Miljöredovisning - Ekelund

MILJREDOVISNING

REGISTER

INLEDNING..........................................................................................1

MILJ-/CRS-POLICY..................................................................2

ECOSMART...................................................................................3-4

EKOLOGISK BOMULL...........................................................4-5

OM VR JORD............................................................................6-7

MILJLEDNING/ARBETSMETODER............................8-9

HISTORIK / FRAMTID............................................................10-13

MILJKOMMUNIKATION - POLICY.........................14-15

MILJKOMMUNIKATION................................................16-17

PRODUKTION........................................................................18-44

KEMIKALIELISTA..................................................................45-46

TEXTILPRODUKTION.......................................................47-49

SPRBARHET.........................................................................50-51

IFOAM - SPRBARHET....................................................52-53

Sid.

Vlkommen till vr miljredovisning

Vi har kommit lngt i vrt miljarbete och har i dag en av vrldens mest miljanpassade textila produktionsanlggningar. Vi tar nu, 2013,

ytterligare ett steg framt genom att ge alla beskare total insyn i vrt miljarbete, samma information som man vid miljcertifieringar lmnar

ut under sekretess.

Mlsttningen r att informera och inspirera samtidigt som vi kar kraven fr vad ett ej certifierat fretag mste redovisa fr att bli trovrdig.

Du r vlkommen till Horred fr att med egna gon p plats studera vrt miljarbete. Vid frgor, kontakta oss:

Fredrik Svenberg - [email protected] Christer Ekelund - [email protected]

Miljpolicy Ekelund, Linnevveriet i Horred AB.

Vi skall i vrt miljarbete flja svenska lagar och frordningar.I miljarbetet skall vi prioritera arbetet med att utveckla vr

produktionsanlggning till att bli en av de textilfabriker i vrlden som har minst miljpverkan. Vi skall tillverka hllbara produkter

betrffande design, kvalit och funktion. Resultaten skall kommuniceras, det goda fredmet, till

inspiration fr andra.

CRS-Policy Ekelund, Linnevveriet i Horred AB.

Socialt ansvarstagande.

Arbetsmilj, vi skall flja svenska lagar och frordningar samt trffade avtal mellan arbetsmarknadens parter som vi och vra

arbetstagare ingtt.

Vi skall vid inkp av varor och tjnster i grligaste mn beakta leverantrernas status betrffande arbetsmiljn.

MILJREDOVISNING - ECOSMART


Frn och med 2013 kommer vi att producera huvudparten av vrt sortiment i certifierad ekologiskt odlad bomull. Genom denna investering bidrar vi till en frbttrad milj och ett mer hllbart samhlle.

Ekologiskt odlad bomull sker helt utan kemisk bekmpning och gdningsmedel. Odlingarna kontrolleras regelbundet av interna-tionellt certifierade kontrollorgan (IFOAM), som utfrdar certifikat, som sedan fljer med genom alla steg i produktionen fram till frdig vara.

Bomull svarar fr 50 % av vrldens behov av fibrer, det r allts stora landarealer som gr t. Merparten av dessa odlingar sker p platser som saknar naturliga frutsttningar fr bomullsodling vilket innebr att man mste bevattna, anvnda kemiska bekmpningsmedel och konstgdsla. Detta frstr odlingsmarken, tmmer naturliga vattenreserver samt frorenar grundvatten och vattendrag.

Ekologiska odlingar r en frutsttning fr ett hllbart samhlle med tillgng till rent vatten utan kemikalier som skadar mnniskor, djur och vxtliv.

Bra lnkar fr mer information:

www.ekotextil.se/ekologiskbomull.html

www.ekelundweavers.com

Vra produkter r tillverkade i Horred, Sverige. Detta ger oss full kontroll frn garn till frdig produkt.

Tillverkningsprocesserna fr textil innebr stora miljrisker, detta gller framfr allt vid frgning och i beredningsprocessen. Storleken p problemen r helt jmfrbara med konventionell odling av bomull.

I framfr allt lglnelnder, dr nstan all textil tillverkning sker, anvnds kemikalier som sedan lnge r frbjudna i EU. Processvatten gr ofta direkt ut i vattendrag utan rening. Kemikalierna r ocks en stor risk fr arbetarna i fabrikerna och i slutndan finns dessa kemikalierester kvar i textilierna. Nr vi sedan tvttar hemma lossnar kemikalierna och bidrar till att reningsverkens slam inte kan terg i kretsloppet.

Vi p Ekelund har utvecklat en rad unika lsningar som gr att vr pverkan p miljn frmodligen r mindre n vid ngon annan motsvarande textilfabrik i vrlden.

Skrynkelfribehandling utan formalinharts samt stora besparingar av kemikalier, beredning med halverad en-ergifrbrukning, vatten frn vr regnvattenuppsamling anvnds i processen, anlggningen r helt sluten mot avlopp. Detta r ngra av vra miljinnovationer. Sedan 1995 har vi mrkt produkterna med Bra miljval / Bra Beredning.

Ecosmart Ekologisk bomull

Svenska Naturskyddsfreningen har nu reviderat sina kriterier fr mrkningen Bra Miljval. Man har i de nya kriterierna tagit bort mrkningen Bra Miljval / Bra Be-redning. Eftersom separat mrkning Bra Beredning nu upphr, vljer vi istllet att lyfta vrt miljarbete tillsam-mans med vr unika beredningsprocess, sammanfattat under den egna mrkningen ecosmart. Frn och med 2013 kommer vi ven att producera huvudparten av vrt sortiment i certifierad ekologiskt odlad bomull.


MILJREDOVISNING - OM VR JORD

MILJREDOVISNING - OM VR JORD

Frn en uppvxt, dr varje ledig tid brukades till fiske och jakt, i ett ondligt och som jag upplevde det ett ofrstrt landskap och med den insikt och kunskap som jag nu har om hur familjen och freta-get i mer n 300 r levt av naturens gvor s r res-pekten fr den jord som fder oss en sjlvklarhet.I detta perspektiv frfras man ver vad industria-liseringen och konsumtionssamhllet stllt till med:

Frsurning, skogsdd, vergdda hav, avfallsberg, kemiska och fysiska miljkatastrofer m.m.

Vr jord

Allt detta har intrffat p, en historiskt sett, mycket kort tid, 60-80 r.Detta mste frndras och vi mste inse att det tar tid. Kan vi terg till ett samhlle i balans med jordens resurser p samma tid som obalansen upp-kom s har vi gjort ett bra jobb.

RIOVERENSKOMMELSEN 1992En bra vgledning, klart och tydligt anges frdrikt-ningen. Vi mste alla ta vrt ansvar, p alla niver. Det r den sammantagna summan av en mngd sm tgrder som ger det stora resultatet.

www.regeringen.se/content/1/c6/01/86/84/42a35d54.pdf

MILJREDOVISNING - MILJLEDNING /

ARBETSMETODER

Utifrn mlsttningen att bidra till ett mer uthlligt samhl-le genom att stlla om vr egen fabrik till att endast arbe-ta med frnyelsebara rvaror och resurser och att i varje detalj arbeta ur miljsynpunkt med bsta mjliga tekniker.

MILJREDOVISNING - MILJLEDNING /

ARBETSMETODER

Vgen mot mlet innebr investeringar i kunskap och teknik. Dessa miljinvesteringar fr gras utan traditionella krav p lnsamhet och aktiekurser.

ISO 14000. Vi var d 3 personer som gick en ut-bildning fr detta.Vi konstaterade snabbt att det skulle bli dyrt, ca 150000:- rligen inklusive revisioner. Var detta vettigt?? Vi diskuterade och kom fram till att i stl-let anvnda dessa pengar i konkreta miljfrbtt-ringar. Detta kunde vi gra d vi inte hade ngra kundkrav p oss om ett infrande, vr slutkund r privata kon-sumenter som har mer fokus p redovisning av sjl-va produkten.

Vr miljledning saknar n i dag till stora delar struktur, vi fngar frgorna i luften, har roligt, ar-betsgldje r en frutsttning fr goda resultat.

Grna glasgon, att betrakta och analysera allt vi gr enbart utifrn ett miljperspektiv ger helt nya ider och infallsvinklar som oftast r mer lnsamma n traditionella lsningar. Bra exempel p nr detta lyckats bra r vr beredning.

Nr vi startade vrt miljarbete 1995 utbildades personalen i miljfrgor, ostkupemodellen att hlla koll p allt som kommer in och gr ut frn fa-briken. Detta har resulterat i att drivkraften sitter i vggarna. Miljarbetet i dag r sjlvgende.

Investeringstrategi

Miljledningssystem

Hur nr vi mlet ?

Utbildning

1997 s kom massiv propaganda fr att fretag skulle infra certifierade miljledningssystem, typ

Vi gick ut i media med vrt beslut om att inte certifiera miljledningssystemet. Detta vckte uppmrksamhet och resulterade i ett antal inbjudningar om att bertta om vrt miljarbete. Vi lade dr tyngdpunkten p att pongtera vikten av att undvika konsulter vid infrandet av eget miljarbete. Endast eget engagemang genererar framgng. Vidare berttade vi om de stora mjligheter som det ligger i att arbeta med grna glasgon.

Kommunikation

MILJREDOVISNING - HISTORIK & FRAMTID


1995Som frsta hemtextilfretag i vrlden anpassade vi vr produktion s att de uppfyllde kriterierna fr tredjeparts kontrollerad miljmrkning enligt Svenska Naturskyddsfreningens d helt nya texti-la mrkning Bra Miljval, Bra Beredning.

1996Vi presenterade en frsta kollektion med ekolo-giskt odlade bomull och linfibrer vilken d ven kunde miljmrkas Bra miljval, Bra Fiber.Ekologiska certifierade bomullsgarner fanns att kpa. Certifierad linfibrer odlades men certifiering saknades fr vidare frdling. Genom ett intensivt arbete med mnga resor lyckades vi f bde linbe-redningsverk och ett spinneri i Tyskland att certi-fiera sig.Hela personalen genomgick en enklare miljut-bildning och tre tjnstemn fick under ret ge-nomg utbildning i ISO 14000, som r ett miljled-ningssystem.

Vi erhll Tekofrbundets hedersdiplom fr vrt miljarbete.

1997Vi utvecklade och startade upp egen berednings-anlggning med en anlggning som r sluten mot avlopp och som endast frbrukar 50 % energi i jmfrelse med konventionella beredningsmeto-der.

1998Vi installerar nya vattenbesparande toaletter. Fr-diglager och sysal frses med nytt ventilationssys-tem med vrmetervinning.

1999Vi ersatte strre delen av vr vattenfrbrukning med regnvatten som vi samlar upp frn fabrikens tak.

2000Vi vergick frn olja till biobrnsle fr vr uppvrm-ning. Ett naturligt val d vi har egen milj-certifie-rad skog som har en tillvxt som vl tcker vrt vr-mebehov.

2001Under ret slutfrde vi ett projekt dr vi hjlper ett Tjeckoslovakiskt linnevveri med att bygga en miljvnlig beredning. Vi bjuder p vra miljkun-skaper.

2002 - 2003Vi bygger Ekelundhuset, en tillbyggnad om 2800 m2. Huset innehller produktionslokaler, kontor, stor butik med restaurang och museum. Vi fr dr-med helt nya resurser till miljkommunikation med konsumenten.Huset innehller ett antal miljlsningar, kyla frn berggrunden, ytterpanel i vrmebehandlat tr, mm.


Vi uppmrksammades som slutkandidat till N-ringslivets miljchefers utmrkelse Utmrkt mil-jledarskap.

2004 2005r utan strre miljinnovationer. Vi gnade oss t att lpande byta ut lysrr till mer energieffektiva. Se ver rutiner fr avfallshantering samt gjorde vra frsta provkrningar med formalinfria kemi-kalier i beredningsprocessen.Vi startade ett utvecklingsprojekt som syftade till att utveckla Pixelvvning, vrt patenterade vv-system frn 3-frgs till ett 6-frgssystem. Pixelvv-ningens miljfrdelar bestr i att ett minskat antal frgade garner behver lagerhllas samt att rest-garner kan elimineras.

2006Vi presenterar de frsta textilierna vvda med 6-frgsteknik .

2007Produktutveckling. Vi tar beslut om att frska ut-veckla produkter med inbakade miljegenskaper. Detta med anledning av att vi kommit i kontakt med bambuviskos som har naturligt bakterieddande egenskaper. Vi utvidgade samtidigt produktutvecklingsgrup-pen till att omfatta personal frn id till marknads-

fring, totalt 8 personer, ett system som gr att allt blir rtt frn brjan. Antalet provframtagningar och frsk har kunnat minskas avsevrt.Vi fr ett hedersdiplom frn The Eko Prize.Efter att ha studerat de olika svenska transport-rernas miljarbete vljer vi Posten som transportr fr den svenska marknaden. Ls mer p: www.posten.se

2008Vi reser till Kina fr att p plats studera odling av bambu, framstllning av bambu pulp och viskos-processen. Vi lanserade den naturligt luktfria disk-duken vars miljegenskaper bestr i att vara en frnyelsebar rvara, behovet av antalet tvttar i konsumentledet minskas samt att den lngre livs-lngden gr att sopberget minskas.Ls mer om vr diskduk p: www.diskduken.se

2009Vi belnades med utmrkelsen rets Tekopro-dukt fr utvecklingen av den luktfria diskduken.Vi lanserar pldar med bambuviskos som tl lite fuktigare miljer ex. i btar och friluftsliv, utan att lukta illa.

2010Beredning sker nu helt utan kemikalier som innehller formalin.


2011Vi brjar kpa grn el producerad enligt kriterier-na fr Bra Miljval.

Vi deltar i arbetet med revidering av kriterierna fr textil miljmrkning Bra Miljval.

Vi jobbade med framtidsfrgor och har identifierat de lngsiktiga problem med transporter till avlgs-na marknader. Flygfrakter kommer att bli s dyra att vi riskerar att f lmna dessa marknader. Vi tog beslut om att frska starta produktion lokalt i Asi-en och Syd eller i Mellanamerika inom en 10-rs period.

Under hsten skrevs ett licensavtal fr den inhem-ska kinesiska marknaden. Avtalet reglerar hur li-censtagaren fr tillgng till vr teknik, design och varumrket Ekelund.

Vi belnades med utmrkelsen rets Tekopro-dukt fr utvecklingen av vr 6-frgs pixelvvning. Det frsta helt nya vvsystemet p mer n 1000 r.

2012Vi fr nu de nya kriterierna fr textil miljmrkning Bra Miljval som utesluter mrkning med enbart Bra beredning, det fodras ven Bra Fiber. Med anledning av detta och att mrkningen inte

fungerar fr vra vxande exportmarknader be-slutade vi att lmna Bra Miljval fr att i stllet gra en egen frdjupad miljredovisning tillgnglig fr alla via hemsidan och vid besk i Horred.

Vi tog ocks beslut om att brja erstta vra kon-ventionellt odlade bomull med ekologiskt odlad. FRAMTID / NYA MLMed vrt stt att arbeta dr vi griper miljfrgorna i luften r det inte ltt att stta specifika ml.Som p alla fretag s kommer verksamhetens alla olika delar upp lpande under en 5 10 rs inter-vall. De hamnar d hos oss under vra Grna Glas-gon och s fr man se vad som kommer fram.

Vi har drfr startat upp en licenstillverkning i Kina, 2011, fr den inhemska marknaden och avser att frska hitta likartade lsningar fr andra Inter-kontinentala marknader.

Miljrisker: Lckage frn lastbilar som hmtar och lmnar gods. Rutiner finns.

Miljfrdelar: Mindre transporter till Kina.

MILJREDOVISNINGMILJKOMMUNIKATION POLICY

MILJREDOVISNINGMILJKOMMUNIKATION POLICY

Vi skall kommunicera vrt miljarbete till vr omvrld.

Kunder skall kunna bilda sig en uppfattning om produkternas kvalit sett i ett miljperspektiv. Vidare s vill vi som det goda exemplet inspirera konsumenter och fretag till att ta tag i sitt eget miljarbete.

Detta gr vi genom vr katalog som trycks p 9 olika sprk samt p vr hemsida.

Vi stller ocks upp och berttar om vrt miljarbetet p olika event mm.

www.ekelundweavers.com

Vi skall kommunicera vrt miljarbete till vr omvrld.

MILJREDOVISNINGMILJKOMMUNIKATION

MILJREDOVISNINGMILJKOMMUNIKATION

Som ersttning kommer nu frn och med katalog 2013.

A. Vi erstter Bra Miljval med vr egen symbol som har till uppgift att vgleda till vr miljinformation i kataloger och p hemsidan www.ekelundweavers.com

B. Vi gr nu, 2013, steg fr steg ver till certifierad ekologiskt odlad bomull. Organic Cotton, ett be-grepp som internationellt, r vl knt och som ock-s frsts p vra exportmarknader.

C. Vi presenterar hela vr miljredovisning p vr hemsida. En unik tgrd som syftar till att inspirera och att strka frtroendet fr varumrket. Intres-serade r dessutom vlkomna till oss i Horred fr att med egna gon se produktionen och vra milj-innovationer.

Milj 2013

r det ngot du saknar eller har frgor om kontakta oss:

[email protected] [email protected]

Mer info se Miljkommunikation Policy

MILJREDOVISNING - PRODUKTION


Totalt r vi ca 35 anstllda varav 12 i produktionen. Huvuddelen arbetar heltid med arbetstiden fr-lagd till dagtid. Skiftarbete frekommer i vveriet beroende p belggning.

Vi har mycket lg personalomsttning. Sjukfrn-varon r 1,67%, vilket r en lg siffra. rligen gr vi personalenkter fr att fnga upp personalens sikter om sin arbetsplats och om hur vi skter oss som arbetsgivare. Utbildning sker bde externt och internt.

Personal Lokaler

Totalt har vi 5892 m2. Fabrikens ldsta delar bygg-des 1938 - 926 m2.

Tillbyggnader har sedan skett i etapper: 1956 - 424 m2. 1979 - 322 m2. 1982 - 143 m2. 1984 - 234 m2. 1985-1990 - 481 m2. 2002-2003 - 2800 m2.

Alla dessa tillbyggnader gr att det rder stora skillnader i vrmeisolering.


Vr maskinpark r hela tiden uppdaterad till bsta mjliga teknik. Som producent i vstvrlden har vi mycket hg fokus p rationell produktion. Kostnaden fr ar-betskraft gr att vi investerar i allt som kan spara tid. Investeringar som fr ha en lngre Payback n vad man normalt arbetar med i industrin. Finns inte maskinlsningar att kpa bygger vi sjlva.

I samarbete med vra grannar, tv mbelindustrier, Marks kommun och ett energibolag startade vi en gemensam anlggning fr uppvrmning med bio-brnsle r 2000. Anlggningen frser nu stora delar av Horred med fjrrvrme. Egen miljcertifierad skog har en till-vxt som vl tcker vrt vrmebehov. Till uppvrm-ning av vra lokaler tgr 373000 Kw. Kostnad 244000:- Sek.

Maskin Uppvrmning - Vrme


Vrt behov av kylning r i huvudsak begrnsat till de korta perioder p sommaren d det r extremt varmt utomhus.

Vi har tv system fr kylning:A. Bergvrme som endast anvnds till kylning. Vi har borrat fyra 150 meter djupa hl frn vilka kylan hmtas via det kalla grundvattnet. Vrmen kom-mer frn bioeldad fjrrvrme.

B. Ett antal luftvrmepumpar som bara anvnds till kylning. Pumparna r utplacerade i olika kontor som av byggnadstekniska skl pga, gamla byggnader, inte kan kopplas till centralsystemet.

rlig frbrukning 481000 Kw. Kostnad 351000:- kr. Vi kper Grn EL. Miljmrkt Bra Miljval.

( Grn el innebr frnyelsebar energi t.ex. vindkraft eller utbyggd vattenkraft. )

God belysning r en viktig faktor som pverkar personalens hlsa speciellt p vinterhalvret. Vi tar lpande hnsyn till detta.Lgenergialternativ. Vi har ersatt merparten av be-lysningen med bttre alternativ och infrt rrelse-vakter dr det r relevant.

Kyla

Elfrbrukning

Belysning


Till vr beredningsanlggning kper vi Gasol fr uppvrmningen av torkenheterna.Svensk gasol framstlls av naturgas 70% och olja 30%. Utslppen av koldioxid r mindre n fr olja. rlig frbrukning 118700 Kw. Kostnad 116000:- Sek.

Ls mer p: www.energigas.se/faq/faqgasol

Gasol

Horreds kommunala vatten pumpas 9 km ifrn en vattentckt ,vilket frbrukar energi. Detta gav oss iden om att samla upp regnvatten. Regnvattnet samlas upp frn fabriksbyggnadens tak till en bassng i kllaren. Bassngen rymmer 22000 liter, en storlek som berknats utifrn vrt vattenbehov och nederbrdssiffror frn SMHI.P ingngssidan har vi ett grovfilter och en verrin-ningsfunktion till dagvattnet. P utgngssidan finns ett finare filter och en hydrofon-anlggning.

Genom att bassngen r placerad mrkt i en sval temperatur har vi inga problem med algtillvxt. Vi mter PH vrdet och har sett en klar frbttring frn 1990 d tanken byggdes, vilket tyder p

Vatten

minskat surt nedfall.

Miljrisk: Ingen identifieradMiljfrdel: Minskad energifrbrukning och mins-kad frsurning nr motsvarande mngd regnvatten inte behver filtreras naturligt genom jordlagren.


Som ett fretag med mnstervvning som speci-alitet r design och formgivning oerhrt viktigt. Vi skall bevara och utveckla vrt svenska kulturarv samtidigt som vi nyskapar design med kvalit.I dagens slit och slng-samhlle kasseras de flesta textilier inte fr att de r utslitna utan oftast r det designen som gtt ur tiden. Mormorsduken, ett exempel p begrepp som bara uppstr nr designen tilltalar i generationer.

Hllbar design, hllbara produkter

Vr produktutvecklingsgrupp bestr av en person frn varje del i verksamheten. Vi processar allt frn ide till det att produkten ligger klar fr lansering, in-klusive marknadsmaterial. Arbetssttet har visat sig ha mnga frdelar, det kar kreativiteten, vi gr rtt frn brjan och vi kan sortera bort ej re-levanta projekt i en tidig fas vilket sparar resurser.Vi arbetar med fokus p att ta fram produkter som ger miljfrdelar. Ett bra sdant exempel r vr na-turligt luktfria diskduk.

Ls mer om vr diskduk p: www.diskduken.nu

Produktutveckling


Vi kper frdiga garner, inga fibrer, dremot tar vi in uppgifter om garnernas fiberinnehll betrffan-de fiberlngd och ursprungland. Vi arbetar bara med frnyelsebara fibrer. Fr nrvarande bomull, lin och bambuviskos.

Bomull. Traditionellt odlad bomull fodrar konst-bevattning och kraftig kemikaliebesprutning. Det finns bara en grda som besprutas mer, grnsakso-dling.

Ekologisk odlad bomull. Sedan 1995 har vi haft en mindre ekokollektion. Efterfrgan har dock va-rit mycket begrnsad d konsumenten inte varit beredd att betala merkostnaden. Nu har priserna fr ekologisk bomull sjunkit kraftigt och vi har dr-fr beslutat att brja verg till att kpa ekologiskt odlad bomull. (fortstter p nsta sida.....)

Lin. Traditionellt odlad lin sker i regel utan konstbevattning och andra kemikalier n strf-rkortning. Bsta klimatet fr linodling r norra Frankrike och Belgien. Vi r noga med att fibrerna kommer drifrn.

Ekologiskt odlat lin. Fr nrvarande hittar vi ingen leverantr. Det har blivit svrare d nstan all linspinning flyt-tats till Kina.

Fiber

BambuviskosViskosfibrer kan tillverkas av olika vedfibrer. Tillverknings-processen har p senare r utveck-lats frn att ha haft stora miljproblem till att bli riktigt bra. I de nya kriterierna fr Bra Miljval s klassas rtt tillverkad viskos som ekologiskt odlad bomull.

Vi har sjlva rest till Kina fr att p plats vertyga oss om att tillverkningen sker p ett bra stt.


Spinnerier r oftast mycket stora fabriker. P senare r har de flesta spinnerierna i Europa lagts ner och produktionen sker nu i lgprislnder. Spinning innebr att frn fiber tillverka garn. Processen innehller flera steg: Balppning och blandning av fibrer med rtt fiberlngd fr det garn som skall tillverkas. Kardning och/eller kamning r nsta steg i processen, drefter sker sjlva spinningen och i vissa fall ven tvinning. Tvinning innebr att tv eller flera trdar tvinnas (snos ihop) till en garntrd. I vissa fall tillsttes en Spinnolja fr att underltta processen.Vi kper vra garner direkt frn spinnerier via handelsagenter. Garner som vi anvnder ofrgade levereras direkt till oss i Horred. Garner som skall frgas levereras till frgerier.P senare r har vi alltmer gtt ver till att kpa frgat garn direkt frn frgerier.

Alla spinnerier som hanterar organiskt certifierade fibrer mste vara certifierade fr sprbarhet samt bara anvnda spinnoljor som uppfyller kundernas krav fr olika certifierade miljmrkningar.

Spinning


Frgning sker p frgerier. Vi r fr sm fr att med lnsamhet frga sjlva, dessutom saknar Horred reningsverk som skulle kunna ta hand om det avloppsvatten som uppstr.

Frgning r en kemisk process som frbrukar frgmnen och kemikalier i stor omfattning. Vil-ka frger och kemikalier som inte fr anvndas r strngt reglerat inom EU. Frgerierna i EU mste ha tillstnd och villkoren kontrolleras ocks noga av myndigheterna. Frgerierna har ocks oftast certifieringar fr miljledning och miljmrkning r en trygghet fr oss som kund.

Frgning

Huvuddelen av vra garner frgas hos TVU Tex-tilfrdling i Tyskland www.tvu-yarn.com. Dr kan du se alla deras certifieringar m.m. Transport frn Tyskland sker med lastbil. Alla vra garner frgas med reaktiva frger, samma frgtyp som r vanli-gast fr bekldnadstextil.

Vi noterar allt inkommande garn i journalen garnla-ger och mrker upp allt garn s att det gr att spra vidare genom vr produktion och ut till kund.

Miljrisk: Ingen identifierad.

Garnlager


Vvnader bestr av tv trdsystem. Varpen r det lngsgende och vften det tvrgende trdsyste-met.Kvalitn p varpbommen r helt avgrande fr hur bra vvningen blir d det handlar om att f jmn spnning p alla trdar. Nr vi 2003 installerade en ny varpa, fabrikat Beninger varpornas Merce-des, s minskade vr felvara drastiskt.Tillverkningsprocessen av varpen sker genom att man frn ett garnstll, Bild A, drar av ett band om 300 trdar som via en sklsked rullas upp p varp-trumman, Bild B. Detta upprepas tills man r frdig med alla ca 4500 trdar som normalvarpen hos oss bestr av. Hastighet 500 m/min. Normal varplngd ca 1000 meter.I brjan och i slutet p varje band s tar man ett skl, varannan trd upp respektive ner, med hjlp av sklskeden. Genom sklet trs sedan ett snre s att sklet kan ppnas.Nr alla trdar r upprullade p varptrumman s sker avbomning. Man rullar upp alla trdarna p en varpbom, stor trdrulle, som sedan skall knytas och vvas.

Sprbarhet: Varpbomen frses med ett nummer fr sprbarhet och i journalen varpning noteras bomnumret, datum och partinummer p ingende garner.

Varpning

Avfall: Garnrster som tervinnes via egen ihop rullning.Plasthylsor som skickas till plasttervinning. Pappershylsor som skickas till frbrnning.Wellpapp som skickas till tervinning.

Drivsystem: hydralik.

Miljrisk: Lg, det enda som kan hnda r utslpp av hydraulolja p golvet. Golvet saknar avlopp.

Miljfrdel: Genom att bara arbeta med tvinnade garner behver garnet inte klistras vid varpningen. Klistrat garn fordrar extra tvttning efter vvning som frbrukar energi och som ger utslpp till re-ningsverk.


Nr en varpbom r frdigvvd skall nsta varpbom knytas i. Detta sker med hjlp av en knytmaskin, ett precisionsjobb dr varje trd mste hamna rtt. Genom att knyta i nsta varpbom behver man inte trda in trdarna i vvstolarna vilket r ett tidsdande arbete. Totalt tar det ca 2 timmar att knyta i en varpbom samt dra fram knutarna genom solv och skl s att man kan brja vva igen.

Miljrisk: Ingen identifieradMiljfrdel: Ingen identifierad

I vrt vveri finns ett 20-tal jacquardvvmaskiner.

Jacquardteknik innebr att mnstret skapas ge-nom att varptrdar individuellt lyftes innebrande att de hamnar p tygets rtsida. Dr varptrdar inte lyfts s kommer i stllet vfttrden upp p rtsidan.

Beskrivning av vvmaskinens funktionVarptrdarna som matas fram frn varpbommen passerar frst en lamell som om trden gr av ramlar ner och stoppar vvmaskinen. Bild Lamell. Drefter r varje enskild varptrd trdd genom ett solvga. Bild solvga. Slutligen s r varptrdarna

Knytning

Vvning

trdda i en vvsked, ofta 3 stycken i samma rr- ppning. Vvskeden har en fram och tergende rrelse som fr in vfttrden mot vvnaden. Bild vvsked.Vfttrdarna matas in i sklet, utrymmet mellan hjda och ej hjda varptrdar, frn sidan med hjlp av en gripare efter att ha passerat furnissr, spn-ningsreglerare. Varje enskild vfttrd klippes av och den avklippta ndan vikes in i vvnaden. Allt detta sker i en hg hastighet, 250-400 gnger / minut.Mnsterreglering sker med hjlp av jacquard-maskinen som sitter hgt ver vvmaskinen och i vilken alla harnesk, snren, utgr ifrn. Mnstret matas in i vvmaskinens dator via en diskett. Styr-ningen av jacquarden sker sedan via elektroniska signaler.

Vra vvtekniker.Pixelvvning, drygt 50% sker med vr egen pa-tentskyddade vvteknik pixelvvning. Den fr-sta helt nya mnstringstekniken p mer n 1000 r, alla andra tekniker uppfanns i Kina fr mycket lnge sedan.Genom att i varpen upprepa varptrdarnas frg i grundfrgerna Gul, Rtt och Bltt s kan vi blanda alla regnbgens frgnyanser och placera dem var som helst i vvnaden. Bild frgkarta.Tekniken ger optimal flexibilitet, vi kan p samma vvmaskin vva alla olika mnster i valfritt antal


Frr sldes vissa mngder till konsumenter som vvde mattor. Vi har ocks provat att lta riva gar-net till fibrer som blandats ihop med nya lngre fib-rer. Kvaliten blev inte s bra.

Miljrisker: Inga identifierade.

Miljfrdelar: Pixelvvningen som minskar beho-vet av antalet garnfrger. Minskar mngden rest-garner och behovet av lagringslokaler.

utan att ndra p varken varp eller vft. Vi bara lad-dar in en ny diskett vilket bara tar ca en minut.Bild vvstol med 3-frgs. Bild olika mnster i en vd Ls mer ( lnk till pixelvvning)Traditionella vvtekniker, att bevara och utveckla vrt textila kulturarv r inspirerande. Vi vver d mest med enfrgade varpar, mycket oblekt, och dr vi erhller frg och mnstereffekterna med hjlp av vftgarnerna. Fr att kunna vva med dessa vv-tekniker s har vi ett 20-tal frgade garner.Vra materialkombinationer.

Hellinne Lin-Bomull Bomull Bambuviskos-bomull

Avfall: Plasthylsor som skickas till plasttervinning.Pappershylsor som skickas till frbrnning.Olja frn oljebyten i vvmaskinerna, skickas till tervinning.Avfall: Textilremsor, ca 2 % totalt ca 2000 kg.

Remsorna, 1,5 cm breda kommer frn vvmaski-nernas kanter, hller vfttrden fre det att de klipps av. Remsorna gr till frbrnning. Vi har under ren lagt ner mycket arbete p att hit-ta vettigare anvndningsomrden fr remsorna.


Beredningen syftar till att krympa, skrynkelfri be-handla och mangla vra textilier. Dagens konsu-ment krver att hem och inredningstextilier r lika lttsktta som klder. Beredningsanlggningen r utvecklad av oss hr i Horred och har helt unika egenskaper som gr att den pverkar miljn avse-vrt mindre n traditionell teknik. Helt sluten mot avlopp och halverad energifrbrukning.

Vi kan kra flera vvbanor i bredd samtidigt. Inga mrken i kanterna efter de nlar som hller tyget som med traditionell teknik. Sparar p vatten och kemikalier.

Beskrivning av beredningens olika delar.

A. Smnadsstation, de olika tygrullarna sys sam-man efter hand. Tyget spnnes fast med klmmor vinkelrtt varefter en sjlvgende symaskin syr en kedjesm.

B. Frammatningsmaskin som drar av tyget frn rullen.

Beredning

C. J-box, en mellanlagringsstation som r ndvn-dig fr att hela beredningsmaskinen inte skall be-hva stannas nr man i station 1 syr i nsta tygrulle.

D. Spraybox, hr sprayas tygerna med berednings-vtska, munstycken finns med frskjutning p bda sidorna av tygbanan fr jmn plggning.Kemikalierna kommer frn en blandningsstation dr de olika vtskorna pumpas in i ett blandnings-krl som str p en vg.

Kemikalier som blandas med vrt regnvatten:Harts och katalysator, gr att tyget blir sltare efter konsumentens tvtt, r 100% tvtt bestndigt. For-malinfritt sedan 2010. Vtmedel underlttar vts-kans intrngning i fibrerna. Ej tvttbestndig.Mjukningsmedel: Frhindrar smnadsskador och ger varan en ngot mjukare knsel. Ej tvttbestn-dig.

E. Transportstrcka, frlngd fr att berednings-vtskan skall hinna trnga in i fibrerna.

F. Tork och hrdningsmaskin. Varan transporteras liggande p ett band genom maskinen. Vi matar in mer tyg n vad som kommer in, varan krymper under processen genom kraftiga luftstrmmar. Temperatur 180 Celsius, torken vrmes medgasoleldning. Beredningshastighet 8 m/min.


G. ngning, nr varan kommer ut frn torken r den vertorkad, fukt sttes d till med hjlp av nga fr att varan skall terfuktas.ngan kommer frn en separat gasoleldad ngpanna som ven vrmer efterfljande mangels stlvalsar.

H. Mangling / Krympning, en filtkalender som manglar varan p bda sidor. Varma glanspolerade stlvalsar som pressar mot tjocka filtmattor. Ge-nom att utnyttja filtmattans diameterfrndring vid inmatningen av tyget s kan varan krympas p lngden.

I. Processen avslutas med en avsyningsmaskin med taffling.

J. Taffling sker p ett plastrr vilket frhindrar veck.

K. Krymptest, prov tages frn varje beredningstill-flle. Miljrisker: Lckage av beredningsvtska och ke-mikalier. Det rr sig om begrnsade mngder och d det saknas avlopp i lokalen s finns ingen risk fr vidare spridning.Rutin fr uppsamling av lckage och rengrings-vtskor: Lgges i drfr avsett krl som gr till de-poni. Krlet r placerat i miljrummet.

Miljfrdelar: Helt slutet mot avlopp. Halverad en-ergifrbrukning. Kan kra flera vvbanor i bredd samtidigt. Sparar p vatten och kemikalier.


Mer n 90 % av all vr smnad sker i vra tv smautomater. Mellan varje produkt som skall sys vver vi en ca 15 mm. frans fr att smautomatens nlar skall kunna trnga upp s att varan ligger rak nr den sedan skres av p tvren. Transportband viker in tyget fr fllning och trans-porterar det frbi de olika stationerna.Ismnadsetikett med tvttrd.Handdukshngare.

SmnadVi syr med kedjesm, som ger en stark och mycket elastisk sm. Smmen avslutas med en 8 mm utstickande trdnda fr lsning. Merparten frsvinner in i vvnaden vid frsta konsumenttvt-ten, resterande kan klippas bort efter tvtt.

UtmatningNstan all smnadsindustri har flyttat till lglnelnder .Genom att investera i smnadsautomater har vilyckats behlla produktionen i Sverige

ARBETSMILJSmmerska r ett av de arbeten som ger flest arbetsskador genom att samma rrelser upprepas

hela tiden. Nacke, axlar och armar frestas hrt, ett problem som sm automaterna eliminerar.Elfrbrukning: ej analyserad

Miljrisk: Ingen identifierad

Smnad


Kontroll: Alla produkter kontrolleras noga. Vi har minimalt med felvara, tack vare hgkvalitativ pro-duktion och rigors kontroll.Vanliga fel r vvfel, garnfel och flckar som inte gr bort i vr flckborttagning.

Mindre produkter, upp till 50 x 70, kontrolleras och etiketteras p en egenutvecklad arbetsstation. Efter manuell inlggning p ett matarbord sker kontroll, varor med fel lgges undan. Produkten matas drefter vidare till en station som fster pap-persetiketten automatiskt. Drefter sker transport till en staplare som lgger dem i hgar om 10 st.Strre produkter kontrolleras, vikes och etikette-ras manuellt p strre bord.

Metervaror kontrolleras p rullmaskiner.

Miljrisk: Ingen identifierad.

Miljfrdel: Egen utskrift av etiketter minskar spill i form av verblivna antal.

Produktkontroll


Varje produkt frses med tv etiketter.Ismnadsetikett, av textil som informerar om mate-rial, tvttrd och vem som tillverkat. Etikettens text r tvttbestndig. Etiketten levereras av en under-leverantr i Sverige.

Pappersetikett, Information om: Material, designerns namn, storlek, vem som vvt varan och vem som utfrt slutkontroll samt batchnumret med vars hjlp varan kan spras bakt genom tillverkningsprocesserna. Miljrisk: Inga identifierade (gller nya digital-tryckta som kommer)

Miljfrdel: Etikettinformationen printar vi sjlva ut i samband med etiketteringen. Detta kan d ske i rtt antal, vi slipper drmed slnga verblivet ma-terial.

Etiketter


Lager av frdiga varor, katalogsortiment, bestr av ca 900 lagerplatser som alltid skall vara belagda med rtt mngd varor. Vi levererar direkt till butiker, 50 % sljes i Sverige, resterande till ett 25-tal lnder runt om i vrlden. Restnoteringar som innebr att vi mste skicka varor flera gnger r dyrt och frekommer mycket sllan.

Miljrisker: Inga identifierade

Miljfrdelar: Inga identifierade

Leveranser av frdiga produkter till kund.Som ett litet fretag har vi sm mjligheter att p-verka. Fr leveranser inom Sverige har vi valt Pos-ten som har ett, som vi upplever det, bra miljarbe-te och snabba vl fungerande leveranser. Fr all export anvnder vi oss av UPS som har en bra global service. Inom Europa sker alla trans-porter med lastbil. Interkontinentala leveranser sker med flygfrakt. Detta r naturligtvis inte hll-bart sett ur ett lngre strategiskt perspektiv, vi har

Ett separat utrymme som saknar avlopp och dr vi frvarar:

1. Beredningskemikalier2. Behllare fr rengringsvtskor beredning3. Oljor4. Lysrr5. Absorberande produkter

Miljrisker: Inga identifierade.

Miljfrdelar: Vl genomtnkt och utvecklat i sam-arbete med kommunens miljkontor. Minimerar olycksrisker.

Lager & Leverans

Transporter

Miljrum

drfr startat upp en licenstillverkning i Kina, 2011, fr den inhemska marknaden och avser att frska hitta likartade lsningar fr andra Intercontinental marknader.

Miljrisker: Lckage frn lastbilar som hmtar och lmnar gods. Rutiner finns.

Miljfrdelar: Mindre transporter till Kina.


Avfall sorteringsbegrepp

Lgges i containrar p plats vid fabriken1. Hushllsavfall frn personalmatsal och butikens caf-restaurang.

2. Brnnbart: Textilremsor, sopor, textildamm mm.

3. Plast: Hylsor frn garnkoner, plastfolie frn an-kommande gods mm.

4. Wellpapp: Frn ankommande gods.Farligt avfall som vi fraktar till kommunens miljsta-tion.

1. Lysrr.2. Uttjnta oljor.3. Beredningsvtskor frn eventuella lckage.4. Metallskrot.5. Uttjnta kontorsmaskiner.

Avfallshantering

Under varumrket Ekelund tillverkar vi bara varor i 100 % naturfibrer. Vi fljer vra gamla traditioner frn den tid d allt ingick i det naturliga kretsloppet. Naturfibrerna har dessutom de bsta egenskaper-na fr ndamlet. Man fr inte frglmma gldjen av gats intryck skapat av naturen, strukturen och knslan fr handen.

Linfibrerna som garnet spinns av har vxt i norra Frankrike eller Belgien, ett geografiskt omrde som har vrldens bsta klimat fr linodling och rt-ning. Historiskt har vi i Sverige odlat lin, men med lg kvalitet. Detta undantaget lin frn Hlsingland ett omrde i norra Sverige, som dock inte har kli-mat fr rtning p flten utan mste vattenrtas vilket medfr vergdning, ett miljproblem. Rt-ningen r den process som mjliggr frigrning av linfibrer frn vriga vxtdelar.

Av denna anledning och att det i Sverige inte lngre finns linberedningsverk har kommersiell odling fr textilfibrer upphrt. Dremot odlas det en hel del lin fr utvinning av linolja. I vra rkenskapsbcker frn mitten av 1800-talet kan man se att vi redan d importerade lin fr duktillverkningen i de finas-te kvaliterna. Att kunna bedma linfiber och garn-kvaliter i lin r svrt, hr har vi kunskaper som gtt i arv i mnga generationer.

Material & rvaror

Bomullsfibrer, r till skillnad frn lin en fiber som vxer i god kvalite i mnga lnder varfr det finns ett stort utbud av bra garner, en vrldshandels-produkt. Bomullen svarar fr ca 50 % av all fiber-produktion. Tyvrr s odlar man bomull p arealer utanfr det s kallade bomullsbltet. Detta medfr mycket konstbevattning och anvndning av kemi-kalier fr bekmpning. Bomullsbltet r ett omr-de som strcker sig i stort sett runt hela jordklotet och som har de rtta klimatiska frutsttningarna.

Det r ocks bara inom bomullsbltet som man kan odla ekologiskt. De ekologiska odlingarna kar, vil-ket framfr allt r bra fr den lokala miljn och dr-med fr befolkningen i dessa omrden som slipper bli utsatta fr bekmpningskemikalier. Ekologisk odling av bomull r dock inte lsningen fr vrldens behov av textilfibrer. Om all bomullsodling skulle ske ekologiskt s skulle det inte ens bli en nsduk per person och r.

Framtidens textilfibrerHr r vi vertygade om att utvecklingen genom forskning gr mot fibrer som framstlles av biomas-sa, vxtfibrer, tr, gran, tall, bambu, majs o.s.v. och p s stt komma in i ett naturligt kretslopp. Ett bra exempel r Rayonfibrer som p senare r utveck-lats med avsevrt frbttrade egenskaper. Sljs



under handelsnamn / varumrken som: LYOCELL och TENCELL.

Garnet, vr rvara importeras, d det inte finns svenska spinnerier.

Vi klistrar inga varpar, en process som medfr miljproblem d klistret senare i processen mste tvttas bort. I stllet anvnder vi tvinnade garner som d blir s starka att de inte behver klistras.

Bambu, en gammal asiatisk kulturvxt som anvn-des till mycket: Husbyggen, byggnadsstllningar, mbler, blomsterpinnar m.m.

Det finns mnga sorters bambu med olika egenskaper. Till textilfibrer r det i huvudsak Mosobambu som gller.Odlingen av bambu fr textil kar kraftigt p.g.a. ef-terfrgan. Den kade efterfrgan gr inte ut ver Pandorna, det r en annan sorts bambu som de ter och pandorna lever mer norrut i Kina.Bambu och speciellt Moso vxer extremt snabbt och skrdas med 1,5-2 rs intervaller. Vxthjd r vid skrd 7-10 meter.Odling sker utan konstbevattning, gdning och ke-miska bekmpningsmedel. Bambu avger dessutom ca 35 % mer syre n vanlig skog.

Framstllning av fiber fr textil

A. Den ldsta metoden r att fristlla fibrer genom samma process som man gr lingarn, arbetskr-vande och dyrt.B. Viskosprocesser som lser upp fibern, s att den gr att spinna till viskosfibrer och lter sig kardas och spinnas till garn, som man gr med bomull. Billigare processer som dessutom utvecklats mil-jmssigt och dr fibrer med olika egenskaper kan skapas.

Om Bambu

Tekniska egenskaper hos bambuviskos

Draghllfasthet: Lgre n fr bomull speciellt i vtt tillstnd.

Nthllfasthet: Smre n bomull

Fuktupptagning: 3-4 gnger hgre n bomull.

UV-bestndighet: God, dessutom s slpper fibern inte igenom s mycket UV-strlning vilket gr den lmplig fr sol-skyddande plagg.

Hudvnlighet: God, vilket beror p de slta fibrerna. Bra fr aller-giker.

Bakterieknslighet: Lg d bambu innehller ett mne kun som fr-hindrar bakterietillvxt och drmed ocks dlig lukt.

Utseende: Glansig, liknar siden.

Komfort: Knns sval, 1-2 gnger svalare n bomull.

Tvttkrympning: Betydligt smre n fr bomull.


Kinaresa med mlsttning att kontrollera arbets-frhllanden och miljfrgor vid odlig av bambu, framstllning av bambuviskos, spinning och garn. Besken gjordes hos de fretag som tillverkar det garn som vi anvnder.

Resan fretogs i augusti 2009 av Christer Ekelund , Ekelund, Linnevveiet i Horred AB. Resan fran-ledes av att fretaget brjat tillverka produkter med garn av bambuviskos med antibakteriella egenskaper.

Reserapporten indelas i fljande :1. Odling, handel och transporter av bambu2. Framstllning av PULP. Ark av bambu. Bilaga 2.A. formel agent M.3. Viskosprocessen.4. Spinning av garn.5. Bambu som naturmedicin.6. Sammanfattning.7. Eventuell miljmrkning Bra Fiber av viskos.8. Bilaga innehllande uppgifter som inte fr lm-nas ut externt utan tillstnd av Christer Ekelund. Innehll Kontaktregister beskta fabriker, resans deltagare, tyska garnleverantren. Namn varu-mrke bambu. FSC-certifikat. Karta m.m.

Reserapport Kina

1. Odling, handel och transporter av bambu.Bambu r ett grs med en extremt hg tillvxt. Skrd sker inom 1,5 2 r vid en lngd mellan 6-10 meter. Forskning med provodlingar pgr fr optimering av tillvxten. Att frsk med genmani-pulation skulle frekomma frnekades bestmt.Odlingarna som besktes lg i Sichuanprovinsen ca 4 timmars flygresa VNV om Shanghai. Landska-pet var mycket kuperat. De odlingar som visades lg p bergssluttningar, p mer plan mark odlades annat, mycket majs och ris.Knnetecknande fr mark under bambu var att det saknades undervegetation. Man berttade att det frekommer odlingar p jordbruksmark i allt str-re omfattning d den lokala regeringen stttar en vergng till bambuodling. Stdet skall tcka det frsta tillvxtret d det inte kan skrdas. Vidare s inser man att bambuodling frbttrar jordens kva-lit d varken gdsel eller bekmpningskemikalier behvs. Lnsamheten fr odlarna r hgre n fr andra grdor och kommer att ka d efterfrgan r under stark tillvxt.

Odlingarna sker p mark som disponeras av sm familjeenheter. Barnarbete, att hjlpa till hemma torde precis som i Sverige frekomma. Alla barn gr dock i skolan. Marken som gs av staten dis-poneras numera hyresfritt, ett led i medvetna t-


grder fr kad levnadsstandard fr bnder i un-derutvecklade omrden. ven sjukfrskringens egenavgifter snktes drastiskt vid rsskiftet.Handeln med bambu sker som fr svensk skog. Od-laren sljer skrdad bambu vid vg eller vattendrag till den som betalar bst. Fr att kunna skra tillgng och FSC certifiera odlingen s arbetar vr leverantr med kontrak-terade odlare. Kopia p FSC certifikatet verlm-nades. FSC r en erknd skogscertifiering som r vanlig ven i Sverige.Transporter sker i huvudsak med bt till upplag dr man packar stammarna s att de ser ut som ett hus. Detta kan sedan lastas p strre btar fr transport till Pulpfabriken.PULP r det engelska ordet fr FIBER.

Pulpframstllning. Rvaran bambustammar place-ras p ett transportband som forslar bambun frn flodstrandens kaj upp till fabriken och in i en flis-maskin. Flisen transporteras drefter till en cistern fr tvtt i kallt vatten. Under transporten avskiljes mindre bambupartiklar, ca. 2 % som anvndes som jordfrbttringsmedel av odlarna. Efter tvtt ng-as flisen med Soda och tillsats av Sodium dodecyl sulphonate. Inga andra kemikalier.Efter ngningen, som har stor vattenfrlust i form av vattennga, s kokas flisen i Na OH. Natriumhy-droxid som i vattenlsning benmnes LUT.


Slutligen avvattnas fibermassan mekaniskt och torkas i en cylindertork som vrmes med nga. Ur torken kommer en lpande bana av bambumassa i ca 150 cm bredd. som kapas till ark i ca. storlek 75 x 75 cm. Slutprodukten ark som ser ut som kraftiga, crmefrgade pappersark vilka packas i inplasta-de balar fr leverans med tg till i huvudsak den egna viskosfabriken. Det sker dock leveranser till andra fabriker.

Alla kemikalier som inte frbrukats avskiljes och teranvndes. Huvuddelen av vattnet teranvn-des, viss del transporterar froreningar till det egna reningsverket. Rening sker frn 1200 mg COD cr / liter till 100 mg / liter innan det slpps ut i floden.Man har kontrollprogram och den lokala myndig-heten utvar tillsyn.

Rvarufrbrukning: 6 ton bambu ger 1 ton Pulp. 1,5 ton pulp ger 1,0 ton fiber fr spinning.Framstllning av bambupulp brjade man med r 2002.

Tankar, reflektioner och iakttagelser.Processen r mycket automatiserad och sluten s det var inte mycket som kunde ses. Fabriksomrdet, gammalt och slitet men med god ordning.

ViskosfabrikenLg ca. 200 mil frn pulpfabriken inte s lngt frn Beijing.Fabriken som ven var huvudkontor fr fretaget, var enormt stor. Vi fick ka bil mellan enheterna. Vi togs emot av fem personer i ett enormt konfe-rensrum. Var och en specialister inom sina omr-den. Man berttade om sin bambuviskos och pro-cessen samt visade en video.

Genom att blanda tv bambusorter, CJ bambu och Huang bambu s frstrks de antibaktriella egen-skaperna. Tillverkningsprocessen sker enligt ett patent, man visade ett papper med kinesisk text Dock utan att bertta vad i processen som paten-tet skyddade. Vidare s berttade man om att man hade ett inregistrerat varumrke fr bambugarnet med en tillhrande organisation som kontrolle-rade sprbarheten fram till frdig produkt. Vi fick handdukar i bambufrott, en strre och tv mindre frpackade i en presentkartong som visar frpack-ningen med text: ORGANICECOLOGYFUNCTION--HEALTH.Tvttmrkning: 40 grader och tv punkter i stryk-jrnet, undermrkt?

Viskosprocessen.Rvaran pulp frn den egna fabriken som vi be-skte i gr. Man bekrftade att transporten

skett med tg.

1.Arken snderdelades mekaniskt varefter de skljdes med kallt vatten som teranvndes efter avpressning.

2.De vta fibrerna ngades, vrmdes varefter de gick ner i en lng bassng med varmt vatten fr blekning med H2 O2. Vtesuperoxid, ett miljvn-ligt blekmedel som inom textilindustrin p senare r till stor del ersatt blekning med klor.

3.I trgets bortre nda matades fibrerna upp och torkades p en enorm lng cylindertork.

4. Ut kom ark som vid pulpframstllningen, dock vitare.

5. Arken maldes sedan i en kvarn med en tillsats av soda till en pasta. (Viss mngd vatten torde ven vara tillsatt?) Detta skedde hgst upp, 5:e vning i en separat byggnad.

6. Pastan pressades sedan fram i rrsystem till spinnmunstycken dr de underifrn kom ut i en ocks underifrn kommande strle kall vtska med H CL. Saltsyra r en vattenlsning av gasens vte-klorid som i hga koncentrationer r starkt frtan-de . Utspdd r den ganska ofarlig och frekommer


i mnniskans magsaft. Varje spinnmunstycke hade en mngd hl s det kom ut ett knippe filament ur enhe-ten.

7. Fiberknippet med en diameter om ca. 7 mm. frdes uppt ca 50 cm. och leddes ver drivna rullar vidare horisontellt dr de sammanfrdes med fiberknippen frn andra spinnmunstycken.

8.Under alla spinnmunstyckena och transportrullarna fr fibrerna lg ett ppet kar med vtska H CL. Frn fiberknippena rann det hela tiden vtska ner i trget.

9. Som jag upplevde det hade transportrullarna olika hastighet vilket gav en lngdstrckning. Troligtvis be-tydelsefull fr fibermolekylernas orientering, ytstruk-tur och styrka. Jmfr med vad som hnder vid merci-sering av bomull.

10. Hela spinnprocessen 6-9 ovan var helt ppen fram tills det att fiberknippet vxt till ett rep med diameter om ca 5-6 cm. frsvann ner i ett rr.

11. Nsa steg som kunde betraktas var packning av torra tillklippta fibrer i balar som plastades in och mrktes vl. Fibrerna kom ut i stor oordning varfr till-klippningen torde skett fre torkning.

12. Energifrbrukning 800 Kw. Timmar / 1000 kg bambuviskos. Inklusive energi fr komprimerad luft.

13. Vattenbehov 80000 liter / 1000 kg viskos. Vattnet teranvndes.

14. Inga utslpp av kemikalier.

15. Som jag uppfattade 1214 s var detta de totala siffrorna fr hela processen allts inklusive pulpfabri-kens frbrukning.

Tester av antibakteriell funktion.Berttade om de tester vi knde till och lite om att vi testade med egen metod och att alla inkommande garnpartier testades.Man tyckte inte att de testmetoder som finns sger srskilt mycket. Gres p nya rena textilier med ett f-tal bakteriestammar. Man har eget lab. och har testat mot en mngd bakterier.Officiellt s sger man att den antibakteriella funk-tionen hindrar tillvxt av bakterier och avstr frn att pst att bakterier ddas.

Kvalit och handelsrisker med bambuviskos.A. Det frekommer att vanlig viskos sljes som bam-buviskos.B. Det finns p marknaden garn gjort av bambusorter med smre egenskaper.C. Det frekommer att bambupulp blandats med van-lig pulp av viskos.D. Det frekommer att spinnerier blandar ut bambu-viskosen med vanlig viskosfibrer.Med anledning av ovanstende s arbetar man med


sitt varumrke och fljer / kontrollerar alla steg fram till frdig produkt med egen personal.

vrigtFabriken tillverkade ven vanlig viskos. Sg upplag av timmer. Detta innebr att man ven hr kunde till-verka pulp.Linzing, det sterrikiska fretaget med omtalad mil-jvnlig produktion har fabrik i Kina, man kr som i Europa med Skandinaviskt timmer som rvara.Utan att f det bekrftat direkt s fick jag intrycket av att olika rvaror fordrade justeringar i processerna.

GarnfabrikenFabriken var utrustad som alla andra traditionella spinnerier.1. Balppning2. Kard och kammaskiner3. Ringspinning4. Tvinnmaskiner5. Rullmaskiner.6. Packning med viktkontroll

Inga spinnoljor eller andra kemikalier tillsttes p viskosgarner, behvs ej. Omrullning till frghylsor gres i ln p annan fabrik i nrheten.Man spinner ven garn av Ramiviskos, bomull och mjlkviskos samt mngder av blandgarner. Vi kom-mer att f en komplett lista samt prov p Ramiviskos som man just skulle spinna. Ramiviskos fr en annan

struktur. Mjlkviskos extremt hudvnlig.

Bambu som naturmedicin.Stllde frgor om detta p alla tre fabriksbes-ken.1. Man badade i avkok p bambu.2. Te kokades p bladknoppar, sg ut som grs-lk innan de slog ut.3. Blad anvndes som plster p sr.

Sammanfattning av resan.Observera att rapporten gller anlggningar som arbetar med vra garner. Man kan gene-rellt inte dra slutsatsen att alla leverantrer hl-ler denna standard.Sg inga sociala missfrhllanden. Arbetarskyd-det lmnade en del att nska i jmfrelse med svensk standard.Resan har kat vra kunskaper avsevrt och ut-gr en god grund fr framtiden


MILJREDOVISNING - KEMIKALIER

MILJREDOVISNING - KEMIKALIER

KEMIKALIELISTAFretag: Ekelund Linnevveriet i Horred AB Ansvarig: Holger Claesson

Pr

oduk

tnam

n (s

db 1

)

A

nvn

dnin

gsom

rde

rsf

rbru

knin

g (k

g)

Fa

roko

der (

sdb

2)

R

iskf

rase

r (sb

d 15

)

Ing

end

e m

nens

ris

kfra

ser

(s

db 3

)

Reaknitt ZF Beredning,hartsning 5720 kg ej mrkningspliktig Xn R22 CHT-Katalysator ABT Beredning, katalysator 686 kg R36 S-fras 24/25 Xn Xi; R22-36/37/38

Kollasol CDA Beredning,vtmedel 570 kg R38,R41 Xn,Xi,R20/22/36/37/38/41 Xn,Xi,R20,R22/36/37/38/41Tubingal RWM Beredning,mjukgrare 570 kg bortfaller ej mrkningspliktig

Amercor 125 P ngp.kondensatbehandl 25 kg Xn, C R10/20/21/22/34 R10,20/21/22, 34Natriumklorid ngp.vattenavhrdning 25 kg ej mrkningspliktig

Chemisopar G Lsningsmed. flckbortt. 10 kg Xn R10-53-65-66 R10-53-65-66

Optipit Smrjfett 5kg R43,R52/53 R41,R38,R43,R51 Xi,R38,R41-43,R51/53

Produkt Innehll

MILJREDOVISNING - TEXTILPRODUKTION

Nr vi internt diskuterar textila miljfrgor och strategier har vi funnit det praktiskt att dela upp produkternas livscykel i fljande tre huvudbitar.


Sdd, Gdsling, Ogrsbekmpning, Skadedjurs-bekmpning, Bevattning, Skrd, Frpackning,Transport

Spinning, Vvning, Stickning, Frgning, Tryckning, Beredning, Smnad, Frpackning, Transport, Frsljning

Bomullen svarar fr ca 50% av vrldens textila fi-berbehov. Odlingen sker till stora delar utanfr det naturliga vxtomrdet vilket medfr konstbevatt-ning och kemisk bekmpning i oerhrd mngd.Ett sdant skrckexempel r omrdet runt Aral-sjn. Det finns allts all anledning att arbeta med frndringar. Skulle man helt drastiskt enbart odla ekologisk bomull idag s skulle, med nuvarande kunskapsniv, produktionen bli alldeles fr liten. Alternativet r att den konventionella odlingen stegvis utvecklas mot ett mer hllbart odlings-system. En utveckling som pgr men som av kli-matskl aldrig kan tcka det totala fiberbehov. Som framtidens fiber ser vi viskoser tillverkade av skogsrvara.

Formgivning, Bruksvnlighet, Slitstyrka

Debatten i textila miljsammanhang har fokuserats vldigt mycket p ekologisk fiberframstllning som den avgrande vgen fr textila miljfrbttringar. Vi delar inte den uppfattningen. Vi ser i stllet stora

Fiberproduktion av vxtfibrer

Frdling Fiberproduktion

Produktkvalit

mjligheter till snabba frbttringar p frdlings-biten och produktkvaliten. Vi tror ocks att det be-hvs nya typer av miljmrkningar som har olika ni-ver p kraven i kriterierna. Nuvarande kriterier i skandinaviska miljmrkningssystem r, fr mnga fretag i vrlden s hga att man inte ens frsker n dem.


Mindre n 1% av vrldens totala produktion fr-gas, trycks och bereds i fabriker som hller bsta mjliga teknik, vilket r basen i kriterierna frn de tre skandinaviska miljmrkningsinstituten. Hr finns allts mycket stora potentialer till frbttring-ar. Snabbast sker detta genom att vi i vstvrlden stller krav p vad vi importerar. Motstndarna till detta hvdar att det skulle vara liktydigt med han-delshinder (vilka r frbjudna i handelsavtal) och att fabriker i U-lnderna inte har rd att investera. Generellt sett har man rd. garna r oftast oer-hrt rika och man ser att s fort det kommer ny tek-nik fr hgre produktionskapacitet s har man rd att investera.

Lgprisimport frn U-lnder och steuropa innebr risker. Produktionen dr r, i genomsnitt, mer n 20 gnger mer negativ fr miljn n fr en motsvarande svenskproducerad vara. Sverige importerar drmed frbjudna gifter. Textilierna innehller kemikalier och verskottsfrger som vid konsumentens tvtt okontrollerat gr ut i avloppen.

r lika med den totala brukstiden. Hur lnge man som konsument behller en vara avgrs i huvudsak av tre egenskaper:

FORMGIVNINGBRUKSVNLIGHETSLITSTYRKA

r designen kortsiktigt modeinriktad hjlper inte de vriga egenskaperna. Varan kasseras i frtid. Begreppet hgsta kvalit uppstr frst nr alla dessa tre egenskaper ligger p toppniv. Miljvin-sten uppstr d genom att behovet av nytillverk-ning reduceras.

Frdling

Lgprisimport

Produktkvalit

Det r ofta frger och kemikalier som sedan lnge r frbjudna i Sverige. Dessa kemikalier r en av de frmsta anledning-arna till att svenska jordbrukare inte vgar sprida slammet frn reningsverken p sina krar.

Vi har mngrig erfarenhet av att dokumentera sprbarhet d vi tidigare varit certifierade fr bde FSC och Bra Miljval.

MILJREDOVISNING - SPRBARHET

MILJREDOVISNING - SPRBARHET

Vrt system fr dokumentation av sprbarhet

A . Garnlager GarnlagerNr garnet anlnder till vr fabrik grs en mot-tagningskontroll av kvalit och mngd, drefter noteras partinummer och certifikat. Sedan mrks garnpallen upp och placeras p sin lagerplats.Nr sedan garnet skall anvndas i produktionen antingen som varp eller vftgarn grs en ny note-ring om aktuellt datum d garnet vidarefrdlas. VarpanVi noterar alla varpbommar som tillverkas och dokumenterar datum, till vilken maskin bommen avses, garnpartinummer, certifikatnummer och lngd p varpbommen.

VverietHr dokumenterar vi datum nr varpbommen br-jar anvndas i produktionen. VvordernNr vi startar en vvorder skrivs det ut ett datum och en tid automatiskt p dokumentets vre del, detta anger nr ordern r pbrjad i produktionen.

Sprbarhet

A. BatchnummerEtikettens batchnummer r lika med vvorder-nummret.

B. Skning garncertifikat

1. Utifrn etikettens batchnumer sker vi upp vvordern.

2. Vi ser dr vvdatum och kan flja produkten till-baka till vilken maskin som produkten r tillverkad p, vilken varpbom och drifrn till vilket garnparti som r anvnt.

MILJREDOVISNING IFOAM - SPRBARHETSprbarhet, tredje part certifierad.

MILJREDOVISNING IFOAM- SPRBARHET

Organisation som hanterar regelverk fr ekolo-gisk odling. Medlemmarna bestr av vrldenscertifieringsorgan fr ekologisk odling av mat och fibrer. ( Ej skog ) Ls mer om IFOAM: www.ifoam.org

CERTIFIERAD SPRBARHETEtt grundlggande krav fr en vara, tillverkad av ekologisk fiber, och som r ute till frsljning mot konsument r fullstndig sprbarhet.

Detta omfattar tillverkningsprocessen nda ner till kern dr odlingen skett.

Varje tillverkningsenhet som hanterar varan ms-te kunna visa och dokumentera certifikat som medfljer inkpet och som r utfrdat av ett certi-fieringsorgan som r medlem i IFOAM.

P vra produkters pappersetikett finns ett batch-nummer med vars hjlp vi kan se vilka garnpartier som varan r tillverkad av och drmed ven certi-fikaten i frga.

IFOAM

CertifieringsorganOrganisation som fysiskt utfr certifieringar och kontroller av odlingar och sprbarhet. (Ej skog)Det finns ett stort antal certifieringsorgan runt om i vrlden. De arbetar oftast lokalt av kostnadsskl. I Sverige heter certifieringsorganisationen, KRAV.Vissa certifieringsorganisationer, t.ex KRAV, han-terar ven miljmrkning. Fr Kravs del handlar det om mat.

Ls mer om KRAV: www.krav.se

MILJREDOVISNING

Documents

Miljöredovisning - Ekelund