MKB Forsbacka Vatten Sam Rads Handling 20100528

tillstånd för vattenverksamhet

Forsbacka kraftverkMKB vid Forsbacka bruk, i Gavleån Gävle kommun, Gävleborgs län SAMRÅDSHANDLING 2010-05-28

MKB tillstånd till vattenverksamhet Forbacka kraftverkSAMRÅDSHANDLING 2010-05-28 2

M E D V E R K A N D E

Tema planavdelning har i samarbete med Länsmuseet i Gävleborg, på uppdrag av

Gävle Energi arbetat fram denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). MKB:n har i första

steget utarbetats för detaljplanen Forsbacka kraftverk, Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka

kraftstation Detaljplan för nytt kraftverk m.m. MKB:n har sedan kompletterats för att

vara underlag till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet.

Följande personer har på olika sätt deltagit i arbetet och/eller bidragit med underlag och

synpunkter:

Stina Stenquist, Landskapsarkitekt LAR/MSA, högskoleexamen Biologi Tema

planavdelning

Sandra Westin, Landskapsarkitekt LAR/MSA, Tema planavdelning

Johannes Kruusi, Antikvarie/Byggnadsantikvarie, Länsmuseet Gävleborg

Anna Lindgren, 1:e Antikvarie, Länsmuseet Gävleborg

Bo Ulfhielm, Antikvarie/Arkeolog

Torbjörn Bengtsson, handläggare, Gävle Energi

Thobias Nilsson, Planingenjör, Gävle kommun

Lena Boox, Kulturmiljö, Gävle kommun

Walter Johansson, SWECO

INNEHÅLL


MEDVERKANDE 2SAMMANFATTNING 4INLEDNING 6

Sökande 6Bakgrund och tidigare beslut 6

Områdesbeskrivning 6Syfte 6

Metod och process 6Riksintressen och gällande planer 8

MILJÖASPEKTER 18Kulturmiljö och landskapsbild 18Naturmiljö – växt- och djurliv 33

Rekreation och friluftsliv 36Förorenad mark 37

Vatten 41Naturresurser, energi, klimatpåverkan 42

Risk för översvämning 43PÅVERKAN UNDER BYGGTIDEN 43

MILJÖKVALITETSMÅL 44SAMLAD BEDÖMNING 49FORTSATT ARBETE 60

Fortsatta utredningar innan färdigställd ansökan 60

Kommande prövningar 60

HUR BEDÖMNINGEN GJORTS 61SAMRÅD 62KÄLLFÖRTECKNING 65

NULÄGE 10NOLLALTERNATIV 10FÖRSLAG 12Alternativ 1, 2 och 3 12

Muddring Gråströmmen 12Alternativ 2 – mellersta å-fåran - Huvudal-

ternativ 14Alternativ 3 – södra å-fåran 15

MKB – AVGRÄNSNING 16Nivåavgränsning 16

Geografisk avgränsning 16Avgränsande miljöaspekter 17


S A M M A N F AT T N I N G kan i stort sett behålla sin nuvarande utformning och bredd. Alternativ 2 innebär ett

ingrepp i fornminnet, dock bedöms de delar ingreppet berör redan vara förstörda.

Sammantaget innebär alternativ viss 2 negativ påverkan på kulturmiljön genom den

nya maskinstationen, borttagandet av mittersta brostödet vid den f.d. väg- och

järnvägsbron och intaget som anläggs i parkmiljön vid Övre Säljet.

Alternativ 3 innebär en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön. Placeringen

av det nya kraftverket framför den gamla kraftstationen, förvanskar byggnaden och

upplevelsen av industrimiljön. Intagets placering, utloppskanalens anslutning till å-

fåran och de stora ingreppen som rensning och muddring av å-fåran medför negativ

påverkan på kulturmiljön. Eventuell breddning av södra å-fåran mot öster skulle

medföra ytterligare negativ påverkan. Alternativ 3 innebär ingrepp i fornlämningen.

Vad gäller naturmiljön innebär samtliga alternativ vandringshinder för fisk och andra

vattenlevande organismer, liksom idag. Under byggtiden kan vattnet grumlas vilket kan

skada växter, djur och området för naturvårdsprogram Gavleå, oavsett alternativ.

Delar av marken i området vid Forsbacka bruk är förorenad. Vid byggnation i områden

med markföroreningar krävs att marken renas så att föreningarna inte riskerar att

spridas, vilket är positivt för miljön. Området i alternativ 1 innehåller föroreningar i

stora delar. I alternativ 2 riskerar man att påträffa föroreningar vid rensnings- och

muddringsarbeten. Alternativ 3 berör inga områden som bedöms innehålla föroreningar.

Samtliga alternativ innebär en minskad klimatpåverkan då vattenkraftens förnyelsebara

energi kan användas. Minst klimatpåverkan och bäst utnyttjande av naturresurserna ger

alternativ 2.

En växthuseffekt leder sannolikt till höjda havsnivåer och ökade flöden i våra vattendrag.

I samtliga alternativ riskeras ett överflöde vid beräknat högsta flöde.

En ny kraftstation planeras vid Forsbacka. Detta kräver tillstånd för vattenverksamhet

med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning (MKB).

Tre alternativa placeringar har studerats och jämförts med ett nollalternativ.

• Alternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag på befintlig plats i norra å-fåran.

• Alternativ 2 innebär ett nytt kraftverk i mellersta å-fåran.

• Alternativ 3 innebär ett nytt kraftverk vid södra å-fåran.

Under arbetets gång har det visat sig att alternativ 2, är det bästa alternativet ur

miljösynpunkt och endast medför viss negativ miljöpåverkan. De mer detaljerade

undersökningarna och utredningarna angående miljöpåverkan har därför koncentrerats

till alternativ 2.

Samtliga alternativ innebär även man muddrar i den s.k. Gråströmmen för att få ut en

högre fallhöjd i Forsbacka kraftverk.

En ny kraftstation vid Forsbacka berör huvudsakligen den kulturhistoriska miljön,

naturmiljön, föroreningar i mark och vatten samt klimatet. Även risken för översvämning

berörs. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms som liten i samtliga alternativ.

I samtliga alternativ kommer det nuvarande kraftverket att tas ur drift och tömmas på

utrustning vilket minskar dess historiska värde och gör att det blir svårare att motivera

ett framtida underhåll. I samtliga alternativ kommer sumpen att byggas om.

Sammantaget medför alternativ 1 mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön, främst

p.ga. ingrepp i den unika hyttanläggningen och genom uppförandet av en ny byggnad

på denna centrala plats i bruksmiljön. Upplevelsevärdena i bruksmiljön skulle även

minskas på ett mycket påtagligt sätt. Alternativ 1 medför dock ingen påverkan på

kända fornlämningar.

Alternativ 2 berör direkt inga byggnader, men en ny maskinstation ovan å-fåran

skymmer delvis lysmaskinhuset vilket minskar upplevelsen av industrimiljön. Å-fåran


I arbetet med tillstånd för vattenverksamhet planeras bl.a. följande fortsatta arbete:

- Arbetet med utloppskanalen i alternativ 2 - Huvudalternativet innebär ett

tillståndspliktigt ingrepp i RAÄ 135. Dock bedöms de delar ingreppet berör redan vara

förstörda av senare grundarbeten varför ingen ytterligare arkeologisk åtgärd bedöms

nödvändig inom fornlämningen. Vidare samråd kommer att ske med länsstyrelsen och

länsmusset angående ingrepp i fornlämningen.

- En bottenfaunaundersökning kommer att genomföras för de delar vid Gråströmmen

där muddring planeras.

-Elfiske planeras för att undersöka fiskebeståndet vid Forsbacka.

-Vidare utredning av de markföroreningar som berörs av alternativ 2 - Huvudalternativet

kommer att genomföras.


I N L E D N I N G

SökandeGävle Kraftvärme (organisationsnummer: 556527-3512), Box 446, 801 06 Gävle,

planerar att utveckla Forsbacka kraftverkt vid Forsbacka bruk i Gavleån, Gävle

kommun, Gävleborgs län. Gävle Kraftvärme AB är ett helägt dotterbolag till Gävle

Energi AB.

Bakgrund och tidigare beslutDenna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tillhör ansökan om tillstånd för

vattenverksamhet för Forsbacka kraftstation.

Det finns behov av att utveckla Forsbacka kraftverk inom fastighet Forsbacka 1:32

(Fastighetsägare: Gävle Kraftvärme). Den befintliga kraftstationen är inte möjlig

att återanvända bl.a. för att den är i mycket dåligt skick och inte är byggd för den

verkningsgrad och effektivitet som Gävle Kraftvärme vill investera i. Gävle Kraftvärme

söker därför tillstånd för ett nytt kraftverk vid Gavleån (koordinater: x= 6721213

y= 604355, kordinatsystem SWEREF 99)) i orten Forsbacka i Gävle kommun,

Gävleborgs län.

OmrådesbeskrivningForsbacka kraftverk ligger vid Gavleåns utlopp ur Storsjön. Tre alternativa å-fåror finns

idag. Nuvarande kraftverk ligger vid den norra fåran. De lugna vattnen ovan och nedan

forsarna kallas Övre respektive Nedre säljet.

SyfteMiljökonsekvensbeskrivningen ska klarlägga förutsättningarna och konsekvenserna vid

en utveckling av Forsbacka kraftverk.

MB 6 kap. 3§

”Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är

att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade

verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten,

luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den

fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi.

Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors

hälsa och miljön.”

Metod och processNär ett tillstånd för vattenverksamhet söks enligt 11 kap. MB (miljöbalken) ska en MKB

ingå i ansökan.

En verksamhet eller åtgärd ska enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvens-

beskrivningar 3 § alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan, om verksamheten

eller åtgärden är en vattenverksamhet med minikraftverk eller annat vattenkraftverk.

För verksamheter som antas medföra betydande miljöpåverkan gäller en mer

omfattande samrådsprocess.

Den sökanden har ansvaret för innehållet i MKB. 6 kap. 7 § MB beskriver vad en MKB

ska innehålla.

MB 6 kap. 7 §

”Miljökonsekvensbeskrivningen ska, i den utsträckning det behövs med hänsyn till

verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning, innehålla de uppgifter som behövs

för att uppfylla syftet enligt 3 §.”

En verksamheten eller åtgärden som innebär betydande miljöpåverkan och därmed en


MD godkänner MKB och avkunnar

dom

Samråds- redogörelse

mer omfattande samrådsprocess ska alltid innehålla

”1. en beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering,

utformning och omfattning,

2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar ska undvikas,

minskas eller avhjälpas och hur det ska undvikas att verksamheten eller åtgärden

medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds,

3. de uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på

människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser

som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra,

4. en redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa

utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts,

dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer

till stånd, och

5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1–4.

”När en miljökonsekvensbeskrivning ska redovisa alternativa utformningar enligt andra

stycket 4 får länsstyrelsen, inom ramen för samrådsförfarandet, ställa krav på att även

andra jämförbara sätt att nå samma syfte ska redovisas.”


MKB

Sökanden kontaktar LS om ett samråd

Sökanden håller

samråds-möten

Illustration på procedur för tillstånd för vattenverksamhet med betydande miljöpåverkan.

Fortsatt samråd

Skriftlig information

om den tänkta

verksamheten inför samråd

Skickas minst 2 veckor innan till samrådets parter.

Samråds- redogörelse kompletteras


MKBAnsökan

Ansökan lämnas in till

MD

MD begär in ev. komplett-

eringarSamråds-

redogörelse

MKBAnsökan

+ ev. kompletteringar

MD kungör ansökan och MKB samt

sänder ärendet på remiss

Synpunkter och yttranden

kommer in från remiss-instanserna

Ev synpunkter och yttranden kommuniceras med sökanden

MD håller huvud-

förhandlingar och syn


Riksintressen och gällande planer

Riksintressen

Stora delar av Forsbacka är inom riskintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap 6 §

Miljöbalken.

Strandskydd

Längs Gavleån gäller 100 m strandskydd. Muddringen i Gråströmmen kan innebära

intrång i strandskyddet. Inom utredningsområdet i Forsbacka är dock strandskyddet

upphävt sedan tidigare. Kommunen kommer att förorda att det ska fortsätta vara det.

En särskild bestämmelse om upphävandet av strandskyddet finns på plankartan i

detaljplanen, Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt kraftverk

m.m. samrådshandling 2010-02-25, som kommunen nu arbetar med. De särskilda skäl

som kommunen anser föreligga är:

- Redan i anspråkstagen mark

- Anläggning som för sin funktion måste ligga vid vatten och behovet kan inte

tillgodoses utanför området.

- Området behövs för att utvidga befintlig verksamhet.

- Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse

Gällande vattendomar

Den 12 januari 1952, vattenmål AD 19/1941 och 71/1946, meddelade Österbybygdens

vattendomstol att de ”skäligen förklarar anläggningen vara av laga beskaffenhet”. Man

motiverade detta bl.a. med att ”på ifrågavarande plats av ålder funnits vattenkraftverk

och att de nuvarande dammarna - av vilka den mellersta ågrenen uppfördes 1929

och de båda andra under 1940-talet - utgöra ersättning för tidigare befintliga, ungefär

på samma platser anlagda dammar”. Dock med ett villkor att skydd för fisk anordnas

i form av galler. Man reglerar även vattenytornas höjd i Övre Säljet i förhållande till

Storsjön. Om tappningen regleras bland annat att vid vattenstånd i Storsjön, som enligt

tappningsställaren skulle föranleda tappning bara av tillrinningen, skall alltid minst 2 m³/

sek tappas. Man skriver vidare att man inte behöver sätta ut ålyngelledare eftersom

vattendomstolen den 30 april 1929 och den 11 januari 1947 slog fast att ålyngel skall

samlas upp vid Strömdalens kraftverk och utplanteras i vattendraget. Kraftverkets

ägare förpliktigas att med en sjättedel deltaga i kostnaderna för nämda uppsamling och

transport.

I dom den 28 november 1968, mål AD 10/1968, fastställdes vattendomstolen nya

vattenhushållningsbestämmelser för Storsjöns årsreglering. Regleringen skulle utövas

så att vattenståndet i Övre Säljet inte översteg höjden +61,90 under perioden oktober

- februari och höjden +61,80 m under perioden mars-september. För Storsjön tilläts

högre vattenstånd i den mån skillnaden betingades av fallförluster mellan sjöarna.

Vattenhushållningen skulle i övrigt ske i enlighet med en ny, till domen bifogad,

tappningsställare.

I 1968 års dom uppssköts prövningen av den ändrade regleringens inverkan på fisket i

Storsjön och Gavleån. I vattendomstolens dom den 25 maj 1972 förpliktades sökanden

att erlägga en årlig avgift enligt 2 kap. 8 § vattenlagen (1918:523), att användas till

fiskevårdande åtgärder i främst Storsjön och Gavleån.

I dom den 10 april 1986, mål VA 68/84, föreskrev vattendomstolen vissa ändringar

av de i 1968 års dom fastställda tappninsgbestämmelserna med hänvisning till en ny,

reviderad tappningsställare. I samma dom upphävdes den i 1972 års dom fasställda

avgiftsskyldigheten, och i stället fasställdes en avgift enligt 10 kap 5 § vattenlagen om 2

000 kr/år att användas till fiskevårdande åtgärder främst i Gavleån.

Vattendomstolen har i deldomar den 25 maj 1963, den 4 maj 1965 och den 28


november 1968, mål AD 7/1962, lämnat ägarna av kraftverken i Gavleån tillstånd till

korttidsreglering i Storsjön och inom Hälleströmmens kraftverks dämningsområde

(Gavleåns korttidsreglering, etapp 1). Tillstånd till etapp 2 av Gavleåns korttidsreglering

förelåg genom vattendomstolens dom den 15 juni 1987 i mål VA 24/85.

Den 27 augusti 1992, VA 58/91, beslutade Stockholms tingsrätt vattendomstolen om

årsregleringen av Storsjön bl.a. skall tappningen högst vara 35 m³/s och lägst 2 m³/s.

Vid viss förutsättningar får dock tappningen överskrida 35 m³/s.

Översiktsplan

Området omfattas av ÖP 1990 för Gävle kommun. Översiktsplanen anger området vid

Forsbacka bruk som bebyggelseområde. I Översiktsplanen nämns Gavleån som ett

område med betydelse för fritidsfisket med bl.a. ett omfattande kräftfiske. Man påpekar

också att det i flera av vattendragen med betydelse för fritidsfisket i Gävle kommun

finns förutsättningar att förbättra förhållandena för fisket. Det gäller främst en ökning av

beståndet för havsvandrade arter så som havslaxöring.Området kring Gavleån anges

som område med stora värden för friluftslivet och ska så långt som möjligt skyddas mot

MKB

MKB

Detalj-planeförslag

Parallellt med att en MKB tas fram för vattenverksamheten tas även en MKB fram för

detaljplan. MKB:erna samordnas så mycket som möjligt.

åtgärder som påtagligt skadar områdenas värden.

Befintlig detaljplan

Utredningsområdet vid Forsbacka bruk omfattas av gällande detaljplan från 1993, som

syftade till att säkerställa de kulturhistoriska värdena som finns i området. Planen skulle

också främja en framtida användning av området och idag är området betecknat med

Q som är en generell bestämmelse där alla typer av verksamheter kan tillåtas med

förutsättning att de kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt.

Utredningsområdet vid Gråströmmen omfattas inte av någon detaljplan

Detaljplan under arbete

För att bl.a. möjliggöra flytten av kraftverket från den norra fåran till den mittersta fåran,

alternativ 2, pågår parallellt med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ett arbete

med en ny detaljplan, Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt

kraftverk m.m. Detaljplanen bedömdes riskera betydande miljöpåverkan och en MKB

har därför tagits fram till detaljplanen. MKB för detaljplanen har legat till grund för denna

MKB för tillstånd för vattenverksamhet. Processen med detaljplanen pågår parallellt

med tillståndsansökan för vattenverksamhet.

Detaljplanens syfte är att tillåta en byggnation av ett nytt vattenkraftverk i Gavleån

vid Forsbacka. I plankartan regleras läget för den nya kraftverksbyggnaden och de

vattenområden som tillhör kraftverket. De nya kraftverksbyggnaden ska anpasss till

kulturmiljön bl.a. genom en begränsad byggnadshöjd. Rörverksholmen är planlagd

som kulturreservat med en användning som ska anpassas till kulturmiljön. Förhöjd

bygglovsplikt och marklov för fällning av träd inom delar av området skyddar

kulturmiljön ytterligare. Den fd. kraftstationsbyggnaden får användas för småindustri och

är skyddad från rivning samt ändring av exteriör.

Ansökan tillstånd vatten-

verksamhet


N O L L A LT E R N AT I VMinst ett nollalternativ ska alltid finnas med. Ett nollalternativ beskriver vad som sker

om planen inte antas och bör inriktas på de väsentliga miljöförhållandena. Befintligt

vattenkraftverk är idag stängt. Enligt de beslut som finns idag kommer kraftverket inte

att tas i bruk igen. Nollalternativet antas därför innebära att befintligt vattenkraftverk

avvecklas. Kraftverkets avvecklande innebär att maskinsalen töms. I övrigt görs inga

förändringar från nuläget.

N U L Ä G E

Hyttan.

Gavleån sträcker sig från utloppet ur Storsjön i Forsbacka ner till mynningen i havet,

mitt i Gävle. Praktiskt taget hela åns fallhöjd är utbyggd och nyttjas för kraftproduktion.

Det finns sju stycken kraftverk utmed Gavleån.

Forsbacka bruk är ett gammalt järnbruk, där järnhantering har bedrivits sedan

mitten av 1500-talet. En del av bruket är fortfarande industriområde och en annan

del är sedan 1992 museum. Vid Gavleåns utlopp ur Storsjön finns grunda forsar

invid vilka Forsbacka bruk anlades. Bruken tog sin kraft ur forsarna och här anlades

senare Forsbacka kraftverk som är det första kraftverket i Gavleån. Kraftverket var

ursprungligen ett gaskraftverk och byggdes 1908 för Forsbacka bruks räkning. Det

nuvarande kraftverket vid norra å-fåran är från år 1929, vilket innan det stängdes år

2009 var Gavleåns näst äldsta i drift varande kraftverk.

Uppströms Gavleåns utlopp ur Storsjön, finns förutom nämnda sjö, ytterligare några

regleringsmagasin. Det magasin som har störst betydelse för Gavleån är Storsjön i

Gästrikland, som har en regleringsamplitud på 1,1 m.

SMHI har lämnat följande värden på dels karakteristiska, oreglerade vattenföringar i

Forsbacka, dels med ledning av observationer under åren 1905-1979 uppskattade

karakteristiska vattenförringar vid Åbyfors ca 112 km från Gavleåns mynnig i havet:

Lägsta lågvattenföring 0,9 m³/s

Normal lågvattenföring 5,4 m³/s

Medelvattenföring 18,7 m³/s

Medelhögvattenföring 63 m³/s

Högsta högvattenföring 215 m³/s

Nederbördsområde 2169 km²

Storsjöns area 75 km²

Hyttan.


N

GAVLEÅN - ÖVRE SÄLJETDG + 62,10SG + 61,00

NEDRE SÄLJETDG + 57,5SG + 56,90

Skala 1:1000 i A3

Nuläge

Glödgen

PortvaktshusetÅngpannehuset

Labbis

Fd väg och järnvägsbro

fd Kraftstationsbyggnad

Väg- och dammbro

Rörverksholmen

fd rörvalsverkLysmaskinhus

fd Hytta

fd Götvalsverk

Regleringsdammen

Mellandammen

Kraftverksdammen

Nuvarande kraftverksbro

Nuvarande kraftstation

Hyttan.


F Ö R S L A G

Alternativ 1, 2 och 3

I miljökonsekvensbeskrivningen har tre alternativa lösningar prövats, utvärderats och

jämförts med nollalternativet.

Kraftverket kan byggas vid någon av de tre olika å-fårorna inom utredningsområdet vid

Forsbacka.

• Alternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag i norra å-fåran.

• Alternativ 2 - Huvudalternativet -innebär ett nytt kraftverk i mellersta å-fåran.

• Alternativ 3 innebär ett kraftuttag vid södra å-fåran.

Under arbetets gång har det visat sig att alternativ 2, är det bästa alternativet ur

miljösynpunkt och endast medför viss negativ miljöpåverkan. De mer detaljerade

Hinder med nedfallet träd.

Gråströmmen

Forsbacka bruk

väg 80

Karta som visar var Gråströmmen ligger i förhållande till Forsbacka.

undersökningarna och utredningarna angående miljöpåverkan har därför koncentrerats

till alternativ 2. De alternativa förslagen illustreras på kommande sidor.

Muddring GråströmmenSamtliga alternativ innebär även att man muddrar i den s.k. Gråströmmen för att

få ut en högre fallhöjd i Forsbacka kraftverk. Bedömningen är att utökandet av de

våta sektionerna ger en ökning av medelfallhöjden med åtminstone 40 cm. Det som

förorsakar förluster är bland annat stensamlingar, öar, nedfallna träd m.m. En del av

hindren framgår av nedan redovisat foto.


MELLANDAMMEN

REGLERINGSDAMMEN



KRAFTVERKSDAMMEN

INTAG TILL KRAFTSTATION

NBefintliga luckor används

Utgrävning av utloppskanalen

Rensning och fördjupning av kanalen påverkar grundläggnin-

gen för kringliggande byggnader

Överbyggnad med ny maskinstationpå bef. sump

Befintlig bro med avlastningsytor rivs och byggs om.

Område där den huvudsakliga förändringen sker.

Alternativ 1

Breddning av kanalen påverkar den fd hyttanläggningen negativt



Skala 1:1000 i A3

Befintlig station töms

Alternativ 1 – norra å-fåranAlternativ 1 innebär ett ökat kraftuttag vid norra å-fåran.


FORSBACKA

STENTORPSVÄGEN



N

TILL

FART

SVÄG

FÖRSLAGSRITNING/ ALTERNATIV A

Rensnings- och muddrings-arbeten nedströms stations-

läget.

Gångbron renoveras

Nytt intag till kraftstationen

Ny kraftverks-byggnad

Skala 1:1000 i A3Område där den huvudsakliga förändringen sker.

Alternativ 2

Sumpen byggs om

Befintliga stödmurar utmed å-fåran behålls

Minskat vattenflöde

Ökat vattenflöde

Kanalen rätas ut


Alternativ 2 – mellersta å-fåran - HuvudalternativAlternativ 2 innebär ett nytt kraftverk i mellersta

å-fåran.


N


Alternativ 3

Delar av parken tas i anspråk



Intag till kraftstation

Å-fåran muddras och ev. breddas

Ny kraftverksbyggnad framför den

fd kraftstationen

Nya stödmurar utmed utloppskanalen

fd järnvägsbron rivs och ersätts med ny bro

Sumpen byggs om


Alternativ 3 – södra å-fåranAlternativ 3 innebär ett nytt kraftverk i södra å-fåran.


M K B – A V G R Ä N S N I N G

NivåavgränsningVid avgränsning av en MKB ska hänsyn tas till att vissa frågor kan bedömas

bättre i kommande planer eller i tillståndsprövningar av verksamheter eller

åtgärder. I så fall behöver behandlingen av dem inte vara så djuplodande i denna

miljökonsekvensbeskrivning. MKB:n har i första steget utarbetats för detaljplanen

Forsbacka kraftverk, Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt

kraftverk m.m. MKB:n har sedan kompletterats för att vara underlag till ansökan om

tillstånd till vattenverksamhet.

I MKB för detaljplanen har utretts:

• Om marken är lämplig för kraftverk

• Vilket alternativ som är mest lämplig ur miljösynpunkt

• Hur alternativen kan anpassas för att minimera påverkan

MKB för detaljplanen har legat till grund för denna MKB för ansökan om tillstånd för

vattenverksamhet som även har och kommer att utreda följande frågor vidare:

• muddring i Gråströmmen

• frågor som har direkt anknytning till ingreppet i vattnet i alternativ 2

Geografisk avgränsningGeografiskt avgränsas denna MKB till utredningsområdet vid Forsbacka bruk samt till

Gråströmmen söder om Forsbacka bruk, se kartan.

Den föreslagna exploateringen kan även medföra miljöpåverkan som sträcker sig

utanför utredningsområdet. Detta gäller framförallt påverkan på landskapsbilden,

kulturmiljön och naturmiljön.

Gråströmmen

Forsbacka bruk

väg 80

Karta som visar utredningsområdet vid Forsbacka bruk och Gråströmmen.


Avgränsande miljöaspekterNedanstående sakfrågor bedöms inte ha en betydande miljöpåverkan och studeras

därför inte vidare i denna MKB.

Joniserad strålning, radon

Radon är en luktfri radioaktiv gas som kan sönderfalla till radondöttrar. Dessa följer med

luften in i lungorna, som kan skadas och orsaka lungcancer. Radongas kan komma

från marken under och runt huset.

Inga människor kommer att stadigvarande vistas i byggnader inom utredningsområdet,

vare sig vid Forsbacka bruk eller vid Gråströmmen.

Buller

Vattenkraftverket bedöms inte medföra något buller som kan störa omgivningen.

Risk med farligt gods

Inom området finns ingen prioriterad led för farligt gods. Vattenkraftverket innebär i sig

inga transporter av farligt gods.

Mark – ras och skredrisk

Området bedöms till stor del vara utfyllt med restprodukter från verksamheten.

Fyllningen består av slagg, slig, tegel, sand, grus och trärester. Fyllnadsmassornas

mäktighet bedöms vara 1-1,5 meter. Fyllningen bedöms vara underlagrad av sandig,

grusig morän i södra delen av undersökningsområdet och av organiska jordar i norra

delen. I väster antas moränen gå i dagen. I öster deponeras de restprodukter som

uppkommer i verksamheten. Deponin har använts åtminstone sedan mitten av 1970-

talet. Restprodukter har tidigare och eventuellt även senare använts för utfyllnad av

mark, speciellt i öster mot Gavleån.

En viss erosionsrisk finns i alla alternativ. Påverkan bedöms dock inte som betydande.

Luftkvalitet

Inom utredningsområdet finns inga problem med luftkvaliteten, vilket inte kommer

förändras i och med planförslaget.

Elektromagnetisk strålning

Det är oklart hur lägre magnetiska fält påverkar människor. Det finns studier som

talar för att det kan finnas samband mellan vissa cancerformer och exponering av

magnetfält. Endast de som vistas i omedelbar närhet av kraftledningar utsätts för deras

fält. Magnetfältets storlek vid en 400kV kraftledning är på över 65 meters avstånd från

kraftledningens mittpunkt under 1 mikrotesla.

Inga människor kommer att stadigvarande vistas i byggnader inom utredningsområdet,

vare sig vid Forsbacka bruk eller vid Gråströmmen. Miljöpåverkan bedöms därför inte

som betydande.

Trafiksäkerhet

Vattenkraftverket påverkar inte trafiken i området.


Nuvarande kraftverksdamm, maskinstationsbyggnad och hyttanläggning i bakgrunden.

De äldsta delarna av Forsbacka bruk utgör ett fornlämningsområde (RAÄ 135, Valbo

socken) som är skyddat enligt Kulturminneslagen (2 kap KML). Skyddet innebär att alla

ingrepp i fornlämningsområdet kräver länsstyrelsens tillstånd.

Nuläge

Gråströmmen

Vid den s.k. Gråströmmen finns inga kända fornlämningar eller kulturhistoriskt

skyddade områden.

Industrimiljön vid Forsbacka

Järnhanteringen i Forsbacka går tillbaka till mitten av 1500-talet då en

stångjärnshammare anlades vid den södra å-fåran. Redan 1586 nämns hammaren i

M I L J Ö A S P E K T E R

Kulturmiljö och landskapsbildDet aktuella området vid Forsbacka bruk ligger inom riksintresse för kulturmiljövården (3

kap 6 § MB). Området är en bruks- och industrimiljö med arkitekturhistoriskt intressant

bebyggelse och plan från 1700-talet samt industri- och bostadsbebyggelse från

sekelskiftet 1900.

Följande riktlinjer gäller för riksintresset:

• Områdets karaktär bör bevaras och endast små förändringar göras.

Markanvädningen bör prövas genom detaljplaneläggning eller planutredning.

• Nybyggnad inom området behandlas restriktivt och inom ramen för begreppet

komplementbebyggelse. Höga krav ställs på utformning, placering och

anpassning till befintlig bebyggelse.

• Området eller del av området utgör särskilt värdefull miljö. Ingående byggnader

får ej förvanskas (PBL 3.12). Det är viktigt att de bevaras och att traditionella

material och metoder används vid underhåll (PBL 3:13).

Området omfattas av gällande detaljplan från 1993, som syftade till att säkerställa

de kulturhistoriska värdena som finns i området. Planen skulle också främja en

framtida användning av området och idag är området betecknat med Q som är en

generellbestämmelse där alla typer av verksamheter kan tillåtas med förutsättning att de

kulturhistoriska värdena inte påverkas negativt.

I detaljplanearbetet som nu pågår regleras att den nya kraftverksbyggnaden ska

anpasss till kulturmiljön bl.a. genom en begränsad byggnadshöjd. Rörverksholmen

planläggs som kulturreservat med en användning som ska anpassas till kulturmiljön.

Förhöjd bygglovsplikt och marklov för fällning av träd inom delar av området skyddar

kulturmiljön ytterligare. Den f.d. kraftstationsbyggnaden får användas för småindustri

och är skyddad från rivning samt ändring av exteriör.


skriftliga källor. År 1651 privilegierades järnbruksdriften och ytterligare en hammare med

två härdar byggdes vid mellanfåran. På 1740-talet uppfördes en masugn vid den norra

å-fåran. Vid 1700-talets slut expanderade verksamheten och Forsbacka utvecklades till

ett stort järnbruk. Nya verksbyggnader, bland annat en tredje hammare vid mellanfåran,

en ny herrgårdsanläggning och arbetarbostäder uppfördes, nya vägar och en engelsk

park anlades och allt ordnades efter en rätvinklig plan. Från 1870-talet till 1900-talets

början moderniserades och utökades produktionen ytterligare och bruket utvecklades

till en för tiden mycket modern och storskalig stålindustri. I slutet av 1940-talet var

Forsbacka ett komplett järnverk med närmare 1000 anställda. Strax därefter började

nedläggningarna. 1963 uppfördes en ny industrianläggning, ”Nya verket”, ca 700 meter

norr om det gamla och en stor del av produktionen flyttades dit. I början av 1980-talet

lades nästan all produktion ner i Forsbacka. Nya verket rymmer idag en mindre enhet

som tillverkar produkter av specialstål.

Vid bruket finns idag många bevarade industribyggnader från 1700-talet till 1900-

talets början, dammanläggningar som berättar om vattnets betydelse för industrin,

herrgårdsanläggning från 1700-talet med en engelsk park, arbetarbostäder och

tjänstemannabostäder från olika tidsepoker. Den rätvinkliga planen från 1700-talets slut

är i stort bevarad än idag. Anläggningens storlek är imponerande och en väsentlig del

av upplevelsen. Sammantaget bildar alla dessa komponenter en industrimiljö som har

få motsvarigheter i världen.

Vattenkraften vid Forsbacka

Under 1500-talet var Forsbacka känt för sitt goda ålfiske och redan från 1550-talet

finns det skriftliga belägg på att kronan hade ett ålhus här. Fortfarande på 1850-talet låg

en ålsump i den södra å-fåran.

Att man redan på 1500-talet började använda platsen för stångjärnssmide måste bero

på att forsarna var lätta att användas för kraftproduktion. Åtminstone sedan 1700-talet

har samtliga å-fåror varit reglerade. Fram till mitten av 1850-talet kunde produktionen

drivas helt med hjälp av vattenkraften. Vid denna tid låg masugnen vid den norra

å-fåran, d v s nuvarande kraftverkskanalen, en hammare (norra stångjärnssmedjan)

på norra sidan av mellanfåran, en hammare (mellersta stångjärnssmedjan) på södra

sidan av mellanfåran och en hammare (södra stångjärnssmedjan) vid södra å-fåran.

Dessutom hade bruket ytterligare några mindre smedjor och industribyggnader som

nyttjade vattenkraften. Fram till början av 1900-talet drevs även sågar och kvarnar med

hjälp av vattenkraften i de olika forsarna.

För att kunna driva verket efter den stora ombyggnads- och moderniseringsprocessen

som startade i slutet av 1870-talet var man tvungen att komplettera kraftproduktionen

med ett ångkraftverk och senare med ett gaskraftverk, då vattenkraften inte längre

räckte till.

Redan 1888-89 installerades elbelysning i herrgården och i lilla herrgården. Om elen

producerades med hjälp av ett vattenkraftverk eller ångkraftverk är oklart. Eventuellt

användes det sk lysmaskinshuset vid mellanfåran. Vid sekelskiftet 1900-talet fanns här

en dynamo på 50 KW som drevs av en turbin. Kraftverket här var i bruk till 1910.

År 1899 uppfördes en byggnad för ett vattenkraftverk på norra sidan av södra å-fåran.

Enligt vissa källor togs kraftverket dock inte i bruk förrän 1910, enligt andra källor var

det i drift redan 1899. Här fanns två turbiner. Detta kraftverk var i drift till 1945 då all

vattenkraftproduktion flyttades till det nuvarande läget.

Det nuvarande kraftverket i norra å-fåran togs i bruk 1929. Produktionsutrustningen

består av två francisturbiner som är tillverkade i början av 1900-talet och installerade

här 1945. Turbinerna är uppställda i en öppen sump nedströms dammen. Maskinsalen

och generatorerna är inrymda i en tidigare gaskraftcentral från 1908.


I en inventering av Riksantikvarieämbetet från 1989-93 över svenska vattenkraftverk

(Brunnström & Spade 1995) har det nuvarande kraftverket ur bevarandesynpunkt

placerats på sista platsen inom gruppen ”äldre lågtrycksverk”. Forsbacka 1, d v s

kraftverket från 1899, har i inventeringen placerats i gruppen ”kraftstationer tömda på

maskinell utrustning”. På grund av att den mekaniska och elektriska utrustningen är

borta har byggnaden enligt inventeringen inget bevarandevärde som kraftverk.

Fornlämningsmiljön vid Forsbacka bruk

De äldsta delarna av Forsbacka bruk utgör ett fornlämningsområde (RAÄ 135, Valbo

socken). Fornlämningen utgörs av ett hytt- och hammarområde vilket registrerades i

samband med fornminnesinventeringen 1953. Fornlämningsskyddet avser inte dagens

byggnader och de idag synliga anläggningarna, utan det område i brukets centrala del

i Gavleån där äldre anläggningar är belagda i skriftligt material. Fornlämningens värde

utgörs alltså främst av den vetenskapliga information som de äldre anläggningarna

besitter, medan t.ex. upplevelsevärdena är låga.

Hur brukets bebyggelse och kringanläggningar såg ut under brukets första två hundra

åren är litet känt. Först kring mitten av 1700-talet finns någorlunda detaljerade kartor

över området. De arkeologiska lämningarna har därför potential att tillföra ny kunskap

om brukets etableringsfas och tidiga rumsliga organisation.

Skyddet för fornlämningar regleras i 2 kapitlet i Kulturminneslagen. Skyddet innebär att

alla ingrepp i fornlämningsområdet vid Forsbacka bruk kräver länsstyrelsens tillstånd.

Gavleåns stränder är intressanta ur stenålderssynpunkt. I närområdet finns flera

registrerade lokaler av stenålderskaraktär; på holmen Ålborg har en stenyxa påträffas

(RAÄ 377) och nedströms Forsbacka finns ett flertal boplatser med fynd av keramik,

brända ben och slagen sten (t.ex. RAÄ 473, 452 och 458, utanför kartan). Eftersom

området inte är systematiskt inventerat är det möjligt att ytterligare boplatser kan finnas

_̂

_̂

_̂

_̂

_̂Valbo 377:1 Fyndplats

Valbo 142:1 Byggnad annan


Valbo 135:1 Hytt- och hammarområde

Forsbacka herrgård

¯0 50 10025 Meter

1:2 000

TECKENFÖRKLARING

_̂ Fornminne

Riksintresse kulturmiljö

_̂ Byggnadsminnesregistret

Byggnad

Vatten

Storsjön

Nedre Säljet

Fornminne större objekt

_̂

_̂

_̂

_̂

_̂Valbo 377:1 Fyndplats



Valbo 135:1 Hytt- och hammarområde

Forsbacka herrgård

¯0 50 10025 Meter

1:2 000

TECKENFÖRKLARING

_̂ Fornminne

Riksintresse kulturmiljö

_̂ Byggnadsminnesregistret

Byggnad

Vatten

Storsjön

Nedre Säljet

Fornminne större objekt


inom området. Sannolikheten att hitta stenåldersplatser på Rörverksholmen är dock

liten på grund av att det har bedrivits industriell verksamhet på platsen i flera hundra år.

De norra delarna av holmen består av slagg och kolrester från brukets verksamhet.

Beskrivning av värdebärare – norra å-fåran (Se även karta på s. 11 där byggnaderna är utpekade.)

Det nuvarande kraftverket med sin produktionsutrustning

Det nuvarande kraftverket har enligt uppgift från Gävle Energi tagits i bruk 1929. Den

består av en öppen sump där två francisturbiner är uppställda. Turbinerna är tillverkade

i början av 1900-talet och installerade här 1945. Sannolikt byggdes sumpen om vid

detta tillfälle. I sumpens västra del har det tidigare funnits ytterligare två turbiner som

drev en blåsmaskin i bessemerverket.

Maskinsalen och generatorerna är inrymda i en tegelbyggnad från 1908 som

ursprungligen var en gaskraftcentral. Byggnaden är uppförd med två skepp med

sadeltak i öst-västlig riktning. Mot dammen i öster finns två utskjutande partier med

tunnvälvda tak. Taket är täckt med sinusprofilerad plåt, tunnvalvstaken med falsad plåt.

Byggnaden har stora, rundbågiga, småspröjsade fönster i övervåningen, i övrigt mindre,

spröjsade fönster.

Kraftverket har inget bevarandevärde i ett nationellt perspektiv enligt en inventering

över svenska vattenkraftverk som gjordes av Riksantikvarieämbetet åren 1989-93

(Brunnström & Spade 1995). Däremot har det, tillsammans med maskinstationen, ett

lokalt industrihistoriskt och teknikhistoriskt värde som förmedlare av berättelsen om

järnverkets tidiga kraftförsörjning. Byggnaden som rymmer maskinstationen är också

Utloppskanalen går delvis under götvalsverket. Nuvarande kraftverksbro med sk segmentluckor


en viktig del av upplevelsen av hela industrimiljön på grund av sin oförändrade exteriör

och sitt centrala läge.

Norra å-fåran och kraftverksdammen

Denna å-fåra har präglats mest av den långa industriella verksamheten i Forsbacka.

Den består av en kraftverksdamm och sump och efter kraftverket en lång utloppskanal

som kantas av storskaliga äldre industribyggnader, fd hyttan på västra sidan och fd

ångpannehusen och götvalsverket på östra sidan. Kanalen har gjutna betongväggar

fram till utloppet mot Nedre Säljet där den går under en bred bro/kulvert, delvis

under götvalsverket. Botten består av grus och sten och eventuellt slagg och andra

restprodukter efter den tidigare tillverkningen. Över kanalen går en transportbana

mellan fd götvalsverket och vällugnen som fanns i hyttan. Banan är utformad som en

överbyggd bro med väggar och tak av sinusprofilerad plåt.

Kraftverksdammens, sumpens och utloppskanalens utformning tillsammans med de

storskaliga verksbyggnaderna ger å-fåran ett högt industrihistoriskt värde, de bildar ett

industrilandskap med mycket höga kulturhistoriska värden och skapar en genuin och

mäktig upplevelse. Platsen är en oersättlig del av helhetsmiljön vid Forsbacka bruk.

Vattennivån och vattenflödet i denna å-fåra har tidigare helt påverkats av

vattenkraftverket. Idag när kraftverket är ur bruk är vattennivån i sumpen lika med Övre

Säljets och i utloppskanalen med Nedre Säljets. Eftersom turbinerna står, står även

vattnet stilla. Att det finns vatten i denna å-fåra betyder mycket för upplevelsen av

platsen och för landskapsbilden.

Kraftverksbron

Den nuvarande kraftverksbron har sannolikt uppförts i mitten av 1940-talet då de

nuvarande turbinerna installerades. Bron är en stålbalkbro i två spann med landfästen

och mellanstöd av betong. Uppströms dammen är stränderna stensatta med

natursten. Räcken är av vinkeljärn och av äldre modell, eventuellt är de ursprungliga.

Dammanläggningen har sk segmentluckor, svängluckor av stål som lyfts uppåt när

vattenflödet genom dammen ska ökas. Till kraftverksbron hör även en sump av

betong där turbinerna finns, andra betong- och stålkonstruktioner, bland annat olika

lyftanordningar samt en liten gångbro på nedströmssidan av dammen för inspektion.

Som skydd mot vägen och mot öster har man satt upp ett Gunnebostängsel.

Kraftverksbron med sina betong- och stålkonstruktioner har ett teknikhistoriskt

värde. Den är en viktig del av järnverket med alla dess anläggningar. Kraftverksbron

ser ut att till stora delar vara oförändrad sedan mitten av 1900-talet. Detta gör till att

anläggningen förmedlar en känsla av hög ålder vilket ökar upplevelsen av industrimiljön.

Industrilandskapet med fd järnverkets byggnader

Norr om kraftverket ligger järnverkets mäktiga hyttanläggning i tegel från 1913-1918.

Från kraftverket sett består den av en masugnsbyggnad med brutet och valmat

tak, rostugnsbyggnad med fyra karaktäristiska rostugnspipor och sinterverket med

sadeltak. Taken är täckta med sinusprofilerad plåt och TRP-plåt, samtliga fönster är

spröjsade och av varierande storlek. Grunden är till största delen av betong, men

mot utloppskanalen även av natursten. Stengrunden härrör sannolikt från de tidigare

masugnsanläggningarna på platsen. En masugn har legat här sedan 1740-talet då

bruket startade en tillverkning av eget tackjärn. Hyttanläggningen användes fram

till 1954. Två av masugnarna är bevarade i relativt oförändrat skick och på en av

masugnarna har masugnskransen rekonstruerats på 1990-talet. Hyttkomplexet i

Forsbacka var vid uppförandet en mycket modern anläggning och dessutom ovanligt

stor. På grund av detta och genom att den är så oförändrad är anläggningen det enda

av sitt slag i världen och oersättlig ur industrihistorisk synpunkt. För besökaren ger


hyttan en unik och magnifik upplevelse.

Till öster om kraftverket ligger fd götvalsverket från slutet av 1880-talet. Det nuvarande

utseendet härrör främst från en ombyggnad 1946. Byggnaden har tegelfasader,

grunden är av betong och slaggsten. Utloppskanalen går under götvalsverkets

nordvästra del och denna del av byggnaden står därför på gjutna betongpelare. Taket

är täckt med TRP-plåt, fönstren är stora och spröjsade, men trasiga och idag täckta

med plastskivor. Götvalsverket användes fram till 1981. Det har ett industrihistoriskt

värde och är även en viktig del av järnverket och hela bruksmiljön i Forsbacka.

Utsikt mot nedre säljet från norra å-fåran. Mellanfåran sedd från norr med lysmaskinshuset till höger.

Beskrivning av värdebärare – mellanfåran (Se även karta på s. 11 där byggnaderna är utpekade.)

Lysmaskinshuset

På västra sidan av mellanfåran står det sk lysmaskinshuset där Forsbackas första

vattenkraftverk troligen installerades i slutet av 1880-talet. Här drevs en dynamo på 50

KW av en turbin. Kraftverket var i bruk till 1910.

Byggnaden är uppförd i slutet av 1800-talet i slaggsten på en grund av natursten och

slaggsten. Tälttaket är täckt med falsad plåt. På taknocken står ett stativ för elledningar.

Lysmaskinshuset har ett högt kulturhistoriskt värde byggnadstekniskt med sin

slaggstensstomme och teknikhistoriskt då den berättar om brukets tidiga elektrifiering.


Byggnaden är också en viktig komponent för upplevelsen av industrimiljön med sitt

centrala läge intill vägen genom bruket.

Produktionsutrustningen på Rörverksholmen

Ingen produktionsutrustning finns kvar i lysmaskinshuset. Öster om mellanfåran

står tre äldre maskiner från bruket uppställda som museiföremål. Här fanns tidigare

ett rörvalsverk från 1895 som revs i slutet av 1960-talet. En ånghammare från

rörvalsverket står kvar på sin ursprungliga plats, de två andra maskinerna har flyttats

hit från andra delar av bruket. Ett sk. universalvalsverk av Zweigbergks konstruktion

från 1875 har ursprungligen stått i mediumvalsverket och en smidespress MA7E från

Munktell i manufaktursmedjan från 1903. De äldre maskinerna har ett teknikhistoriskt

värde, framför allt ånghammaren som står kvar på sin ursprungliga plats. De övriga

maskinerna har ställts ute som museiföremål utan sitt sammanhang. Maskinerna är

dessutom dåligt skyltade vilket ytterligare minskar förståelsen av dem.

Mellanfåran

Mellanfåran är tydligt påverkad av den långa industriepoken i Forsbacka, även om

inga verksbyggnader ligger alldeles intill den. Ursprungligen var mellanfåran betydligt

bredare. I slutet av 1700-talet hade den delvis fyllts igen med slagg som bildade

två öar vilket gjorde att mellanfåran bestod av tre separata strömfåror. I början av

1800-talet slogs fårorna ihop. Den nuvarande sträckningen är sannolikt från slutet av

1800-talet. Idag fungerar mellanfåran som en regleringsdamm, även om vatten sällan

släpps in i den. Mot väster har kanalen en äldre stensättning och mot öster består

väggen av ett betongfundament som härrör från det tidigare rörvalsverket på platsen.

Stenläggningen har sättningar och ett antal stenar har rasat ner i å-fåran. Närmast

dammen har mellanfåran en hårdgjord botten som sannolikt härrör från tiden för

rörvalsverket. Nedströms består bottnen av sten, delvis finns här stenar som har rasat

ner från stensättningen mot väster. På botten växer sly och små träd pga. att vatten

sällan släpps genom dammen. Resterna efter rörverket gör att mellanfåran har ett

industrihistoriskt värde. Den är också en viktig del i upplevelsen av hela industrimiljön i

Forsbacka.

Mellanfåran är idag torrlagd, det sipprar dock lite vatten genom dammluckan som är

otät. Den torrlagda å-fåran påverkar det kulturhistoriska värdet och landskapsbilden

negativt.

Uppströms dammen är Övre Säljets östra strand stensatt medan den västra är

gräsbevuxen. Stränderna är välskötta och ger platsen parkkaraktär. Parken är en del

av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent i bruksmiljön och helhetsupplevelsen i

Forsbacka.

Äldre produktionsutrustning står idag utställd på Rörverksholmen.


Broarna över mellanfåran

Över mellanfåran går två broar, en kombinerad väg- och dammbro och en fd

väg- och järnvägsbro som idag används som gångbro. Vägbron är en stålbalkbro

med landfästen och brobana av betong. Räckena är av äldre typ, med vinkeljärn.

Ståldetaljerna är svartmålade. Dammen är en sk spettdamm och dammluckorna är av

träplank. Den nuvarande bron är sannolikt från mitten av 1900-talet, men på samma

plats har det funnits en bro åtminstone sedan uppförandet av norra hammaren på

1650-talet. Den fd väg- och järnvägsbron är en stålbalkbro i två spann. På platsen har

det funnits en bro sedan slutet av 1800-talet, men den nuvarande bron är sannolikt

från mitten av 1900-talet. Landfästet mot väster är uppbyggt av huggen sten och

stenbumlingar med betongavjämning. Det östra landfästet är av betong och härrör

eventuellt från det tidigare rörvalsverkets tid. Mellanstödet som är av betong fungerar

också som en isbrytarnos. Bron har tidigare även burit upp en smalspårig järnväg på

uppströmssidan, för transporter inom bruket, men rälsen är idag borta. Räckena är av

gråmålad rundstång och sannolikt samtida med bron. Brobanan är av träplank och i

dåligt skick.

Av de två broarna har den fd väg- och järnvägsbron ett högt kulturhistoriskt värde,

dels ur teknikhistoriskt, men också ur industrihistoriskt synpunkt då den tillsammans

med bron över regleringsdammen berättar om transporterna inom järnverket vid mitten

av 1900-talet. Med sin enkla utformning är den också en del av upplevelsen och

helhetsmiljön vid bruket.

Utsikt över mellanfåran, Rörverksholmen och Nedre Säljet från mellandammen.Parklandskapet vid Övre Säljet sett från Labbis, från väster. Till vänster mellandammen,

till höger regleringsdammen.


Marken och vegetationen vid mellanfåran

Öster om mellanfåran finns grunder efter ett rörvalsverket som uppfördes 1895, lades

ner 1944 och revs i slutet av 1960-talet. Mot norr finns rester efter en slaggstensmur

bevarade och mot kanalen är grunden av betong. Rörverkets gjutna betonggolv

finns också kvar, dock i dåligt skick med relativt stora hål. Grunden är också beväxt

med gräs och sly och liknar idag en gräsplan. De bevarade grunderna har ett

industrihistoriskt värde, de är dock svåra att förstå eftersom området är dåligt skyltat.

Vegetationen har inget kulturhistoriskt värde.

I norra delen av den sk Rörverksholmen finns gott om gammal slagg, vilket tyder på att

området tidigare användes som slaggvarp. I början av 1900-talet låg här ett kolupplag

och marken är fortfarande svart efter kolet. På grund av lämningarna i marken är

industrihistorien påtaglig på platsen.

Marken väster om mellanfåran består idag av en gräsyta. Även här har det tidigare

stått en mindre industribyggnad, ett fläkt- och turbinhus som sannolikt hörde ihop med

lysmaskinshuset. Några synliga lämningar efter byggnaden finns inte kvar.

Uppströms dammen består Övre Säljets stränder av välskötta gräsytor vilka ger platsen

parkkaraktär. Parken är en del av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent av hela

bruksmiljön i Forsbacka.

Vegetationen nedanför dammen består av gräs och sly och i norra delen av

Rörverksholmen gles blandskog med björk och tall. I mellanfåran växer gräs och sly och

mindre träd. Vegetationen har inget kulturhistoriskt värde.

Landskapsbilden vid mellanfåran

I området kring mellanfåran präglas landskapsbilden av äldre byggnader och lämningar

efter tidigare verksamhet. Flera äldre träd och gräsbeväxta ytor ger platsen en

parkliknande karaktär. Närheten till vatten är påtaglig genom att man på en lång sträcka

har direktkontakt med Övre Säljet. Känslan av industrimiljö är här inte lika påtaglig som i

andra delar av bruket. Från vägbron har man en fin utsikt mot Nedre Säljet.

Fundament, murar och järnvägspår

Vid sidan av lämningarna efter rörverket finns vid mellanfåran även andra

lämningar. Längst i söder, mot Stentorpsvägen, finns en lång mur av natursten,

slaggsten och betong. Muren har sannolikt varit en del av verksbyggnadernas

grundläggning. Naturstenen härrör eventuellt från rörverkets företrädare på platsen,

en stångjärnssmedja som uppfördes 1806. Slaggstenen kan höra ihop med rörverket.

Betongen har sannolikt tillkommit i samband med uppförandet av den nuvarande bron.

Med naturstenen, slaggstenen och betongen har muren tre tydliga årsringar. Muren är

ett viktig karaktärsskapande element och betyder mycket för upplevelsen av platsen.

I norra delen av området finns lämningar efter en tidigare smalspårig järnväg för

transporter inom järnverket. Rälsen och en vändskiva finns bevarade, dessutom

står en järnvägsvagn med stålämnen kvar på platsen. Järnvägsspåren har ett högt

industrihistoriskt värde då de berättar om transporterna inom järnverket och en viktig

del av upplevelsen av den industrihistoriska miljön.


Beskrivning av värdebärare – södra å-fåran (Se även karta på s. 11 där byggnaderna är utpekade.)

Kraftstationsbyggnaden från 1899

Kraftstationsbyggnaden från 1899 är sammanbyggd med en fd brandstation från

1910-talet. Båda byggnaderna är uppförda av tegel på grund av huggen natursten/

slaggsten. På baksidan har brandstationen stomme av träplank och fasad av träpanel.

Kraftstationen är placerad alldeles vid södra å-fåran så att byggnadens grund utgör

en del av dess stensatta västra sida Den är uppförd i för tiden typisk industriarkitektur

med välbearbetade fasader, stora, småspröjsade, segmentbågiga fönster och bred

takfot med figursågade taktassar. Brandstationens spruthusdel har enklare arkitektonisk

utformning, medan slangtornet är uppfört i en medeltidsinspirerad stil. Kraftstationen

har plåttak av TRP-plåt, brandstationen av tvåkupigt tegel. Båda byggnadernas

exteriörer har endast genomgått mindre förändringar och de har ett högt arkitektoniskt

värde. De är också viktiga bärare av historien, kraftstationen berättar om den tidiga

elektrifieringen och brandstationen om samhällets uppbyggnad under bruksepoken.

Med sin placering vid södra å-fåran, intill herrgården och kontoret är byggnaderna

också en viktig del i upplevelsen av hela bruksmiljön i Forsbacka.

Södra å-fåran

Den södra å-fåran har påverkats längst av industriell tillverkning i Forsbacka. Det var

här den första hammaren anlades vid mitten av 1500-talet. Senare har det funnits både

Kraftverket från 1899 med brandstationen vid södra å-fåran. Fd järnvägsbron över södra å-fåran sedd från öster. I bakgrunden hyttanläggningen.


mjölkvarn, sågverk och flera verksbyggnader här. Ursprungligen bestod å-fåran av flera

fåror. Den nuvarande sträckningen härrör sannolikt från början av 1900-talet, även om

förändringar har skett även efter 1940-talet. Bland annat fanns det länge en tredje bro

över den södra fåran, från herrgården rakt norrut till Rörverksholmen.

Uppströms fd järnvägsbron har den södra å-fåran formen av en kanal med väggar

av huggen natursten, under vattenytan av betong. Stenarbetena är mycket välgjorda

och bidrar till att ge kanalen en mer påkostad och ståndsmässig karaktär än de andra

å-fårorna. Nedanför bron har å-fåran mer naturlig karaktär. Kanalen har stenig botten

vilket gör att vattnet rör sig på ett naturligt, forslikt sätt.

Bakom den gamla kraftstationsbyggnaden finns rester efter en utloppskanal med

stensatta väggar.

Den södra å-fåran har på grund av dess påkostade utformning ett högt arkitektoniskt

värde. Det forsande vattnet gör att fåran upplevs som en del av parklandskapet.

Den utgör en del av herrgårdsmiljön och därmed en viktig del i upplevelsen av hela

bruksmiljön.

Vattenflödet i södra å-fåran varierar kraftigt beroende av vattennivån i Övre Säljet. Då

kraftverket i kraftverksdammen står idag släpps allt vatten genom regleringsdammen

vilket ger å-fåran ett kraftigt vattenflöde. Det forsande vattnet har ett mycket högt

upplevelsevärde.

Broarna över södra å-fåran

Regleringsdammen består av fyra utskov med motordrivna luckor av stål. Den är senast

ombyggd ca 1987 och har inget kulturhistoriskt värde.

Nedströms regleringsdammen finns en lång fd järnvägsbro i sju spann. Bron är

en stålbalkbro med landfästen och mellanstöd av betong. Mellanstöden fungerar

också som en isbrytarnosar. Brobanan är av träplank och i mitten finns den gamla

järnvägsrälsen bevarad. Räckena är av gråmålad rundstång och sannolikt samtida

med bron. På platsen har det funnits en bro sedan slutet av 1800-talet, men den

nuvarande bron är sannolikt från mitten av 1900-talet. Tillsammans med bron över

mellanfåran har denna bro tidigare använts för transporter inom bruket. Bron har ett

mycket högt teknikhistoriskt och industrihistoriskt värde på grund av dess utformning

och den bevarande järnvägsrälsen. Med sin enkla utformning är den också en del av

upplevelsen av hela bruksmiljön.

Marken och vegetationen vid södra å-fåran

Uppströms regleringsdammen vid Övre Säljet finns en parkmiljö med välskötta gräsytor

och flera gamla lövträd (lönnar och björkar) vilket ger platsen parkkaraktär. Parken är en

del av herrgårdsmiljön som är en viktig komponent i upplevelsen av hela bruksmiljön i

Forsbacka.

Nedanför dammen består marken till stora delar av gamla slaggvarpar som senare har

använts som underlag för nya industribyggnader. Några lämningar efter byggnaderna

är bevarade, men marken är till stora delar bevuxen med gräs och sly vilket gör

lämningarna svåra att identifiera.

I början av 1900-talet låg ett kolupplag på nordöstra delen av Rörverksholmen och

marken här är fortfarande svart efter kolet. Slaggen, kolet och lämningarna efter den

långa industriella verksamheten gör att marken har ett högt industrihistoriskt värde.

Värdet minskas dock av det faktum är markytorna, framför allt på Rörverksholmen

nedanför den gamla kraftstationen, är dåligt skötta vilket minskar både tillgängligheten

och upplevelsen av platsen.

Vegetationen på Rörverksholmen består av gräs och sly och i norra delen av gles

blandskog med björk och tall. Vegetationen här har inget kulturhistoriskt värde. Även

söder om å-fåran är marken gräsbevuxen och slyig, en bit bort tar den idag vildvuxna

engelska parken vid.


Landskapsbilden vid södra å-fåran

Intill regleringsdammen präglas landskapsbilden av herrgårdsmiljön med flera äldre träd

och välskötta gräsytor, i söder tar den engelska parken vid. Här finns även det gamla

vattenkraftverket och lämningar efter tidigare verksamhet, men karaktären är här mer

ståndsmässig än i andra delar av bruket. Närheten till vatten är påtaglig genom att man

på en lång sträcka har direktkontakt med Övre Säljet. Från regleringsdammen har man

en mycket fin utsikt mot Nedre Säljet där det forsande vattnet är en viktig beståndsdel.

Fundament, murar och järnvägsspår

På Rörverksholmens nordöstra del har det funnits flera verksbyggnader. Av dessa

finns lämningar efter ett tubmagasin, i form av slaggstensmurar, betongfundament

och -golv bevarade. Lämningarna är idag övervuxna med gräs och sly och svåra att

hitta. Även söder om södra å-fåran har det stått flera byggnader varav ruinen efter fd

manufaktursmedjan från 1806 är bäst bevarad.

På Rörverksholmen, på bron över södra å-fåran och vid ruinen efter

manufaktursmedjan går en smalspårig järnväg för transporter inom järnverket.

Rälsen finns bevarad, dessutom står en järnvägsvagn med stålämnen söder om

den södra å-fåran. Järnvägsspåren har ett högt industrihistoriskt värde då de

berättar om transporterna inom järnverket och är en viktig del av upplevelsen av den

industrihistoriska miljön.

Effekter och konsekvenser

Muddringen vid GråströmmenMuddringen vid Gråströmmen som planeras oavsett alternativ innebär ingen påverkan

på skyddade eller inventerade kulturmiljöer.

Bedömningen av de olika alternativens påverkan på kulturmiljön vid Forsbacka har

gjorts utifrån deras påverkan på ett antal kulturmiljöfaktorer, sk värdebärare.

Industrimiljön vid Forsbacka

Samtliga alternativ

När det gäller den nuvarande kraftstationen och maskinstationen kommer

kraftverket att tas ur drift, turbinerna tas bort och maskinstationen tömmas på

produktionsutrustning, inklusive generator. Detta innebär att byggnaden kommer att stå

utan funktion vilket minskar dess teknikhistoriska värde och på sikt kan innebära att det

blir svårare att motivera ett framtida underhåll.

I samtliga alternativ kommer sumpen vid det nuvarande kraftverket att byggas om för

att antingen anpassas till ett nytt kraftverk (alt 1) eller för reglering av vattenståndet i

Gavleån (nollalternativ, alt 2 och alt 3).

Vid samtliga alternativ, utom i nollalternativet, behöver man också installera en s.k.

grindrensare vid intaget som skrapar bort löv och annat skräp. Utformningen beror på

vilket alternativ som väljs.

Nollalternativ

Även nollalternativet medför påverkan på kulturmiljön eftersom det nuvarande

kraftverket tas ur drift, maskinstationen töms och sumpen byggs om. Vattenflödet i

dammar och å-fåror påverkas inte om den nuvarande kraftverksdammen används som

regleringsdamm i fortsättningen.


Alternativ 2 - Huvudalternativet

Alternativ 2 berör direkt inga byggnader. Indirekt berörs det sk. lysmaskinshuset pga.

att en ny maskinstation uppförs ovanför å-fåran. För att minska risken för skador på

lysmaskinshusets konstruktion förslås ett avstånd på ca 2 meter lämnas mellan den

och maskinstationen. Maskinstationen föreslås göras så låg som möjligt, dvs. med ca

2 meters invändig höjd (ståhöjd) och med ett platt tak för att inte dölja lysmaskinshuset

och för att bevara utsikten från vägbron ner mot Nedre Säljet.

Själva å-fåran påverkas genom den nya maskinstationen och genom att den kommer

att användas som utloppskanal. Å-fåran kan i stort sett behålla sin nuvarande

utformning och bredd. Den måste dock grävas ur för att den sk. våta arean ska bli

tillräckligt stor. I mitten där kanalen är som djupast, blir den ca 2,5 meter djupare

jämfört med idag. Kanalens sidor kommer också att rätas ut vilket på östra sidan berör

en mindre del av lämningarna efter rörverket. De befintliga murarna på båda sidor av

mellersta å-fåran bevaras och förstärks. Stenmuren på västra sidan renoveras. Även

den befintliga muren nedanför vägen bevaras. Den fd väg- och järnvägsbron kan vara

kvar.

Den utställda produktionsutrustningen på Rörverksholmen kan stå kvar och påverkas

inte. Markytor, grunder och andra lämningar efter tidigare byggnader vid mellanfåran

påverkas av att underhållsfordon måste komma fram till maskinstationen. För att

minska ingreppen kommer trafiken att använda västra sidan av å-fåran. Här har det

tidigare stått en mindre industribyggnad, ett fläkt- och turbinhus som sannolikt hörde

ihop med lysmaskinshuset. Marken här består idag av en gräsmatta och inga synliga

lämningar efter byggnaden finns kvar. Påverkan på kulturmiljön blir därför liten.

Intaget till den nya kraftstationen placeras under den befintliga vägbron bedöms

kunna utformas likt dagens damm. Påverkan på kulturmiljön blir därför liten. Hur själva

Nollalternativet medför ingen påverkan på kända fornlämningar.

Alternativ 1

Alternativ 1 med ett nytt kraftverk i befintligt läge innebär att den nuvarande

kraftverksanläggningen, inkl kraftverksbron med dess betong- och stålkonstruktioner,

rivs och byggs om. Sumpen förses med en överbyggnad för en ny maskinstation då

den gamla inte kan användas tillsammans med det nya kraftverket. Ingreppen i den

nuvarande anläggningen och uppförandet av en ny byggnad på denna centrala plats i

järnverksmiljön skulle innebära en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön.

Vidare innebär alternativ 1 att utloppskanalen breddas, rensas och fördjupas.

Breddningen kommer enligt förslaget att göras på västra sidan vilket påverkar

hyttanläggningen. Masugnsbyggnadens grunder behöver förstärkas vilket innebär

stora ingrepp i den unika anläggningen. Fördjupningen påverkar främst götvalsverkets

grundläggning. De pelare som håller uppe byggnadens nordvästra hörn behöver

förstärkas vilket innebär att även denna byggnad påverkas negativt av åtgärden.

När det gäller vattenytorna i norra å-fåran kommer de att påverkas genom den nya

maskinstationen som uppförs ovanför den befintliga sumpen. Maskinstationen innebär

även att utsikten, dels från bron över å-fåran, dels från öster mot hyttanläggningen

påverkas negativt.

Vattenflödet i norra å-fåran ökar vilkets är positivt för kulturmiljön. Samtidigt kommer

vattenflödet i södra å-fåran att minska.

Alternativ 1 medför ingen påverkan på kända fornlämningar.

Sammantaget innebär alternativ 1 en mycket stor påverkan på kulturmiljön genom de

stora ingreppen i den unika hyttanläggningen vid Forsbacka bruk. Upplevelsevärdena i

hela bruksmiljön skulle även minskas på ett mycket påtagligt sätt.


anläggandet av intaget påverkar stränderna och parkmiljön vid Övre Säljet är ännu inte

klarlagt.

Alternativ 2 kräver att man anlägger en tillfällig väg för byggtrafiken. Påverkan på

kulturmiljön beror på vägens placering. Det sämsta alternativet är att anlägga vägen på

östra sidan av mellanfåran där det finns lämningar efter fd rörverket. Om lämningarna

skadas av trafiken skulle det innebära en stor påverkan på de industrihistoriska

värdena.

Alternativ 2 ökar vattenflödet i mellanfåran vilket är positivt för kulturmiljö, landskapsbild

och upplevelse av platsen. Samtidigt minskar vattenflödet i de två andra å-fårorna vilket

innebär negativ påverkan där.

Arbetet med utloppskanalen innebär ett tillståndspliktigt ingrepp i RAÄ 135. Dock

bedöms de delar ingreppet berör redan vara förstörda av senare grundarbeten varför

ingen ytterligare arkeologisk åtgärd bedöms nödvändig inom fornlämningen.

Sammantaget innebär alternativ 2 en viss negativ påverkan på kulturmiljön genom den

nya maskinstationen som uppförs ovanför å-fåran, borttagandet av mittersta brostödet

vid den fd väg- och järnvägsbron och intaget som anläggs i parkmiljön vid Övre Säljet.

Alternativ 3

I Gävle Energis utredning om alternativa placeringar för det nya kraftverket görs

bedömningen att det inte är möjligt att använda kraftstationen från 1899 vid södra

å-fåran på grund av att byggnaden är för liten. Vid en ombyggnad skulle exteriören

inte kunna bevaras. Vidare visar utredningen att den enda möjliga placeringen för det

nya kraftverket är framför kraftstationen, intill Stentorpsvägen. Detta innebär att den

kulturhistoriskt värdefulla byggnaden i stort sett skulle döljas bakom det nya kraftverket.

Alternativ 3 påverkar den södra å-fåran på flera sätt. Det nya kraftverkets utloppskanal

placeras framför kraftstationen från 1899. För att vattnet som leds ut från kraftverket

inte ska skada kraftstationen byggs stödmurar på bägge sidor om utloppskanalen.

Både placeringen av utloppskanalen och stödmurarna innebär stora ingrepp på å-fåran

där de påkostade stensatta väggarna är en viktig värdebärare.

Ett nytt kraftverk i detta läge ökar vattenflödet i södra å-fåran. Samtidigt minskar

vattenflödet i norra å-fåran. Alternativ 3 kräver också att å-fåran rensas och muddras

eventuellt även breddas mot öster. Arbetena innebär att å-fåran får en helt annan

karaktär och att den fd järnvägsbron måste rivas och ersättas med en ny bro.

Landskapsbilden, parkmiljön och vegetationen vid södra å-fåran påverkas påtagligt

genom att intaget till det nya kraftverket måste placeras norr om nuvarande

regleringsdammen. En större del av parken behöver tas i anspråk och många träd

avverkas vilket påverkar både de kulturhistoriska värdena samt upplevelsen av platsen

negativt. En eventuell breddning av å-fåran mot söder skulle innebära att vegetationen

även på södra sidan skulle påverkas.

Lämningar efter tidigare industribyggnader, bland annat på ruinen efter

manufaktursmedjan, kan påverkas negativt av att å-fåran kan behöva breddas på östra

sidan.

När det gäller fornlämningar innebär alternativ 3 ett tillståndspliktigt ingrepp i RAÄ 135.

Området ligger i anslutning till den första kända hammaren på platsen, och det kan

inte okulärt avgöras hur mycket som förstörts av senare tiders verksamhet. Inom de

områden där markingrep och rensningsarbeten planeras bedöms en förundersökning

därför vara nödvändig. Detta gäller även udden på Rörverksholmen, även om denna

formellt ligger utanför fornlämningen. Udden har enligt det historiska kartmaterialet inte

varit exploaterad de senaste århundradena, vilket gör att äldre anläggningar kan vara

bevarade. Det strategiska läget gör att såväl lämningar kopplade till järnhanteringen

som stenåldersboplatser kan förekomma.


en standardmodell, utan rensaren ska utformas utifrån den aktuella platsens

förutsättningar.

Upplevelsen av flödande vatten är viktig för hela bruksmiljön i Forsbacka. Vid alla tre

alternativ kan påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden minskas om vatten från

Gavleån alltid släpps till samtliga å-fåror.

För att minska skadorna som kan uppstå under byggtiden är det viktigt att alla

anläggnings- och byggarbeten görs med största varsamhet och med hänsyn till

platsens värden.

Alternativ 1

Utöver de tidigare nämnda förslagen är möjligheterna till att minska påverkan på

kulturmiljön små i alternativ 1.

Alternativ 2

Under arbetet med MKB:n har Gävle Energi undersökt de olika alternativen för kraftverk

i mellanfåran. Möjligheterna till att ytterligare minska påverkan på kulturmiljön är små

utöver de förslag som nämnts tidigare.

Alternativ 3

Gävle Energi har under arbetet med MKB:n undersökt de olika alternativen för

kraftverk i södra å-fåran. Möjligheterna till att minska påverkan på kulturmiljön, utöver

de förslag som nämnts tidigare, är små i detta alternativ. I nedre delen av å-fåran kan

påverkan minskas något om fd järnvägsbron kan demonteras inför rensnings- och

muddringsarbetena och rekonstrueras efteråt och om landfästen och mellanstöden kan

bevaras. För att detta ska vara möjligt krävs sannolikt att å-fåran inte behöver breddas.

Sammantaget innebär alternativ 3 en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön

genom placeringen av det nya kraftverket framför den gamla kraftstationen, intagets

placering i parkmiljön, utloppskanalens anslutning till å-fåran och de stora ingreppen

som rensning och muddring av å-fåran medför. Eventuell breddning av å-fåran mot

öster skulle medföra ytterligare negativ påverkan.

Skadeförebyggande åtgärder

Samtliga alternativ (inklusive nollalternativet) Så mycket som möjligt av den befintliga kraftverksanläggningen, inkl. kraftverksbron

och andra konstruktioner, bör lämnas kvar vid nedläggningen för att bli en del av den

museala miljön på platsen.

De mest akuta skadorna i anläggningen bör åtgärdas i samband med nedläggningen,

oavsett alternativ. Nedmontering av all utrustning måste också göras med stor

varsamhet och med hänsyn till byggnaden.

Gävle Energi bör också undersöka möjligheterna till att lämna produktionsutrustningen

i den nuvarande maskinstationen kvar och medverka till att den kan bevaras som ett

museum som berättar om kraftförsörjningen vid Forsbacka bruk.

Alternativ 1, 2 och 3Vid de tre alternativen som innebär anläggande av ett nytt kraftverk kommer

maskinstationen att bli den mest synliga beståndsdelen av den nya anläggningen. Den

nya byggnaden bör vid samtliga alternativ dimensioneras på ett sådant sätt att den

innebär minsta möjliga påverkan på kulturmiljön och landskapsbilden. Den får gärna ha

ett nutida formspråk som dock utgår ifrån platsens specifika förutsättningar.

En annan synlig beståndsdel är den sk grindrensaren som behövs vid intaget.

För att påverkan på kulturmiljön ska bli så liten som möjligt ska man inte välja


Naturmiljö – växt- och djurliv

Nuläge

Forsbacka bruk

Inom utredningsområdet vid Forsbacka bruk finns inga inventerade eller skyddade

naturområde. Där förändringar kommer att ske finns inte heller några inventerade

skyddade arter registrerade.

Gråströmmen

Området vid Gråströmmen är inkluderade i naturvårdsprogramsområdet Gavleån. Hela

Naturvårdsprogramsområdet sträcker längs Gavleån från strax söder om Forsbacka

kraftverk ner till södra delarna av Valbo. Området har klassats som av mycket högt

naturvärde (II på en skala från I-III) och särskilt hänsynskrävande. Området är av värde

p.g.a. områdets zoologi, friluftsliv och landskapsbild. Mellan de båda fördämningarna

i Forsbacka och Mackmyra är Gavleån lugntflytande, ofta med stor utbredning och

till stor del omgiven av våtmarker. Vatten- och strandvegetation är bitvis rik. Ån har

dessutom visst intresse som fågellokal. Inga inventerade eller skydade arter finns

registrerade vid Gråströmmen.

Gavleån

Gavleåns hela tillrinningsområde är 2460 km2 och består till cirka 80 % av skogs-

och myrmarker. Vattnet är därför naturligt brunt och humusrikt. Vattenkvaliteten har

förbättrats de senaste decennierna och genomgick kring 1977 en klar förbättring då

främst pH men även alkalinitet plötsligt steg. Orsaken kan spåras till nedläggandet av

Mackmyra sulfitfabrik. Halten av näringsämnen i ån har inte förbättrats på samma sätt.

Totalfosfor har inte sjunkit de sista decennierna medan halten totalkväve visar tendenser

till att minska på 2000- talet. Metallhalterna (mätt i mossa) är numera låga, förutom

kvicksilver där halten fortfarande bedöms som hög.

Gavleån är helt reglerad med sju vattenkraftverk i Gavleån som samtliga ägs av Gävle

Energi. Dammarna begränsar eller förhindrar helt spridningsmöjligheterna för många

arter, inte minst för fiskar. Minimitappningen vid Forsbacka är 2 m3/s.

Huvudsakliga fiskarter i Gavleån är i dagsläget gös, gädda, abborre och karpfisk. Nedre

Gavleåns fiskevårdsområde har sedan 1998 dessutom årligen satt ut lax och öring i

Gavleån och ett svagt öringsbestånd har etablerat sig vid Mackmyra. Regnbåge sattes

enligt fiskevårdsplanen också ut i Gavleån, men man påpekade i planen att detta kunde

hota det svaga öringbeståndet.

Enligt flera källor var Gavleån länge känt som ett av Sveriges finaste flodkräftvatten,

men i början av 1990-talet slogs i stort sett hela kräftbeståndet ut. I början av 2000-

talet påträffades illegal inplanterad signalkräfta i en av sjöarna ovanför Hofors.

Muddring av Gavleån för att konstruera lekplatser har enligt Nedre Gavleåns

fiskevårdsområde tidigare skett en gång men med klent resultat. Organisationen

anger att det genom begränsningar av kustfisket nu finns större laxar och öringar men

att dessa blir stående vid första kraftverket. Fiskevårdsplanen anger också att den

viktigaste fiskebefrämjande åtgärden vore att undanröja det nedre vandringshindret vid

Strömdalens kraftverk På så sätt skulle öring kunna ta sig upp till de bra öringsbiotoper

som finns i Kungsbäcken och Tickselbäcken. En annan viktig fiskebefrämjande

åtgärd vore att bygga någon form av fisketrappa förbi det nedre vandringshindret vid

Boulognerskogen. Även detta för att möjliggöra att öring kan ta sig upp till de bra

öringsbiotoper som finns i Kungsbäcken och Tickselbäcken.


Samtliga alternativSamtliga alternativ innebär vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer,


m). För längre omlöp bör riktvärdet vara maximalt 1,5 %. Lutningen kan vara högre

(helst under 5 %) om vilobassänger anläggs samtidigt som kanalen byggs med ojämn

botten som skapar strömlä nära botten och kanter. Öring och andra starka simmare

kan passera omlöp med 3-9% lutning om skyddande ståndstenar finns som skapar

läområden. Omlöp med lutningar på 5–9 % har byggts i form av korta forsar.

Vid Forsbacka måste ett omlöp anpassas efter den maximala bruttofallhöjden 5, 2 m.

Med en lutning på 2% innebär det att omlöpet blir ca 260 m långt. Då omlöpet måste

snirkla sig fram blir intrånget i kultumiljön stort.

Ytterligare en svaghet med omlöp är att de är känsliga för variationer i vattenståndet

uppströms. Genom att skapa ett skarpt v-skuret inlopp kan omlöpen tåla större

variationer i vattenståndet. Alternativet är att installera ett utskov. Omlöpen är en bra

passage genom att även andra djur än fiskar kan passera, dessutom åt båda hållen.

Speciellt nedvandrande laxfisk kan använda omlöpen, medan utvandrande laxfiskungar

(smolt) ofta går i den starkaste vattenströmmen och därmed riskerar att missa

omlöpet. Konstrueras omlöpet så att det förmår att klara stor vattenföring kan smoltens

utvandring styras över mot omlöpet i större utsträckning. Det djup som fisken vandrar

på är artspecifikt, men generellt kan sägas att fiskyngel och nedströmsvandrande ung

laxfisk, s.k. smolt, ofta går ytligt och ål djupt. Ofta är nedströmspassager anlagda ytligt

vilket kan medföra låg effektivitet för ål. Det är inte svårt att ordna nedströmsvandring

om man kan styra större delen av flödet till en utvandringskanal, alternativt med olika

styranordningar leder fisken till utloppsanordningen.

Mindre ålar vandrar generellt inte i tekniska fiskvägar. Ålledare är små rännor med ett

begränsat vattenflöde där ålen kan klättra uppåt på lämpliga strukturer. Det är vanligt

att samlokalisera ålledare och fiskväg. Det är dock tveksamt om samlokalisering är

riktigt eftersom ål undviker de starkaste strömmarna. Istället kan flera ålledare anläggs

på varje plats utanför det starkaste strömdraget. En annan lösning är att fånga upp

precis som idag.

Samtliga alternativ utom nollalternativet innebär även risk för grumling under byggtiden,

vilket kan skada växter, djur och området för naturvårdsprogram Gavleån.


I kommande arbete kommer en bottenfaunaundersökning att genomföras för de delar

vid Gråströmmen där muddring planeras.

Elfiske planeras för att undersöka fiskebeståndet vid Forsbacka.

FiskvägEn fiskväg vid Forsbacka är önskvärd. Dock inte i lika hög grad som vid nedre

vandringshinder där det skulle få havsöringen att kunna vandra upp i Kungsbäcken och

Tickselbäcken som har mycket bra biotoper för öring. En fiskväg vid Forsbacka bör i

första hand göras för ål som är en hotad fisk, men även för gös och abborre. Alternativa

lösningar är sk. inlöp, omlöp, fisktrappa eller fiskfälla.

Inlöp är en naturlig väg genom hindret och anläggs i själva vattendraget, t ex vid någon

av de befintliga å-fårorna på den aktuella platsen. Ett inlöp skapas genom att en stabil

skiljevägg görs i vattenfåran. Inlöpet kan utformas så att det tar en given mängd vatten

vid olika vattenföring. I och med att inlöpet anläggs i vattendraget och ges en naturlig

botten är det lätt för vandrande djur att hitta det. Även spridning av växter nedströms

underlättas. Troligen är inlöp effektivare för passage än t.ex. omlöp. Dock är inlöp

dyra och svåra att anlägga. Det råder även osäkerhet om underhållsbehovet och

hållbarheten. Ett problem med inlöp kan vara den starka erosion som kan uppstå på

stränderna vid högvatten då vattenströmmen styrs mot stranden.

Omlöp är naturlika passager som anläggs runt hindret. Generellt brukar 2 % lutning

anges som högsta lämpliga lutning för alla fiskarter och storlekar vid korta omlöp (<50


ålen med hjälp av en fiskfälla och transportera dem förbi Forsbacka.Fiskfällor måste

dock ses över i princip varje dag under vandringstider för att tömmas och fraktas upp i

Storsjön.

En fisktrappa i huvudfåran eller nuvarande kraftverkskanal är en annan lösning.

Nackdelen med dessa placeringar är att det kan vara svårt med lockvatten när de

placeras en bit från kraftverkets utloppskanal.

Hur eventuella vandringsvägar för fisk och andra organsimer ska utformas bör utredas

vidare i kommande MKB till miljödom.

Åtgärder för minskad grumling vid muddringUnder kommande arbete kommer åtgärder för att minimerar grumling av Gavleån att

utredas vidare. Allt arbete i vatten bör utföra med stor försiktighet för att minimera

grumlingen. Geotextil (siltgardin) kan avgränsa och minska spridningen av grumling

vid arbete i vatten. Om möjligt bör siltgardinen nå till botten och vara väl förankrad där

och vid länsen/flytkroppen. Länsen ska både förhindra att uppflytande växtmaterial

och dylikt sprids utanför avskärmningen och fungera som absorbent för t.ex.

oljeföroreningar. Om de sediment som muddras är finkorniga och lågkonsoliderade

eller förorenade bör dubbla länsar och geotextilier användas. De bör då placeras på ett

sådant avstånd från varandra att de dels utgör en dubbel barriär för grumlingen, dels

fungerar som säkerhetsanordningar om en av dem förstörs.

Det finns begränsningar i användning av siltgardiner när det är strömmande vatten.

Gardinerna har även en begränsad livslängd. De klarar vanligen att användas två till tre

gånger och måste därefter kasseras.


Fiske vid norra å-fåran.

Rekreation och friluftsliv

Nuläge

Gavleåns breda sträckning där den omges av våtmarker mellan Forsbacka

och Mackmyra är av stort intresse för såväl friluftsliv som fiske. Kultur- och

fritidsförvaltningen har ordnat en kanotled med vissa bryggor mellan Forsbacka och

Boulognerskogen. Vid Mackmyra kraftverk krävs ett längre lyft. I Forsbacka finns

möjligheter att hyra kanot och det finns en iordningställd rastplats med eldstad och

bänkar.


Samtliga alternativPåverkan på rekreation och friluftsliv bedöms som litet i alla förslag inkluderat

åtgärderna i Gråströmmen. Ingen betydande förändring kommer att ske från dagens

situation.


Förorenad mark

Efterbehandling

Efterbehandlingsprojekt genomgår oftast följande skeden:

• Initiering (bla MIFO fas1), orienterande studie

• Förstudie (bla MIFO fas 2), översiktlig undersökning

• Huvudstudie – undersökningar, utredningar

• Förberedelse – projektering, ansökan om tillstånd, upphandling

• Genomförande – efterbehandling, miljökontroll

• Uppföljning – kontroll, utvärdering, erfarenhetsåterföring

Nuläge

Det finns inga indikationer på att bottnet eller marken vi Gråströmmen skulle vara

förorenad. Enligt kartläggningen av Gavleån är Forsbacka bruk ett av flera områden med

misstänkta markföroreningar som kan påverka Gavleån.

Industrins utsläpp av kemiska ämnen till mark, luft och vatten är mindre idag än tidigare,

men föroreningar finns ofta kvar i mark och sediment långt efter att verksamheterna

upphört. Därifrån kan de läcka ut i grundvatten och vattendrag och på så sätt nå

brunnar och spridas i naturen.

Typiska föroreningar för järn- och stålbruk är metaller och arsenik som funnits i den

malm som använts för vidareförädling i masugnar (till tackjärn) och i hammare (till

stångjärn). Metallrester kan dels finnas i masugnslagg där det är olika lakbart beroende

på slaggens egenskaper (storlek, sulfidinnehåll, vittringsgrad). Även vid hammare

bildas slagg, betydligt mindre mängder men kanske mer lakbart med tanke på att det

inte är inkapslat på samma sätt som i masugnsslagg. På vissa ställen har man kört

hammarslagget till en stor slagghög.

Andra typiska föroreningar vid järn- och stålbruk är PAH:er. Det har använts stora

mängder träkol, och i en del fall också stenkol och tom eldningsolja i processerna. I

samtliga dessa bränslen finns PAH:er. En annan möjlig förorening är dioxin som bildas

vid ofullständiga förbränningsprocesser, vilket man kan tänka sig att det varit under

perioder på alla bruken. Dioxin bildas även vid smältning av skrot. Detta har skett

åtminstone vid Forsbacka bruk, men sannolikt även vid andra bruk. Problemet med

föroreningarna kan dels vara läckage av framförallt metaller ut i vattnet, men även

damning på platsen. Dammet kan innehålla metaller, arsenik, PAH:er och dioxiner.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har genomfört en orienterande studie enligt MIFO fas 1

över området vid Forsbacka bruk. Vid riskklassningen placerades området i riskklass

1, beroende på att det kan finnas mycket farliga ämnen inom området samt att

känsligheten för människor och skyddsvärdet för miljön klassas som stort. Det innebär

att risken att människa och/eller miljö påverkas av föroreningar i mark och vatten inom

området bedöms som mycket hög.

En provtagningsplan för Forsbacka bruk inför översiktliga undersökningar enligt MIFO

fas 2 finns även framtagen. Provtagningsplanen omfattar området där järnproduktion

och gjuteri har förekommit söder om nya stångstålverket och norr om södra kanalen.

Planen är gjord utifrån dagens användning och har inte gjorts utifrån en förändrad

markanvändning. Inom utredningsområdet vid Forsbacka bruk har följande potentiella

förorenade områden identifierats:


Karelska näset

Karelska näset kan misstänkas vara förorenat från:

• Betbad som stod på näset och tömdes i ån. Misstänkta föroreningar: metaller,

olja, syra (lågt pH)

• Muddermassor från kanalen som lades upp på näset. Misstänkta föroreningar:

metaller, olja

• Fyllnadsmassor från järnhantering och gjuteri: metaller, oljekolväten, dioxiner,

furaner och fenoler

Vid Karelska näset har utfyllnad skett med slagg och vid Länsstyrelsens besök 2006

noterades att slaggen till viss del var vittrad.

Götvalsverk, museum och gjuteri

Götvalsverket används för visningar för allmänheten vilket innebär en risk att

människor exponeras för föroreningar via damning eftersom golvytor mot marken

inte är hårdgjorda. Det är främst metaller som kan förväntas finnas i dammet, men

även oljekolväten och fenoler kan förekomma. Ett museum är inrymt i tidigare

modellmagasin, direkt norr om Götvalsverket. Golvet är träbelagt varför risken för

damning och exponering av föroreningar bedöms vara liten. Byggnaden för gjuteriet är

numera riven. Restprodukter från verksamheten kan finnas som utfyllnadsmassor men

kan inte lokaliseras till någon speciell plats.

Kanalen

Kanalen tillförs dagvatten från bruksområdet. När järnverket var igång tillfördes även

processvatten till kanalen. Sedimenten i kanalen kan vara förorenade av metaller,

oljekolväten, fenoler och dioxiner.

Hytta, mediumvalsverk med plan

Hyttan och mediumvalsverk används för visningar för allmänheten vilket innebär en risk

att människor exponeras för föroreningar via damning eftersom golvytor mot marken

inte är hårdgjorda. Det är främst metaller som kan förväntas finnas i dammet.

På planen utanför mediumvalsverket, norr om kanalen stod betbad. Marken kan där

vara förorenad av metaller, olja och syra.

Utfyllnad och deponi

Större delen av bruksområdet är troligen utfyllt av slagg och rester från verksamhet

under århundraden. Genom deponering på bruksområdet fylldes den naturliga marken

ut och det skapades bättre förutsättningar för grundläggning av nya byggnader

och vägar. Läckage med spridning av föroreningar till ytvatten och grundvatten kan

förekomma. Utfyllnad med restprodukter har även förekommit i strandzonen från

Karelska näset och norrut. I fyllnadsmaterialet och i deponin kan alla inom bruket

förekommande föroreningar finnas: metaller, oljekolväten, fenoler, dioxiner och furaner.

Stoft från smältning och upphettning av malm och järn har spridits med vindens hjälp

över hela området. Troligtvis är största nedfallet i närområdet.

Förorenade områden med osäkert läge

Inom området inträffade läckage av 300 m3 eldningsolja ur ett pumphus 1989.

Oljesanering genomfördes varvid ca 60 m3 olja togs om hand. Uppgifter om orsak till

läckaget samt plats för utsläppet saknas.

Petroleumprodukter (smörjolja och eldningsolja, avfettningsmedel, bensin mm) har

hanterats på flera platser inom området. Hanteringen har bla omfattat lagring i cisterner

och i förråd, påfyllnad vid påfyllnadsplatser och fathantering. Det är dock oklart var

denna hantering har pågått.


N



Skala 1:1000 i A3

Nuläge - förorenad mark

Nuvarande kraftverk

Nuvarande kraftverksbro

Kraftverksdammen

Mellandammen

Regleringsdammen

Fd Götvalsverk

Fd Hytta

LysmaskinhusFd rörvalsverk

Rörverksholmen

Fd väg och järnvägsbro

Väg- och dammbro

Kraftstationsbyggnad

Metaller i damm

Mark förorenad av metaller, olja och syra

Sediment förorenade av metaller, oljekolväte, fenoler och dioxiner.

Metaller, oljekolväten och fenoler i damm

Föroreningar som spritt sig.

metaller, olja, syra, oljekolväten, dioxiner, furaner och fenoler

Områden som misstänks vara förorenade.


KARELSKA NÄSETGÖTVALSVERKET, MUSEUM OCH GJUTERI

Fd GJUTERI

KANALEN

HYTTA

MEDIUMVALSVERK MED PLAN


Nedre Säljet

Vatten och sediment nedströms bruksområdet kan vara påverkade av verksamheten

vid Forsbacka bruk. De föroreningar som kan finnas är alla de föroreningar som kan

uppträda inom bruket. Tidigare tömdes betbad i kanalen och i ån utanför Karelska

näset. Med tanke på den metallhaltiga slagg som deponerats utanför Karelska näset,

föroreningar från deponerat material samt från luftutsläpp finns det risk för att de sura

betbaden kan orsaka urlakning av metaller i vatten och sediment i omgivningen.


NollalternativAlternativet berör inte några områden som har bedömts innehålla föroreningar.

Alternativ 1Stora delar av det område man planerar att arbeta i kan innehålla föroreningar, detta

gäller både områden på land och områden i vatten. Följande områden som kan vara

förorenade berörs: hyttan, kanalen, mediumvalsverket, götvalsverket samt Nedre

Säljet.

Alternativ 2 - HuvudalternativetAlternativ 2 innebär att man riskerar att träffa på föroreningar i och med rensnings- och

muddringsarbetena främst i anslutning till Nedre Säljet då risken finns att föroreningar

har spritt sig från närliggande områden och kanalen.

Alternativ 3Alternativet berör inte några områden som har bedömts innehålla föroreningar.


Vidare utredning av de markföroreningar som berörs av alternativ 2 - Huvudalternativet

kommer att genomföras. En ny provtagningsplan bör utarbetas som är specifik för de

ingreppen man planerar. Den förändrade vattenföringen och vad den eventuellt kan

innebära för spridning av föroreningar bör utredas.

Innan några byggnationer påbörjas bör marken renas så att föroreningarna inte sprids.

Om marken renas och inga föroreningar sprids i och med byggnationen är det positivt

för miljön.

Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kapitlet, 9 §) är den som upptäcker en

förorening skyldig att snarast underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Vidare är det

förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd i ett

område som är förorenat. Detta finns reglerat i 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd. Anmälan eller tillstånd kan krävas vid efterbehandling.


Vatten

Nuläge

Både Övre och Nedre Säljet vid Forsbacka är liksom Gavleån potentiella

vattenförekomster.

Huvuddelen av vattnet leds idag, sedan det nuvarande vattenkraftverket stängdes,

genom den södra å-fåran. Den norra å-fåran har idag en vattenspegel och genom den

mellersta å-fåran går i princip inget vatten.

Grundvattnet bedöms ligga i underkant fyllning, ca 1-1,5 meter under markytan i stora

delar av området. Grundvattnets strömningsriktning bedöms utifrån områdets topografi

mot öster.


NollalternativIngen förändring från dagens situation.

Alternativ 1Vattenflödet omfördelas så att huvuddelen går genom den norra å-fåran. Den södra å-

fåran används som regleringsutskov. I princip inget vatten i mellersta å-fåran.

En muddring riskerar att ske under grundvattenytan, vilket skulle kunna riskera en ökad

spridning av föroreningar till grundvatten.

Alternativ 2 - HuvudalternativetVattenflödet omfördelas så att huvuddelen går genom den mellersta å-fåran. Den

södra å-fåran används som regleringsutskov. I princip inget vatten i norra å-fåran, en

vattenspegel antas dock behållas.



Alternativ 3Vattenflödet omfördelas så att huvuddelen går genom en ny å-fåra intill den södra

å-fåran. Den södra å-fåran används som regleringsutskov. I princip inget vatten i norra

å-fåran, en vattenspegel antas dock behållas. I princip inget vatten i mellersta å-fåran.



Skadeförebyggande åtgärder samtliga alternativ

Innan några byggnationer påbörjas bör mark och sediment renas så att föroreningarna

inte sprids.


Naturresurser, energi, klimatpåverkan

Nuläge

I dag har man stora fallförluster (ca 50 -60 cm) i kanalen. De största förlusterna

ligger i den befintliga bron ca 30 m nedströms, men även befintliga pelare i

kanalen för intilliggande byggnader på höger sida utgör ett hinder för kanalens

vattengenomströmning.

Det befintliga vattenkraftverket har i dag en medelårsproduktion på ca 1,4 GWh.

Forsbacka kraftstation är idag underdimensionerad avseende drivvattenföringen.

Enligt uppgift är medelvattenföringen i Storsjöns utlopp 18,7 m3/s. Nedanförliggande

kraftverk, Hälleströmmen, är utbyggd för 32 m3/s.

Ett av våra stora miljöproblem idag är växthuseffekten. Klimatet har förändrats under

de senaste 150 åren. De flesta är överens om att det delvis beror på att koldioxid

och andra så kallade växthusgaser släpps ut i atmosfären från människans olika

verksamheter. All energianvändning påverkar miljön mer eller mindre. Den svenska

energi- och klimatpolitiken syftar till en effektiv och hållbar energianvändning med låg

negativ inverkan på klimatet, miljön och människors hälsa.

Användningen av olja, kol, torv och naturgas, så kallade fossila bränslen, är den

största källan till utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider i Sverige. De

påverkar växthuseffekten, ger upphov till försurning av skog och mark, och orsakar

hälsoproblem. Vattenkraft, vindkraft, solenergi och biomassa kallas för förnybara

bränslen. Enligt genomförda livscykelanalyser är vattenkraften vår mest miljövänliga

energikälla. Ju mer el som produceras från vattenkraft desto mindre el behöver

produceras från energislag med större miljöpåverkan som tex eldning av olja och kol.


NollalternativI dagsläget produceras ingen energi från Forbacka kraftverk.

Alternativ 1, 2 och 3Samtliga alternativ innebär en minskad klimatpåverkan då vattenkraftens förnyelsebara

energi kan användas. Alternativ 1 innebär en årsproduktion på 1,4 Gwh alternativ 2

innebär en årsproduktion på 5,7 Gwh och även alternativ 3 har en mindre årsproduktion

än alternativ 2. Minst klimatpåverkan och bäst utnyttjande av naturresurserna ger

alternativ 2.

I en jämförelse med att energin istället skull tas ut från kolkraftverk skulle i alternativ 2

utsläppen av koldioxid minska med 4850 ton per år. Enligt samma jämförelse skulle

även utsläppen av följande ämnen minska:

Sveveldioxid, SO2 16,53 ton

Kvävedioxider, NOX 14,82 ton

Koldioxid, CO2 4845 ton

Stoft 0,57 ton

Slagg och Flygaska 313,5 ton


Risk för översvämning

Nuläge

En växthuseffekt leder sannolikt till ökade havsnivåer och periodvis ökade flöden i våra

vattendrag.

Enligt uppgift är medelvattenföringen i Storsjöns utlopp 18,7 m3/s. 100-årsflöde för

Storsjöns utlopp är 198 m3/s beräknat högsta flöde 347 m3/s. En av de dammar i

Gavleån som kommer att bli överströmmade vid högsta beräknat flöde är Forsbacka.


Samtliga alternativI samtliga alternativ riskeras ett överflöde vid beräknat högsta flöde. En muddring i

Gråströmmen skulle innebära att att kapaciteten för höga flöden skulle öka.

Förslaget påverkar inte översvämningsproblematiken i Sandviken.


I kommande arbete bör översvämningsfrågan utredas vidare.

PÅVERKAN UNDER BYGGTIDENNaturvårdsverket har tagit fram allmänna råd med riktvärden för byggbuller.

Dessa riktvärden är en vägledning för den bedömning av tillåtna bullernivåer som

tillsynsmyndigheten gör för projektet. Om riktvärdena för buller utomhus inte kan följas

med tekniskt möjliga och/eller ekonomiska rimliga åtgärder bör målsättningen vara att

åtminstone riktvärdena för buller inomhus kan följas.

Trafik inom byggarbetsplatser bör bedömas som byggbuller. Buller från trafik till och

från byggplatsen samt övrig allmän trafik på provisoriska vägar ska bedömas enligt

riktvärdena för trafikbuller.

Följande åtgärder kan sänka bullernivåerna:

• val av tystare maskiner

• avskärmning eller inbyggnad av bullerkälla

• tidsbegränsning av arbetstiden

• förbättring av kringliggande byggnaders ljudisolering

Uppsamling av lakvatten, processvatten från sprängning och övrigt dagvatten ska tas

om hand och renas innan det leds till recipient. Åtgärder för att minska grumling vid

arbete i vatten bör vidtas.

I dagsläget är det inte utrett var byggarbetsplatsen ska vara. Byggarbetsplatsen kan

innebär stora negativa effekter på kulturmiljön och placeringens effekter bör därför

utredas vidare med målet att göra så liten påverkan på kulturmiljön som möjligt. Under

kommande arbete kommer åtgärder för att minimera störning under byggtiden att

utredas vidare.


Begränsad klimatpåverkan

Nationellt miljökvalitetsmål

Halten av växthusgaser i atmosfären skall stabiliseras på en nivå som innebär att

människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig.

Nationella delmål

De svenska utsläppen av växthusgaser skall som ett medelvärde för perioden 2008–

2012 vara minst 4 procent lägre än utsläppen år 1990.

Projektets påverkan

Projektets genomförande skulle minska klimatpåverkan.

Bara naturlig försurning

Nationellt miljömål

De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen

för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka

korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader.

Nationella delmål

År 2010 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 50 000 ton.

År 2010 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 000 ton.

Regionala miljömål

2010 ska utsläppen av svaveldioxid till luft understiga 2 000 ton per år, vilket motsvarar

en minskning med 20 % jämfört med år 2000. Svaveldioxidutsläppen från energiverk

och oljeeldade hushållspannor bör understiga 230 ton per år, vilket motsvarar en 30 %

minskning jämfört med år 2000.

M I L J Ö K V A L I T E T S M Å L Sveriges riksdag har antagit mål för miljökvaliteten inom flera områden, vilket har

resulterat i 16 nationella miljömål. Utöver dessa har Länsstyrelser och kommuner

formulerat egna, regionala respektive lokala mål. Här tas de miljömål upp som berörs av

projektet.

Gävle kommun arbetar efter Gävle Vision 2010 som antogs år 2001. Visionen har fyra

olika inriktningar, varav en är miljö och handlar om det Ekologiska Gävle. Denna vision

är en av utgångspunkten för de lokala miljömålen.

De delar av visionen för det Ekologiska Gävle som är aktuella är:

- Gavleån är stadens pulsåder och området kring ån sjuder av liv.

- Gävle lyckas förena framstegen med krav om en ekologiskt hållbar utveckling.

- Kretsloppstänkandet sitter i ryggmärgen.

I dokumentet ”Gävle kommun lokala miljömål – Vägen till ett hållbart samhälle” finns

Gävle kommuns grundläggande miljösyn sammanfattat:

- Sluta kretsloppen och få balans mellan de processer som bryter ned och bygger

upp.

- Minska energiförbrukningen och öka energieffektivitet.

- Åstadkomma rena flöden vid utnyttjande av naturresurser, produktion och

energianvändning.

- Anpassa människors aktiviteter till naturens kretslopp och bevara de ekologiska och

de livsuppehållande processerna.

- Att bevara den biologiska mångfalden och genetiska variationen.


Lokala miljömål

2010 ska alla kända förorenade områden vara registrerade och avgränsade i ett

GISskikt. Sanering ska vara påbörjad i minst två av dessa områden.


I och med projektet kommer området vid Forsbacka bruk antagligen att renas delvis. En

viss risk för spridning av föroreningar finns om de inte omhändertas på rätt sätt.

Levande sjöar och vattendrag


Sjöar och vattendrag skall vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer

skall bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt

landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion skall bevaras, samtidigt som

förutsättningar för friluftsliv värnas.

Nationella delmål

Senast år 2005 skall berörda myndigheter ha identifierat och tagit fram åtgärdsprogram

för särskilt värdefulla natur- och kulturmiljöer som behöver ett långsiktigt skydd i

eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Senast år 2010 skall minst hälften av de

skyddsvärda miljöerna ha ett långsiktigt skydd och fördelas jämnt mellan de fem

vattendistrikten. Minst 15 fiskefria områden skall finnas i varje vattendistrikt.


2010 ska ytterligare minst 10 värdefulla kulturmiljöer i eller i anslutning till sjöar och

vattendrag ha ett långsiktigt skydd.

2010 ska minst 10 vattendragssträckor vara restaurerade med avseende på värdefulla

kulturmiljöer.

2010 ska utsläppen av kväveoxider till luft understiga 7 800 ton per år, vilket motsvarar

en minskning med 30 % jämfört med år 2000. Kväveoxidutsläppen från stålindustrin

och vägtrafiken bör understiga 530 respektive 2 300 ton per år, vilket motsvarar en

minskning med 10 % respektive 50 % jämfört med år 2000.


Projektets genomförande skulle minska utsläppen av kvävedioxid och svaveldioxid

jämfört med om energin istället kom från ett kolkraftverk.

Giftfri miljö

Nationellt miljömål

Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället

och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.

Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och

sådana förorenade områden som i dag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla

vattentäkter eller värdefulla naturområden skall vara utredda och vid behov åtgärdade

2010.

Åtgärder skall under åren 2005–2010 ha genomförts vid så stor andel av de prioriterade

förorenade områdena att miljöproblemet i sin helhet i huvudsak kan vara löst allra

senast år 2050.


Samtliga förorenade områden som innebär akuta risker vid direktexponering och

sådana områden som idag, eller inom en nära framtid, hotar betydelsefulla vattentäkter

eller värdefulla naturområden ska vara utredda vid utgången av år 2010.


2010 ska 50 % av alla kraftverk och regleringsdammar ha en, ur biologisk mångfald,

godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning.

Natur- och kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag ska bevaras och brukas så att de

utgör resurser i ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart samhälle.

Lokala miljömål

2010 ska restaurering ha påbörjats i minst tre av de vattendrag som finns med i

kommunens fiskeplan.


Projektet befaras innebära en negativ effekt på kulturmiljön.

Projektet i sin nuvarande form påverkar inte naturmiljön i området, som dock skulle vara

i behov av en förbättring avseende fiskvägar.

Grundvatten av god kvalitet


Grundvatten skall ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god

livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag.

Nationella delmål

Senast år 2010 skall användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar

av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen,

markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.

Senast år 2010 skall alla vattenförekomster som används för uttag av vatten som är

avsett att användas som dricksvatten och som ger mer än 10 m³ per dygn i genomsnitt

eller betjänar mer än 50 personer uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av

god kvalitet med avseende på föroreningar orsakade av mänsklig verksamhet.


2010 ska alla vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och som ger

mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller betjänar mer än 50 personer per år, vara

identifierade och leverera vatten som uppfyller gällande svenska normer för dricksvatten

av god kvalitet.

2010 ska användningen av mark och vatten inte medföra sådana ändringar

av grundvattennivåer som ger negativa konsekvenser för vattenförsörjningen,

markstabiliteten eller djur- och växtliv i angränsande ekosystem.


Risk finns att projektet påverkar grundvattnet negativt då föroreningar riskeras att

spridas till grundvattnet. Övre- och nedre säljet är potentiell vattenförekomst som även

riskeras att förorenas av muddring.

Hav i balans samt levande kust och skärgård


Västerhavet och Östersjön skall ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och

den biologiska mångfalden skall bevaras. Kust och skärgård skall ha en hög grad av

biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation

och annat nyttjande av hav, kust och skärgård skall bedrivas så att en hållbar utveckling

främjas. Särskilt värdefulla områden skall skyddas mot ingrepp och andra störningar.

Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation.


2010 ska hotade arter och fiskstammar kunna nå lämpliga reproduktionsområden i 90

% av alla kustmynnande vattendrag med vattenföring året runt.





God bebyggd miljö


Städer, tätorter och annan bebyggd miljö skall utgöra en god och hälsosam livsmiljö

samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden skall tas

till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skall lokaliseras och utformas på

ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och

andra resurser främjas.

Nationella delmål

Senast år 2010 skall fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och

strategier för:

- hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser, service och kultur kan åstadkommas

så att transportbehovet minskar och förutsättningarna för miljöanpassade och

resurssnåla transporter förbättras,

- hur kulturhistoriska och estetiska värden skall tas till vara och utvecklas,

- hur grön- och vattenområden i tätorter och tätortsnära områden skall bevaras, vårdas

och utvecklas för såväl natur- och kulturmiljö- som friluftsändamål, samt hur andelen

hårdgjord yta i dessa miljöer fortsatt begränsas,

- hur energianvändningen skall effektiviseras för att på sikt minskas, hur förnybara

energiresurser skall tas till vara och hur utbyggnad av produktionsanläggningar för

fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vindkraft skall främjas.

Bebyggelsens kulturhistoriska värden skall senast år 2010 vara identifierade och ha en

långsiktigt hållbar förvaltning.

2010 ska uttaget av naturgrus i länet vara högst 600 000 ton.

Lokalt miljömål

2010 ska kulturminnesprogrammet för staden och övriga kommunen vara reviderat-

Kommunen ska långsiktigt ha skyddat flera av de mest värdefulla kulturmiljöerna.


Projektets genomförande kommer att öka andelen förnybar energi enlighet med

miljömålet. Gällande detaljplan för området vid Forsbacka bruk ger miljön och

byggnaderna ett skydd redan idag. Den nya detaljplanen ger också skydd åt den

värdefulla kulturmiljön. I kommande arbete bör man säkerställa att naturgrus inte

används om det inte är nödvändigt.

Ett rikt växt- och djurliv


Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande

och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner

och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd

med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och

kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.

Nationella delmål

Senast år 2010 skall förlusten av biologisk mångfald inom Sverige vara hejdad.

År 2015 skall bevarandestatusen för hotade arter ha förbättrats så att andelen

bedömda arter som klassificeras som hotade har minskat med minst 30 procent

jämfört med år 2000, och utan att andelen försvunna arter har ökat.


Senast år 2007 skall det finnas metoder för att följa upp att biologisk mångfald och

biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas på ett hållbart sätt. Senast år

2010 skall biologisk mångfald och biologiska resurser såväl på land som i vatten nyttjas

på ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.


2010 ska bevarandestatusen vara känd och senast 2015 behållen eller förbättrad för

”regionalt viktiga arter” i Gävleborgs län.

2010 ska naturtyper och livsmiljöer av betydelse för de listade arterna ha definierats och

förlusten av dessa ha hejdats.

2010 ska biologiska resurser såväl på land som i vatten i Gävleborgs län hanteras på

ett hållbart sätt så att biologisk mångfald upprätthålls på landskapsnivå.





Konsekvenser Positiv Ingen betydande miljöpåverkan Måttligt negativ Stor negativ

MILJÖKONSEKVENS

Kulturmiljö NUVARANDE KRAFTSTATION: När det gäller den nuvarande kraftstationen och maskinstationen kommer kraftverket enligt förslaget tas ur drift,

turbinerna tas bort och maskinstationen tömmas på produktionsutrustning. Detta innebär att byggnaden kommer att stå utan funktion vilket

minskar dess teknik- och industrihistoriska värde och på sikt kan innebära att det blir svårare att motivera ett framtida underhåll. Sumpen kommer

även att behöva byggas om.

VATTENNIVÅER: Nollalternativet påverkar inte dagens läge gällande vattennivå och vattenflöde i dammar och å-fåror om den nuvarande

kraftverksdammen kan användas i fortsättningen.

FORNMINNEN: Alternativet medför ingen påverkan på kända fornlämningar. Åtgärder som höjer vattenståndet i ån riskerar att skada de boplatser

som idag ligger vid strandkanten.

KULTURMILJÖ: Nollalternativet innebär ingen påverkan på kulturmiljön.

Naturmiljö Samtliga alternativ innebär vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer.

Rekreation och friluftsliv Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms som litet i alla förslag. Ingen betydande förändring kommer att ske från dagens situation.

Förorenad mark Alternativet berör inte några områden som har bedömts innehålla föroreningar.

Vatten Ingen förändring från dagens situation. I princip inget vatten i norra å-fåran, en vattenspegel antas dock behållas. I princip inget vatten i mellersta

å-fåran.

Naturresurser, energi,

klimatpåverkan

I dagsläget produceras ingen energi från Forbacka kraftverk.

Risk för översvämning I samtliga alternativ riskeras ett överflöde vid beräknat högsta flöde.

S A M L A D B E D Ö M N I N G

Nollalternativet


N



Skala 1:1000 i A3

Nollalternativ

Metaller i damm








KARELSKA NÄSETGÖTVALSVERKET, MUSEUM OCH GJUTERI

Fd GJUTERI

KANALEN

HYTTA

MEDIUMVALSVERK MED PLAN



MILJÖKONSEKVENS

Kulturmiljö NUVARANDE KRAFTVERKSANLÄGGNING: När det gäller den nuvarande kraftstationen och maskinstationen kommer kraftverket enligt förslaget

tas ur drift, turbinerna tas bort och maskinstationen tömmas på produktionsutrustning. Detta innebär att byggnaden kommer att stå utan funktion

vilket minskar dess teknik- och industrihistoriska värde och på sikt kan innebära att det blir svårare att motivera ett framtida underhåll.

Alternativ 1 innebär att den nuvarande kraftverksanläggningen inkl. kraftverksbron med dess betong- och stålkonstruktioner rivs och byggs om.

Sumpen vid nuvarande kraftverk byggs om och förses med en överbyggnad för en ny maskinstation. En sk. grindrensare, som rensar bort löv och

skräp, behöver eventuellt installeras vid intaget. Ingreppen i den nuvarande anläggningen och uppförandet av en ny byggnad på denna centrala

plats i bruksmiljön skulle innebära en mycket stor negativ påverkan på kulturmiljön.

INGREPP I NORRA Å-FÅRAN: Alternativ 1 innebär att utloppskanalen breddas, rensas och fördjupas. Breddningen kommer enligt förslaget att

göras på västra sidan vilket påverkar den unika hyttanläggningen negativt. Masugnsbyggnadens grunder behöver förstärkas vilket innebär stora

ingrepp i den unika anläggningen. Fördjupningen påverkar främst götvalsverkets grundläggning som därmed behöver förstärkas vilket innebär att

även denna byggnad påverkas negativt av åtgärden.

Förslaget innebär att den öppna vattenytan i å-fåran minskar.

VATTENFLÖDE: Vattenflödet i norra å-fåran ökar, vilket är positivt för kulturmiljön. Samtidigt minskar vattenflödet i södra å-fåran.

LANDSKAPSBILD: Den nya maskinstationen innebär att utsikten, dels från bron över å-fåran, dels från öster mot hyttanläggningen påverkas

negativt.

FORNLÄMNINGAR: Alternativet medför ingen påverkan på kända fornlämningar.

KULTURMILJÖ: Sammantaget innebär alternativ 1 mycket stor påverkan på kulturmiljön, främst genom de stora ingreppen i den unika

hyttanläggningen vid Forsbacka bruk. Upplevelsevärdena i bruksmiljön minskar även på ett påtagligt sätt.

Naturmiljö Samtliga alternativ innebär vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Samtliga alternativ utom nollalternativet innebär även risk

för grumling under byggtiden, vilket kan skada växter, djur och området för naturvårdsprogram Gavleån.

Alternativ 1


MELLANDAMMEN

REGLERINGSDAMMEN



KRAFTVERKSDAMMEN

INTAG TILL KRAFTSTATION

NBefintliga luckor används

Utgrävning av utloppskanalen

Rensning och fördjupning av kanalen påverkar grundläggnin-

gen för kringliggande byggnader

Överbyggnad med ny maskinstationpå bef. sump

Befintlig bro med avlastningsytor rivs och byggs om.

Område där den huvudsakliga förändringen sker.

Alternativ 1

Breddning av kanalen påverkar den fd hyttanläggningen negativt



Skala 1:1000 i A3


Metaller i damm





Metaller, olja, syra, oljekolväten, dioxiner, furaner och fenoler





MILJÖKONSEKVENS


Förorenad mark Stora delar av det område man planerar att arbeta i kan innehålla föroreningar, detta gäller både områden på land och områdena i vatten. Följande

områden med som kan vara förorenade berörs: hyttan, kanalen, mediumvalsverket, götvalsverket samt nedre säljet.

Vatten Huvuddelen av vattnet går genom den norra å-fåran som får ett ökat flöde, den södra å-fåran används som regleringsutskov. I princip inget

vatten i mellersta å-fåran. En muddring riskerar att ske under grundvattenytan, vilket skulle kunna riskera en ökad spridning av föroreningar till

grundvatten.


klimatpåverkan

Alternativ 1 innebär en minskad klimatpåverkan och ett utnyttjande av naturresurserna på platsen.


Alternativ 1



MILJÖKONSEKVENS




Sumpen vid nuvarande kraftverk byggs om för att reglera vattenståndet i Gavleån. En sk. grindrensare, som rensar bort löv och skräp, behöver

eventuellt installeras vid intaget.

LYSMASKINHUSET: Ett nytt kraftverk i mellanfåran innebär att en ny kraftverksbyggnad uppförs ovanför å-fåran, vilket delvis skulle kunna skymma

lysmaskinshuset och därmed medföra en negativ påverkan på upplevelsen av industrimiljön. I förslaget görs byggnaden så låg som möjligt för att

inte skymma lysmaskinhuset.

INGREPP I MELLERSTA Å-FÅRAN: Å-fåran kan i stort sett behålla sin nuvarande utformning och bredd. Den måste dock grävas ur och få ett

större djup. Kanalens sidor kommer att rätas ut vilket berör en mindre del av lämningarna efter rörverket. De befintliga murarna på båda sidor om

mellersta å-fåran bevaras och förstärks. Stenmuren på västra sidan renoveras. Även den befintliga muren nedanför vägen bevaras.

PARKMARK OCH VEGETATION: En del parkmark tas i anspråk för att anlägga ett intag vid Övre Säljet enligt förslaget, vilket är negativt för

upplevelsen av platsen.

VATTENFLÖDE: Vattenflödet i mellanfåran ökar i och med det nya kraftverket, vilket är positivt ur kulturmiljösynpunkt för upplevelse av platsen och

för landskapsbilden. Samtidigt minskar vattenflödet i de två andra å-fårorna, vilket innebär negativ påverkan där.

LANDSKAPSBILD: Ett nytt kraftverk i mellanfåran kan påverka landskapsbilden främst genom maskinstationens överbyggnad. Maskinstationen

föreslås göras så låg som möjligt och med ett platt tak för att inte dölja lysmaskinshuset och för att bevara utsikten från vägbron ner mot Nedre

Säljet.

FORNMINNE: Alternativet innebär ett tillståndspliktigt ingrepp i Raä 135. Dock bedöms de delar ingreppet berör redan vara förstörda av senare

grundarbeten varför ingen ytterligare arkeologisk åtgärd bedöms nödvändig inom fornlämningen.




MILJÖKONSEKVENS

KULTURMILJÖ: Sammantaget innebär alternativ 2 viss negativ påverkan på kulturmiljön genom den nya maskinstationen, borttagandet av det

mittersta brostödet vid den fd väg- och järnvägsbron och intaget som anläggs i parkmiljön vid Övre Säljet.




Förorenad mark Alternativ 2 innebär att man riskerar att träffa på föroreningar i och med rensnings- och muddringsarbetena främst i anslutning till nedre säljet

då risken finns att föroreningar har spritt sig från närliggande områden och kanalen. Om marken renas och inga föroreningar sprids i och med

byggnationen är det positivt för miljön.

Vatten Huvuddelen av vattnet går genom den mellersta å-fåran som får ett ökat flöde. Den södra å-fåran används som regleringsutskov. I princip

inget vatten i norra å-fåran, en vattenspegel antas dock behållas. Muddring kan ske under grundvattenytan, vilket skulle kunna riskera en ökad



klimatpåverkan

Alternativ 2 minskar klimatpåverkan mest av alla förslagen och utnyttjar naturresurserna på platsen bäst.




FORSBACKA

STENTORPSVÄGEN



N

TILL

FART

SVÄG

FÖRSLAGSRITNING/ ALTERNATIV A

Metaller i damm


Sediment förorenade av metaller, oljekolväte, fenoler och dioxiner. Metaller, oljekolväten

och fenoler i damm




Minskad vattennivå

Rensnings- och muddrings-arbeten nedströms stations-

läget.

Gångbron renoveras

Parkmark tas i anspråk för nytt intag.

Ny kraftverks-byggnad


Alternativ 2

Sumpen byggs om

Befintliga murar utmed å-fåran bevaras

Minskad vattennivå

Höjd vattennivå

Kanalen rätas ut




MILJÖKONSEKVENS




Sumpen vid nuvarande kraftverk kommer att byggas om för att relgera vattenståndet i Gavleån. En sk. grindrensare, som rensar bort löv och

skräp, behöver eventuellt installeras vid intaget.

FD KRAFTSTATION: En ny kraftverksbyggnad placeras framför den gamla kraftstationen vilket skulle dölja den kulturhistoriskt värdefulla

byggnaden helt och innebära en negativ påverkan på landskapsbilden och på upplevelsen av industrimiljön.

INGREPP I SÖDRA Å-FÅRAN: Det nya kraftverkets utloppskanal placeras framför den fd. kraftstationen. För att vattnet som leds ut från verket inte

ska skada den fd. kraftstationen byggs stödmurar på båda sidor om utloppskanalen. Placeringen av utloppskanal och stödmurar innebär stora

ingrepp på å-fåran där de stensatta väggarna är en viktig värdebärare. Förslaget kräver att södra å-fåran rensas och muddras och eventuellt även

breddas. Ingreppen innebär att å-fåran får en helt annan karaktär och att den fd. järnvägsbron måste rivas, vilket är negativt för de kulturhistoriska

värdena. En breddning åt öster kan innebära negativ påverkan på bl.a. ruinen efter manufaktursmedjan. Påverkan nedströms kraftverket har inte

undersökts närmare av Gävle Energi, men å-fåran kan behöva breddas på södra sidan vilket innebär ytterligare negativ påverkan.

PARKMARK OCH VEGETATION: En större del av parken behöver tas i anspråk vid Övre Säljet genom placeringen av intaget till det nya

kraftfverket, vilket påverkar de kulturhistoriska värdena och upplevelsen av platsen negativt. En eventuell breddning av å-fåran mot söder skulle

innebära att vegetationen även på södra sidan skulle påverkas.

VATTENFLÖDE: I alternativ 3 går huvuddelen vattnet genom ett nytt intag intill södra å-fåran, samtidigt minskar flödet i norra å-fåran.

LANDSKAPSBILD: Det nya intaget innebär stor påverkan på landskapsbilden pga. ingreppen i parkmarken. Den nya kraftverksbyggnaden innebär

en negativ påverkan på landskapsbilden genom dess placering framför den gamla kraftstationen.

FORNMINNE: Alternativet innebär ett tillståndspliktigt ingrepp i Raä 135. Området ligger i anslutning till den första kända hammaren på platsen

och det kan inte avgöras hur mycket som förstörts av senare tiders verksamhet. Inom områden där markingrepp och rensningsarbeten planeras

bedöms en förundersökning vara nödvändig. Detta gäller även udden mellan de båda befintliga vattenintagen där äldre anläggningar kan vara

bevarade. Det strategiska läget gör att såväl lämningar kopplade till järnhanteringen som stenåldersboplatser kan förekomma.

Alternativ 3


N


Alternativ 3

Delar av parken tas i anspråk



Intag till kraftstation

Å-fåran muddras och ev. breddas

Ny kraftverksbyggnad framför den

fd kraftstationen

Nya stödmurar utmed utloppskanalen

fd järnvägsbron rivs och ersätts med ny bro

Sumpen byggs om


Metaller i damm


Sediment förorenade av metaller, oljekolväte, fenoler och dioxiner. Metaller, oljekolväten

och fenoler i damm







MILJÖKONSEKVENS

Kulturmiljö KULTURMILJÖ: Sammantaget innebär alternativ 3 stor påverkan på kulturmiljön genom ingreppen i den gamla kraftverksbyggnaden och

parkmiljön. Eventuell breddning av å-fåran mot söder skulle medföra ytterligare negativ påverkan.




Förorenad mark Alternativet berör inte några områden som har bedömts innehålla föroreningar.

Vatten Huvudparten av vattnet planeras gå genom en ny å-fåra intill den södra å-fåran. Den södra å-fåran används som regleringsdamm. En vattenspegel

förutsätts finnas i norra å-fåran. I mellersta å-fåran går i princip inget vatten alls.

Naturresurser, energi och

klimatpåverkan

Alternativ 3 innebär en minskad klimatpåverkan och ett utnyttjande av naturresurserna på platsen.


Alternativ 3


F O R T S AT T A R B E T E

Fortsatta utredningar innan färdigställd ansökan

Kulturarv-arkeologi

Arbetet med utloppskanalen i alternativ 2 - Huvudalternativet innebär ett tillståndspliktigt

ingrepp i RAÄ 135. Dock bedöms de delar ingreppet berör redan vara förstörda av

senare grundarbeten varför ingen ytterligare arkeologisk åtgärd bedöms nödvändig

inom fornlämningen. Vidare samråd kommer att ske med länsstyrelsen och länsmusset

angående ingrepp i fornlämningen.

Naturmiljö

En bottenfaunaundersökning kommer att genomföras för de delar vid Gråströmmen där

muddring planeras.

Elfiske planeras för att undersöka fiskebeståndet vid Forsbacka.

Förorenad mark

Vidare utredning av de markföroreningar som berörs av alternativ 2 - Huvudalternativet

kommer att genomföras.

● Arkeologisk förstudie

Inledande utredning utifrån befintligt källma-

terial.

● Arkeologisk utredning

Fältinventering i syfte att avgöra om ett pro-

jekt berör någon tidigare okänd fornlämning.

Utredningen visar inte art, omfattning eller

avgränsning. Vid fynd kan länsstyrelsen besluta

om förundersökning. Kräver beslut av Länssty-

relsen enligt Kulturminneslagen 2 kap. 11§.

● Arkeologisk förundersökning

Genomförs när man vet att en fornlämning kom-

mer att beröras. Syftar till att utreda lämningens

art, omfattning och avgränsning. Arbetsföreta-

get anpassas så att det inte berör lämningen

alternativt beslutar länsstyrelsen att den får

tas bort. Kräver beslut av Länsstyrelsen enligt

Kulturminneslagen 2 kap. 13§

● Slutundersökning

Fornlämningen dokumenteras och tas even-

tuellt till vara. Detta följs av borttagandet av

fornlämningen. Kräver tillstånd till borttagande

av fornlämning enligt Kulturminneslagen 2

kap. 12§.

Arbetsgång arkeologiska undersökningar:

Kommande prövningar

Kulturarv - arkeologi

Eventuellt kommer fortsatt arbete med alternativ 2 - huvudalternativet kräva en

arkeologisk undersökning bör utföras i delar som berörs. Utredningen bör utföras i

planeringsstadiet för att ge mer information om området. Lämplig tid för utredningen är

under perioden april till oktober.


Strandskydd

Längs Gavleån gäller 100 m strandskydd. Muddringen i Gråströmmen kan innebära

intrång i strandskyddet. Inom utredningsområdet i Forsbacka är dock strandskyddet

upphävt sedan tidigare. Kommunen kommer att förorda att det ska fortsätta vara det.

En särskild bestämmelse om upphävandet av strandskyddet finns på plankartan i

detaljplanen, Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt kraftverk

m.m. som kommunen nu arbetar med. De särskilda skäl som kommunen anser

föreligga är:

- Redan i anspråkstagen mark

- Anläggning som för sin funktion måste ligga vid vatten och behovet kan inte

tillgodoses utanför området.

- Området behövs för att utvidga befintlig verksamhet.

- Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse

Detaljplan

För att bl.a. möjliggöra flytten av kraftverket från den norra fåran till den mittersta fåran,

alternativ 2, pågår parallellt med ansökan om tillstånd till vattenverksamhet ett arbete

med en ny detaljplan: Forsbacka 1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt

kraftverk m.m.

Förorenad mark

Enligt miljöbalkens upplysningsskyldighet (10 kapitlet, 9 §) är den som upptäcker en

förorening skyldig att snarast underrätta tillsynsmyndigheten om detta. Vidare är det

förbjudet att utan anmälan till tillsynsmyndigheten vidta efterbehandlingsåtgärd i ett

område som är förorenat. Detta finns reglerat i 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig

verksamhet och hälsoskydd. Anmälan eller tillstånd kan krävas vid efterbehandling.

H U R B E D Ö M N I N G E N G J O R T SMKB:n har i första steget utarbetats för detaljplanen Forsbacka kraftverk, Forsbacka

1:33 mfl, Forsbacka kraftstation Detaljplan för nytt kraftverk m.m. MKB:n har sedan

kompletterats för att vara underlag till ansökan om tillstånd till vattenverksamhet.

Arbetet med miljöbedömningen och upprättandet av MKB:n för detaljplanen skedde

parallellt med upprättandet av detaljplanen för att ta fram ett så pass miljöanpassat

planförslag som möjligt. Till grund för planförslaget och miljökonsekvensbeskrivningen

låg de val som gjorts under processens gång. De mest avgörande valen var:

• Miljöbedömningens omfattning och avgränsning.

• Utformning och anpassning av alternativen

• Alternativ 2 bedömdes under arbetet medföra minst negativ påverkan på

kulturmiljö, minst klimatpåverkan och bäst utnyttjande av naturresurserna. Därför

genomarbetades alternativ 2 än en gång för att anpassas ytterligare till kulturmiljön.

I arbetsgruppen har funnits representanter från Gävle Energi, Gävle kommun, Tema

planavdelning och Länsmuseet i Gävleborg. Arbetsgruppen har träffats under arbetet

för återkoppling och utbyte av kunskap. Miljöbedömningen och planprocessen har

därmed integrerats allt mer under arbetet.

I arbetet med miljöbedömningen och upprättandet av MKB:n för ansökan om

tillstånd till vattenverksamhet har sedan arbetet fördjupats kring de frågor som rör

arbetet i vatten. I arbetsgruppen har funnits representanter från Gävle Energi, Tema

planavdelning och SWECO. Arbetsgruppen har träffats under arbetet för återkoppling

och utbyte av kunskap. Miljöbedömningen och ansökan har därmed integrerats allt mer

under arbetet.


S A M R Å D

Länsstyrelsens kulturmiljöenhet samt Länsmuseet i Gävle, 27 mars 2008

Den 27 mars 2008 hölls ett informationsmöte med representanter för Länsstyrelsens

kulturmiljöenhet samt Länsmuseet i Gävle. Höjden på byggnaden diskuteras. Såsom

förslaget då såg ut skulle bli ungefär lika hög som Lyshuset. Byggnaden har dock

senare sänkts.

Länsmuseet anser att en ny byggnad inte ska utformas så att den endast ger ett sken

av att se gammal ut utan kan lika gärna utformas på ett modernt sätt men med material

som smälter väl in i omgivningen såsom t.ex. tegel.

Sökanden informerar vidare om att man avser att bygga någon form av skyddsmur

mot Lyshuset så detta inte riskerar att skadas av det planerade vattenkraftverket.

Länsstyrelsen menar att det vore bra om den byggs så att den inte blir särskilt

framträdande, helst ska den inte synas alls.

Länsstyrelsen noterar en gråstensmur på höger sida. WJN föreslår att sökanden kan

nyttja stenarna för att bygga upp ett erosionsskydd i den nya utloppskanalen.

Länsstyrelsen och länsmuseet upplyser om att arkeologer ska kontaktas innan arbetet

med att flytta utloppskanalen sätts igång för att kunna vara med vid grävningen.

Stiftelsen Forsbacka bruk, 27 mars 2008

Den 27 mars 2008 hölls ett informationsmöte med representant för Stiftelsen Forsbacka

bruk. Inga invändningar kom då fram mot förslaget.

Kommunen, 15 april 2008

Informations- och Samrådsmöte hölls med Gävle Kommuns Plan- och

byggnadsnämnd, Kommunantikvarie samt Kommunekolog den 15 april 2008.

Kommunen informerar om att området är kulturreservat samt att det är ett

kulturlandskap med park. För att planerna angående det nya kraftverket ska kunna bli

av måste det till en planändring. Den aktuella planen kom till då järnverket minskade

ned sin verksamhet. Området där man planerar att anlägga kraftverket ligger inom

det område som har de allra högsta kulturmiljövärdena. Det har tagit tid att få till en

helhetslösning för att fortsätta värna miljön vilket man löst med stiftelsen. Forsbacka

bruk är enligt kommunen ett av Sveriges största industrikulturminnen. Idén att bygga

ett vattenkraftverk finns inte med i planen för bruksområdet. Stiftelsen lever på den

här miljön. Det blir ett stort arbete att ändra planen för området. Alla berörda instanser

måste vara överens. Länsstyrelsen har vetorätt. Området där sökanden vill bredda är

klassat som fast fornlämning. Dispens enligt kulturminneslagen krävs vilket sökanden är

medveten om.

Kommunen påpekar att alternativa lägen måste prestenteras samt hur det kan komma

att se ut. Även frågan om byggnadens utformning kommer att bli aktuell.

Sökanden påpekar att de kommer att ställa i ordning gråstensmurarna som håller på att

rasa sönder.

Kommunen påminner om att det första tillståndet sökanden ska ha är dispens

från länsstyrelsen enligt Lagen (1988:950) om kulturminnen mm. Eventuellt ska en

arkeologisk utredning utföras innan ett eventuellt tillstånd ges.

Sökanden föreslår att man har ytterligare ett möte när man kommit längre i planeringen.

Beträffande naturmiljön behövs inventeringar utföras på de ställen där eventuella


muddringsarbeten kommer att utföras. Om muddermassor läggs invid stranden bör en

inventering av strandzoonerna utföras. Tillstånd för t ex uppläggande av massor ingår i

miljödomen.

Kommunen anser även att en bra beskrivning av vattendraget ska göras. Det finns en

kanotled med iläggnings- och upptagningsplatser.

Det meddelas från sökande att inga nivåförändringar kommer att ske beträffande

nivåerna och kanotplatserna kommer därmed inte att påverkas.

På frågan om kommunen anser att det är positivt med denna förnybara energikälla

anser man att det är bra för miljön samt att det är tradition att nyttja vattnets kraft i

Forsbacka.

Sökande undrar om det skulle vara någon skillnad om man bygger i huvudfåran. Enligt

kommunen bör denna inte användas.

Särskilt berörda och allmänheten

Ett Informations- och samrådsmöte hölls med berörda samt allmänheten den 6 maj

2008. Ett antal frågor inkom men inga invändningar mot förslaget man undrade bl.a.

varför man väntat så länge med att göra åtgärderna.

Samrådsmöte med Länsstyrelsens miljöenhet, 22 maj 2008

Den 22 maj 2008 hölls ett samrådsmöte med Gävleborgs läns miljöenhet. Länsstyrelsen

menar att det är kulturmiljön som är den stora frågan i detta fall och det mesta kommer

att hanteras där. I övrigt vill man gärna se alternativa lösningar och hur man bäst får den

optimala lösningen för kraftverksprojektet och kulturmiljön inom området.

Länsstyrelsen undrar vilka möjligheter finns kring minimitappning och anläggande av en

fiskväg? Hur pass värdefullt är området ur fiskesynpunkt?

Sökanden har pratat med Tord Wästerhed, Västra Valbo Fvof, som inte ser någon

anledning att bygga en fiskväg. Dessutom finns många fler vandringshinder nedströms

Forsbacka.

Det kommer att bli en tillfällig påverkan då rensningar pågår. Länsstyrelsen menar att

det är viktigt att man väljer rätt tid samt att avskärmning sker. Sökanden är införstådd

med detta och hänvisar till tidigare erfarenheter från liknande arbeten.

Länsstyrelsen påpekar vidare att det vid arbete med vattenkraftverk alltid ska antas att

det kan medföra betydande miljöpåverkan.

Det påpekas vidare att de samråd som förevarit och planeras är bra. Det är dock viktigt

att tiden mellan samråden och byggstart inte blir för lång i och med att samråden då

kan bli inaktuella. Det är också viktigt att konsekvenserna av ett nollalternativ utreds i

MKB:n.

Länsstyrelsen undrar vad man kan göra med den gamla kraftverket? Sökanden svarar

att eventuellt kan stiftelsen göra ett litet museum. Sökanden är öppen för olika förslag.

Gävle Energi äger inte byggnaden där den befintliga kraftverksutrustningen finns.

Turbinerna kan man ta upp och ställa ut för visning vilket stiftelsen har visat ett visst

intresse för.

Det konstateras att hela den ursprungliga verksamheten vid Forsbacka är uppbyggd

kring vattenkraften. Sökanden fortsätter i och med det planerade kraftverket att föra

den traditionen vidare. Om 100 år är säkerligen även det planerade kraftverket kultur.

Sökanden kommer att återkomma till Länsstyrelsens miljöenhet innan man påbörjar

eventuella rensningar. Ett provfiske kommer troligen att beställas från Fiskeriverket för

att processen ska skyndas på.


Samrådsmöte med Länsstyrelsen och kommunens kulturmiljöenheter, 10 juni 2008

Den 10 juni 2008 hälls ett samrådsmöte med kommunen och Länsstyrelsen.

Kommunen menar att Forsbacka är på ett sätt unik när det gäller den utbyggnad och

förändring som har skett under årens lopp. Man använder begreppet ”årsringar”. Ett

exempel är brofundamentet, där slaggstenen bevarats från en gammal byggnad och

sedan gjutits på med betong för att komma upp i nivå för bron.

Kommunen och Länsstyrelsen anser att det krävs en grundligare genomgång/

beskrivning av de olika förslagen, och den analysen ska ingå i den MKB som ingår i

ansökan om ändring av detaljplanen. Länsstyrelsen undrar även vad som händer med

befintligt läge? Byggs det om? Hur påverkas kulturmiljön? Detta behöver dokumenteras

för den MKB som tas fram.

Kommunen menar att det är viktigt att man försöker behålla den industriella miljön

runt det befintliga kraftverket om vi bygger ett nytt i mellandammen. En byggnation av

ett nytt kraftverk i mellandammen behöver inte utvändigt utformas så att den ser ut

som en gammal byggnad. Att den följer en modernare arkitektur ligger i linje med den

industriella utvecklingen.


K Ä L L F Ö R T E C K N I N G

Detaljplan för Forsbacka kraftstation, Gävle kommun. 2010-02-25.

Ekologisk restaurering av vattendrag. Naturvårdsverket och fiskeriverket. 2008.

Forsbacka kraftstation illustrationsplan. Isacsson teknik AB.

Gavleån. Kartläggning av utredningar och åtgärdsbehov. Miljökonsult Svante Lundquist.

December 2008.

Gävle kommuns lokala miljömål. Gävle kommun. 2005.

Inventering av järn- och stålbruk Gävleborgs län 2006. Länsstyrelsen Gävleborg.

Länsstyrelsen Gävleborgs län.

Provtagningsplan Forsbacka bruk. Provtagningsplan inför MIFO fas 2-undersökningar

vid Forsbacka bruk. Preliminär Falun 2007-04-22 SWECO VIAK AB Falun.

Rapport Forsbacka kraftverk, Gävle Kommun. Isacsson Teknik AB. 2010-02-15.

Regionala miljömål med åtgärdsprogram för Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Gävleborg.

Rapport 2007:17.

Utredning av alternativ placering av nytt kraftverk i Forsbacka i Gavleån, Gävle

kommun, Gävleborgs län. Sweco Kraftprojektering. 11 juli 2008.

Utredning forsbacka kraftverk i Gavleån, Gävle kommun, Gävleborgs län. Sweco

Kraftprojektering. Falun, 4 februari 2008.

Översiktlig översvämningskartering längs Gavleån, Rapport nr 28, 2002-03-25.

Hemsidor:

www.miljomal.nu

www. lansstyrelsen.se/gavleborg

http://www.eon.se

GIS-underlag från länsstyrelsen inhämtat från:

www.gis.lst.se

Documents

MKB Forsbacka Vatten Sam Rads Handling 20100528