Mellanöstern – politiskt bakbunden potential MÅNDAGEN

24 MARS 2014

Ett uthålligt fredsavtal mellan Israel och Palestina är en av flera viktiga nycklar för att uppnå långsiktig stabi-litet i Mellanöstern och öka förutsättningarna för att ut-veckla regionens ekonomiska potential. Novisens slut-sats är dessvärre att förutsättningarna för fredsavtal i närtid är mikroskopiska trots förnyade ansträng-ningar från bl a USA. Stabiliteten i Mellanöstern påver-kas också av att världen försöker hitta, och förhålla sig till, en ny geopolitisk jämvikt och maktbalans. Ljuset i konfliktmörkret är inställningen och framtidstron hos både israeler och palestinier, speciellt de unga, att möj-ligheterna finns för både fred och nya framgångar inom de ekonomiska och industriella områdena.

Israels ekonomi, den 49:e största i världen, har en un-derliggande styrka och stor potential genom sitt ”eko-system” för innovation och utveckling. Upptäckten av stora gastillgångar 2009 ger både ekonomiska och po-litiska återverkningar – och utmaningar. Många av pro-blemen är liknande dem i andra OECD-länder (arbets-marknadens funktionssätt, åldrande befolkning, alltför låg produktivitet). Korruptionen är också närvarande. Det stora ekonomiska lyftet för t ex Israel uteblir dock så länge instabiliteten kvarstår i regionen.

Denna Veckans tanke och reseberättelse är disponerad enligt följande. Den inleds med försök till att samman-fatta det politiska läget i Mellanöstern och utsikterna för stabilitet. Därefter redovisas det ekonomiska och finansiella läget och utsikterna för i första hand Israel och i viss mån även Palestina. Den avslutande delen tar

sin utgångspunkt i Israels strävan och möjligheter att förbli ett växthus för innovation och högteknologi.

Fredsavtal Israel-Palestina ligger långt bort Den oavslutade konflikten mellan Israel och Palestina, och de pågående kriserna i Syrien och Libanon, samt den Arabiska våren, präglar det dagliga livet i regionen. Även om en ny runda med försök till fredsförhandlingar mellan Israel och Palestina inleddes under 2013, med USA som klart pådrivande kraft, måste förutsättnin-garna för en snar lösning av konflikten bedömas som fortsatt mikroskopiska. Ett efterlängtat fredsavtal handlar inte om att uppnå det ”fulländade äktenskapet” mellan två möjliga stater utan att få till stånd en korrekt ”skilsmässa”. Parternas in-sikt behöver riktas mot inte ”priset” för uppgörelse utan den ”avkastning” som ett avtal skulle innebära för båda.

Visionen finns, i alla fall i omvärlden, om en tvåstatslösning där ”Israel och

ett oberoende, livskraftigt, samman-

hängande och demokratiskt Palesti-

na kan samexistera i fred och säker-

het”. Men olikheterna är många – ekonomiskt, historiskt, kulturellt, re-ligiöst – och Israel fortsätter med att

etablera nya bosättningar som bidrar till att undermine-ra förutsättningarna för konstruktiva fredsförhandlin-gar. Vill israelerna verkligen ha fred istället för att få till-gång till mer land – och vill palestinierna verkligen ha

en egen stat?

En reseberättelse – Israel och Palestina Ett 50-tal vd:ar/styrelseordföranden för företag och institu-tioner deltog i SEB:s årliga Nordiska Näringslivsdelegation

2014. På plats i Israel och Palestina, under ett par intensiva dagar i mars, fick gruppen och SEB:s ledning ta del av intres-santa föredrag/diskussioner kring Israels och Palestinas eko-nomiska, finansiella och politiska situation och läget i Mellan-östern. Israels och Palestinas presidenter närvarade vid olika tillfällen i SEB-konferensen.

Denna rapport återger huvudslutsatser från konferensen och ger subjektiva reflektioner över sakers tillstånd i och runt Mellanöstern. Rapporten bygger på olika typer av informa-tion från bl a företrädare för den politiska sfären och privat och offentlig sektor samt internationella rapporter.

2

Veckans Tanke

Om Israel och Palestina kan enas lockar bl a EU – som är Israels största handelspartner (30 procent av Israels totala export) med politiskt, ekonomiskt och säkerhets-politiskt stöd till båda parter och ökad tillgång till den europeiska marknaden.

Det säkerhetspolitiska läget innebär stora utmaningar för regionen. För i första hand Israel är det fyra om-råden som avgör stabiliteten i närtid. Förutom kon-flikten med Palestina väntas utvecklingen i Iran på-verka situationen; islossningen mellan Iran och omvärl-den ger Iran möjligheter att fortsätta utveckla kärnkrafts-teknik vilket många ser som en möjlighet för Iran att även utveckla kärnvapenteknik. Det kan ändra maktba-lansen i regionen på ett nytt och destabiliserande sätt. Därutöver utgör osäkerheten kring den ”Arabiska vå-rens” nästa steg också en faktor som får påverkan på Israels framtida roll i regionen. Det fjärde området som avgör stabiliteten i regionen – och påverkar Israel – är USA:s sannolikt förändrade engagemang i Mellanöstern. Ett allt mer energiobe-roende USA (skiffergas/olja) väntas leda till minskad amerikansk närvaro i Mellanöstern och ökat fokus på det istället för USA och världen ekonomiskt allt vikti-gare Sydostasien. Därmed uppstår ett politiskt vakuum som behöver – mot bakgrund av instabliteten – fyllas av någon annan. Det ligger i världens, och förstås ock-så USA:s, intresse att Mellanöstern utvecklas stabilt men ur ekonomisk synvinkel är det kanske framför allt Kina som kan behöva ta en mer aktiv politisk roll – en funktion som Kina är minst sagt oprövad i. Israels balansräkning fullt godkänd Israels ekonomi har uppvisat imponerande motstånds-kraft mot den globala recessionen 2008-09 och den geopolitiska osäkerheten som fortsätter att prägla lä-get i Mellanöstern. Förklaringen står att finna i dels star-ka makrofundamenta med bl a överskott i de löpande affärerna med omvärlden (bytesbalansen), dels en för-

hållandevis låg statsskuld, dels ett banksystem med begränsade global kopplingar.

Israel: Bidrag till BNP-tillväxten

De senaste 10 åren har arbetslösheten fallit från 14 till 6 procent utan att skapa uppåttryck på löner vilka fort-sätter att växa med ca 3 procent per år. Arbetsmarkna-den kan beskrivas som flexibel med en decentraliserad lönesättningsmodell. Inflationen är tillbakahållen och ligger kontrollerat inom centralbankens målintervall 1-3 procent. Ekonomin växer med ca 3,5 procent i årstakt; det är även prognosen för 2014 och 2015. Statsskul-den är på väg ned och ligger i dag under 70 procent av BNP. Regeringens mål är att skulden 2020 ska vara 50 procent av BNP och målet ska nås med både högre skatter (inkomst/företagsskatter har höjts) och mins-kade offentliga utgifter; de tillåts öka enligt den ”fi-nanspolitiska regeln” med en takt som motsvarar be-folkningstillväxten (i dag 1,7 procent) plus en procent-enhet). 7,7 miljoner bor i Israel – 60 procent har en ålder under 25 år – men 20 procent bedöms leva i relativ fattigdom. Levnadsstandarden i genomsnitt är dock hög och BNP/capita ligger på 40:e plats i världen.

Israel: Hushållens skulder (% av BNP)

Israels är en öppen, marknadsbaserad, innovativ och exportorienterad (40 procent har koppling till utrikeshandel) OECD-ekonomi och landet tillhör de länder som satsar störst andel av BNP på forskning och utveckling. Industrin präglas av högteknologisk kompe-

3

Veckans Tanke

tens som tillsammans med en stark entreprenörsanda flyttat fram landet till en frontposition när det gäller t ex informations- och sjukvårdsteknologi. Men många problem och utmaningar Under ytan och det överlag starka ekonomiska nyckel-talen återfinns även många problem som behöver rät-tas till de närmaste åren. Bedömare beskriver t ex eko-nomin som ”the-winner-takes-it-all”; korruption före-kommer på flera områden. Det offentliga sektorn är ”grek-lik” och uppvisar dysfunktionalitet. Företagens utsätts inte tillräckligt för konkurrens och produktivite-ten är låg utanför high-tech-sektorn. Därutöver präglas samhället av ökad ekonomisk ojämvikt, en del svaghe-ter i utbildningssystemet och personer/grupper som har svårt – eller inte vill – ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns ytterligare faktorer som innebär både hot och möjligheter för Israels ekonomi (förutom de up-penbara politiska). Det handlar om snabbt stigande hus-priser, shekelns förstärkning och hanteringen av de förväntade framtida intäkterna från naturgasen. ���� Huspriserna. Utbudet av bostadshus är begränsat och processerna långsamma att ge tillstånd till byggan-de, vilket tillsammans med låga räntor fått nominella huspriser att stiga med 80 procent sedan 2007. Samti-digt är hushållens skuldsättning fortfarande låg: 40 pro-cent av BNP i Israel att jämföras med 150 procent i Dan-mark och 70-90 procent i Sverige, Norge och Finland. Den snabba prisuppgången innebär en ökad risk för den finansiella stabiliteten och försämrar arbetskraf-tens mobilitet genom inlåsningseffekter som sänker ekonomins långsiktiga produktionsförmåga. Sedan 2009 försöker myndigheterna genom en stor mängd olika makrotillsynspolitiska verktyg bromsa utvecklin-gen – något som följs med stort intresse av länder som uppvisar liknande utmaningar – men hittills utan påtag-ligt resultat på kredittillväxt och husmarknad.

Israel: Valutaindex (realt) och styrränta

Sty

rränta

, pro

cent

Valu

tain

dex

���� Shekeln. Israels valuta har stärkts med hela 20 pro-cent (både nominellt och realt) sedan 2007. Den ligger i dag över det historiska genomsnittet och kan anses vara övervärderad. Bidragande faktorer är kapitalinflö-den från direktinvesteringar (köp av ”start-ups”) och spekulativa inflöden p g a förväntningar om ytterligare valutaförstärkning som en effekt av ökad naturgaspro-duktion. Israels centralbank har sänkt räntan (i dag 0,75 procent) för att begränsa valutainflödena och även sjö-satt ett valutainterventionsprogram (sälja shekel mot utländsk valuta) enligt förutbestämda belopp. ���� Naturgasproduktion. För ett par år sedan – 2009 – upptäckte Israel enorma naturgasfyndigheter i Medel-havet. Sedan april 2013 är produktionen i gång. Enligt prognosen blir Israel självförsörjande på energi om 4-5 år. Reserverna väntas räcka 20-40 år. Så småningom kan exporten till omvärlden påbörjas. För att undvika ”holländska sjukan”1 skapas en Sovereign Wealth Fund (liknande Norges Oljefond) som på ett kontrollerat sätt ska kanalisera exportintäkterna till investeringar i ut-landet. Noterbart är att Israels tillgångar i utlandet re-dan i dag överstiger skulderna med motsvarande 20 procent av BNP. Centralbankens valutareserv uppgår i dag till över 80 miljarder dollar.

Slutsatsen blir att Israel i dag kan uppvisa en im-ponerande ekonomisk och finansiell styrka – nå-got som inte lär förändras under de närmaste åren. Såväl regering som centralbank jobbar målmedvetet med att bygga styrka också för framtiden – och för att undvika holländska sjukan. Palestinas ekonomi omgärdad av osäkerhet Bilden av Palestinas ekonomi är inte helt lätt att fast-ställa och det finns flera självklara frågetecken kring statistikens tillförlitlighet. Palestina har en folkmängd (utspridd) på ca 5 miljoner som växer med ca 3 procent 1 “Holländska sjukan” är benämningen på de problem som drabbar län-der/ekonomier som plötsligt upptäcker t ex stora och värdefulla råvaru-tillgångar. Fenomenet uppstod i Nederländerna när landet upptäckte naturgas i slutet av 1950-talet. Normalt stärks valutan på förväntningar som framtida positiva kapitalflöden. Den valutaförstärkning som riske-rar att bli följden gör att den ”gamla” exportindustrin riskerar att slås ut.

4

Veckans Tanke

per år. Ekonomin växer med ca 2,5 procent per år och inflationstakten ligger på 3,5 procent. Viktigaste han-delspartner är – inte helt överraskande – Israel (75 pro-cent av all export). Arbetslösheten varierar mellan olika områden ligger på runt 25 procent på Västbanken (ung-domsarbetslösheten är mycket högre). Palestina är starkt biståndsberoende av stöd från omvärlden. Palestinas ekonomiska potential återfinns i jord-bruk, turism, stenindustri, byggsektorn och IT. Ut-sikterna begränsas av en oklar politisk situation med avbrott i internationella och domestika handelsflöden. Budgetunderskotten är helt beroende av bistånd och de löpande affärerna med omvärlden ger stora under-skott (bytesbalans -20 procent av BNP). Utmaningen är att kunna skapa en tillräckligt hög ekonomisk tillväxt för att följa jämna steg med en relativt hög befolknings-tillväxt. Därtill är arbetslösheten besvärande hög.

Israels ”start-ups” och innovationskraften Israel har lyckats skapa ett ”ekosystem” för innova-tion som inbegriper en optimal infrastruktur, riskför-delning och sociala mål och där regeringen spelar en nyckelroll i systemet. Myndigheternas roll är inte att ersätta den privata sektorn eller att förutsäga nästa utvecklingssteg. Men det finns en grundmurad politisk insikt att ekonomisk framgång bygger på att kunna kon-vertera och omsätta basforskning till praktisk och kom-mersiell teknologi. En speciell post inom regeringskan-sliet (Chief Scientist, OCS) har till uppgift att delta i dis-kussioner och med finansiellt stöd underlätta med upp till 50 procent av R&D-kostnaderna för företag. Drivkrafterna bakom detta ekosystem är flera förutom en anpassad industripolitik. Militära satsningar och stor utvecklingssektor inom försvarsindustrin har gett resul-tat som har bredare användningsområden. Därtill har immigration av ingenjörer/teknologi från bl a Ryssland i början av 90-talet lagt en kunskapsmässig bas för ut-vecklingen samtidigt som målinriktade samarbeten med universitet och tillgång till utbildad arbetskraft stärkt in-novationskraften ytterligare.

Israel har tre universitet på den globala rankingen av de 100 mest betydelsefulla lärosätena i världen. Grunden till en bra utbildning läggs på ett mycket tidigt stadium i ut-bildningskedjan och studenterna uppmuntras att läsa naturvetenskapliga ämnen. Samtidigt satsas betydan-de resurser på lärarna. Fokus framöver ligger på att för Israel erhålla framskjutna positioner inom främst bio-teknik och livsmedelsproduktion. Mentaliteten spelar också stor roll. Entreprenörsan-dan är stark och förståelsen stor för att få göra misstag. Relationen till myndigheter omgärdas inte med alltför stor respekt vilket möjliggör en vilja att se möjligheter-na snarare än hindren. Gränserna är inte heller speciellt strikta mellan å ena sidan industrin och å andra sidan den akademiska och politiska sfären. Israelernas rak-het/tydlighet ses även som något positiv som minskar risken för missförstånd. En del bedömare framhåller även att språkets komplexitet, med olika nivåer, som en faktor som ger ett tänkande i flera dimensioner. I dagsläget har Israel mer än 4 000 s k start-ups inom högteknologisektorn. Israel anses vara ett av få länder som lyckats skapa en marknadsbaserad ”venture ca-pital marknad” som kan erbjuda finansiering redan på ett tidigt stadium. Sektorn bidrar med 10 procent av an-talet sysselsatta men 40 procent av den totala exporten. Över 300 utländska företag har valt att ha ett utveck-lingscenter i Israel (för många är det också den enda lo-kaliseringen utanför hemlandet). Epilog – ekonomisk potential med politiska hinder Israels president Shimon Peres sammanfattade det ak-tuella läget för Israel med orden att ”politiken är gam-

mal men tekniken är ny”. Israel och Palestina har förut-sättningar att blomstra ekonomiskt genom stabilitet och samarbete. Israels ”ekosystem” för innovation och utveckling, drivkrafterna och entreprenörskapet är nå-got som borde få andra länder att göra försök till sys-temkopiering. Bitarna ligger på plats för att kunna ge ett riktigt stort ekonomiskt lyft för både Israel och Pa-lestina men det låsta politiska läget fortsätter att hindra en sådan positiv ekonomisk utveckling. Robert Bergqvist, robert.bergqvist@seb.se, 070-445 1404

Twitter: @BergqvistRobert