jag suttit och avundats alla mina bekanta som klagat över sina slappa arbetskamrater - de har åtminstone arbetskamrater! Om det blev alltför ensamt, gick jag ner till restaurangen och hoppade in i kassan en stund, bara för att få lite mänsklig kontakt.

Man kunde ju tänka sig att de teknologer som saknar sommarjobb skulle samlas kring Nyagamla, men nej, där var det oftast tomt och tyst. Kanske TF:arnas sommarjobbssi-tuation blivit bättre, eller så flydde bara alla till Pampas eller Borgå för sommaren. De få som satt kring Nyagamla satt där och skrev på sin kandi! Det är sällan man ser TF:are studera kring Nyagamla. Så konstigt!

Trots de många långa ensamma dagar-na har sommar-TF också sina goda sidor. Lunch ute i solen på Betonggården till exempel, väldigt skönt! Dessutom fick jag ju lugn och ro att jobba, så vi får hoppas att jag gjorde TF någon annan nytta för-utom att hålla blommorna vid liv (vilket jag för övrigt nästan misslyckades med…). Kansliets luftkonditionering var en riktig räddning de hetaste dagarna. Men det bästa var nog ändå att jag ännu mer lärde mig uppskatta allt ståhej som vanligtvis sker på TF. Jag kan lätt konstatera att ett tomt Urdsgjallar i längden nog inte är nå-got annat än en ful gammal betongklump, det är medlemmarna som gör TF.

EN SOMMAR

PÅ TF

13

1. Drick inte ferra!

2. Alla föreläsningar är inte supernöd-vändiga… Ibland kanske man lär sig bättre med egenstudier.

3. Extra franskisar i dagsen + 1 euro, dubbelportion +2 euro.

4. Don’t shit where you eat ;)

5. Gör en excel på alla kivoga TF:are så du inte glömmer dem.

6. Jag minns inte helt vad det var men Bastarderna ordnade en fest med spöken i en bastu. Det var kul. Det ska ni gå på.

7. Kommittéer gör nödvändiga saker. Fria föreningar gör roliga saker.

8. Lär dig MATLAB så kan du chilla på mattakurser.

9. Fixa undan phuxkurserna under phuxåret. De är inte roligare år N.

10. Sätt in dina tenter i en elektronisk kalender med notifikationer/alarm 2 veckor före. Då behöver man inte oroa sig över att varken komma ihåg att läsa till dem eller anmäla sig via Oodi.

11. Vänta inte med att gå med i förening-ar förrän efter phuxåret. Du kommer att ångra att du inte var med från början!

12. Var impulsiv, delta på fester och övriga evenemang när du är phux så behöver du inte ångra det senare.

13. Köp inte de billigaste fiskpinnarna!

14. Gå med i åtminstone en kommitté eller ta en funkispost, det är definitivt något du inte kommer att ångra.

15. Spela Hearthstone!

16. Det kommer alltid att finnas någon som skämmer ut sig på TF

17. Det finns alltid hopp om morgnarna, specielllt om du ännu är vaken

18. Soppa är aldrig fel.

19. Förhuda inte tenter, det finna alltid en chans att man får sin efterlängtade etta (1).

20. Var med i JäynäTäflan, det lönar sig!

21. Biljardör är den lättaste funkisposten.

22. Doka medan levern håller.

23. Fast PK kan verka skrämmande så är det awesome. Alla vet väl att bästa festen är i köket!

24. Köp matbiljetter så kan du ta ruuhkan på onsdagar!

25. Bli storasyskon, bästa ever!

26. Gör även annat än bara studera, livet blir roligare så. Ta dock inte vatten över huvudet utan se till att du har passligt mycket att göra. D.v.s. balans...

NYAGAMLA

GER GODA RÅD.

Under hösten har phis-societén vid Nyagamla mötesbordet haft möjlighet att lämna in goda råd och tips som de tror att phuxarna kunde ha nytta av att känna till. Här är resultaten; läs och lär dig! (OBS Trots att phisarna är mycket kloka och erfarna förbehöll Modulen ändå rätten att utesluta råd som inte under några omständigheter kan anses vara särskilt goda).

12

14 15

Stycket till vänster är inte inledningen för ett fantasyäventyr. Det handlar om en av Teknologföreningens mindre syn-liga kommittéer, Stipendiekommittén. Stipendiekommittén, eller StipK i alldag-ligt språk, är den kommitté som inom TF beslutar om utdelning av stipendiepoolens medel i form av olika slags stipendier. StipK:s medlemmar ska ha varit medlem vid TF minst fyra terminer innan de kan väl-jas för en mandattid på 2 år av ett nations-möte. Kommittténs högsäsong äger rum under våren fram till årsfestveckans fest-ligheter då verksamhetsstipendierna delas ut. Detta till trots är StipK aktiv året om; två ansökningsrundor för studie-, praktik-, och allmänna verksamhetsstipendier hålls årligen: en på hösten och en på våren. StipK är dessutom ständigt i beredskap för att behandla sociala stipendier, som kan ansökas om när som helst.

Förutom dessa löpande ärenden har kommittén under det pågående året aktivt utvecklat sin verksamhet genom två workshops samt frekventa möten. Ett av årets teman har varit förbättrandet av uppföljningen av stipendier och kontinui-teten inom kommittén för att kunna utdela stipendier i förhållande till det arbete som gjorts och tidigare utdelade stipendier. Det har noga och ingående funderats på hur ansökningen av studie- och praktiks-tipendier kan göras möjligast smidig för de ansökande, och hur personer som inte över huvudtaget varit aktiva inom TF skall beaktas. En annan het fråga är hur de so-ciala stipendierna skall kunna ge ett större mervärde till nationens medlemmar. Detta kan ske exempelvis genom att göra nation-en bättre medveten om dessa stipendiers existens och genom att utnyttja outdelade medel för allmännyttig verksamhet inom nationen.

Bland annat dessa ämnen diskuterades under oktober nationsmöte, men ifall man inte kunde närvara, har förslag eller syn-punkter på dessa frågor får man gärna kontakta StipK som mer än gärna tar emot respons från nationsmedlemmar.

För tillfället är höstens studie-, praktik-, och allmänna verksamhetsstipendier ledigan-slagna. Ansökningsperioden pågår fram till söndag 15 november kl 12.00. Dessutom arrangeras en studie- och praktikworkshop onsdagen 4 november kl 18.00 var ansök-ningsblanketterna gås igenom i detalj.

Text: Andreas HolmIllustration: Ellen Heikkilä

Studie- och praktikstipendier kan sökas av de som är påväg på utbyte eller praktik utomlands. Stipendiernas storlek beror på hur lång tid man kommer vara utomlands och till vilket land man reser.

Sociala stipendier finns till för att hjälpa nationsmedlemmar, som av någon orsak kommit i ekonomiskt trångmål, tillbaka på benen. Stipendierna har ingen specifik ansökningstid, utan kan sökas när som helst. Beslut om sociala stipendier kommer inom två veckor under terminerna.

Verksamhetsstipendier utdelas till kommittér, funktionärer, arbetsgrupper och nationsmedlemmar som speciellt utmärkt sig under året. Stipendiernas storlek varierar beroende på hur väl man skött sin post, och postens natur.

Allmänna verksamhetsstipendier finns till för de personer som under många år bidragit till nationens välmående genom verksamhet som inte belönats med verksamhetsstipendier. Man kan motta två allmänna verksamhetsstipen-dier från nationen, och dessa baserar sig på den ackumulerade verksamheten såsom aktivitet inom fria föreningar, talkoaktivitet, m.m. Allmänna verksam-hetsstipendier ansöks självmant.

Specialstipendier innefattar de stipen-dier vars medel donerat till ett specifikt ändamål av donatorerna. Exempel på specialstipendier är kamratskapssti-pender och Bror Duktig-stipendiet. Bror Duktig-stipendiet söks av nationsmed-lemmen själv och utdelas till personer som klarat sig bra i skolan medan den varit aktiv inom föreningslivet vid universitetet.

Mer information om alla stipendier och StipK:s verksamhet kan man hitta på Teknologföreningens hemsida.

TEKNOLOGFÖRENINGENS STIPENDIER

I den gråa borgens mörka rådsrum sit-ter De som genom tid och förtroende sin plats förtjänat.Till historiens vingslag och förevigade blickar samtalar De.

De har makten och plikten att be-löna dem som av belöning gjort sig förtjänta.De hjälper dem som, av orsak eller annan, hamnat i trångmål.

De ger äventyrare stöd för sina resor.Men ingen äro allsmäktig, och vid svåra frågor vänder De sig till nationen för råd och riktning.

FRISKA VINDAR FÖR STIPK FRAMÅT

16 17

Vem är du? Berätta om dig själv (linje, årskurs, hemort etc.)Jag heter Jonathan Rehn, fyller 23 i år och är hemma från Grankulla. Studerar datateknik sedan 2012.

Du har bekantat dig med styrelsearbe-tet under ett par månaders tid. Vad har motsvarat dina förväntningar, vad har avvikit från dem?Det är ganska långt som jag hade kun-nat tänka mig. Har försökt att inte ha några förutfattade meningar om styrel-searbetet, men det som förvånat mig mest hittills är nog helt enkelt hur stor arbetsmängd som styrelsen egentligen har.

Vilken verksamhetsform tycker du att TF saknar eller borde utvecklas?Svårt att säga, fråga mig om ett år så har jag säkert tusen saker! Men i brist på annat så kunde man ju ordna mera dags-program i våra utrymmen som annars står ganska öde under dagarna.

Nämn en konkret sak som du vill åstad-komma under ditt styrelseår.Något eget projekt har jag inte planerat, men en sak som är aktuell, och intres-serar mig stort, är ju de nya bostäderna på Busholmen. Specifikt att få igång den kontinuerliga skötseln och intresset från nationens sida kommer att vara på tapeten.

Vad tror du att kommer att bli den största utmaningen för TFS16?Jag kommer på flera saker som alla kan blir en stor utmaning. Till de större hör aboslut campusförnyelsen, både gällande TFs egna interna beslut och huruvida vi kan fortsätta manövrera oss fördelaktigt i utvecklingen. En annan stor sak är förstås våra nya bostäder på Busholmen, och utdelningen av dessa.

Beskriv din drömstyrelse med tre ord.Rolig, energisk och kompetent.

Beskriv TFS15 med tre ord.Kompetenta, målmedvetna och kackliga.

Vad kunde man göra för att höja delta-garprocenten på nationsmöten?Åtminstone en aktuell och provocerande diskussionspunkt. Då blir det åtminstone diskussion. Att göra reklam för möten är ju också en bra sak, och kanske på lång sikt försöka ändra nationsmötenas något tråkiga image.

Berätta om det roligaste minnet från din tid på TF.Ha, några detaljer tänker jag inte dela med mig, men bland toppen finns sillisar som aldrig tar slut, och diverse evene-mang med en viss teknologorkester.

Vad är ditt favoritställe på Urdsgjallar?Är kanske lite klyschigt, men Nyagamla är nog en av de bättre ställena.

Om TF hade ett nationshusdjur, vad skulle det vara?En papegoja, för den skulle lätt kunna delta i diskussionerna vid Nyagamla åtminstone.

På vilka sätt borde Urdsgjallars inred-ning eller möblering uppdateras eller utvecklas?I studieutrymmena kunde man gott upp-gradera stolarna, och helst till en sort som är mera roudnings-vänlig än den nuvarande modellen. Nyagamla skulle säkert uppskatta ny stolar också.

Kräftskiva eller YLONZ?Hah, lätt, YLONZ juh! Men som tur finns det gott om tid på året att göra både och.

Favoritsnapsvisa?Jag har aldrig var’t på snusen

Om du var en igelkott, vilket blåsinstru-ment skulle du laga ett bo i?I en svettig tuba.

Om en möbel på IKEA skulle ha ditt namn så vad skulle det vara för en möbel?Kanske en barstol, eller möjligtvis en dörrmatta.

MUP-INTERVJU

18 19

kunde genast märka att färgerna varierade mer än förväntat. Vissa var gula, andra rödare. En del var klara medan andra var grumligare. VOLT Colan avslöjade sej ganska snabbt med sin kolsvarta färg som skiljde sig från alla andra. Deltagarna var fortfarande lite osäkra när de började prov-smaka, men snart lättade stämningen och dryckerna började analyseras och adjektiv som “lätt, frisk, torr, vattnig, fruktig, konst-gjord och bäsk” användes och de började låta som vilka vinconnoisseurer som helst!

Guayaki var testets verkliga joker. Istället för att vara tillverkad av diverse slaggpro-dukter från kemiindustrin baseras Guayaki på den sydamerikanska traditionsdrycken Yerba-Mate. En kraftfull naturnära téarom och naturlig sötma som härstämmar från Steviablad gör drycken det givna valet för den riktiga finsmakaren. Koshermärkningen garanterar även Guds välsignelse över drycken som givetvis endast är tillver-kas av ekologiskt producerade råvaror. Vidare har drycken certifierats uppfylla nivån ”Glowing” på den internationella euforiskalan.

I testet klarade sej Guayaki trots allt inte alls, men delade ändå lite meningarna med kommentarer som “Jävla konstig smak men int nu så jätteäklig” medan an-dra kommenterade “Hemsk” och “FY…”. Många beskrev smaken som te, vilket ju är helt korrekt, medan andra hittade toner av “fammos fruktsoppa”.

Någon kommenterade också Mad Croc med “otrevlig smak” och gissade att det var ES, medan samma person kommente-rade ES som “klassiker”. Så fördomar om energidrycker krossades nog! Även den dyraste vanliga energidrycken (Battery) fick kommentaren ”billig”, vilket ju är lite intressant. Testets klara vinnare var dock VOLT Cola. Den smakade minst energid-ryck av alla i testet och mest som cola vilket verkade gå hem. Trots att vissa inte gillade det här utförandet av cola och beskrev den som “Slemmig cokis” eller “Cokis, men int riktigt”.

Förutom VOLT Cola klarade sig även ED bra, och beaktar men det låga priset så är Megaforce, och även klassikern ES helt bra val. De stora märkena Red Bull och Battery klarade sej helt acceptabelt, men man be-talar väldigt mycket för varumärket verkar det som, så de kan nog ses som testets stora förlorare. Värt att påpeka är ändå att Monster, Red Devil och Megaforce delade åsikter väldigt mycket, medan Battery och Red Bull fick ett jämnare resultat. Se kolumnen varians i faktatabellen för att se hur röstningen delade människors åsikter.

Andeye & slnz

DISCLAIMER: Ingen av artikelför-fattarna är läkare eller destu mera insatta i studier om koffein och energidryckers hälsopåverkan än man blir av att surfa på nätet några kvällar. Men så länge man håller sin konsumption på en vettig nivå lär det nog inte vara någon fara.

Referenser:[1] Uppiggande föreningar i energidrycker http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/information+om+livsmedel+/livsmedelskategorier/energidrycker/uppiggande+foreningar+i+energidrycker[2] Evira: mängden koffein i drycker och choklad http://www.evira.fi/attachments/elintarvikkeet/elintarviketietoa/energiajuomat/koffein_dryck_choklad.pdf[3] Suklaan lyhyt oppimäärä http://www.fazer.fi/tuotteet-ja-asiakaspalvelu/suklaa/suklaan-lyhyt-oppimaara/[4] Varnings- och bruksanvisningspåskrifter på livsmedel som innehåller koffein http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning+och+forsaljning/paskrifter+pa+forpackningar/varningspaskrifter+och+bruksanvisningar/varnings-+och+bruksanvisningspaskrifter+pa+livsmedel+som+innehaller+koffein[5] Commission Directive 2002/67/EC of 18 July 2002 on the labelling of foodstuffs containing quinine, and of foodstuffs containing caffeine (Text with EEA relevance) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=celex:32002L0067[6] Tietoa energiajuomista ja Batterystä http://www.sinebrychoff.fi/juomamme/faktoja/Pages/Tietoaenergiajuomista.aspx[7] Red Bull -Energiajuoman ainesosat http://energydrink-fi.redbull.com/ainesosat[8] Vitamin B http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/information+om+livsmedel+/livsmedelskategorier/energidrycker/vitaminer+och+andra+amnen+som+tillsatts+i+energidrycker/vitamin+b/

Volt Cola5

4

3

2

1

00 1,68 2,50 5,00Literpris

Med

elbe

tyg

7,50 10,00

MegaforceED

Mad crocRed DevilESMonsterRed BullBatteryGuayaki

ENERGIDRYCKESTASTINGEnergidrycker är något som har varit mycket i media. Vissa vill förbjuda dem helt, andra vill införa åldersgränser och vissa butiker har redan frivilligt satt en åldersgräns, ofta 16 år. De sägs innehålla en hel del suspekta substanser. Därför har vi tittat närmare på dem för att se vad olika drycker egentligen innehåller samt samtidigt undersöka vad de smakar och vilken som är godast.

Det första intressanta vi kunde konstatera var att alla energidrycker innehåller exakt 32 mg koffein per 100 ml dryck (förut-om Guayaki med 33,8 mg / 100ml). Det är mindre än vad kaffe innehåller (~50 mg/ml). Kaffets koffeinhalt varierar dock betydligt beroende på vilken sort av kaf-feböna, rostning och bryggningsmetod som använts för att framställa kaffet. För att noggrannare undersöka varför alla drycker verkar innehålla just 32 mg/100ml kontaktade vi livsmedelsverket Evira som skickade oss vidare till Helsingfors stad Miljöcentralen. De bekräftade att det inte finns några gränsvärden, det enda som sägs är att ifall en produkt innehåller mer koffein än 150 mg/l så måste det finnas en varningstext på förpackningen (förutom kaffe- och tedrycker). Detta kan sedan härledas vidare till ett EU-direktiv (Commission Directive 2002/67/EC) med samma innehåll [4][5].

Vad gäller kolhydrat- och sockerinnehål-let så innehåller alla energidrycker kring 11g per 100ml, vilket är samma som Pepsi innehåller. Energiinnehållet ligger på ~200kJ /47kcal vilket är marginellt mera än Pepsis 174kJ/41kcal. (Undantag är igen Guayaki med 27kcal och 6,66g kolhydrater/socker). Vidare så är Guarana inte så vanlig som man skulle tro i ener-gidrycker, och i detta test så är det bara ED, Battery och Monster som är gjorda på det. Guarana är en sydamerikansk växt och koffeinkälla, och i Brasilien är den en vanlig ingrediens till läskedrycker. En annan vanlig komponent i energidrycker är taurin, som i vårt test hittas 400mg/100ml i Battery, ES, Mad Croc, Monster och Red Devil. Det finns inga rekommendationer för intaget av taurin[1]. Mängderna man får i sej från energidrycker är visserligen relativt stora jämfört med andra livsmedel, men de borde trots allt inte ha några skad-liga effekter.

Vidare kan konstateras att de flesta en-ergidrycker innehåller olika B-vitaminer, vilka sägs ha vissa uppiggande effekter och delta i energiomsättningen mm[6][7]. B-vitaminer är också vattenlösliga och lagras därför inte i kroppen (förutom B12). Det är därför svårt att överinta B vitaminer, men det saknas studier på effekter av långvarig exponering[8].

Förutom detta så innehåller Red Devil även 24mg/100ml C-Vitamin och Monster “0,08% Panax Ginseng” och “0,04% L-KARNITIN L-TARTRAT”.Vill man dock undvika allting så skall man dricka VOLT-Cola då den bara innehåll-er koffein och inga vitaminer eller annat speciellt.

Men för att göra det hela lite roligare än att bara läsa artiklar så utförde vi också en blindtasting mellan de vanligaste ener-gidryckerna samt en joker för att ta reda på vad de smakar och hur de skiljer sej. Så en fredagkväll före TäfLANs PhuxLAN samlades vi 14st TäfLANiter för att blind-testa energidrycker. Alla var lite osäkra och nervösa på hur det skulle fungera. Man har ju deltagit i både öl- och vinprovningar, men energidrycker, hur skulle det fungera? Kan man analysera färgen och doften? Går det att hitta olika komponenter i smaken? Smakar ens energidrycker olika eller är alla egentligen bara samma? Priset varierar i alla fall mycket, från 1,68 € per liter ända upp till 9,85 € per liter i detta test. Kommer kända, starka och ganska dyra brand som Red Bull och Battery att klara sig bättre än den extremt förmånliga och ökända ES - Euroshopper Energy Drink?

Dryckerna hälldes upp och delades ut i små plastglas märkta från A till J. Man

20 21

14.11. Smäller det!!!

Världens bästa135-års KALAS på TFiF

André e ju mé!

Und

Die

Yod

elgr

uppe

!

Bered dig på en kväll fylld av skratt, överraskningar, god mat samt glatt sällskap. Häng med då vi: ∞ Snurrar runt i TFiF-husets skrymslen och vrår för en skål ∞ Löser klurigt kreativa nötter med knorr ∞ Kiknar av skratt när André Wikström kör igång ∞ Får oss en dos Gemütliche Bajersk Stimmung av Die Yodelgruppe

Mera info och anmälan via www.tfif.fi

Obs! Bara 37 € för de 20 första yngre medlemmarna.

ANNONS

Året är 1952. Platsen är Nylands Nation. Februari månad har rullat in, vilket be-tyder att Medicinarklubben Thorax har årsfest. Festen är speciell eftersom året innan tvingades man ställa in festen på grund av marskalkens frånfälle. Klubben firar sitt 21-års jubileum 1952, vilket ger dubbel orsak att fira eftersom klubben blivit myndig. Stämningen i salen är i det närmaste elektrisk av förväntan. Ytterligare en detalj gör kvällen extra spännande. Det första Thoracala spexet, Det pubiska kriget eller Sillsalatissimus, har sin premiär.

Premiären blev en succé och en tradition föddes. 63 år och 60 uppförda spex sena-re befinner vi oss i skrivande stund inför årets jubileumsspex, spexet Lalli eller Hög bland Saarijärvis moar - Den andra trippen.

Den Thoracala Medicinarklubben har Finlands äldsta levande spextradition. Men vad är ett spex? Ordet spex har an-tagligen uppkommit som en förkortning av ordet ”spektakel” och syftar på en farsaktig teater uppförd av studenter. De första spexen härstammar från 1800-ta-lets Sverige och spextraditionen kom i början av 1900-talet till Finland. Receptet är enkelt. En mer eller mindre historisk händelse berättas på ett nytt sätt med tillhörande karaktärer. Tillsätt sång och ordvitsar i riklig mängd samt även det allra viktigaste, publikens deltagande. Genom uppmaningar som ”omstart” från publiken omformas scenerna till något helt nytt där improvisationen gör spek-taklet större och roligare. Plötsligt löser sig allt och när spexet är slut har publiken fått reda på vad som egentligen hände under ifrågavarande historiska händelse.

Thorax första spex hade mera formen av en revy med en mycket skör röd tråd. Därefter har spexet utvecklats till en mera sammanhängande pjäs med en förhopp-ningsvis mindre skör röd tråd. Musiksidan har utvecklats från pianoackompanje-mang till fullskalig orkester. Kulisserna har också gått från att ha bestått av några målade skärmar till det mesta man kan tänka sig. Exempelvis har slagskepp, tåg och tidsmaskin funnits att hitta. Under 60 år hinner mycket hända och att ta upp allting vore inte rättvist mot er kära läsare eller göra rättvisa mot den fantastiska historia som spexet har. Vad vi istället kan göra är att fira vårt historiska år med ett jubileumsspex. Enligt tradition fi-ras jubileumsår med en nyuppsättning av ett gammalt spex och för vårt 60-års jubi-leum valdes spexet Lalli eller Hög bland Saarijärvis moar som hade sin premiär 1997. Spexet utspelar sig i 1100-talets Finland och berättar om kristendomens spridning till vårt fosterland. Så kom med på tidernas största omstart och upplev vad som egentligen, egentligen hände när biskop Henrik mötte bonden Lalli. För utan er, kära publik, skulle vi inte ha mycket att fira. Premiär 7.11 kl 14.00Spex II 14.11 kl 16.00

Var: Suomalainen Yhteiskoulu (Stormyrvägen 8, Helsingfors)Pris: 12€ studerande, 20€ övriga. Biljetter kan köpas vid dörren eller bokas via biljetter@thorax.fi.Facebook: Jubileumsspexet LalliInstagram: @jubileumsspexetlalli

Jubileumsspexet Lalli

22 23

Nu när jag erhållit titeln “N:te årets stude-rande” så måste jag passa på att publikt skryta om hur gammal jag är, att jag inte blivit färdig så snabbt som staten vill, och hur konjunktionen av dessa två fakta gör mig både vis och aktningsvärd. Som alla bra skrönor på TF börjar den här också med de gyllene orden i rubriken.

Då när jag var phux, så var hela våggrejen ny. Jag kom själv in på Tekniska Högsko-lan, men fick aldrig börja studera där. Hela kampus var vårt inlärningscentrum och vårt bibliotek var färdigtbyggt (alltså definitivt inte längre en beta-version) och öppet på lördagar. I nuvarande Keto [AUS’ servicepunkt] fanns både en bokhandel, med majoriteten av kurslitteraturen man behövde, och ett postkontor för resten. Huvudbyggnaden var dit man for för alla sina allmänbyråkratiska ärenden - oavsett vilken linje man studerade på - och inte bara till för kurser i kandidatskedet. Där kände man minsann historiens vingslag när man såg bänkinristningar och toalett-båsklotter som säkert fanns där redan på 60-talet.

Man kunde få studerandemat på lördagar från två ställen, både Dipoli och Smökki. Keltsu [Cantina] i Dipoli var den andra lagliga krogen i Otnäs, och där kunde man beställa pizza både kvällar och hel-ger. Byn blev märkbart nördigare (vilken

bedrift!) på sommaren när Ropecon ännu hölls i Dipoli. På rekryteringsmässorna i samma hus fylldes alltid teknologens per-sonliga förråd av pennor, godis, väskor och plastkrimskrams.

TF:s Beach Party var ännu ett nytt kon-cept, men onsdagsspaghettin var lika känd då som nu. Man reserverade utan att klaga desto mera minst 4 timmar för varje nationsmöte vars innehåll nu tar 2 timmar. Phuxarna var flitigare, spriten smakade bättre och gav mindre bak-smälla, och alla orkade festa till kl. 6 på morgonen. Gamyhlerna var äldre och visare. Alla spelade bilish enligt samma regler och ända till slutet. Studera gjorde man vid Nyagamla endast i smyg eller så fick man minsann höra gliringar.

Å andra sidan, när jag var phux såg jag aldrig en enda taikeit, och kylteriterna syntes endast på nån fest i Dipoli. Otnäs kändes då ännu mera som en isolerad mikrostat som endast de med rätt studie-kort hade något att skaffa med. Det gick till och med rykten om att polisen på den tiden lät Otnäsborna sköta upprätthållan-det av lag och ordning själva.

Slutligen vill jag hälsa årets phuxar: fast ni är yngre än jag kommer ni säkert om fem år att ha minst lika bra historier att dra (varav en stor del troligen återfinns i texten ovan) åt blivande phuxar, så länge som ni kommer ihåg dem ungefärligt. Eller så inte.

Jonas BergN:te årets studerande, där N>=6

Då när jag var

phux...

TEKNOLOGFÖRENINGENS NATIONSTIDNING