MI0107 KD refÃ¥r 2019 tillNV slutlig - Naturvårdsverket · 6wdwlvwlndqvydulj p\qgljkhw 1dwxuynugvyhunhw .ydolwhwvghnodudwlrq yhuvlrq 6lgd .9$/,7(76'(./$5$7,21 8wvolss dy yl[wkxvjdvhu

$Page 1: MI0107 KD refÃ¥r 2019 tillNV slutlig - Naturvårdsverket · 6wdwlvwlndqvydulj p\qgljkhw 1dwxuynugvyhunhw .ydolwhwvghnodudwlrq yhuvlrq 6lgd .9$/,7(76'(./$5$7,21 8wvolss dy yl[wkxvjdvhu$
Statistikansvarig myndighet

Naturvårdsverket

Kvalitetsdeklaration version 2 Sida

2020-05-04 1 (19)

KVALITETSDEKLARATION Utsläpp av växthusgaser, preliminär statistik

Ämnesområde Miljö

Statistikområde Utsläpp av växthusgaser

Produktkod MI0107

Referenstid 2017 – 2019 År


Naturvårdsverket


2020-05-04 2 (19)

Statistikens kvalitet ..................................................................................................... 3 1 Relevans ......................................................................................................................... 3

1.1 Ändamål och informationsbehov ............................................................................ 3 1.1.1 Statistikens ändamål .......................................................................................... 3 1.1.2 Statistikanvändares informationsbehov ............................................................. 3

1.2 Statistikens innehåll................................................................................................ 3 1.2.1 Objekt och population ........................................................................................ 4 1.2.2 Variabler ............................................................................................................ 6 1.2.3 Statistiska mått .................................................................................................. 6 1.2.4 Redovisningsgrupper ......................................................................................... 6 1.2.5 Referenstider ..................................................................................................... 7

2 Tillförlitlighet .................................................................................................................... 7 2.1 Tillförlitlighet totalt................................................................................................... 7 2.2 Osäkerhetskällor .................................................................................................... 7

2.2.1 Urval .................................................................................................................. 8 2.2.2 Ramtäckning ...................................................................................................... 8 2.2.3 Mätning .............................................................................................................. 8 2.2.4 Bortfall ................................................................................................................ 9 2.2.5 Bearbetning ....................................................................................................... 9 2.2.6 Modellantaganden ............................................................................................. 9

2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig ................................................................. 12 3 Aktualitet och punktlighet .............................................................................................. 12

3.1 Framställningstid .................................................................................................. 12 3.2 Frekvens .............................................................................................................. 13 3.3 Punktlighet ........................................................................................................... 13

4 Tillgänglighet och tydlighet ............................................................................................ 13 4.1 Tillgång till statistiken ........................................................................................... 13 4.2 Möjlighet till ytterligare statistik ............................................................................. 13 4.3 Presentation ......................................................................................................... 13 4.4 Dokumentation ..................................................................................................... 13

5 Jämförbarhet och samanvändbarhet ............................................................................ 14 5.1 Jämförbarhet över tid ........................................................................................... 14 5.2 Jämförbarhet mellan grupper ............................................................................... 14 5.3 Samanvändbarhet i övrigt .................................................................................... 15 5.4 Numerisk överensstämmelse ............................................................................... 15

Allmänna uppgifter .................................................................................................... 15 A Klassificeringen Sveriges officiella statistik ................................................................... 15 B Sekretess och personuppgiftsbehandling ..................................................................... 15 C Bevarande och gallring ................................................................................................. 15 D Uppgiftsskyldighet ......................................................................................................... 15 E EU-reglering och internationell rapportering.................................................................. 16 F Historik .......................................................................................................................... 16 G Kontaktuppgifter ............................................................................................................ 17 Bilaga 1: Jämförelse av preliminär och slutlig statistik ........................................................... 18


Naturvårdsverket


2020-05-04 3 (19)

Statistikens kvalitet

1 Relevans

1.1 Ändamål och informationsbehov

1.1.1 Statistikens ändamål

Statistikens huvudsakliga syfte är att ge underlag för en preliminär bedömning om Sverige klarar nationella och internationella åtaganden om minskningar av utsläppen av växthusgaser.

Statistiken består av preliminär årsstatistik. Preliminär årsstatistik möter användarnas behov av snabbare statistik avseende utsläpp av växthusgaser. Statistiken används också för att rapportera preliminärstatistik om territoriella växthusgasutsläpp för helåret 2019 till EU för att uppfylla förordningen om övervakning och rapportering av växthusgaser (525/2013).

1.1.2 Statistikanvändares informationsbehov

Nationellt behövs preliminär utsläppsstatistik för Sveriges totala utsläpp samt för sektorer för uppföljning av nationella klimatmål och analys av åtgärder och styrmedel, både befintliga och eventuella behov av nya för att nå de nationella målen. För att möta användarnas behov av snabbare statistik publiceras preliminär årsstatistik.

1.2 Statistikens innehåll Statistiken avser territoriella utsläpp av växthusgaser från olika typer av verksamheter. Med territoriella utsläpp menas utsläpp från aktiviteter som utförs inom Sveriges gränser. Målstorheterna är summerade utsläpp per redovisningsgrupp och totalt. Utsläppen redovisas i ton eller kiloton. Målpopulationerna utgörs av olika sektorer som ger upphov till utsläpp av växthusgaser.

Målstorheterna skattas i de flesta fall med modeller. De flesta modeller kan generellt beskrivas som att någon form av aktivitetsdata, t.ex. bränsleförbrukning, multipliceras med en så kallad emissionsfaktor eller någon annan form av parameter. Emissionsfaktorerna uttrycker förhållandet mellan en viss aktivitet och mängden utsläppta växthusgaser.

För verksamheter där det saknas årsvis statistik används olika modeller och antaganden för framskrivningar. De viktigaste modellantagandena som görs beskrivs närmare i avsnitt 2.2.6 Modellantaganden.

Statistiken redovisas enligt samma fördelning som den slutliga årsvisa statistiken som Naturvårdsverket ansvarar för (territoriella utsläpp) utifrån typ av utsläpp1. Hur den territoriella statistiken ska tas fram och redovisas regleras genom internationella krav2.

1 För mer information,se: http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ 2 https://www.unece.org/fileadmin/DAM/env/documents/2013/air/eb/ece.eb.air.125_E_ODS.pdf


Naturvårdsverket


2020-05-04 4 (19)

1.2.1 Objekt och population

Statistikens intressepopulation är i vid mening alla verksamheter inom Sveriges gränser som genererar utsläpp av växthusgaser. Målpopulationer och observationsobjekt definieras utifrån vad som är möjligt att mäta inom respektive sektor.

Observationsobjekten är av vitt skilda slag och utgörs av till exempel företag, kemiska produkter, bränsleanvändning, fordon med mera. Objekten och populationen för denna statistik är till stor del samma som i den slutliga årliga nationella statistiken av utsläpp och upptag av växthusgaser, se Kvalitetsdeklaration, utsläpp av och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI01073

Nedan ges en kort genomgång av intressepopulationer, målpopulationer och observationsobjekt på övergripande nivå, se Kvalitetsdeklaration, utsläpp av och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107 för mer detaljerad info. Utöver observationsobjekten som beskrivs nedan förekommer det i de flesta sektorer även andra uppgiftskällor. Det gäller till exempel emissionsfaktorer men även olika typer av indata till modeller.

Arbetsmaskiner

Intressepopulationen är samtliga arbetsmaskiner i landet samt fiskefartyg som tankat i Sverige. Målpopulationen är samma som intressepopulationen. Indata hämtas från olika uppgiftskällor, till exempel Maskinleverantörerna (branschorganisation), Svensk Maskinprovning (SMP), fordonsregistret och SCB:s omnibusundersökning för hushåll.

Avfall och avlopp

Intressepopulationen är avfallsdeponier, anläggningar för biologisk behandling av avfall, anläggningar som förbränner farligt avfall i destruktionssyfte, kommunala och industriella avloppsreningsanläggningar och enskilda avlopp. Målpopulationen är samma som intressepopulationen. De primära observationsobjekten är anläggningarna i målpopulationen. För mer information om indata se Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107.

El- och fjärrvärme

Intressepopulationen inom el- och fjärrvärme är de anläggningar som producerar el och fjärrvärme och tillhör näringsgren SNI 35 enligt SNI 2007. Målpopulationen är de anläggningarna som producerar el och fjärrvärme och tillhör näringsgren SNI 35. Observationsobjekten är producenter av värmekraft, kraftvärme samt gasanläggningar enligt avgränsningar i Kvartalsvis bränslestatistik. Indata hämtas från undersökningen kvartalsvis bränslestatistik (EN0106).

3 https://www.scb.se/contentassets/7bee1820d3d5403ea361ad5f2c4f840e/mi0107_kd_2018_ve_191218.pdf


Naturvårdsverket


2020-05-04 5 (19)

Industri

Inom industrin är intressepopulationen industrianläggningar vars verksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Målpopulationen sammanfaller med intressepopulationen.

Observationsobjekten är något olika definierade för förbrännings- respektive processutsläpp. I de fall en industri har både process- och förbränningsutsläpp kopplar de olika observationsobjekten (arbetsställen respektive tillståndspliktiga anläggningar) till samma målobjekt. För förbränningsutsläpp är observationsobjekten arbetsställen enligt avgränsningar i Kvartalsvis bränslestatistik (industri). Gällande processutsläpp är observationsobjekten tillståndspliktiga anläggningar enligt miljöprövningsförordningen (2013:251) (MPF).

Inrikes transporter

Intressepopulationen är alla transporter inom Sveriges gränser som använder bränsle som köpts i Sverige. Målpopulationen för inrikes transport är sträckor körda av svenskregistrerade vägfordon samt bränsle sålt i Sverige till vägfordon, flygbränslen levererade i Sverige, bränsle inköpt i Sverige av svenska tågoperatörer och bränsle levererat till inrikes sjöfart. Datakällor för inrikes transporter beskrivs under avsnitt 2.2.6.

Utrikes transporter

Intressepopulationen är sjö- och luftfart som avgår från Sverige och har första destination utomlands och med bränsle inköpt i Sverige. Målpopulationen är samma som intressepopulationen. Observationsobjekten är leveransen av bränslen för utrikes transport. Datakällor för utrikes transporter beskrivs under avsnitt 2.2.6.

Jordbruk

Intressepopulationen inom jordbruk är alla aktiviteter inom jordbrukssektorn, enligt IPCC:s definition. Det vill säga utsläpp från förbränning av bränslen redovisas inte i denna sektor utan under arbetsmaskiner. Målpopulationen för jordbruk är i huvudsak lantbruksföretag samt vissa andra typer av företag som ryms inom IPCC:s definition av jordbruk. Observationsobjekten är i huvudsak lantbruksföretag samt tillverkare, importörer och/eller försäljare av mineralgödsel. Indata hämtas från Gödselmedel i jordbruket, Skörd av spannmål, trindsäd och oljeväxter, Skörd av slåttervall, Husdjur, Hästar och Jordbruksmarkens användning, Animalieproduktion samt försäljning av mineralgödsel till jord- och trädgårdsbruk. För mer information se Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107.

Lösningsmedel och övrig produktanvändning

Intressepopulationen är produkter som vid användning ger upphov till utsläpp, till exempel lustgas, lösningsmedel och målarfärger. Målpopulationen är samma som intresseorganisationen. Observationsobjekten är produkter enligt produktregistret från Kemikalieinspektionen, varor enligt handelsstatistik och smörjmedel enligt årliga energibalanser. För smörjmedel hämtas indata från Årliga energibalanser (EN0202). Övriga indata hämtas från


Naturvårdsverket


2020-05-04 6 (19)

Utrikeshandel med varor (HA 0201) och Industrins varuproduktion (NV 0119).

Uppvärmning av bostäder och lokaler

Intressepopulationen är förbränningsinstallationer i bostadshus och offentliga och kommersiella lokaler. Målpopulationer är samma som intressepopulationen. Observationsobjekten är småhus, flerbostadshus och lokaler. Indata hämtas från Årliga energibalanser (EN0202).

Övrigt

Skattning av utsläpp och sänkor från markanvändning och förändrad markanvändning (LULUCF, CRF 5) redovisas inte.

1.2.2 Variabler

Statistikens intressevariabler är alla utsläpp av växthusgaser. Variablerna som redovisas är växthusgaser totalt i CO2-ekvivalenter.

Observationsvariablerna, som ofta sammanfattas med begreppet aktivitetsdata, varierar mellan sektorerna. Målvariablerna härleds ifrån observationsvariablerna och en mängd emissionsfaktorer och andra parametrar. Observationsvariablerna används alltså som indata i de modeller som tillämpas för att skatta målvariablerna, se avsnitt 2.2.6 Modellantaganden för mer information. I de enklaste fallen relaterar observationsvariablerna till målvariablerna genom att målvariabeln härleds som en observationsvariabel (aktivitetsdata) gånger en emissionsfaktor för respektive ämne. Även modellskattningar som involverar ett stort antal observationsvariabler och andra parametrar är vanligt förekommande.

Denna statistik baseras på modellberäkningar av annan primär- och sekundärstatistik, se under 2.2.6 Modellantagande. Observationsvariablerna är olika beroende på ingående primärstatistik, se Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107 för en närmare beskrivning av observationsobjekten.

1.2.3 Statistiska mått

De statistiska mått som redovisas är summerade utsläpp per kalenderår, för referensår 2017 - 2019 per redovisningsgrupp och totalt.

Utsläppen redovisas enligt följande:

Växthusgaser - totaler, ton koldioxidekvivalenter

1.2.4 Redovisningsgrupper

Redovisningsgrupperna skapas utifrån typ av aktivitet. Sektorerna är avgränsade för att ge underlag till uppföljning av befintliga styrmedel och åtgärder och förslag på nya.

Sektorerna är:

Arbetsmaskiner Avfall El och fjärrvärme


Naturvårdsverket


2020-05-04 7 (19)

Industri Inrikes transport Jordbruk Lösningsmedel och övrig produktanvändning Uppvärmning av bostäder och lokaler Utrikes transporter (internationell bunkring)

Observera att skattning av utsläpp och sänkor från markanvändning och förändrad markanvändning (LULUCF, CRF 5) inte ingår.

1.2.5 Referenstider

Referenstider är åren 2017-2019. Skattningarna för 2017-2018 är gjord utifrån samma rampopulation. Då underliggande datakällor saknas för senaste år, det vill säga 2019, används delvis andra antaganden, se avsnitt 2.2.6 Modellantaganden för mer information.

2 Tillförlitlighet

2.1 Tillförlitlighet totalt Statistiken är en bearbetning av uppgifter från ett flertal primär- och sekundärstatistikkällor. Då totalsummor stämmer väl överens med den slutliga statistiken över utsläpp av växthusgaser som Naturvårdsverket ansvarar för4 samt Utsläpp till luft per år redovisat av Miljöräkenskaperna5 bedöms tillförlitligheten totalt vara god även om ett samlat mått på tillförlitligheten saknas. Statistiken stäms också av mot energistatistiken för att säkerställa täckningsgrad, jämförbarhet och användbarhet.

Ett tillförlitlighetsmått för den preliminära statistiken är hur stora avvikelserna är jämfört med den slutliga statistiken. Tabell 1 i Bilaga 1 visar att för referensåren i den preliminära statistiken för vilka det finns slutlig statistik är avvikelserna mindre än en promille på totalen. För el- och fjärrvärme och industri är den absoluta avvikelsen mellan 0,4 och 2,2 procent. För transportsektorer är avvikelsen också mindre än en promille.

Tabell 2 i Bilaga 1 visar att för det senaste referensåret i den preliminära statistiken (där det inte finns en slutlig statistik) är avvikelsen med den slutliga statistiken upp till 1,1 procent på totalen. Bland branscher med stora utsläpp är avvikelsen för utrikestransporter 5,5 procent, medan avvikelsen för industri är -3.1 procent.

2.2 Osäkerhetskällor Statistiken är en bearbetning av ett flertal primär- och sekundärstatistikkällor. Respektive undersökning genomgår kvalitetsgranskning innan statistik bearbetas. Osäkerheter i respektive datakälla redovisas i dokumentation för dessa, se under 4.4 Dokumentation nedan.

4 Naturvårdsverket, Nationella utsläpp och upptag av växthusgaser 1990-2018, http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/ 5Miljöräkenskapernas produktsida, https://www.scb.se/mi1301/#


Naturvårdsverket


2020-05-04 8 (19)

De modellantaganden som görs utgör den största källan till osäkerhet, se 2.2.6 Modellantaganden.

För den nationella årsvisa utsläppsstatistiken är emissionsfaktorer och övriga indata i modeller de enskilt största källorna till osäkerhet, se Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107 för en närmare beskrivning.

2.2.1 Urval

Statistiken baseras på modellberäkningar av annan statistik.

Vad gäller den slutliga årliga nationella utsläppsstatistiken som Naturvårdsverket ansvarar för anses urvalsfelets bidrag till den totala osäkerheten vara litet.

2.2.2 Ramtäckning

Statistikens ramtäckning är i vid mening alla verksamheter inom Sveriges gränser som genererar utsläpp av växthusgaser. Ramen blir då utsläpp från företag, privatpersoner samt utsläpp som genereras vid kemiska processer och läckage.

Ramtäckningen beskrivs i mer detalj i Kvalitetsdeklaration, utsläpp av och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107.

2.2.3 Mätning

Inom el- och fjärrvärmesektorn bedöms mätfelet vara av ringa betydelse för den totala osäkerheten. Se även kvalitetsdeklarationen för Kvartalsvis bränslestatistik. När det gäller förbränningen av avfall för el- och fjärrvärmeproduktion mäter de största anläggningarna värmevärden och fördelning i fossilt och biogent kol med metoder med god precision. För övriga anläggningar används dessa mätningar som underlag för schabloner. Här ger mätfelet ett visst bidrag till den totala osäkerheten, men på total nivå har det ringa betydelse i sektorn.

För sektorn uppvärmning av bostäder bedöms mätfelet generellt vara litet jämfört med osäkerheten i emissionsfaktorerna. Se även kvalitetsdeklarationen för Energistatistik för småhus, flerbostadshus och lokaler.

Inom sektorn industri kan mätfelet vara betydande för förbränning av interna biprodukter och dess värmevärden. Dessa aktiviteter förekommer främst hos raffinaderier och kemisk industri. I övrigt bedöms mätfelet vara relativt litet men varierar mellan bränsleslag. Se även kvalitetsdeklaration för kvartalsvis bränslestatistik EN0106.

För processutsläpp inom industrin kan emissionsuppgifter från företag ibland vara osäkra. För vissa ämnen gör företag ofta några enstaka mätningar under ett år och beräknar sitt totala utsläpp från mätresultaten i kombination med flödes- eller produktionsdata. Det förekommer att företagen rapporterar samma värde år efter år om mätningar inte görs varje år vilket bidrar till osäkerheterna. Mätfelet för produktion och användning av produkter bedöms vara litet.


Naturvårdsverket


2020-05-04 9 (19)

Inom sektorerna produktanvändning och jordbruk bedöms mätfelet vara försumbart i relation till andra osäkerhetskällor.

För avfallssektorn utgörs mätningen av vägning av avfall och volymer av utgående avloppsvatten som rapporteras in av anläggningarna. För tidigare år tillämpades i högre grad en bedömning av avfallsmängderna än vägning. Alltså bedöms mätfelet vara mindre för senare år för fast avfall. För rapporterade utsläpp från förbränning av farligt avfall gäller samma mätproblematik som för industrins processutsläpp.

För bränslen till transporter finns indikationer på att fördelningen mellan in- och utrikes sjöfart kan vara behäftad med mätfel.

2.2.4 Bortfall

Sammantaget bedöms bortfallet ha ytterst liten betydelse för tillförlitligheten på övergripande nivå. Statistiken baseras på modellberäkningar av annan statistik. Hantering av det bortfall som kan finnas i den ingående primär- och sekundärstatistiken beskrivs i kvalitetsdeklaration för denna statistik, se avsnitt 4.4 Dokumentation nedan.

2.2.5 Bearbetning

Skattningarna av utsläpp från industriverksamhet baseras på flera olika datakällor, som avser samma målpopulation men har delvis olika definition av observationsobjekten. För samma objekt kan dessutom olika typer av utsläpp hämtas från olika datakällor. Detta riskerar att leda till dubbelräkning eller underskattning då det kan vara svårt att identifiera exakt vilka utsläpp som omfattas av respektive uppgift. Ansträngningar görs för att minimera denna typ av fel och detta bearbetningsfel bedöms påverka tillförlitligheten marginellt för utsläpp från industrin. I övriga sektorer bedöms bristerna vara ringa.

2.2.6 Modellantaganden

De modellantaganden som måste göras utgör den största källan till osäkerhet i resultatet. Gemensamt för de flesta redovisningsgrupper och växthusgaser är att utsläppen skattas via en modell som enkelt uttryckt bygger på att aktivitetsdata (vilket vanligtvis motsvaras av observationsvariablerna) multipliceras med emissionsfaktorer (olika typer av hjälpvariabler).

När det gäller stationära förbränningsutsläpp och vissa typer av industriprocesser är modellerna väldigt enkla och består i att aktivitetsdata (bränsleförbrukning eller liknande) multipliceras med en emissionsfaktor. Antagandet att det finns ett linjärt samband mellan mängden förbrukat bränsle och mängden utsläppta växthusgaser är robust. Emissionsfaktorerna i sig kan dock vara behäftade med stor osäkerhet. De emissionsfaktorerna som används är samma som för Naturvårdsverkets slutliga årliga nationella utsläppsstatistiken. Se även Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, helår 1990-2018, MI0107 för en närmare beskrivning av modellantaganden för den slutliga årsvisa statistiken.

För att skriva fram för referensåret 2019 där det saknas årsvisa underlag görs ett antal modellantaganden som beskrivs nedan. Beräkningsmetodiken för utsläpp av växthusgaser skiljer sig åt för stationär förbränning, mobil


Naturvårdsverket


2020-05-04 10 (19)

förbränning och övriga utsläpp. Utsläppen fördelas sen efter olika aktiviteter, se 1.2.4 Redovisningsgrupper.

Stationär förbränning:

Uppgifter om bränsleanvändning inom industri och el- och fjärrvärme hämtas ursprungligen från undersökningen Kvartalsvis bränslestatistik. Kvartalsvis bränslestatistik är en urvalsundersökning för tillverkningsindustri. För el- och fjärrvärme är det en totalundersökning.

För 2017 och 2018 kalibreras växthusgasutsläpp som har beräknats från kvartalsvis bränslestatistik mot växthusgasutsläpp från Miljöräkenskapers årlig statistik om luft utsläpp (Utsläpp till luft, årsvis statistik MI1301).

För referensår 2019 för denna statistik, och alla sektorer förutom järn och stål tillverkning och raffinaderier kalibrerar man referensår 2019:s växthusgasutsläpp från kvartalsvis bränslestatistik med faktorer6 från kalibreringen för referensår 2018. För järn och stålproduktion och raffinaderier använder man uppgifter från utsläppshandelssystemet och miljörapporter för referensår 2019.

För tjänstesektorn, offentlig sektor, byggverksamhet och småindustrier använder man uppgifter om energianvändning från de Årliga energibalanserna (se även avsnitt 4.4 dokumentation) för referensåren 2017 och 2018.

Dessa utsläpp utgör ungefär 7 procent av totala stationära utsläppen. De årliga energibalanserna för referensår 2019 är inte tillgängliga vid produktionstiden för denna statistik. Därför för referensår 2019 för dessa branscher skrivs fram data direkt från de årliga energibalanserna för referensår 2018.

Mobil förbränning:

Data om växthusgasutsläpp från mobila källor för referensår 2017 och 2018 hämtas från den slutliga statistiken om Utsläpp och upptag av växthusgaser (MI0107 - se även avsnitt 4.4 Dokumentation).

Vägtrafik:

I enlighet med metoden för den slutliga statistiken om Utsläpp och upptag av växthusgaser (MI0107), baseras växthusgasutsläpp för vägtrafik för referensår 2017 på aktivitetsdata från undersökningen Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik (EN0120). På grund av revisioner i insamlingsenkäten för Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik förknippas den med osäkerheter från och med referensåret 2018. I likhet med metoden för den slutliga statistiken, för referensår 2018 baseras växthusgasutsläpp för vägtrafik på aktivitetsdata från registret från rapporteringar till Energimyndigheten enligt drivmedelslagen.

För referensår 2019 är uppgifter från rapporteringen enligt drivmedelslagen inte tillgängliga vid produktionstiden för denna statistik. Därför har 6 Dessa faktorer är kvoten mellan växthusgasutsläpp från Miljöräkenskapers årsstatistik och växthusgasutsläpp beräknat från kvartalsvis bränslestatistik.


Naturvårdsverket


2020-05-04 11 (19)

växthusgasutsläpp för referensår 2019 beräknats från 2018 års värden och utvecklingen av andra relevanta fysiska parametrar, beroende på fordonsslag. För tunga lastbilar för referensår 2019 har växthusgasutsläpp beräknats från 2018 års värden tillsammans med utvecklingen av transportarbete (i ton-km) mellan åren, enligt Sveriges officiella statistik om lastbilstrafik (se avsnitt 4.4 för länken till källan). Växthusgasutsläpp från personbilar för referensår 2019 har beräknats från 2018 års värden med utvecklingen av körda kilometer med personbilar enligt Sveriges officiella statistik om körsträckor med svenskregistrerade fordon (separat för diesel och bensin bilar - se avsnitt 4.4 för en länk till denna källa).

Sjöfart:

För referensåren 2017 och 2018 hämtas växthusgasutsläpp från inrikes och utrikes sjöfart från den slutliga statistiken om Utsläpp och upptag av växthusgaser (MI0107 – se avsnitt 4.4 Dokumentation).

Växthusgasutsläpp för inrikes sjöfart för referensår 2019 har beräknats från 2018 års utsläpp med utvecklingen av antal inrikes fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) mellan åren enligt Sveriges officiella statistik om sjötrafik (se avsnitt 4.4 för länken till källan). På liknande sätt har man för referensår 2019 beräknat växthusgasutsläpp för utrikes sjöfart från 2018 års utsläpp med utvecklingen av antal utrikes fartygsanlöp i svenska hamnar (i bruttodräktighet) mellan åren enligt Sveriges officiella statistik om sjötrafik (se avsnitt 4.4 för länken till källan).

Flyg:

För referensåren 2017 och 2018 hämtas växthusgasutsläpp från inrikes och utrikes flyg från den slutliga statistiken om utsläpp och upptag av växthusgaser (MI0107 – se avsnitt 4.4 Dokumentation).

Växthusgasutsläpp för inrikes flyg för referensår 2019 har beräknats från 2018 års växthusgasutsläpp med utvecklingen av antalet inrikes landningar på svenska flygplatser enligt Transport Styrelsens statistik (se även avsnitt 4.4 dokumentation). På liknande sätt har man för referensår 2019 beräknat växthusgasutsläpp för utrikes flyg från 2018 års utsläpp med utvecklingen av antalet utrikes landningar på svenska flygplatser enligt Transport Styrelsens statistik (se även avsnitt 4.4 dokumentation).

Arbetsmaskiner:

För referensåren 2017 och 2018 hämtas växthusgasutsläpp för arbetsmaskiner från den slutliga statistiken om utsläpp och upptag av växthusgaser (MI0107 – se avsnitt 4.4 Dokumentation).

För referensår 2019 skriver man direkt fram växthusgasutsläpp från 2018.

Övriga utsläpp:

Utsläppen skattas utifrån befintlig årsstatistik och olika modeller.

Skattningar av utsläpp för referensår 2019, som inte täcks av den slutliga årsvisa statistiken, tas fram med olika modellantaganden som utgår från hur trenderna uppför sig i årsdata för tidigare år.


Naturvårdsverket


2020-05-04 12 (19)

För diffusa utsläpp finns ingen trend i årsdata. Variationerna kan vara kraftiga, men eftersom det inte finns något särskilt mönster går det inte att förutsäga förändringarna. Värdena för det senaste året i den slutliga årsstatistiken skrivs fram till efterföljande år.

För vissa verksamheter har utsläpp för 2019 skattats baserat på data från utsläppshandelssystemet och miljörapporter 2019 där data finns tillgängligt. För övriga verksamheter görs framskrivning av värdena för det senaste året (2018K1-2018K4) i årsstatistiken med hjälp av industriproduktionsindex, ej kalenderkorrigerade uppgifter.

Gällande utsläpp från jordbruk har värdena för det senaste året i den slutliga årsstatistiken skrivits fram till efterföljande år.

Gällande utsläpp från avfallshantering och avlopp finns en nedåtgående trend i CH4 som beror på att utsläpp från deponier minskar då deponering av organiskt material inte är tillåtet längre. Dessa utsläpp kommer från gammalt avfall och kommer att klinga av. Värdena för det senaste året i den slutliga årsstatistiken skrivs fram till efterföljande år med en faktor *0,92 som stämmer bra med den förändring som skett mellan åren sen 2005:

Utsläpp år T+1=Utsläpp år T*0,92

Utsläpp år T+2=Utsläpp år T+1*0,92

För övriga utsläpp är utvecklingen stabil varför värdena för det senaste året i den slutliga årsstatistiken skrivs fram till efterföljande år.

2.3 Preliminär statistik jämförd med slutlig Den preliminära statistiken som togs fram för 2018 har jämförts med den slutliga statistiken för 2018, se Tabell 2 i Bilaga 1. På totalnivå (inklusive utrikes transporter) var utsläppen av växthusgaser enligt den preliminära statistiken 2018 ungefär 700 kiloton högre än den slutliga statistiken. Det motsvarar ungefär 1 procent av utsläppen. För enskilda sektorer finns större skillnader. 2018 var ett torrt år, vilket ledde till minskade utsläpp inom jordbrukssektorn. Detta speglades i den slutliga statistiken men inte i den preliminära statistiken som skrev fram utsläppen från det föregående året. För den preliminära statistiken används också en ekonomisk framskrivning för vägtransportsektorn, jämfört registerdata för den slutliga statistiken. Övriga skillnader mellan den preliminära respektive slutliga statistiken speglar övriga uppdateringar i olika primärkällor som Årliga Energibalanserna och Kvartalsvis Bränsle.

3 Aktualitet och punktlighet

3.1 Framställningstid

Framställningstiden beror på när den kortperiodiska primärstatistiken finns tillgänglig:

Kvartalsvis bränslestatistik har en framställningstid på cirka 12 veckor efter undersökningskvartalets utgång.

Industriproduktionsindex per kvartal har en framställningstid på cirka 35 dagar efter undersökningskvartalets utgång.


Naturvårdsverket


2020-05-04 13 (19)

Givet detta blir framställningstiden för prelimära årsvisa statistik drygt fyra månader efter referensårets utgång.

3.2 Frekvens

Preliminär statistik om årliga växthusutsläpp publiceras en gång om året.

Vid varje publicering revideras samtliga uppgifter för tidigare år. De revideringar som sker beror i förekommande fall på reviderad statistik i ingående underlagsdata.

3.3 Punktlighet

Publiceringen sker enligt publiceringsplan för serien Sveriges officiella statistik.

4 Tillgänglighet och tydlighet

4.1 Tillgång till statistiken

Statistiken publiceras på Naturvårdsverkets webbplats.

4.2 Möjlighet till ytterligare statistik

Naturvårdsverket kan, efter prövning om sekretess, i möjligaste mån tillhandahålla data eller underlag vid förfrågan.

4.3 Presentation

Statistiken redovisas i form av texter, tabeller och diagram på Naturvårdsverkets hemsida.

4.4 Dokumentation

Detta dokument är den huvudsakliga publicerade dokumentationen över hur statistiken tas fram. Se även följande:

Kvalitetsdeklaration, utsläpp och upptag av växthusgaser, slutlig statistik för helår 1990-2018, MI0107:

https://www.scb.se/contentassets/7bee1820d3d5403ea361ad5f2c4f840e/mi0107_kd_2018_ve_191218.pdf

Miljöräkenskaper/Utsläpp till luft, årsvis statistik MI1301: www.scb.se/MI1301

Utsläpp av växthusgaser MI0107: www.scb.se/MI0107:

http://www.naturvardsverket.se/Sa-mar-miljon/Statistik-A-O/Vaxthusgaser-territoriella-utslapp-och-upptag/

Kvartalsvis bränslestatistik EN0106: www.scb.se/EN0106

Månatlig bränsle- gas- och lagerstatistik EN0107: www.scb.se/EN0107

Årliga energibalanser EN0202: www.energimyndigheten.se/statistik/energibalans/


Naturvårdsverket


2020-05-04 14 (19)

Industriproduktionsindex NV0402: www.scb.se/NV0402

Leveranser av fordonsgas, EN0120, https://www.scb.se/EN0120

Industrins varuproduktion, NV0119: www.scb.se/NV0119

Statistiken om lastbilstrafik, Trafa:

https://www.trafa.se/vagtrafik/lastbilstrafik/

Transport Styrelsens flygplatsstatistik:

https://www.transportstyrelsen.se/sv/luftfart/Statistik/Flygplatsstatistik-/

Statistiken om sjötrafik, Trafa:

https://www.trafa.se/sjofart/sjotrafik/

Körsträckor med svenskregistrerade fordon, Trafa:

https://www.trafa.se/vagtrafik/korstrackor/

5 Jämförbarhet och samanvändbarhet

5.1 Jämförbarhet över tid

Nuvarande tidsserie redovisas med start för referensåret 2017. För att kunna täcka in data för senaste år har vissa antaganden och framskrivningar gjorts, se avsnitt 2.2.6 Modellantaganden. Det innebär att metodiken skiljer sig för det senaste referensåret respektive för referensåren innan. Jämförelser mellan år bör göras med detta i åtanke.

Vid varje publicering räknas hela tidsserien om då det alltid finns uppdateringar i ingående primär- och sekundärstatistik. På grund av dessa revideringar är statistik för äldre år inte fullt jämförbara med statistik från tidigare publiceringar.

Revideringar, produktionsomgång 2020:

För referensår 2019 för denna produktionsomgång har man implementerat nya metoder för att beräkna växthusgasutsläpp från vägtransport, flyg och sjöfart (se avsnitt 2.2.6 Modellantaganden). Inom stationär förbränning har man även för referensår 2019 använt data från miljörapporter och uppgifter från systemet för utsläppshandel för växthusgasutsläpp från järn och stål produktion och raffinaderier.

5.2 Jämförbarhet mellan grupper

Jämförbarheten mellan de olika sektorerna är god i den meningen att referensperioderna stämmer överens och populationsavgränsningarna bedöms som likvärdiga trots vitt skilda typer av objekt. Osäkerheten i skattningarna varierar dock stort både mellan redovisningsgrupper och mellan olika ämnen.


Naturvårdsverket


2020-05-04 15 (19)

5.3 Samanvändbarhet i övrigt

Den preliminära statistiken över utsläpp av växthusgaser följer samma avgränsningar som den slutliga årsvisa statistiken vilket medför goda möjligheter till samanvändning.

Naturvårdsverkets slutliga statistik över nationella utsläpp av växthusgaser redovisar territoriella utsläpp, det vill säga de utsläpp som skett inom Sveriges gränser. Sektorsindelningarna utgår från typ av utsläpp och utsläpp från internationella transporter redovisas separat. Utsläpp till luft enligt miljöräkenskaperna utgår från ett produktionsperspektiv och avgränsas utifrån de ekonomiska aktörernas nationalitet. Där redovisas direkta utsläpp från svenska ekonomiska aktörer, oavsett var i världen utsläppen sker. Detta betyder att utsläpp från internationell bunkring, dvs. flyg och sjöfart som anlöpt och tankat vid svenska flygplatser och hamnar inkluderas.

5.4 Numerisk överensstämmelse

Den numeriska överensstämmelsen är överlag god. Mindre avvikelser kan förekomma på grund av avrundning.

Allmänna uppgifter

A Klassificeringen Sveriges officiella statistik Denna statistik är officiell statistik. Statistiken omnämns som officiell statistik på Naturvårdsverkets aktuella webbsidor och har även med symbolen för officiell statistik. För statistik som ingår i Sveriges officiella statistik (SOS) gäller särskilda regler för kvalitet och tillgänglighet, se lagen (2001:99) och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken samt Statistiska centralbyråns föreskrifter (SCB-FS 2016:17) om kvalitet för den officiella statistiken.

B Sekretess och personuppgiftsbehandling I myndigheternas särskilda verksamhet för framställning av statistik gäller sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

För att skydda enskilda personers eller företags sekretessreglerade uppgifter säkerställs att de inte kan röjas direkt eller indirekt i den statistik som offentliggörs.

C Bevarande och gallring Naturvårdsverket ansvarar för bevarande och gallring.

D Uppgiftsskyldighet Uppgiftsskyldighet föreligger inte enligt lagen om den officiella statistiken (SFS 2001: 99). Detta då statistiken är producerad på basis av existerande statistik.


Naturvårdsverket


2020-05-04 16 (19)

E EU-reglering och internationell rapportering Preliminär statistik om territoriella växthusgasutsläpp för helåret 2019 rapporteras till EU för att uppfylla förordningen om övervakning och rapportering av växthusgaser (525/2013).

F Historik

Händelse Tidpunkt Beskrivning Regeringsuppdrag: årlig redovisning av försurande ämnen

1986 Regeringsuppdrag avseende beräkning och rapportering av utsläpp av svavel- och kväveoxider. SCB utför arbetet i samarbete med Naturvårdsverket. Serien NA 18 SM (senare MI 18 SM) startar

Riksdagsbeslut att utsläpp av koldioxid inte bör öka över 1988 års nivå.

1990 Utsläpp av koldioxid inkluderas för första gången i rapporteringen och publiceras i NA18 SM 9001.

IPCC:s riktlinjer fastslå 1990

Nationella miljömål 1990-talet Allt fler ämnen inkluderas i SM:en för uppföljning av miljömål avseende t.ex. flyktiga organiska ämnen, ammoniak mm.

Kyotoprotokollet antas 11e december 1997

I Kyotoprotokollet behandlas utsläpp av följande sex växthusgaser:

• koldioxid (CO2) • metan (CH4) • dikväveoxid (N2O); • koldioxid (CO2); • metan (CH4); • dikväveoxid (N2O); • fluorkolväten (HFC); • perfluorkolväten (PFC); • svavelhexafluorid (SF6).

Protokollet är ett viktigt steg framåt i kampen mot global uppvärmning, eftersom det innehåller bindande och kvantifierade mål för begränsning och minskning av växthusgaser. Senast ett år före den första åtagandeperiodens början ska de avtalsslutande staterna ha infört ett nationellt system för att beräkna de av människan orsakade utsläppen och upptagen i sänkor av alla växthusgaser.

Kyotoprotokollet träder i kraft

16e februari 2005

Första åtagandeperioden är mellan 2008 och 2012.


Naturvårdsverket


2020-05-04 17 (19)

2006 års IPCC riktlinjer/Guidelines’ Beräkningsgrund IPCCs 4:e utvärderingsrapport

2015 Uppdaterade metodriktlinjer börjar gälla. I samband med att IPCCs metodriktlinjer från 2006 började gälla byttes även beräkningsgrund (hur man aggregerar alla växthusgaser) från IPCCs andra utvärderingsrapport till de i IPCCs 4:e utvärderingsrapport.

Andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet (2013 – 2020)

Andra åtagandeperioden har inte trätt i kraft ännu för tillräckligt många parter har inte ratificerat Dohatillägget från 2012. Under andra åtagandeperioden under Kyotoprotokollet behandlas sju växthusgaser. NF3 är tillagt Carbon dioxide (CO2) Methane (CH4) Nitrous oxide (N2O) Hydrofluorocarbons (HFCs) Perfluorocarbons (PFCs) Sulphur hexafluoride (SF6) Nitrogen trifluoride (NF3)1

G Kontaktuppgifter

Statistikansvarig myndighet Naturvårdsverket

Kontaktinformation Jonas Allerup/Katarina Wärmark

E-post [email protected]/ [email protected]

Telefon 010-698 1120/ 010-698 13 59


Naturvårdsverket


2020-05-04 18 (19)

Bilaga 1: Jämförelse av preliminär och slutlig statistik

Tabell 1: Skillnaden mellan den slutliga statistiken om växthusgasutsläpp (framtagen december 2019) och den preliminära statistiken för referensår 2017 (framtagen maj 2019).

Sektor Skillnad mellan den slutliga statistiken och den preliminära

statistiken, 2017

1.0 Arbetsmaskiner 0,0%

2.0 Avfall 0,0%

3.0 El och fjärrvärme -2,2%

4.0 Industri 0,4%

5.0 Utrikes transporter 0,0%

6.0 Jordbruk 0,0%

7.0 Lösningsmedel 0,0%

8.0 Inrikes transporter 0,0%

9.0 Uppvärmning av bostäder -0,4%

Total exklusive Utrikes transporter -0,1%

Total inklusive Utrikes transporter 0,0%


Naturvårdsverket


2020-05-04 19 (19)

Tabell 2: Sveriges växthusgasutsläpp för referensår 2018 enligt den slutliga statistiken (publicerade december 2019) och skillnaden mellan den och den preliminära statistiken för referensår 2018 (som publicerades maj 2019).

Sektor

Växthusgasutsläpp enligt den slutliga

statistiken, referensår 2018, kt

koldioxid ekvivalenter

Skillnaden mellan den

slutliga och den preliminära statistiken

1.0 Arbetsmaskiner 3124 -6.7% 2.0 Avfall 1246 4.8% 3.0 El och fjärrvärme 4907 2.9% 4.0 Industri 16739 -3.1% 5.0 Utrikes transporter 11300 5.5% 6.0 Jordbruk 6790 -5.8% 7.0 Lösningsmedel 1626 -4.2% 8.0 Inrikes transporter 16463 -1.4% 9.0 Uppvärmning av bostäder 885 -9.0% Total exklusive Utrikes transporter 51779 -2.5% Total inklusive Utrikes transporter 63079 -1.1%

Documents

MI0107 KD refÃ¥r 2019 tillNV slutlig - Naturvårdsverket · 6wdwlvwlndqvydulj p\qgljkhw 1dwxuynugvyhunhw .ydolwhwvghnodudwlrq yhuvlrq 6lgd .9$/,7(76'(./$5$7,21 8wvolss dy yl[wkxvjdvhu