Modulbyggd förskola - Framtiden?hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:239023/FULLTEXT01.pdfSammanfattning Från år 1999 har barnafödandet ökat mycket. Detta i kombination med att

Modulbyggd förskola - Framtiden?

Halmstad högskola 20080519 Sofia Lindhoff & Jenny Bykander

Byggingenjörsprogrammet Sektionen för

Ekonomi och Teknik

Förord Detta är ett examensarbete på 15 högskolepoäng. Den är ett avslutande moment i utbildningen till byggingenjör – produktion och projektledning på Högskolan i Halmstad. Vi har fått mycket hjälp av personer och företag som vi varit i kontakt med under hela arbetets gång. Stort TACK till: Personal runtom på Halmstads förskolor Per-Åke Jonsson fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun Marianne Öberg Barn- och ungdomsförvaltningen Carin Johnsson Barn- och ungdomsförvaltningen Jonas Sandersson fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun Maria Stigsdotter Drott fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun Ola Halldin, Flexator Ingrid Svetoft, Högskolan i Halmstad Bengt Larsson, Högskolan i Halmstad Hans Arvidsson, Flexator Sist, men inte minst vår handledare Göran Nilsson Halmstad maj 2008 ___________________________ _________________________ Sofia Lindhoff Jenny Bykander

Sammanfattning Från år 1999 har barnafödandet ökat mycket. Detta i kombination med att det förekommit nedskärningar på förskolor runtom i landet har resulterat i att det i dagsläget råder en stor brist på förskoleplatser. Efter intervjuer med personal på Halmstads förskolor kartlade vi för- och nackdelar med dagens befintliga förskolor. Detta fick i sin tur ligga till grund för den planlösning som vi skulle arbeta fram. Målet med vår ritning var att försöka göra en enkel planlösning med stor flexibilitet. Tanken var också att försöka göra en mall att utgå ifrån och som kan produceras med modulbyggnadsteknik Det har skett stora förändringar av barnomsorgen under årens lopp. Under 1800-talet lades grunden för den verksamhet som vi idag kallar för förskola. Småbarnsskola, Fosterhem, Barnkrubba och Barnträdgård är några namn på dagens förskolas föregångare. I dagens förskolepedagogik försöker man allra mest framhäva lekens betydelse. Genom leken sker också stora delar av lärande. Det är därför viktigt att barnen ser möjlighet till lek i förskolemiljön. För att få en väl fungerande utomhusmiljö är det viktigt att redan i planeringsskedet veta hur verksamheten ska bedrivas. Det finns åtskilliga lagar som måste följas vid planerandet av en förskola. Lagar om ljud och utformning är två stora områden där berörande lagar ska beaktas. I nuläget används uteslutande en traditionell byggmetod vid nybyggnation av förskolor i Halmstads kommun. Det innebär att efter arkitekten ritat, sker den mesta tillverkningen ute på byggarbetsplatsen. En annan aktuell byggmetod är den industrialiserade byggmetoden som innebär att en del av, eller hela produktionen sker inomhus på en fabrik istället för utomhus på byggarbetsplatsen. Arbetet som sedan kvarstår är att bygga ihop delarna på plats. Det finns givetvis för- och nackdelar med båda metoderna. De flesta av personalen vi intervjuade på förskolorna i Halmstad ansåg att de fått för lite inflytande i planeringsskedet. Det finns många exempel på både bra och mindre bra fungerande förskolor i Halmstads kommun. Vi försökte att eliminera nackdelarna och framhäva fördelarna vi lyckats kartlägga i vår skiss. Vi fick fram en planlösning där tre identiska avdelningar utgår från en gemensam samlingslokal. Ovanpå tillagningsköket (som krävs på förskolor med tre avdelningar eller fler) har ett så kallat personalblock placerats. Här får personalen en chans att vara i fred samtidigt som detta ”torn” ger fasaden en trevlig prägel. Slutligen anser vi att med vår planlösning och i samarbete med tilltänkt personal kan framtidens förskola produceras snabbt med hjälp av modulbyggnadsprincipen. Detta skulle lösa många års problem med brist på förskolor.

Abstract In 1999 the childbearing increased, which in combination with the closure of a number of preschools led to the shortage and reduced capacity in available places for young children. The lack of places in preschools has led us to try to find a solution to the problem and in order to solve the problem we have interviewed personnel of preschools in Halmstad. The persons we met were asked to list advantages and disadvantages of their preschool and also to come up with innovative solutions and new ideas of how to develop a satisfactory preschool. This was the basis for us when we drew our drawings and our main objective was to find a new template for the development of pre-fabricated preschools.

When drawing a new and modern preschool a number of considerations have to be made, first of all the main objective for the children is play and playtime, a second objective is sound reduction and laws about sound reduction. Another consideration is how to construct the building and which method to be used, for instance should industrial techniques be considered and pros and cons be listed.

The main disappointment amongst the preschool personnel was that they had no influence in the planning stage of the new development of the preschool. What we did was that we listened to the personnel and used their opinions when we created a constructional plan. This is a simple module made of prefabricated elements which ensures an easy production phase and in combination with the influences of the staff this would be the preschool of the future. This would solve the problem with the many years of problems with lack of preschools.

Modulbyggd förskola – Framtiden?

1

Innehållsförteckning 1. Inledning ..........................................................................3

1.1Bakgrund.................................................................................................................... 3 1.2 Syfte, målsättning ..................................................................................................... 3 1.3 Metod ........................................................................................................................ 3 1.4 Begränsningar ........................................................................................................... 4 1.5 Planering ................................................................................................................... 5

2 Teori ..................................................................................6 2.1 Historia...................................................................................................................... 6

2.1.1 Barnkrubban....................................................................................................... 6 2.1.2 Fosterhem........................................................................................................... 6 2.1.3 Småbarnsskolan ................................................................................................. 7 2.1.4 Friedrich Fröbel ................................................................................................. 7 2.1.5 Barnträdgården................................................................................................... 8 2.1.6 Dagens barnomsorg ........................................................................................... 8

2.2 Inomhusmiljö ............................................................................................................ 9 2.2.1 Pedagogiken i fokus........................................................................................... 9 2.2.2 Ljud.................................................................................................................... 9 2.2.3 Ljuddämpande golv och pusselmattor ............................................................. 10 2.2.4 Ljuddämpande bord ......................................................................................... 10 2.2.5 Ljudabsorbenter ............................................................................................... 10 2.2.6 Soundear .......................................................................................................... 11 2.2.7 Ljus .................................................................................................................. 11

2.3 Utomhusmiljö ......................................................................................................... 12 2.3.1 ”Måsten” .......................................................................................................... 12 2.3.2 En plats för lek ................................................................................................. 12 2.3.3 Dagens behov................................................................................................... 13 2.3.4 Årstidernas inverkan ........................................................................................ 13

2.4 Lagar ....................................................................................................................... 14 2.4.1 Ljud.................................................................................................................. 14 2.4.2 Trygg, säker och regelrätt utformning ............................................................. 24

2.5 Traditionellt byggande ............................................................................................ 33 2.5.1 Fördelar ............................................................................................................ 33 2.5.2 Nackdelar ......................................................................................................... 33 2.5.3 Utveckling av byggsektorn .............................................................................. 34

2.6 Industriellt byggande .............................................................................................. 35 2.6.1 Bakgrund.......................................................................................................... 35 2.6.2 Fördelar ............................................................................................................ 36 2.6.3 Nackdelar ......................................................................................................... 36

3 Empiri ..............................................................................38 3.1 Personal på Halmstads förskolor ............................................................................ 38 3.2 Per-Åke Jonsson – Fastighetsförvaltningen, Halmstad kommun ........................... 39 3.3 Karin Jonsson – Barn- och ungdomsförvaltningen................................................. 40 3.4 Maria Stigsdotter Drott – Varbergs kommun ......................................................... 41


2

4 Resultat ...........................................................................42 4.1 Ritningar ................................................................................................................. 43

4.1.1 Planlösning 1:1................................................................................................. 43 4.1.2 Planlösning med beskrivning 1:2..................................................................... 44 4.1.3 Planlösning 2:1................................................................................................. 45 4.1.4 Planlösning med beskrivning 2:2..................................................................... 46 4.1.4 Fasader 3:1, 3:2, 3:3, 3:4.................................................................................. 47 4.1.8 Situationsplan 4:1............................................................................................. 50 4.1.8 Situationsplan 4:1............................................................................................. 51

4.2 Ritningsbeskrivning ................................................................................................ 52 5 Slutsats ...........................................................................54

6 Referenser .................................................................................................................. 55 Litteratur ....................................................................................................................... 55 Elektroniska .................................................................................................................. 55 Muntliga........................................................................................................................ 56

Bilaga 1 ..............................................................................57 Bilaga 2 ..............................................................................59


3

1. Inledning

1.1Bakgrund På 90-talet skedde väldigt stora nedskärningar av förskoleverksamheten. Detta har resulterat i att gruppstorlekarna i förskolan ökat från 15-16 barn per grupp till 20-22 barn per grupp. Det förekommer avdelningar där man i snitt har sex barn per anställd, eftersom man även minskar ner på personalen. Detta är ett för högt antal barn per personal. 1 Att barnafödandet har ökat, har länge varit känt. Mellan år 1999 och 2000 ökade barnafödandet med 2268 barn och därefter har det ökat ännu mer. År 1999 föddes alltså 88173 barn och år 2007, 107421 barn. Detta ger en ökning på 19248 barn under en tidsperiod på endast sju år. (se bilaga 1)2

1.2 Syfte, målsättning Med ett stort intresse för arkitektur kom vi överens om att ägna vårt examensarbete åt det. För att få inspiration till val av inriktning använde vi oss av en sida där företag presenterar önskemål på examensarbeten. Där fann vi ett önskemål om att utveckla en skola i Gävleborgs kommun, som skulle matcha dagens krav på undervisning. Vi tog kontakt med skolverket och fick information om att förskolor är en bristande vara i hela landet. Detta väckte vårt intresse och vi valde därefter att begränsa vårt examensarbete åt denna del av skolväsendet. Då vi i november tog kontakt med skolverket bekräftade de alltså att bristen på förskolor är störst inom den offentliga sektorn. Detta har man i Halmstad Kommun varit lyhörd för och nybyggen är i full gång. De närmaste åren är målet att man skall färdigställa 4-5 förskolor per år. I allmänhet är dagens skollokaler dåligt anpassade efter den moderna undervisningen och storleken på grupperna. 3 Vår tanke blev därför att försöka utveckla en förskola med en planlösning som känns enkel, praktisk och som lämnar stor plats åt flexibilitet. För att underlätta arbetet ytterligare ska vi studera huruvida aktuellt det är att använda sig av en mer industrialiserad byggmetod.

1.3 Metod Med hjälp av intervjuer med kontakter på kommunens fastighetskontor och personal runt om på Halmstads förskolor ska vi ta fram för- och nackdelar med dagens befintliga förskolor i kommunen. Vi kommer att åka runt och besöka de olika förskolorna och själva försöka skapa oss en bild av dagsläget. Då vi kartlagt positiva och negativa

1 Uppsala universitet (1999) 2 Statistiska centralbyrån (2008) 3 Fastighetsförvaltningen (2008)


4

aspekter kan vi så småningom arbeta fram en skiss. Målet med vår ritning är att undvika tidskrävande arbete på ritningsstadiet, genom att utveckla en enklare mall som kan fungera som utgångspunkt för framtida nybyggnationer av förskolor. För att förtydliga detta hänvisar vi till A-hus, som arbetar efter ett liknande system. ”Skalet” är befintligt, men kunden har möjlighet att anpassa lokalerna efter eget behov. Behöver vi handledning med ritningen har vi ett samarbete med arkitektkontoret White i Halmstad. Modulföretaget, Flexator har också lovat att hjälpa oss i mån om tid med uppskattade kostnader på ”vår” förskola. Viss fakta kommer att fås genom internetsidor och litteratur på biblioteket, men den huvudsakliga källan kommer att vara genom intervjuer.

1.4 Begränsningar Vi kontaktade skolverket och fick information om att barnafödandet ökat i Sverige och att det finns ett bristande antal förskolor. Därför valde vi att begränsa oss till denna del av skolväsendet. Eftersom vi båda är mest intresserade av det arkitektoniska inom byggbranschen föll det sig naturligt att inrikta oss på detta. Vi är båda bosatta i Halmstad och att hålla sig till vår egna kommun med omnejd kändes lämpligt. Eftersom man tidigare inte heller använt sig av prefabricerad byggmetod i större utsträckning gjorde denna avgränsning sig ännu mer intressant.


5

1.5 Planering Januari v.1 Diskuterade upplägg och planering av arbetet v.2 Bestämde närmare vilka vi behövde kontakta v.3 Möte med Bengt Larsson Möte med vår handledare, Göran Nilsson Gjorde upp en preliminär innehållsförteckning v.4 Möte på fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun v.5 Redovisade vår problemställning Möte på Barn- och ungdomsförvaltningen Intervju på två förskolor

Februari v.6 Intervjuer på fem förskolor v.7 Intervju på en förskola v.8 Redovisning Vetenskaplig metod Intervju på en förskola v.9 Möte på fastighetsförvaltningen, Varbergs kommun

Mars v.10 Redovisade vetenskaplig metod v.11 Delade upp teorin v.13 Fortgående arbete med rapport

April v.14 Arbete med ritningar v.15 Möte på Barn- och ungdomsförvaltningen v.16 Möte med Ingrid Svetoft Färdigställa teoridelarna

Maj v.18 Vidare arbete med ritningar v.19 Möte med Ingrid Svetoft Omarbetning ritningar v.20 Möte med Ingrid Svetoft Möte med Bengt Larsson v.21 och 22 Modellbygge


6

2 Teori

2.1 Historia På slutet av 1800-talet och början av 1900-talet skedde stora förändringar gällande omsorgen av barnen. Allt fler och fler valde att flytta in till större städer vilket medförde att barnpassningen blev lidande. Tidigare hade familj och vänner hjälpts åt med detta, men efterhand som det geografiska avståndet ökade, minskade chanserna till att få hjälp från släkt och vänner. Hittills hade mycket arbete ägt rum i hemmen vilket gjorde att arbete och barnpassning kunde kombineras. Detta blev en omöjlighet då många arbeten flyttades ut från hemmen. Det var nu mycket vanligt att männen arbetade medan kvinnorna stannade hemma, ensamma med barnen. Detta skapade stora problem då en del barn tvingades lämnas ensamma utan tillsyn när mammorna utförde diverse sysslor. Folk ansåg att barnen skapade problem då de störde gatufriden genom sin lek på gatorna. Under 1800-talet lades grunden till vad vi idag kallar förskola. Sverige hämtade inspiration från bland annat England och Frankrike som redan hade institutioner för småbarn. Institutionerna hade främst plats för de barn som saknade tillsyn helt och platsantalet var oerhört begränsat. Institutionerna byggdes främst i de stora städer där även kvinnorna lyckats få arbete och därför inte hade möjlighet att passa barnen. Det var först i slutet av 1970-talet som verksamheten började likna dagens förskolor. Även på dessa var antalet platser på tok för litet och det var endast ca 1% av Sveriges barn som hade möjlighet att få en plats. 4

2.1.1 Barnkrubban I Paris 1844 grundades världens första barnkrubba. En grupp människor arbetade ideellt för att finansiera projektet. Det visade sig vara väl fungerande och 1855 hade antalet barnkrubbor ökat till 400 stycken i Frankrike. Sveriges första barnkrubba startades 1854 i Stockholm och döptes till Kungsholmens barnkrubba. Barnkrubborna finansierades till en början, enbart med hjälp av bidrag från privatpersoner. Det ställde höga krav på personal och styrelse som fick arbeta hårt för att få in tillräckligt med pengar för att kunna driva sin verksamhet. Som en del av sin lön, fick personalen bo på institutionerna.5

2.1.2 Fosterhem Under övergången från 1800- till 1900-talet föddes ca 30 % av alla barn av ogifta kvinnor. De ensamma kvinnorna hade ingen möjlighet att uppfostra sina barn i hemmet då ekonomin inte räckte till. Att lämna ifrån sig barnen till ett fosterhem var ett alternativ

4 Tallberg Broman, I (1995) 5 Tallberg Broman, I (1995)


7

som gav barnen en chans att växa upp i hemmiljö. Fram till mitten på 1900-talet var det vanligare att barnen bodde i fosterhem än på daghem.6

2.1.3 Småbarnsskolan En engelsman vid namn Robert Owen drev ett bomullsspinneri och hade en vision om att skapa bättre villkor för sina anställdas barn. Han startade därför en småbarnsskola där barnen fick tillsyn, fostran och undervisning. Owen fick hjälp av en kollega, James Buchanan som integrerade rörelselekar och sånger i skolan. Efter många konflikter med makthavarna blev Owen tvungen att lämna ifrån sig sitt projekt på grund av sina pedagogiska idéer. Carl af Forells är grundare till Sveriges första småbarnsskola. Året var 1836 och barnen fick bland annat lära sig läsa, räkna och religionskunskap. De äldre barnen hjälpte de yngre och undervisningen varvades med måltider och lek. Under 1900-talets början förstod man vikten av en högre utbildningsgrad och hur den kunde påverka samhället och människorna. Samhället var på väg in i en ny fas som krävde att även kvinnorna skulle utbildas. Det var i allmänhet kvinnorna som uppfostrade barnen och barnen i sin tur representerade framtiden. Genom utbildning kunde så småningom en demokratisering genomföras eftersom folket då skulle ha en högre kunskapsnivå. En jämn kunskapsnivå skulle också resultera i ett samhälle där gränserna mellan över- och underklass skulle minskas. 7

2.1.4 Friedrich Fröbel Friedrich Fröbel föddes 1782 i Tyskland och var yngst av fyra syskon. Fröbels moder dog redan innan han hunnit fylla ett år. Fadern gifte om sig och Fröbel fick en styvmor som hade svårt att acceptera Fröbel då hon fått egna barn. Moderns död och styvmoderns beteende mot honom sägs ha präglat Fröbels framtida tankar om pedagogik. Så småningom började Fröbel studera barnasyler i Berlin och fick ganska snart arbete som pedagog för småbarn. Därefter började sedan Fröbels arbete med Kindergarten, som i Sverige kallades barnträdgård. Där har dagens förskolepedagogik sina rötter. Fröbel var noga med att understryka lekens betydelse eftersom han ansåg att barnet genom leken utvecklades både psykiskt och fysiskt. Ramsor, rim, sagor med mera var den viktiga kommunikationen mellan barnet och dennes pedagog. Det var Fröbel som skapade de så kallade ”lekgåvorna”. Dessa gåvor skulle stämma överens med barnens nivå på mognad och skulle stimulera deras utveckling. Genom att ge barnen en kub, en cylinder och ett klot stimulerades barnens matematiska tänkande på ett tidigt stadie

6 Tallberg Broman, I (1995) 7 Tallberg Broman, I (1995)


8

Figur 2.1.4.1 Friedrich Fröbel 8

2.1.5 Barnträdgården 1896 startade Anna Eklund, ledare för Stockholmsseminariet den första barnträdgården i Sverige. Namnet på verksamheten, var något som skulle återkomma i diskussioner många år framöver. Till en början togs det tyska namnet, Kindergarten med till Sverige. Så småningom byttes namnet till en svensk översättning, barnträdgård. Dessvärre var detta ett namn som missförstods. Många pionjärer ville däremot påpeka att namnet var viktigt, då det stod för den grundande tanken. All verksamhet som ägnade sig åt att ta hand om barn hela eller delar av dagen fick ett gemensamt namn, 1938, halvöppen barnavård.1941 föreslogs ett nytt namn, lekskola och 22 år senare byttes namnet ut mot barnstuga. Först 1972 infördes begreppet förskola. 9

2.1.6 Dagens barnomsorg I dagens barnomsorg har barn ur alla samhällsklasser möjlighet att delta. Alla barn har däremot inte möjlighet att få gå i förskola då platserna är alldeles för få. Endast 50 % av alla barn i åldern 0-6 år fick möjlighet att spendera dagarna i ett daghem för ca 20 år sedan. Nu på senare år har mamma- och pappaledigheten förlängts vilket resulterar i att barnen inte behöver plats på förskolan förrän de är över ett år gamla. Bristen på platser banade väg åt diverse alternativa varianter inom barnomsorgen. Bland annat började många privatpersoner att bedriva förskoleverksamhet. Det blev också relativt vanligt att föräldrarna till barnen deltog i verksamheten. Än idag råder stora problem med platsbrist på förskolorna runt om i landet. Detta beror mestadels på det ökande barnafödandet. Från år 1980 till 1990 ökade antalet födda barn i Sverige med över 40 %. Idag är Sverige ett av de land i världen som står för den absolut bästa tillvaron för barn i förskoleåldern. Vi har ett väl utbyggt nät av förskolor och kan erbjuda nyblivna föräldrar en dräglig första tid hemma med sina barn.10

8 www.sportmuseum-leipzig.de (2008) 9 Tallberg Broman,I (1995) 10 Johansson, J-E (1994)


9

2.2 Inomhusmiljö

2.2.1 Pedagogiken i fokus För ett barn i förskoleåldern är skillnaden på lek och lärande i stort sett obefintlig. Förskolebarnen lär sig genom sin lek som äger rum på olika platser i olika miljöer. I grundskolan har fokus länge legat på lärandet istället, men i dagens läroplaner försöker man framhäva att både lek och lärandet tillsammans är prioritet. Idag läggs det större vikt vid den fysiska miljön då ett samband mellan denne och barns lärande har visat sig vara viktig. För de yngsta barnen på förskolan är det viktigt att omgivningen uppmuntrar till utforskande både psykiskt och fysiskt eftersom de genom detta utvecklar bland annat nyfikenhet. Resultat av undersökningar som gjorts i förskolan visar att många av dagens befintliga förskolor anpassats efter de något mindre barngrupperna som fanns förut, vilket gör att utrymmena känns trånga och otillräckliga för dagens grupper på ca 20 barn. Undersökningarna har även visat vikten av att ha utrymmen där barnen får lov att slappna av och ha en lugn stund där ljudnivån hålls relativt dämpad. För att barnen ska kunna anpassa miljön till deras lek bör mycket lösa material användas så som flyttbara möbler, kuddar mm. Detta gör att barnen får klara sig mer självständigt och deras lek får pågå ostört. Detta förbättrar barnens samspel mellan leken och den fysiska miljön. Förskolans lokaler ska uppfylla krav på belysning, akustik och möblering för att skapa optimala miljöer med god stämning. Mycket öppna ytor och glasväggar ger personalen bättre översikt, samtidigt som för mycket av denna varan kan försvåra koncentrationen för barnen. Ventilation och värme ska noga anpassas för att undvika ”dålig” luft och för höga respektive för låga temperaturer som i sin tur försvårar barnens koncentrationsförmåga och möjligheten till lärande. Ordningen i lokalerna påverkar också barnen, då en stökig lokal ger ett intryck av bristande intresse som i sin tur påverkar barnen negativt.11

2.2.2 Ljud I en förskola finns det många källor för störande ljud, så kallat buller. En stol som dras på ett golv, ett glas som skramlar på bordet, barn som i sin lek blir väldigt högljudda och skriker, för att bara nämna några av de otrevliga, störande ljud som är vanligt förekommande i en förskola. Det är oerhört viktigt att hålla ljudvolymen på en behaglig nivå, då förskolan är både personalens och barnens arbetsplats.

11 Björklind, P (2005)


10

Vikten av att hålla ner ljudnivån blir ännu mer påtaglig då det finns barn eller personal med nedsatt hörsel eller som inte pratar svenska som sitt modersmål i lokalerna. Man har idag insett att det är värt att satsa pengar på detta, då en fungerande arbetsmiljö gynnar samtliga inblandade.12

2.2.3 Ljuddämpande golv och pusselmattor För att reducera oljud som en stol som dras längs ett golv skapar, installeras i dagsläget olika ljuddämpande golv. Upo soundfloor används av Halmstads kommun och har ett skumgummiliknande lager strax under själva innergolvet, som fungerar ljuddämpande. Om möjligheten att installera ett ljuddämpande golv inte finns kan istället mycket mattor placeras på golven, då alla former av textilier fungerar ljuddämpande. Så kallade ”pusselmattor” är ett väl fungerande alternativ. Det är ljuddämpande mattor i filt som kan pusslas ihop till önskad storlek och form. Barn använder golvet som tillhåll för lek och aktivitet och pusselmattorna ger barnen ett varmare och mjukare golv att leka på. Skulle en pusselbit utsättas för nedsmutsning (som ligger nära till hands på en förskola) kan biten enkelt avlägsnas och resten av bitarna kan vara kvar. 13

2.2.4 Ljuddämpande bord Det finns även särskilda bord som har en liknande ljuddämpande effekt som de ljuddämpande golven. Dessa används för att minska ljuden som tallrikar, bestick, glas med mera orsakar. Befintliga, traditionella bord kan annars ljuddämpas med hjälp av en speciell matta. Denna matta har gummiyta på ena sidan och filt på den andra och kan placeras under vaxduken på borden, men även under borden och på andra hårda ytor i lokalerna för att reducera oljud.14

2.2.5 Ljudabsorbenter Olika sorters ljudabsorbenter är ett vanligt hjälpmedel i kampen mot bullret. Absorbenter kan hängas i taket eller längs väggarna i form av olika skivor och textilier. I taket föredras fasta absorbenter då de hängande samlar damm och kräver mer städning. Filtar kan hängas längs med väggarna. Dessa filtar har en ljudabsorberande förmåga samtidigt som det är en bra yta för att hänga upp teckningar på. Anslagstavlor med absorberande förmåga är ett alternativ. På marknaden finns även absorberande färg som målas direkt på ytor som behöver dämpas. I dagsläget är detta ingenting som används inom Halmstads kommun då det innebär en relativt hög kostnad. De rum som inte kan möbleras så mycket behöver flest absorbenter då de få möblerna inte tar upp så mycket ljud. Exempel på sådana utrymmen är större matsalar, kapprum, korridorer mm. Det är oftast dessa stora rum som uppmuntrar barnen till spring och högljudda lekar. Höga ljudnivåer kan också enkelt avhjälpas genom att avskärma alla 12 Jonsson, K (2008) 13 Jonsson, K (2008) 14 Jonsson, K (2008)


11

stora ytor så den vilda leken reduceras. Att installera dimmers på strömbrytarna till belysningen är ett annat sätt att minska oljud. En dämpad belysning påverkar barnen lugnande. 15

2.2.6 Soundear För att göra barnen mer uppmärksamma på ljudnivån kan ett så kallat elektroniskt öra installeras. Ett elektroniskt öra är en tavla med ett stort öra på. När ljudnivån blir för hög signalerar en röd lampa i mitten på soundear genom. Vilken ljudnivå som anses vara för hög kan enkelt ställas in på baksidan av tavlan. Ytterkanten på örat lyser grön så länge ljudnivån hålls på normal nivå och gul när den ökar, se figur 2.2.6.1.16

Figur2.2.6.1 Soundear 17

2.2.7 Ljus För att barnen ska kunna se ut väljer man i nybyggnation av förskolor att låta fönstren löpa nästan hela vägen ner till golvet. Detta ger lokalerna mycket dagsljus vilket påverkar människor positivt. Det är viktigt att ha bra belysning i alla utrymmen som kräver det. Däremot är det bra om belysningen kan dämpas i till exempel kapprum eftersom barnen oftast kommer tidigt på morgonen då det fortfarande är mörkt utomhus.18

15 Jonsson, K (2008) 16 HRF Hörteknik (2008) 17 HRF Hörteknik (2008) 18 Jonsson, K (2008)


12

2.3 Utomhusmiljö Alla förskolor arbetar med hjälp av en pedagogisk plan, som utarbetas efter personalens och regionens önskemål. När planering inför en nybyggnation sker är det viktigt att veta hur verksamheten är planerad för att få ut så mycket som möjligt av gården. Ett staket innebär begränsningar, men genom att plantera buskar och träd framför skapar det en trygghet och ett mer rumsliknande intryck.19

2.3.1 ”Måsten” Det viktigaste är att utomhusmiljön är planerad efter verksamheten. Nedan följer minimum krav på vad som ska finnas.

1 Utomhusförråd, till barnvagnar 2 Möjlighet till tappning av vatten utomhus 3 Växtlighet, skuggområden 4 Sandlåda, stor då alla barn älskar sandlådor 5 Nivåskillnader 6 Utskjutande tak, som regnskydd för barnvagnar20

2.3.2 En plats för lek Barn ser möjligheten till lek i nästan vad som helst och är inte lika begränsade som vuxna. Planering ska ske genom ett barns ögon och där kan en hög med skrot och plankor eller jord vara minst lika roligt som en gungställning. Är gården inte tillräcklig leder det till att barnen blir understimulerade, som i sin tur leder till att frustration tas ut på varandra. Då kommuner har omorganiserat om förskolors utemiljöer, har det tydligt framgått hur barnens beteende förändras när det finns möjlighet till kreativitet. Det är mycket fördelaktigt om en gård är indelad i olika lekmiljöer och anpassad för de åldrar som förekommer på en förskola. Gården delas då in i olika rum med hjälp av exempelvis buskar. Barn i olika åldrar leker på olika sätt och vissa barn är sämre på att leka, de saknar vanan. Dessa barn kräver ”hjälp på traven” i form av olika miljöer och andra barn. En bra utemiljö gör att barnen utvecklas i sin lek och uppmuntrar till nytänkande. Enkla konstruktioner skapar de bästa miljöer med hjälp av naturen, en gammal stubbe, ett däck och lite stenar kan till exempel bli en spännande hinderbana. 21 Det är viktigt att barnen leker själva och utvecklas i en grupp utan att vuxna är med i leken, personal behöver därför en bra plats att övervaka leken utan att störa.22

19 Personal, Halmstads förskolor (2008) 20 Stigsdotter Drott, M (2008) 21 Stigsdotter Drott, M (2008) 22 Lärarförbundet (2005)


13

2.3.3 Dagens behov Så länge utgångspunkten är ur barnens perspektiv, en meter ovan mark, skapas en bra utemiljö enkelt. På förskolor runtom i landet är det stor efterfrågan på samlingsplatser i utemiljön, där sagor kan berättas och lägereldar brinna. En viktig del av gården är även idag sandlådan. Där tränas barnens kreativitet och samarbetsförmåga. Att ha vatten tillgängligt på utsidan av förskolan är viktigt för barnens lek, både i sandlådan och utanför.23

2.3.4 Årstidernas inverkan En utomhusmiljö ska vara anpassad efter årstiderna, så att barnen kan följa hur väder och natur förändrar miljön runt omkring dem.24 Vinter En kall och mörk årstid, som begränsar möjligheterna till utomhuslek. Trots detta går det att finna vägar så att barnen ser hur snö och kyla påverkar växter, djur och människor. Det är ett utmärkt tillfälle att se vilka fåglar, som kommer för att äta mat på fågelbordet då olika sorters mat läggs ut. Kanske kommer även andra djur förbi och äter utav maten. Kylan gör att barnen behöver varma kläder och mark och växter fryser. Barnen får upptäcka tjäle och har de tur kanske även snö. Då går det att bygga lyktor, borgar och kanske en iglo, begränsningarna är plötsligt få.25 Vår Växter får knoppar och allt fler djur dyker upp, vilket gör våren till en upplevelse för barnen om gården planerats med omsorg. Gården kan i så fall interagera med pedagogiken på ett fördelaktigt vis.26 Sommar Barn är inte i förskolan under hela sommarperioden, men då det finns barn där och det inte är för varmt bör utemiljön ha kapacitet för att kunna användas stora delar av dagen. Det är nu vattenlek är extra roligt och nya gömställen i buskar dyker upp. Allt som tidigare planterats bär nu skörd och kan plockas och ätas.27 Höst Under hösten sker det motsatta till våren, löv faller av träden ett efter ett och det är viktigt att barnen förstår det samspel som finns i naturen. Det är därför viktigt att ha träd och växter som påvisar detta i utemiljön. 28

23 Lärarförbundet (2005) 24 Lärarförbundet (2005) 25 Lärarförbundet (2005) 26 Lärarförbundet (2005) 27 Lärarförbundet (2005) 28 Lärarförbundet (2005)


14

2.4 Lagar

2.4.1 Ljud ” 7§ Byggnadsverk skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att buller, som uppfattas av brukarna eller andra personer i närheten av byggnadsverket, ligger på en nivå som inte medför en oacceptabel risk för dessa personers hälsa och som möjliggör sömn, vila och arbete under tillfredsställande förhållanden. Förordning (2007:621). ”29 Detta krav, 7§ BVF, som finns i Sverige stämmer överens med de byggproduktdirektiv EU har satt upp. De krav som anges är:

1 skydd mot buller utifrån (exempelvis trafikbuller) 2 skydd mot buller från andra områden 3 skydd mot stomljud (exempelvis stegljud) 4 skydd mot buller från installationer 5 skydd mot för lång efterklangstid 6 skydd mot buller till omgivningen

Det är inte endast då byggnaden är färdigställd ljudkrav gäller, utan även under arbetets gång, såsom buller från maskiner och trafik. För att vara säker på att en byggnad lever upp till de krav som ställs, görs olika tester. 1 Beräkningsmetoder

Det finns unisona beräkningsmetoder inom EU för skydd mot oljud, dock finns det undantag. Dessa finns samlade hos Europas större ljudkonsultföretag med hjälp av datorisering.

2 Prototypprovning Innebär att olika delar i en byggnad testas för att ta fram deras akustiska egenskaper, t ex förmågan att isolera, absorbera och alstra buller.

3 Beskrivande metoder Konstruktioner som genom tidigare lärdom har motsvarat de krav som ställts.

4 Fältprovning I tidigt skede genomförs ungefärliga provtagningar och senare genomförs vanligtvis mer exakta prov, exempelvis vid besiktning.30

”BBR 7:1 Allmänt Byggnader skall utformas så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. (BFS 2006:12)

Allmänt råd Regler om buller ges ut av Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen och Naturvårdsverket. (BFS 2006:12)

7:11 Tillämpningsområde

29 Åkerlöf, L (2007) 30 Åkerlöf, L (2007)


16

Tabell 2.4.1.1 Lägsta vägda standardiserad ljudnivåskillnad, för skolor, förskolor och fritidshemlokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.32 Lägsta standardiserad ljudnivåskillnad i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidhem

Från annat utrymme (dB)

Från korridor (dB)

Till utrymmen för musik eller dans, exempelvis musikrum, danssal, musikövningsrum -dock mellan olika utrymmen för musikverksamhet

60

56

40

Till utrymmen för gemensamma samlingar 50-100 personer exempelvis mindre aula

56

48

32 Åkerlöf, L (2007)


17

Tabell 2.4.1.2. Lägsta vägda reduktionstal i byggnad för skolor, förskolor och fritidshemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.33 Lägsta luftljudisolering i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Från annat utrymme (dB)

Från korridor (dB)

Till utrymmen för gemensam undervisning exempelvis klassrum, lektionssalar -dock till utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper exempelvis grupprum, hemvist -dock mellan stoa utrymmen för undervisning i grupper exempelvis utbildningslandskap

44

44

35

40

40 -

Till utrymmen för enskilt arbete eller samtal exempelvis expedition, bibliotek -dock till utrymmen med krav på måttlig sekretess eller avskildhet exempelvis yrkesvägledare, personalrum, konferensrum -dock till utrymmen med krav på hög sekretess exempelvis rektor, studierektor, talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård

35

44

48

30

35

40

Till utrymmen för lek och samvaro i förskola exempelvis lekrum, snickarrum

44 30

Till hygienutrymme och eller utrymmen för vila exempelvis wc, vilorum, duschrum -dock mellan hygienutrymmen

44

35

30 -



18

Tabell 2.4.1.3 Högst vägd standardiserad stegljudsnivå för skolor, förskolor och fritidshemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.34 Högsta stegljudsnivå i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Från utrymmen med låg stegljudsbelastning (dB)

Från utrymmen med hög stegljudsbelastning

Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer exempelvis aula

52

48

Utrymmen för gemensam undervisning exempelvis utbildningslandskap, klassrum, lektionssal, musiksal

60

56

Övriga utrymmen för undervisning exempelvis hemvist, grupprum, slöjdsal, undervisningskök

64

60

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis vilorum, lärarrum, personalrum, kontor, expedition, studierum, bibliotek, mediatek, kurator, psykolog, talklinik, skolhälsovård, musikövningsrum, matsal, uppehållsrum

-

68



19

Akustik Ett rums akustik bestäms av ”längsta aritmetiskt medelvärde av efterklangstiden i oktavbanden 250Hz-4kHz”. I exempelvis korridorer och liknande lokaler saknas krav på efterklangstiden i oktavbandet 125Hz. De efterklangstider som tas fram ligger till underlag för beräkning av ljudabsorberingsförmågan i olika lokaler. Absorberingsförmågan ligger senare till grund för projektering och kontroller av den färdigställda produkten.35 Tabell 2.4.1.4. Längsta efterklangstid i rum för skolor, förskolor och fritidhemslokaler enligt ljudklass C i SS 252 68.36 Längsta efterklangstid i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Sekunder

Utrymmen för gemensam undervisning Exempelvis klassrum, lektionssalar

0,5

Utrymmen för undervisning eller elevarbete i mindre grupper Exempelvis grupprum, hemvistrum, konferensrum, lekrum

0,5

Utrymmen för undervisning i musik Exempelvis musiksal, musikövningnsrum

0,6

Stora utrymmen för idrott Exempelvis gymnastiksal, idrottshall, simhall

1,2

Utrymmen för samvaro eller matservering större än 100 m² samt utrymme för matlagning Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme

0,5

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt exempelvis rum för vila, lärare, personal, kontor, expedition, studierum, bibliotek, mediatek

0,6

Utrymmen där människor vistas tillfälligt Exempelvis korridorer, entréer, kopieringsutrymmen, omklädningsrum - dock trapphus

0,5

0,8

35 Åkerlöf, L (2007). 36 Åkerlöf, L (2007).


20

Installationsbuller Installationer avger hela tiden svaga ljud, som påverkar människor negativt. Mätning av ljudnivån görs på frekvensvägd ljudtrycksnivå dB(A) respektive dB(C). Dessa avser den totala ljudtrycksnivån, ekvivalentnivån, då installationer är igång. När det handlar om korta stunder med oljud kan 5 dB(A) över gränsvärde på maximal tillåten ljudnivå godkännas.37 Tabell 2.4.1.5. Högsta A- och C-vägd ekvivalent ljudnivå för skolor , förskolor och fritidshemslokaler från installationer enligt ljudklass C i SS 252 68.38 Högsta ekvivalenta ljudnivå från installationer i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

dB (A)

dB (C)

Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer exempelvis aula

30 50

Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer exempelvis klassrum, musiksal, grupprum, slöjdsal

30

50

Utrymmen för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal Exempelvis vilrum, talklinik, lärarrum, personalrum, kontor, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum

35

55

Utrymme för beredning av mat därtill hörande utrymmen Exempelvis storkök

55

-

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, gymnastiksal

40

-

Utrymmen där människor vistas tillfälligt Exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kapprum, wc, omklädningsrum

-

-

37 Åkerlöf, L (2007). 38 Åkerlöf, L (2007).


21

Buller utomhus Ljud utomhus, exempelvis från trafik, tränger in i byggnader och mäts med total frekvensvägd dygnsekvivalent ljudtrycksnivå respektive maximal ljudtrycksnivå, dB(A) i rum med stängda fönster och normalt möblerade.39 Tabell 2.4.1.6. Dimensionerande ljudnivå för skolor, förskolor och fritidshemslokaler från trafik och andra yttre ljudkällor enligt klass C i SS 252 68.40 Högsta ljudnivå från trafik och andra yttre ljudkällor i undervisningslokaler för skolor, förskolor och fritidshem

Ekvivalentnivå för dygn, dB(A)

Maximalnivå dB(A)

Utrymmen för gemensamma samlingar, mer än 50 personer Exempelvis aula

30

45

Utrymmen för undervisning, upp till 50 personer Exempelvis klassrum, lektionssal, musiksal, grupprum

30

45

Utrymmen för hälsovård, vila, enskilt arbete, enskild undervisning, lek, samtal, idrott Exempelvis vilrum, talklinik, lärarrum, personalrum, kontor, bibliotek, mediatek, musikövning, lek, snickarrum

35

50

Övriga utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Exempelvis uppehållsrum, matsal, cafeteria, storköksutrymme

40

-

Utrymmen där människor vistas mer än tillfälligt Exempelvis korridor, entréhall, trapphus, kapprum, wc, omklädningsrum

-

-

Kvalitetssäkring av ljud Beroende på vilken typ av byggnad som skall uppföras eller ändras och byggherrens begäran hanteras frågor om ljud och vibration olika. För att få bästa tänkbara akustik och kvalitetssäkring ska ljudfrågor finnas med i ett tidigt skede.41

39 Åkerlöf, L (2007) 40 Åkerlöf, L (2007) 41 Åkerlöf, L (2007)


22

Ljud- och vibrationsarbete vid projektering Gör noggranna förundersökningar så målet och villkoren är säkerställda. BBR, SS25267, SS 25268 och byggherrens begäran ligger till grund för ljudmiljön i byggnaden. När byggnadens inre ljudmiljö står klar ska den anpassas till de yttre förutsättningarna, såsom störande ljud från omgivning och trafik. För att nå rätt kvalitet på ljud kan man också ta hjälp av en ljudkonsult, som besitter särskild kunskap inom området. Fördel är om denne arbetar med egen kvalitetssäkring enligt exempelvis SS-EN ISO 9001, som på så sätt säkrar det egna projekteringsarbetet. När byggnadsnämnden fastställt en kontrollplan i eller efter möte med byggherre och kvalitetssamordnare, ska denna visa på hur kraven förverkligas i enlighet med BBR. Vilket vanligtvis medräknas i den mer fullständiga kontrollen/kvalitetssäkringsplanen.42 Kvalitetssäkringsplan Den ljudmiljön som är bestämd för det aktuella projektet klargörs vanligtvis på olika ritningar och för att detta ska vara säkerställt är det bra om ritningarna sedan granskas vid dimensioneringskontrollen. Det är inte endast detta som kontrolleras, PBL påvisar även kontroller vid färdigställande och under produktionsskedet av byggnaden. Planen för kontroll omfattar bland annat buller under byggtiden men måste fulländas utav kvalitetssäkringsplanen. Denna anger detaljer och arbetsmoment som är särskilt viktiga att kontrollera, vem som planeras utföra kontrollen och även hur denne ska gå tillväga. Nedan följer ett exempel på vad en kvalitetssäkringsplan kan innehålla.43 1.Anbudsgranskning Grundläggning Bjälklag Fasader Fönster Uteluftsdon Mellanväggar Mobila väggar Dörrar Installationer 2.Byggbuller Arbetsmetoder och arbetstider Kontrollplan Entreprenörens redovisning Information Mätning vid arbetets start Kontroll

42 Åkerlöf, L (2007) 43 Åkerlöf, L (2007)


23

3. Grundläggning Stomljudisolering Avskiljningsfogar 4. Stomme Bjälklag Väggar Trappor 5. Stomkomplettering Utfackningspartier Fönster Uteluftsdon Mellanväggar Dörrar Glaspartier Mobila väggar Golvbeläggningar Ljudabsorbenter/undertak 6. Installationer Leverans- och montagekontroll Aggregatrum Injustering Don och spjäll Överluftsöppningar Kontroll VA- installationer Hissar 7. Verifiering Kontroll och toleranser Luftljudisolering Stegljudnivå Rumsakustik Ljudnivåer Fönster och Uteluftsdon44



24

2.4.2 Trygg, säker och regelrätt utformning Generella bestämmelser i 3:e kapitlet Plan och Bygglagen (PBL). De olika paragraferna i PBL återger vikten av tomten och utemiljöns utformning i samband med bostäder. Nedan följer en egen tolkning av PBL, utifrån dess grundläggande paragrafer.45 Byggnader 1.Nybyggnation eller renovering av befintliga byggnader skall ske med hänsyn till omkringliggande byggnader och miljö. Färg och form ska väljas så att det ger ett bra helhetsintryck. 2.Säkerhet ska prioriteras vid placering och formgivning, så det inte föreligger fara för trafik eller annan negativ inverkan på omkringliggande bebyggelse. Påverkan av grundvattnet ska ur miljösynpunkt undvikas. Planeras det att bygga hela eller delar av byggnader under mark ska noggranna undersökningar först genomföras så att användningen inte kompliceras. 3.Ändring eller påverkan hos en K-märkt byggnad ska ske med varsamhet och med fokus på bevaring. 4.Får ovan nämnda åtgärder utföras utan att bygganmälas bör de ske med stor hänsyn till omgivningen. 5.Underhåll av befintlig byggnation är viktigt och anpassas efter dess karaktär. K- märkta byggnader underhålls så dess utmärkande egenskap bibehålls.46 Tomter 1.Den närliggande miljön bör tas i åtanke, men beakta även att...

Befintlig miljö tas tillvara Störningar i omgivning inte sker Risken för olyckor minimeras och trafik i området inte störs Tomten i möjlig mån, ska var tillgänglig för personer med nedsatt rörlighet eller

orienteringsförmåga Utfartsled från tomten finns och att utryckningsfordon och behövliga transporter har

god framkomlighet. Det bör finnas möjlighet till parkering och lastning i närheten eller på tomten. Då förskolor byggs och även andra skolor eller bostäder uppförs ska det finnas

möjlighet till lek på tomtens yta eller i närheten av denna. Då det inte finns plats för både parkering och ytor för lek, går lekområden före.

2. Vid ombyggnad där bygganmälan är ett krav, gäller ovan (nr 1) i den omfattning som kan begäras beroende på kostnad och storlek på projektet. 3.Utan hänsyn till om tomten är bebodd eller inte, ska den hållas välvårdad. Detta ska ske 45 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 46 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


25

på så sätt att ingen kan komma till skada på grund av tomten och den ska inte störa trafik. Om det anses att plantering är nödvändig är det byggnadsnämnden som avgör detta och även om de existerande växterna ska bevaras. Det gäller samma här, som för K-märkta byggnader. Tomter med särskilt värde ska bevaras på de sätt som skyddsbestämmelser säger i detaljplan eller områdesbestämmelse. Lekplatser och anordningar som uppkommit under hänsyn till första punkten (nr 1) ska underhållas så att olyckor undviks och dess yttre bevaras. 4. Då det gäller allmänna platser ska alltid andra stycket i punkt 3 tillämpas 5. När det gäller platser planerade för allmänheten ska det utan undantag bevara särskilda historiska, miljömässiga eller konstnärliga aspekter, som omnämns i skyddsbestämmelser för detaljplan eller områdesbestämmelser. I rimlig omfattning kan förväntas att det även tas hänsyn till omkringliggande bebyggelse och miljö, att det ska finnas ytor till lek och annan uteaktivitet samt att risk för olyckor och svårigheter med trafiken minimeras.47 Existerande resurser i naturen Anledningar till att bevara den befintliga naturen är många och detta ska också göras i största möjliga mån. Människor upplever platser med naturmiljö, som mycket behagliga, det ger ofta bra möjligheter till utomhusaktivitet och har inverkan på grundvattenbildningen. Inverkan på grundvattenbildningen beror på att naturlig mark fungerar utmärkt som filtrering av regnvattnet. Det finns även pengar att tjäna på att behålla den befintliga marken och lägga pengar på dess underhåll, istället för att anlägga ny mark. De träd som finns på en tomt är näst intill oersättliga, då det tar närmare 50 år för ett träd att växa upp igen. Detta är något värt att ta till sig då det gäller planering av förskolor, där träd ingår i det naturliga kretsloppet och läroplanen. (intervju, sista meningen) För att bevara befintlig natur på bästa möjliga sätt krävs noggrann planering av metodval vid placering, grundläggning, väg- och ledningsdragningar och dränering mm. Grundkartor, nivåkartor över landområde och inventeringskartor för flora ligger till grund för planeringsarbetet.48

47 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 48 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


26

Klimat En tomt ska ge möjligheter till de boende eller allmänhet att exempelvis välja mellan skugga eller sol. Särskilt viktigt är det för barnen i en förskola att ha tillgång till platser i lä, skugga och som är regnskyddade. Projektering sker därför utefter det rådande klimatet i området.49 Områden för lek Områden för lek råds att placera en bit bort från väg och parkering. Området bör ändå vara i god förbindelse med närliggande byggnader dock utan att parkering eller väg korsas. Att föredra är att denna yta inte är placerad längre bort än 50 meter från byggnadens entré. Området kan se ut på olika sätt exempelvis en stor yta med utspridda lekytor och gräsområde, ett flertal sandlådor och ytor som har möjlighet till cykling, lek med boll och enkla klätterredskap. Det är viktigt att det finns sittplatser, både för barn och vuxna och det ska vara ett område med bra översikt. Är det möjligt att behålla den naturliga miljön är detta att föredra, då stora träd och sand- eller jordhögar går lika bra att använda till lek, som anordnade lekplatser. Bollekar är bra att ha på ett asfalterat område eller eventuellt stenplattor eller grus och kan begränsas till 10x20 meter. Lådor för sand är ingen nödvändighet, men dock är något område för sand nödvändigt då detta är ett bra sätt för barn att träna sin kreativa och lekförmåga. Sanden bör komma i olika kornstorlek beroende på vad den ska användas till. Det är inte samma sand under gungor som det är i sandlådan, eftersom sandlådan kräver en mer ”bakvänlig” sand. Sanden kräver ett djup på minst 40 centimeter och ett dränerande lager undertill. Det finns en mängd olika vis att underlätta skötsel, exempelvis genom att sänka ner sanden i marken eller använda bakbord istället för kanten på sandlådan. Finns det möjligheter bör vatten integreras i lekområdet, då detta ökar kvaliteten på barnens lek.50 Gångvägar Gångvägar bör anpassas för synskadade och människor bundna till rullstol, med bättre framkomlighet och enklare orienteringsmöjligheter. Gångvägar ska avskiljas från trafik för att undvika olyckor på ett bra sätt.51

49 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 50 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 51 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


27

Angörings- och parkeringsplatser De anpassas för att störningar och risker minskas eller helt undviks för de boende i området. Speciell hänsyn ska vidtas vid lastkajer, vid exempelvis storkök, där tung trafik passerar och backar, ett problem som vi försökt undvika på vår förskola. Det ska finnas tillgängliga parkeringar för rörelseförhindrade inom 25 meter från byggnadens entré, se figur 2.4.2.1.52

Figur 2.4.2.1Visar nödvändiga parkeringsstorlekar. Det går tre ”vanliga” parkeringsplatser på två handikapplatser53

Cykel- och mopedparkering bör finnas i närheten av entréerna och placeras minst 15 meter bort på grund av eventuella avgaser och oljud från mopederna. vid planering av cykelställ räknas styrets bredd till 65 centimeter, som kan halveras om cykelställen är olika höjder. Ställs cyklarna horisontellt i 45º vinkel, tar fem stycken cyklar upp 2 meter i bredd. Måttet på djupet för horisontellt rakt uppställda cyklar är 2 meter, då det står cyklar från båda håll i denna variant krävs djupet 2.8 meter och för snett uppställda i 45º vinkel är djupet 1.5 meter.54

52 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 53 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 54 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


28

Rumshöjd Tabell.2.4.2.2 höjder som erfarenhetsmässigt kunnat användas eller som tidigare råtts av myndigheter att använda. 55 Utrymme Rumshöjd (m)

Lokal för större antal personer, t ex industri, storrumskontor, storkök, klassrum, kök i förskola med fler än två avdelningar, större butik, större matsal

2,70

Lokal för ett mindre antal personer, t ex förskola, fritidshem, undervisningslokaler för lågstadiet om lokalerna samplaneras med förskola, fritidshem eller fritidslokaler, kontorsrum, personalrum, mindre hantverkslokal, gatukök, mindre butik

2,40

Utformning Viktiga saker att tänka på. Entré

1 Ska vara tydligt markerad 2 Ska ligga avskilt från tung trafik, som kan komma i samband med leverans till

kök. Är det inte möjligt minimera risk för olyckor på ett bra sätt. 3 Ska vara skyddad mot exempelvis regn, så personal och barn inte blir genomblöta

vid regn innan de hinner in. 4 Väl belyst 5 Dess dörr ska vara lätt att öppna och inte för tung

Orientering

1 Stora glasytor i dörrar eller på väggar ska markeras tydligt, så att ingen av misstag tror det är en passage.

2 Utstickande delar av byggnaden eller pelare ska vara synliga och för att minimera risken för olyckor.

3 Att skilja på gångväg och grönområde eller vanlig väg är viktigt för de med nedsatt syn. Det kan göras genom att välja plattor (eller liknande) i en färg som tydligt skiljer sig från närliggande omgivning.

4 Tillräcklig belysning underlättar orienteringen kring byggnaden under alla årstider.

5 Ett halkskyddat golv väljs ofta för att minimera olycksrisker, men även för att det underlättar för rullstolsbundna att ta sig fram.

En förskola är en allmän lokal och därför ska det tas extra hänsyn till rörelseförhindrade och synskadade vid projekteringen.56

55 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 56 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


29

Inredningens utrymmeskrav Normalstandardnivå Minimistandardnivå

Figur 2.4. 2. 3. Mått på matplatser taget ur SS 91 42 21 57

57 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


30

Förskolor kräver mycket utrymme för bord och stolar och i allmänhet räknas det 0.6 meter i bordslängd, 0.8 meter i bordsbredd och 0.3 meter utrymme bakom stolen för varje person. Allmänna utrymmen på förskolor bör därför vara rymliga för att rymma bord och stolar plus övrig lekyta.58 Skötsel av fastighet För att underhålla en fastighet krävs diverse installationer och utrymmen för både skötsel och drift. Dessa utrymmen planeras för att ge så god arbetsmiljö och tillgänglighet som möjligt och risken för skador på människor ska vara obefintlig. I BBR 3:3 Drift- och skötselutrymmen finns råd att följa. 59 Städ Utrymmen för städ är bra att placera centralt i förhållande till vad som ska hållas rent och vara utrustade med eluttag, ljus, kran för varm- och kallvatten, diskho och golvbrunn. Det bör även finnas möjlighet till någon form av förvaring av exempelvis rengöringsmedel och trasor.60 Installationer Utrymmen för elektriska installationer ska vara placerade så att det lätt går att nå då service och skötsel är nödvändigt.61 Sophantering Utrymme för omhändertagande av sopor avpassas till mängden sopor och hur ofta tömning görs. Det ska vara lättillgängligt och enkelt att städa ur. Detta utrymme får inte placeras så att andra utrymmen där människor vanligtvis vistas, passeras varje gång sopor ska slängas. Sedan 1994 finns det krav i PBL gällande källsortering och uppskattning av typ av sopor och mängd görs i kommunen innan planering eller eventuellt enligt Svenska Renhållningsverksföreningens rekommendationer. Första åtgärden i källsorteringskedjan görs i köken. Där avgörs det om sopor till exempel är komposterbart eller ej, vilken typ av förpackning och om det är färgat eller ofärgat glas. I en förskola ska barnen få insyn i hur källsortering fungerar och det är en fördel om en mindre skala av källsortering tillämpas ute på de olika avdelningarna. Den förskola vi planerar nu kommer att ha ett soprum, som är placerat i samband med lastkajen vid köksingången. Detta gör att hämtning av sopor underlättas, då tung trafik redan är inplanerad i detta område. Utrymmet har en egen dörr från utsidan och nås lätt från köket där den större mängden avfall kommer från.

58 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 59 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 60 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 61 Örnhall, H & Koffman, C (1996)


31

Tabell 2.4.2.4 drift och skötselutrymmen62 Fördelar Nackdelar

Låga inhämtningskostnader Rimlig arbetsmiljö Uppvärmt och går att rengöra med vattenspolning Hög trafiksäkerhet

Kostnader för extra ventilations- och brandskyddskrav tillkommer Särskilda restriktioner för placering med hänsyn till tillgängligheten för hämtningspersonal och -fordon

Hantering av snö Då en tomt är i planeringsstadiet bör det tas i åtanke att plats för snöupplag kan bli nödvändigt. Detta avgörs beroende på mängden snö i det befintliga området63 Toalett På en förskola finns det krav på minst en toalett vid entré, en i samband med skötrum, en personaltoalett och en separat för kökspersonal. Alltså minst två toaletter per avdelning och två toaletter i övrigt.64 Kök För att en förskola enligt lag ska få tillgång till ett eget tillagningskök, krävs minst tre avdelningar. Är det mindre än så används mottagningskök, vilket betyder att mat levereras från ett annat kök i värmeskåp. Särskilda krav finns även på att kokerskan ska ha egen ingång/inlastning och toalett.65 Ventilation Ventilationskrav är sådana att det ska klara 7-8 l/s, person, vilket är 0,35m3/m2 till- och frånluft.66 Bygglov När nu lagarna tagits hänsyn till är det dags att söka bygglov för, Nybyggnation Utbyggnad Förändra användning av någon lokal Ändring av utseende

Den nu planerade ändringen ska visa hänsyn till de befintliga områdesbestämmelserna eller detaljplanen. Det är upp till byggherren att först lämna in ett förhandsbesked om planerat arbete och ta reda på om bygglov är möjligt att få på tomten. Efter det söks bygglov och blanketter för 62 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 63 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 64 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 65 Örnhall, H & Koffman, C (1996) 66 Fastighetsförvaltningen (2008)


32

detta, rörande ovan finns att hämta hos byggnadsnämnden. I en bygglovsansökan tas dock inte de tekniska kraven på byggnaden upp, detta görs i en bygganmälan. Detta lämnas in minst tre veckor innan påbörjat arbete till byggnadsnämnden och förklarar planen för tomten. Ett par exempel på detta är, Nybyggnation Ändringar som påverkar konstruktionen på den befintliga byggnaden eller dess

planlösning Ändringar av installationer, exempelvis hiss, ventilation Underhåll och bevaring av området

När alla nödvändiga handlingar kommit in till byggnadsnämnden, tillkallas byggherre och kvalitetsansvarig till ett möte där kraven på byggnaden förklaras och utreds. I samband med detta möte eller strax efter tas en kontrollplan fram enligt PBL, som visar hur arbetsutförande och kontroller på arbetsplatsen och av ritningar kommer att utföras.67

67 Örnhall, H& Koffman, C (1996)


34

2.5.3 Utveckling av byggsektorn Arbetsgivare och arbetsutförare omfattades utav skrået, som från 1200-talet till 1846 hade ensamrätt att utföra bestämt göromål. Denna organisation blev grundare till en ny byggsektor, nämligen anläggningssektorn. De nya företagen var Skånska cementgjuteriet Armerad betong Nya asfaltsbolaget Vägbolaget Vägförbättringar Granit och betong

Det var inte förrän på 1920-30 talet husbyggnadssektorn tog fart med “byggmästarföretagen”, som förvaltade och byggde hus. Dessa företag utvecklades efter kriget, med hjälp av socialdemokratin, till “bolånebyggare” och var anpassat efter det “nya samhället”. Under 1990-talet genomgick företag i byggbranschen en förändring och mellanstora företag upphörde existera, de större företagen gick främst in projekt som byggherrar, många företag satsade internationellt och den viktigaste produktionen blev utvecklingen av fastigheter. Vilket ledde till att de största byggföretagen fick majoritet på bostadsmarknaden och företag splittrades och stora delar av svensk industri flyttades till utlandet. Det var nu nya organisationer skapades, såsom Bo Klok, NCC komplett, Moderna hus m.fl. och därmed tog det industriella byggande fart.72

72 Det svenska bostadsbyggandet (2006)


35

2.6 Industriellt byggande ”Vad är industriellt byggande? Industriellt byggande innehåller inslag av inkörnings- och upprepningseffekter, vilket kan uppnås med t ex en kontinuerlig fabriksproduktion av en hel eller delar av en konstruktion. Någon generell definition av industriellt byggande finns inte, däremot jämställs industriellt byggande ofta med någon form av prefabricering. I princip är industriellt byggande allt ifrån enkla former med på fabrik färdigkapade byggmaterial till helhetslösningar med till exempel volymelement.”73

2.6.1 Bakgrund När det pratas om industrialiserat byggande syftas det oftast på att en del av, eller hela produktionen flyttas från byggarbetsplatsen till förslagsvis en fabrik där tillverkningen kan ske inomhus. Det som sedan återstår, det vill säga arbetet med att bygga ihop alla förtillverkade delar sker på byggplatsen. Det har länge diskuterats att byggindustrins arbetsmiljö bör förbättras, samtidigt som kostnaderna inte ska springa iväg. Därför blir det alltmer vanligt att använda sig av industrialiserat byggande eftersom det innebär betydligt bättre arbetsmiljöer och för den sakens skull inte nödvändigtvis högre kostnader. Byggföretagen har under längre tid haft problem med för låg lönsamhet i sina projekt. Att använda sig av en mer industrialiserad metod skulle lösa detta problem. En föregångare till dagens industrialiserade byggmetod är det så kallade ”miljonprogrammet”. Efter andra världskriget rådde stor brist på bostäder. 1964 togs därför ett beslut om att 100 000 bostäder skulle byggas om året under en period på 10 år. Samtidigt infördes nya hjälpmedel på byggarbetsplatserna så som tornkranar, bygghissar, maskiner med mera. Det var nu många elementfabriker etablerades och det var i huvudsak vägg- och bjälklagselement av betong som tillverkades i fabrikerna. Tyvärr medförde miljonprogrammet att varje enskild bostadskonsument glömdes bort och energin lades istället på att producera effektivt. Detta resulterade i att miljonprogrammet förknippas med tråkiga byggnader som ser likadana ut. Tyvärr är detta något som har följt med sedan dess. Många förknippar industrialiserat byggande med miljonprogrammet och är därför motståndare till denna byggmetod. Så småningom mattades byggproduktionen av, vilket medförde att det rådde otroligt stor bostadsbrist på slutet av 1900-talet. Störst var bristen i de större städerna. Till följd av ökat behov på bostäder och större krav på en sänkning av kostnaderna krävdes att byggmetoden skulle effektiviseras, både kostnadsmässigt och resursmässigt. Detta gav ett ökat intresse för ett industrialiserat byggande.74 73 Olander, S (2004) 74 Arkitekten (2003)


36

2.6.2 Fördelar Fördelarna med en industrialiserad byggmetod är många. En av de allra största fördelarna är de otroligt mycket bättre arbetsförhållanden som råder. All produktion kan ske inomhus i fabrik där arbetarna själv kan råda över klimatet.75 När de olika modulerna sedan är färdiga, körs de ut med lastbilar till den tilltänkta tomten.76 Eftersom det mesta av produktionen sker inomhus i torrt klimat, torkar byggfukt ut snabbare och risken för fuktskador minskas. Monteringen som måste ske på byggplatsen och blir ett kritiskt moment då väderleken är dålig. Det är därför viktigt att samtliga element plastas in ordentligt för att hindra att fukt tränger in. Eftersom all produktion kan ske inomhus minimeras risken för att material blir stulet och att det blir förstört på grund av vädret. Detta medför att materialspillet reduceras och kostnaderna likaså. Detta resulterar också i en renare och säkrare arbetsplats.77 Den totala byggtiden kan även förkortas markant med denna byggmetod. Mellan 20-50 % kan byggtiden minimeras med om exempelvis volymelement i betong används. Detta medför i sin tur lägre kostnader då personaltimmarna och arbetsplatskostnaderna kan hållas lägre. Eftersom projektet blir färdigt snabbare kan man tidigare tjäna pengar på det i form av exempelvis hyror på ett hyreshus.78 Beroende på vilken teknik man tänkt använda sig av, vilken grad av prefabricering, utformning på byggnad med mera kan en byggnad som konstrueras med volymelement bli upp till 25 % billigare än en som blir platsbyggd. Metoden är också att föredra i trång stadsmiljö, då den inte kräver fullt lika mycket utrymme som den traditionella byggmetoden gör. 79 Ytterligare en stor fördel med volymelements-byggnader är att de i stort sett kan plockas isär och sättas ihop igen. Detta innebär med andra ord att huset kan återanvändas på en annan tomt.80 Att bygga med volymelement innebär en viss upprepning vilket leder till att fel kan förebyggas. Kvaliteten torde därför förbättras.81

2.6.3 Nackdelar Den största nackdelen med det industriella byggandet är att en stor del av arkitektens prägel försvåras. Flexibiliteten är betydligt mindre och utformningen av huset blir mer begränsad. Med rätt planering kan detta dock avhjälpas och huset kan bli estetiskt och spännande även med volymelement. 75 Arkitekten (2003) 76 Halldin, O (2008) 77 Arkitekten (2003) 78 Olander, S (2004) 79 Arkitekten (2004) 80 Olander, S (2004) 81 Halldin, O (2008)


37

Många anser även att skarvarna som ansluter volymelementen till varandra är smaklösa och bidrar till bristanden estetik. Det finns däremot olika metoder för att dölja dessa. All projektering sker i ett oerhört tidigt skede, vilket i sin tur leder till att tillval och möjligheter till ändring minskas. 82 Det krävs en relativt stor produktionsvolym för att projektet ska bli lönsamt. Detta är inte alltid möjligt, vilket begränsar användningsområdet av industriellt byggande.83

82 Arkitekten (2003 83 Larsson, B (2008)


38

3 Empiri

3.1 Personal på Halmstads förskolor Det är många aspekter som ska vägas in vid planeringen av en förskola. För det första måste allt anpassas för barn. Barn ser på saker och ting med helt andra ögon och har en förmåga att hitta möjligheter som vi vuxna inte gör. Därför är det viktigt att risk för olyckor elimineras. En förskolebyggnad på fler än en våning, där barnen vistas på övervåningen är inte att föredra, då en trappa innebär stora risker för barnen att trilla i. För att undvika dessa ”fallolyckor” innebär det otroligt mycket spring för personalen, vilket i sin tur är oerhört slitsamt. Andra säkerhetsåtgärder som vidtas är så kallade stickskydd som hindrar barnen från att få el i sig om de skulle stoppa fingrarna i ett eluttag. Detta kan också enkelt avhjälpas genom att placera eluttagen högre upp än att barnen kan nå dem. Det är vanligt att man har speciella skydd i dörrkarmarna som hindrar att barnen klämmer sig. Andra säkerhetsåtgärder som vidtas är att ha barnsäkra spärrar på skåp, lådor, dörrar med mera som möjliggör stängning av utrymmen som barnen ej ska ha tillträde till. Ju mer förskolan anpassas för barnen redan i planeringsstadiet, desto mer slit besparas personalen. Mindre toaletter som möjliggör att barnen kan klara av toalettbesöken själv, så som höj- och sänkbara skötbord är bara några av de enkla medel som underlättar personalens dagliga arbete. Vikten av att eliminera möjliga olycksplatser, väger lika tungt som vikten av att inte begränsa barnens lek och välbefinnande. En flexibel planlösning är därför viktig. För att underlätta personalens översyn föredras relativt öppna lokaler eller dörrar med fönsterglas. För de allra minsta barnen kan det kännas skönt att vistas i en förskola som påminner mycket om hemmet. Därför ska alldeles för stora och likformiga lokaler undvikas eller avgränsas med till exempel möbler. På en förskola med tre avdelningar eller fler, måste ett tillagningskök finnas. I dessa fall ska personal anställas som enbart ägnar sig åt köksarbetet. Kökspersonalen ska enligt lag ha en egen ingång, egen WC kombinerat med omklädningsmöjlighet. Förskolor som utrustats med tillagningskök tycker att det fungerar väldigt bra. De förskolor som är färre än tre avdelningar har alltså inga krav på separat tillagningskök, utan får oftast sin mat levererad till förskolan i värmeskåp. För att underlätta leverans av matvaror, krävs ett lättillgängligt varuintag. Maten levereras oftast i stora lastbilar. Viktigt är då att undvika att barnen riskerar att bli påkörda av den tunga trafiken. Barnens vanligaste tillhåll är golvet. På golvet är de fria att leka och fantisera fram sina egna miljöer. När barnen bygger med lego, leker med bilar eller dockor, och så vidare, sitter de på golvet. Därför är önskan om att få golvvärme installerat mycket stor. De nybyggda förskolorna som fått golvvärme är väldigt nöjda med detta. Även så kallat akustikgolv är att föredra då det dämpar ljud, samtidigt som de känns lite mjukare och mer tilltalande. De förskolor som varken har golvvärme eller akustikgolv kan lägga mattor på golven för att göra dem mjukare och bättre ljuddämpande.


39

För att ge personalen en dräglig arbetsmiljö, genomförs regelbundna kontroller runt om på kommunens förskolor. Det har satsats mycket pengar på att minska de höga ljudnivåerna som förekommer. Det är även viktigt att personalen har möjlighet att komma bort för en stund och varva ner. Personalen bör ha ett kontor där de kan sköta allt pappersarbete som förekommer. Ett rum där de kan koppla av i en soffa, äta sin lunch och vara i fred bör också finnas. Separat toalett, avsedd enbart för personalen är ett krav. På det stora hela är det otroligt viktigt att integrera personalen i det tidiga planeringsarbetet då mycket arbete och pengar kan besparas genom att göra rätt från början. Personalen besitter ovärderlig kunskap om hur förskolan bäst planeras, som arkitekterna och byggingenjörerna kanske saknar. De flesta anställda som jobbar på förskolorna i Halmstad var missnöjda med att ingen riktigt tog sig tid och lyssnade på deras åsikter innan det var för sent. Istället får de ägna mycket tid och onödiga pengar på att i efterhand anpassa lokalerna efter hur de vill bedriva sin verksamhet.

3.2 Per-Åke Jonsson – Fastighetsförvaltningen, Halmstad kommun Just nu strömmar det in barn till förskolor och kommunen har som mål att bygga 4-5 förskolor per år (13 avdelningar) nu under de närmaste åren. Kommunens mål är även att minska barngrupperna ute på förskolor.

Tidigare: Mål: 0-3 år 17 barn 16 barn 3-5 år 19 barn 18 barn

Det är viktigt att i möjliga mån göra en förskola flexibel. Dels för att personalen själv ska kunna förändra planlösning och inredning . Detta löser man genom att använda bärande ytterväggar och pelare där det är nödvändigt på insidan. Detta leder till att innerväggarna är anpassningsbara och går att flytta vid behov. En förskola skall även kunna fungera som grundskola vid behov. Idag byggs förskolor endast i ett plan och det minskar riskerna vid brand och är inte lika tungarbetat för personalen. För barnens skull, speciellt de små, tänker man istället på tillgängligheten i badrum, lekrum etcetera, men det är minst lika viktigt att ha fönster hela vägen ner till golvet så de allra minsta inte känner sig instängda. Det är vanligt att förskolor placeras i närheten av skolor för att de ska kunna användas som grundskolor vid behov. Det finns många krav och direktiv att följa när man planerar för en förskola. Kök Då man har en förskola med fler en än 3 avdelningar har barn- och ungdomsförvaltningen beslutat att tillagningskök ska finnas. förskolor med färre än tre avdelningar får vanligen maten i värmeskåp från ett mottagningskök. Används tillagningskök skall det finnas separat toalett till kokerska/kock.


40

WC Det är krav på WC även på avdelningen. Det skall finnas minst en i entré, en med skötrum och en personaltoalett per avdelning. Ventilation Det finns även särskilda krav på ventilation och man räknar med 7 l/s och person, 0,35 m3/m2. Vanligen används till- och frånluftssystem med värmeåtervinning. Akustik Ljudnivån får inte överstiga 35 decibel. För att undvika för hög ljudnivå kan dämpande mattor, tyg och plattor användas. Sofieberg vid Kärleken är en nystartad förskola på 607m2. Den kostade ca 11 500 000kr att bygga och kommer att ha en driftskostnad på ca 1 048 000kr/år, då ingår VA, el, värme, lokalhyra/år och skötsel såsom snöröjning. Man brukar räkna att en förskola kostar 25 000 kr/kvm och en vanlig skola ungefär 16-17 000 kr/kvm, priserna inkluderar mark och vatten och avfall. Klockaregården är också en nybyggnation och ligger i Söndrum. Det finns även olika typer av förskolor. I Breared finns det t ex en miljöförskola och även särskilt anpassade allergiförskolor. De förskolor som byggs nu är platsbyggen.

3.3 Karin Jonsson – Barn- och ungdomsförvaltningen För att förbättra miljön för både barn och personal har det konstaterats att ljudnivån behöver förbättras markant. Det finns många, relativt enkla åtgärder som kan förbättra ljudnivån så som ljuddämpande golv, bord och anslagstavlor. Särskilda ljudabsorbenter kan fästas i tak, antingen är de hängande eller fasta. De sistnämnda är att föredra i offentliga miljöer då de hängande samlar mer damm. All form av textilier fungerar väldigt ljuddämpande, vilket utnyttjas i form av mattor, gardiner och speciella filtar som klipps i önskad form och limmas på ytor i behov av dämpning. Det finns även ljuddämpande filtar som kan hängas på väggarna och som barnen sedan kan hänga bland annat teckningar på. I de utrymmen där det inte finns så mycket möbler är det viktigt att fasta byggnadsdelar har en viss grunddämpning. Det finns även en färg som fungerar ljuddämpande. Denna är däremot inget som hittills varit aktuellt i Halmstads kommun. Även ljuset är viktigt för att skapa en trivsam miljö. Därför ska rejäla lysrör installeras där det krävs. Eluttag bör placeras som möjliggör att mindre och mer dämpade ljuskällor kan placeras runt om i lokalerna. Ett annat alternativ är att installera dimmers på strömbrytarna.


41

3.4 Maria Stigsdotter Drott – Varbergs kommun Maria Stigsdotter Drott har hand om planering av utemiljö på Varbergs kommuns förskolor och är en enorm resurs. Hon har ett nära samarbete med personal och utvecklar tillsammans med de en utemiljö som är anpassad efter verksamheten. För en utomstående ingenjör kan det vara svårt att sätta sig in i den pedagogik och de upplevelsemått ett barn behöver och har. Då det för förskolepersonal ibland kan vara svårt att se helheten på ritningar använder sig Maria utav bilder för att enkelt förklara vad hon vill visa med ritningen på utemiljön och responsen på detta sätt har varit god. (Se bilaga 2) Barn ser möjligheten till lek i nästan vad som helst och är inte lika begränsade som vuxna. Planering ska ske genom ett barns ögon och där kan en hög med skrot och plankor eller jord vara minst lika roligt som en gungställning. Är gården inte tillräcklig leder det till att barnen blir understimulerade, som i sin tur leder till att frustration tas ut på varandra. Då kommuner har planerat om förskolors utemiljöer, har det tydligt gått att se hur barnens beteende förändras när det finns möjlighet till kreativitet. Det är även bra att ha en samlingspunkt på gården, där grillning, sagostunder med mer kan ta plats. Det finns dock särskilda ”måsten”, alltså saker som bör finnas för att utemiljön ska vara funktionell.

1 Utomhusförråd, till barnvagnar 2 Möjlighet till tappning av vatten utomhus 3 Växtlighet, skuggområden 4 Sandlåda, stor då alla barn älskar sandlådor 5 Nivåskillnader 6 Utskjutande tak, som regnskydd för barnvagnar

Gården ska vara en upplevelse för barnen och nivåskillnader ökar denna känsla, den bör även vara slittålig, då barn ska härja runt bland buskar, träd och anordningar. Den naturliga miljön får inte glömmas bort i all planering och det finns mycket att hämta där. Ibland har parkförvaltningen möjlighet att spara till exempel stubbar till förskolor och detta medverkar till en bättre och naturliga utemiljö för barn på förskolor runtomkring i landet.


42

4 Resultat Vi blev tilldelade en tomt i Fyllinge som det är tänkt att bygga en förskola på. Tomten ligger intill Fylleån.

Figur 4.1 Översikt över tomten i Fyllinge84

84 www.hitta.se (2008)


43

4.1 Ritningar

4.1.1 Planlösning 1:1


44

4.1.2 Planlösning med beskrivning 1:2


45

4.1.3 Planlösning 2:1


46

4.1.4 Planlösning med beskrivning 2:2


47

4.1.4 Fasader 3:1, 3:2, 3:3, 3:4


48


49


50


51

4.1.8 Situationsplan 4:1


52

4.2 Ritningsbeskrivning Gemensam samlingslokal/matsal Utgångspunkten i planlösningen är en stor samlingssal som kan användas för gemensamma aktiviteter mellan avdelningarna, samtidigt som den fungerar som matsal. För att ge alla avdelningarna en känsla av samhörighet sinsemellan utgår alla tre avdelningarna från denna. Samlingslokalen kommer bli en rymlig, ljus sal med möjlighet att ”ställa ut” barnens kreationer. Det kommer att finnas hyllsektioner som möjliggör viss del av avskärmning om så önskas. För att få in mycket dagsljus kommer taket att höjas över samlingslokalen och det kommer att vara öppet upp i nock. Detta ”torn” ska mestadels bestå av glas och kommer på så sätt att ge fasaden en karakteristisk prägel. De väggar som har direkt kontakt med utomhusmiljön kommer att bestå av skjutdörrar i glas för att göra det möjligt att öppna upp när vädret tillåter. Detta ger en möjlighet att bedriva mestadels av verksamheten utomhus. EU:s regler säger att barnen inte får vistas i tillagningsköken. För att ge barnen en insyn i matlagningen kommer ett stort fönster placeras mellan samlingslokalen och köket. Där kan barnen se hur råvarorna förvandlas till färdig mat på ett pedagogiskt vis. Dörren som går mellan samlingslokalen och köket kommer att vara bredare för att en vagn med disk respektive mat enkelt ska kunna köras in och ut. Ovanför tillagningsköket kommer ett så kallat personalblock att placeras på andra våningen. Här kommer det att finnas kontor, personalrum samt en toalett som är avsedda för personalen. Här kan personalen få vistas ostört samtidigt som de får en viss överblick över det stora allrummet i form av stora glaspartier. För att ta sig upp på andra våningen kommer en enkel genomgångshiss att installeras i ena hörnet av allrummet. Motsvarande hörn på andra sidan av allrummet kommer det finnas en spiraltrappa som kan blockeras med hjälp av en rejäl grind för att undvika att barnen tar sig upp. Tillagningskök Köket görs rymligt med plats för utrustning som krävs. En separat ingång respektive toalett är enligt lag också placerat i anslutning till köket. Toaletten har ett förrum med möjlighet för ombyte. Den separata ingången har också en bredare dörr för att även fungera som varuintag. Dessa är enbart avsedda för kökspersonalen. Ett förråd för matvaror samt ett diskrum är placerat lättillgängligt för att underlätta dagens rutiner. El-central, soprum och en större toalett med tvättmöjligheter placeras intill tillagningsköket. Avdelningarna Alla de tre avdelningarna är identiska och består av samma lokaler och utrymmen sånär som i block tre, där en av toaletterna är handikappsanpassade (2200x2200mm). Från det gemensamma allrummet finns en dörr som leder in till avdelningens egna matrum. Här kommer det finnas kyl, frys och diskho för att möjliggöra förberedelser för frukost och mellanmål. Bord och stolar kommer också att finnas lämpligt utplacerade för en tillfredställande matplats. Från detta matrum finns anslutning till lekrummet. Här kan


53

personalen tillsammans med barnen få bestämma vad rummet ska användas till. Det är ett relativt rymligt rum med plats för lek med dockor, bilar med mera. Mysrummet i sin tur ska ge en större känsla av hemtrevnad och är konstruerat i vinkel. Utrymmet kan ägnas åt sagoläsning och andra lugnare aktiviteter. Här kommer att finnas soffor och mycket kuddar. Ateljén ska inredas på ett sådant sätt att skapande uppmuntras. Det ska också finnas vattenledningar dragna så att en vask kan installeras. Här finns också många fria väggar som kan användas för exponering av barnens konstverk. Skötrummet placeras intill ateljén för att underlätta dragning av vattenledningar. Det kommer att utrustas med höj- och sänkbara skötbord och även en duschslang. En så kallad vattenränna ska finnas där barnen kan leka med vatten på olika sätt. Därför ska hela utrymmet fuktspärras. I anslutning till skötrummet finns ett mindre förråd där diverse toalettartiklar kan förvaras. Ingång till varje avdelning sker från ett kapprum där barnen har sina egna fack. Här kommer även att finnas torkskåp för barnens blöta ytterkläder


54

5 Slutsats Efter åtskilliga besök på förskolor runtom i Halmstads kommun, har vi nu skapat oss en relativt omfattande baskunskap om förskolorna. Många var bristfälligt anpassade efter nutida verksamhet, vilket vi tror beror på dålig kommunikation mellan brukare och kommun. Personalen besitter stora kunskaper i hur en förskola bör utformas utefter deras behov och detta är något som borde beaktas mer. I dagens förskolor upplever majoriteten av förskolepersonalen att de fått alldeles för lite inflytande i projekteringen. Detta kan bero på att personalen många gånger inte är tillsatt då förskoleprojekteringen börjar. Det kan också bero på att förskolepersonalen saknar den kunskap som krävs för att förstå ritningar. En annan teori är att det helt enkelt inte ägnas någon tid åt att fråga personalen innan projektet dras igång, då detta är en kostsam process, både tids- och resursmässigt. Vid många av besöken på förskolorna visade det sig att oerhört mycket inredning och utrymmen var överflödiga och missanpassade för verksamheten. Frågan är då om det då inte skulle löna sig att ägna lite extra tid redan i planeringsstadiet åt att fråga den aktuella personalen? Personalen anser att de har alldeles för mycket barn per anställd och påfrestningarna är därför stora. På 90-talet skedde stora nedskärningar av förskolorna runtom i landet eftersom det då föddes färre barn. Från år 2000 och framåt har det däremot barnafödandet ökat, men inte antalet förskolor. Därför ifrågasätter vi varför detta fortfarande inte är fullt åtgärdat såhär många år efter? Kan det bero på en resurskrävande byggmetod? I Varbergs kommun används uteslutande modulbyggnadstekniken i dagsläget, eftersom bristen på förskolor är omfattande och detta är en effektiv metod. Därför har vi valt att framställa en planlösning som möjliggör modulbyggnadsteknik. Slutligen anser vi att med vår planlösning, anpassad tillsammans med tilltänkt personal kan framtidens förskola produceras snabbt och enkelt med hjälp av modulbyggnadsprincipen. Detta anser vi skulle lösa många års problem med brist på förskolor.


55

6 Referenser

Litteratur Statistiska centralbyrån Tallberg Broman, I (1995). Perspektiv på förskolans historia. Studentlitteratur, Lund. Johansson, J-E (1994). Svensk förskolepedagogik under 1900-talet. Studentlitteratur, Lund. Björklind, P (2005). Lärande och fysisk miljö – En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Liber Lärarförbundet (2005) Utomhuspedagogik i förskola och förskoleklass – Temaserie från tidningen Förskolan 7. Lärarförbundets förlag Åkerlöf, L (2007). Bullerskydd, byggvägledning 11, en handbok i anslutning till Boverkets byggregler. AB Svensk Byggtjänst och författaren. Örnhall, H och Koffman, C (1996). Utformning och säkerhet, en handbok i anslutning till Boverkets byggregler. AB Svensk Byggtjänst och författarna. Olander, S (2004) Lägre kostnader med volymelement. En fallstudie. Inst för Byggnadsekonomi. Lunds Tekniska högskola

Elektroniska 23/5-08 Bild på framsidan: http://www.babyland.se/images/articles/230/AK04274.jpg 18/1-08 Uppsala universitet: http://info.uu.se/press.nsf/pm/akut.krishantering.id38.html 2/5-08 Figurtext: http://www.sportmuseum-leipzig.de/Ablage-Zeitung/4-2003/Image/GutsMuths9.jpg 10/4-08 Hörselskadades riksförbund: http://hrfteknik.e-butik.se/?artnr=3002 20/5-08 Prevent- Arbetsmiljö i samverkan: http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=1780


56

13/5-08 Det svenska bostadsbyggandet Falun 7 Dec 2006: http://www.du.se/pages/9177/09.40%20hans%20eric%20johansson.pdf 27/4-08 Arkitekten Nov 2003: http://www.byggkostnadsforum.se/upload/Startsida/Rapporter/2007/Industrialiserat%20Byggande%20-%20FoU-Rapport.pdf 16/5-08 Hitta.se: http://www.hitta.se/SearchCombi.aspx?vad=&var=stenamarksv%e4

Muntliga 22/1-08 Anställd Fastighetsförvaltningen, Halmstads kommun 8/4-08 Jonsson, K Barn- och ungdomsförvaltningen, Halmstad 31/1-22/2-08 Anställda på förskolor inom Halmstads kommun 28/2-08 Stigsdotter Drott, M, Fastighetskontoret, Varberg 20/5-08 Nilsson, G, Universitetsadjunkt Byggteknik, Högskolan i Halmstad 8/4-08 Halldin, O, Flexator 13/5-08 Larsson, B, Professor i byggteknik, Högskolan i Halmstad


57

Bilaga 1


58

Tabell från Statistiska Centralbyrån

Preliminär befolkningsstatistik per månad. Förändringar till och med 31 mars 2008

År Månad

Folkmängd vid perio- dens slut

Folkök- ning

Levandefödda

Död-födda Döda

Födelse- över- skott

1998 8 854 322 6 697 89 028 324 93 271 - 4 243

1999 8 861 426 7 104 88 173 339 94 726 - 6 553

2000 8 882 792 21 366 90 441 355 93 461 - 3 020

2001 8 909 128 26 368 91 466 349 93 752 - 2 286

2002 8 940 788 31 884 95 815 352 95 009 806

2003 8 975 670 34 882 99 157 359 92 961 6 196

2004 9 011 392 35 722 100 928 333 90 532 10 396

2005 9 047 752 36 360 101 346 308 91 710 9 636

2006 9 113 257 65 505 105 913 319 91 177 14 736

2007 9 182 927 69 670 107 421 326 91 729 15 692


59

Bilaga 2

Documents

Modulbyggd förskola - Framtiden?hh.diva-portal.org/smash/get/diva2:239023/FULLTEXT01.pdfSammanfattning Från år 1999 har barnafödandet ökat mycket. Detta i kombination med att