Min PowerPoint om Norden

Mål och förmågor geografi

Genom undervisningen i ämnet ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Mål och förmågor svenska

Genom undervisningen i ämnet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,

• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

Centralt innehåll geografiLivsmiljöer

• Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur.

• De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning.

• Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp.

• Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.

Geografins metoder, begrepp och arbetssätt

• Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden.

• Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.

• Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi.

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

• Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

Centralt innehåll svenska

Tala, lyssna och samtala

• Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från vardag och skola. Stödord, bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel för att planera och genomföra en muntlig presentation. Hur gester och kroppsspråk kan påverka en presentation.

Språkbruk

• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.

• Ansvarsfullt agerande vid kommunikation i digitala och andra medier och i olika sammanhang.

Kunskapskrav i geografiLjusgrön Mellangrön Mörkgrön

Eleven har grundläggande kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

Eleven har goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

Eleven har mycket goda kunskaper om natur- och kulturlandskap och visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om processer som formar och förändrar jordytan, samt vilka konsekvenser det kan få för människor och natur.

I resonemangen beskriver eleven enkla samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

I resonemangen beskriver eleven förhållandevis komplexa samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

I resonemangen beskriver eleven komplexa samband mellan natur-och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt.

Eleven kan även använda geografiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Kunskapskrav i geografiVid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett i huvudsak fungerande sätt.

Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett relativt ändamålsenligt sätt.

Vid fältstudier använder eleven kartor och enkla geografiska verktyg på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.

Eleven har grundläggande kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med viss säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven har goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med relativt god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven har mycket goda kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att med god säkerhet beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då enkla och till viss del underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då utvecklade och relativt väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då välutvecklade och väl underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen.

Kunskapskrav svenska

ljusgrön Mellangrön Mörkgrön

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande inledning, innehåll och avslutning och viss anpassning till syfte och mottagare.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och relativt god anpassning till syfte och mottagare.

Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande inledning, innehåll och avslutning och god anpassning till syfte och mottagare.

Arbetssätt och material

• Läsa texter i Boken om geografi• Faktahäfte med texter, arbetsblad, korsord, Powerpoint och bildstöd• Göra övningar på Seterra, elevspel och webbmagistern• Använda olika sorters kartor och läsa av diagram• TV-serien Geografens testamente• Filmer• Göra en PowerPoint samt genomföra en muntlig redovisning för en mindre

grupp elever• Söka information i olika källor• Muntliga och skriftliga uppgifter enskilt och i par, genomgångar i klassen,

läxor och prov

Viktiga begrepp

• Jordglob

• Nordpolen och sydpolen

• Oceaner

• Kontinenter

• Norden

• Glesbefolkat

• Tätbefolkat

• Naturresurs/naturtillgång

• Exportera

• Importera

• Naturtyp

• Glaciär

• Berg

• Fjord

• Union

• Medborgare

• Kulturlandskap

• Naturlandskap

• Klimat

• Republik

• Monarki

• Invånare

• Statsskick

Del 1 Norden

Vårt jordklot faktahäftet sidorna 2 och 3

• Jordglob – en liten modell av vårt jordklot

• Nordpolen och sydpolen

• Längdgrader - meridianer/longitud

• Breddgrader - latitud , den längsta latituden är ekvatorn

• Oceaner - världshaven

• Kontinenter – landmassorna

• Film https://app.studi.se/l/longituder-och-latituder (framtill cirka 4 minuter)

• Film https://app.studi.se/l/vaerldsdelar-laender-och-regioner

Geografiska begrepp sidorna 20 och 21 i Boken om geografi

• Geosfären - marken med berggrund och jordtäcke

• Atmosfären - luften som finns runt vår planet

• Hydrosfären - allt vatten runt omkring oss

Allt som händer i dessa tre delar påverkar en fjärde del - biosfären. Det är alla människor, växter och djur som lever på platsen.

Övning sidan 21.

Norden sidorna 88-93 i Boken om geografi

• Norden – gemensamma namnet för länderna Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Här bor cirka 27 miljoner människor.

• Alla länder utom Danmark är glesbefolkade.

• De nordiska länder tillhör några av världens rikaste och det beror på att länderna har gott om naturresurser/naturtillgångar. Dessa kan man sälja till andra länder - exportera.

• Gemensamt - språken norska, danska och svenska påminner om varandra. Dessutom har vi liknande kultur och historia i de olika länderna.

• Ländernas presenteras:https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em1062 samt arbetsuppgifter https://assets-cdn.ne.se/fn/documents/em/em1062.pdf

Nordens naturtyper

• Naturtyp är ett område med en viss sorts natur, där växter och djur kan leva.

• I Nordens länder finns liknande natur men också natur som skiljer sig åt mellan länderna.

• Grönland (tillhör Danmark) är till största delen täckt av inlandsis och glaciärer.

• Island saknar skog och det växer inte mycket. Jordlagret är tunt.

• Norge har höga berg och djupa fjordar. Sluttningarna är branta. Norge har mycket kust och många öar. Från havet får man fisk och under havsbotten får man olja.

• Finland har tusentals sjöar. Vid kusterna finns lerjord som gör att man kan odla.

• Danmark har inte några stora höjdskillnader och marken är uppodlad. Där är gott om öar.

Nordens historia sidorna 94 och 95 i Boken om geografi

• Inlandsisen började smälta för cirka 12 000 år sedan.

• De första bosättningarna har man hittat längst Norges kuster.

• Under vikingatiden började Nordens folk att ha kontakt med andra delar av Europa. Vikingarna handlade med andra länder men plundrade också. Då började också Danmark, Norge och Sverige växa fram.

• Under medeltiden började det växa fram små städer i Norden. Danmark var det viktigaste landet.

• 1300- och 1400-talet var Sverige, Norge och Danmark en union tillsammans – Kalmarunionen. Det bråkades dock mycket och 1523 upplöstes unionen då Gustav Vasa blev kung i Sverige.

• Finland var en del av Sverige fram till 1809, då Finland blev en del av Ryssland.

• Sverige var en union med Norge 1809-1905.

• Norge blev självständigt 1905 och Finland 1917. Island var länge en union med Danmark och blev ett självständigt land 1944.

Länderna befolkning sidorna 96 och 97 i Boken om geografi

• Störst till ytan och flest invånare har Sverige.

• Danmark är det mest tätbefolkade landet i Norden.

• Island är Europas mest glesbefolkade land i Europa.

• I Finland bor det flest människorna vid kusterna. Ett ord för människor som bor i ett område/ett land är invånare. Människor som tillhör ett land kallas medborgare

• I Norge bor hälften av landets befolkning runt Oslofjorden och vid några städer längst kusterna.

• Samerna är ett urfolk och de bor i norra Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Deras område kallas Sápmi.

• Läsa av diagrammen och kartan sidan 96.

Statsskick

• Statsskick är hur ett land styrs.

• När ett land styrs av en kung/drottning kallas det monarki.

• När ett land styrs av en president kallas det republik.

• Sveriges kung heter Carl XVI (16) Gustav. Kronprinsessan Victoria kommer att ärva tronen efter sin far Carl XVI Gustav.

Nordens länder - huvudstäder - statsskick

• Sverige - Stockholm - monarki

• Norge - Oslo - monarki

• Island - Reykjavik - republik

• Danmark - Köpenhamn - monarki

• Finland - Helsingfors - republik

• Färöarna tillhör Danmark.

• Grönland tillhör Danmark.

• Åland tillhör Finland.

Namngeografi

Kartkunskap i arbetshäftet samt datorn

1. Nordens länder https://online.seterra.com/sv/vgp/3025

2. Nordens länder och huvudstäder https://online.seterra.com/sv/vgp/3187

3. Världsdelar och hav https://online.seterra.com/sv/vgp/3188

4. Världsdelar och hav med bilder https://online.seterra.com/sv/vgp/3287

5. Nordens tätorter och världsdelarna https://www.webbmagistern.se/geografi.html

6. Elevspel – uppdrag med blandade övningar o Norden

Bra hjälpmedel är kartboken samt sidan 91 i "Boken om geografi"

Nordens klimat sidorna 126 och 127 i Boken om geografi

• Områden som ligger vid havet har oftast ett mildare kilmat än områden som ligger inne i landet.

• Haven fungerar som stora element som lagrar värme och kyla. Vattnet behåller värmen från solen under en längre tid.

• På våren, vid haven, tar det längre tid för luften innan det blir varmt och på hösten tar det längre tid innan det blir kallt.

• Inlandsklimat – kalla vintrar samt varma och torra somrar

• Kustklimat – inte så kallt på vintern och inte så varmt på sommaren, regnar ofta.

Golfströmmen sidan 129 i Boken om geografi

• Golfströmmen för med sig varmt vatten och värme från ekvatorn till havet utanför Norge och därför blir det inte så kallt i Norge trots att landet ligger nära nordpolen.

• Havsströmmen gör att havet utanför Norge inte fryser till is under vintern. I staden Narvik kan man därför frakta varor på havet även under vintern.

Nordens naturresurser sidorna 134 och 135 i Boken om geografi

• En naturresurs/naturtillgång är något som finns i naturen och som vi människor vill ha/har användning för. Vissa naturresurser tar inte slut t.ex. vatten men andra tar slut/tar miljontals år att bygga upp igen t.ex. olja.

• https://www.ne.se/play/kunskapsmedia/program/sol7022?fromSearch=true (Jordens naturresurser)

• Titta på kartan sidan 134. Vilka naturresurser är vanligast i de olika nordiska länderna?

Olja och naturgas

• Oljan använder vi till att t.ex. driva bilar.

• Naturgas använder vi till att t.ex. värma upp hus.

• Norge har blivit ett av världens rikaste länder eftersom man har naturgas och olja.

• Även Danmark har en del olja och naturgas.

• Olja och naturgas hittar vi i berggrunden, någon kilometer under havsbotten eller markytan. För att får tag i oljan måste man borra djupt ner i marken och därefter pumpa upp den.

Skogen

• Sverige och Finland har mycket skog.

• Skogsindustrin är en viktig export för både Sverige och Finland.

• Island saknar skog och i Norge är terrängen så bergig så det passar inte med skogsbruk. I Danmark finns det mindre odlingar av granskog. Danmark exporterar bland annat julgranar.

Naturmiljöer sidorna 140 och 141 i Boken om geografi

• Gemensamt för alla de nordiska länderna är att man försöker bevara naturområdena och att man försöker spara på naturresurserna så att de finns kvar i framtiden.

• Många turister åker till de nordiska länderna för att uppleva den vackra naturen.

• För att skydda naturen finns naturreservat och nationalparker. Dessa ser lite olika ut i de nordiska länderna. Grundtanken är dock att skydda naturen.

• Allemansrättens är en rättighet att få vara ute i naturen men också en skyldighet att följa vissa regler. Huvudregeln är "Inte störa och inte förstöra".

Del 2 Jordklotets uppbyggnad och förändring

Jordklotets uppbyggnad och bildande faktasidorna 16-21

• Jordskorpan - hårt skal

• Yttre och inre mantel – flytande bergarter

• Yttre och inre kärnan

• Pangea - när alla kontinenter satt ihop. Pangea sprack upp i olika delar. Dessa rör på sig och de kallas kontinentalplattor.

• När plattorna rör sig kan jordklotet och vi människor som bor där påverkas.

Plattektonik faktasidorna 22-29

• När plattorna rör sig kallas detta för plattektonik. Anledningen till att de rör sig beror på rörelser i manteln.

• Rörelserna kan leda till jordbävningar, tsunami, vulkaner, bergsveckling och djuphavsgravar.

• Plattorna kan krocka, glida isär och haka fast i varandra.

Inre och yttre krafter som förändrar jordytan sidorna 106 och 107

Inre krafter- endogena krafter• Bildar höga berg• Vulkanutbrott – magma från

jordens inre kommer ut och kallas då lava

• Jordbävningar - skakningar i marken

• Tsunami - jordbävning på havsbotten som leder till en jättevåg.

• Dessa krafter bygger uppjordklotet.

Yttre krafter – exogena krafter• Vittring t.ex. solsprängning och

frostsprängning. Vittring är när bergen bryts ner till grus, sand och lera.

• Erosion - när vind, vatten och is tar med sig stenar och grus som nöter på landskapet.

• Istider• Människan påverkar också jordytan

när vi t.ex. bygger vägar.• Dessa krafter bryter ner jordklotet.

Inre krafter som förändrar jordytan boken om geografi sidorna 106 och 107

• Text sidorna 106 och 107 "Boken om geografi".

• Yttre och inre krafter https://www.filmochskola.se/Filmer/J/jordens-inre-och-yttre-krafter/

• Vulkaner https://www.filmochskola.se/Filmer/V/Vulkaner/

• Tsunami https://www.ne.se/play/twig/program/setwg00277

• Island https://www.ne.se/play/ur/program/156115?fromSearch=true

Naturtyper i världen faktahäftet sidan 36

• Berg och bergskedjor

• Tundra och polarområden

• Regnskog

• Slätter/stäpp

• Lövskog och barrskog

• Savanner

• Öken

Del 3 Geografens testamente

Förenklad förklaring

• Syfte är att få en förståelse för hur Norden ser ut och varför. Dessutom ska vi öva att skriva en utförlig sammanfattning eller genomföra instuderingsfrågor som anknyter till avsnittet

Fördjupad förklaring

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,

• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen

• göra geografiska analyser av omvärlden och värdera resultaten med hjälp av kartor och andra geografiska källor, teorier, metoder och tekniker, och

• värdera lösningar på olika miljö-och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Del 4 Fördjupningsarbete -ett land i Norden

Filmer om länderna

• https://www.ne.se/play/filmnavet/program/ham2013 Danmark

• https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix121 Norge del 1

• https://www.ne.se/play/filmnavet/program/medix122 Norge del 2

• https://www.ne.se/play/filmnavet/program/em2016 (Finland)

• https://www.filmochskola.se/Filmer/U/upptack-norden---island/ (Island)