Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030 · 2019. 2. 26. · förutsättningar. Min och mina närståendes kunskap om min hälsa och sjukdom tas tillvara. Jag använder

Tjänsteställe, handläggare Datum Beteckning

Magnus Persson

Senior rådgivare

Projektledare

20181218 LG rev

Ett förslag till

Målbild för hälso- och sjukvård

i Örebro län 2030

Region Örebro län

Innehåll

Förord: En målbild för invånare, patienter och medarbetare 2030 ........ 4

Förslag till målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030 ................ 5

Invånar- och patientperspektiv .............................................................. 5

Jag har fokus på hälsan .................................................................... 5

Jag är en aktiv del av vårdteamet ..................................................... 5

Jag får vård som håller hög kvalitet ................................................... 5

Medarbetarperspektiv ............................................................................ 5

Jag är uppskattad och har de förutsättningar jag behöver för att ta

ansvar och trivas på min arbetsplats ................................................. 5

Organisationsperspektiv ........................................................................ 6

Vi är en kunskapsorganisation som ständigt utvecklas ..................... 6

Bakgrund och utgångspunkter för målbilden ......................................... 7

Invånaren/patienten är kompetent och har kapacitet ........................ 7

Omsorg och stöd till den som behöver .............................................. 7

Hälsan i fokus .................................................................................... 7

Patientens kunskap används aktivt ................................................... 7

Teknisk utveckling och digitalisering fortsätter allt snabbare ............. 8

Många fler äldre (+80 år) och brist på arbetskraft ............................. 8

Region Örebro län

En hälso- och sjukvård som fungerar gränslöst ................................ 8

Staten har fortsatt höga ambitioner ................................................... 8

Region Örebro län fortsätter att utveckla universitetssjukvård och

högspecialiserad vård ....................................................................... 8

Vården är kostnadseffektiv ................................................................ 8

Tillitsbaserat arbetssätt ..................................................................... 9

Bilagor ................................................................................................. 10

Region Örebro län

Förord: En målbild för invånare, patienter och medarbetare 2030

Hälso- och sjukvården spelar en central roll för välfärden, den finns mitt i samhället

och är en viktig del av vår vardag. Hippokrates läkared ”aldrig skada, om möjligt

bota, ofta lindra, alltid trösta” visar på spännvidden i uppdraget. I dag bör man också

lägga till att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Hälso- och sjukvårdens uppgift kan sammanfattas i ordet trygghet. Den ska finnas där

i alla lägen då bot, lindring och tröst behövs för mig eller mina närstående.

Världen förändras snabbt och många gånger oförutsägbart. Det finns mycket som kan

påverka framtidens hälso- och sjukvård i Örebro län. En sak är säker. Hälso- och

sjukvården i Region Örebro län måste utvecklas för att möta behov och krav från

framtidens invånare, patienter och medarbetare år 2030.

Regionfullmäktige i Region Örebro län beslutade i november 2017 att låta ta fram en

målbild för hälso- och sjukvård tio år fram i tiden. Nu presenterar vi ett förslag till

målbild som utgår från vad invånare, patienter och medarbetare kan ha för behov,

krav och förväntningar på hälso- och sjukvården i Örebro län 2030.

Målbilden omfattar alla, oavsett kön, ålder eller hälsotillstånd, som i vid mening har

kontakt med hälso- och sjukvård i Örebro län.

Hur hälso- och sjukvården ska förhålla sig till invånarna, patienterna och

medarbetarna och målbilden är strategier som vi kommer att utarbeta när målbilden

är antagen. Tydliga strategier behövs för att förverkliga vår gemensamma målbild.

Det gäller t ex arbetssätt, ledarskap, samarbeten, struktur och organisering.

Under 2018 har arbetet med att ta fram ett förslag till målbild genomförts i en

tjänstemannaprocess1. Många har engagerat sig och jag vill tacka er alla för inspel och

bidrag.

Detta förslag till målbild har fastställts av undertecknad.

Örebro den 19 december 2018

Lars Lundgren

Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Örebro län

1 Processen för att ta fram målbilden beskrivs översiktligt i bilaga 7.

Region Örebro län

Förslag till målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030

Invånar- och patientperspektiv

Jag har fokus på hälsan Hälsan och hälsofrämjande insatser är viktiga. Jag tar ansvar och söker kunskap så att

jag kan ta huvudansvaret för min egen fysiska och psykiska hälsa. Om jag inte kan ta

det ansvaret själv, får jag ett aktivt stöd i mina kontakter med vården.

Jag är en aktiv del av vårdteamet Jag är delaktig och aktiv i mötet med hälso- och sjukvården, utifrån mina

förutsättningar. Min och mina närståendes kunskap om min hälsa och sjukdom tas

tillvara. Jag använder digitala lösningar där det är lämpligt – då kan personal

användas där den behövs bäst.

Jag delar med mig av hälsodata för att underlätta för egen del, men också för att

stödja utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort. Detta sker smidigt, utan att jag

behöver ge avkall på sekretess och integritet.

Jag får vård som håller hög kvalitet Jag får vård som har sin utgångspunkt i mina behov och förutsättningar och håller hög

kvalitet. Jag får vård på rätt plats, nära i tiden med god kontinuitet. Vården fungerar

som en helhet över organisatoriska gränser. Jag ser organisationer i civilsamhället

som uppskattade partners i hälso- och sjukvården.

Den vård jag behöver ofta finns tillgänglig nära mig. För vård jag behöver mer sällan

är jag beredd att resa, både inom och utanför länet. En avsevärd del av den mest

avancerade vården finns inom länet, men även på andra platser i landet eller

utomlands.

Medarbetarperspektiv

Jag är uppskattad och har de förutsättningar jag behöver för att ta ansvar och trivas på min arbetsplats

Min kompetens utvecklas och tas till vara och jag har de befogenheter jag behöver.

Jag tar mitt ansvar och är öppen för förändringar. Jag använder ny kunskap och ny

teknik för att utveckla verksamheten, mig själv och mina kollegor.

Region Örebro län

Jag arbetar på en attraktiv arbetsplats präglad av tillit och är stolt över det vi

gemensamt åstadkommer.

Organisationsperspektiv

Vi är en kunskapsorganisation som ständigt utvecklas

Vi är flexibla, tar till oss nya rön och förändras i takt med omvärlden. Hälso- och

sjukvården utvecklas gemensamt av Region Örebro län, Örebro universitet och

kommunerna, men också med t ex andra regioner, näringsliv och civilsamhälle. Nära

vård är navet och specialiserad vård finns inom regionen med kapacitet också för

patienter som bor utanför Örebro län. Universitetssjukvård är etablerad i stora delar

av hälso- och sjukvården.

Inom ramen för den nivåstrukturering som sker på storregional och nationell nivå har

vi högspecialiserad vård inom många verksamheter. Vi är en attraktiv

samverkanspartner till patienter och intressenter (vårdgivare) i hela landet.

Tillsammans skapar vi ett bättre liv.

Region Örebro län

Bakgrund och utgångspunkter för målbilden

Förslaget till målbild har successivt byggts under 2018. Under processen har några

viktiga fakta och perspektiv vuxit fram som plattform för formulering av målbilden.

Här redovisas dessa kortfattat. Fördjupningar finns i bilagor.

Invånaren/patienten är kompetent och har kapacitet Den kompetens och kapacitet som gör att invånarna kan agera mer aktivt inom många

samhällsområden redan i dag, kommer 2030 att vara självklar också inom hälso- och

sjukvården. En allmänt högre utbildningsnivå och en förmåga att använda tekniska

(digitala) hjälpmedel är en kapacitet som kommer att finnas hos invånarna. Flertalet

invånare kommer med stor sannolikhet att själv både kunna och vilja styra sin relation

kopplat till hälsan i olika situationer. Invånarens/patientens förutsättningar blir

vägledande för hur vården genomförs.

Omsorg och stöd till den som behöver Alla kommer av olika skäl inte att ha den kapacitet och kunskap som finns i större

delen av befolkningen. Grunden för hälso- och sjukvård är att den med störst behov

ska prioriteras. Det är därför angeläget att de som saknar kapacitet får kompetent och

korrekt stöd för att inte hamna vid sidan av. Dessa invånare/patienters rätt till god

vård på lika villkor är en viktig och självklar del av målbilden.

Hälsan i fokus

Egenansvaret för hälsan blir allt viktigare. Samtidigt ökar det hälsofrämjande och

sjukdomsförebyggande inslaget i hälso- och sjukvården. Inte minst gäller detta inom

skolan och elevhälsan, där skolresultat, fysiskt aktivitet, kost och andra levnadsvanor

lyfts fram som viktiga, långsiktiga skyddsfaktorer.

I takt med att invånare och patienter får en större roll i hälso- och sjukvården kommer

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser att få en stor roll i hälso- och

sjukvården 2030. Fokus förskjuts från frisk/sjuk till bästa möjliga hälsa i förhållande

till de förutsättningar som gäller för var och en.

Patientens kunskap används aktivt Patienten kommer på olika sätt att ha kunskap om sin situation och sin relation till

sjukdomen och behandlingens effekter. Denna kunskap har vårdpersonalen respekt

för och den används aktivt. Samtidigt har patienten förtroende för den kunskap som

finns i det övriga vårdteamet om symtom och hur behandling och vård bör ske.

Region Örebro län

Teknisk utveckling och digitalisering fortsätter allt snabbare Teknisk utveckling, digitalisering och automation är starka drivkrafter i utvecklingen

av hälso- och sjukvård. Det gäller både för invånare/patienter och för

verksamhetsutveckling. Om 10-15 år gäller helt nya förutsättningar för både vården

och patienterna. Hälso- och sjukvårdens användning av tekniska och digitala

hjälpmedel har en omfattning som minst motsvarar övriga samhällets.

Många fler äldre (+80 år) och brist på arbetskraft Den stora ökningen av de som är 80 år och äldre, kombinerat med en relativt sett

lägre ökning av de som är i arbetsför ålder leder till att hälso- och sjukvården i

kommun- och landstingssektorn inte kommer att kunna anställa personal i den

utsträckning som det demografiska behovet medför. Konsekvensen blir att hälso- och

sjukvården behöver bli mindre personalintensiv. Det innebär också att tillgänglig

personal måste arbeta effektivare, verksamheten måste bli mer teknikintensiv och

samverkan mellan vårdgivare måste öka.

En hälso- och sjukvård som fungerar gränslöst Huvudmän och vårdgivare behöver utveckla ett samarbete som är gränslöst för

invånaren/patienten. Oavsett hur gränsdragningen ser ut administrativt och formellt är

utgångspunkten att man måste agera så att patienten får bästa vård och bemötande.

Inblandade – särskilt regionens olika verksamhetsgrenar och kommunen, genom

social- och skolförvaltning m fl.– har ett särskilt ansvar att axla.

Staten har fortsatt höga ambitioner

De nationella ambitioner vi ser idag kommer att fortsätta att påverka hur vården kan

och bör utvecklas. Staten kommer att använda tillgängliga styrmedel för att uppnå de

nationella målen för hälso- och sjukvården.

Region Örebro län fortsätter att utveckla universitetssjukvård och högspecialiserad vård

Region Örebro län, Örebro universitet och kommunerna fortsätter att gemensamt

utveckla universitetssjukvården, professionsutbildningar och forskning. Inom ramen

för den nivåstrukturering som sker på storregional och nationell nivå har vi

vidareutvecklat högspecialiserad vård inom många verksamheter.

Vården är kostnadseffektiv År 2030 är vården kostnadseffektiv. Det innebär att resurser för att nå förväntade

resultat är väl avstämda, att verksamheten är teknikintensiv samt att medarbetare

arbetar i en processorienterad, effektivare organisation och att samverkan mellan

vårdgivare är väl utvecklad.

Region Örebro län

Tillitsbaserat arbetssätt Verksamheten styrs, leds, drivs och utvecklas med tydliga ramar, prioriteringar,

befogenheter och ansvar. Medarbetare och patient får använda sin kunskap och

erfarenhet för att gemensamt hitta effektiva lösningar. Mellan huvudmän och även

mellan enheter inom samma huvudman gäller tillit och öppenhet.

Region Örebro län

Bilagor

1. Demografi – prognos 2030 med utblick 2040

2. Digitalisering och e-hälsa – en utblick mot 2030

3. Ekonomiska ramar – en utblick mot 2030

4. Sjukdomspanorama – en översiktlig utblick mot 2030

5. Struktur och styrning av hälso- och sjukvården – en utblick mot 2030

6. Sammanfattning av övriga underlagsrapporter framtagna inom Region

Örebro län

7. Redogörelse för processen med Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro

län 2030

8. Underlag och referenser

Region Örebro län

Bilaga 1

Demografi – prognos 2030 med utblick 2040

Region Örebro län

Bilaga Demografi – prognos 2030 med utblick 2040

Innehåll

1. Sammanfattning ........................................................................ 14

2. Folkmängd och åldersfördelning ............................................... 15

3. Befolkningsförändring totalt 2017–2030 .................................... 16

4. Befolkningsförändring 0–19 år 2017–2030 ................................ 17

5. Befolkningsförändring 20–64 år 2017–2030 .............................. 18

6. Befolkningsförändring 80 år och äldre 2017–2030 .................... 19

7. Befolkningsförändring 80 år och äldre 2017–2040 .................... 20

7.1 Örebro län (omkring 300 000 invånare totalt) 20

7.2 Örebro kommun (>150 000 invånare totalt) 21

7.3 Karlskoga, Lindesberg och Kumla (20 000–35 000

invånare totalt) 22

7.4 Hallsberg, Askersund, Nora och Degerfors (9 000–16

000 invånare totalt) 23

7.5 Lekeberg, Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg (5 000–8

000 invånare totalt) 24

7.6 Tabellbilaga 80 år och äldre 2017–2040 25

8. Försörjningskvot ........................................................................ 26

9. Prognosantaganden .................................................................. 27

Region Örebro län Bilaga 14 (74)

1 Sammanfattning

Totalt förväntas Örebro läns befolkning öka med 12% (35 779 invånare) mellan 2017

och 2030.

Hallsbergs, Lekebergs och Örebro kommun har den största förväntade ökningen. I

Askersund, Degerfors, Hällefors, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg är den

förväntade ökningen endast marginell eller förväntas minska.

Örebro läns befolkning 80 år och äldre förväntas öka med 60% (9 280 invånare)

mellan 2017 och 2030. Den förväntade förändringen på kommunnivå varierar stort,

mellan 29 procent upp till en ökning på 76 procent.

Befolkningen 20–64 år förväntas öka med 10% (16 072 invånare) mellan 2017 och

2030. Den förväntade förändringen på kommunnivå varierar stort, mellan en

minskning på 12 procent upp till en ökning på 17 procent.

Befolkningen 0–19 år förväntas öka med 15% (10 554 invånare) mellan 2017 och

2030. Hallsbergs, Kumla, Lekebergs, Nora och Örebro kommun har den största

förväntade ökningen. I Askersund, Degerfors, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg

är den förväntade ökningen endast marginell. I Laxå förväntas en minskning på 10

procent.

Relativt sett förväntas åldersfördelningen förskjutas så att andelen 20–64 år minskar

och andelen 65 år och äldre ökar. Andelen 0–19 år förväntas endast att ändras

marginellt. Försörjningskvoten ökar i länet samt i alla kommuner. Större delen av

ökningen beror på att invånare 80 år och äldre ökar i relation till yngre.

Befolkningsprognosen är genomförd av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av

Region Örebro län


2 Folkmängd och åldersfördelning

För såväl män som kvinnor i länet förväntas åldersfördelningen förskjutas så att

andelen 20–64 år minskar och andelen 65 år och äldre ökar relativt sett. Andelen 0–19

år förväntas endast att ändras marginellt.


Region Örebro län

Åldersklass

antal andel antal andel antal andel

0–3 7 165 5% 6 655 4% 13 820 5%

4–9 11 094 7% 10 534 7% 21 628 7%

10–19 17 330 12% 16 139 11% 33 469 11%

20–64 84 852 57% 81 900 55% 166 752 56%

65–79 23 289 16% 24 359 16% 47 648 16%

80–89 5 191 3% 7 297 5% 12 488 4%

90–w 869 1% 2 233 1% 3 102 1%

Totalt 149 790 100% 149 117 100% 298 907 100%

0–3 8 090 5% 7 631 5% 15 720 5%

4–9 12 265 7% 11 541 7% 23 806 7%

10–19 20 709 12% 19 235 12% 39 944 12%

20–64 93 561 55% 89 264 54% 182 824 55%

65–79 23 373 14% 24 148 15% 47 521 14%

80–89 9 559 6% 11 659 7% 21 218 6%

90–w 1 301 1% 2 351 1% 3 652 1%

Totalt 168 858 100% 165 828 100% 334 686 100%

0–3 8 349 5% 7 876 4% 16 225 5%

4–9 12 823 7% 12 070 7% 24 893 7%

10–19 22 041 12% 20 534 12% 42 575 12%

20–64 98 698 55% 93 718 53% 192 416 54%

65–79 25 878 14% 26 223 15% 52 101 15%

80–89 9 477 5% 11 157 6% 20 635 6%

90–w 2 272 1% 3 763 2% 6 034 2%

Totalt 179 538 100% 175 341 100% 354 879 100%

2040

(prognos)

2017

(faktiskt)

2030

(prognos)

År

Folkmängd och åldersfördelning

Män Kvinnor Totalt


3 Befolkningsförändring totalt 2017–2030

Totalt förväntas Örebro läns befolkning öka med 12% (35 779 invånare) mellan 2017

och 2030. Hallsbergs, Lekebergs och Örebro kommun har den största förväntade

ökningen med 12–19 procent. Nora och Kumla förväntas öka med 7 respektive 9

procent. I Karlskoga förväntas öka med 4 procent. I övriga kommuner: Askersund,

Degerfors, Hällefors, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg är den förväntade ökningen

endast marginell eller förväntas minska.


4 Befolkningsförändring 0–19 år 2017–2030

Örebro läns befolkning 0–19 år förväntas öka med 15% (10 554 invånare) mellan

2017 och 2030. Hallsbergs, Kumla, Lekebergs, Nora och Örebro kommun har den

största förväntade ökningen med 11–26 procent. Där den största relativa ökningen

(26%) återfinns i Lekeberg. Karlskoga förväntas öka med 7 procent. I Askersund,

Degerfors, Hällefors, Lindesberg och Ljusnarsberg är den förväntade ökningen endast

marginell. I Laxå förväntas en minskning på 10 procent.


5 Befolkningsförändring 20–64 år 2017–2030

Örebro läns befolkning 20–64 år förväntas öka med 10% (16 072 invånare) mellan

2017 och 2030. I Hallsbergs, Lekebergs och Örebro kommun förväntas en ökning på

9–17 procent och i Karlskoga, Kumla och Nora förväntas en ökning med 2–6 procent.

I Askersund, Degerfors, Hällefors, Laxå, Lindesberg och Ljusnarsberg förväntas en

minskning med 1–12 procent, där de största förväntade minskningarna återfinns i

Laxå (-12%) och Hällefors (-7).


6 Befolkningsförändring 80 år och äldre 2017–2030

Örebro läns befolkning 80 år och äldre förväntas öka med 60% (9 280 invånare)

mellan 2017 och 2030. I Askersund, Kumla, Lekeberg och Nora förväntas ökningen

vara över 70 procent (71–76%). I Hallsbergs och Örebro kommun förväntas ökningen

vara över 60 procent (63–64%) och i Degerfors, Karlskoga Lindesberg och

Ljusnarsberg omkring 50 procent (47–56%). Minst ökning förväntas i Hällefors

(29%) och Laxå (34%).


7 Befolkningsförändring 80 år och äldre 2017–2040

7.1 Örebro län (omkring 300 000 invånare totalt) Örebro län hade totalt 298 907 invånare år 2017, varav 15 590 var 80 år och äldre.

Mellan 2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 71% (11 079 personer).

Ökningen av antalet 80 år och äldre är fördelat i stort utefter kommunernas relativa

storlek till varandra, vilket innebär att drygt hälften återfinns i Örebro kommun. Den

relativa ökningen inom respektive kommun av antalet 80 år och äldre mellan 2017

och 2040 varierar stort, från 25% i Hällefors upp till 85% i Örebro kommun och

Lekeberg. I Kumla, Askersund och Nora ökar andelen 80+ år med mer än 70%

mellan 2017 och 2040.


Region Örebro län


7.2 Örebro kommun (>150 000 invånare totalt) Örebro kommun hade totalt 150 291 invånare år 2017, varav 6 716 var 80 år och

äldre. Örebro är den kommun i länet som tillsammans med Lekebergs kommun har

den kraftigaste relativa ökningen av andelen 80+ år mellan 2017 och 2040 (85%

ökning med 5 694 personer).


Region Örebro län


7.3 Karlskoga, Lindesberg och Kumla (20 000–35 000 invånare totalt)

Karlskoga hade totalt 30 413 invånare år 2017, varav 1 973 var 80 år och äldre.

Mellan 2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 47% (928 personer).

Ökningen av antalet 80 år och äldre i Karlskoga förväntas stanna av efter 2030.

Lindesberg hade totalt 23 613 invånare år 2017, varav 1 375 var 80 år och äldre.


Kumla hade totalt 21 506 invånare år 2017, varav 1 375 var 80 år och äldre. Mellan

2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 76% (753 personer).


Region Örebro län


7.4 Hallsberg, Askersund, Nora och Degerfors (9 000–16 000 invånare totalt)

Hallsberg hade totalt 15 932 invånare år 2017, varav 843 var 80 år och äldre. Mellan

2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 69% (579 personer). Askersund

hade totalt 11 175 invånare år 2017, varav 696 var 80 år och äldre. Mellan 2017 och

2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 75% (523 personer). Nora hade totalt 10

747 invånare år 2017, varav 647 var 80 år och äldre. Mellan 2017 och 2040 förväntas

antalet 80+ år ha ökat med 79% (513 personer). Degerfors hade totalt 9 668 invånare

år 2017, varav 630 var 80 år och äldre. Mellan 2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år

ha ökat med 60% (375 personer).


Region Örebro län


7.5 Lekeberg, Hällefors, Laxå och Ljusnarsberg (5 000–8 000 invånare totalt)

Lekeberg hade totalt 7 868 invånare år 2017, varav 393 var 80 år och äldre. Lekeberg

är den kommun i länet som tillsammans med Örebro kommun har den kraftigaste

relativa ökningen av andelen 80+ år mellan 2017 och 2040 (85% ökning med 334

personer). Hällefors hade totalt 7 109 invånare år 2017, varav 570 var 80 år och

äldre. Hällefors har den lägsta relativa ökningen av antalet 80+ år i länet, mellan 2030

och 2040 förväntas antalet till och med minska något (från 29% ökning 2017–2030

till 25% ökning 2017–2040). En ökning med 141 personer 80+ år mellan 2017 och

2040. Laxå hade totalt 5 643 invånare år 2017, varav 444 var 80 år och äldre. Mellan

2017 och 2040 förväntas antalet 80+ år ha ökat med 41% (184 personer).

Ljusnarsberg hade totalt 4 942 invånare år 2017, varav 318 var 80 år och äldre.



Region Örebro län


7.6 Tabellbilaga 80 år och äldre 2017–2040


Region Örebro län

Örebro län och dess kommuner 80 år och äldreFaktiskt antal vid årets slut 2017 samt prognos bestäld från SCB 2018–2040

298 907 >150 000

Totalt inv 2017: 150 291 30 413 23 613 21 506 15 932 11 175 10 747 9 668 7 868 7 109 5 643 4 942

Örebro län Örebro kommun Karlskoga Lindesberg Kumla Hallsberg Askersund Nora Degerfors Lekeberg Hällefors Laxå Ljusnarsberg

2017 15 590 6 716 1 973 1 375 985 843 696 647 630 393 570 444 318

2018 15 849 6 758 2 023 1 395 1 021 865 722 678 640 406 578 440 321

2019 16 137 6 874 2 049 1 419 1 038 899 748 687 651 417 595 438 322

2020 16 639 7 101 2 135 1 445 1 073 919 763 721 667 433 605 433 344

2021 17 185 7 319 2 184 1 479 1 124 950 809 767 675 443 615 450 372

2022 17 873 7 643 2 256 1 534 1 173 989 856 797 695 472 625 454 380

2023 18 817 8 053 2 375 1 611 1 267 1 028 900 840 754 485 644 464 396

2024 19 887 8 529 2 496 1 700 1 340 1 094 953 888 800 521 669 487 411

2025 20 987 9 023 2 609 1 822 1 416 1 150 1 008 949 840 553 684 504 429

2026 22 006 9 507 2 726 1 913 1 497 1 184 1 053 1 006 877 584 704 513 441

2027 22 872 9 936 2 795 1 979 1 562 1 239 1 086 1 064 908 601 712 530 459

2028 23 681 10 346 2 836 2 030 1 616 1 294 1 139 1 091 938 649 717 561 463

2029 24 265 10 648 2 876 2 073 1 656 1 329 1 169 1 117 954 667 722 585 470

2030 24 870 10 990 2 897 2 147 1 689 1 378 1 190 1 137 960 674 736 595 476

2031 25 121 11 141 2 873 2 167 1 710 1 397 1 201 1 139 975 693 747 600 479

2032 25 464 11 368 2 906 2 180 1 710 1 405 1 210 1 149 996 699 742 606 493

2033 25 750 11 528 2 939 2 182 1 742 1 416 1 227 1 156 1 000 709 734 617 500

2034 25 874 11 667 2 921 2 194 1 744 1 415 1 235 1 156 995 711 724 613 500

2035 26 103 11 840 2 918 2 198 1 770 1 425 1 236 1 158 998 716 722 612 508

2036 26 271 11 984 2 912 2 216 1 767 1 428 1 238 1 157 1 005 719 721 617 508

2037 26 428 12 136 2 922 2 219 1 757 1 429 1 229 1 162 1 003 726 720 620 505

2038 26 469 12 195 2 918 2 215 1 750 1 426 1 229 1 164 996 727 714 627 509

2039 26 563 12 302 2 913 2 228 1 738 1 423 1 222 1 165 991 730 711 627 514

2040 26 669 12 410 2 901 2 231 1 738 1 422 1 219 1 160 1 005 727 711 628 517

9 280 4 274 924 772 704 535 494 490 330 281 166 151 158

60% 64% 47% 56% 71% 63% 71% 76% 52% 72% 29% 34% 50%

71% 85% 47% 62% 76% 69% 75% 79% 60% 85% 25% 41% 62%

11 079 5 694 928 856 753 579 523 513 375 334 141 184 199

Kommungrupp 2: 20 000–35 000 invånare Kommungrupp 3: 9 000–16 000 invånare Kommungrupp 5 000–8 000

Ökning 2017–2030

Ökning 2017–2040


8 Försörjningskvot

Försörjningskvoten är ett mått på hur många 100 personer i åldern 20–64 år har att

”försörja” bland övriga invånare. Försörjningskvoten ökar mellan 2017 och

2030/2040 i länet samt i alla kommuner. Större delen av ökningen beror på att

invånare 80 år och äldre ökar i relation till yngre.

År 2017 hade 100 personer 20–64 år 38 personer 80 år och äldre att ”försörja”. År

2040 har detta ökat till 41 personer.


Region Örebro län


9 Prognosantaganden

Inrikes inflyttning enligt den genomsnittliga inrikes inflyttningen till länet 2014–

2017 respektive kommunen 2012–2017

Fruktsamhetstal enligt riksprognos med regionala justeringar 2012–2017

Immigration enligt riksprognos med regionala justeringar 2008–2017

Dödlighetstal enligt riksprognos med regionala justeringar 2008–2017 för

personer 20–90 år




Staben för digitalisering, Ulrika Landström 2018-11-06 Underlagsrapport

e-hälsa Målbild 2030

ARBETSMATERIAL

Bilaga 2

Digitalisering och E-hälsa – en utblick mot 2030

1.1 Inledning Just nu pågår en digital omställning i hela samhället som förändrar vanor, behov och

förväntningar.

Inom hälso- och sjukvården syns en kraftig ökning av digitala hälsotjänster både på

forskningsområdet och på den kommersiella marknaden. Den offentligt finansierade

vården försöker komma ikapp men brottas med gamla system och tröga strukturer.

Alla sektorer i samhället håller på att digitaliseras eller har digitaliserats – individer

och företag förväntar sig digitala tjänster.

De flesta branscher i samhället har lämnat manuell ärendehantering till förmån för

digitala självservicetjänster. Via e-tjänster kan individer sköta det mesta i form av

beställningar, bokningar, betalningar, informationsutbyte, ansökningar och

deklarationer.

(Källa: Inera)


2. Nuläge

För hälso- och sjukvård och socialtjänst handlar digitaliseringen på riktigt om livet

och levandet. Det är högriskverksamheter där resultatet för patienter, brukare, klienter

och kunder är direkt kopplat till utfall i hälsa. Det är även två av de mest

informationsintensiva och komplexa verksamheterna i samhället, som också har varit

föremål för stora strukturförändringar den senaste tioårsperioden.

Tillsammans med den gängse samhällsutvecklingen och ökade förväntningar från

invånare har det medfört nya och ökade behov och krav på hur information hanteras.

Verksamheternas informationshantering spänner över större områden än någonsin

tidigare och fler och fler aktörer är beroende av att kunna nå relevant information om

människors hälsa och livssituation.

Digitaliseringen har pågått under många år hittills och kommer att fortsätta under lång

tid framöver. Idag finns det öar av digitaliserade verksamheter som är ytterst high

tech, medan en genomsnittlig verksamhet idag enbart har elektroniska journalsystem.

(Källa: Institutet för framtidsstudier, ”Bortom IT – om hälsa i en digital tid”.)

Vision e-hälsa 2025 År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans

möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och

välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och

delaktighet i samhällslivet.

Region Örebro län har antagit Vision e-hälsa 2025, och under 2017 etablerades

ett program för e-hälsa, som siktar på målen för vision e-hälsa 2025.

Inom Region Örebro län pågår en process för att upphandla Framtidens

vårdinformationsstöd (FVIS), som ska ge förutsättningar att förbättra och förnya

vårdens utförande samt bidra till en tillgänglig, säker och jämlik vård av hög kvalitet.

Arbetet bedrivs genom Projektet Framtidens vårdinformationsstöd och sker

tillsammans med ett flertal andra regioner och landsting.

Arbetet ska drivas utifrån ett antal grundläggande principer som tillgänglighet,

användbarhet och digital delaktighet, samt integritetsskydd och

informationssäkerhet. https://ehalsa2025.se/

Svenskarna och Internet För tio år sedan svarade 24 procent av deltagarna i ”Svenskarna och internet” att de

inte använde internet. Sedan dess har den uppkopplade delen av befolkningen ständigt

ökat. I 2018 års upplaga av undersökningen är den högre än någon gång tidigare.

Så gott som alla svenskar, 98 %, har tillgång till internet hemma och nio av tio har en

smartmobil. Allt fler av Sveriges invånare använder internet och de gör det allt oftare.

https://ehalsa2025.se/


Gränsen går inte längre mellan de som använder internet och de som inte gör det alls

utan mellan storanvändare och sällananvändare. Redan de som använder internet

någon eller några gånger i veckan känner sig mycket mindre delaktiga i det digitala

samhället än de som kopplar upp sig dagligen.

Äldre är den största gruppen som inte använder internet i samma utsträckning som

andra personer. De som använder internet sällan eller inte alls bor oftare också i

landsbygd, har lägre utbildning, lägre inkomst eller är oftare kvinnor.

Brister i kompetens, tillgänglighet och tillit är allmänt hindrande. Grundläggande för

fortsatt utveckling och nyttoskapande är människors och verksamheters tillgång till

kompetens, uppkoppling och information samt deras tillit till nätet och digitala

tjänster.

(Källa: Internetstiftelsen, https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf)

3. Omvärldsfaktorer och dess konsekvenser för vår organisations uppdrag

Scenarios primärvård 2026

Vinnova-finansierade projektet ”Nya förutsättningar för primärvård genom

digitalisering” har tagit fram en rapport med fem scenarios 2026 för några vanliga

patientgrupper.

Utdrag ur scenario 2026 ”Arvid 5 år har fått feber i natt”, se nedan. Arvid

representerar en målgrupp av individer med enklare vårdbehov som kan skötas genom

egenvård. Idag finns det okunskap och oro hos individerna och anhöriga som är det

som skapar vårdkostnaderna för denna målgrupp.

”Arvid 5 år har insjuknat under natten med halsont och 37,5 grader i feber. Mamma

Annika misstänkte att detta kunde ske eftersom hon fått meddelande via familjens

digitala hemma assistent (DHA).

Via familjens DHA kan Annika se att sensorn i Arvids säng noterade att hans feber

började kl. 02 på natten med samtidigt ökat rörelsemönster och orolig sömn.

Arvid vaknar och har väldigt ont i halsen. Mamma Annika skickar informationen från

familjens DHA till den digitala vårdcentralen där hon svarar på ett antal frågor i ett

enkelt beslutstöd. Den digitala vårdcentralen ger beskedet enligt Triagehandboken att

Arvid bedöms ha en virusinfektion som troligen går över inom tre dagar.

Vårdcentralen rekommenderar behandling med febernedsättande. Arvid bör stanna

hemma av hälsoskäl samt för att undvika att smitta andra.

Annika väljer express-hemleverans av febernedsättande och möjlighet till ett

uppföljande videosamtal med vårdpersonal på kvällen.

https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2018.pdf


Annika ger Arvid ett temperatursensorplåster som återkopplas till DHA. Via

röstinformation får DHA information om allmäntillståndet, om Arvid kissar samt när

febernedsättande ges.

Samtidigt får Annika ta del av en utbildningsfilm om barn med feber och tips på mat

och dryck för att undvika uttorkning. Med den digitala egenvården samt möjlighet till

uppföljande videosamtal med vårdpersonal känner sig Annika trygg och Arvid får

vila i sin säng. Sen tar hon en kopp kaffe och väntar på läkemedelsdrönaren.

Nästa gång Arvid blir sjuk känner hon sig tryggare att själv bedöma hur Arvid mår

tack vare frågorna hon svarade på i beslutsstödet och den utbildning i egenvård hon

fick både genom uppföljning av Arvid och filmen.”

Se Bilaga 1 för övriga scenarier 2026: ”Ahmed 48 får akut ont i magen”, ”Sara 14 år

orkar inte vara glad mer”, ”Strokerehabilitering för Erik 75 år”. ”Överlevaren Inga 85

år vill motverka sin KOL”.

(Källa: Vinnova, ”En personlig och digital vårdupplevelse – Framtidens

primärvård”.)

Artificiell intelligens och automatisering av första linjens

vård

Maskininlärning är ett begrepp som ofta används i samband med eller istället för

artificiell intelligens. Det innebär att ett program lär sig ta in och dra slutsatser från

stora mängder data (”Big data”). Det kan vara data från forskning, artiklar och beslut

ibland på olika språk. Det kan också vara bilder, ostrukturerad information från

sociala medier liksom kunskap om sakers och människors fysiska placering och

rörelsemönster, video och ljud. Programmet får uppgifter att lösa och vartefter

programmet utför uppgifter lär den sig vad som ger de bästa utfallen och på så vis

förbättrar sig maskinen succesivt ju mer den arbetar.

Dessa program kan gå igenom mängder av patientjournaler för att hitta diagnoser som

läkare inte klarar och har visat sig särskilt lämpliga för prediktiva analyser; där man

tittar på historisk data och baserat på det gör förutsägelser om framtida trender.

Beslutsstödsystem med kunskap om rådande riktlinjer och världens forskning

kommer att tillgängliggöras för både patienten och vårdpersonalen. I vissa fall kan det

räcka med en digital triagering genom beslutsstöd för att patienten ska få sin

behandling. I andra fall är beslutstödet ett arbetsverktyg för vårdprofession som i

högre grad kommer att kunna ställa adekvata diagnoser. När informationstillgången

ökar kan vården också bli mer jämlik, oberoende av geografi eller andra

förutsättningar.


Stora mängder data som kan kopplas till en individs eller populations hälsa kommer i

framtiden användas för att hitta riskgrupper och -individer, ställa diagnoser och

utforma behandlingsscheman. Tillgången till beslutsstöd, både för sjukvård och

patient, ger ökade möjligheter för tidig diagnos.

Digital vård kan även innebära en lägre tröskel för att söka vård. Tidig diagnos och

individualiserad behandling ger bättre medicinskt utfall och ökar patientens möjlighet

att tillfriskna och minskar risken för komplikationer.

Dessa trender innebär stora möjligheter och samtidigt utmaningar för vården.

Det ställer nya krav på ägande och tillgång till data. Allt tyder på att för att både

individer och vårdaktörer ska kunna utnyttja potentialen så behöver individer och

privata företag aktivt vilja samla in och dela med sig av sina data. Detta kommer

ställa krav på nya typer av avtal och samarbetsformer. Gränserna mellan vårdsystemet

och det övriga samhället suddas ut; det kommer bli svårare att hålla isär patienter från

konsumenter. Den resan har redan börjat.

(Källor: Inera, Institutet för framtidsstudier)

Vård på distans Genom e-hälsolösningar och distanskommunikation kan vården göras mindre

platsberoende.

Information som inhämtas via personburna sensorer, sensorer i hemmet eller i övriga

samhället samkörs med öppen data för analyser på både individ- och samhällsnivå.

Smarta textiler med möjlighet att monitorera både rörelse och temperatur finns och är

utvecklas snabbt. Det finns också ett antal mobilapplikationer för monitorering av

rörelse- och sömnmönster.

Trenden går mot att istället för att vårdcentralen blir individens första kontakt med

sjukvården, gör personen tester hemma eller i ett virtuellt hälsorum. Särskilt i

glesbygd kan virtuella hälsorum vara av stor nytta. Virtuella hälsorum finns redan

idag och är lite som en ”gör det själv-hall” där patienter bland annat kan ta enklare

prover. De har även möjlighet att ha kontakt med läkare eller sjuksköterska via

videolänk och digitala stetoskop.

Robotisering Automatisering och robotisering kan i ökad grad ta hand om rutinartade uppgifter

eller tunga lyft och troligen blir patienter glada om intima situationer sköts av

maskiner snarare än av främmande människor. För vårdens professionella kan det bli

mer tid över för intellektuellt krävande arbetsuppgifter och uppgifter där social

förmåga är viktig.


Individen som en resurs Vi står inför stora hälsoutmaningar i form av allt fler invånare med kroniska

sjukdomar och multisjuklighet, ökad psykisk ohälsa framför allt hos kvinnor, risk för

smittspridning och en befolkning där allt fler blir äldre.

Det krävs en förflyttning mot mer förebyggande hälsoarbete och att individen

får ett större ansvar för sin hälsa.

Här är familj, vänner, sociala nätverk och patientnätverk viktiga och avgörande för en

god hälsa. De faktorer som påverkar vår hälsa består till 50 procent av levnadsvanor,

20 procent arv, 20 procent miljö och bara 10 procent hälso- och sjukvården. Det ger

en tydlig fingervisning om att levnadsvanorna behöver ökad fokus för att vi ska kunna

svara upp mot framtida behov av sjukvård.

Patientens ställning i sjukvården har

stärkts. Pålästa patienter blir allt fler.

Patienten har fått ökat inflytande i

frågor om utredning och behandling.

Med teknikens hjälp kan hälso- och

sjukvården förändra arbetssätt,

processer och organisation – genom

att säkerställa att rätt yrkesgrupp

arbetar med rätt saker. Detta kan

inbegripa att identifiera ”funktionsinlåsningar” i dagens vårdsystem/e-hälsotjänster

som tvingar en yrkesgrupp att utföra arbetsmoment som även andra yrkesgrupper

eller patienten själv kan utföra.

Möjligheten att mäta och följa upp den egna hälsan via sensorer och provtagning i

olika former finns lättillgänglig och kopplas till individuella hälsoråd och verktyg

gällande kost, motion eller andra faktorer som främjar individens hälsa. Dessa

justeras då individens förutsättningar, hälsa eller levnadssätt förändras.


Målbild invånarperspektiv Inera vision 2025:

Inslag av egenvård, självservice och hälsofrämjande åtgärder finns i hela

kedjan.

Invånaren söker hälsoinformation och tillämpar egenvårdsråd.

Invånaren hanterar så mycket som möjligt själv, med hjälp av digitala

verktyg.

Invånaren möter rätt vårdnivå och rätt vårdkompetens beroende på aktuellt

behov

För att kunna förstärka det preventiva och förebyggande hälsoarbetet kommer det

krävas större insatser från vården initialt. Men när individers förmåga att ansvara för

den egna hälsan ökar kommer det med största sannolikhet leda till färre vårdkontakter

och mindre risk att utveckla sjukdom. I detta kommer digitala verktyg kommer vara

centrala.

(Källa: Inera)

Tjänster som är personcentrerade Individen har de senaste decennierna fått större krav på, och möjligheter till, att fatta

egna beslut i vardagen. Tilltron till hierarkiska system som politiska partier, skolan

och kyrkan har minskat samtidigt som det blivit allt viktigare att förverkliga sig själv.

Människor inrättar sig inte självklart i system som andra har byggt upp utan vill

istället göra sina egna individuella val. Den ökade individualiseringen och en ökad

kunskapsnivå bland invånarna driver upp kraven och förväntningarna på tjänster, inte

minst välfärdstjänster.

Framtidens vård kommer med stor sannolikhet vara mer personcentrerad och

utvecklas mot att mer se till personens helhetsbild än diagnosen.

För individen innebär personcentrering att, oavsett när i livet vården konsumeras, så

är den personligt anpassad i form av kanal, typ av tjänst, vårdform eller geografi.


Olika patienter – olika e-hälsobehov

Patientgruppernas olika behov har betydelse vid utveckling av e-hälsolösningar.

För att förstå vilka grupper som hjälps av en viss e-hälsolösning behöver vi förstå

skillnaderna mellan dem.

1. Enkla patienter med avslut inom en specialitet. De är många, med låg kostnad

per patient, och med mycket stor variation. Här är det lämpligt med

högvolymlösningar, och med så mycket automatisering och självbetjäning som

möjligt. Några nyckelord:

Åtkomst och tidsbokning, fler digitala kanaler in, boka själva

Virtuella möten, besök via dator

Expertsystem på nätet, AI, hjälp till självdiagnos

2. Svåra medicinska fall med behov av flera specialiteter och avancerad vård,

har mer sammansatta behov och de digitala lösningarna blir helt annorlunda

för dem.

Viktiga frågor blir här patientflöden, episoder, kvalitet och utfall på sikt,

standardisering och vård i världsklass.

Några nyckelord:

Produktionsplanering, flöden och samordning

Expertis, global tillgång till stöd och råd

Teknik och IT, robotar, high-tech lösningar

Visualisering, utbildning, träning

3. De med en kronisk åkomma som är livslång men avgränsad, har patienten

själv en viktig roll. Aspekter som kontinuitet, egenvård, prevention,

monitorering och förebyggande åtgärder blir viktiga.

Några nyckelord:

Communities, som t.ex. Patients Like Me

Monitorering via externa verktyg, till exempel telefonen eller armband

Patientstöd i form av information och utbildning

Egenvård och möjlighet att föra egen journal/ge input till vården

4. Multisjuka patienter, är en relativt liten men mycket resurskrävande grupp.

En utmaning är att alla individer är olika, och standardlösningar sällan

möjliga. Andra frågor än att bota blir viktiga, såsom koordinering,

omvårdnad, livskvalitet, stöd och hjälp i vardagen. Lösningarna kan vara

mer arbetsintensiva och individuella, eftersom över 50 procent av

vårdkostnaderna läggs på denna grupp som består av 2–3 procent av

patienterna.

Några nyckelord:

Distanslösningar, övervakning, nattkamera

Koordinering med hjälp av IT

IT som socialt stöd, exempelvis via Skype eller Facebook

Förenkling, low tech/high tech

IT-koppling mot anhöriga/stöd för anhöriga

Olikheterna mellan patientgrupperna gör alltså att det blir orimligt med en samlad

digitaliseringslösning eller specifik kravställning på systemnivå vad gäller olika

tillämpningar.

(Källa: Institutet för framtidsstudier, ”Bortom IT – om hälsa i en digital tid”.)


4. Sammanfattande bedömning

Beslutsstödsystem med kunskap om rådande riktlinjer och världens forskning

finns tillgängliga för både patienten och vårdpersonalen. I vissa fall kan det

räcka med en digital triagering genom beslutsstöd för att patienten ska få sin

behandling. Digitalt när det går, fysiskt om det behövs!

Istället för att vårdcentralen blir individens första kontakt med sjukvården,

gör personen tester hemma eller i ett virtuellt hälsorum.

Möjligheten att mäta och följa upp den egna hälsan via sensorer och

provtagning i olika former är lättillgänglig, och kopplas till individuella

hälsoråd och verktyg gällande kost, motion eller andra faktorer som främjar

individens hälsa.

Automatisering och robotisering tar hand om rutinartade uppgifter och tunga

lyft. Patienter uppskattar att intima situationer sköts av maskiner snarare än

av främmande människor.

Vården är mer personcentrerad och ser mer till personens helhetsbild än

diagnosen.

Gränserna mellan vårdsystemet och det övriga samhället har suddats ut och

det blir svårare att hålla isär patienter från konsumenter. Detta har lett fram

till nya typer av avtal och samarbetsformer.

Det kommer att krävas stora insatser för att möta den digitala omställningen.

Inom Region Örebro län pågår en process för att upphandla Framtidens

vårdinformationsstöd (FVIS), som ska ge förutsättningar att förbättra och förnya

vårdens utförande samt bidra till en tillgänglig, säker och jämlik vård av hög kvalitet.

5. Länkar och underlag

”Bortom IT – om hälsa i en digital tid”. Institutet för framtidsstudier.

Forskningsrapport 2016/2 https://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf

“En personlig och digital vårdupplevelse – Framtidens primärvård”. Rapport från det

Vinnovafinansierade projektet ”Nya förutsättningar för primärvården genom

digitalisering. LÄGG IN LÄNK

”AI och automatisering för första linjens vård”. En rapport från Inera AB och

förstudien Digital sjukvårdsrådgivning. LÄGG IN LÄNK

https://www.iffs.se/media/22074/bortom-it_low.pdf




Lennart Frommegård Underlagsrapport

Målbild 2030

ARBETSMATERIAL

Bilaga 3

Ekonomiska ramar – en utblick mot 2030

Ekonomisk utblick

Regionens huvudsakliga finansiering utgörs av skatter och statsbidrag. Ca 60 % av

regionens intäkter utgörs av skatteintäkter och 20 % utgörs av generella statsbidrag.

SKL gör prognoser över skatteunderlagets utveckling. Prognosen sträcker sig normalt

över budgetåret, därefter förutsätts arbetsmarknaden att återgå till ett normalläge, dvs.

vare sig högkonjunktur eller lågkonjunktur.

Med dessa förutsättningar som utgångspunkt har SKL gjort en framräkning av det

beskattningsbara underlaget fram till 2025. Ökningstakten beräknas i genomsnitt till

3,8 % per år, dvs. relativt nära den genomsnittliga tillväxttakten. I kalkylen över

utvecklingen fram till 2030 är det rimligt att anta samma förutsättningar, dvs. en

genomsnittlig ökningstakt på 3,8 %. Det innebär dock inte att verksamhetens

nettokostnad kan öka i samma takt. Fram till 2030 ökar pensionskostnaderna och

ianspråktar en större del av finansieringssumma än i dag. För att klara ett resultatmål

på två procent av skatter och generella bidrag måste nettokostnadsutvecklingen därför

stanna vid 3,6 procent per år. Dessa tillväxttal skall också inrymma nya satsningar,

tex kostnader kopplade till investeringar. I dagens penningvärde uppgår 1 %

nettokostnadsökning till 95 mnkr.

Den demografiska utvecklingen fram till 2030 kommer att påverka regionernas

ekonomi på flera sätt. Dels ökar antalet personer i Sverige i åldern 80+, enligt SCB,

med 44 % under den kommande 10-årsperioden, dels ökar antalet invånare i

yrkesförd ålder, 20-64 år, med endast 6 % under samma period.


Utvecklingen ovan kan omsättas i effekter för regioners och landstings kostnader.

Diagrammen visar hälso-och sjukvårdskostnader för varje enskild årskull, år 2015

respektive 2030. Till följd av den växande gruppen 80-85 åringar, då konsumtionen

av hälso- och sjukvård är som störst, ökar kostnaderna kraftigt till 2030. Den totala

kostnaden i det vänstra diagrammet ovan uppgår till 250 miljarder kronor, medan

kostnaderna till följd av demografiska förändringar (men samma hälso- och

sjukvårdskonsumtion per årskull) fram till 2030 ökar till 300 miljarder kronor. Givet

Region Örebro läns nuvarande andel av landstingssektorn, motsvarar det ett

tillkommande finansieringsbehov på 1,5 miljarder kronor eller ca 2,40 kr i

skattehöjning.

Om hela det resursbehovet i stället skulle tillskjutas med statsbidrag skulle relationen

mellan statsbidrag och skatter förändras från nuvarande 33 % till ca 55 %.

-

2 000

4 000

6 000

8 000

0 5

10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95

100

Total bruttokostnad per åldergrupp 2030


Ett annat sätt att beskriva de ökade demografiska effekterna är att beräkna

ersättningen till primärvården inom Region Örebro län, inom ramen för nuvarande

villkor i Krav- och kvalitetsboken. Ersättningsmodellen differentierar ersättningen

utifrån bl.a. åldersgrupper hos de listade invånarna. Om nuvarande modell tillämpas

på SCB´s befolkningsprognos för 2030 respektive 2040 ger beräkningen följande

utfall:

År Ålder vid

årsslut

Totalt vid

årsslut

Kostnad per

år för

ålderspoäng

Ökning

kostnad

jämf med

2017 i %

Ökning

kostnad

jämf med

2017 i mnkr

2017 0-4 17 358 64,6

2017 5-64 218 311 406,1

2017 65-79 47 648 177,3

2017 80+ 15 590 109,9

2017 Totalt 298 907 757,8

2030 0-4 19 692 73,3 13% 8,7

2030 5-64 242 603 451,2 11% 45,2

2030 65-79 47 521 176,8 0% -0,5

2030 80+ 24 870 175,3 60% 65,4

2030 Totalt 334 686 876,6 16% 118,8

2040 0-4 20 332 75,6 17% 11,1

2040 5-64 255 777 475,7 17% 69,7

2040 65-79 52 101 193,8 9% 16,6

2040 80+ 26 669 188,0 71% 78,1

2040 Totalt 354 879 933,2 23% 175,4

Den förändrade åldersmixen och befolkningsökningen från 2017 till 2030 innebär att

ersättningen (med 2017 år prisnivå) ökar med 119 miljoner kronor eller 16 procent.

Ökningen fram till 2040 uppgår till 175 miljoner kronor eller 23%.

Arbetsmarknadens utveckling

Den relativt svaga utvecklingen i intervallet 20-64 år kommer att påverka tillgången

på arbetskraft och skattunderlaget.

Under de senaste 10 åren har tillskottet till arbetsmarknaden varit stor.

Sysselsättningsökningen har ökat med 489 tusen personer. 25 procent av denna

ökning, 134 tusen, finns inom kommun- och landstingssektorn. Ökningen kan

härledas till ökade demografiska behov samt andra orsaker.


Under den kommande 10-årsperioden beräknas den totala sysselsättningen att öka

med endast 207 tusen personer. För att klara de demografiska behoven de kommande

10 åren, givet samma bemanningstäthet som idag, skulle kommun- och

landstingssektorn behöva anställa ca 60 % av ökningen.

Sammanfattning

Sysselsättningen har i Sverige ökat varje år sedan finanskrisen 2008. Samtidigt som

antalet arbetade timmar och därmed skatteunderlaget, har ökat har de demografiska

förutsättningarna varit relativt gynnsamma. Årskullarna runt 80 år, dvs. de åldrar då

konsumtionen är som störst, har varit relativt små. När de stora 40-talistkullarna

kommer upp i 80 årsåldern förändras dessa förutsättningar drastiskt. Samtidigt som

demografiskt betingade kostnadsökningar sker bedöms antalet personer i yrkesför

ålder öka i måttlig takt. För att klara de ökade demografiska behoven, givet dagens

bemanningstäthet, måste 60 % av sysselsättningsökningen ske i kommun och

landstingssektorn. Näringsliv och statlig sektor skulle således dela på resterande 40

%. Det är dock inte ett rimligt scenario. Mer rimligt är att räkna med att kommun och

landstingssektorn inte kommer att kunna anställa personal i den utsträckning som det

demografiska behovet medför, givet dagens bemanningstäthet, arbetssätt och

sjukvårdskonsumtion.

Innebörden av det är att hälso- och sjukvården i framtiden måste blir mindre

personalintensiv. Det innebär också att tillgänglig personal måste användas

effektivare, verksamheten måste bli mer teknikintensiv och samverkan mellan andra

vårdgivare måste öka.


Bilaga 4

Sjukdomspanorama - en översiktlig utblick mot 2030


Bilaga Sjukdomspanorama – en översiktlig utblick mot 2030

www.regionorebrolan.se

Postadress

Region Örebro län

Regionkansliet

Box 1613, 701 16 Örebro

E-post: [email protected]

Besöksadress

Eklundavägen 2, Örebro

Tel: 019-602 70 00

Fax: 019-602 70 08

Organisationsnummer: 232100-0164

Sjukdomspanorama i en åldrande befolkning

Invånarna i Örebro län blir allt äldre och många av de stora folksjukdomarna drabbar

äldre i högre utsträckning. Det innebär att behovet av hälso- och sjukvård kan

förväntas fortsätta öka som en följd av den åldrande befolkningen. Denna

sammanställning syftar till att beskriva ett framtida sjukdomspanorama om hänsyn

enbart tas till den åldrande befolkningen.

Metod

Underlag för analysen är antal invånare i Örebro län i uppdelat på kön och ålder samt

underlag om sjukdomsförekomst för ett urval sjukdomstillstånd. Uppgifter om

sjukdomsförekomst i Örebro län har skattats med hjälp av värden för riket, i de fall

uppgifter inte varit tillgängliga. Uppgifter om antal personer med diabetes är hämtat

från Nationella diabetesregistret (NDR) och redovisas för Örebro län. Stroke, nya

cancerfall och nyinsjuknande i hjärtinfarkt är hämtat från Socialstyrelsens skrifter

”Statistik om” och skattas för Örebro län med rikets värden. Antal med respektive

sjukdomstillstånd är en samkörning mellan flera hälsodataregister och baseras på

diagnoskoder enligt ICD-10, huvud- och bidiagnoser. Antal personer med höftfraktur

är hämtat från Socialstyrelsens databas, patienter i slutenvård, och redovisas för

Örebro län.

För att prognosticera förändringen av sjukdomsförekomst i faktiskt antal, används

befolkningsprognoser för Örebro län fördelat på kön och ålder. Den procentuella

sjukdomsförekomsten i respektive åldersgrupp antas vara konstant och baseras på

värden för Örebro län 2017 eller i riket 2016.

Befolkningstal och sjukdomsförekomst som ligger till grund för analysen redovisas i

tabell 1 och 2.


Tabell 1. Faktiskt antal invånare i Örebro län år 2017 samt prognos 2025, 2030 och

2035.

2017 2025 2030 2035

män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

20–44 år 48 215 45 887 52 251 49 353 54 925 51 823 56 420 53 094

45–64 år 36 637 36 013 38 174 37 060 38 636 37 441 39 778 38 505

65–84 år 26 603 28 536 28 772 30 905 29 307 31 115 30 245 31 449

85-> år 2 746 5 353 3 472 5 467 4 926 7 042 5 860 8 339

20-> år 114 201 115 789 122 669 122 785 127 794 127 421 132 303 131 387

Källa: Statistiska centralbyrån, prognos framtagen på beställning av Region Örebro

län

Tabell 2. Förekomst (%) av diabetes, stroke, nya cancerfall, nyinsjuknande i

hjärtinfarkt samt höftfraktur

Diabetes* Stroke** Nya cancerfall** Hjärtinfarkt** Höftfraktur*

män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor

20–44 år 1,4 1,2 0,0 0,0 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0

45–64 år 7,9 5,3 0,2 0,1 0,6 0,7 0,3 0,1 0,0 0,0

65–84 år 19,0 13,2 1,0 1,0 2,6 1,8 1,1 0,6 0,4 0,5

85-> år 14,2 10,4 3,2 2,3 3,6 2,1 3,0 2,0 2,6 3,2

20–84 år 6,1 4,6 0,3 0,3 0,7 0,6 0,3 0,2 0,1 0,2

*Statistik från 2017, **Statistik från 2016

Källa: Socialstyrelsens skrifter ”Statistik om” samt statistikdatabasen,

Patientregistret.

Nationella diabetesregistret (NDR), utdataportal ”knappen”.


0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2017 2025 2030 2035

Diabetes

Män Kvinnor

Resultat Med utgångspunkt i befolkningen 2017 och givet att den procentuella

sjukdomsförekomsten är konstant över tid, kommer antalet som insjuknar i eller lider

av diabetes, cancer, stroke, hjärtinfarkt eller som drabbas av höftfraktur att öka med

3 442 individer vilket motsvarar en ökning med cirka 17 procent. Den största

procentuella ökningen är inom höftfrakturer som beräknas öka med närmare 37

procent. Den största ökningen i faktiskt antal individer är diabetes som ökar med cirka

2 400 individer.

Antal individer med diabetes 2017, prognos 2025-2030. Källa: Befolkningsprognoser

SCB, samt NDR

Skattat antal individer med stroke 2017, prognos 2025-2030. Källa:

Befolkningsprognoser SCB, samt Socialstyrelsen


1 000

1 200

1 400

Nya cancerfall

0

100

200

300

400

500

600

700

2017 2025 2030 2035

Stroke

Män Kvinnor

Skattat antal nya cancerfall 2017, prognos 2025-2030. Källa: Befolkningsprognoser

SCB, samt Socialstyrelsen


500

600

700

Nyupptäckt hjärtinfarkt

Skattat antal nyinsjuknande i hjärtinfarkt 2017, prognos 2025-2030. Källa:



350

400

450

500

Antal patienter med höftfraktur

Antal individer som drabbas av höftfraktur 2017, prognos 2025-2030. Källa:




Tjänsteställe, handläggare Datum

Hälso- och sjukvården. Gustav Ekbäck 2018-10-29


Bilaga 5

Struktur och styrning av hälso- och sjukvården – en utblick mot 2030

5.1 Inledning Under det senaste decenniet så har staten (oavsett politisk färg) visat ett allt större

intresse att styra hälso- och sjukvården. Lagen om vårdgaranti från 2010 är ett tidigt

exempel på detta. En ögonblicksbild över 2018 visar på en bred flora av ekonomiska

styrinstrument. 2018 finns följande överenskommelser totalt omfattande närmare

160 mnkr för regionens del (1).

• Psykisk hälsa

• Cancervård

• Barnhälsovård mm (civilförsvar, sällsynta sjukdomar)

• Sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess

• Försäkringsmedicinska utredningar

• Bättre resursutnyttjande (Professionsmiljarden, Personalmiljarderna)

• Tillgänglighet och samordning (Patientmiljarden)

• Förlossningsvård och kvinnors hälsa

• Nationella kvalitetsregister

Överenskommelserna omfattar vitt skilda delar av hälso- och sjukvården och pekar

på ett allt större statligt intresse för att påverka regionerna/landstingen till åtgärder

där staten anser att för lite gjorts.


6. Nivåstrukturering – den nära vården

Flera stora utredningar har gjorts som berör grundstrukturen i hur hälso- och

sjukvården bedrivs med en sammantagen bild av en koncentrering av den

specialiserade vården och en omstrukturering av den nära vården.

Göran Stiernstedt (2) diskuterar i den ca 900 sidor långa utredningen ”effektiv vård”

vårdens uppbyggnad. Sammanfattningsvis konstateras att värdet av hälso- och

sjukvården uppstår i mötet eller interaktionen mellan patienten och vården. Vårdens

effektivitet avgörs därmed i mötet. Svensk sjukvård fungerar väl idag men har vissa

brister, det finns strukturella problem som behöver lösas.

1. Styrningen skapar ineffektivitet: Styrningen är mångfaldig och splittrad i och

med att den självständigt styrs av 21 landsting/regioner och 290 kommuner.

2. Strukturen skapar ineffektivitet: Sverige har en ”sjukhustung” struktur och

primärvården har svårt att klara sitt uppdrag vilket leder till att patienter

ofta söker till fel vårdnivå. Detta accentueras av en åldrande befolkning med

multisjuklighet.

3. Organisation och arbetssätt leder till ineffektivitet: Vårdens organisation i

kliniker och verksamheter motsvarar inte dagens patientflödesbehov. Likaså

är inte arbetstider för vårdpersonal optimerad till att möta patienternas

behov. I mångt och mycket går sjukvårdens egna organisatoriska behov före

patienternas behov.

4. Kompetensförsörjningen skapar ineffektivitet: Felaktig personal-

sammansättning ger personalbrist för utsatta yrkesgrupper. Regeln om

lägsta/bästa effektiva omhändertagandenivå (leon) används oftast inte.

5. Verksamhetsstöden ger inte förutsättningar för effektiva arbetssätt: Gäller

avsaknad av kunskapsstöd och brister i informationssystem.

6. Den administrativa bördan är ett uttryck för ineffektivitet: Det finns många

kravställare som alla vill ha information och ställer krav på administrationen.

De IT-baserade administrativa systemen är krångliga och föråldrade. Mycket

onödig dubbeldokumentation sker.

Utredningen föreslår

1. Nationell konsultationsordning med politiska toppmöten mellan

region/landstingsrepresentanter

2. Landstingen/regionerna åläggs skyldighet att gemensamt utföra uppgifter

när det är motiverat av kvalitets- eller effektivitetsskäl


3. Organisera vården nära patienten med huvudprincipen öppen vård. Ny

lagstiftning som ställer om från ”sjukhustung” struktur till patientnära. Det

innebär att primärvården ska vara befolkningens första kontakt med vården,

ansvara för förebyggande arbete, diagnostik, behandling och rehabilitering

för de allra flesta vårdbehov, ansvara för akut hälso- och sjukvård som inte

kräver vård på sjukhus, remittera till annan vård vid behov samt koordinera

och integrera den vård som erbjuds patienten, och se till patientens samlade

förutsättningar och behov.

4. Minskad detaljstyrning. Vården skall själv få ta fram de rationella

arbetssätten – ex ändra vårdgaranti från att gälla besök till läkare till att gälla

besök till den kategori vården själv väljer

5. Ändra arbetssätt och inför produktions- och kapacitetsplanering där man

utgår från patientnytta. Ta med patient som medskapare.

6. Lagreglera kontinuitet

7. Gör åtgärder för att minska den administrativa bördan

8. Inrätta en stående kommitté för nationell samverkan om

kompetensförsörjning i vården

Anna Nergårdh har fått regeringens uppdrag att utifrån förslagen i betänkandet

Effektiv vård (SOU 2016:2) stödja landstingen, berörda myndigheter och

organisationer i arbetet med att samordnat utveckla en modern, jämlik, tillgänglig

och effektiv hälso- och sjukvård med fokus på primärvården (dir. 2017:24).

Delbetänkande 1 (3) är presenterat maj 2017 ”God och nära vård – en gemensam

färdplan och målbild”. I den föreslås att hälso- och sjukvården skall organiseras nära

befolkningen om det inte är motiverat att koncentrera den geografiskt av kvalitets-

eller effektivitetsskäl. Vidare föreslås en förändring i lagen som tydliggör att öppen

vård ska vara förstahandsvalet. En förstärkt vårdgaranti föreslås. Landstingens

skyldighet att erbjuda vårdgaranti inom primärvården ska ändras så att den enskilde

inom viss tid får en medicinsk bedömning. Den medicinska bedömningen ersätter

dagens garanti om besök. Detta görs med syfte att förtydliga möjligheten till andra

kontaktformer än den fysiska samt betona det kvalitativa innehållet i mötet. Vidare

föreslås att vårdgarantin ska vara behovsstyrd, dvs. utöver läkare omfatta även

andra legitimerade yrkesgrupper. Tidsfristen föreslås till högst tre dagar, om

vårdgivaren har bedömt att den enskilde behöver få en medicinsk bedömning och en

sådan inte kan göras när den enskilde först söker kontakt med primärvården.

Förändringarna syftar sammantaget till en utformning mer styrd av patientens

behov än i dag och med en ökad tillgänglighet till primärvården.

Delbetänkande 2 God och nära vård – En primärvårdsreform (SOU 2018:39) (4) är för

närvarande ute på remiss. Utredningen föreslår att den gemensamma färdplanen

och målbilden för omstruktureringen av hälso- och sjukvårdssystemet fördjupas.

Detta sker genom ett tydliggörande avseende ett personcentrerat arbetssätt, och

tydligare inkludering av den kommunala verksamheten. Patientens delaktighet


betonas. Det görs tydligare att primärvården är navet i vården och omsorgen och

samspelar med övriga insatser från annan specialistvård på och utanför sjukhuset

samt med övrig kommunal hälso- och sjukvård och omsorg. Utredningen föreslår att

det ska framgå av definitionen att primärvården ska svara för behovet av sådan

medicinsk bedömning och behandling, förebyggande arbete, omvårdnad och

rehabilitering som inte av kvalitets- eller effektivitetsskäl kräver andra medicinska

eller särskilda tekniska resurser eller annan särskild kompetens. Det finns även ett

ytterligare ett antal förslag. Primärvårdens grunduppdrag ska regleras i förordning.

Det skall förtydligas att det ska bedrivas forskning i primärvården. Staten ska under

en omställningsperiod stimulera adekvat tillgång till allmänläkare i primärvården

genom finansiering av 1250 specialiseringstjänster i allmänmedicin under åren

2019–2027 m.fl. förslag. Utredningen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar

ska träda i kraft den 1 juli 2020.

7. Nivåstrukturering – koncentrering av vården

Måns Rosens (5) utredning ”Träning ger färdighet” kompletterar Göran Stiernstedt

genom att inrikta sig på den specialiserade vården och en delvis motsatt process,

nämligen nivåkoncentrering. Han ger en initial idealiserad framtidsvision av Sverige

2025 där nivåstruktureringen genomförts och många akutsjukhus ombildats till

närsjukhus med en tydlig nivåstrukturerad produktion av hög kvalitet.

Utredningen konstaterar följande:

1. Ökad koncentration leder till ökad säkerhet och kvalitet för patienterna

2. För att läkare och övrig vårdpersonal skall kunna erhålla en tillräckligt hög

kompetens krävs större behandlingsvolymer än vad dagens system tillåter

3. Den vetenskapliga litteraturen och våra egna beräkningar pekar på att cirka

500 dödsfall skulle kunna undvikas årligen, antal komplikationer minskas och

vårdtider kortas om patientvolymerna skulle öka till minst 100 ingrepp av en

viss typ av åtgärd på svenska sjukhus

Utredningen föreslår

1. En ny kunskaps- och beslutsstruktur för att nivåstrukturera den

högspecialiserade vården som ersätter rikssjukvård och nationell

nivåstrukturering av cancersjukvården


2. Definiera begreppet högspecialiserad vård till ” Högspecialiserad vård är komplex

eller sällan förekommande hälso och sjukvård som bedrivs av landsting och som

kräver en viss volym och multidisciplinär kompetens, samt i förekommande fall

stora investeringar eller höga kostnader för att kvalitet, patientsäkerhet och

kunskapsutveckling ska kunna upprätthållas och ett effektivt utnyttjande av hälso-

och sjukvårdens resurser uppnås. Högspecialiserad vård indelas i nationell

respektive regional högspecialiserad vård”

3. Ge socialstyrelsen ansvaret för kunskaps- och beslutsstrukturen

4. Tillsätt ett antal sakkunniggrupper som tar fram underlag

5. Socialstyrelsen skall vara ansvarig för den nationella högspec-vården och

landstingen/regionerna för den regionala

6. Färre huvudmän i form av storregioner

7. Kvalitetsdata tillgängliga för allmänheten

8. Nationella prisöverenskommelser

9. Nivåstrukturering av akutsjukvården bör utredas

10. Nationella enhetliga standarder för IT-verktyg

Proposition/ny lag:

I mars 2018 beslutade riksdagen att anta förslagen i regeringens proposition

2017/18:40 (6) En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården. Den första

juli 2018 genomfördes ändringen i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30) I propositionen föreslog regeringen ändringar i hälso- och sjukvårdslagen som

innebär en ny beslutsprocess för den nationella hög-specialiserade vården. Den nya

processen ersätter systemet med rikssjukvård och den nationella nivå-

struktureringen av cancervården.

Regeringen ger en definition av nationell högspecialiserad vård som ska fungera som

ett ramverk för den nya berednings- och beslutsprocessen. Med nationell

högspecialiserad vård avses offentligt finansierad hälso- och sjukvård som behöver

koncentreras till en eller flera enheter men inte till varje sjukvårdsregion för att

kvaliteten, patientsäkerheten och kunskapsutvecklingen ska kunna upprätthållas och

ett effektivt användande av hälso- och sjukvårdens resurser ska kunna uppnås.

Den myndighet som regeringen bestämmer beslutar vilken hälso- och sjukvård som

ska utgöra nationell högspecialiserad vård och på hur många enheter sådan vård ska

bedrivas. Besluten baseras på analyser av sakkunniggrupper, som bl.a. består av

professions- och patientföreträdare. För att få bedriva nationell högspecialiserad

vård krävs det tillstånd. Beslut om sådana tillstånd fattas av en ny nämnd som

inrättas som ett särskilt beslutsorgan vid den ansvariga myndigheten. Nämnden

består, utöver ordföranden, av representanter för sjukvårdsregionerna.

Tillstånden ska gälla tills vidare och vara förenade med villkor. Tillstånden ska kunna

återkallas under vissa förutsättningar.


8. Bedömning

Sammantaget innebär detta för regionens hälso- och sjukvård.

1. En omställning av första linjens sjukvård där resurser från den specialiserade

”sjukhusvården” sätts in i primärvården. Den nära vården får en större roll än idag

med en större arsenal av möjligheter till att nå och vara nådd av patienterna, alt från

besök via mobila team till virtuella möten.

2. En omställning av den specialiserade sjukvården med dels en nationell

nivåkoncentration av högspecialiserad vård men även en sjukvårdsregional och

regional nivåstrukturering. Detta innebär för regionens sjukhus en fördelning av de

vårdåtgärder som utförs mellan de olika sjukhusen och då också en begränsning i att

vara fullständiga sjukhus med en repertoar med alla vårdåtgärder.

Staten träder allt mera in som en kraftfull aktör inom hälso- och sjukvården. Region

Örebro län har här ett val om vi vill vara med och leda den nya utvecklingen eller om

vi avvaktar och anpassar oss efter nya lagar och beslut.

9. Referenslista

1. Överenskommelser 2018. Fokusnämnden för somatisk och psykiatrisk

specialiserad vård inklusive högspecialiserad vård, sammanträde 1 mars

2018.

2. Slutbetänkande av En nationell samordnare för effektivare resursutnyttjande

inom hälso- och sjukvården (Göran Stiernstedt) 2016:2

3. God och nära vård - delbetänkande av utredningen Samordnad utveckling för

god och nära vård: SOU 2017:53 (Anna Nergårdh)

4. God och nära vård. En primärvårdsreform SOU 2018:39 (Anna Nergårdh)

5. Träning ger färdighet – Koncentrera vården för patientens bästa; SOU 2015:98

(Måns Rosen)

6. En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården: 2017/18:40

Tjänsteställe, handläggare Datum

Gustav Ekbäck 2018-11-12 Underlagsrapport -

sammanfattning


Bilaga 6

Sammanfattning av övriga underlagsrapporter framtagna inom Region Örebro län

9.1 Inledning Som en del i projektet ”Målbild för Hälso- och sjukvården i Örebro län” har tolv

underlagsrapporter skrivits av kunniga medarbetare inom Region Örebro län och finns

i sin helhet att läsa på Region Örebro läns intranät, målbild 2030.

Underlagsrapporterna är ett försök att skåda in i framtiden och bygger på fakta men

speglar också författarnas egna personliga reflektioner om en tänkt utveckling där

regionen lyckats att bemästra de utmaningar som kommer de närmaste åren. Tanken

med rapporterna är att ge en ett underlag till den målbild som skall skapas av hur

Hälso- och sjukvården i Region Örebro län bör vara för att möta medborgarnas behov

och förväntningar samt vara attraktiv både som arbetsplats men också som en

samarbetspartner sjukvårdsregionalt, nationellt och internationellt. Rapporterna

behandlar följande ämnen. Några av rapporterna kommer även att återfinnas i form av

större ”utblickar” och är därför borttagna i denna summering.

• Omvärld

• Kompetensförsörjning

• Hållbar utveckling

• Hälsofrämjande och förebyggande

• Psykisk ohälsa

• Kunskapsstyrning

• Kommuner – region

• Region Örebro län - universitetet

9.2 Avgränsning Rapporterna bygger på faktaunderlag men är inte i strikt mening vetenskapliga och

innehåller också personliga reflektioner av hur en tänkt framtid ser ut inom respektive

område.

http://intra.orebroll.se/samarbeten--projekt/projekt1/arbetsrum-mall-1-konfiguration73/dokument/?currentFolderId=7d6b515f-5615-4e8d-968d-a2e36390bd1f


10. Kortfattad summering av underlagsrapporterna

Nedan följer korta summeringar av de olika underlagsrapporterna.

Underlagsrapporterna gällande demografi, ekonomi, statlig styrning och e-hälsa finns

att utökat läsa som utblickar inom respektive område.

10.1 Omvärld Att ge en fullständig och uttömmande framtidsbild av vilka trender/händelser som

påverkar och tar sig uttryck i Region Örebro läns kontext är ett komplext uppdrag.

Det finns inga indikationer på att de idag dominerande megatrenderna är på väg att

mattas eller klinga av, utan snarare tvärtom. Med största sannolikhet kommer därför

krafter som globalisering, urbanisering, digitalisering, individualisering samt klimat-

och miljöutmaningar att bestå. Dessa megatrender finns i sin tur med som drivare av

många andra trender.

År 2030 kännetecknas av en komplex värld som förändras snabbt, förmågan att förstå

olika perspektiv, hantera olikheter, det oväntade och oförutsägbara - en vana att leva i

ständig förändring ökar i betydelse. Stor påverkan och influens kan komma från

utvecklingen inom områden i omvärlden man normalt inte betraktar som sin bransch.

Digitaliseringen har nu gått i en fas av mer mognad och det är fullt naturligt att alla

processer eller tjänster är digitaliserade. Analogt är det avvikande. I takt med

digitaliseringen har samhället blivit allt mer data-drivet. Alla framgångsrika

organisationer har förmåga att hantera och agera på stora mängder data.

Forskning, teknik och nya insikter skapar förutsättningar som aldrig har funnits

tidigare. Artificiella intelligenser (AI) är integrerade och accepterade som

komplement till den mänskliga kapaciteten i arbetslivet. Framgångsrika

organisationer kännetecknas av ett extremt kund/brukar/medborgarperspektiv –

”istället för sätta kunden i fokus lever man med kunden kontinuerligt för att förstå

dennes reella behov in i mista detalj”.

10.2 Kompetensförsörjning Fram till 2030 kommer behovet av fler medarbetare med rätt kompetens för arbete

inom Hälso- och sjukvård att öka. Ökad personalrörlighet och pensionsavgångar

kommer sammanfalla med ökad efterfrågan. Samtidigt som detta sker är yrkesrollerna

under förändring och den individuella kompetensprofilen har större tyngd. 2030 bör

därför Hälso- och sjukvården ha klarat följande utmaningar:

Att vara en attraktiv arbetsgivare som framgångsrikt klarar utmaningen att behålla

och utveckla befintliga medarbetare, och även inspirera unga till att välja utbildning

för yrken inom Hälso- och sjukvård.

Att ha strategier för att tillvarata digitaliseringen möjligheter, använda

kompetensen rätt, utveckla karriärvägar, nya yrkesroller och stödfunktioner.


- Att arbetsorganisationen kännetecknas och utformas utifrån personcentrerad

vård och vem som har kompetens till vad. Investering i kompetensutveckling

har stor betydelse.

Att ha en öppen organisation för bred rekrytering med aktiva insatser för att

motverka könsstereotypa yrkesval, kompetensförsörjning sker genom integration.

Att ha en styrning och ledning som bygger på tillit. Chefer som kan leda i

förändring och stödja utveckling är avgörande.

10.3 Hållbar utveckling Region Örebro län är 2030 en ansvarsfull aktör med höga ambitioner inom

hållbarhetsområdet. Vi vill skapa välfärd och livskvalitet när vi bedriver vår

verksamhet, samtidigt som vi säkerställer kommande generationers möjligheter att

tillgodose sina behov. Hälso- och sjukvården både påverkas av - och har stort

inflytande på hållbar utveckling. Hälso- och sjukvården 2030 tar hänsyn till följande

omvärldsfaktorer och dess konsekvenser:

Klimatfrågan hanteras genom både anpassning och omställning. Det finns också

möjligheter inom alternativ energiförsörjning

Hälso- och sjukvården påverkas av konsekvenserna av samhällets konsumtion av

resurser, men bidrar även till denna konsumtion. Det finns möjligheter inom

cirkulärekonomiska lösningar

Problematik i tillverkningskedjan kan skapa bristsituationer för läkemedel,

livsmedelsförsörjning, varor och material - detta är Hälso- och sjukvården medveten

om och har beredskap inför

Läkemedel kan ha en påverkan på miljön är känt sedan många år vilket ställer krav

på reningsverk och hantering

Den ökande antibiotikaresistensen i välden är ett hot mot dagens sjukvård. Hälso-

och sjukvården arbetar aktivt för att motverka en ökad resistensutveckling

Förutom att hälso- och sjukvård är generell och tillgänglig för alla, riktas förstärkta

insatser mot särskilt utsatta grupper.

10.4 Hälsofrämjande och förebyggande

Enligt Världshälsoorganisationen, WHO, kan sunda levnadsvanor förebygga 80% av

all kranskärlsjukdom och stroke samt 30% av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor

kan också förebygga eller fördröja utvecklingen av typ-2 diabetes.

Folkhälsan i Sverige är god sett ur ett globalt perspektiv och i flera avseenden blir den

bättre. Samtidigt är hälsan inte jämnt fördelad i befolkningen och ojämlikheten i hälsa


mellan vissa grupper ökar. Det finns en social gradient i hälsa som innebär att

människors hälsa i allmänhet är sämre ju lägre socioekonomisk position de har.

Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma

matvanor är de fyra levnadsvanor som bidrar mest till den samlade sjukdomsbördan i

Sverige. Hälften av alla kvinnor och två tredjedelar av alla män har minst en

ohälsosam levnadsvana. Det är därför viktigt att hälso- och sjukvården erbjuder

effektiva åtgärder för alla dessa fyra levnadsvanor. De nationella riktlinjerna för

prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ger vägledning om hur

vården kan stödja förändring av levnadsvanor. Att förebygga sjukdomar behöver bli

en självklar del av hälso- och sjukvårdens arbete och kommer enligt Socialstyrelsens

bedömning att leda till besparingar på lång sikt i form av minskade sjukvårds-

kostnader för levnadsvanerelaterade sjukdomar. Hälsofrämjande arbete framhålls som

en viktig faktor för att nå en god och jämlik vård.

2030 är det en självklarhet att inom Hälso-och sjukvården ta upp frågor om

levnadsvanor och kunna erbjuda det stöd som krävs för förändring. Professionerna

samarbetar i team så att samtligas specialkunskap tas tillvara och där patienten är en

självklar del i teamet. Insatserna ska ske på rätt nivå utifrån behov och är systematiskt

integrerat i vårdprocesserna. Vården är sömlös, det vill säga patienten märker inte när

vårdgivaransvaret växlar och patienten får en hälsofrämjande vård oavsett

demografiska skillnader. Patienten känner sig delaktig i beslut och upplever att vården

är anpassad efter deras egna resurser och behov. Patienten kan själv välja på vilket

sätt kontakten med vården sker. 2030 finns möjligheten att få data i realtid som följer

upparbetade processer angående levnadsvanor, både vad gäller sjukvårdens insatser

och patientens upplevelse av vården.

Förutsättningar:

En tydlig ledning och styrning har skapat strukturella förutsättningar för ett

hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete med tydliga uppdrag, tid

och resurser samt möjlighet till kompetensutveckling.

Arbete med att främja levnadsvanor har systematiskt integrerats i

vårdprocesser och patientkontakter och ges samma tyngd som övrig vård och

behandling.

Indikatorer för uppföljning och utvärdering har utvecklats.

Riktade insatser till personer med särskild risk görs.

Förändrade arbetssätt med bland annat digitalisering och e-hälsa för att öka

individens delaktighet och för att kunna klara av framtida utmaningar.

10.5 Psykisk ohälsa Enligt WHOs prognos för sjukdomsbördan i världen fram till 2030, blir psykisk

ohälsa den dominerande folkhälsoutmaningen 2030. Depression förväntas stiga till

första plats i världen under de närmaste 20 åren. Denna prognos förutses även vara

giltig för Örebro län, som redan nu ligger något högre i självrapporterad psykisk


ohälsa än riket. Andra grupper med hög risk för ökad psykisk ohälsa i vårt län är

nyanlända, traumatiserade, unga, samt äldre. Psykisk ohälsa fortsätter öka bland unga,

särskilt bland flickor. Riksrevisionen beräknar att behovet av vård kommer öka på

grund av ett ökat barnafödande. Detta innebär även en högre andel 15-åringar år 2030

och behov av att möta psykisk ohälsa bland unga antas öka. Gruppen äldre ökar i och

med stora födelsekullar på 40-talet och behovet av insatser för psykisk ohälsa i denna

åldersgrupp antas öka i länet. För att möta detta 2030 arbetar flera enheter i hälso- och

sjukvården tillsammans och ser en patient med psykisk ohälsa som sin gemensamma

patient. Samverkan är också nödvändigt för att ett effektivt förebygga suicid i länet.

Detta är möjligt tack vare en god grundläggande kompetens om psykisk ohälsa i hela

hälso- och sjukvårdenen, samt en välfungerande samverkan i hela länet mellan

psykiatri, somatiska mottagningar/vårdavdelningar och primärvård. Samverkan är

också välfungerande med barn- och elevhälsan, studenthälsan, länets

ungdomsmottagningar, kommunernas socialtjänst och socialpsykiatri, samt

Kriminalvården.

Varje vårdcentral har en välfungerande första-linjen-psykiatri för alla åldrar med

ett särskilt multiprofessionellt team. Ett nära samarbete finns med specialistpsykiatrin

och utifrån prioriteringsöverenskommelser inom RÖL, sker smidiga övergångar för

patientenen till specialistpsykiatrin och tillbaka till sin vårdcentral.

Den psykiatriska öppen- och heldygnsvårdens innehåll speglar senaste forskning,

evidens och teknik, genom ett välfungerande samarbete mellan forskare och

vårdutvecklare. Psykiatrin bedrivs i moderna och välanpassade lokaler. Patienterna

påverkar sin egen vård och brukarorganisationerna är en självklar resurs i utveckling

av vårdens innehåll och kvalitet.

10.6 Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning innebär ett paradigmskifte från ekonomistyrning till ett arbetssätt

som utgår från kunskapsstöd följt av analys och uppföljning av resultat som grund för

för evidensbaserad verksamhetsutveckling. Styrmodellen betonar på det lokala planet

vikten av ledarskap, transparenta prioriteringar samt kvalitetsdriven

verksamhetsutveckling och patientens väg i vården blir vägledande för arbetet. Detta

leder till en kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård. Delaktighetsperspektivet

innefattar dels att fler aktivt väljer vårdgivare tack vare ökad transparens av de

medicinska resultaten. Välinformerade patienter deltar i beslutsfattandet i själva

patientmötet och vet vad de själva kan göra för att bidra till sin egen hälsa. Patienten

ses även som medskapare i utvecklingen av vården. Integrerade kunskaps- och

beslutsstöd och direktöverföring av data från journal till kvalitetsregister underlättar

kliniskt arbete och uppföljning.

För att verkställa detta krävs struktur och organisation, samverkan mellan lokala

arbets- och samverkansgrupper, samverkan mellan nationell, sjukvårdsregional och

lokal nivå, ledare som har kunskap att leda i detta styrsystem, kunna stödja

arbetssättet samt metodstöd för kvalitetsdriven verksamhetsutveckling och

processledning.


Region Örebro län har 2030 utmärkt sig som en universitetssjukhusregion genom att

vara väl representerade i de nationella grupperingarna. CAMTÖ bidrar med

systematiska kunskapsunderlag på såväl nationell, sjukvårdsregional och lokal nivå.

En riktad satsning tillsammans med Örebro Universitet och sjukvårdsregional

forskningssamverkan görs för att bidra till att överbrygga identifierade

kunskapsluckor.. Kunskapsområden som implementering och förbättringskunskap är

områden där forskning kan bedrivas. Samverkan med universitet (nationellt och

internationellt) som har en tradition inom detta fält är en framgångsfaktor och

genererar doktorander som i sin tur kan bidra till att bygga en akademi med detta

fokus. Den kompetens som finns inom registerforskning kan få en tydlig position

inom kunskapsstyrningssystemet.

10.7 Kommuner - region En målbild för hälso-och sjukvården 2030 inkluderar den kommunala hälso-och

sjukvården. Flera av de utmaningar som finns i hälso- och sjukvården har en direkt

koppling till samverkan med kommunerna och nya lösningar för att möta dessa

utmaningar kräver ett synsätt där samverkan är en grundförutsättning.

Samverkan mellan den regionala hälso- och sjukvården och den kommunala

hemsjukvården kräver en samverkansstruktur med mandat och resurser.

År 2030 så har teknikens utveckling flyttat ut sjukhusvården till hemmen. Detta har

krävt nya samarbetsformer mellan specialistsjukvård, närsjukvård och hemsjukvård.

Utmaningen som handlar om den psykiska ohälsan har krävt ett helt nytt grepp för en

utvecklad nära vård i samverkan med kommunerna. Den psykiska hälsan har

avmystifierats och fördomar mot målgruppen som finns inom verksamheterna

bearbetats. Det är vanligt förekommande tillstånd som är långvariga och hanteras i

den nära vården. Sedan finns en specialiserad vård för de med svårast tillstånd.

En holistisk människosyn i det förebyggande arbetet har inneburit att både somatisk

och psykiatrisk hälsa främjats genom goda relationer under uppväxten. Hälso- och

sjukvården både i regionen och i kommunerna har ett viktigt uppdrag i att förebygga

sjukdomar och stödja människor med sjukdom att leva ett gott liv. Samverkan mellan

olika aktörer finns för detta.

Barns relationer till sina föräldrar har stor betydelse för både den psykiska och fysiska

hälsan under hela livet. Ett gott och förtroendefullt förhållande mellan föräldrar och

barn fungerar som en skyddsfaktor för barnen, medan brister i hemmiljön är en

riskfaktor. Tidiga åtgärder i hem- och skolmiljön har främjat barns och ungas hälsa

och minskat skillnader i uppväxtvillkor.

Utvecklandet av nya former för samverkan kommunerna emellan har bedömts som en

nödvändighet för en fortsatt utveckling av hemsjukvården.

Situationen 2030:

Samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom hälso-och

sjukvården fungerar så att patienter upplever en ”sömlös” vård


En etablerad struktur med resurser för samverkan mellan Region Örebro län och

kommunerna finns för att stödja och utveckla vården

Team finns etablerade där specialistsjukvård, närsjukvård och hemsjukvård arbetar

tillsammans

En väl fungerade första linjens psykiatri finns etablerad där skola/ elevhälsa är en

viktig del

Skillnader i hälsa i länet minskar genom att det finns förebyggande resurser

För barn och unga finns resurser för att bedriva ett främjande och förebyggande

arbete i samverkan med socialtjänst och skola/elevhälsa.

Kommunerna i regionen samverkar länsdelsvis för att utveckla hemsjukvården

10.8 Region Örebro län - universitet Utbildning, forskning och innovation har bidragit till att lyfta hälso- och sjukvården

2030 till att vara en aktör som bedriver universitetssjukvård både inom den nära

vården och den högspecialiserade vården vid USÖ.

Konkurrensförhållandena avseende forskningsfinansiering med andra aktörer är dock

självklart skarpa och här finns begränsande faktorer. Utifrån de relativt sett

begränsade statliga forskningsresurser som fördelas till Örebro universitet och via

ALF-medel (Avtal om läkarutbildning och forskning) till Region Örebro län är

regionorganisationens strategiska engagemang som forskningsfinansiär central för en

fortsatt uppbyggnad av klinisk forskning och lokal innovationsmiljö inom Life

Science. Det är därför nödvändigt att RÖL behåller och säkrar en utbildnings-,

innovations- och forskningsfinansiering på samma nivå som övriga

universitetssjukvårdsaktörer för att säkerställa grundförutsättningarna för klinisk

forskning, utbildning och innovation.

Starka forsknings- och innovationsmiljöer karaktäriseras också av kritisk massa och

geografisk närhet varför de rumsliga förutsättningarna för vidareutveckling av FoU

har säkrats inför perspektivet 2030. Forskningsaktivitet och infrastrukturella

förutsättningar för aktiv forskning finns på alla tre sjukhusområden och vid flertal

vårdcentraler. Ett gemensamt campusområde för regionen och universitets

verksamheter inom det medicinska vetenskapsområdet (forskning och utbildning )

och därtill hörande innovationsverksamheter inklusive så kallade

avknoppningsföretag är 2030 etablerat vid USÖ/Campus USÖ/CV området.

I tjänsten

Gustav Ekbäck



Magnus Persson 2018-11-15 PM


Bilaga 7

Redogörelse för processen med Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030

Utgångspunkt för uppdraget.

I verksamhetsplanen för 2018 gav regionfullmäktige ett uppdrag till regionstyrelsen:

Regionstyrelsen får i uppdrag att ta fram ett visionsdokument med en målbild för

hälso- och sjukvårdens utveckling fram till år 2028. Dokumentet ska ta hänsyn till

demografiska förändringar och ekonomiska förutsättningar för att åstadkomma en

utveckling mot en mer nära vård, en fortsatt utveckling av nivåstrukturering av den

högspecialiserade vården, forskning och utbildning.

I dialog med regionens politiska ledning preciseras uppdraget till att ta fram en

Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030. Den nya regionala

utvecklingsstrategin (RUS) har målår 2030, varför detta väljs också för detta uppdrag.

Regin Örebro län har en ny vision – ”Tillsammans skapar vi ett bättre liv” – som

fungerar väl också för detta uppdrag. Målbild tolkas som en mer konkret beskrivning

av visionen och är därför ett användbart begrepp.

I projektets uppstartsfas identifierades också nödvändigheten av att göra målbilden för

hela hälso- och sjukvården, inklusive kommunernas del. I det fortsatta arbetet har

därför hälso- och sjukvård i obestämd form använts.

Struktur och organisation Projektet genomförs inledningsvis som ett tjänstemannauppdrag. Regiondirektör

Rickard Simonsson utformar projektdirektiven, vilka fastställs den 9 april 2018.

Direktiven revideras den 21 september 2018.

Projektägare är hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Lundgren.

Styrgruppen har utgjorts av

Hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Lundgren, ordförande


Biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör Lena Adolfsson, Hälso- och

sjukvårdsförvaltningen

Forsknings- och utbildningschef Mats G Karlsson, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Områdeschef Jennie Liling Ståhl, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Områdeschef Marie Gustavsson, Regional utvecklingsförvaltning

Socialchef Ingrid Holmgren, Hällefors kommun

Tf förvaltningschef Johanna Viberg, Örebro kommun

Projektledare Magnus Persson, Regionkansliet

Biträdande projektledare Gustav Ekbäck, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Arbetsgruppen har utgjorts av

Senior rådgivare Magnus Persson, Regionkansliet, projektledare

Planeringschef Gustav Ekbäck, HS-förvaltningen, biträdande projektledare

Analytiker Anders Niklasson, Regionkansliet

Områdeschef Marie Gustavsson, Regional utvecklingsförvaltning (från augusti)

Utredare Jan Sundelius, HS-förvaltningen (från augusti)

Kommunikatör Therese Triumf, HS-förvaltningen, (från augusti)

Administratör Liivi Blomqvist, Regionkansliet (från augusti)

Arbetsgång Arbetet med att ta fram ett förslag till målbild för hälso och sjukvård i Örebro län

2030 har pågått sedan april 2018. Under våren och försommaren informerade

projektet vid ett 15-tal tillfällen i olika fora om uppdraget och arbetets uppläggning.

I juni levererades ett antal underlagsrapporter, framtagna av medarbetare i Region

Örebro län. Dessa har, tillsammans med bl a Omvärldsrapport 2018 och övriga

bilagor utgjort de kunskapsunderlag som legat till grund för ett 40-tal dialogmöten

och workshoppar under perioden augusti – november 2018.

De grupper som deltagit har bestått av ledande tjänstemän i region och kommun,

medarbetare i sex ”spontanrekryterade” fokusgrupper, fackliga organisationer i

Region Örebro län, patient- och anhörigföreningar och andra företrädare för

civilsamhället. Vidare har dialog förts med olika politiska organ, såväl inom Region

Örebro län som i den samarbetsstruktur som finns mellan regionen och länets

kommuner.

Under november/december har förslag till målbild och texter formuleras. Dessa har

därefter diskuterats med ledande tjänstepersoner i regionen och kommunerna samt

fackliga organisationer och utomstående kunniga personer i en inbjuden ”advisory


board”. Även forum i den regionala samverkansstrukturen på politisk nivå har deltagit

i denna fas.

Efter diskussion i regiondirektörens ledningsgrupp fastställdes förslag till ”Målbild

för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030” i december av hälso- och sjukvårdsdirektör

Lars Lundgren.

Medborgar- och medarbetardialog Under första kvartalet 2019 kommer en medborgar- och en medarbetardialog att

genomföras. Syftet är att inhämta synpunkter på förslaget till målbild samt att

synliggöra hälso- och sjukvårdens utmaningar och möjligheter.

Fullmäktige fastställer Målbilden för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030 beräknas kunna fastställas av

regionfullmäktige före sommaren 2019.



Magnus Persson 2018-11-15 Tjänsteanteckning


Bilaga 8

Underlag och referenser

I arbetet med att ta fram en ”Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030” har

en stor mängd underlag använts för kunskapsinhämtning. Här nedan redovisas ett

urval av dessa.

Region Örebro län/Örebro läns landsting

Inom ramen för projektet framtagna underlagsrapporter – se annan bilaga, 2018

”Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län – regional utvecklingsstrategi 2018-

2030”, 2018

”En tillgänglig vård i ett hållbart län – Verksamhetsplan med budget 2018”

”Verksamhetsplan med budget 2018, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen” (bilaga 3)

”Omvärldsrapport 2018”

” Fastighetsutvecklingsplan för Karlskoga lasarett, Lindesbergs lasarett och

Universitetssjukhuset Örebro”, 2018

”Framtidsplan för den högspecialiserade vården inom Region Örebro län”, 2017

”För en jämlik hälsa i Örebro län”, 2017

”Liv och hälsa i Mellansverige”, 2017

”Planeringsförutsättningar – bostäder för äldre”, 2016

”Underlag för Vision för hälso- och sjukvården i Region Örebro län 2025”, 2014

”En sammanhållen hälso- och sjukvård. Ny hälso- och sjukvårdsförvaltning och ett

förändrat ledningskansli”, 2013

”Örebro läns landstings hälso-och sjukvårdsorganisation. Landstingsdirektörens

redovisning”, 2013

Andra regioner/landsting

”Effektiv och nära vård 2030 – Målbild och strategi”, Region Uppsala, 2018

”Närmare kronobergaren – utvecklingsstrategi inom hälso- och sjukvård 2017-2027”

Region Kronoberg, 2018

”Utvecklingsplan för framtida hälso- och sjukvård i Landstinget i Värmland”

Landstinget i Värmland, 2015

”Vägen till framtidens hälsa och vård år 2035” Region Norrbotten, 2018

”Strategi för hälso- och sjukvårdens omställning i Västra Götalandsregionen”

Västra götalandsregionen, 2017

”Hälso- och sjukvårdsstrategi Halland 2017-2025” Region Halland, 2016


”Hälso- och sjukvården år 2040” – förslag till utredningsdirektiv, Stockholms läns

landsting, tjänsteutlåtande, 2018

SKL (Sveriges kommuner och landsting)

”Hälso- och sjukvårdsrapporten 2018”

”Nära vård i Borgholm” 2018

”Automatisering av arbete” 2018

”Svensk sjukvård i internationell jämförelse 2018”

”Ekonomirapporten, maj 2018”

”Välfärdens finansiering”, bildspel 2017

”Debatt pågår – Styrning och professionellt inflytande i offentliga organisationer”

2017

”Ekonomirapporten, oktober 2017”

”Hälso- och sjukvårdsbarometern 2017”

”Digital utveckling i framtidens hälso- och sjukvård – på väg mot vision 2025” Inera,

2016

”Patientupplevd tillgänglighet” 2016

”Vårdlogistik”, 2007

Statliga myndigheter/propositioner/lagar

”Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30)”

”En ny beslutsprocess för den högspecialiserade vården” Proposition 2017/18:40

”Allmän tillgång?” Vårdanalys, rapport 2018:5

”Förnuft och känsla” Vårdanalys, rapport 2018:4

”För säkerhets skull” Vårdanalys, rapport 2017:10

”Från medel till mål” Vårdanalys, rapport 2017:9

”Visa vägen i vården” Vårdanalys, rapport 2017:7

”Primärvården i belysning” Vårdanalys, rapport 2017:5

”En primär angelägenhet” Vårdanalys, rapport 2017:3

”Tillitsbaserad styrning och ledning” Rapport till Tillitsdelegationen, 2017

”Socialutskottets betänkande, 1996/97: SoU14, Prioriteringar inom hälso- och

sjukvården”

Statliga utredningar

”SOU_2018:55 Styrning och vårdkonsumtion ur ett jämlikhetsperspektiv.

Kartläggning av socioekonomiska skillnader i vårdutnyttjande och utgångspunkter för

bättre styrning”

”SOU 2018:47 Med tillit växer handlingsutrymmet – tillitsbaserad styrning och

ledning av välfärdssektorn”

”SOU 2018:39 Samordnad utveckling för god och nära vård – En primärvårdsreform”


”SOU_2018:38 Styra och leda med tillit Forskning och praktik”

”SOU 2018:32 Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst”

”SOU 2018:12 Utredningen om genomförandet av ett nationellt sammanhållet system

för kunskapsbaserad vård”

”SOU 2017:53 Samordnad utveckling för god och nära vård – En gemensam färdplan

och målbild”

”Ordning och reda i vården” Kommittédirektiv , dir 2017:128

”SOU 2016:89 För digitalisering i tiden”

”SOU 2015:65 Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens

möjligheter: Det biologiska samhället; Anders Ekholm”

”SOU 2016:2 Effektiv vård”

”SOU 2015:2 Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård”

Forskningsrapporter

”Fremtiden for det danske sundhedsystem (2030)” Instituttet for Fremtidsforskning,

2017

”Människan och maskinen - En essä om AI och välfärdssystemet” Anders Ekholm

IFFS, 2017

”Fyrtiotalisterna och äldreomsorgen – massmediala konstruktioner av en ny sorts

omsorgstagare” Jönsson, Jönsson, Sociologisk Forskning, nr 1 2014

”När vården blir IT. En underlagsrapport till eHälsokommittén” Anders Ekholm,

Drasko Markovic, IFFS, 2014

”Fyrtiotalister och andra” Välfärd, nr 1 2005

Övriga, inkl. ett urval debattartiklar

”Personcentrerad vård och jämlik hälsa - Vårdförbundets idé om vård”

Vårdförbundet, 2018

”Organisationers främsta utmaningar” SIQ – institutet för Kvalitetsutveckling, 2018

”Mer tid – en rapport om kvalitet och bemanning i äldreomsorgen” Kommunal, 2018

”Hur levererar vi sjukhusresurser i framtiden?” Mats Olsson, Kairos Future, 2018

”Chipimplantat kan bidra till framtidens sjukvård: ”Praktiskt” SvD, 2018

”AI kommer att göra jobbet i framtiden” SvD, 2018

” Riskkapitalisternas vårdfavorit: "Vi gör läkare fem gånger mer effektiva" DI

Digital, 2018

”SKL: Riktade statsbidrag sätter käppar i hjulen för förnyelse” Debattartikel, Altinget

vård, 2018

”Bristfälliga utredningar borde inte få styra vården” Debattartikel, SvD, 2018

”Bättre vård och mer kvalitet när tillit styr” Debattartikel, Dagens samhälle, 19/2018

”Idéburna redo att axla mer ansvar för välfärden” Debattartikel, Dagens samhälle,

19/2018

”Regeringen kan inte blunda för hälsoklyftorna” Debattartikel, SvD, 2018

”Vi behöver en primärvårdsreform. Nu!” Debattartikel, Dagens samhälle, 2018


”Brist på ”rätt” arbetskraft slår mot tillväxten” SvD, 2018

”Drönare ska leverera medicin till glesbygden” SvD/TT, 2018

”De svenska läkarna på nätet har blivit en miljardindustri” SvD/TT, 2018

”The medical Gutenberg moment” Scenario Magazine – Copenhagen Institute for

Future studies, 2017

“Det gode liv i den 3. alder” Taenketanken – Den nye 3. Alder, 2017

”12 vägar till global hälsa – från forskning till policy” Global utmaning, 2017

”Förslag för en bättre hälso- och sjukvård i hela Sverige” Moderaternas

sjukvårdsnätverk, 2017

”Hälso- och sjukvårdens och omsorgens viktiga paradigmskifte.” Dag Norén, 2015

”Plats för proffsen- ett alternativ till new public management i hemtjänsten”

Kommunal, 2015

“The Data Explosion and the Future of Health” Kairos Future, 2011

Documents

Målbild för hälso- och sjukvård i Örebro län 2030 · 2019. 2. 26. · förutsättningar. Min och mina närståendes kunskap om min hälsa och sjukdom tas tillvara. Jag använder