NR 1 2013

MJÖLKSPEGELN

nyheter om mat forskning

Där!ör passar mjölk som sportdryck

Sovmorgon — ett botemedel mot stress?

Häng med på pappakväll på BVC

Simstjärnan Sarah Sjöström:! JAG BLIR FÖRBANNAD

PÅ SKRÄPMATEN!"

GÄSTKRÖNIKAN: INGEN MJÖLK UTAN KÖTT

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 2

Nya tider — nya möjligheter

maja.nordstrom@lrf.se

FOTO

: MAG

NU

S FON

D

» Jag hoppas att du vill följa med Mjölkspegeln på en spännande resa mot ett okänt men ändå välbekant mål.«

i N L E D A R E »

MAJA:

Mjölkspegeln riktar sig främst till yrkesgrupper som ansvarar för eller arbetar med information om mat och hälsa för barn och vuxna — bland annat personal i skolor och förskolor, hälso- och sjukvårdspersonal samt kost utbildade.

Mjölkspegeln vill inspirera och engagera. Här hittar du fakta och studier kring mjölk och mjölkprodukter, men också information om mat, hälsa och motion.

CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVAREIngemar Falk, ingemar.falk@lrfmedia.lrf.se08-588 368 91

REDAKTÖRMaja Nordström, maja.nordstrom@lrf.se08-787 53 98

MEDARBETARE:Annika Smedman, annika.smedman@lrf.seNutritionist, medicine doktor

Helena Lindmark Månsson, helena.lindmark-mansson@lrf.seAdjungerad professor.

Caroline Lutz, caroline.lutz@yahoo.seLeg. Dietist

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRRuben Jacobsson

FÖRLAGSCHEFKnut Persson

OMSLAGSBILDALL OVER PRESS

PRODUKTION!FORMGIVNINGLRF Media/Publik/Jamendåså

REPRO OCH TRYCKSörmlands Grafiska.

Mjölkspegeln utkommer med fyra nummer per år.

Upplaga: Cirka 25 000 exemplar.

För ej beställt material ansvaras ej.Allt redaktionellt innehåll lagras elektroniskt. Externa skribenter, fotografer och tecknare måste meddela förbehåll mot elektronisk lagring. I princip publiceras ej material med sådant förbehåll. Utbetalt arvode inkluderar Mjölkspegelns rätt till elektronisk publicering.

MJÖLKSPEGELN

”Det enda som säkert består är föränd-ringen.” ”Den som överlever är den som kan förändras.” ”I förändringen "nns kreativiteten.” Uttrycken kring förändring är många. Antagligen beror det på vårt behov av att se det positiva i förändringsproces-ser. Många av oss människor är vanedjur och vill gärna fortsätta göra som vi alltid gjort. Därför måste vi hitta positiva tankesätt för att skapa ordning och övertyga oss om att förändringen är något bra. Själv är jag övertygad om att för-ändringar är nödvändiga för att vi ska komma vidare, och jag ser mig som en förändringsbenägen person. Men jag måste erkänna att det är lite bökigt på vägen. Mjölkspegeln och organisationen bakom tidningen har förändrats sedan sist vi sågs. Svensk Mjölk, som tidigare stod bakom tidningen, har lösts upp. Och redaktionen för Mjölkspegeln har #yttats in under Lantbrukarnas Riksför-bund LRF, och heter numera LRF Mjölk. I samband med det har tidningen sålts till LRF Media, ett medieföretag under LRF-koncernen. Som läsare kommer du egentligen inte att märka några större föränd-ringar. Vi är samma personer och samma experter som gör tidningen. Ambitionen

är att du framöver får tillgång till bredare information om mat och hälsa, inte bara mjölkens betydelse. Det är också något som ni efterfrågat i våra tidigare läsvär-desundersökningar. Jag hoppas att du vill följa med Mjölkspegeln på en spännande resa mot ett okänt men ändå välbekant mål. För förändringen är ju nödvändig för att komma vidare, eller hur?

Maja Nordström

I samband med tidningens förändring funderar vi på att byta namn från Mjölkspegeln till… ja, vad då? Vi vill gärna göra dig som läsare delaktig i namnbytet. Vad tycker du att tidningen ska heta? Mejla ditt namnförslag till mig på maja.nordstrom@lrf.se

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 3

Fråga oss! MEJLA: NR 1

2013

Ingen mjölk utan ko

Vitaminbrist hos barn i norr

– trots sommar och sol

75

Kerstin Danielsson: Ingen mjölk utan kött

8Återhämtning: Mjölk är en bra sportdryck

»Var!ör serveras det bara skräpmat?«

Sarah Sjöström, simstjärna, sidan 22

4Väldigt sällan sjuk — Patrik Sjöberg dricker två liter om dagen

11Köttskatt? Bättre med kunskap, tycker Jord-bruksverket

12Minska risken för hjärtinfarkt – två sidor aktuell forskning

Hej, Mjölkspegeln!Jag har hört att det är felaktigt att säga till exempel sojamjölk eller havremjölk. Ändå står det ofta både sojamjölk och havremjölk i a%ärer och på kaféer. Vad är det som gäller?HälsningarKatarina

Hej, KatarinaDet stämmer att man inte får kalla dessa produkter för mjölk. Mjölk är nämligen en skyddad beteckning enligt EU (EG-förordning 1234/2007 artikel 114) och får endast användas på produkter som härstammar från komjölk. Det är alltså förbjudet att saluföra något som kallas sojamjölk eller havremjölk. I stället kan det kallas sojadryck eller havredryck. Detsamma gäller för grädde. Det är inte tillåtet att kalla grädde som baseras på något annat än komjölk för till exempel vegetabilisk grädde eller havregrädde.

14Pappadags — kvälls-öppet på BVC

17Rädda en mjölkbonde – köp svensk ost

18Dags att vakna – stress skapar sömnsvårigheter

20Mjölkspegeln tipsar – upphandla rätt!

24Caroline på slutet: Låt barnen vara med!

FOTO

: SUSAN

NE KRO

NH

OL.M

FOTO

: THIN

KSTOCK

Allt är inte mjölk som glimmar.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 4

MJÖLK DRICKARE FÅR NOBELPRIS

I januari publicerade den vetenskapliga tidskriften Practical Neurology en kort artikel

där man undersökt sambandet mellan länders mjölkkonsumtion och antalet Nobelpris man fått.

Det visade sig att Sverige och Schweiz — som ligger i topp vad gäller antalet Nobelpris per invånare —

också ligger i topp när det gäller mjölkkonsumtion. En möjlig förklaring tror forskarna är att mjölken

innehåller vitamin D, som kan vara kopplat till kognitiv funktion, även om skolsystem och andra

parametrar också säkert spelar stor roll.(Källa: Milk, chocolate, and Nobel prizes.

Pract Neurol 2013;13: 63)

Som följde%ekt av den så kallade häst-köttskandalen där hästkött har hittats i färdig mat har matgrossisten Martin & Servera beslutat sig för att skicka alla sina köttprodukter som säljs under eget varu-märke på DNA-analys. — Vi vill kunna garantera att maten vi levererar innehåller det vi säger att den ska göra och inget annat, säger Christina Gezelius, informationschef på Martin & Servera. Att man DNA-analyserar produkterna är en engångsåtgärd från Martin & Serveras sida, men planen fortsättningsvis är att i

samarbete med branschen skapa rutiner och handlingsplaner för att kunna säker-ställa matkvaliteten. Martin & Servera har tidigare återkallat en lasagne på grund av misstänkt häst-köttsinnehåll. — Vi har inga konkreta misstankar om oegentligheter på övriga produkter, men den senaste tidens händelser har visat att det inte "nns några garantier, säger Christina Gezelius. I dagsläget är det inte fastställt när analysresultatet beräknas vara klart.

Matgrossist DNA- analyserar maten

Höjdhopparen Patrik Sjöberg är aktuell med träningsboken ”Träna för livet — 242 tips som har gjort mig stark”. Och själv håller han sig frisk bland annat genom att dricka mjölk. ”Jag dricker extremt mycket mjölk, uppåt två liter per dag. Och den ska vara av typen vanlig röd. Många sä-ger att det inte är bra för vuxna att dricka mjölk, men jag vet inte, jag är väldigt sällan sjuk”, säger Patrik Sjöberg till tidningen Expressen.

Patrik Sjöberg dricker två liter mjölk om dagen

FOTO

: ERI

K JO

SJÖ

SVENSKEN ÄTER BÄTTRE PÅ SOMMARENVi går mot ljusare tider nu, och det är bra för svens kar nas hälsa. För enligt en undersök-ning från Florida Department of Citrus, äter många sötsaker i hopp om att bli piggare un-der vinterhalvåret. Var ,ärde svensk slarvar med kosten under vinterhalvåret. Undersökningen visar att 57 procent av kvinnorna mår sämre på vintern, och äter då mer choklad, smågodis och bullar. Bland män-nen är alkohol haltiga drycker bland de populä-raste onyttigheterna för att pigga upp sig.

Hallå där

Stort grattis Daniel, hur känns det?Det känns helt fantastiskt! Nu, efter unge-fär en vecka som Årets Kock, har jag börjat förstå att det verkligen hänt. Jag har ju täv-lat i fyra år i rad så jag har på något sätt levt med tävlingen så länge. Ingen är gladare än jag just nu.

Vad är viktigast med att vinna Årets Kock?Det här är utan tvekan det största som hänt i min karriär. Jag ser fram emot en gastro-nomisk resa, inte bara till andra länder och andra kulturer utan också här hemma. Jag har förstått från andra som blivit Årets Kock, att vinnaråret erbjuder en enorm mängd upplevelser som jag inte ens kan föreställa mig just nu. Jag väljer att se det som en chokladask med praliner som jag ännu inte vet hur de smakar — som Forrest Gump sade.

Vilken är din roligaste uppgift framöver?Jag ser fram emot vinnarresan, som jag ännu inte bestämt resmål för. Att få trä"a kollegor från andra delar av världen och för-djupa mig i gastronomin i andra kulturer ska bli jättespännande. Mest sugen är jag på Japan eller USA. Men hittills har det roli-gaste förstås varit själva prisutdelningen. Jag blev så oerhört glad och berörd. Det var som om alla känslor efter fyra års kämpande skulle ut på en gång.

Vilken är din favoritmjölkprodukt?Jag har två: crème fraiche och grädd#l. De använder jag både professionellt och privat. Jag gillar den runda och fräscha syran, som känns väldigt svensk.

Daniel Räms Årets kock 2013

JAKTEN PÅVITAMIN D

Förskolebarn i norra Sverige har D-vitaminbrist, trots att de äter tillräckligt av vitaminet. Inte ens under sommaren, när solens strålar är som starkast och huden bildar som mest

D-vitamin, når barnen tillräckliga nivåer. Det visar en studie av dietisten Inger Öhlund.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 6

 På en av 2012 års mörkaste dagar publiceras Inger Öhlunds artikel om vitamin D. En kartläggning av barn i Västerbotten. Man kan

ju tycka att vi i Sverige borde ha extra god koll på vårt vitamin D eftersom vi vet att vi lever i mörker stora delar av året. Men så är det tyvärr inte. Inte ännu. — Jag #ck idén till den här studien när jag gjorde min avhandling. Då bör-jade jag söka efter studier på D-vitamin-status på barn men hittade ingenting. Samtidigt insåg jag i mitt kliniska arbete att många barn jag trä"ade förmodligen #ck i sig för lite vitamin D. Så jag bör-jade planera, berättar Inger Öhlund som är dietist, forskare och huvudförfattare till studien. 90 barn i åldern 4—6 år ingick i stu-dien. Eftersom hudfärgen påverkar hudens förmåga att bilda vitamin D delades barnen in i två grupper, de med ljus hud och de med mörkare hud. Mörk hud behöver mellan 5 och 10 gånger mer solljus för att bilda vitamin D. Barnen undersöktes första gången i slutet av sommaren. Då hade 8 procent av barnen med ljus hud och drygt 40 procent av de mörkhyade barnen D-vita-minnivåer under dagens de#nition av brist. Undersökningen upprepades i januari/februari. Läget hade då förvär-rats — 25 procent av de ljusa och drygt 50 procent av de mörka barnen hade brist-nivåer. D-vitamin mäts med markören 25-hydroxi vitamin D [25-(OH)D] och det gäller att välja en bra analysmetod. I Inger Öhlunds studie användes den metod som pekats ut som den bästa*. — Jag blev förvånad över att så många barn hade låga nivåer direkt efter som-maren. Det visar dels att solen i Sverige inte är tillräckligt kraftfull men också att vi är duktiga på att skydda barnen från solen. Ännu ett förvånande konstaterande var att barnens intag av vitamin D låg i nivå med gällande kostrekommenda-tioner. Största källan till vitaminet var berikad mjölk som gav 31 procent av intaget. I Sverige är berikning av mel-lan-, lätt- och minimjölk lagstadgad just eftersom solen inte räcker till stora delar av året. Men trots det tillräckliga intaget uppmättes bristnivåer i barnens blod.

FÖR DÅLIGT UNDERLAG— Idag vet vi inte riktigt hur mycket vitamin D vi behöver få i oss för att inte få brist. Det vetenskapliga under laget är för dåligt helt enkelt, säger Inger Öhlund. Därför gör Inger Öhlund nu en uppföl-jande studie för att ta reda på just hur

Vitamin D i livsmedel

-min D i Sverige är fet !sk, berikad mjölk och berikade smörgåsfet-ter. För barn under 4 år utgör också välling och gröt viktiga källor. (Riksmaten 2010-11, Riksmaten barn 2003).

(mellan-, lätt- eller mi-nimjölk) ger 1,9 µg vi-tamin D.

µg vitamin D-

Lätt och lagom ger 0,4 µg vitamin D

Nya rekommendationerDagens rekommendation av vitamin D är µg/dag för alla mellan 2 och 60 år. Under

2013 kommer dock nya nordiska närings-rekommendationer att antas. Dessa föreslås höja rekommendationen till 10 µg/dag för samma åldersgrupp. De!nitionen för D-vitaminbrist är idag min-

(Guidelines for preventing and treating vita-min D deficiency and insufficiency revisted. J Clin Endocirnol Metab, April 2012, 97.1153-1158)

mycket vitamin D barn i Sverige behö-ver äta för att inte få brist. I ett samar-bete med Pia Karlsland Åkeson i Malmö får friska 4–8-åringar i Malmö och Umeå en mjölkdryck berikad med olika mängder av vitamin D3 en gång per dag under 3 månader. Att det är just vita-min D3 som används är viktigt. Vita-min D #nns i livsmedel i två olika for-mer, D2 och D3, men de är olika aktiva. Det krävs dubbelt så mycket D2 som D3 för att uppnå samma nivå i blodet. Det är också vitamin D3 som används när mjölk berikas. Barnens nivåer av vitamin D mättes när studien startade och samma analy-ser kommer att göras vid studiens slut. Resultat väntas i slutet av året.

INTE BARA BENHÄLSAVitamin D har oftast sammankopp-lats med benhälsa och fungerar som en slags dörröppnare för kalcium in i ske-lettet. På senare tid har man dock kopp-lat vitaminet till många %er funktioner än bara starka ben. — Det #nns receptorer för vitamin D i nästan alla celler i kroppen. Det innebär att vitamin D behövs för långt mycket mer än bara god benhälsa, säger Inger Öhlund. Därför har hon också i den pågående studien mätt olika markörer för hälsa, samtidigt som hon mätt D-vitamin-nivåer. Man undersöker nu både ben-hälsa, kroppssammansättning, blod-

fetter, blodtryck, fettsyror, in%amma-tions- och immunologiska markörer samt psykiskt välbe#nnande. På så vis kan man se om olika intag av vitamin D påverkar de olika markörerna. I framtiden hoppas Inger Öhlund också kunna undersöka hur det ser ut med vitamin D-statusen hos sjuka barn. Forskningen fortsätter. Man kan inte undgå att tycka att det låter som ett ganska spännande detektivarbete.

* high-pressure liquid chromatography-atmos-pheric pressure chemical ionization-mass spec-trometry (HPLC!APCI!MS) (Källa: G. Snellman, H. Melhus, R. Gedeborg, L. Byberg, L. Berglund, L. Wernroth, and K. Michaelsson, Determining vita-min D status: a comparison between commercially available assays. PLoS One, 2010. ¨: p. e11555)

Att vistas ute är bra. Men det räcker inte.

FOTO

: THIN

KSTOCK

Det är inte lätt att orientera sig i %oran av olika dieter. Av en bekant som var hotellchef #ck jag härom året lära mig ett nytt begrepp; demivegetarian. Hotel-

let hade tagit emot en grupp matgäster och vid

beställningen fått veta att några var vegetarianer.

Övriga skulle serveras #sk till lunchen.

Men när gästerna hade börjat ta för sig visade

det sig snabbt att #sken inte räckte. ”Jo, men vege-

tarianerna äter #sk”, blev svaret som hotellets per-

sonal #ck. Efter den fadäsen frågade man från hotellets

sida om det fanns några demivegetarianer bland

gästerna när beställningar togs emot.

Demivegetarianen äter vegetariskt, men även

mjölkprodukter, ägg, #sk och skaldjur. Lakto-

vegetarianen äter mejerivaror utöver vegetabilier.

Lakto-ovo-vegetarianen äter vegetabilier, mejeri-

varor och ägg. Dessutom #nns veganen, som avvi-

sar allt animaliskt. Och så förstås vi allätare, som

ibland nedlåtande kallas ”köttisar” av veganerna.

Det #nns olika skäl för en diet, men för många

av vegetarianerna är bakgrunden moralisk; de

anser att det är fel att döda djur. Själv håller jag med Per Jensen, forskare specia-

liserad på djurens beteende, i den utmärkta boken

”Hur mår maten” som gavs ut före jul. Han påpe-

kar att mjölkproduktion förutsätter att kor får kal-

var, och fortsätter: ”Den som väljer att äta ost, dricka mjölk eller

bre smör på sin macka och samtidigt avvisar kött-

ätande har ett logiskt problem att fundera över.

Vad ska man göra med tjurkalvarna? Och med de

åldrade korna?” Nära två tredjedelar av det nötkött som produ-

ceras i Sverige har sitt ursprung i mjölkbesätt-

ningar. I stora delar av vårt land är det framför allt

gräsvall som är lämpligt att odla, som foder och

bete till nötkreatur och får. Vill vi ha en levande

landsbygd och ett lantbruk i hela landet bör vi äta

både kött och mjölkprodukter. Det innebär för-

stås inte att vi måste äta så mycket kött som vi gör

idag. För att täcka efterfrågan importeras hälften

av allt det kött som förbrukas i Sverige, i många

fall från andra världsdelar. Det är knappast håll-

bart i längden. Men att köttätande bidrar till en levande lands-

bygd kan vara svårt att förmedla till en tvär-

säker ung vegetarian. Jag hade en gång en diskus-

sion med en kille som valt bort kött och bara åt vegetariskt samt ostar av typen halloumi och moz-zarella. Om vi inte äter kött och mjölk kommer vår landsbygd att växa igen, det blir skog i stället, sa jag. Han replikerade genast: — vem bryr sig?! Där ströps den diskussionen. Men kanske hade jag ändå lyck-ats så ett frö till eftertanke hos honom. Jag hoppas i alla fall det.

Kerstin Davidsonpolitisk redaktör, Land Lantbruk.

Vegetari… vad?Vad händer med vår öppna landsbygd när man

väljer bort att äta kött? Kerstin Davidson, politisk

redaktör på tidningen Land Lantbruk, skriver om

en diskussion hon hade med en vegetarian.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 7

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 8

Mjölk är bra som sportdryck

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 9

Nyttig nyhet — naturligt gott, står det på skylten som möter besökarna på Friskis & Svettis i Sickla utanför Stockholm. Keso med bär & nötter och drickyoghurt fyller hela översta hyllan i kylskåpet bakom receptionsdisken. — Jag pushar alltid för de nyttiga alternativen. Ska du verkligen sätta i dig tio socker-bitar? brukar jag fråga om någon vill köpa en sockerstinn energidryck. Det kanske låter

hårt, men jag menar väl, säger Jan Johansson som sköter receptionen när Mjölkspe-geln hälsar på.

M jölken har under senare tid bli-vit allt mer uppmärksammad i idrottssammanhang. Linda Bakkman, näringsfysiolog och

kostrådgivare hos Sveriges Olympiska Kommitté SOK, framhåller att SOK sedan länge rekom menderar de aktiva att dricka mjölk som återhämtningsdryck. Hon lyf-ter fram att mjölken har ett naturligt, högt innehåll av fullvärdigt protein, vitaminer, mineraler och vätska som kroppen behö-ver för att återhämta sig efter träning. Det är inte en slump att de dyrare åter-hämtningsdrycker, som bland annat säljs på gym, ofta innehåller mjölkproteiner.

SÄKER OCH EFFEKTIVAnnika Smedman, nutri-

tionsexpert på Svensk Mjölk, har nyligen gått igenom den senaste forskningen på områ-det. Resultatet visar att den närings täta mjölken både är säker och e"ektiv som återhämtnings-dryck efter träning. Av studierna framgår

bland annat att per-soner som dricker

mjölk fortsätter att vara i väts-

kebalans under en

fem-

timmarsperiod efter träningspassets slut. Så är inte fallet för dem som i stället dricker sportdryck eller vatten. En av förklaringarna är att mjölken är rik på elektrolyter som behövs när vi har svet-tats, en annan är den speci#ka samman-sättningen av mjölkproteiner som ger en långsammare magsäckstömning. Mjölk-proteinet gynnar också uppbyggnaden av muskelmassa, enligt %era samstämmiga forskarrapporter. Dessutom innehåller mjölken tillräckliga mängder kolhydrat, i form av naturlig laktos, för att ge musk-lerna energi. — Förutom alla vetenskapliga rön som talar för mjölken så är det ett prisvärt alternativ till kommersiella sportdrycker, säger Annika Smedman. Vatten och frukt är vanligast bland dem som använder återhämtningsdryck efter träning. Det visar Svensk Mjölks senaste Basmätning från juni 2012. Mjölk är i sär-klass populärast i gruppen 18—34 år.

VATTEN, KESO, ÄGG, FRUKT " OCH MJÖLKDRYCKMjölkspegeln har gjort en egen mini-undersökning bland det yngre kliente-let på Friskis & Svettis i Sickla. Vatten och frukt, svarar två tjejer som jobbar hårt på trampmaskinen. Erik Tervehn brukar stoppa i sig två ägg, keso och vatten efter träning. Mjölkbaserat proteinpulver eller utspätt vasslepulver är ett vanligt svar. Många har också hittat den nya mjölk-drycken, som lanserades tidigare i år, med 30 procent mer protein än vanlig mjölk. — Jag tycker den är bättre än andra protein drycker eftersom den har mindre socker, säger Elias Boberg. Men det kan

också bli ett eller två glas vanlig mjölk. Det beror på vad som #nns hemma. Tobias Bennet och Patrik af Forselles dricker oftast vanlig mjölk när de kom-mer hem efter träning. Ibland köper de mjölkbaserade återhämtningsdrycker, men det blir för dyrt i längden. — Jag orkar inte hålla på med olika pulver. Det känns inte rätt och jag tror att placebo e"ekten med pulver är stor. De innehåller mer protein än vad krop-pen kan ta upp, säger Tobias.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 0

LIVSMEDELS SVERIGE REKOMMENDERARÅTERHÄMTNINGSMÅL Efter träningen har kroppen förbrukat kolhydrater ur muskelns bränsleförråd och då är det viktigt att snabbt fylla på för att vara pigg till nästa träningspass. Direkt efter träningen kan kroppen lätt lagra in kolhydrater så det är bra att ha med sig något som man kan äta direkt efter träning. Bra återhämtningsmål kan vara en banan och ett glas mjölk eller juice och en ost/skinkmacka. Hur stort åter-hämtningsmålet ska vara och hur mycket den som idrottar behöver äta samman-lagt under dagen beror så klart på hur stor man är och hur många träningspass man gör i veckan.

» Knallblåa energidrycker känns inte helt nyttigt. Och 25 spänn !askan, det skulle jag aldrig lä"a ut.«

Hedda Dahlström väljer mjölk om hon är lite skakig och hungrig efter träning.— Jag tycker att det mättar fort och man vet att det är nyttigt. Knallblåa energi-drycker känns inte helt nyttigt. Och 25 spänn %askan, det skulle jag aldrig lägga ut. Mina föräldrar säger också att det fräter sönder tänderna.

ENERGIDRYCK DÅLIG FÖR TÄNDERNASvenska Dagbladet skrev nyligen om att var tredje tonårskille har frätska-dor på tänderna. En bov är säljboomen av energi- och sportdrycker, hävdar tid-ningen som har gjort ett eget experi-ment genom att låta tänder ligga i olika sorters drycker under tio dagar. Cornelia Karlsson har vatten i sin %aska, men skulle absolut köpa mjölk om det fanns i kylskåpen på tränings-ställena. — Mjölk är typ det bästa jag vet. Det är jätte-jättegott, jag älskar det, säger hon

på väg in till en timmas Fuego, dans till latinsk musik. Anna Martinsson ska leda kvällens pass. Hon spritter av energi och lyckas snabbt elda upp stämningen i salen. Vickande höfter, stolta steg, rullande axlar och högburna huvuden. Stora leenden. — När jag kommer hem efter ett trä-ningspass är jag sugen på mjölk. För att det är gott, säger Anna. Mjölk främjar inte bara muskeltillväxt utan kan också bidra till skadeläkning och fettförbränning. Det visar den sam-manställning som forskare i Kanada har gjort av studier kring sambandet mel-lan mjölk och styrke- och uthållighets-träning.

Läs mer om studier om mjölk som återhämtnings-dryck på www.svenskmjolk.se/mjolk

-ström konstaterar att

mjölk mättar fort och är snällt mot tänderna.

Nedan: Cornelia Karls-son har vatten i #as-

kan, men skulle byta mot mjölk om det bara

fanns.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 1

Köttskatt? Det har väl knappast undgått någon att vi behöver ta bättre hand om vår planet och minska utsläppen som påverkar klimatet. Nu har Jordbruksverket kommit med sin rapport, som fokuserar på kunskap i stället för skatt.

»Kunskap bättre än skatt«

I slutet av januari kom Jordbruksverket med sin rapport om hållbar köttkonsumtion. Rapporten föreslår inte en svensk köttskatt, utan vill skapa ökad kunskap om olika hållbarhetsaspekter kopplat till konsumtion av kött. Men ett förslag om skatt på kött debatterades vilt i samband med rapporten och diskussionen lär fortsätta. Som konsu-ment är det svårt att navigera i djungeln av rön och råd om hur man ska välja. Gunnela Ståhle har arbetat med djur-skyddsfrågor och säkra livsmedel i över trettio år. Idag är hon också verksam i före-ningen Vi Konsumenter, och "ck granska Jordbruksverkets rapport innan den gick i tryck. Hon förklarar komplexiteten i frågan om kött i relation till klimat och hållbar utveckling. — En köttskatt som bara utgår från hur mycket koldioxid som släpps ut per kilo pro-ducerat kött slår snett. Det är att göra det enkelt för sig. I stället måste många para-metrar vägas in. Exempelvis hur djuren mår, hur säkra våra livsmedel är och om djuren bidrar till en ökad biologisk mångfald.

BIOLOGISK MÅNGFALDI Jordbruksverkets rapport framkommer att den svenska produktionen har många fördelar. Det beror bland annat på att våra kor håller landskapet öppet genom att beta

våra ängar och hagar. Det i sin tur medför att artrikedomen av exempelvis insekter, blommor och örter bibehålls. Det är detta man brukar kalla biologisk mångfald. Och biologisk mångfald kan vi inte importera till Sverige. Den måste "nnas och underhållas här. En viktig aspekt med att välja svenskt kött är att vi har en av världens strängaste djurskyddslagar. I Sverige är det också för-bjudet att ge antibiotika till djur i förebyg-gande syfte — en lag som Gunnela Ståhle varit med och drivit igenom. Vi tar väl hand om våra djur och de är därför bland de friskaste i världen. Och eftersom djuren är naturligt friska är vi också ett av de länder i världen som använder minst antibiotika. Dessutom har vi en unik lag, som säger att alla kor ska få gå på bete i Sverige. — Vi har kämpat hårt för att komma dit vi är i idag. Att välja svenskt nötkött från betande djur innebär att jag får kött från djur som haft det bra. Som konsument vill jag inte bli stra%ad för att jag väljer ett djurvänligt kött, säger Gunnela Ståhle.

SKILLNAD PÅ DJUR OCH DJURFör att ytterligare komplicera bilden är det skillnad på olika djurslag. Att välja nötkött från ett djur som fötts upp långsamt och betat gräs är mer djurvänligt, men innebär

större utsläpp av växthusgaser. Kyckling-kött från kycklingar som drivits fram snabbt av kraftfoder är e%ektivt, och ofta framhålls kyckling och griskött som mer klimatsmarta alternativ till nötkött. Detta är sant om man bara utgår från hur mycket koldioxid som går åt till att producera ett kilo kött. Tyvärr är det inte lika enkelt om man lägger till den biologiska mångfalden vi får av betande djur, eller as-pekten att betande djur faktiskt omvandlar gräs som är oätligt för människor till kött och mjölk som vi kan äta. — Dessa frågor är så komplexa att jag aldrig tror att alla kommer att kunna bli nöjda. Man måste helt enkelt dra en gräns någonstans. För mig är det viktigast att djuren mår bra, säger Gunnela Ståhle.

Köttet som näringskällaKött är vår huvudsakliga källa till protein och bidrar med många viktiga vitaminer och mineraler. Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning Riksmaten 2010/2011 äter vi i genomsnitt lite mer kött än vad vi behöver, men variationen är stor. Unga kvinnor äter ofta för lite medan män äter långt mycket mer än vad de behöver. För kvinnor är köttet särskilt viktigt eftersom det bidrar med mycket järn och dessutom stimulerar upptaget av järn.

FYRA RÅD FRÅN GUNNELA1. Släng inte mat2. Ät lagom mycket

kött3. Välj kött med om-

sorg — välj svenskt nötkött

4. Ställ krav på djur-välfärd i o#entlig upphandling: se artikel på sidan 20

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 2

Mer mjölkprodukter ger lägre risk för hjärtinfarkt

AKTUELL FORSKNING

Källa: Association bet-ween dairy food con-sumption and risk of myocardial infarction in women differs by type of dairy food. E. Patterson, S. Larsson, A. Wolk och A. Åkesson. The Journal of Nutrition 2013;143:74!79

Källa: Acute differen-tial effects of dietary protein quality on postprandial lipemia in obese non-diabetic subjects. J. Holmer-Jensen med flera. Nutrition research 2013;33:34!40.

Mjölk i barn domen gav starka seniorerHög mjölkkonsumtion i barndomen ledde till pensionärer med bättre fysisk förmåga. Det visar en nyligen publice-rad studie från England. 405 personer deltog i studien, som påbörjades redan på 1930-talet då deltagarna mättes och vägdes. Dessutom inventerades hela familjens kost, och den socioekonomiska situationen fastställdes. När studie-deltagarna var mellan 45 och 59 år följdes de upp med detaljerade frågeformulär om hälsa, mat och livsstil. Förra året genomgick personerna i studien tester för att mäta den fysiska förmågan. Resultatet visade att de som hade druckit mjölk i barndomen gick sina promena-der fem procent snabbare. Vidare visade det sig att ett högt proteinintag i barndomen var kopplat till mindre risk för försämrad balans som äldre. Slutligen ledde ett högt proteinintag i medelåldern till två procents snabbare promenader som äldre. Detta är den första studien som visar att mjölk i barn-domen ger bättre fysisk förmåga hos äldre.

Kvinnor som äter mer mjölkprodukter löper lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt. Det har forskare på Karolinska institutet visat i en studie av närmare 33 600 svenska kvinnor. De personer som åt mest mjölkprodukter (8,2 portioner per dag) löpte 23 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt än de som åt minst (2,2 portioner). Ett högre intag av ost gav 26 procent lägre risk. Det var ingen skillnad i risk mellan perso-ner som valde mjölkprodukter med hög el-ler låg fetthalt. Smör som användes på bröd var förbundet med en högre risk, medan smör i matlagning inte påverkade risken. Kvinnorna i studien ingår i den svenska mammogra"kohorten. Sedan 1987 har de-ras matvanor, livsstil och hälsa undersökts. Forskarna har sedan undersökt sambanden mellan till exempel matvanor och insjuk-nande i hjärtinfarkt. Mjölkprodukter är en mycket heterogen grupp livsmedel eftersom de har olika näringsinnehåll och olika användningsområ-den. Därför har olika mjölkprodukter också olika e%ekter på hälsan. Forskarna bakom studien menar att man därför måste skilja dem åt i till exempel kostråd.

Källa: Childhood milk consumption is asso-ciated with better physical performance in old age. Kate Birnie m fl. Age and ageing 2012, 41: 776!784.

Lägre blodfetter av vassleproteinVassleprotein gav en lägre höjning av de blodfetter som kal las triglycerider efter en fet måltid jämfört med torskprotein och gluten. Det har en grupp danska forskare konstaterat efter en måltidsstudie. Elva personer "ck äta feta testmåltider med protein från antingen vassle, torsk, gluten eller kasein för att forskarna skulle undersöka om höjningen av triglycerider hos personer med fetma (BMI över 30) kan påverkas av proteinkällan i maten. Under åtta timmar mättes sedan förändringen av bland annat triglycerider.

Kasein påverkade inte höjningen av triglycerider. Efter en måltid höjs triglyceriderna. Det sker hos alla, men hos personer med fetma höjs de extra mycket. Det är inte bra, eftersom för höga triglycerider är förenat med en högre risk för hjärtkärlsjukdom. Forskarna bakom studien skriver att om personer med fetma skulle äta vassleprotein under lång tid skulle det kunna minska deras risk att få hjärtkärlsjukdomar.

Månsson och med. dr./nutritionist Annika Smedman ger korta samman fattningar av aktuella studier kring mjölk, mat och hälsa.

caroline.lutz@yahoo.com helena.lindmark-mansson@lrf.se annika.smedman@lrf.se

Källa: Dairy Consumtion and Incidence of Hypertension: A Dose-Response Meta-Analysis of Prospective Cohort Studies. Sabita S m fl. Hypertension. 2012; 60: 1131!1137.

Källor: Kratz M, Baars T & Guyenet S. 2013. The relationship bet-ween high-fat dairy consumption and obe-sity, cardiovascular, and metabolic disease. Eur J Nutr. 52:1!24.

-

Feta mjölk produkter orsakar inte fetma, enligt forskareMjölkprodukter med högre fetthalt bidrar inte till utveckling av fetma — tvärtom fann forskare att en högre fetthalt hade samband med minskad fetma. Inte heller bidrog konsumtion av fetare mjölkprodukter till diabetes och hjärtkärlsjukdom. Det var slutsatsen i en ny systematisk litteraturgenomgång av observationsstudier, som jämförde förhållandet mellan mjölk-fett och feta mjölkprodukter med fetma, hjärtkärlsjukdom och diabetes. Bakgrunden till arbetet var att konsumtion av mjölk ofta ingår i kostrekommendationer, men att rekommendationerna fokuserar på fettsnåla alternativ. Forskarnas slutsats är — i motsats till de rådande kostrådens rekommendation av fettreducerad mjölk och mjölkprodukter — att det inte "nns några övertygande bevis för att undvika mjölkfett. Deras förslag är att betrakta mjölk och mjölkprodukter som komplexa livsmedel och inte basera rekommendationerna enbart på deras innehåll av enskilda näringsämnen eller kompo-nenter. Därför anser forskarna att det kan vara klokt att ompröva rekommendationen att konsumera fettreducerad mjölk och mjölkprodukter.

Mjölkens proteiner v ärderas högre av FNAtt värdera proteiner i livsmedel på ett korrekt sätt är av största betydelse för människors näringsstatus. Detta är särskilt viktigt eftersom jordens befolkning ökar snabbt, samtidigt som tillgängliga resurser i form av land, vatten och livsmedel begränsas. Med detta som utgångspunkt har Förenta nationer-nas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations) utvärderat hur proteiners kvalitet bäst ska bedömas. Ett nytt system har nu föreslagits där varje aminosyra i livsmedels proteiner ska betraktas som ett individuellt näringsämne.

Likaså ska biotillgängligheten av aminosyrorna bedömas på ett mer korrekt sätt, där till exempel aminosyror tillverkade av tarmens mikroorganismer inte tas med i beräkningarna, som tidigare har gjorts. Det nya utvärderingssystemet gör att livsmedels pro-teininnehåll ur ett nutritionellt perspektiv för"nas och blir mer korrekt än det tidigare använda systemet. För mjölkprotein innebär utvärderingssystemet att de får ett högre värde än tidigare. Värdet av mjölkproteinerna kommer också att öka jämfört med andra protein från bland annat vete och ärtor.

Källa: FAO Food and Nutrition paper 92. Dietary protein qua-lity evaluation in human nutrition. Report of an FAO Expert Consultation. http://www.fao.org/ag/humannutrition/35978-02317b979a686a57aa4593304ffc17f06.pdf

» Värdet av mjölkproteinerna kommer också att öka jämfört med andra protein från bland annat vete och ärtor.«

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 3

Mejeriprodukter nyttigt vid förhöjt blodtryckKonsumtion av mjölk och mjölkprodukter, i synnerhet de med låg fetthalt, har positiv e%ekt på blodtrycket. Det visar en nyligen publicerad meta-analys som amerikanska forskare har gjort. Nio studier med totalt 57 256 studiedeltagare inkluderades i meta-analysen. Sju olika kategorier de"nierades för olika mejeri-produkter: mejeriprodukter totalt, mjölk, mejeriprodukter med lågt fettinnehåll, mejeriprodukter med högt fettinnehåll, syrade mjölkprodukter totalt, yoghurt och slutligen ost. I studierna använde man sig primärt av frekvensformulär för att mäta konsum-tionen av mejeriprodukter. Resultatet visade att en total mängd av 200 gram mjölk och mjölkprodukter per dag minskade risken för förhöjt blodtryck med tre procent. Störst e%ekt hade mjölk och mjölkprodukter med låg fetthalt.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 4

Ett stenkast från Kristinebergs T-banestation i Stock-holm ligger sedan 2009 BVC Nya Kungsholmen. I ljusa, öppna lokaler tar man i dagsläget emot nära 1 000 barn i åldrarna 0—6 år. Eftersom enbart bokade

besök gäller så är det lugnt i väntrummet. I högtalarna spelas klassisk musik på svag volym. Helene Boström vaggar sonen Samuel Wallier, 3 månader, i famnen medan hon väntar på deras tur. — Vi är väldigt nöjda. Mycket positivt med första hembe-söket och att papporna kan vara med på kvällen. Det är bra läkare här också men ibland får man vänta lite fast man har bokat tid, säger hon. Elisabeth Nordin tar strax emot de båda och kontrollväger Samuel som haft lite problem med maten. — Vi är fullbokade alla dagar i veckan. Vi har fått så otroligt mycket barn, säger Elisabeth Nordin. Men så var det inte från start. Att driva igång ett privat BVC har enligt henne varit en utmaning. — Vi startade från noll, säger Elisabeth Nordin och förklarar hela den tu"a processen med banker som inte ville låna dem pengar utan krävde att de skulle belåna sina bostäder. Hur vårdföretaget Praktikertjänst AB till slut gav dem ett lån så de vågade satsa. Hur svårt det var att hitta en lokal. Men bitarna föll på plats. Vad som tidigare varit ett plåt-

Sen kväll med papporna Elisabeth och Maria har kvällsöppet på BVC: »Vi anpassar oss efter den moderna !öräldern«

”Föräldraträ$arna var bra. De hade även en kurs i hjärt-lungräddning”, säger Bosse Swart-ling, pappa till tre-åriga Elisa.

Elisabeth Nordin har anpassat verksam-heten efter den moderna föräldern.

Hur får vi med #er pappor till BVC? funderade distrikts-sköterskorna Elisabeth Nordin och Maria Öhmark när de startade privata BVC Nya Kungsholmen. Lösningen blev föräldragrupper och läkarbesök på kvällstid. — Vi har försökt anpassa oss efter föräldrarnas önskemål, efter den moderna föräldern, säger Elisabeth Nordin som även är verksamhetschef.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 5

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 6

slageri, men hade renoverats av hyresvärden för att bli gym, blev nu den perfekta lokalen för barnavårdscentralen. Vänner och familj hjälpte till att måla och inreda. — Vi ville göra annorlunda än andra BVC. Mycket av möb-lerna är från vänner och bekanta. En del är containerfynd. Resten är från Ikea, säger Elisabeth Nordin. — Från början hade vi ingen lön och #ck jobba halvtid på andra ställen för att överleva. Det dröjde två år innan vi kunde ta ut en liten lön. Efter tre år var vi uppe i den lön vi slutade med innan vi startade BVC Nya Kungsholmen. I dag har de snart nått gränsen för hur många barn de kan ta emot. De är sammanlagt fem specialistutbildade distriktsköterskor, varav två är timanställda pensionärer. Två specialistläkare från Astrid Lindgrens barnsjukhus anlitas vid läkarbesöken. — Vi ville prova det vi har funderat över under många år när vi arbetat på andra BVC. Vi ville prova våra egna idéer. Våra huvudinriktningar är att ha specialistutbildade sköterskor och läkare — och att få med papporna. På andra BVC-mottagningar ligger mamma- eller föräldra-grupperna på dagtid. I praktiken gör det att papporna sällan kommer. — Vi började med att lägga föräldragrupperna vid 16, sedan 17-tiden, sedan 18-tiden och det var inte förrän då som vi kunde få med papporna, säger Elisabeth Nordin som tror att de är ensamma om att erbjuda föräldragrupper kvällstid. Och konceptet verkar populärt bland föräldrarna. — Det är bra med kvällstiderna. Vi har varit med båda två på alla föräldraträ"ar, samtal och kontroller, säger Bosse Swart-

ling vars dotter Elisa den här dagen ska på treårskontroll. Kvällsaktiviteterna medför förstås att det blir två–tre sena arbetsdagar per vecka för Elisabeth Nordin och Maria Öhmark som båda närmar sig pension. — Nu har vi bestämt att vi ska gå ner i arbetstid till max 40 timmar per vecka. Vi vill jobba mindre och i stället fort-sätta jobba lite efter pension. Vi letar efter någon ung som vill driva detta. Vi vill helst ha en specialistutbildad man, det saknas på BVC, säger Elisabeth Nordin.

» Vi började med att lä"a !öräldragrupperna vid 16, sedan 17-tiden, sedan 18-tiden och det var inte !örrän då som vi kunde få med papporna.«

”Det är jättebra för mig med sena föräldra-trä$ar. På kvällen kan man nästan alltid vara med. Det känns viktigt och roligt och blir något annorlunda än mat och städning och så”, säger Marcus Rosén, pappa till Milton, nio veckor. På bilden även mamma Tarja Kinnunen.

De valde att leta lokal

närliggande BVC sam-

området.

Treåriga Elisa har hur roligt som helst i vänt-rummet och provar nästan alla leksaker hon ser. ”Det är fa-miljärt och gemytligt här”, tycker hennes föräldrar.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 7

Engagemanget för att behålla de svenska mjölkbönderna är stort. Det visar inte minst Face-booksidan ”Rädda Mjölkbön-

derna”, som gillas av 23  850 personer. Under hösten 2012 #ck vi färre än 5  000 mjölkbönder i Sverige och vi kunde löpande läsa om mjölkbönder-nas allvarliga situation. På %era håll i landet har enskilda handlare höjt priset på mjölken för att stötta de lokala bön-derna, ett välkommet initiativ för den konsument som vill hjälpa till att bidra. Ett annat sätt är förstås att köpa mjölkprodukter gjorda av svensk mjölk-råvara. Undersökningar bland konsu-menter som Svensk Mjölk lät göra under 2012, visar att de %esta konsumenter föredrar svenska produkter och uppger att de köper just det. Ändå är en tredje-del av den ost vi äter i landet gjord på utländsk mjölk. Att se på osten om den är svensk eller

inte är inte så lätt. 71 procent av konsu-menterna i undersökningarna trodde att SE-märkningen visar att osten var svensktillverkad.

SE INGEN URSPRUNGSMÄRKNING Tyvärr berättar inte ens SE-märkningen var osten är tillverkad — den säger bara var osten senast är packad. Så länge som ursprungsmärkningen saknas är en bra tumregel att de billigaste ostarna oftast är utländska, även om de säljs under svenskklingande namn eller i för-packningar som ger ett närproduce-rat intryck. Men de ostar som alltid är svenska — oavsett tillverkare — är Greve, Herrgård, Präst och Svecia. Namnen är skyddade på ett sådant sätt att ostarna måste vara producerade med svensk mjölkråvara. Under 2011 importerades drygt 44  000 ton hårdost och drygt 6  500 ton riven ost till Sverige. Den största delen av

ostimporten utgörs av lågprisost, där enbart Gouda står för hälften av all import. För att tillverka ett kilo hårdost krävs 10 liter mjölk. Om vi i stället för att köpa importerad ost köpte svensk ost, skulle vi behöva öka produktionen av mjölk med 505  000  000 kilo mjölk. En si"ra som motsvarar mjölkproduktionen i ungefär 950 genomsnittliga svenska mjölkgårdar. Om man inte har en engagerad hand-lare i närheten #nns det med andra ord ett annat ganska enkelt sätt för oss kon-sumenter att stödja de svenska mjölk-bönderna: att vara noggrann med att köpa produkter gjorda på svensk mjölk-råvara. Det kräver lite mer kunskap, men i gengäld får vi även i fortsätt-ningen se en levande landsbygd med betande djur.

Köp svensk hårdost – rädda en mjölkbonde!

Vi svenskar gillar våra mjölkbönder. Att köpa produkter av svensk mjölkråvara är ett sätt att stödja dem. Men när det kommer till hårdost är det lätt att gå vilse i märkningsdjungeln. Mjölkspegeln reder ut begreppen.

505MILJONER

KILO Så mycket mer mjölk skulle vi få producera om vi köpte svensk hårdost i stället för importerad. Det mot-svarar mjölkproduk-tionen i 950 svenska mjölkgårdar.

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 8

UNGDOMARNAS STRESS ! EN VÄCKARKLOCKA

Nu upprepar sömn- och stressforskaren Torbjörn Åkerstedt !örslaget om att #ytta fram skolstarten en timme

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 1 9

Tips till skolpersonal

-lastningen på tonåring-ar genom att hålla koll på deras situation.

-pel en stor del i den stress som ger sömn-problem, och sådana problem följs inte upp alla gånger.

-sökningar/frågeformu-lär är ett sätt att hitta ungdomar som har någon form av kronisk stress eller sömnbe-svär. Påkalla adekvat hjälp vid behov, till

Uppmärksamma för-äldrarna om en elev regelbundet besväras av trötthet.

-ning både för skolper-sonal och elever, om betydelsen av bättre levnadsvanor med ordentlig sömn. Upp-märksamma samban-det med stressproble-matik.

Stress och sömnbesvär hos ungdomar, enligt SCB:s undersökning av befolkningens levnadsförhållanden 2010/2011:Enkätfråga: ”Jag är ofta spänd och nervös”

Flickor10—12 år 31%13—16—18 år 28%

Pojkar10—12 år 24%13—16—18 år 12%

”Har besvär med sömnen”

Totalt 16—24 år 22,4%Killar 16—24 år 19 %Tjejer 16—24 år 26 %

”Har besvär av ängslan, oro, ångest”

Totalt 16—24 år 22,7%Killar 16—24 år 13,7%Tjejer 16—24 år 32,2 %

”Har svåra besvär av ängslan, oro, ångest”

Totalt 16—Killar 16—24 år 2,4 %Tjejer 16—24 år 8,7 %

Sömn och stress hänger ihopEn stressad person sover sämre eftersom sömn förutsätter att kroppens system varvar ner. Stress håller däremot ämnesomsättningen på en hög nivå. Eftersom den fysiologiska aktivite-ten motverkar ingående i djupsömn vaknar en stressad person ett antal gånger under natten. Sömnen blir ytlig, djupsömnen trycks bort och den nattliga återhämtningen blir sämre.

På tjugo år har antalet ton åringar som besväras av stress eller sömnsvårigheter mer än för-dubblats. Det visar undersök-

ningar från Statistiska Centralbyrån och från Stressforskningsinstitutet. Mönst-ret ser likadant ut för killar som för tjejer, men tjejer upplever problemet störst. — De drabbas i högre utsträckning än killarna av stressyndrom med dålig sömn, stress och depression. Den typen av sömnstörningar beror för modligen på höga krav, både i skolan och från kamraterna, säger Torbjörn Åkerstedt. Många elever hävdar att dagens gym-nasieskola med många kurser att välja på och ständiga avgöranden med betyg efter varje kurs är en kraftig stressfak-tor. För tjugo år sedan valde eleverna en linje och det var slutbetyget efter tre år som hade betydelse. — Tjejer förväntas numera också vara lika tu"a och framgångsrika som killar na eller ännu bättre, och dessutom ska de vara attraktiva. Det gör att tje-jerna hela tiden har många saker att för-hålla sig till medan killar kan vara mer som de är. Förskjuten sömnfas är en annan typ av sömnstörning, som drabbar dem som

Mer än var femte tonåring besväras av stress eller sover för lite. Främsta orsaken tros vara höga krav både i skolan och bland kompisar. — Vi vet att den totala kravsituationen är avgörande för sömn-störningar oavsett ålder, säger Torbjörn Åkerstedt, sömn- och stressforskare vid Stressforskningsinstitutet.

lägger sig sent. Särskilt killar senareläg-ger gärna sänggåendet efter att de kom-mit in i puberteten. — Det gör att de blir mycket trötta på dagarna. På måndagar har de svårt att komma igång, sedan sover de för lite hela veckan och tröttheten ökar gradvis när sömnbristen ackumuleras. — Orsaken är delvis biologisk, men det är också en vana de lägger sig till med. De vill vara uppe längre och ha roligt med bland annat dataspel och kommu-nikation. Den som väl har skjutit fram sömnen till en senare tid får svårt att vrida den tillbaka.

KBT$BEHANDLASBåde förskjuten sömnfas och stress-relaterade sömnbesvär kan behand-las med KBT, kognitiv beteendeterapi, om besvären är svåra. Då försöker man ge eleven verktyg att handskas med till exempel ångest, dålig självkänsla och överprestation. — KBT ger ofta bra e"ekt på sömnstör-ningar på ganska kort tid, men tyvärr #nns inte metoden tillgänglig i hela landet. Den tonåring som sover för lite får på kort sikt en hjärna som går på lägre varvtal. Eleven betraktas kanske som

långsam och lätt obildbar i skolan. Min-net och inlärningen försämras eftersom en av huvudfunktionerna hos sömnen är att befästa det vi lärt oss, och det är svå-rare att få in information på rätt plats i minnet för den som inte sovit ordentligt.

UNDER SJU TIMMARÅtta-nio timmar per natt behöver en ton-åring sova i genomsnitt, till skillnad från till exempel 60-åringar som är alerta efter sex timmars sömn. Men många ton-åringar sover mindre än sju timmar. Det gör dem till en trött grupp i samhället. — Hormonförändringar i tonåren och tillväxten i alla system kräver mycket energi, plus att det är en tid av väldigt mycket inlärning och stress. Det gör hjärnan trött. Torbjörn Åkerstedt har föreslagit att skolstarten %yttas fram en timme, men än så länge har han inte fått gehör. — Om jag #ck bestämma skulle jag stänga av alla medier vid klockan 22, då skulle vi inte ha ett lika stort problem. Men eftersom det inte sker är en annan variant att hela systemet %yttar en timme framåt, säger han.

FOTO

: MIA AKERM

ARK ORA

SIS

FOTO

: MO

STPHO

TOS

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 2 0

 I juli 2010 ändrades skrivningen i lagen om offentlig upphand-ling (LOU) från att man får till att man bör ställa miljökrav och soci-

ala krav i offentlig upphandling. Enkelt omskrivet kan man säga att varje skatte-krona som används i den offentliga upp-handlingen kan göra skillnad. För mil-jön, för djurskyddet och för nöjdare och friskare måltidsgäster. Och det säger inte lite. Varje år omsätter den offent-liga sektorns upphandling cirka 600 miljarder kronor. Pengar är i det här fal-let onekligen makt. — Det allra enklaste för att göra inköpsprocessen mera strategisk är att börja fundera på vad det är som står i kostpolicyn eller inköpspolicyn, alltså vilka mål har din organisation? Det är viktigt att fundera på vad man kan uppnå med hjälp av upphandling, säger Monica Sihlén, livsmedelsansvarig på Miljöstyrningsrådet.

VAD SÄGER LAGEN?Var ska man då börja och vilka krav får man ställa? LOU säger att närproducerat inte kan efterfrågas eftersom det motverkar EU:s frihandel, man ska inte kunna diskri-minera någon på grund av avstånd eller geogra#sk härkomst eller hemvist. Det är inte heller möjligt att kräva en sär-skild märkning på produkten då det anses diskriminerande.

Man får alltså inte enbart kräva att livs-medlen som köps in ska komma från Sverige. För att hjälpa kommuner att beställa produkter som motsvarar de egna ambitionerna i kost- eller inköps-policyn så har Miljöstyrningsrådet utformat kriterier som beaktar miljö-skydd och djuromsorg. — Det är faktiskt inte helt lätt att säga vilka krav man får och inte får ställa, det beror på hur upphandlingen är utfor-mad. Men vi har gjort bedömningen att de krav som #nns i våra kriterier ska kunna ställas i alla upphandlingar. Givetvis ska varje kommun bara välja kriterier som är relevanta utifrån kom-munens behov och de möjligheter man har att följa upp kraven, säger Monica Sihlén. Som ett exempel kan nämnas det som står i upphandlingskriterierna för mjölk. Där kan man bland annat läsa att: ”Nöt-kreatur över 6 månader skall ha tillgång till bete eller annan utevistelse under en sammanhängande betessäsong.” Även antibiotikaanvändning #nns med bland kriterierna: ”Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motive-rat.”

ÖVERKLAGAN OVANLIGTÄr det då någon mening att ställa krav eller kommer upphandlingen i slut-ändan att överklagas?

Mjölkspegeln tipsar:

Våga ställa krav vid o"entlig upphandling

Bra att tänka på

Välj de kriterier som passar just din typ av organisation — och ambition.

i ditt förfrågnings-underlag så de passar er marknads-översikt.Följ upp ställda krav så att rätt produkt beställs under hela avtalet.Kom ihåg att du ge-nom att använda delar av Miljöstyr-ningsrådets kriterier har bidragit till att minska miljöpåver-kan och stärka djur-skyddet. Vid nästa upphand-ling ställer du #er krav, eller krav på större delar av sor-timentet, för att nå ett ännu bättre upp-handlingsresultat.

Den offentliga livsmedelsupphandlingen kan bidra till att kommuner och landsting når sina lokala eller regionala miljö- och klimatmål. Det gäller bara att ta det första steget, att ställa krav.

Naturvårdsverket har genomfört en enkätstudie bland upphandlare om hur de upplever arbetet med att ställa miljö krav. Enkäten visar att det #nns störst rädsla för överprövningar bland dem som är mest ovana. De upphand-lare som är vana att ställa miljökrav har tvärtom erfarenheten att det inte leder till överprövningar, något de också har stöd av i statistiken. Naturvårdsverket uppskattar att mindre än en procent av de upphandlingsärenden som överkla-gas har med miljökrav att göra. Möjligheten att ställa djurskyddskrav

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 2 1

vid o"entlig upphandling har också prö-vats i %era svenska domstolar. Två av de mer kända fallen är Rättvik och Sig-tuna. Den senaste domen från Kammar-rätten i Stockholm ger Sigtuna rätt att ställa djurskyddskrav, bland annat krav på transporttid till slakt, att antibiotika endast får ges när djuren är sjuka samt att djuren ska vara bedövade vid slakt. — Det krävs givetvis resurser i form av både tid och pengar för att kunna arbeta med frågan. Men det allra viktigaste är att det #nns ett intresse för att göra skillnad genom o"entlig upphandling

och jag tycker inte man ska se lagstift-ningen som ett hinder. Man kan i stället se den som en stor spelplan och ställa sig frågan hur man på bästa sätt kan utnyttja den, säger Monica Sihlén.

KOMMUNALT SJÄLVSTYREEnligt kommunallagen har varje kom-mun självstyre, vilket skapar förutsätt-ningar för kommuner och regioner att utforma sina egna verksamheter och ta hänsyn till de egna medborgarnas önske mål. Om man vill påverka genom upphandling krävs ett engagemang och

en politisk vilja. Monica Sihlén säger att det är viktigt att kommunen tar till-vara all den expertkompetens som #nns inom organisationen. — Upphandlare är sällan specialise-rade på olika upphandlingsområden och behöver all information de kan få från olika experter för att resultatet av en upphandling ska fungera i den dag-liga verksamheten. Det vi vill ha är ju nöjda matgäster, lite svinn och perso-nal i köken som känner sig stolta över sitt arbete.

FOTO

: MO

STPHO

TOS

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 2 2

— Jag blir uppriktigt förbannad. Nästan alla svenska simhallar serverar bara skräpmat i cafeterian. Varför är det så? Det måste bli en ändring! Vårt svenska VM-hopp i simning, Sarah Sjöström, är upprörd över matutbudet i sporthallarna.

 H året är fortfarande blött efter dagens andra träningspass och täcks till viss del av en vit stickad mössa. Sarah Sjö-

ström är en fullständigt chosefri världs-stjärna med urtvättade mjukisbyxor, svart parkas jacka, vinterkängor och ett vänligt leende. Vi trä"as i cafeterian i Torvalla sim-hall i Handen söder om Stockholm. I bassängen bakom panoramafönst-ren råder full aktivitet. Här i simhallen märks det att hon är ett känt ansikte. Personalen i cafeterian hälsar glatt och motionären Gunnar ber om en autograf. Det är inte någon särskilt glamorös var-dag för våra världsstjärnor i simning, men vänlig, trygg och avslappnad på ett skönt sätt. Sarah har varit trogen denna sim-hall länge. Det var här hon började sin lysande simkarriär för tio år sedan, när hon var nio. Vid 13 års ålder vann Sarah ungdoms-OS, året därpå tog hon guld i EM för seniorer och endast 15 år gam-mal blev VM-guldet hennes.

TIO PASS I VECKANDet mästerskap som ligger närmast är VM i Barcelona i sommar. — Det är omöjligt att redan ett halvår innan sia om hur det kommer att gå. Just nu är jag glad och tacksam över att jag klarade kvaltiderna i helgen. Jag simmar fem mil i veckan och hoppas att jag blir snabb som tusan i Barcelona. Det är lätt att tro att hon får rätt. Sarah är en makalöst målmedveten och fokuserad ung kvinna, som trots sin ungdom redan har hunnit bygga upp lång erfarenhet och rutin. Något som

säkerligen kommer att komma väl till pass till sommaren och hjälpa henne att skörda ytterligare framgångar i bas-sängen. Men fram till dess väntar ännu oändliga timmar av hårt arbete som för-beredelse. — Jag känner mig rätt sliten efter dagens träning och tog nog i för mycket på styrketräningen. Och tränar, det gör hon mycket. Tio pass i veckan, närmare bestämt. Varje morgon mellan åtta och tio kämpar Sarah på i bassängen, och hon brukar simma kring 6 000 meter. Tre gånger i veckan är det även ett eftermiddags-pass. — Då fokuserar jag framförallt på styr-keträning, både med och utan vikter, men även ett lugnt simpass på 4 000 meter.

MAMMAS MATFör att orka all denna träning måste Sarah naturligtvis äta bra. — Jag tänker nog mer på vad jag stop-par i mig nu än jag gjorde när jag var yngre. Men jag går inte på någon spe-ciell diet. Än så länge bor jag hemma och då är det mammas mat som gäller. Och det är helt vanlig mat. Men jag blir upprörd över den mat som erbjuds på sporthallar i Sverige — hamburgare, korv och pommes frites. Vad är det för mat för motionärer och elitidrottare? Sarah går sista terminen på gymna-siet och tar studenten i juni. — Jag läser en treårig utbildning på fyra år. Det gör att jag känner att jag hinner med både skolan och träningen. För det #nns ju annat hon också vill hinna med. Kompisarna, pojkvännen

» Var#ör serveras det bara skräpmat?«

Sarah Sjöström, VM-hopp

PROFILEN

och så behöver hon naturligtvis tid för återhämtning, gärna genom att läsa böcker eller bara slöa framför teven. — Och så har jag min vovve Nellie för-stås. Sarah skiner upp, tar fram sin smart-phone och visar bilder både på när Nel-lie var en söt liten sexveckors valp och nytagna bilder när hon är nästan full-vuxen. — Det är en grand danois och en av världens största hundraser. Hon är jätte-#n och gillar inte vintern alls. Hon går bara ut för att kissa och då vill hon abso-lut ha på sig sin jacka. Till hösten kommer livet att se annor-lunda ut för Sarah. Då är gymnasie tiden slut och hon behöver inte längre kom-binera livet som simmare i absoluta världstoppen med skolgång. — Det ska bli skönt att kunna fokusera på träningen under en period, även om jag på sikt tror att det är bra att blanda träning med plugg — det är skönt att tänka också. Det #nns så mycket som vore kul att förkovra sig i — något kopp-lat till idrott vore roligt. Och då #nns det ju allt från kost till psykologi. Eller eko-nomi — jag får se vad jag känner för då. Vi avrundar vårt samtal, det är dags att dra sig hemåt. Sarah tar på sig vin-terjackan och ryggsäcken. I mörkret utanför ingången till simhallen står några tonårstjejer och röker. Sarah går fram till dem och frågar hur gamla de är och om de verkligen tycker det är bra att röka. Hon är en förebild, både som idrottsstjärna och som helt van-liga Sarah. Bara några timmar efter att vi skilts åt kommer hon att vara tillbaka i simhal-len för ytterligare träning. Och kanske hittar hon då det där lilla extra i simtek-niken som gör den där ynka tusendelen. Den tusendel som ger mig anledning att stå upp och skrika framför teven i sommar, så att det hörs hela vägen till Barcelona.

S A R A H

Yrke: SimmareÅlder: 19 år.Familj: Mamma, pappa, tre syskon och vovven.Kopplar av med: Böcker, tv, vovven och pojkvännen JohanFavoritmjölk-produkt: Ost

M J Ö L K S P E G E L N 1 /2 0 1 3 2 3

Sarahs müslibars

Sarah bakar sina egna müslibars. Perfekt

återhämtning efter träningen, mycket bil-

ligare än att köpa färdiga müslibars och man

Ingredienser:

russin, valnötter, linfrön, pumpafrön, cocos,

tranbär, honung och två äggvitor.

Gör så här:

2. Blanda alla torra ingredienser.

3. Tillsätt honung och äggvitorna och rör

ihop till en massa.

4. Tryck ut smeten på en plåt med bakplåts-

papper. —20 minuter.

 F ör några år sedan var Lilla Sportspegeln mitt favorit-program på tv. Det kan verka konstigt — jag är inte spe-ciellt road av att se på sport på tv och barnen var i yngsta laget för att jag skulle se programmet tillsam-

mans med dem. Men det jag uppskattade var något annat än själva spor-ten, något subtilt som var genomgående för programmet — en serio sitet, en vilja att ta barnen på allvar och erbjuda dem ett kvalitetsprogram. Programledarna ställde seriösa frågor kring barnens och ungdomarnas idrottsutövande — träningar och tävlingar — och förväntade sig svar som de lyssnade in och tog till sig. Idag ser programmet helt annorlunda ut. Temat är natur-ligtvis sport, men nu ligger fokus på tokigheter och ren under-hållning. Det verkar tyvärr som att vuxna inte har någon tillit till att det seriösa och det verkliga uppskattas även av barnen. Man vill gärna blanda in ”sådant som barn gillar” för att vinna lätta poäng. Men varför då? Barn är inga tramsputtar av natu-ren — de är förvisso yngre och kortare än oss, men de är värda samma respekt och seriositet som vi vuxna. Och jag lovar att de uppskattar det. Erbjuds man kvalitet så lär man sig att upp-skatta kvalitet! Det gäller sannolikt allt från tv och musik till — mat. För samma tänk har jag kring maten. Hur många middags-bjudningar, grillkvällar och nyårsaftnar har inte inletts med att barnen blir tillstuckna korv med bröd och ett glas saft på stående fot? När det är avklarat sätter sig de vuxna till bords och blir ser-verade genomtänkt, vällagad och välsmakande mat i lugn och

ro. Och det är här jag ställer mig frågorna — vill inte barnen också vara med vid bordet och vara med och snacka om ditten och datten? Att känna att idag är det fest och då äter vi extra god, ibland traditionsenlig, mat? Och ligger det inte i de vux-nas intresse att förmedla den känsla av gemenskap och glädje som en god måltid i härligt sällskap ger? Givetvis, men i stället saknar vi tilliten till att maten kom-mer att uppskattas och att nya smaker som introduceras är kul och spännande för barnen. Nu är det säkert någon som invänder mot detta och tycker att en måltid utan barnen är den chans till vuxenumgänge som erbjuds i en viss fas av livet. Lugn, barnen vill ändå dra efter tjugo minuter. För oss vuxna brukar middagarna där-emot vara betydligt längre än så. Är det någon grupp vi ska satsa tid och energi på när det gäl-ler mat så är det barnen. De är de som ska växa, utvecklas och få med sig en syn på mat och måltider som något härligt, vik-tigt och fyllt av njutning. Så snälla, servera inte korv med bröd till barnen när det är fest! Kan vi inte komma överens om att det inte #nns någon speciell barnmat och vuxenmat — det #nns bara god mat lagad med mycket kärlek.

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING.Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med uppgift om nya adressen.

AVSÄNDARE: LRF MediaBox 78685 22 Torsby

POSTTIDNING B

caroline.lutz@yahoo.com

FOTO

: LIND

A ENG

STRÖM

Låt barnen vara med!

CAROLINE PÅ SLUTET:ILLU

STRATION

: OLLE CARLSSO

N