Januari 2009

Marika Wenemark

Folkhälsovetenskapligt centrum

WWW.lio.se/fhvc

Östgötens hälsa 2006

Rapport 2009:1

Metodrapport 3

– Vad tyckte respondenterna?

Östgötens hälsa 2006

Metodrapport 3

– Vad tyckte respondenterna?

Rapport 2009:1

Linköping januari 2009

Marika Wenemark

1

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING OCH SLUTSATSER .................................................................................................... 3

1 INLEDNING ...................................................................................................................................................... 5

2 METOD .............................................................................................................................................................. 7

3 JÄMFÖRELSE AV DE TVÅ ENKÄTERNA ................................................................................................. 8

4 INTERVJUER MED RESPONDENTER...................................................................................................... 10

5 VAD TYCKTE RESPONDENTERNA?........................................................................................................ 13

5.1 POSITIVA SYNPUNKTER ............................................................................................................................... 13 5.2 NEGATIVA SYNPUNKTER ............................................................................................................................. 16 5.3 FRÅGOR SOM SAKNAS ................................................................................................................................. 21 5.4 BEHOV AV FÖRTYDLIGANDEN ..................................................................................................................... 24 5.5 ÖVRIGA SYNPUNKTER ................................................................................................................................. 25

6 SYNPUNKTER PÅ ENSKILDA FRÅGOR.................................................................................................. 26

Bilaga: Antal synpunkter på huvudenkäten respektive fördjupningsenkäten

2

Sammanfattning och slutsatser

Landstinget i Östergötland har genomfört hälsorelaterade befolkningsstudier sedan 1980-talet. Målet med dessa enkäter är att få information som kan ligga till grund för en rättvisande bild och välgrundade beslut. Men det är också viktigt att personerna som deltar i studien känner att de har haft möjlighet att ge en rättvisande bild av sin hälsa eller livssituation och att de känner att de blivit respektfullt bemötta. Syftet med denna rapport är att beskriva och jämföra respondenternas synpunkter på två olika enkäter som ingick i studien Östgötens hälsa 2006 Detta tycker våra respondenter är viktigt!

Lagom lång

Rimligt antal frågor i förhållande till syftet. Alla viktiga frågor måste finnas med men det får inte ta för lång tid att besvara.

Bra enkät

Relevanta frågor som kan besvaras av alla och som ger en bra helhetsbild. Raka, tydliga frågor som kan besvaras rättvisande med svarsalternativ som stämmer. Möjligheter till förtydliganden. Inga ledande frågor, upprepningar eller frågor med negationer.

Positiv upplevelse Frågor som inte bara fokuserar på negativa saker. Respekt för frivillighet och integritet. Intresseväckande frågor som leder till reflektion.

Meningsfull En studie som upplevs viktig. Tydligt syfte och information om vem som kommer att använda resultaten och hur resultaten ska komma till nytta.

De flesta av dessa synpunkter är väl bekanta för alla som arbetar med enkätstudier. Några saker som är speciellt värda att uppmärksamma är till exempel hur viktig helheten är för respondenterna. Det räcker inte att varje fråga är relevant utan alla frågor måste tillsammans ge en bra helhetsbild. Förutom enkätens helhet förväntas varje frågeområde som förs in i enkäten vara heltäckande och ha en tydlig koppling till enkätens syfte. Många efterfrågar bättre möjligheter till förtydligande och möjligheter att få skriva egna svar. I den enkät som hade fler sådana möjligheter efterfrågades ändå fler möjligheter och mer plats för kommentarerna.

3

Hoppfrågor är kända för att skapa onödiga problem för många respondenter med brister i datakvaliteten som följd. Denna studie visar att frågorna skapar irritation även för de respondenter som förstår hur de ska svara. Varje respondent vill ju komma till tals om sin situation. När man måste hoppa över frågor upplever en del respondenter att deras situation inte verkar vara lika intressant eller viktig för den som frågar. Synpunkterna visar också att enkäten och frågorna bär ett budskap om frågeställarens åsikter och ställningstagande. Jämförelsen mellan de två enkäterna visar att det lönar sig att anpassa enkäten och insamlingsmetoden efter respondenternas synpunkter. Svarsfrekvensen blev fyra procentenheter högre med den respondentanpassade fördjupningsenkäten. Den respondentanpassade fördjupningsenkäten fick också betydligt färre negativa synpunkter. De synpunkter respondenterna ger visar på ett stort engagemang och handlar oftast om att de vill kunna bidra till att ge en rättvisande bild. Att få fram rättvisande information är alltså ett mål som vi har gemensamt med respondenterna. Vi kan gynna samarbetet genom att visa ett genuint intresse att lyssna på respondenterna och genom att skapa intressanta frågor som inbjuder till reflektion. Däremot minskar respondenternas engagemang om de till exempel måste hoppa över många frågor, om de måste besvara frågor som inte upplevs som relevanta eller om viktiga frågor saknas för helhetsbilden.

4

1 Inledning

Landstinget i Östergötland har genomfört hälsorelaterade befolkningsstudier sedan 1980-talet. Formen för dem har varierat något men frågor och innehåll har haft fokus på hälsa och vårdbehov. Det övergripande syftet med befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 var att få bättre kunskap om hälsa, vårdbehov och levnadsvanor bland befolkningen i Östergötland. För att kunna uppfylla så många önskemål som möjligt användes två olika frågeformulär. Enkätstudier är en mycket vanlig metod för att samla in data. Trenden är dock att svarsfrekvensen i denna typ av studier sjunker stadigt. Med låga svarsfrekvenser växer osäkerheten kring hur värdefulla datamaterialen egentligen är och vilka slutsatser som går att dra utifrån data. I många studier görs försök att höja svarsfrekvensen genom att till exempel öka antalet påminnelser och betona vikten av att så många som möjligt svarar. I den föregående befolkningsenkäten Östgötens psykiska hälsa 2002 gjordes stora ansträngningar att uppnå en hög svarsfrekvens genom ett respektfullt bemötande av de svarande. Studien gav upphov till många hypoteser om vad som påverkar deltagandet och deras vilja att bidra med noggrann och sanningsenlig information. Studien Östgötens hälsa 2006 planerades därför även som en experimentell studie för att testa vissa av dessa hypoteser. Detta forskningsarbete har gjorts i samarbete med Institutionen för Medicin och Hälsa vid Linköpings Universitet. För en grundläggande beskrivning av de olika enkäterna och metoderna se Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 – metodbeskrivning, Rapport 2006:10. För en jämförelse mellan de olika enkäterna och metoderna som ingick i studien se Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 2 – metodjämförelse, Rapport 2007:13. Varför är det viktigt att veta vad respondenterna tycker? I många enkätstudier används svarsfrekvensen som ett kvalitetsmått. Det kan det vara också. Men det kan vara stor skillnad på två personer som fyllt i varsitt frågeformulär. Tänk om många känner sig arga eller upprörda efter att ha fyllt i enkäten. Eller tänk om människor blir ledsna och nedstämda av frågorna. Målet med en enkät är att få bra information och kunskap som kan ligga till grund för en rättvisande bild och välgrundade beslut men det är också viktigt att personerna som deltar i studien känner att de har haft möjlighet att ge en rättvisande bild av sin hälsa eller livssituation och att de känner att de blivit respektfullt bemötta. I frågeformulären användes fyra utvärderingsfrågor och en ruta för öppna kommentarer för att få mer kunskap om hur respondenterna upplevde studien och frågorna. Efter 2–3 månader gjordes dessutom 32 korta telefonintervjuer. Syftet med denna rapport är att beskriva och jämföra vad respondenterna skrev om de två olika enkäterna i de öppna kommentarerna. Målet är att respondenternas synpunkter ska hjälpa oss att göra ännu bättre studier och frågeformulär i framtiden. I kapitel 3 sammanfattas de viktigaste skillnaderna mellan de två enkäterna. Kapitel 4 ger kort beskrivning av uppföljningsintervjuerna med 32 respondenter. I kapitel 5

5

finns alla synpunkter grupperade i kategorier som illustreras med citat. Kapitel 6 återger respondenternas synpunkter på specifika frågor.

Jag trodde frågorna skulle handla om att förbättra vården men de handlar ju bara om mig.

6

2 Metod

Befolkningsenkäten Östgötens hälsa 2006 består av två olika frågeformulär (huvudenkät och fördjupningsenkät) som skickats ut med tre olika utskickssätt. Målet med att ha två olika enkäter var att få svar på många frågor utan att belasta varje respondent med alla frågor. Huvudenkäten skulle därför innehålla frågor där det är viktigt med många svar och resultat som går att analysera på lokal nivå. För-djupningsenkäten skulle innehålla frågor som inte krävdes på lokal nivå eller frågor av öppen karaktär som krävde mer kodnings- och analysarbete. Dessutom var det nödvändigt att ta hänsyn till vilka sambandsanalyser som efterfrågades eftersom endast frågor som ingår i samma enkät kan samanalyseras. För att också ha möjlighet att utvärdera hur stor effekt olika frågeformulär har på svarsfrekvensen var det viktigt att fördjupningsenkäten skulle ha tydligare respon-dentfokus. Huvudenkäten representerar därför en mer traditionell enkät med huvud-sakligen flervalsfrågor, ett urval av färdiga frågeinstrument och en längd som mot-svarar de befolkningsenkäter som vanligtvis använts. Fördjupningsenkäten innehöll inga frågeinstrument, var kortare och var mer anpassad så att alla skulle kunna svara på alla frågor. Frågor som kunde uppfattas som upprepningar undveks. Det fanns dessutom lite fler möjligheter att skriva själv. För en mer detaljerad beskrivning av de två enkäterna se Östgötens hälsa 2006 Metodrapport 1 – metodbeskrivning, Rapport 2006:10. Sammanlagt 1 545 synpunkter har kodats och grupperats i kategorier. Personer som skrivit flera olika synpunkter förekommer flera gånger i materialet. Respondenternas synpunkter återges som citat i texten. Av alla personer som svarat på fördjupningsenkäten gjordes ett urval av åtta personer (en man och en kvinna i varje åldersgrupp) vid fyra olika tillfällen under insamlings-perioden. Dessa personer intervjuades per telefon 2–3 månader efter det att de skickat in enkäten. Intervjun innehöll fem frågor och tog ett par minuter att genomföra. 22 av de 32 (69 %) personerna i det ordinarie urvalet kunde nås per telefon. De som inte hade telefon eller personer som inte svarade under de två veckor som intervjuerna genomfördes ersattes av en reserv. En person avböjde deltagande.

7

3 Jämförelse av de två enkäterna

Eftersom det var betydligt fler som svarade på huvudenkäten var det naturligtvis också betydligt fler synpunkter på den (bilaga 1). Om synpunkterna ska jämföras mellan de två enkäterna måste hänsyn tas till antalet som fick respektive enkät. De synpunkter som en betydligt större andel respondenter hade på huvudenkäten var att frågeformuläret var för långt, att deltagandet uppfattades som negativt och att frågeformuläret inte passade en själv. Eftersom huvudenkäten var ungefär dubbelt så omfattande som fördjupningsenkäten är det inte speciellt konstigt. Det kan ändå vara värt att notera att väldigt få ansåg fördjupningsenkäten vara alltför lång. Smärt-gränsen för de flesta respondenter borde därför ligga någonstans mellan 100 och 200 frågor inom hälsoområdet. Fler uppfattade också deltagandet negativt för huvud-enkäten. Det mest upprörande var för många att få påminnelser trots att studien beskrevs som frivillig. I fördjupningsenkäten undveks detta genom färre påminnelser. Fördjupningsenkäten var också helt anonym vilket kan ha bidragit till att fler synpunkter på konfidentialitet och integritet rörde huvudenkäten. I för-djupningsenkäten var det också en strävan att alla frågor skulle gå att besvara av alla respondenter. Det lyckades till stor del eftersom synpunkterna på detta är betydligt färre än i huvudenkäten. Det stärker hypotesen att det inte alltid räcker att låta respondenter hoppa över frågor som inte berör dem utan det är viktigt att de flesta (helst alla) frågor är relevanta för varje respondent. Fördjupningsenkäten fick fler vårdsynpunkter, fler synpunkter på frågor som sak-nades och fler som ansåg att enkäten var bra. Att fördjupningsenkäten fick många synpunkter på vården är troligen för att det ingick fler frågor om vården jämfört med huvudenkäten. Frågor om ett specifikt område gör genast att respondenten ställer krav på att frågorna inom detta område ska vara heltäckande. De allra flesta vård-relaterade frågor ställs i Östergötland i patientenkäter eftersom dessa frågor ska besvaras av dem som har haft kontakt med vården. Några vårdfrågor är ändå viktiga att fråga hela befolkningen om och då uppstår genast många frågetecken kring alla andra vårdfrågor som då saknas. Att dela med sig av sina erfarenheter av vården kan upplevas som viktigare än de frågor som ställs i enkäten. Kanske är det möjligt att tydligare förklara att patientrelaterade frågor ställs i en annan enkät. Ett annat sätt att tillgodose detta behov skulle kunna vara att lämna speciellt utrymme för öppna kommentarer om vården. Få ansåg att fördjupningsenkäten var alltför omfattande. Att minska antalet frågor leder då istället till att fler har synpunkter på frågor som saknas. Det visar tydligt att det inte bara är längden som är avgörande. Helheten av frågor är också mycket viktig för att respondenterna ska känna att enkäten ger en komplett och rättvisande bild. Att en större andel ansåg att fördjupningsenkäten var bra är ett kvitto på att det lönar sig att försöka göra enkäten lättare att besvara. I fördjupningsenkäten undveks till exempel frågeinstrument med gammalmodigt eller komplicerat språk. Eftersom de flesta skalor och instrument inte primärt utvecklats med respondenten i fokus skulle det i praktiken betyda att väldigt många färdiga instrument diskvalificeras. Det är ett dilemma om man ska välja att använda frågor som man vet kommer att skapa irritation och förvirring eller om man ska använda nya frågor som inte är validerade och som inte ger samma jämförelsemöjligheter.

8

Figur 1 visar att 60 procent av alla synpunkter på huvudenkäten var negativa jämfört med fördjupningsenkäten där under 40 procent av synpunkterna var negativa.

0 10 20 30 40 50 60 70 80

Negativasynpunkter

Positiva synpunkter

Övrigt

Andel (%)

Fördjupningsenkät Huvudenkät

Figur 1. Fördelning av positiva, negativa och övriga synpunkterna i huvudenkäten respektive fördjupningsenkäten.

9

4 Intervjuer med respondenter

För att pröva hur det fungerar att följa upp en enkätstudie med telefonintervjuer gjordes 32 intervjuer med respondenter i fördjupningsenkäten. Syftet med intervju-erna var att ta reda på varför respondenterna valde att delta, om anonymiteten bidrog till att de ville delta, deras känsla efter att ha deltagit och vad de ansåg om öppna frågor. Den första frågan var en flervalsfråga om hur ofta man brukar svara på enkäter. De flesta (23 av 32 personer) svarade att de deltar oftast eller ibland. Endast fyra respektive fem personer deltar alltid eller sällan.

Anledningar att delta

Den andra frågan var: ”Vad var det som gjorde att du valde att svara på just det här frågeformuläret?”. De flesta sa att de tyckte att ämnet var viktigt, intressant eller angeläget. Är Östgöte. Kändes angeläget. Ibland behöver man vård. Bra om det är öppet på kvällarna. Det fanns några sådana viktiga frågor med. Svarar på alla seriösa formulär, vilket detta var. Att det kom från Landstinget. Ingen marknadsundersökning. Det var intressant att det var hälsofrågor. Ibland reagerar man inte alls när det kommer enkäter men nu gjorde jag det. Några var fokuserade på att det skulle kunna komma till användning och att det är viktigt att hjälpa till eller att vara hjälpsam. Vet inte. Ville väl hjälpa till. Tänkte att jag kunde vara snäll. Bra att säga vad man tycker. Hoppas att väntetiderna blir kortare för äldre. Om mina svar kan bidra till att det blir bättre så är det bra. Det är dock inte alltid ett noga övervägt beslut. Om jag visste det du? Jag fyllde bara i. Det kommer jag inte ihåg. Det kommer så mycket papper. Just då hade jag tid. Mamma fick ett likadant så vi bestämde oss för att fylla i dem.

Synpunkter på anonymiteten

Den tredje frågan gällde om anonymiteten bidrog till att man valde att delta. De flesta svarar att anonymiteten inte var avgörande eller att det inte spelade någon roll. Tänkte inte på det. Spelade egentligen ingen roll.

10

Flera säger ändå att det kändes bra att vara anonym även om de skulle ha svarat ändå. Denna var bra för den var anonym. Det kändes tryggt. Ja, det kändes bättre men jag hade fyllt i i alla fall. Ja, bättre med anonymt. Andra anser att anonymitet är viktigt först när det är verkligt känsliga frågor. Nej. Om det hade varit känsligt men inte i det här fallet. Dessa synpunkter stämmer bra med de slutsatser som drogs i metodrapport 2 som jämför de olika enkätutskicken. Anonymitet hade ingen avgörande effekt på svars-frekvensen i denna studie (drygt 2 procentenheter) men bidrar i många fall till att respondenterna känner sig trygga. Det är också möjligt att anonymiteten bidrar till en känsla av att studien är seriös.

Synpunkter på öppna frågor

Den fjärde frågan var ”Hur uppfattade du de frågor där du kunde skriva själv?”. Två personer kunde inte ta ställning. Sammanlagt åtta personer var negativa till att skriva själv. Sju av dessa var män. Ibland kan det vara svårt att formulera sig. Det är nog enklare att bara sätta kryss. Tar sig inte tid till det. Bättre med kryssfrågor. Det beror på hur engagerad man är. Skönt att sätta kryss. Skriver oftast inte på öppna frågor. Är nog lite lat. Man måste tänka till lite mer. Enkäter är ju förenklade och då räcker det med kryss. Det är ju så enkäter är. Som person föredrar jag kryss. Jag antar att frågeställaren har tänkt igenom hela rubbet. 14 personer var enbart positiva till öppna frågor. Bra att kunna skriva själv. Bra att kunna framföra synpunkter. Svårt med kryss som inte passar. Bra att få skriva som man själv tycker. Bra med frågor som man kan framföra åsikter. Det är bra. Svårt att få med allt annars och svårt att få alternativ som passar. Vill svara utan kryss. Bättre att få skriva själv när man ska beskriva vård och hälsa. Slutligen fanns åtta personer som såg både fördelar och nackdelar med öppna frågor. De flesta förordar då att det bör finnas med såväl kryssfrågor som öppna frågor. Bra att få skriva själv. Båda frågetyperna behövs. Kryssa är snabbt och enkelt. Lagom många öppna frågor här. Är inte så mycket för det. Kanske ibland om man har något speciellt att säga men annars är det bättre med kryss. På vissa frågor är det bra. Bra att kunna skriva med sina egna ord. Smidigare med kryss om det är många frågor. Enklare med bara kryss. Allt kommer dock inte fram med kryssfrågor. Skriver gärna. Det går bra med båda.

11

De allra flesta verkar positiva till öppna frågor som komplement till kryssfrågor. Det finns en något större skepsis bland män i dessa intervjuer medan unga personer är mest positiva. Det är viktigt att notera att många gör kopplingar till hur angelägen frågan är och om man har något att säga. När det är viktiga, engagerade frågor som är svåra att skapa uttömmande kryssfrågor för då är öppna frågor bra. Men det är också viktigt att det inte är för många öppna frågor och att de är väldigt tydliga så att respondenten inte behöver grubbla på vad som efterfrågas.

Allmän känsla efter deltagandet

För att utvärdera vilken känsla personerna har när de tänker tillbaka på undersök-ningen ställdes slutligen en flervalsfråga: ”Vad är din allmänna känsla när du tänker tillbaka på studien som helhet?” Möjligen kan denna fråga användas som kvalitetsstämpel för en studie. Helst ska ju studien inte ha skapat några negativa känslor som respondenten fortfarande minns efter två månader. 60 procent av respondenterna svarade att de hade en positiv känsla och resterande svarade att de hade varken positiva eller negativa känslor.

12

5 Vad tyckte respondenterna?

Alla 1 545 synpunkter har kategoriserats i följande grupper; positiva synpunkter, negativa synpunkter, frågor som saknas, förtydliganden och övriga synpunkter. För att ge en samlad bild av vilka faktorer som är viktiga för respondenterna redovisas synpunkterna på båda frågeformulären. För att få en bild av vad som skiljer de två enkäterna åt hänvisas till kapitel 3. I bilaga 1 redovisas antalet synpunkter i varje kategori för de två frågeformulären.

5.1 Positiva synpunkter

Sammanlagt 262 synpunkter rör positiva aspekter på enkäten eller studien. Dessa har kategoriserats i tre undergrupper som beskrivs nedan.

Bra, viktig studie

90 kommentarer handlar om att studien var bra och viktig. Framför allt betonas att studien känns angelägen och att frågorna är viktiga. Sådana här formulär borde ni skicka ut lite oftare. Jag tycker det är värdefullt att det görs sådana här undersökningar, som underlag för forskning om folks hälsa och levnadsvanor. Resultaten kan sedan ligga till grund för hälsobringande åtgärder på saklig grund. Viktigt med enkät - så jag hoppas alla svarar som fått en, så man ser att landstinget "bryr sig". Tack för att Ni bryr Er om oss Östgötar. Jag hoppas alla andra 16000 personer förstår vikten i detta som ni gör för oss. Det finns också personer som tackar för att de fått vara med eller önskar lycka till med arbetet med tolkning och analys. Tack för mig! Lycka till med undersökningen! Tack för visat intresse. I gruppen finns också de som ger studien godkänt utan någon översvallande entusiasm. Det är OK. I stort sett nöjd.

Bra enkät

Samhand

Att förklara varför undersökningen görs och hur resultaten ska användas ärmycket viktigt för att skapa ett engagemang hos respondenterna.

manlagt 137 synpunkter handlar om att enkäten var bra. Det kan till exempel la om att den hade relevanta frågor som täckte in det respondenten anser viktigt

13

inom hälsoområdet. Många såg det som positivt att det fanns en helhetssyn i formuläret. Relevanta frågor. Bra bredd med frågor kring helhet: fysisk, social och medicinsk Det är bra och bör ge en rättvisande bild av hälsotillståndet hos allmänheten. En del skrev mer övergripande att de var nöjda med frågorna och formuläret eller att layouten var bra och tilltalande. Tyckte de var ett bra frågeformulär. Verkar vara genomtänkta! Ett snyggt och prydligt frågeformulär. Annars var den luftig och fin. Flera var speciellt nöjda med svarsalternativen. Det är viktigt att det finns alternativ som motsvarar det svar man själv vill ge. Bra alternativ val i hela formuläret. Svarsalternativen var välutspridda och motsvarade mina åsikter. Några tyckte att enkäten var lagom lång även om en del kommenterade att den var i längsta laget men att det fungerade ändå. Tog mindre tid att fylla i än vad jag hade trott innan. Tog sin lilla tid men det var det förhoppningsvis värt! Jag tycker det var lagom med frågor. Bra att det inte var längre. Några skrev extra positivt om enkäten eller deltagandet. Det kan till exempel handla om att enkäten upplevdes som mycket bra. Detta är den klaraste enkät jag någonsin fått hittills! Osedvanligt bra och begripligt formulär! Betyg 5 av 5. En del uppskattade att det var lätt att förstå frågorna eller att de upplevde att det var lätt att svara. Jag förstod. Jag är ordblind men jag tror det gick bra. Som gammal SCB-intervjuare tyckte jag att formuläret var lättfattligt. Formuläret var betydligt lättare än dom tidigare jag fyllt i. Den största delen av denna kategori är de som beskriver att det var intressant, trevligt eller kul att svara på frågorna. Det kan också vara viktigt att bli lyssnad på. Det var kul att få vara med i undersökningen. Riktigt skoj!! Intressanta frågor. Känns bra att få framföra det jag varit med om på sidan 10.

14

Många skrev specifikt att frågorna ledde till eftertanke och reflektion. Fick en aha-upplevelse när jag svarade på frågorna. Dags att sluta röka, motionera mer och tänka på vad jag äter. Fick en att tänka igenom sin egen livssituation! Informativt även för mig när jag läser vad jag svarat! Självinsikt och medvetenhet! Det bästa betyg en undersökning kan få är väl när deltagarna känner sig så engagerade att de skulle vilja delta igen. Flera personer ger just den typen av kommentar. Jag gör gärna fler! När kommer nästa?

Hoppas på nytta

Sammanlagt 35 synpunkter rör förhoppningen om att resultaten kommer till nytta. Hoppas min medverkan kommer till nytta inom sjukvården! Hoppas det hjälper någon/några andra som verkligen behöver sjukvård. Jag hoppas att svaren ni får fram kommer att skapa förändringar inom sjukvården i Östergötland. En del personer skulle gärna vilja se nyttan eller få någon typ av återkoppling av resultaten. Skulle vara kul att se resultatet av undersökningen!! Spännande att läsa utfallet på undersökningen.

Att vara tveksam till nyttan av studien är ju knappast positivt men denna kategoribestår av de personer som ändå verkar ha en tilltro till att resultaten kommer tillanvändning. Att ge bättre möjligheter till återkoppling kan också vara ett sätt attskapa engagemang för studien.

Synpunkterna ger en bra indikation vad som är viktigt för att ett frågeformulär skauppfattas som bra. Relevanta, väl genomtänkta frågor och svarsalternativ ärnaturligtvis viktigt. Ett lagom långt formulär som får med alla viktiga aspekter.Men det som kanske lätt glöms bort är att frågorna ska vara intressanta ochtänkvärda för de som svarar. Det nämns sällan i litteratur om frågeformulär-skonstruktion men kan vara en viktig utmaning för att behålla intresserade,engagerade respondenter.

15

5.2 Negativa synpunkter

Totalt skrevs 929 negativa kommentarer. Dessa kommentarer har kategoriserats grovt i fem undergrupper som beskrivs nedan.

Meningslöst

Sammanlagt 96 kommentarer kommer från respondenter som uppfattade studien som meningslös på ett eller annat sätt. Ibland handlar det om att respondenten inte ser nyttan av studien. Tycker dessa frågor är onödiga. Förstår inte meningen med detta Kan dessa frågor verkligen ge svar på folks behov och åtgärder? Vad har mina matvanor för påverkan på hur ni fixar sjukvården? Det kan också uppfattas som meningslöst om man tror att resultaten inte kommer att användas eller om man inte ser att man själv får nytta av resultaten. Tror knappast att jag kommer att må bättre för att jag gjort detta. Kommer säkert inte att påverka något. Har lite svårt att förstå att de här svaren ska bli bättre hälsa för oss. Vad bryr sig de beslutande om svaren? Några bekymrar sig över kostnaden för studien och föreslår att pengarna i stället ska användas till vård. Tycker att landstinget ska använda pengarna till sjukvård, inte frågeformulär. En del verkar tro på själva studien men påpekar att kvalitetsbrister gör resultaten svåra att använda. En livssituation kan inte fångas in med några x. Jag tycker att kryssfrågor av denna typ ger en felaktig bild av verkligheten. Fick en känsla av att jag "lurades" med det svar jag valde. Ger föga utrymme för den komplexitet som frågor om hälsa och sjukvård innebär. Det finns också svar som visar att användbarheten påverkas av vilka samband och slutsatser respondenten tror kommer att dras från deras svar. Frågorna gick in i varandra o bygger på det man svarat tidigare = jag har motsagt mig själv. Till vilken nytta är då mina svar? Mitt hälsoproblem har sin orsak i 35 års skiftarbete. Det är kontinuerlig skiftgång och nattskiften som tar död på mig. Frågorna har inte på något sätt fått fram detta.

Det är viktigt för respondenterna att frågorna och frågeformuläret som helhet upplevs som meningsfullt. Flera respondenter pekar på att de inte ser sambandet mellan de frågor som ställs och det syfte som presenteras i följebrevet. Det är därför viktigt att det finns en tydlig länk mellan syftet och hur syftet operationaliseras i de konkreta frågorna. Det är också viktigt att det framgår tydligt vem som kommer att använda resultaten och hur de kommer till nytta.

16

Tidsåtgång

Sammanlagt 111 synpunkter gäller tidsåtgången eller den tid respondenterna lagt ner i förhållande till vad de får ut av det. Tar för lång tid att sitta och besvara när man har heltidsjobb och fullt upp på fritiden. Det här tog väldigt lång tid. Ursäkta mig men jag tror inte att ni kan förvänta er att speciellt många kommer att skicka in det här formuläret. Det är alldeles för många frågor. En del reflekterade över hur många frågor som egentligen behövs. Onödigt många frågor, borde gå att få bra resultat med färre frågor. Måste det alltid vara 2000 frågor? Återigen finns det personer som ställer tidsåtgången och antal frågor i relation till kvaliteten på studien. Alldeles för många frågor! Svaren blir inte så precisa då. Risk för slarviga svar med så mycket frågor. Ett förslag till lösning som är att förkorta formuläret, ett annat sätt är att skicka två olika formulär. Förkorta gärna frågeformuläret. Skicka hellre två gånger. Andra förslag är att ge ersättning för den tid respondenterna lägger ner. Det finns förslag på att få biobiljetter, värdecheckar, pennor och trisslotter. Dessa kommentarer visar också att belöningar som används i många marknadsundersökningar ökar förväntningarna på att få liknande ersättning även i andra typer av studier. Mutor och presenter för ett aktivt ifyllande av formulär är alltid trevligt, det tog cirka 20 minuter i anspråk att svara seriöst. Det finns ingen möjlighet att vinna något pris eller liknande? Man borde få en trisslott för besväret.

Respondenterna betonar vikten av att frågeformuläret inte upplevs för långt. Detmåste vara rimligt antal frågor i förhållande till de frågeställningar sompresenterats som syftet med undersökningen. Det kan därför vara viktigt att visaeller förklara varför det är så många frågor och visa hur man bemödat sig med attskära ner antalet.

17

Dålig enkät

Den största gruppen är 451 kommentarer om att enkäten på ett eller annat sätt är dålig. Ungefär en tredjedel av dessa hade allmänna synpunkter på att enkäten är dålig. Resterande hade synpunkter på själva frågorna. I de fall kommentarer gäller enskilda frågor redovisas de i kapitel 6. Övergripande synpunkter kan vara att enkäten var dålig. När ni besvärar människor med ett så undermåligt frågeformulär inbjuder det inte till att lägga ner någon längre tid eller eftertanke för att besvara det. Den sämsta enkät jag någonsin sett. Mycket konstiga frågor. Oklara, luddiga formuleringar uppskattas inte av respondenterna. Några frågor var oklart formulerade. Gör rakare frågor. Vissa av frågorna var luddigt formulerade. Man kan tolka dem på mer än ett sätt. Men att förklara noggrant kan leda till andra problem. För långa o krångliga förklaringar. För mycket text ibland. En del personer hade synpunkter på språket och typsnittet. Större bokstäver kunde det ha varit. Äldre människor ser ofta dåligare än yngre. Om man kommer från ett annat land är det svårt ibland vad man menar. Det är för mycket akademisvenska för att vanliga människor ska förstå. Jag utgår ifrån att formuläret är riktat till vanliga människor. Jag finner därför detta mycket ologiskt. Svår svenska. Jag har svenska som modersmål, trots det var det svårt att förstå en del frågor.

När enkäten innehåller färdiga instrument kräver upphovsmännen ofta att layouten ingår i copyrighten. Det kan göra att layouten ser olika ut på olika sidor eller i olika delar av enkäten. Kan diskuteras om det är bra att texten och layouten har olika format beroende på sida. Lite dumt att ha kursiv text i vissa frågor men inte i alla. I vissa fall upplevdes frågorna alltför ytliga eller grovhuggna. Frågorna borde vara lite mer specifika… Känns tunt i fråga motsvarande syftets beskrivning. Ledande frågor eller frågor där det finns en baktanke uppskattas inte av respondenterna. Vissa frågor tycker jag är felaktigt formulerade (ledande). Intentionerna är lätta att genomskåda (kan påverka resultatet).

18

Till vilken statistik vinklas svaren? Ibland lyser det igenom vilka som är de ”rätta” svaren. Många synpunkter rörde frågor som uppfattas som upprepningar. Jag tycker att de var tjatiga på många ställen. Man får ibland en upplevelse att en del frågor ligger nära varandra att man känner att man precis har besvarat föregående fråga. Att respondenten förstår frågorna är ett av de allra viktigaste stegen i en enkät-undersökning. Många synpunkter rör ändå frågor som är svåra att förstå. Frågor som vänds omväxlande positivt och negativt krånglar till det för många respondenter. Svåra frågor, lätt att ge upp om man inte förstår. Frågorna bör vara lite lättare att förstå. Negationerna i några frågor gjorde att man fick läsa frågan flera gånger. Frågor som upplevs svåra att svara på handlar ofta om problem med svarsalternativen. Ibland fanns inte det rätta svarsalternativen, jag fick ta det närmsta. Som vanligt är man tvungen att på enstaka frågor välja det alternativ som passar minst uselt. Ska alltid finnas en ruta för vet ej svar! Flera uttrycker saker som inte kommit med. Deras situation har helt enkelt inte speglats av frågorna. Då jag har ständig värk i kroppen. Jag är i stort sett blind. Gör jag det bästa av min situation. Svårt då att uttrycka det med ett kryss. Dåliga möjligheter till kommentarer ger också en känsla att deras svar inte har blivit rättvisande. Jag skulle gärna ha haft möjlighet att förklara mina svar på en hel del frågor. Ge de som svarar lite mer utrymme för egna tankar. Det kanske skulle vara bra att fråga tex: om du ofta känner dig stressad, vad tror du det beror på? Det är svårt att svara bara med ett kryss, varje kryss skulle behöva en förklaring. En del menade att hela enkäten har ett negativt fokus och utgår ifrån att alla är sjuka. Frågorna rörande hälsa och vårdbehov handlade uteslutande om sjukdom och inte om hälsa. Utgår från att människor mår dåligt, frågorna har en nej "klang" Enkäten förutsätter att alla är socialfall, apatiska och arbetslösa.

Det är viktigt för respondenterna att de kan förstå frågorna och att det finns svarsalternativ som passar dem. Frågorna bör vara raka och tydliga och inte ha negationer som kan krångla till det. Språket ska vara vardagligt och typsnittet måste vara stort nog att kunna läsas även av äldre personer. Många respondenter uppskattar att kunna förklara och förtydliga sina svar genom att få skriva själv. Slutligen är det en stor fördel om enkäten kan balanseras med negativa såväl som positiva aspekter på hälsa och sjukdom.

19

Formuläret passar inte mig

Hela 204 kommentarer kommer från personer som ansåg att frågeformuläret inte passade dem. Kan ett formulär utformas så att alla frågor upplevs som aktuella för alla människor mellan 18 och 84 år? Enligt respondenterna upplever många att frågorna inte är relevanta för just dem. Det finns de som skriver att formuläret inte passar sjukpensionärer, ålderspensionärer, ungdomar, småbarnsföräldrar, gravida, egenföretagare, arbetslösa, friska, studerande, värnpliktiga, boende i landsbygd, personer i rullstol, ensamboende, änkor, hemmafruar, vegetarianer. Jag tror att ni skickat papperna till fel adress. Jag är 70 år och inget i datarubrikerna passar åt mig. Känns helt fel att fylla i detta formulär. Jag är 18 år, går i skolan, bor hemma, tränar och tävlar orientering på relativt hög nivå. Känns oväsentligt att kryssa i om jag har åldersdiabetes, förslitningsskador, hjärtsvikt, starr, reumatism osv. Fanns för lite utrymme för andra levnadssituationer. Tex jag är vegeterian. Jag är underviktig. Då kommer frågor om crème fraice i ett annat ljus. Lyckligtvis är jag frisk, formuläret är riktat till fel person. Passar dåligt på en egenföretagande lantbrukare som inte varit i kontakt med sjukvården de senaste 10 åren (bortsett från tandvård).

Dessa synpunkter är högst relevanta. Vi ber ungdomar svara på frågor om starr, äldre om arbetslivet och sjukskrivning. En sammanställning av alla dessa synpunkter visar att formuläret passar bäst för medelålders personer med en anställning, som har vissa hälsoproblem, är sammanboende i stadsmiljö och inte äter någon specialkost. Många av synpunkterna vittnar om att frågor som inte uppfattas som relevanta skapar distans till den som frågar. Frågeställaren är ju uppenbarligen inte intresserad av just mig eller min situation.

Negativ upplevelse

Att deltagandet var negativt uttrycktes i sammanlagt 67 kommentarer. Dessa redovisas i en egen kategori eftersom dessa synpunkter kanske är de allra viktigaste att dra lärdom från. De som upplever deltagandet negativt är kanske de som det blir svårast att återkomma till med en ny studie. Kategorin negativ upplevelse består till exempel av de som inte kände att det var frivilligt att delta i studien. Påpekades vara frivilligt – ändå kommer påminnelser gång på gång. Motsägelsefullt. Jobbigt att få det hemskickat 3 ggr med påminnelser om att det är HELT frivilligt. Man känner sig tvingad att skriva i det när man får hem det för tredje gången. Det står ju att det är frivilligt men så känns det verkligen inte nu. Det finns också ett antal respondenter som inte upplevde att de kunde svara konfidentiellt eller att frågorna var integritetskänsliga. Kände tveksamhet till att svara. Integritetskänsliga.

20

Det står att ingen ska kunna se hur jag svarat. Hur kan ni då se att inte jag har svarat? Fick väldig lust att klippa bort mitt kodnummer. Men avstod. Negativ upplevelse kan också vara att det var tråkigt, jobbigt eller att frågorna väckte andra negativa känslor. Tycker att det är dötrist att svara på sånt här Jag kände mig stressad av att ha ett formulär liggande. Jag tyckte att de här frågorna är väldigt tunga och sorgliga för en gammal, ensam människa som jag. Frågorna i sig var ibland formulerade så att de kan påverka personen som svarar att bli mer deprimerad och nedstämd i sin levnadssituation. Några skriver att de inte vill delta igen. Vill inte ha mer frågor. Skicka inte mer sådana här undersökningar.

5.3 Fr

Tv

Familj

Fa IDfF

Det är helt klart att en del personer missuppfattar vad konfidentiell innebär ochtror att det är samma sak som att det är anonymt. Det väcker stor irritation när detstår att det är frivilligt men att det sedan kommer påminnelser. Några tycker attdet är tråkigt att svara medan andra kände stress över att få det gjort. En viktig sakatt tänka på är att gå igenom formuläret för att se så att det inte får alltför storslagsida mot negativa saker och problem. Risken är stor att frågeformulär som skakartlägga hälsa egentligen får fokus mot ohälsa eftersom så många frågor ochskalor handlar om olika sjukdomar och hälsoproblem.

ågor som saknas

rots att formulären innehöll ett stort antal frågor var det många som ändå saknade iktiga frågor. Sammanlagt 135 förslag kom in på frågor som saknades.

esituation

lera tyckte att det saknades frågor om familjesituation, antal barn och om barns eller nhörigas hälsa.

nga frågor rörande familjestånd (skilsmässa eller dylikt). et måste bli frågor om barnen. De är det viktigaste. Min hälsa beror på (en stor del) min

amilj. rågor om samvete som gör att man mår dåligt (jobba istället för att få vara med sina barn).

21

Vårdfrågor

Många har synpunkter på att det borde vara frågor om hur vården fungerar. Att det är sparsamt med frågor om detta beror ju till stor det på att patientenkäterna täcker detta informationsbehov, men det vet ju inte respondenterna. En hel del av kommentarerna handlar om vårdens tillgänglighet. För lite frågor om sjukvårdens tillgänglighet Varför inga frågor om tillgänglighet, byråkrati, remisskrångel, administration mm. Där borde huvudvikten lagts. Skulle velat besvara frågor angående hur sjukvården och dess organisation fungerar. Ett annat viktigt område är bemötandefrågor. En fråga som saknades, som är viktig för mig är mötet mellan patient och läkare/sjuk-vårdspersonal. Frågor om patientbemötande har stor betydelse för välbefinnandet. Borde varit med. Vissa personer önskar att det fanns frågor om hur framtidens vård ska se ut. Det skulle kunna hänga ihop med hur syftet med undersökningen presenterades. Det stod i informationsbrevet att resultatet ska ligga till grund för planeringen av vården. Då kan det ju tyckas märkligt att det inte finns frågor om det. För lite om önskemål för förändring av sjukvården. Om hur vi vill ha vår situation, äldreboende, hemtjänst etc.

Hälsofrågor

Flera saknar möjlighet att beskriva sina hälsobesvär eller sina sjukdomar. Varför räknas inte ”dåliga tänder” inom hälsofrågorna? Det är min största ohälsa just nu. Fanns inga frågor om mina ögon! Synproblem? Grå/grön starr glasögonbehov etc måste väl ingå i hälsoprogram eller? Bättre frågeställning för oss som lider av smärta i knä, höfter önskas. Borde varit mer frågor om det psykiska måendet och vad det beror på om man inte mår bra. Om psyk och min sjukdom som drabbar så många unga. Anorexian. Saknar frågor om lättare åkommor. Det ska kanske finnas någon fråga om man använder någon receptbelagd medicin och vilken eller vilka

Frågor om arbete

Frågor om arbete och sysselsättning är det också flera som saknar. Oftast är det personer som fyllt i huvudenkäten som ger dessa synpunkter. I fördjupningsenkäten fanns inga frågor om arbetsförhållanden. Det visar att varje tema som förs in i enkäten måste ge en adekvat bild även om det bara är en liten del av enkätens helhet. Ni har glömt fråga om arbete på ideell grund. Det är det som gör mig skapligt frisk trots pensionering. Där har jag massor att göra.

22

Frågor om oregelbunden arbetstid, ensamarbete, mycket ansvar, arbetsuppgifter i relation till kompetens, övertid… Man skulle kunna få välja en yrkeskategori och så för att de som sammanställer detta får ett bättre perspektiv om vissa av frågorna.

Frågor om Landstinget i Östergötland

Enkäterna innehåller endast en fråga om åsikter om Landstinget i Östergötland. Flera efterfrågar fler frågor om detta vilket återigen är frågor som till stor del hör hemma i patientenkäterna. Om vad vi tycker om landstinget. För lite frågor om förtroendet och tilltron till östgötalandstingets politiska ledning. Borde ha innehållit något om invånarnas uppfattning om nedskärningen av akuten och annan vård i exempelvis Norrköping. Om vad vi tycker om ojämlikheter mellan olika landsting (gratis hörselvård i 5 landsting, sämst i Östergötland). Ni tar inte upp viktiga frågor om lokalisering av specialistfunktioner.

Möjlighet att beskriva eller förklara sin situation

Många skriver om någonting viktigt som de vill ha sagt. Dessa synpunkter visar hur viktigt det är för respondenterna att känna att de kan komma till tals och bli lyssnade på. Behovet av vårdkontakter är större till barnen än till mig själv just nu, vilket jag skulle vilja ha sagt. Ni glömde fråga om man var gravid för det är jag. Var finns frågor om sexövergrepp, misshandel och kriminalitet? Det blir ju ringar på vattnet för en hel släkt och mycket lidande och oärligheter. Frågorna angående livsvanor, så har jag ändrat mina vanor och motionerar mer, äter bättre och har gått ner 13 kg sedan jul. Finns ej något passande svarsalternativ! Tyvärr fråntagen körkortet det enda som gällde att komma ut. Inga frågor finns om dessa tillstånd. Orsaken till att man mår dåligt kommer inte helt fram i frågorna.

Levnadsvanor

Precis som för arbetsfrågorna så föder avsnittet om levnadsvanor frågor om varför inte andra levnadsvanor är med. Det finns förväntningar på vad som måste ingå i ett avsnitt om levnadsvanor för att det ska vara heltäckande. I fördjupningsenkäten fanns till exempel inga frågor om rökning vilket uppmärksammades av flera. Inga frågor berörde övriga droger. Vart tog frågorna om rökning vägen? Ni borde ta upp andra vanor än alkohol. Eller tas det kanske upp i en annan undersökning? Jag tycker att stress skulle finnas med i frågorna om levnadsvanor och hur man vill förändra dessa.

23

Övriga frågor

Här ges exempel på andra frågor som bara ett fåtal eller enstaka personer saknat. Några frågor kunde vara med om livet på landsbygden kontra stad? Inga frågor rörande sexvanor (ett välbefinnande). Jag tycker det är viktigt att veta hur länge personen som svarar på enkäten bott i Östergötland. Har man bott mindre än 12 månader kan man haft kontakt med andra landsting. Det framkommer inte… Fler kritiska o analyserande frågor. Inga frågor berörde om man är lycklig? Eller om man skulle vilja bryta upp och bosätta sig någon annanstans.

5.4 Be

ANfp

Förtyd

E HSHP

Förtyd

Dej HJJ

Det är lätt att inse hur olika situation de människor som vi vänder oss till har. Detär en utmaning att skapa frågor som upplevs heltäckande utan att bli alltför mångaeller alltför ytliga. Även om varje förslag till nya frågor leder till en meromfattande enkät ger dessa exempel en indikation om vilka frågor som är viktigaför olika människor. Denna kunskap kan vara till hjälp i arbetet med att görfrågeformulär som upplevs relevanta, viktiga och intressanta av respondenterna.

hov av förtydliganden

tt skriva en förklaring eller förtydligande kan ju vara både positivt och negativt. egativt eftersom det inte fanns tillräckliga möjligheter att säga det man ville i

rågorna. Positivt eftersom det tyder på ett engagemang hos respondenten. Totalt 97 ersoner skrev ett förtydligande.

ligande av hur man fyllt i

n del personer ger information om hur man har besvarat formuläret.

ar försökt så rättvist som möjligt besvara frågorna. varat på frågorna som det ser ut idag on har svår demens och bor i gruppboende. Har inte kunnat svara på dessa frågor själv. appa har hjälpt till med ifyllandet av enkäten. Andreas har CP-diagnos.

ligande av sin situation

et är också vanligt med förtydliganden av situationen man befinner sig i eller helt nkelt andra upplysningar. Ibland är det bra situationer som beskrivs och ibland är det obbiga saker.

ar varit sjukpensionär sedan 1999. ag är gravid men tycker ej att det räknas som en sjukdom, därför tog jag inte upp det… ag är frisk!

24

Jag är pensionär 81 år. Bor ensam i villa sen 2 år. Har möjlighet att klara mig själv, trivs med tillvaron. Har två omtänksamma söner. Tar dan som den kommer. Har haft världens bästa jobb - lärare! Med tanke på min ålder och lite krämpor tycker jag att jag har ett i stort sett bra liv. För en 80 år gammal är det tur att ha anpassningsförmåga till allt kärvare ekonomi. Kostnad för bostad, el, tel, radio, TV, bensin, mat mm stiger månadsvis med högre belopp än pensionen för hela året. Ska belysa att en nära anhörig precis gått bort och att det självklart påverkat en del svar som annars inte skulle sett ut så. Eftersom jag har fibromyalgi sen 4 år och astma, går hälsan lite upp och ner. Ibland har jag mycket värk. Nybliven änkeman (Bara en vecka sedan) Man har då varit orolig, sovit dåligt och så vidare. En del skriver förtydliganden till vissa specifika frågor. För att få i mig dom viktiga omega 6 och 3 äter jag druvkärnolja och linfröolja tex. Jag låter schizofren men det är ju på grund av att jag har 2 så olika jobb. Har precis startat eget. Jättekul men krävande! Vantrivs på min andra arbetsplats. Äter medicin mot bla dessa två (depression och sömnlöshet) & skulle jag inte äta medicin skulle svaren bli annorlunda. Det var svårt att svara om sömnen. Vi har två små barn som vaknar på natten. Ett av dem vill ha mat och det är väl som det ska men jobbigt.

5.5 Övriga synpunkter

Resterande 122 kommentarer är till exempel att man inte har någon synpunkt. En del har skrivit synpunkter på andra saker än enkäten som till exempel vård eller landstinget. Några har frågat om praktiska detaljer som kuvert eller svarskort. Andra har idéer till förbättringar. Fråga gärna alla i landet boende personer över 15 år. Spara på papper nästa gång och gör undersökningen på ”nätet” eller e-post!

25

6 Synpunkter på enskilda frågor

Sammanlagt skrevs 281 synpunkter på specifika frågor.

Arbetsfrågor (huvudenkäten)

114 av alla synpunkter handlar om arbetsfrågorna i huvudenkäten. Det är sammanlagt 17 frågor som ingår i två olika skalor. Många av synpunkterna rör om man överhuvudtaget ska svara på frågorna eller inte. En del personer avstår att svara om de inte vet hur de ska göra medan andra fyller i och kommenterar hur de har resonerat. Svårigheterna gäller de som till exempel studerar, praktiserar, arbetstränar eller har sommarjobbat. Det finns också en osäkerhet kring hur man ska fylla i om man har flera sysselsättningar samtidigt, om man har haft flera sysselsättningar under det senaste året, om man arbetat kortare tid än 12 månader och om frågorna endast gäller heltidsarbete. Angående arbete har jag svarat som att jag arbetar, men jag läser heltid på högskolan. Svårt för mig som både arbetar och studerar att veta vad "arbete" syftar på. Är det min huvudsakliga sysselsättning (studierna) eller mitt extrajobb? Jag är 75 år hjälper min son i åkeriet så blir inte alla arbetsfrågor så lätt att besvara rätt. Eftersom jag går i skolan svarade jag på dessa frågor med tanke på mitt sommar- och extrajobb. En del personer har avstått från att svara på frågorna men känner samtidigt att det borde finnas liknande frågor om deras situation. Det gäller till exempel studerande, arbetssökande, hemarbetande och personer som gör militärtjänstgöring. För en del känns det helt enkelt inte bra att bli bortsorterad. Att söka arbete är ett mycket svårt arbete och kräver mycket "jobb" Ni har frågor om krav, trygghet i arbetet. Men inga sådana frågor vad det gäller universitetsstudenter. Lite dåligt, tyder på dåligt intresse för hälsan och arbetsmiljön hos studenter och övriga samhällsmedborgare. Hade lite problem med frågorna kring min arbetssituation då lumpen är en lite annan verklighet Förmodligen räknas det inte som arbete att sköta hem och hushåll, att hjälpa medmänniskor med sådant som samhället inte ställer upp med och att på heltid ta hand om och hjälpa en rörelsehindrad kroniskt sjuk make. Detta sista påverkar i hög grad mitt eget hälsoläge. Kändes inte bra att inte få fylla i något om arbete då jag varit sjukskriven över 12 mån. Jag är inte borta ur arbetslivet ännu. Vill i alla fall tillbaka och räknas igen. Många har också synpunkter på själva frågeställningarna och anser till exempel att frågorna är formulerade så att de bara passar vissa typer av arbeten. En del anser också att de förutsättningar som ligger till grund för frågorna inte alltid stämmer. Förutsätter ett "vanligt" 8-17 jobb. Funkar ju inte så i den "kreativa kunskapssektorn" där jag jobbar. Vissa frågor är svåra att besvara tydligt då arbetsuppgifterna är av sådan art att viss stress ej går att ta bort, verksamheten ej går att planera (ambulanssjukvård).

26

Frågorna tycker jag saknar svarsalternativ som känns positivt, tex att man inte önskar befordring även om så funnes möjlighet. Frågorna om arbetet verkar negativt. Som om arbetet vore en börda. En annan vanlig invändning är att svarsalternativen upplevs komma i fel ordning. Gradskillnaden ”håller med i någon mån” och ”håller delvis med” är svår. Jag tycker att de borde byta plats. Förstod inte riktigt skillnaden på "håller delvis med" och "håller med i någon mån" men jag tolkade det som att det sistnämnda håller med mera än det första. Bra förklarat va? :) Det fanns också många synpunkter på specifika delfrågor. Det vanligaste var synpunkter på frågan ”Mina utsikter till befodran är dåliga” och ”Min trygghet i arbetet är dålig”. Jobbar man som jag gör i skolan som special lärare har man inga möjligheter att bli befordrad upp i karriären det borde ju kunna framkomma. Kan ej bli befordrad i min yrkesgrupp och är nöjd med mitt yrkesval. Kan inte avancera högre på arbetsplatsen är redan chef. Hur svarar man om man tycker att det är bra med låg trygghet i arbetslivet? Svårt att veta vad ni syftar på. Vad menar ni med trygghet, miljön eller kollegor? Angående min arbetssituation: Otrygg pga jag har vikariat o inte pga exempelvis personal o dyl. Den andra delskalan som består av sex frågor fick också många synpunkter. Borde fråga om "ledig tid" istället för "kvällar". Jag kan "ta ledigt" kl 8-10 men istället jobba 22-24. Svår att svara på när man även arbetar hemifrån. Arbete kan vara kul och givande. Då jag just nu lever ensam är det ju svårt att svara på frågor om vad make/sambo tycker.

Framtidstro, hopplöshet och livets stege (huvudenkäten)

34 personer lämnade synpunkter på frågeområdet framtidstro, hopplöshet och livets stege som består av sammanlagt tolv delfrågor. Några anser att frågorna är luddiga, dumma eller att de helt enkelt inte har med sjukvården att göra. Hur påverkar de sjukvården? Det fanns också flera synpunkter på själva frågorna eller formuleringarna av frågor eller svarsalternativ. Frågor som är omväxlande positiva och negativa uppfattas som svåra. Svarsalternativen ”instämmer helt”, ”instämmer delvis”, ”vet ej”, ”instämmer inte helt”, ”instämmer inte alls” uppfattas som märkliga eftersom ”instämmer inte helt” kan tolkas som att man nästan instämmer helt. Avsikten är egentligen att ”instämmer inte helt” ska tolkas som ”instämmer delvis inte” vilket är komplicerat eftersom att instämma delvis per automatik betyder att man inte instämmer delvis.

27

Många av frågeformuleringarna var omvända. Det behövdes vara en god läsare för att inte missa vändningarna. Dålig svenska/alt fel placering av instämmer inte helt "det finns verkligen inget sätt på vilket jag kan lösa de problem jag har" = diskvalificerade hela formuläret. Vem har kommit på en sådan fråga? Formuleringen är fullständigt vansinnig! Påståendet ”Ibland känner jag att jag flyter omkring i tillvaron” har flera ställts sig frågande inför. Att ”ha flyt” kan ju uppfattas som väldigt positivt medan att flyta om-kring planlöst kan vara väldigt negativt. Man kan också fundera på om unga människor oftare tolkar påståendet som positivt eftersom det då kan tolkas som att man inte år låst eller bunden i tillvaron. Vad innebär att flyta omkring i tillvaron? Positivt eller negativt? Den sista typen av synpunkter på denna fråga och även på livets stege handlar om att det är omöjligt att ha kontroll över sin framtida hälsa om man är mycket gammal eller har kroniska sjukdomar. Går ej att svara på frågor om framtiden. Hälsa o ekonomi kan ändras över en natt. Är man opererad för bröstcancer för 5 mån sedan är det svårt att veta eller planera för framtiden. När man är så här gammal, kan man ej spå i framtiden.

SF-36 (huvudenkäten)

SF-36 är en hälsoenkät med 36 frågor som kan användas separat eller som en del av ett större frågeformulär. SF-36 har fått synpunkter av 15 personer. Frågorna upplevs plottriga och svårlästa. Frågorna på s 4-5 var skrivna med för litet teckensnitt; svårt för personer med synfel att läsa dem. Långa och komplicerade meningar för invandrare och svaga läsare. Någon tycker att frågorna är alldeles för lika och att det därför blir tjatigt att svara på dem. Fråga 3 avslutas med ”om så är fallet, hur mycket?” vilket gör det oklart om man överhuvudtaget ska svara på frågan om så inte är fallet. Det är också tveksamt om smärta eller andra hälsobesvär ska vara kontinuerliga för att räknas eller om man ska ta ett genomsnitt. Avses här om smärtan är kontinuerlig eller genomsnittlig under dessa 4 veckor? De svåraste delfrågorna enligt synpunkterna är 11b ”Jag är lika frisk som vem som helst av dem jag känner” och 11c ”Jag tror min hälsa kommer att bli sämre”. Den första frågan skapar många frågetecken om man till exempel ska jämföra sig med andra i samma ålder eller vem som helst. Det uppfattas också som tveksamt eftersom ”stämmer inte alls” kan uppfattas som att man är mycket friskare eller mycket sjukare.

28

Det beror på hälsotillståndet hos dem jag känner, hur jag ska svara. Många är krassliga, kan jag då känna mig lika frisk? Fråga 11B: svarar jag "stämmer inte alls" blir svaret uttytt som att jag är friskare eller sämre beroende på hur man tänker. Den sistnämnda frågan uppfattas som konstig eftersom alla som inte är sjuka rimligen måste tro att deras hälsa kommer att bli sämre i framtiden. Fråga 11c. Med ålder försämras hälsa. Alla blir äldre och får sämre hälsa. MAO svaret blir alltid ”stämmer precis”.

Kost (huvudenkäten)

Sammanlagt 15 personer lämnade synpunkter på de 13 kostfrågorna som efterfrågar hur ofta man äter vissa livsmedel. De flesta synpunkterna gäller att svaren blir missvisande för personer som är vegetarianer, veganer, laktosintoleranta eller allergiker. Dessa personer skulle vilja ha möjlighet att skriva vilken typ av kost de äter. I frågan om hur ofta man äter fisk är det lägsta alternativet som erbjuds ”högst en gång i månaden” vilket naturligtvis känns konstigt att fylla i om man aldrig äter fisk. Konstigt att det inte fanns någon ruta som var för oss vegetarianer Fråga 44 Kan jag inte svara alls på eftersom jag inte äter fisk alls pga allergi En intressant kommentar rör fråga 42 ”Grönsaker (förutom tomater, gurka eller sallad) äter jag...”. Respondenten verkar uppfatta frågans avsikt att mäta hur mycket nyttiga grönsaker man äter och blir då förbryllad över att tomat, gurka och sallad inte ska räknas in. Denna typ av kommentarer visar att frågor som ställs också ger signaler till respondenterna vad som är viktigt och nyttigt. Vad är det för onyttigt med tomat, gurka o sallad?

Förtroende (huvudenkäten och fördjupningsenkäten)

Även frågan om vilket förtroende man har för sjukvården/tandvården i Östergötland fick 15 synpunkter. I huvudenkäten följdes grundfrågan upp av två följdfrågor om vad som påverkat förtroendet positivt respektive negativt. I fördjupningsenkäten ställdes en fråga om vilken osäkerhet man kände om svaret på förtroendefrågan. I huvudenkäten gällde några kommentarer att det fanns för lite plats att skriva. Mer plats för egna erfarenheter av vården/tandvården. I fördjupningsenkäten saknade man möjlighet att förtydliga svaret. Saknar uppföljande frågor om förtroendet. Man borde försöka kartlägga vad ett gott respektive dåligt förtroende grundar sig på: läkaren? övrig personal? Bemötandet? Hjälpen? Efterkontroll? mm

29

Övriga frågor

Många frågor fick mellan en och tio kommentarer. Alkoholfrågorna som fanns med i båda enkäterna uppfattades till exempel som svåra att svara på. Några personer tyckte inte att svaren blev rättvisande utan skulle vilja specificera mer. Alkoholfrågorna föreföll svårast. Skulle velat specificera vad man dricker som alkohol, t.ex. öl, vin, sprit. Själv dricker jag bara vin. För grov indelning av alkoholvanorna. Jag förstod inte hur ni menade att man skulle räkna X antal glas man dricker under en dag. Det största problemet med sjukskrivningsfrågorna var att pensionärer inte vet om de ska skriva i eller inte. Om de inte skriver i kan det ju uppfattas som att de varit friska. Det fanns också en del tveksamheter vad som räknas som sjukskrivning och kopplingen mellan sjukskrivning och att vara sjuk. Sjukskriven är det när jag ringer till jobbet och är hemma ett par dagar eller när läkare skriver intyg eller när försäkringskassan godtar detta? Antalet sjukskrivningsdagar visar inte på hälsan. Jag har tex 0 sjukskrivningsdagar det senaste året men säkert runt 30 sjukdomsdagar, jag jobbar dock ändå. Frågor om det egna ansvaret för hälsan ställdes i båda enkäterna. I huvudenkäten som tre delfrågor om hur stort ansvar hälso- och sjukvården har för befolkningens levnadsvanor respektive för patienternas levnadsvanor och hur stort ansvar man själv har. Kommentarerna på dessa frågor gäller framför allt att de är svåra att tolka. Otydliga frågor. Menar man har eller bör ha. Ansvarsfrågorna var svåra att relatera till, tex betyder ansvar att ta ansvar att informera eller att tvinga någon att ändra sig? I fördjupningsenkäten användas tre frågor som innebar ett ställningstagande mellan två olika åsikter. Några personer tyckte att det var svårt att ta ställning. Fråga 18 är formulerad så att A och B är i konflikt med varandra. Även för sjukdomar och hälsobesvär användes olika frågetyper i de två olika enkäterna. I huvudenkäten användes en lista med tjugo olika sjukdomstyper som respondenten skulle ta ställning till. Synpunkterna på denna fråga visar hur svårt det är att skapa en sjukdomslista som alla kan passa in under samma frågeställning. Tror ni att man kan ha en "släng" av CP under de sista 12 månaderna, eller vad? Högt blodtryck är ingen sjukdom eller besvär i allmänhet utan ett mätvärde = riskfaktor för åderförkalkning. En del frågor har fel frågeställning. Varför frågar ni om gula fläcken den syns först när folk är döda inte innan.

30

I fördjupningsenkäten användes en öppen fråga där respondenten själv fick skriva. I en öppen fråga får respondenten ingen hjälp av svarsalternativen för att förstå vad för typ av hälsobesvär som avses, vilket också syns i kommentarerna. Vad menas med allvarliga hälsobesvär? 27:an var lite klurig. I huvudenkäten användes även frågebatteriet EQ5-D som innehåller 5 frågor om hälsa. Synpunkterna på dessa frågor rör att de är alltför onyanserade och att det finns otydligheter. För få alternativ. Frågorna tror jag tolkas olika beroende på ordet idag. Är det idag tisdag eller idag dagarna runt omkring, inom radie? Frågor om alternativmedicin ställdes endast i huvudenkäten. Några tyckte att dessa frågor var svåra för att man kanske inte känner till eller ens har hört talas om de terapiformer som tas upp. Jag hade lite svårt för att förstå vad de olika terapiformerna var. Alternativ och komplementär medicin är inte självklart för mig vad det innebär. Några motsatte sig också att ge alla terapiformer samma status vilket återigen visat att frågorna även bär ett budskap om frågeställarens åsikter eller ställningstaganden. Ni sammankopplar de legitimerade grupperna naprapater och kiropraktorer med alternativmedicinen. Det blir ett sätt att befästa utanförskapet för dessa terapiformer. Att gruppera ihop de olika alternativen som komplementärmedicin s 8. Vissa finns det evidens för ex akupunktur, för zonterapi inte alls. Detta vet inte folk i allmänhet. Därför kan jag inte svara på fråga 27. Alltså negativ till vissa respektive positiv till andra. I fördjupningsenkäten ställdes några frågor om vårdkontakter. En fråga som handlade om vilka öppettider man är intresserad av på vårdcentralen, uppfattades som hypotetisk av dem som inte haft något vårdbehov. Kan bara besvaras den dagen jag behöver annan tid, och den kanske aldrig kommer, vad vet jag. På frågan som handlade om vilka kontaktsätt man önskar kunna använda var det oklart för respondenterna om man fick kryssa i mer än ett alternativ. Hur är det tänkt att den skall besvaras? Ett, två eller alla alternativ? Oklart..

Frågor om rökning ställdes endast i huvudenkäten. Några kommenterar att det inte finns något alternativ för dem som röker pipa. En del anser att alternativen inte passar på andra sätt. Det finns fortfarande dom som röker pipa. Fråga 53 blev konstig för min del. Har aldrig rökt kontinuerligt men feströkt med väldigt långa mellanrum ca 2 månader. Har aldrig rökt stämmer inte helt.

31

Under frågan snusar du hade jag velat ha en ruta där det står: snusar då och då. Samma typ av kommentarer finns på frågan om fysisk aktivitet. Respondenterna blir irriterade om svaret de ger upplevs ligga alltför långt ifrån sanningen. 2,5 timmar skulle jag tippa på men det alternativet finns ju inte. Jag hade svårt med gränsdragningen i fråga 47 hård respektive ansträngande motion. Typiskt gränsfall: spinning o innebandy 1 g/vecka "tufft" kanske. Jag har diskbråck, astma, diabetes, högt blodtryck och höjdrädsla. Tack vare detta kan ni göra felaktig statistik när det gäller fysisk aktivitet. Eftersom jag vill röra mig men är förhindrad tack vare sjukdomarna. I huvudenkäten fanns en fråga med fasta svarsalternativ om man vill förändra någon av sina levnadsvanor. Flera hade synpunkter på att det inte fanns tillräckligt många alternativ eller att man vill förändra flera saker. Det borde finnas fler alternativ till vad man vill förändra i sitt liv. Personligen vill jag gå upp i vikt och stressa mindre. Frågorna 60 o 61 var svåra eftersom jag kanske borde äta något lite nyttigare och dricka något (några) glas mindre. Men jag tycker jag har koll på det så jag visste inte vad jag skulle svara. Det fick bli ökad fysisk aktivitet. Båda enkäterna innehöll en bakgrundsfråga om huvudsaklig sysselsättning. Flera påpekar att det är svårt att välja ett kryss om man har flera olika sysselsättningar. Tanken är att andra varianter kan skrivas på alternativet ”Annat, nämligen” men flera påpekar ändå att inget alternativ passar. När man är sjukskriven 50 % och arbetar 50 % finns det inget alternativ att kryssa i. Båda enkäterna avslutades med 4 utvärderingsfrågor om vad man tyckte om frågorna man svarat på och en ruta för att skiva sina åsikter om frågeformuläret. Svårt att svara på hur frågorna var - uppfattade dem mycket olika Liten ruta! Dåligt.

32

0

Bilaga 1. Antal synpunkter på huvudenkäten respektive fördjupningsenkäten

Antal synpunkter

Huvud- enkät

Fördjupnings- enkät

Totalt

Meningslöst Meningslöst 29 7 36 Ej rättvisande 52 8 60

Tid/ersättning För långt 97 3 100 Vill ha ersättning 11 0 11

Dålig enkät Dålig enkät 119 27 146 Svårt att förstå/svara 105 13 118 Svarsalternativ 125 16 141 Upprepningar 18 1 19 Kommentarer 24 3 27

Negativ upplevelse Negativ upplevelse 27 1 28 Integritet 6 1 7 Frivillighet 16 0 16 Vill ej delta igen 15 1 16

Formuläret passar inte mig 194 10 204 Bra studie

Bra studie 70 11 81 Bra att lyssna 4 5 9 Bra enkät 59 12 71 Mycket bra enkät 3 8 11 Lätt att förstå 6 2 8 Längden ok 7 5 12 Trevligt/intressant 33 2 35

Hoppas på nytta Hoppas på nytta 22 3 25 Vill ta del av resultaten 8 2 10

Frågor som saknas 93 42 135 Förtydliganden 85 12 97 Synpunkter på vård/landsting

33

26

59

Övrigt 46 17 63 TOTALT 1307 238 1545

Folkhälsovetenskapligt centrumi Östergötland

Landstinget i ÖstergötlandS:t Larsgatan 49 B581 91 Linköping

Telefon: 013- 22 88 33E-post: fhvc@lio.se

www.lio.se/fhvc

ISSN 1401-5048